Ny 52 kv och 170 kv kraftledning mellan vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden och station Tuggen

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1(76) Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning Ny 52 kv och 170 kv kraftledning mellan vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden och station Tuggen Lycksele och Åsele kommuner, Västerbottens län

2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2(76) Anläggning: Nya kraftledningar mellan vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden och station Tuggen Konstruktionsspänning: 52 kv och 170 KV Kund: Skellefteå Kraft Elnät AB Projekt: Koncession Vindlänken Ärende: Nätkoncession för linje Sammanfattning Flera vindkraftparker planeras inom ett område i Lycksele och Åsele kommuner där Skellefteå Kraft Elnät AB (fortsatt kallat Skellefteå kraft) ansvarar för regionnätet. Anslutning av vindkraften innebär att en utbyggnad av regionnätet krävs i området, för att producerad vindkraft ska kunna anslutas till det överliggande elnätet. Därför föreslås en nybyggnad av nya 52 kv ledningar mellan vindkraftsparkerna och en ny transformatorstation vid Västermyrriset, samt en ny 170 kv ledning mellan transformatorstationen och den befintliga stamnätsstationen Tuggen. För att få bygga kraftledningen krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del i Skellefteå Krafts ansökan om nätkoncession för rubricerade ledningar. I MKB:n beskrivs de konsekvenser för miljön som kan förutses vid anläggande och drift av de nya kraftledningarna. Samråd har skett under hösten 2015 och vintern Skriftliga samrådsunderlag har skickats ut till berörda och den bredare samrådskrets som krävs för projekt som bedöms innebära betydande miljöpåverkan. Ett offentligt samrådsmöte har genomförts under vintern Samråden har utgjort ett viktigt underlag för den avgränsning och inriktning som gjorts av MKB:n. Flera alternativa stråkförslag har studerats och presenterats i samrådet. Efter beaktande av inkomna synpunkter och remissvar, samt en samlad bedömning av ledningens påverkan och tekniska förutsättningar, har Skellefteå Kraft valt att förorda ett utbyggnadsförslag som utgörs av sträckningsalternativ 1, 4 och C. Sträckningsalternativ 1 innebär en totalt kortare sträcka av ny ledning jämfört sträckningsalternativ 2 och 3. Dessutom har alternativ 1 mindre påverkan på bebyggelse, landskap och våtmarker med höga naturvärden, samt att det inte berör fjällvråkboplatsen vid vindkraftspark Fjällberg och det fågelrika området längs väg 365. Sträckningsalternativ 4 har valts eftersom det innebär en mindre påverkan på bebyggelse, landskap, naturmiljö och fågel än sträckningsalternativ 5. De viktigaste fördelarna med det valda sträckningsalternativet C är parallellgång med befintliga ledningar och vägar, samt att alternativ C har mindre påverkan på bebyggelse, landskapsbild, rennäring, naturmiljö och kungsörn, jämfört med sträckningsalternativen A och B. Parallellgång med ledningar och vägar minskar fragmenteringseffekten som ledningen innebär för naturmiljön och minskar påverkan på markanvändning och antal hektar skogsmark.

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 3(76) Projektet möjliggör ökad produktion av förnyelsebar energi som kan ersätta fossilbaserad energiproduktion och minska koldioxidutsläppen. Därigenom bidrar projektet till de nationella förnybarhetsmålen och omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle. Föreslagen ledning berör huvudsakligen skogsmark och bebyggelsen i området är gles. Arealen produktiv skogsmark som tas i anspråk är begränsad i förhållande till andelen produktiv skogsmark i området som helhet. Konsekvenserna för boendemiljö, kulturmiljö samt rekreation och friluftsliv bedöms som obetydliga. Konsekvenserna för landskap och naturresurser bedöms som små. Redan under stråkutredningen i projektets initiala skede utformades utredningsstråken så att de undvek att passera värdefulla myrområden och skogar med naturvärden för att ge så liten inverkan på naturmiljön och fågellivet som möjligt. Efter tidigt samråd med bland annat Kungsörnsgruppen togs utredningsstråk bort eftersom de bedömdes ge för stor inverkan på revier för kungsörn. De valda sträckningsalternativen 1, 4 och C har justerats och anpassats efter den naturvärdesinventering som utförts för att ytterligare minska påverkan på värdefulla biotoper. Påverkan minimeras även genom att parallellgång delvis kan användas. För våtmarkerna minimeras också påverkan genom att passager i de flesta fall görs vid utlöpare, vilket gör att placering av stolpplatser i våtmarker undviks i största möjliga mån. För några skogliga objekt gör dock ledningsgatan att arealen av objekten minskar. Inget objekt förstörs dock helt. Konsekvenserna blir sammantaget små, men lokalt måttliga för de skogliga objekten. De valda ledningsalternativens konsekvenser för fågellivet bedöms som små. Inga kända häckningar av arter som ofta drabbas av kollision med ledningar finns längs alternativen. Det finns inte heller något känt rastområde eller någon känd fågelsjö som kan tänkas attrahera stora mängder rastande fåglar. Påverkan på våtmarksfåglar minimeras genom att våtmarker med höga naturvärden till största delen undviks helt. Kraftledningen för 170 kv-ledningen berör ett antal områden som är av riksintresse för rennäringen. 52 kv ledningarna kommer dock inte att beröra riksintresseområden. De direkta konsekvenserna för rennäringen av de nu planerade ledningarna bedöms sammantaget som små. Kumulativa konsekvenserna för rennäringen uppstår tillsammans med andra planerade projekt såsom vindkraftparker, täkter, vägar, järnvägar såväl som påverkan av det rationella skogsbruket. Osäkerhet finns avseende hur detta långsiktigt påverkar rennäringens förutsättningar. Konsekvensernas storlek och omfattning är svåra att förutsäga inom ramen för det enskilda projektet.

4 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 4(76) Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Prövningsprocess och tillstånd Tillståndsprocessen Samråd Övriga markanspråk Alternativ Stråkutredning och avförda utredningsstråk Valt alternativ och alternativa sträckningar Jämförelse mellan sträckningsalternativen Motivering till valda sträckningsalternativ Nollalternativ Alternativ utformning Ledningens utförande Ledningens utformning tekniskt utförande Drift och underhåll FRAMTAGANDE AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt Avgränsning Konsekvensbedömning Miljökonsekvenser Energi och klimat Bebyggelse och hälsa Landskap Naturmiljö och fåglar Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Rennäring Naturresurser Värdering och samlad bedömning Samlad bedömning Miljömål och miljökvalitetsmål Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Fortsatt arbete och uppföljning... 75

5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 5(76) BILAGEFÖRTECKNING Bilaga A Samrådsredogörelse Bilaga B Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga C Kartor till Alternativutredning Bilaga D Landskap och bebyggelse Bilaga E Kartor med intressen längs valda sträckningsalternativ 1, 4 och C Bilaga F Naturvärdesinventering, Bilaga G Tabeller till avsnitt 6.4 Naturmiljö och fåglar Bilaga H Kartor med rennäringens intressen för 52 kv resp. 170 kv ledningen Bilaga I Övergripande beskrivning av renskötsel i berörda samebyar

6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 6(76) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Inom Lycksele och Åsele kommuner planeras tre vindkraftsparker av Nordisk Vindkraft. Dessa omfattar Fjällberg (bestående av fyra delområden), Vinliden (bestående av två delområden) och Hornmyran, se Figur 1-1. Av dessa har i dagsläget vindkraftsparken Vinliden redan fått tillstånd medan vindkraftsparkerna Fjällberg och Hornmyran fortfarande är under prövning. Vindkraftsparkerna innebär att det parallellt krävs en utbyggnad av regionnätet i området för anslutning av den planerade vindkraften till överliggande nät. Skellefteå Kraft Elnät AB (nedan benämnt Skellefteå Kraft) har genom omfattande inverteringar och utredningar kommit fram till att anslutningen av den planerade vindkraften lämpligast görs genom en nybyggnation av nya ledningar 52 kv mellan vindkraftsparkerna och en ny transformatorstation vid Västermyrriset, kallad station Västermyrriset, samt en ny 170 kv ledning mellan station Västermyrriset och befintlig stamnätsstation, kallad station Tuggen, ca 15 km sydöst om Lycksele i Lycksele kommun. Figur 1-1. Översiktskarta med samtliga utredda sträckningsalternativ för 52 kv ledningarna och 170 kv ledningen, berörda vindkraftsparker, samt det utredningsområde som användes under alternativutredningen.

7 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 7(76) 1.2 Syfte Syftet med projektet är att möjliggöra planerad vindkraftsutbyggnad i området genom att vindkraftsparkerna kan anslutas till stamnätet. För att anlägga en ny kraftledning krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bilaga till koncessionsansökan. Syftet med MKB:n är att identifiera, beskriva och värdera de direkta och indirekta, positiva och negativa konsekvenser som valda sträckningsalternativ kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. 2. Prövningsprocess och tillstånd 2.1 Tillståndsprocessen För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Elförordningen (2013:208) reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövning av koncessionsärenden ska gå till. Energimarknadsinspektionen (Ei) är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Koncessionsansökan inklusive MKB, kartor och teknisk beskrivning lämnas till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen skickar ärendet på remiss och beslutar därefter om koncession. Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Koncessionen gäller tills vidare och ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. För detta krävs markupplåtelse för kraftledningen inom berörda fastigheter. Skellefteå Kraft strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet och markupplåtelseavtalet ligger till grund för Skellefteå Krafts ansökan om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för ledning. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken men att Skellefteå Kraft betalar ersättning enligt gängse norm för att få använda marken. Processen för tillståndsprövning redovisas figur 2-1.

8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8(76) Figur 2-1. Processen för tillstånd och samråd vid tillståndsprövning. 2.2 Samråd I tillståndsprocessen ges de som är berörda av projektet möjlighet att påverka projektet genom ett samrådsförfarande. Samrådsskedet ska följa 6 kapitel 4-6 i miljöbalken. Det innebär att verksamhetsutövaren, i detta fall Skellefteå Kraft, ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av den planerade kraftledningen. Inför samrådet tas ett skriftligt underlag fram som beskriver den planerade verksamheten och översiktligt dess förutsedda miljöpåverkan och skyddsåtgärder. Samrådet syftar till att fånga upp de kunskaper, synpunkter och invändningar som kan finnas för att kunna ta hänsyn till detta vid planering av kraftledningen. Samrådsförfarandet är en process som kan utgöras av ett eller flera möten och/eller kommunikation på annat sätt, till exempel skriftligt samråd där information om projektet ges skriftligt och de berörda ges möjlighet att inkomma med åsikter i brevform, e-post eller via telefon. Efter avslutad samrådsprocess tar länsstyrelsen beslut om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Om beslutet blir att verksamheten eller åtgärden ska antas medföra betydande miljöpåverkan ska sökanden även samråda med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.

9 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9(76) Genomförda samråd Samråd kring den planerade verksamheten genomfördes oktober 2015 mars 2016 se bilaga A. Efter en genomgång av inkomna synpunkter i samrådet fann Skellefteå Kraft att det för 170 kv ledningen fanns behov av att utreda ännu ett utredningsstråk, kallad utredningsstråk C, och ett kompletterat samråd skedde under april Samråden har skett skriftligt och/eller via e-post genom utskick av samrådsunderlag till länsstyrelsen i Västerbottens län, Lycksele kommun och Åsele kommun, berörda samebyar, myndigheter och organisationer samt berörda fastighetsägare och ägare av särskild rätt (rättighetsinnehavare), se bilaga A. Skellefteå Kraft har valt att från början inkludera den bredare samrådskrets som krävs efter beslut om betydande miljöpåverkan i samrådet. Annonsering har skett och ett samrådsmöte har hållits. Inkomna synpunkter, minnesanteckningar från samrådsmöten med mera har sammanställts i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen med Skellefteå Krafts kommentarer till inkomna yttranden redovisas i bilaga A. Framförda synpunkter har beaktats och undersökts under framtagande av tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Samrådsredogörelsen har legat till grund för länsstyrelsernas beslut om betydande miljöpåverkan Beslut om betydande miljöpåverkan Den 6 juli 2016 beslutade länsstyrelsen i Västerbottens län att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga B. 2.3 Övriga markanspråk Gällande planer och program Lycksele kommuns översiktsplan antogs år Två fördjupade översiktsplaner finns, en för Lycksele stad och en för Örträsk. Åsele kommuns översiktsplan antogs år Projektet bedöms inte stå i konflikt med föreslagen markanvändning enligt Lycksele eller Åsele kommuners översiktsplaner eller fördjupade översiktsplaner. Något detaljplanelagt område berörs inte Riksintressen Planerade sträckningsalternativ berör områden av riksintresse, se Figur 2-2. naturvård (Stöttingfjället och Öreälven) kulturmiljövård (Bjurträsk Stöttingfjället) friluftsliv (Öreälven) natura 2000-vattendrag (Lögdeälven och Öreälven) vattendrag rennäring (se vidare avsnitt 6.7) Delar av de planerade vindkraftsparkerna ligger inom riksintresseområde för vindbruk.

10 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 10(76) Figur 2-2. Riksintressen längs samtliga utredda sträckningsalternativ för 52 kv ledningarna och 170 kv ledningen.

11 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 11(76) 3. Alternativ Enligt miljöbalken 6 kap 7 ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar. Ledningens sträckning styrs av olika faktorer såsom tex. byggbarhet, terrängförhållanden, förbindelsens längd, avstånd till bebyggelse och påverkan på miljöintressen. Nära vindkraftsparker innebär verkens placering också en begränsning av hur ledningen kan lokaliseras. De sträckningsalternativ som studerats har identifierats genom en sammanvägning av nedanstående faktorer. 3.1 Stråkutredning och avförda utredningsstråk För att finna alternativa sträckningsförslag för 52 kv ledningarna och 170 kv ledningen genomfördes en alternativutredning. Det första steget i alternativutredningen föregicks av en stråkutredning där en studie av framkomligheten gjordes inom ett stort utredningsområde, se Figur 1-1. Under stråkutredningen identifierades förslag på tänkbara och framkomliga utredningskorridorer. För att minimera utredningsstråkens påverkan på bebyggelse, landskapsbild, natur- och kulturmiljö samt pågående markanvändning genomfördes stråkutredningen enligt följande kriterier: Anpassning till befintlig bebyggelse: Som ett första kriterium studerades närheten till enskilda bostadshus och samlad bebyggelse inom utredningsområdet. Denna inledande studie genomfördes med hjälp av lantmäteriets digitala fastighetskarta i vektorformat samt ortofoto. Anpassning till allmänna intressen: Som ett andra kriterium studerades förekomst av allmänna intressen genom studier av länsstyrelsernas geodata (riksintressen, kultur- och naturmiljö, rennäring, våtmarksinventering), Skogsstyrelsens GIS-data i Skogsdataportalen (biotopskyddsområden, nyckelbiotoper etc.), data om skyddade vatten från Vatteninformation Sverige (VISS) samt, Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial i FMIS (fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar). Anpassning till befintlig infrastruktur: Den mest lämpliga lokaliseringen av en ny luftledning är ofta att bygga denna i direkt anslutning till befintlig infrastruktur för att därigenom minimera tillkommande påverkan på omgivande intressen. På så sätt kan befintliga avverkade gator delvis nyttjas och det totala intrånget blir mindre än om ny ledning anläggs i obruten mark. De föreslagna utredningsstråken som presenterades i samrådet togs fram och anpassades efter ovanstående kriterier för att i möjligaste mån undvika kända intresseobjekt/områden samt att utredningsstråket samlokaliserades så långt som möjligt med befintliga kraftledningar och vägar, se Figur 3-2, Figur 3-3 och Figur 3-4. Tidigt i utredningsprocessen tog Skellefteå Kraft fram utredningsförslag där utredningsstråken för 52 kv- och 170 kv ledningarna kopplades samman via en ny transformatorstation med placering norr om byn Ledningsmark, se Figur 3-1.

12 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 12(76) Figur 3-1. Beskuren karta med hur föreslagna utredningsstråk såg ut tidigt i utredningsprocessen. Röda och oreanga fält är skyddade områden med varierande grad av hänsynsstatus som användes i utredningsprocessen. Efter synpunkter i det inledande samrådet från Kungsörnsgruppen, om att området sydväst om Lycksele omfattar bon och revir för kungsörn, togs den västra delen av stråk B1, samt stråk B2, bort norr om vindkraftspark Hornmyran, se Figur 3-1. I det fortsätta utredningsarbetet av utredningsstråken valde Skellefteå Kraft att placera transformatorstationen öst om byn Västermyrriset och väg 365. På så sätt samlades stråken närmare vindkraftsparkerna med mer begränsad påverkan på naturmiljö, rennäring och landskap som följd. De föreslagna sträckningsalternativen som slutligen presenterades i samrådet med bl.a. allmänheten visas i Figur 3-2 och Figur 3-3. Figur 3-2. Karta med de föreslagna utredningsstråk för 170 kv ledningen som presenterades i samrådet.

13 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 13(76) Figur 3-3. Karta med föreslagna utredningsstråk för 52 kv ledningarna som presenterades i samrådet.

14 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 14(76) Efter en genomgång av inkomna synpunkter i samrådet fann Skellefteå Kraft att det för 170 kv ledningen fanns behov av att utreda ytterligare ett utredningsstråk, kallat utredningsstråk C, se Figur 3-4. Syftet med stråk C var att hörsamma de synpunkter som inkommit i samrådet. Ett kompletterat samrådsutskick skedde den 4 april Figur 3-4. Karta med de föreslagna utredningsstråk för 170 kv ledningen som presenterades i det kompletterade samrådet där även stråk C ingick. Vissa utredningsstråk har valts bort i den fortsatta utredningen av sträckningsalternativen. En anslutning av utredningsstråk 1 till vindkraftspark Fjällbergs delområde Hemberget, via byn Sandsjö, presenterades i samrådet. Skellefteå Kraft har, för sträckningsalternativ 1, valt att ta bort anslutningen till delområde Hemberget via byn Sandsjö för att inte splittra byns båda bebyggda områden. Sträckningsalternativen B och C har dragits längs befintlig ledningsgata, och inte använt del av utredningsstråket B väst om Königslund, för att begränsa påverkan på obruten mark och dess olika intressen. I övrigt så har sträckningsalternativen 4, A och B dragits så långt från byn Hornmyr som möjligt enligt de synpunkter som framkommit under samrådet.

15 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 15(76) 3.2 Valt alternativ och alternativa sträckningar Det andra steget i alternativutredningen var att finna alternativa sträckningsförslag inom de utredningsstråk som presenterades i samrådet. Huvudsakligen togs följande miljöfaktorer i beaktande: Ledningsalternativen har placerats så långt från bebyggelse som möjligt med beaktande av övriga omgivande intressen. Detta, tillsammans med att förlägga ledningar parallellt med befintlig infrastruktur, innebär mindre påverkan på upplevelsen av landskapet. Under våren och försommaren 2016 har Skellefteå kraft utfört en omfattande naturmiljöinventering i fält inom de utredningsstråk som presenterades i samrådet, se Bilaga F för information om inventeringens genomförande, omfattning och resultat. Utifrån denna naturinventering och övriga registrerade naturintressen, som t.ex. klassade våtmarker och biotopskyddsområden, har sträckningsalternativen placerats så att de minimerar påverkan på identifierade intressen. Parallellgång med befintlig infrastruktur minskar påverkan på naturmark då smalare ledningsgator krävs. Kulturmiljöintressen har undvikits helt. Genom att förlägga alternativen i så stor utsträckning som möjligt till befintlig infrastruktur som väg och ledningsgator har påverkan på rennäringens intressen, som riksintresse rennäring och övrig markanvändning, kunna begränsas. Hänsyn till byggbarhet är en central faktor. Tex. är det svårt att bygga en ledning i branta sluttningar, på blöt mark eller över breda raviner. Parallellgång med väg underlättar byggnation och underhåll av ledningen, samt minskar påverkan på naturmark och andel påverkad skogsmark. Efter genomförda samråd och med beaktande av inkomna synpunkter och remissvar, samt utifrån en översiktlig bedömning av påverkan på främst bebyggelse, naturmiljöintressen, rennäringen och tekniska förutsättningar, har Skellefteå Kraft tagit fram förordade sträckningsalternativ och alternativa sträckningsalternativ inom utredningsstråken, se Figur 3-5 och Figur 3-6. Sträckningsalternativen beskrivs i avsnitten nedan och kartor över berörda intressen presenteras i Bilaga C och H. Tre sträckningsalternativ har identifierats och utretts på delsträcka 1 mellan Vinliden och station Västermyrriset (52 kv). Dessa benämns sträckningsalternativ 1, 2 och 3. Två sträckningsalternativ har identifierats och utretts på delsträcka 2 mellan station Västermyrriset och Hornmyran (52 kv). Dessa benämns sträckningsalternativ 4 och 5. På delsträcka 3, mellan Västermyrriset och Tuggen (170 kv), har tre sträckningsalternativ identifierats och utretts. Dessa benämns sträckningsalternativ A, B och C, se även Tabell 1. Tabell 1. Möjliga sträckningsalternativ för att kunna ansluta vindkraftsparkerna till transformatorstationen vid Västermyrriset respektive Tuggen. Delsträcka Delsträcka 1 Vinliden Fjällberg station Västermyrriset (52 kv) 1, 2 och 3 Delsträcka 2 Hornmyran - station Västermyrriset (52 kv) 4 och 5 Delsträcka 3 station vid Västermyrriset Tuggen (170 kv) A, B och C Sträckningsalternativ

16 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 16(76) Figur 3-5 Översikt över alternativa sträckningsalternativ för 52 kv ledningarna som utreds i denna MKB. I kartan presenteras namnen på vindkraftspark Fjällbergs delområden.

17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 17(76) Figur 3-6 Översikt över alternativa sträckningsalternativ för 170 kv ledningen som beskrivs i denna MKB. I kartan presenteras namnen på vindkraftspark Fjällbergs delområden kv ledningarna Valt alternativ (sträckningsalternativ 1) Sträckningsalternativ 1 är ca 56 km lång och börjar i vindkraftspark Vinlidens norra delområde, ansluter därefter till det södra delområdet och viker därefter av mot sydöst, se Figur 3-5. Ca 5 km sydöst om Råberg viker ledningen av mot söder och går mellan vindkraftspark Fjällbergs delområden fram till den nya transformatorstationen vid byn Västermyrriset. För att ansluta vindkraftspark Fjällbergs övriga delområden går det ledningar från varje delområde, parallellt med den från Vinliden, fram till stationen. Som mest kommer det att gå fyra ledningar i bredd parallellt med varandra från och med anslutningen av delområde Sandsjön Västra och till transformatorstationen vid Västermyrriset. Sträckningsalternativ 2 Sträckningsalternativ 2 är ca 73 km lång och börjar, liksom Sträckningsalternativ 1, i vindkraftspark Vinlidens norra delområde, ansluter därefter till det södra delområdet och viker därefter av mot sydöst fram till vindkraftspark Fjällbergs delområde Fjällberg där ledningen viker av mot öst-sydöst, se Figur 3-5. Vid väg 365 viker ledningen av mot söder och följer vägen förbi byn Åttonträsk och fram till station Västermyrriset. För att ansluta vindkraftspark Fjällbergs delområde Sandsjön Västra går en ledning från Sandsjön Västra parallellt med sträckningsalternativet från Vinliden fram till stationen. Ytterligare två ledningar ansluter Hemberget respektive Fjällberg till stationen. Som mest kommer det att

18 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 18(76) gå tre ledningar i bredd parallellt med varandra från och med anslutningen av delområde Fjällberg och till Transformatorstationen vid Västermyrriset. Sträckningsalternativ 3 Sträckningsalternativ 3 är ca 76 km lång och börjar i vindkraftspark Vinlidens södra delområde och går därefter norrut till det norra delområdet, se Figur 3-5. Därefter går ledningen i sydöstlig-sydlig riktning, förbi byn Ledningsvall, fram till vindkraftspark Fjällbergs delområde Sandsjön Västra där den viker av mot sydöst fram till station Västermyrriset. För att ansluta vindkraftspark Fjällbergs övriga delområden går det ledningar från varje delområde. Som mest kommer det att gå fyra ledningar i bredd parallellt med varandra från och med anslutningen av delområde Sandsjön Västra och till transformatorstationen vid Västermyrriset. Valt alternativ (sträckningsalternativ 4) Sträckningsalternativ 4 är ca 22 km lång och börjar i vindkraftspark Hornmyran, se Figur 3-5. Därefter går ledningen sydväst-västerut genom obruten mark, söder om vindkraftspark Fjällbergs delområde Sandsjön Östra fram till den nya stationen vid Västermyrriset. Kortare sträckor går den parallellt med skogsbilvägar. Sträckningsalternativ 4 går parallellt med 170 kv ledningens sträckningsalternativ B respektive C. Sträckningsalternativ 5 Sträckningsalternativ 5 är ca 22 km lång och börjar i vindkraftspark Hornmyran, se Figur 3-5. Därefter går ledningen åt sydväst-väster genom obruten mark fram till vägen till Rönnås och därefter längs väg 365 förbi byn Åttonträsk fram till stationen Västermyrriset. Sträckningsalternativ 5 går parallellt med 170 kv ledningens sträckningsalternativ A kv ledningen Sträckningsalternativ A Sträckningsalternativ A är ca 50 km lång och börjar vid station Västermyrriset, se Figur 3-6. Från stationen går sträckningen norrut längs väg 365 varefter den viker av mot österut norr om Åttonträsk, går längs vägen till Rönnås och sedan i obruten mark norr om vindkraftspark Hornmyran och Knaften fram till station Tuggen. Sträckningsalternativ B Sträckningsalternativ B, som är ca 47 km lång, börjar i station Västermyrriset och går österut i obruten mark söder om delområde Sandsjön Östra och vindkraftspark Hornmyran fram till befintlig ledningsgata med två stycken 400 kv ledningar samt en 130 kv ledning, se Figur 3-6. Sträckningen går därefter väst om ledningarna fram till station Tuggen. Valt alternativ (sträckningsalternativ C) Sträckningsalternativ C börjar, liksom sträckning B, i station Västermyrriset och går i samma sträckning som B fram till en plats sydväst om Hornmyr, se Figur 3-6. Där viker sträckningen av mot sydöst och följer befintlig väg fram till befintlig ledningsgata med 130 kv- och 400 kv ledningarna. Sträckningen går därefter väst om ledningarna fram till station Tuggen. Sträckningen är ca 54 km lång.

19

20

21

22

23

24 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 24(76) 3.4 Motivering till valda sträckningsalternativ Utifrån genomfört samråd och med beaktande av inkomna synpunkter och remissvar, samt utifrån en omfattande naturinventering i fält och en samlad bedömning av påverkan på bl.a. bebyggelse, naturmiljöintressen, rennäring enligt avsnittet ovan och tekniska förutsättningar förordar Skellefteå Kraft ett utbyggnadsförslag som består av sträckningsalternativ 1 mellan vindkraftsparkerna Vinliden och Fjällberg och station Västermyrriset, sträckningsalternativ 4 mellan vindkraftspark Hornmyran och station Västermyrriset, samt sträckningsalternativ C mellan station Västermyrriset och station Tuggen, se Figur 3-7. Figur 3-7 Översikt över valda sträckningsalternativ (1, 4 och C) och studerade sträckningsalternativ Sträckningsalternativ 1 Som framgår av Tabell 3 har sträckningsalternativ mindre påverkan på bebyggelse och hälsa, landskapsbild, naturmiljö och fågel, kulturmiljö och naturresurser jämfört med sträckningsalternativ 2 och 3. Rekreation och friluftsliv bedöms ej vara alternativskiljande. Sträckningsalternativ 1 har mindre påverkan på bebyggelse och landskapsbild än sträckningsalternativ 2 och 3 som går inom 200 meter från samlad bebyggelse i Åttonträsk och Ledningsvall. Alternativ 1 passerar inte våtmarker klassade med Mycket högt naturvärde (klass 1) och färre våtmarker med Högt naturvärde (klass 2) jämfört med alternativ 2 och 3. Alternativ 1 är ca 56 kilometer långt jämfört med ca 73 kilometer och ca 76 kilometer för alternativ 2 respektive 3. Detta innebär en mindre påverkan på naturmiljön, rennäring, landskapsbild, markanvändning och antal hektar påverkad skogsmark. Alternativ 2 och 3 passerar en höjd i vindkraftspark Fjällbergs ena delområde där fjällvråk häckar enligt Kungsörnsgruppen och som i framtiden kan vara ett potentiellt häckningsområde för den hotade pilgrimsfalken vars antal ökar i Sverige. Alternativ 2 passerar även våtmarkerna Hundrabondmyran (VMI-klass 1, Mycket högt naturvärde) och

25 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 25(76) Lidmyran-Fallmyran (VMI-klass 1, Mycket högt naturvärde) längs väg 365 som är ett fågelrikt område med höga värden för fågellivet. Både Alternativ 1 och 3 passerar över riksintresseområde för naturvård Stöttingfjället. En omfattande naturinventering i fält visar att området inom riksintresseområdet längs alternativ 1 består av yngre skog med avsaknad av naturvärden av intresse. Till skillnad till alternativ 1 resulterade naturinventeringen i att det inom riksintresset längs alternativ 3 finns områden med Högt naturvärde och Visst naturvärde. Vapsten sameby önskar inte ledningsdragning enligt något av de alternativt som berör samebyns marker i samrådet. Sträckningsalternativ 1 innebär dock kortast ledningssträcka inom Vapsten sameby. Vilhelmina norra samebyn har förordat utredningsstråk 2 eller 3 framför utredningsstråk 1 i samrådet då sträckningsalternativ 1 innebär en längre ledningsdragning inom Vilhelmina Norra samebyn och därmed ett större markintrång jämfört med ledningssträckning 2 och 3. Sammantaget har Skellefteå Kraft valt sträckningsalternativ 1 då den innebär en totalt kortare sträcka av ny ledning jämfört med alternativ 2 och 3. Dessutom har alternativ 1 har mindre påverkan på bebyggelse och landskap och våtmarker med höga naturvärden, samt att det inte berör fjällvråkboplatsen vid vindkraftspark Fjällberg och det fågelrika området längs väg Sträckningsalternativ 4 Sträckningsalternativ 4 har mindre påverkan på bebyggelse och hälsa, landskapsbild, naturmiljö och fågel och naturresurser jämfört med sträckningsalternativ 5, se Tabell 3. Rekreation och friluftsliv bedöms ej vara alternativskiljande. Sträckningsalternativ 5 innebär en större påverkan på bebyggelse och landskap då ledningen går genom Åttonträsk by. Alternativ 5 har även större påverkan på naturmiljö då alternativet passerar fler våtmarker med Mycket högt naturvärde och Högt naturvärde jämfört med alternativ 4. Väst om vindkraftspark Hornmyran passerar alternativ 5 ett sammanhängande område som i inventeringen klassas med Mycket högt naturvärde och som är under utredning till att bli naturreservat. En ny ledning enligt alternativ 5 genom det orörda området skulle innebära fragmentering och en mycket stor påverkan på dessa värden. Vapsten sameby önskar inte ledningsdragning enligt något av de alternativt som berör samebyns marker i samrådet. Sträckningsalternativ 4 och 5 är ej alternativskiljande när det gäller påverkan på Vapsten samebys användningsområde. Även om alternativ 5 till viss del går längs befintlig väg, så korsar den fler flyttleder, medan alternativ 4 går genom obruten terräng och korsar färre flyttleder. Vilhelmina norra samebyn har förordat utredningsstråk 5 framför utredningsstråk 4 i samrådet eftersom utredningsstråk 5 inom samebyn följer befintlig väg hela vägen och att det därmed inte tillkommer markintrång i orörd mark. Även sträckningsalternativ 4 följer befintlig väg inom samebyn, men längs en kortare sträcka. Sammantaget har Skellefteå Kraft valt alternativ 4 eftersom alternativ 5 innebär en större påverkan på bebyggelse och landskap då ledningen går genom Åttonträsk by. Alternativ 5 har även större påverkan på naturmiljö och fågel då alternativet passerar våtmarker med höga naturvärden och det värdefulla naturvärdesområdet väst om vindkraftspark Hornmyran.

26 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 26(76) Sträckningsalternativ C Sträckningsalternativ C har mindre påverkan på bebyggelse och hälsa, landskapsbild, naturmiljö och kungsörn, rekreation och friluftsliv och naturresurser jämfört med sträckningsalternativ A och B, se Tabell 3. Kulturmiljö bedöms ej vara alternativskiljande. Sträckningsalternativ A passerar söder om ett område där det enligt Kungsörnsgruppen kan häcka kungsörn, samt genom riksintresseområde för naturvård över Öreälv och naturvärdesområde under utredning att bli naturreservat väst om vindkraftspark Hornmyran. Sträckningsalternativ B passerar genom riksintresseområde för naturvård över Öreälv. Sträckningsalternativ C passerar genom naturreservat Bredselet och riksintresseområde för naturmiljö och friluftsliv längs Öreälv. Till skillnad till alternativ A och B passerar alternativ C genom reservatet och riksintresseområdet parallellt med befintliga ledningar. Detta innebär att breddningen av befintlig ledningsgata blir mindre än en nydragning i obruten terräng. Bredselets naturreservat korsas i dag av en ca 90 meter bred ledningsgata vilket innebär att reservatet inte är en sammanhållen miljö. Naturreservatets naturvärden ligger dessutom längre in i skogen från ledningsgatan. Tillsammans med införande av försiktighetsåtgärder bedöms påverkan på naturreservatet bli begränsat, se även avsnitt 0. Däremot skulle sträckningsalternativ A innebära att det värdefulla naturvärdesområdet fragmenteras och påverkas av en ny ledningsgata i obruten terräng. Både alternativ A och B påverkar riksintresseområdet för naturmiljö och friluftsliv i orörd naturmark. Jämfört med både alternativ A och B är den sträcka av alternativ C som förläggs i orörd terräng väsentligt kortare då alternativ C till stor del går parallellt med befintliga ledningar och väg. Medan alternativ A och B går ca 40 kilometer respektive 39 kilometer i obruten terräng går alternativ C endast 18 kilometer i obruten terräng. I samrådet anser Ubmeje tjeälddie att utredningsstråk A är sämre än utredningsstråk B och C då alternativ A passerar genom betesland och samlingsområde. Vilhelmina norra samebyn har förordat utredningsstråk A framför utredningsstråk B och C i samrådet eftersom utredningsstråk A följer befintlig väg hela vägen inom samebyn. Vapsten sameby önskar inte ledningsdragning enligt något utredningsstråk. Inom Vapsten sameby passerar alternativ C riksintresseområdet för rennäring parallellt med befintliga ledningar och går i övrigt en lång sträcka parallellt med väg. Detta begränsar intrånget i riksintresset och det övriga området jämfört med alternativ A och B. Även om alternativ C är längre med en längd på ca 54 kilometer, jämfört med ca 50 kilometer och ca 47 kilometer för alternativ A och B, så innebär alternativ C:s parallellgång med befintliga ledningar och väg att påverkad skogsmark endast blir ca 140 hektar, jämfört med 160 hektar och 165 hektar för alternativ A respektive B. De viktigaste fördelarna med det valda sträckningsalternativet C är parallellgång med befintliga ledningar och vägar, samt att alternativ C har mindre påverkan på bebyggelse, landskapsbild, rennäring, naturmiljö och kungsörn jämfört med alternativ A och B. Parallellgång med ledningar och vägar minskar fragmenteringseffekten som ledningen innebär för naturmiljön och minskar påverkan på markanvändning och antal hektar skogsmark.

27 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 27(76) 3.5 Nollalternativ Ett så kallat nollalternativ som beskriver situationen om en verksamhet eller åtgärd inte genomförs ska alltid redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen till en tillståndsansökan. Det betyder inte nödvändigtvis att allting blir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om den planerade verksamheten inte genomförs. Nollalternativet innebär att de nya ledningarna inte byggs, vilket i sin tur innebär att inte heller de planerade vindkraftsanläggningarna kommer tillstånd. Detta innebär att den förnyelsebara energin från vindkraftsparkerna, motsvarande ca 275 MW installerad effekt uteblir. Om denna energi ska produceras på annat sätt (av fossila bränslen) kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp av klimatpåverkande gaser till luft och vatten. Nollalternativet innebär därmed att verksamheten inte kan bidra till att miljömålet Begränsad klimatpåverkan uppnås. I området för den planerade ledningen sker ingen ytterligare påverkan vid ett nollalternativ. Inga direkta konsekvenser uppstår på berörda intressen. Det kan dock inte uteslutas att skogsmiljöer i området som inte är skyddade kommer att avverkas som en del i det normala skogsbruket, vilket kan innebära en viss förlust av värdefulla naturmiljöer. 3.6 Alternativ utformning Av miljömässiga, tekniska och ekonomiska skäl avfärdade Skellefteå Kraft markkabel som ett alternativ redan i samrådsunderlaget. Av driftsäkerhetsskäl anläggs nya regionnätsledningar (52 kv-170 kv) i normalfallet som luftledningar. En markförläggning försämrar driftsäkerheten genom att felsökning och reparation försvåras. Ett kabelhaveri medför oftast omfattande och långvariga elavbrott pga. omfattande grävarbeten för att lokalisera och reparera den felande delen av ledningen. I gällande fall leder ett avbrott på ledningen att produktion av vindkraftproducerad el stoppas med ekonomisk och miljömässig förlust som följd. Kabelalternativet kräver också att kostsam kompensationsutrustning installeras. Omfattningen av kompensationsutrustning beror bland annat på kabelns längd och spänningsnivå En luftledning är miljömässigt bättre då det blir begränsad påverkan på naturmiljön jämfört med kabel då kabel kräver urgrävning och borttransport av markens naturliga massor i våtmark och på fastmark, bl.a. stenblock, för kabelschakt samt återfyllning av ledningsgraven med sand både ovan och under kabeln. Det kommer alltså att bli fråga om ett omfattande transportarbete och omgivningspåverkan under anläggningsarbetet. Att ansluta vindkraftsparkerna med markförlagd kabel är 3-4 gånger dyrare än luftledning vilket i praktiken skulle omöjliggöra vindkraftsutbyggnaden. Precis som för befintlig luftledning kommer markförlagda kablar att medföra ett intrång med krav på vissa restriktioner/begränsningar längs med kablarna om än påverkan på landskapsbilden kan minskas genom markförläggning. Kraven kan vara i form av fria ytor (inga buskar, träd, stängsel, byggnader m.m.) motsvarande ca 20 m bredd längs hela kabelstråket. I kabelstråkets hela bredd på ca 20 meter krävs att ytan hålls fri från träd buskar och byggnader m.m. En del av kabelstråket görs körbar för att kunna underhålla och eventuellt reparera skadad kabel. För att transportera timmer från avverkningar i området krävs att marken över kabelgraven skyddas.

28 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 28(76) Fördelarna med luftledning vad gäller funktion och drift samt leveranssäkerhet gör att Skellefteå Kraft bedömer det vara strategiskt riktigt att använda luftledning. 4. Ledningens utförande 4.1 Ledningens utformning tekniskt utförande Ledningen planeras att byggas som luftledning med antingen, trä, stål, komposit eller en kombination av dessa med faslinorna placerade i ett horisontalplan vid portalstolpe eller i triangelform vid enkelstolpe, se figur 4-1. Avståndet mellan faserna blir fem meter vid placering i horisontalplan och fyra meter vid en placering i triangelform. Figur 4-1 Principskiss av möjlig stolpkonstruktion. Exemplet till vänster visar enkelstolpe i stål, exemplet till höger visar portalstolpe i trä med regel av stål. Utförande 52 kv Ledning för 52 kv utförs antingen som enkelstolpe eller som portalstolpe. För enkelstolpar blir stolphöjden normalt omkring ca meter och för portalstolpar meter beroende på material och konstruktion. Stolparnas höjd beror på terrängförhållanden och avståndet mellan dem. Avståndet mellan faserna blir 2,5 meter vid placering i horisontalplan (portalstolpe) och 3 meter vid en placering i triangelform (enkelstolpe). Avståndet mellan stolparna blir med enkelstolputförande normalt meter och med portalstolpar meter. Avståndet mellan stolparna är också beroende på terrängens utformning. Beroende på terräng och stolpval görs en anpassning av stolplägen i förhållande till omgivningen. Utförande 170 kv Ledning för 170 kv utförs normalt som portalstolpe med en stolphöjd på meter. Stolparnas höjd beror på terrängförhållanden och avståndet mellan dem. Avståndet mellan faserna blir fem meter vid placering i horisontalplan. Avståndet mellan stolparna blir med portalstolpar ca meter beroende på terrängens utformning. Beroende på terräng och stolpval görs en anpassning av stolplägen i förhållande till omgivningen.

29 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 29(76) Ledningsgatans bredd För att knyta samman vindkraftsparkerna Vinliden och Fjällberg innebär det att separata ledningar dras från respektive park till station Västermyrriset. Ledningsgatan för en ensamgående 52 kv ledning blir i nysträckning meter bred beroende på stolpkonstruktion. Ledningsgatan blir bredare ju närmare sträckningsalternativet är station Västermyrriset eftersom det för varje delområde tillkommer en ny ledning som går parallellt med de andra. För sammankoppling av anläggningarna kommer ledningsgatan att i vissa sektioner bestå av en till fyra parallella ledningar där största bredd för ledningsgatan med fyra ledningar blir ca 70 meter. Två ledningar medför en ledningsgata på ca 45 meter och tre ledningar ca 55 meter. Från Hornmyran till station Västermyrriset kommer en 52 kv ledning att gå parallellt med en 170 kv och ledningsgatan blir meter bred vid ny dragning. 170 kv ledningens ledningsgata blir i nysträckning meter bred beroende på stolpkonstruktion. Avstånd mellan väg och ledning avgör väghållaren. Vid parallellgång med väg kräver väghållaren normalt ca meter mellan vägren och ledningsstolpe. Vid parallellgång med 400 kv ledningen kommer befintlig ledningsgata att breddas med ca 20 meter. I torvmarker med dålig bärighet behöver stolparna grundläggas. Vanligtvis pålas stolpen ned där våtmarkens mäktighet är ringa. Alternativt grävs våtmarken ur vid stolpplatsen ner till fast mark. Därefter placeras stolpen och befintliga våtmarksmassorna återförs till schaktgropen. För våtmarker med större mäktigheten kan flytande konstruktioner uppföras. Det kan exempelvis röra sig om nedgrävda korslagda trästolpar som kraftledningsstolpen kan stadgas i. Därefter återförs våtmarkens massor för att täcka och stabilisera konstruktionen. Val av metod behöver baseras på närmare undersökningar i fält av respektive våtmarks förutsättningar. Den planerade nya ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna växa in i, eller falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena, se figur 4-2. Figur 4-2 Principskiss som visar vad som avses med skogsgata respektive ledningsgata.

30 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 30(76) 4.2 Drift och underhåll En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas återkommande. Driftbesiktning av ledning görs okulärt från helikopter eller från mark en gång per år. De tekniska underhållsåtgärder som kan bli aktuella styrs av de fel som upptäcks på ledningen i samband med besiktningen. Vid erforderliga reparationer och underhållsåtgärder görs en bedömning från fall till fall vilka åtgärder som behöver vidtas för att minimera framför allt körskador på svaga marker och korsningar med vattendrag. För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med underhåll menas att skogsgatan röjs helt och hållet, samtidigt som farliga kantträd utmed luftledningen avverkas. Underhållsåtgärderna görs regelbundet, med ett intervall på 8 till 12 år beroende på markens bonitet. Röjningen görs manuellt med röjsåg. Enstaka lågväxande buskar sparas så länge de inte överstiger ca 3 meter.

31 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 31(76) 5. FRAMTAGANDE AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 5.1 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt Enligt ellagen (SFS 1997:857) ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå i en ansökan om tillstånd för s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om MKB återfinns i miljöbalken (SFS 1998:808) och i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905). Arbetet med MKBn omfattar både att ta fram ett dokument och att få till stånd en process. Processen syftar till att påverka utformningen av kraftledningen och dess sträckning, så att effekterna och miljökonsekvenserna begränsas. Detta sker i samverkan mellan och i samråd med enskilda, allmänhet, myndigheter, kommuner och övriga som kan beröras av projektet. Det dokument som tas fram (MKBn) ska beskriva förutsättningar, effekter, positiva och negativa konsekvenser samt förslag till åtgärder för att undvika eller minska de negativa miljökonsekvenserna. 5.2 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen, både dokumentet och processen, fokuserar på de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till planerad utbyggnad av nya 52 kv ledningar och ny 170 kv ledning mellan vindkraftsparkerna och station Tuggen. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar inte de nya transformatorstationerna vid vindkraftsanläggningarnas anslutningspunkter eller station Västermyrriset Geografiskt Miljökonsekvensbeskrivningen har begränsats till det område som kan antas beröras av planerad kraftledning och det närområde som påverkas visuellt av kraftledningen vilket antas motsvara ett område på cirka 200 meter på ömse sidor om kraftledningen. De flesta konsekvenser uppkommer inom detta område men även områden på större avstånd kan påverkas Avgränsning i tid Den tidsmässiga avgränsningen för de konsekvenser som beskrivs i MKB:n är satt till år 2030 då de flesta relevanta miljökonsekvenser förväntas ha inträffat. Påverkan och konsekvenser avser i första hand förhållandena under ledningens drifttid. Där så är relevant beskrivs även tillfällig påverkan och konsekvenser som uppstår i anläggningsskedet Miljöaspekter De miljöaspekter som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan samt vad som framkommit vid samråd med länsstyrelserna, berörda kommuner, berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare, övriga intressenter, samt med allmänheten. De miljöaspekter som bedömts vara mest relevanta vid planerad ny kraftledning mellan vindkraftsparkerna och station Tuggen:

32 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 32(76) Energi och klimat Landskap - visuell påverkan på landskapet bedöms med utgångspunkt från förändringar i vegetation och markskikt samt förlust av karaktärsskapande element. Bebyggelse och boendemiljö - påverkan på bebyggelse för permanent- eller fritidsboende avseende upplevelsevärde, intrång och visuella störningar för bebyggelse på cirka 200 meter avstånd på ömse sidor av ledningen. Eventuell påverkan från elektromagnetiska fält avhandlas. Naturmiljö - påverkan på områden och objekt med värdefull natur/arter. Kulturmiljö- påverkan på kulturmiljöer som helhet men inte enskilda fornlämningar eftersom anpassningar i huvudsak kan göras så att dessa inte påverkas. Rekreation och friluftsliv - intrång i värdefulla områden för friluftslivet och påverkan på upplevelsevärdet. Rennäring Naturresurser - påverkan genom direkt intrång i skogsmark och indirekt genom försvårat brukande. Nedan redovisas de miljöaspekter som inte behandlas ytterligare i denna miljökonsekvensbeskrivning då planerad verksamhet inte bedöms påverka dem i någon större grad. Buller Från högspänningsluftledningar ( kv) uppstår ljudeffekter (koronaurladdningar) kring ledarna i samband med fuktigt väder. Detta innebär att ett sprakande ljud från ledningarna kan upplevas vid fuktig väderlek omedelbart under eller i närheten av ledningarna. Ljudet avtar dock snabbt med avståndet från ledningarna. Om koronaurladdningar sker är ljudnivåerna under en 170 kv ledning låga och understiger db(a) (som medianvärde vid nederbörd) för områden med låg bakgrundsnivå. Frågan behandlas inte vidare i denna MKB. Barriäreffekt Ledningen kommer att kräva en trädfri korridor. Denna korridor kommer att åtminstone lokalt vara synlig främst där den går genom skogsmark men då ledningsgatan kan passeras fritt bedöms den inte utgöra en barriär som begränsar möjligheterna till friluftsliv. Inte heller bedöms växt- eller djurliv påverkas i sådan omfattning att barriäreffekter behöver behandlas särskilt i denna MKB. Den öppna ledningsgatan kan ge positiva effekter genom att den fungerar som spridningskorridor för växter och djur som gynnas av öppna marker. Den öppna kraftledningsgatan gynnar andra växter och djur än de som finns i den omgivande skogsmarken. De barriäreffekter som ledningen innebär för rennäringen beskrivs under kapitel Osäkerheter Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva vilka effekter och konsekvenser som kan ske i driftskedet. Då framtiden inte är känd finns det dock alltid olika grad av osäkerhet i bedömningarna.

33

34 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 34(76) 6. Miljökonsekvenser Läsanvisning kapitel 6 De miljöaspekter som enligt avgränsningen ovan bedömts vara relevanta att studera beskrivs ämnesvis i detta kapitel. För varje miljöaspekt redovisas förutsättningar, inarbetade åtgärder för att minimera skador och de konsekvenser som bedöms uppstå i respektive alternativ 1, 4 och C. Samlad bedömning av konsekvenser i de olika alternativen finns i avsnitt 7. De olika intressen som beskrivs finns redovisade i kartbilagorna C, D E och G. 6.1 Energi och klimat Förutsättningar Förändringar av klimatet på grund av utsläppen av växthusgaser är ett stort problem för samhällets utveckling globalt. Problematiken kring klimatfrågan är omfattande och det anses idag vara nödvändigt att snabbt vända dagens ökning av utsläppen av växthusgaser till en kraftig minskning. För att klara detta krävs insatser på alla nivåer. Riksdagen har bland annat beslutat att år 2020 ska halva Sveriges energianvändning komma från förnybara energikällor. En stor del av denna ökning består av en utbyggnad av vindkraften. Som en följd av klimatförändringarna spår många forskare att förekomsten av extrema vädersituationer kommer att öka vilket kan ha stor inverkan på bl.a. energisystemet. De senaste årens kraftiga stormar har bl.a. inneburit allvarliga skador på elnätet, främst på lokalnätet. Energisektorn kan dock påverkas både positivt och negativt av klimatförändringar. Förändringarna förväntas bland annat innebära en ökad vattentillgång och ökad medelvind vilket ger en ökad produktionspotential för vattenkraften i norra Sverige och för vindkraften (Elforsk 2007). Flera av de klimatfaktorer som påverkar elnätet är svårbedömda såsom nedisning och åska. Ändrade vindförhållanden kan innebära en viss ökning av förekomsten av hård vind och ett ökat inslag av sydvästliga vindar vintertid, vilket ökar risken för stormfällning av träd, saltstänk i kustnära områden och att ledningsstolpar knäcks (Elforsk 2007) Inarbetade åtgärder Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker för att minska risken för stormfällning av träd på ledningen Miljökonsekvenser Sträckningsalternativ 1 Ledningen möjliggör en utbyggnad av vindkraft och innebär att den förnybara energi som produceras kan tillvaratas och överföras till elnätet. Projektet påverkar klimatet indirekt, det vill säga det bidrar i sig inte till någon märkbar förbättring av klimatet. Genom att projektet bidrar till en ökad produktion av förnyelsebar energi som kan ersätta fossilbaserad energiproduktion och minska koldioxidutsläppen blir projektet dock en del i omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle.

35 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 35(76) Sträckningsalternativ 4 Samma som för sträckningsalternativ 1. Konsekvenser av sträckningsalternativ C Samma som för sträckningsalternativ Bebyggelse och hälsa Metodik och bedömningsgrunder Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält vid nivåer under referensvärdena, dvs. rekommenderade maxvärden vid korttidsexponering, påverkar oss människor negativt. Referensvärdet för allmänheten är 100 μt enligt SSMFS 2008:18. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde eller referensvärde för långvarig exponering. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Skellefteå kraft skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip.

36 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 36(76) Förutsättningar Studerade alternativ berör ett mycket glest bebyggt område. Mindre byar ligger främst längs vägarna som går genom området (väg 353, 365, 598 och mindre anslutande vägar) exempelvis Västermyrriset, Åttonträsk, Ledningsvall, Norrgård, Otternäs, Dugers och Nyåker, se Bilaga D. Dessutom förekommer enstaka hus i området. Magnetfältsberäkningar har utförts för de valda sträckningsalternativen där de passerar bebyggelse inom 200 meter, dvs vid Vinliden, Västermyrriset, Norrgård och Otternäs. Magnetfältet beräknas från ledningarnas mitt och magnetfältets utbredning i sidled från centrum av ledningarna illustreras i. Styrkan av kraftledningarnas magnetfält är som störst direkt under kraftledningarna och liksom figurerna illustrerar avtar magnetfältet snabbt med avståndet. Figur 6-1. Beräknade magnetfältsnivåer för en 52 kv ledning. Magnetfältsnivån är nära 0 μt vid ett avstånd på ca 10 meter från ledningens mitt. 0 = ledningens centrumlinje.

37 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 37(76) Figur 6-2. Beräknade magnetfältsnivåer för fyra parallella 52 kv ledningar. Magnetfältsnivån är nära 0 μt vid ett avstånd på ca 40 meter från ledningens mitt. 0 = ledningarnas centrumlinje.

38 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 38(76) Figur 6-3. Beräknade magnetfältsnivåer för 170 kv ledningen parallellt med två 400 kv ledningar och en 130 kv ledning. Magnetfältsnivån är nära 0 μt vid ett avstånd på ca 120 meter från ledningens mitt. Sträckningsalternativ C visas till vänster i diagrammet. 0 = ledningarnas centrumlinje.

39 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 39(76) Inarbetade åtgärder Ledningsalternativens sträckningar har valts och anpassats med hänsyn till den bostadsbebyggelse som finns längs sträckningsalternativen Miljökonsekvenser Sträckningsalternativ 1 Genomförda beräkningar för sträckningsalternativ 1 visar att magnetfältsnivån är nära 0 μt vid ett avstånd på meter från ensamgående 52 kv ledning respektive där fyra 52 kv ledningar går parallellt med varandra, Figur 6-1 och Figur 6-2. Bebyggelse i Vinliden och Västermyrriset längs sträckningsalternativ 1 ligger mer än 150 m från sträckningen och därför bedöms konsekvenserna på bostadsbebyggelsen avseende elektromagnetiska fält som obetydlig under drift. Under byggnationsfasen kan påverkan i form av utsläpp och buller uppstå från transporter om infartsvägar som används till ledningen passerar bostäder. Störningarna är tidsbegränsade och konsekvenserna bedöms sammantaget som små. Även viss visuell påverkan kommer att kunna uppkomma vid bebyggelse vilket beskrivs under 6.3 Landskap. Sträckningsalternativ 4 Sträckningsalternativ 4 berör ingen bebyggelse. Sträckningsalternativ C Genomförda beräkningar för sträckningsalternativ C visar att magnetfältsnivån är nära 0 μt vid ett avstånd på ca 125 meter från ledningsgatans mitt, se Figur 6-3. Huset på fastighet ligger väst om sträckningsalternativ C och befintliga 130 kv- och 400 kv kraftledningar och är det hus som ligger närmast sträckningsalternativ C. Avståndet från bostadshuset till de parallellgående ledningarnas mitt är cirka 140 meter och därför bedöms konsekvenserna på bostadsbebyggelsen avseende elektromagnetiska fält som obetydlig under drift. Under byggfasen bedöms konsekvenserna bli samma som för sträckningsalternativ Landskap Metodik och bedömningsgrunder Byggandet av en ny kraftledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator där bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har störst betydelse. En trädfri korridor i landskapet kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området. Känslan av orördhet kan minska och en ledning i nysträckning tillför en ny struktur i tidigare orörda delar av området. I det fall den nya ledningen anläggs i parallellgång med befintlig ledning eller längs befintlig väg sker påverkan i en tidigare påverkad miljö. Vid parallellgång med befintlig ledning tillkommer ingen påverkan i orörda delar av sträckningsalternativet, däremot ökar ledningsgatans bredd.

40 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 40(76) Förutsättningar Det omgivande landskapet tillhör de naturgeografiska regionerna 32 c - Norra Norrlands och norra Finlands barrskogsområden och bergkullslätter och 33 h - Förfjällsregion med huvudsakligen nordligt boreal vegetation. Karaktäristiskt för dessa regioner är en vågig bergkullterräng dominerad av barrskogar och olika typer av torvmarker som har stor utbredning. Dessutom karaktäriseras landskapet av ett med höjden tilltagande inslag av förfjällsterräng. Skogslandskapet i trakten består av hyggesmark, ungskogar, plockhuggna skogar och naturskogar. Skogarna är av varierande ålder och de dominerande trädslagen är tall och gran men har ofta ett stort inslag av björk, särskilt i de högre belägna delarna. De stora vattendragen i området är Öreälven, Umeälven och Lögdeälven, se Bilaga D. Andelen våtmarker är stort och marken där domineras av torv. I övriga områden i det omgivande landskapet är marken morändominerande. Berggrunden består i till övervägande del av sura och näringsfattiga bergarter, tex granit och pegmatit. Utblickar över landskapet och mot den planerade ledningen finns främst vid större hyggen, över myrar och sjöar. Bebyggelsen är gles i området och ligger främst längs landsvägar. Området saknar större samhällen men några större byar finns av vilka Hornmyr, Knaften, Åttonträsk, Fäbodliden, Västermyrriset, Ledningsvall, Myrträsk och Sandsjö kan nämnas. Ett utmärkande inslag är den befintliga ledningsgatan med en 130 kv ledning och två 400 kv ledningar som går rakt genom landskapet från station Tuggen via Norrgård och förbi Flakaträsk. Den befintliga kraftledningen dominerar landskapsbilden lokalt, men ses på långt håll endast där den korsar vägarna i området. Vägarna är lågtrafikerade och endast enstaka människor bedöms röra sig i landskapet i övrigt. Ledningarna planeras i skogslandskap och den visuella påverkan kommer att begränsas av mellanliggande vegetation. Landskapet bedöms som relativt tåligt visuellt och påverkan på landskapsbilden bedöms därför bli liten oavsett sträckning Inarbetade åtgärder Ledningens sträckning har anpassats till bebyggelsen i området för att så långt möjligt begränsa synbarheten. Vidare har sträckningen så långt möjligt förlagts längs sluttningarna och inte över höjderna för att minska synbarheten och därmed konsekvenserna för landskapsbilden Miljökonsekvenser Sträckningsalternativ 1 Den nya ledningen innebär en ny ledningsgata vilket påverkar landskapsbilden lokalt. Ledningen blir ett nytt inslag med ett formspråk som kontrasterar mot skogsmiljön i övrigt och en ytterligare fragmentering av landskapet. Beroende på vilken stolptyp som kommer att väljas kan ledningen komma att ligga över trädtoppshöjd. Då ledningen i huvudsak kommer att ligga i skogsmark och utblickarna i landskapet är få kommer ledningen dock oavsett stolptyp smälta in i landskapet på håll. I yngre skog, på hyggen eller över myrmarker blir ledningen mer dominerande. Endast enstaka personer bedöms uppehålla sig i området och ledningen exponeras därför i liten grad.

41 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 41(76) Största delen av sträckningsalternativet går genom obruten och obefolkad terräng. Förbi byn Vinliden passerar sträckningsalternativet längs vägen till byn och påverkar därmed inte bebyggelsen, se Bilaga D. Sträckningsalternativet passerar byn Västermyrliden genom skogsmark minst 100 meter från bebyggelsen vilket begränsar påverkan på landskapsbilden. Öst om Västermyrriset korsar sträckningsalternativet väg 365. Här kommer ledningen att exponeras för trafikanter på vägen. Sträckningsalternativ 1 planeras att gå mellan vindkraftspark Fjällbergs delområden. Detta innebär att sträckningsalternativet blir rakare och därmed kortare och att ledningens påverkan på landskapsbilden blir underordnad påverkan från vindkraftsparkerna med tillhörande vägnät. Eftersom landskapsbilden i produktionslandskapet har låga värden och då ledningen i princip bara exponeras vid korsandet av väg 365 bedöms konsekvenserna för landskapsbilden bli små under drift. Konsekvenser för landskapsbilden under byggtiden bedöms som obetydlig. Sträckningsalternativ 4 Liksom sträckningsalternativ 1 innebär sträckningsalternativ 4 en ny ledningsgata med motsvarande effekter och konsekvenser som för sträckningsalternativ 1. Största delen av sträckningen går alternativ 4 i parallellgång med sträckningsalternativ C (170 kv) från station Västermyrriset fram till en plats söder om vindkraftspark Hornmyran där den viker av mot nordost och går i obruten terräng fram till vindkraftspark Hornmyran, se Bilaga D. Sträckningsalternativet passerar bebyggelse i Alskaliden på minst 200 meters avstånd i skogsmark och väst om Hornmyr korsar den väg 954. Eftersom landskapsbilden i produktionslandskapet har låga värden och då ledningen i princip bara exponeras vid korsande vägar blir konsekvenserna för landskapsbilden små under drift. Konsekvenser för landskapsbilden under byggtiden bedöms som obetydlig. Sträckningsalternativ C Liksom sträckningsalternativ 1 innebär sträckningsalternativ C en ny ledningsgata med motsvarande effekter och konsekvenser som för sträckningsalternativ 1. Från station Västermyrriset planeras sträckningsalternativ C att följa sträckningsalternativ 4 (52 kv) fram till en plats söder om vindkraftspark Hornmyran där alternativ C viker av mot sydöst och följer en befintlig väg i ca 15 km fram till den befintliga ledningsgatan, se Bilaga D. Parallellgång med befintliga ledningar innebär att befintlig ledningsgata behöver breddas och intrånget blir mindre dominerade jämfört med en ny ledning i obruten terräng. Ingen större förändring sker i fråga om exponering då den nya ledningen är mindre än de befintliga 400 kv ledningarna. Någon exponering av ledningen för bebyggelsen i Norrgård kommer inte att ske då det finns skog mellan bebyggelsen och sträckningsalternativet. Vid Otternäs kommer ledningen att vara exponerad från huset.

42 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 42(76) Eftersom landskapsbilden i produktionslandskapet har låga värden, ledningen till stor del förläggs parallellt med befintlig väg och befintliga ledningar, och då den tillkommande påverkan blir av samma karaktär som de befintliga kraftledningarna, blir konsekvenserna för landskapsbilden sammantaget små under drift. Konsekvenser för landskapsbilden under byggtiden bedöms som obetydlig. 6.4 Naturmiljö och fåglar Metodik och bedömningsgrunder Naturmiljö är ett mångtydigt och omfattande begrepp. I denna miljökonsekvensbeskrivning behandlas främst natur- och vattenmiljöer som bedöms ha särskilt höga naturvärden och som är av betydelse för den biologiska mångfalden, inklusive naturvårdsarter såsom rödlistade arter. Dessa områden utgörs ofta av livsmiljöer som har goda förutsättningar för att hysa hotade och skyddsvärda arter. Både skyddade områden och områden utan skyddsstatus idag ingår i konsekvensbeskrivningen. De berörda områdenas skyddsvärde påverkar bedömningen av konsekvenserna. Områdenas skyddsstatus indikerar deras skyddsvärde, men även oskyddade områden med höga naturvärden hittades vid s naturvärdesinventering (NVI). Kartor över sträckningsalternativ och naturmiljöintressen i utredningsområdet presenteras i Bilaga E. Underlagsmaterialet är hämtat från länsstyrelsen (riksintressen, naturreservat, våtmarksinventeringen m.fl.), Skogsstyrelsen (nyckelbiotoper, biotopskydd, sumpskog m.fl.), samt naturvärdesinventering genomförd av under Naturvärdesinventeringsrapporten redovisas i Bilaga F. Som underlag för avgränsning av objekt inför fältarbetet har information från länsstyrelsen, Artdatabanken, Skogsstyrelsen, skogsbolagens frivilliga avsättningar, jordbruksverket och ortofoton använts, se Bilaga F för ytterligare beskrivning av avgränsningen. Inventeringen har utförts på fältnivå enligt SIS standard för naturvärdesinventering (SS :2014). Statusklassningar, med tillhörande data, över vattendragen är hämtade från Länsstyrelsen webbportal (VISS, VattenInformationsSystem Sverige). Uppgifter om fåglar längs de alternativa ledningssträckorna har hämtats från naturvärdesinventeringen, Artportalen, samt från Kungsörnsgruppen i Västerbotten. Det effekter och konsekvenser som verksamheten medför har utgått från verksamhetens påverkan under byggtiden genom avverkning, grävning i samband med stolpuppsättning, terrängkörning och bullrande verksamhet. Under drift påverkas naturmiljön av driftsåtgärder såsom röjning, avverkning av riskträd och terrängkörning. Ledningsstolparna och ledningen kan också påverka som ett nytt element i landskapet. Luftledningen passerar ett stort antal mindre bäckar och vattendrag. Småbäckar och vattendrag med naturvärden som identifierats i inventeringar eller som omfattas av miljökvalitetsnorm behandlas avsnitt 7.4 Miljökvalitetsnormer. Övriga mindre vattendrag undviks vid placering av stolpar och skyddas med de generella skyddsåtgärder som redovisas i avsnitt men påverkan bedöms inte i detalj utöver detta.

43 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 43(76) Ett antal mindre våtmarker och sumpskogar, kommer att korsas av luftledningen. Dessa har naturvärdesbedömts under naturvärdesinventeringen, och de mindre våtmarker och sumpskogar som är lokaliserade efter alternativ 1, 4 och C uppvisade bara triviala värden eller vissa naturvärden (klass 4), Dessa kommer att skyddas med de försiktighetsmått som beskrivs i avsnitt men påverkan bedöms inte i detalj utöver detta. Redan i planeringsskedet utformades sträckningen av utredningsstråken för att undvika att passera värdefulla myrområden och skogar med naturvärden. Detta gjordes för att ge så liten inverkan på naturmilljön och fågellivet som möjligt. Efter det initiala planeringsskedet har flera ledningsalternativ tagits bort, eftersom de bedömdes ge stor inverkan på fågellivet, bland annat två alternativ som gick genom eller nära två troliga revir för kungsörn. De valda alternativen har även justerats och anpassats efter den naturvärdesinventering som utfördes, för att ytterligare minska påverkan på värdefull naturmiljö och värdefulla biotoper som fåglar är knutna till. Det är dock omöjligt att helt undvika att passera myrområden eller skogar med påtagliga till höga värden i detta område med så god tillgång på sådana miljöer Förutsättningar Sträckningsalternativ 1 Naturmiljö Området som påverkas av sträckningsalternativet är ett våtmarksrikt område, se kartor i Bilaga E1 och E2, samt tabell 1 i Bilaga G över naturvärden längs sträckningsalternativet. Våtmarkerna i landskapet är mångformiga och det finns både strängflarkkärr, strängflarkmyrar, mossar och aapamyrar (blandmyrar). Många av våtmarkerna är odikade och har en hög grad av naturlighet. De våtmarker som har en hög grad av naturlighet är klassificerade som klass 1 (högsta naturvärde) och klass 2 (högt naturvärde) i våtmarksinventeringen (VMI). Sträckningsalternativet undviker i huvudsak myrområden med höga naturvärden. I övrigt består området i huvudsak av hyggesmark, ungskogar, plockhuggna skogar och naturskogar med påtagliga (klass 3) till höga (klass 2) naturvärden. Alla dessa varianter av skogsmark finns alltså inom området för sträckningsalternativ 1, även om sträckningen anpassats till att så långt det är möjligt undvika skogar med dokumenterat höga naturvärden, tex nyckelbiotoper eller objekt identifierade vid s naturvärdesinventering. Värdekärnor med höga värden är framför allt knutna till gammal skog, vattendrag och våtmarksmiljöer. Utöver dessa värdekärnor bedöms området hålla låga naturvärden. Fåglar Omgivningarna kring sträckningsalternativ 1 är våtmarksrika och det finns även förhållandevis mycket äldre granskog kvar. Fågellivet speglas av dessa typer av miljöer. Triviala arter i omgivningarna är bergfink (mycket vanlig), trädpiplärka (knuten till myrar samt hyggesmark), bofink och lövsångare. Även trastar såsom rödvingetrast, taltrast och dubbeltrast är vanliga. Karaktärsarter på de finare våtmarkerna är ängspiplärka (NT), grönbena (fågeldirektivet), gluttsnäppa (fågeldirektivet), småspov och storspov (NT). Ljungpipare (fågeldirektivet) och

44 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 44(76) brushane (VU) återfinns också på de finare fågelmyrarna. Även jorduggla (fågeldirektivet), stenfalk (fågeldirektivet) och troligen blå kärrhök (NT) bedöms häcka i detta våtmarksrika område. På myrarna med lägre klassning i VMI kan enstaka av dessa arter återfinnas, men de är mest knutna till de finare våtmarkerna med kärr eller strängflarkar. I de äldre granskogarna återfinns starka stammar av kungsfågel (VU), tretåig hackspett (NT) och lavskrika (typisk art för naturtypen västlig taiga) och dessa noterades flera gånger under s naturvärdesinventering (NVI). Främst noterades dessa arter i de identifierade värdekärnorna, även om kungsfågel även finns i skogar med lägre naturvärde. Även ugglor bedöms ha goda populationer i området. Hökuggla (fågeldirektivet) noterades 3 gånger under inventeringen, dock ingen efter sträckningsalternativ 1. Lappuggla (NT) noterades 2 ggr under inventeringen, varav en var i objekt 1:6 i s NVI. Många rapporter finns av pärluggla och sparvuggla i området, så de bedöms ha starka stammar. Vad gäller skogsfåglar så noterades förvånansvärt få sådana under inventeringen. Endast enstaka orre, tjäder och järpe noterades och väldigt lite spillning från dessa. Detta skulle kunna bero på att stammarna av skogsfågel är låga just nu. God tillgång på lämpliga miljöer för skogsfåglar bedöms finnas i området. Inga kända häckningar av pilgrimsfalk (NT) eller kungsörn (NT) finns längs sträckningsalternativet. Dock har spridda observationer gjorts genom åren i landskapet av båda arterna. Vattenmiljö I tabell 2 i Bilaga G redovisas vattendrag med VISS-klassningar som korsas av sträckningsalternativ 1. Klassningar saknas för de två minsta vattendragen. Längs Granån som ingår i Öreälvens huvudavrinningsområde (med Natura 2000 område) förekommer vandringshinder för fisk och de nedersta delarna har skyddsvärda myrområden. Leksbäcken som ingår i Lögdeälvens huvudavrinningsområde (med Natura 2000 område) uppvisar god ekologisk status trots betydande flottledsrensningar. I Öre- och Lögdeälven finns lokalt föryngrande bestånd av lax och flodpärlmussla. Stensimpa är vanligt förekommande i merparten av Västerbottens vattendrag. Sträckningsalternativ 4 Naturmiljö Området som påverkas av sträckningsalternativet är ett våtmarksrikt område, se kartor i Bilaga E3 och E4, samt tabell 3 i Bilaga G över naturvärden längs sträckningsalternativet. De flesta myrområden som sträckningsalternativet passerar håller dock endast vissa (klass 3) eller låga (klass 4) naturvärden. De är fattigmyrar som är påverkade av både dikning och vägar. I övrigt består området i huvudsak av skogsmark präglad av modernt skogsbruk med låga naturvärden. Spridda förekomster av äldre sparad skog finns dock och denna har ofta påtagliga (klass 3) till höga (klass 2) naturvärden. Området som sträckningsalternativet passerar är del i ett större område som av länsstyrelsen är utpekad som en skoglig värdetrakt. Värdekärnor med höga värden är framför allt knutna till gammal skog, vattendrag och våtmarksmiljöer. Utöver dessa värdekärnor bedöms området hålla låga naturvärden.

45 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 45(76) Fåglar Omgivningarna kring sträckningsalternativ 4 är våtmarksrika och det finns även förhållandevis mycket äldre granskog kvar. Fågellivet speglar dessa typer av miljöer. Längs detta alternativ finns dock något mindre antal våtmarker, jämfört med alternativ 1, och de har också ett lägre naturvärde. Det gör att det bedöms finnas mindre antal skyddsvärda våtmarksfåglar i detta område. Triviala arter i omgivningarna är bergfink (mycket vanlig), trädpiplärka (knuten till myrar samt hyggesmark), bofink och lövsångare. Även trastar såsom rödvingetrast, taltrast och dubbeltrast är vanliga. Karaktärsarter på de finare våtmarkerna är ängspiplärka (NT), grönbena (fågeldirektivet), gluttsnäppa (fågeldirektivet), småspov och storspov (NT). Ljungpipare (fågeldirektivet) och brushane (VU) återfinns också på de finare fågelmyrarna. Även jorduggla (fågeldirektivet), stenfalk (fågeldirektivet) och troligen blå kärrhök (NT) bedöms häcka i detta våtmarksrika område. På myrarna med lägre klassning i VMI kan enstaka av dessa arter återfinnas, men de är mest knutna till de finare våtmarkerna med kärr eller strängflarkar. Längs alternativet finns bara klass 3 och klass 4 våtmarker och därmed bedöms det inte vara ett viktigt område för våtmarksfåglar. I de äldre granskogarna återfinns starka stammar av kungsfågel (VU), tretåig hackspett (NT) och lavskrika (typisk art för naturtypen västlig taiga) och dessa noterades flera gånger under s naturvärdesinventering (NVI). Främst noterades dessa arter i de identifierade värdekärnorna, även om kungsfågel även finns i skogar med lägre naturvärde. Även ugglor bedöms ha goda populationer i området. Hökuggla (fågeldirektivet) noterades 3 gånger under inventeringen, varav en noterades längs alternativ 4. Många rapporter finns av pärluggla och sparvuggla i området, så de bedöms ha starka stammar. Vad gäller skogsfåglar så noterades förvånansvärt få sådana under inventering. Endast enstaka orre, tjäder och järpe noterades och väldigt lite spillning från dessa. Detta skulle kunna bero på att stammarna av skogsfågel är låga just nu. God tillgång på lämpliga miljöer för skogsfåglar bedöms finnas i området. Inga kända häckningar av pilgrimsfalk (NT) eller kungsörn (NT) finns längs sträckningsalternativet. Dock har spridda observationer gjorts genom åren i landskapet av båda arterna. Vattenmiljö I tabell 4 i Bilaga G redovisas vattendrag med VISS-klassningar som korsas av sträckningsalternativ 4. Klassningar saknas för de två minsta vattendragen. Leksbäcken, som ingår i Lögdeälvens huvudavrinningsområde, uppvisar god ekologisk status trots betydande flottledsrensningar. Sörbäcken (Öreälvens avrinningsområde med Natura 2000 område) har klassats till dålig status p.g.a. vandringshinder, medan Alskabäcken (Lögdeälvens avrinningsområde med Natura 2000 område) uppvisar god status. I Öre- och Lögdeälven finns lokalt föryngrande bestånd av lax och flodpärlmussla. Stensimpa är vanligt förekommande i merparten av Västerbottens vattendrag.

46 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 46(76) Sträckningsalternativ C Naturmiljö Sträckningsalternativet går till största delen längs befintlig kraftledning och väg, se kartor i Bilaga E5 och E6, samt tabell 5 i Bilaga G över naturvärden längs sträckningsalternativet.. Östra delen av området som påverkas av sträckningsalternativet består främst av skogsmark med låga naturvärden, präglad av modernt skogsbruk. Där Öreälven passeras finns ett naturreservat med höga geologiska och skogliga värden. I denna del går sträckningsalternativet längs befintlig ledning, vilket bedöms minimera påverkan på reservatet. Närmare Västermyrriset, i västra delen, passeras en skoglig värdetrakt med en del mindre nyckelbiotoper. Inga andra områden med höga naturvärden har identifierats längs sträckningsalternativet. De myrområden som sträckningsalternativet passerar håller endast vissa (klass 3) eller låga (klass 4) naturvärden. De är fattigmyrar som är påverkade av både dikning och vägar. Värdekärnor med höga värden är framför allt knutna till gammal skog och vattendrag. Utöver dessa värdekärnor bedöms området hålla låga naturvärden. Fåglar Omgivningarna kring sträckningsalternativ C är i östra delen främst präglade av hårt brukade skogar. Det finns gott om hyggen och ungskogar och till dessa knyts triviala fågelarter som bergfink (mycket vanlig), trädpiplärka (knuten till myrar samt hyggesmark), bofink och lövsångare. Även trastar såsom rödvingetrast, taltrast och dubbeltrast är vanliga. Längs alternativ C finns ett mindre antal våtmarker med vissa eller låga naturvärden. Fågellivet på dessa myrar består främst av enstaka ängspiplärka (NT), rödstjärt, trädpiplärka, bergfink, enkelbeckasin och skogssnäppa. Vid Bredselets naturreservat noterades flera större hackspettar samt sidensvans som mest noterbara arter. I västra delen passerar alternativ C en värdetrakt med förhållandevis god tillgång på äldre grannaturskogar. I dessa återfinns starka stammar av kungsfågel (VU), tretåig hackspett (NT) och lavskrika (typisk art för naturtypen västlig taiga) och dessa noterades flera gånger under s naturvärdesinventering (NVI). Främst noterades dessa arter i de identifierade värdekärnorna, även om kungsfågel även finns i skogar med lägre naturvärde. Inga kända häckningar av pilgrimsfalk (NT) eller kungsörn (NT) finns längs sträckningsalternativet. Dock har spridda observationer gjorts genom åren i landskapet av båda arterna. Vattenmiljö I tabell 6 i Bilaga G redovisas vattendrag med VISS-klassningar som korsas av sträckningsalternativ C. I Umeälven förekommer vattenkraftverk som orsakar flödesförändringar och vandringshinder, vilket inneburit klassningen måttlig ekologisk potential. Tuggenbäcken (mynnande i Umeälven) uppvisar god ekologisk status och har ett rikt bestånd av flodpärlmussla. Västerbäcken och Öreälven har otillfredsställande konnektivitet vilket medfört klassningen måttlig ekologisk status. Öreälven med dess biflöden utgör ett Natura 2000 område. Vänjaurbäcken har klassats till måttlig ekologisk status medan Sörbäcken (Öreälvens avrinningsområde) har klassats till dålig status p.g.a. vandringshinder. Alskabäcken och Leksbäcken som ingår i Lögdeälvens

47 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 47(76) huvudavrinningsområde (med Natura 2000 område) uppvisar god ekologisk status trots flottledsrensningar. Lögdeälven med dess biflöden utgör ett Natura 2000 område. I Öreoch Lögdeälven finns lokalt föryngrande bestånd av lax och flodpärlmussla. Stensimpa är vanligt förekommande i merparten av Västerbottens vattendrag Inarbetade åtgärder Vid byggande och drift kommer Skellefteå Kraft att utföra följande generella försiktighetsåtgärder: Inga stolpar placeras i Natura 2000-vattendrag eller inom en zon på 20 meter från vattendraget och lägre strandvegetation bevaras. En 10 meter bred skyddszon med befintlig lågväxande vegetation sparas i anslutning till vattendrag och våtmarker. Stolpplaceringen planeras genom att anpassa spannet så att placering i våtmarker eller i strandkanter vid sjöar och vattendrag undviks i möjligaste mån. I det fall tillfartsvägar, transporter och underhåll på våtmarker och intill vattendrag inom ledningsgatan krävs planeras åtgärden under en tidpunkt så att körskador undviks i möjligaste mån. Här bör även hänsyn tas till rennäringens intressen i området under vintertid vilket medför att arbeten kan komma att behöva utföras på annan tid. Om verksamheten inte utförs vintertid används temporär bro över vattendrag som korsas. Bron utformas så att vattendraget inte påverkas negativt. När arbetet är genomfört avlägsnas brokonstruktionen. Större vattendrag passeras inte med stora maskiner, utan istället används vägar och ledningsgatan för att komma till vattendragets motsatta sida. Anläggningsarbeten utförs så att risken för utsläpp av drivmedel och oljor minimeras. Krav på hantering och försiktighetsåtgärder regleras i entreprenadupphandlingen och i entreprenörens egenkontroll. För anläggning och underhåll inom Bredselets naturreservat kommer Skellefteå kraft att upprätta en bygg- och underhållsplan i samråd med länsstyrelsen. Bl.a. föreslår Skellefteå kraft att avverkning av hela träd i sidoområdet undviks vid underhåll inom naturreservatet genom att istället skapa högstubbar samt att all död ved lämnas i intilliggande skog vilket gynnar arter så som vedsvampar, insekter och fåglar som hackspettar. Under byggtiden behöver tillfartsvägar till arbetsområdet finnas i tillräcklig omfattning. Befintligt vägnät bedöms till stora delar kunna användas under ledningsbyggandet och transporter. Detta gör att behovet av nya vägar i området bedöms begränsat. När lämpliga vägar saknas kan komplettering med nya tillfarts- och arbetsvägar behöva göras. Om detta innebär att naturmiljön väsentligt ändras kommer en anmälan enligt 12 kap 6 miljöbalken att lämnas in till tillsynsmyndigheten.

48 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 48(76) Miljökonsekvenser Sträckningsalternativ 1 Naturmiljö Sammantaget uppkommer intrång i flera objekt med visst eller högt naturvärde i alternativ 1. Inget våtmarksobjekt som klassificerats med mycket höga värden i VMI (klass 1) korsas i alternativet. Två våtmarksobjekt som bedömts ha höga värden (klass 2) berörs av alternativet. Det ena objektet kommer att passeras genom att placera stolpar på var sin sida av våtmarken. För det andra objektet kommer passagen att ske genom att placera stolpplatsen på en skogsholme mellan två myrområden. Den samlade bedömningen blir att ingreppen ger små negativa konsekvenser på dessa våtmarker. Deras hydrologi och deras funktion som vattenhållare i landskapet påverkas inte och naturmiljön förstörs inte för de arter som utnyttjar myren som häckningsplats eller för födosök. Ett flertal myrområden med visst värde (klass 3) i VMI korsas av alternativet. Det innebär att sådana miljöer minskar något i området, men det bör nämnas att de finns i ett område med förhållandevis stort antal liknande naturmiljöer. Förlusten ur ett landskapsperspektiv blir liten och påverkar inte de arter som är beroende av den typen av miljöer. Konsekvenserna kan i de flesta fall minimeras i alternativ 1 genom att myrmarker passeras genom att ledningsstolpar sätts på vardera kanten av myrområdet. Det innebär att våtmarkerna endast berörs genom att ledningar passerar över våtmarken vilket inte ger effekter på våtmarkens vattenhållande funktion eller som livsmiljö för arter. I endast några fall bedöms stolpar behöva placeras på myrmark, och i dessa fall är det myrar av klass 3 eller klass 4 som påverkas. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i alternativ 1 bli små. Ett enda skogligt objekt med naturvärde korsas av alternativet. Detta är en nyckelbiotop som ligger i en mindre dalgång. Denna kommer att passeras genom att placera stolpplatser på var sin sida om nyckelbiotopen. Eftersom ingen skog kommer att avverkas bedöms konsekvenserna som små. Nedan beskrivs alla objekt som berörs av alternativ 1. Objekten är beskrivna i tur och ordning från Vinliden i nordväst och söderut. De återfinns också i bilaga G. Flarkmyran (klass 3) norr om Nyland korsas i östra delen, se Bilaga E2. Ledningen kommer att anläggas i anslutning till vägen som går över myren. Påverkan minimeras genom att intrånget sker i anslutning till befintlig skogsbilväg. Med de skyddsåtgärder som anges ovan bedöms konsekvenserna för våtmarken bli små. Myr 1 km V Svannäs (klass 3) korsas av ledningen. Ledningen passerar på en skogsbeväxt del av myren, där inte några skyddsvärda våtmarksfåglar bedöms häcka. Eftersom objektet bara hyser vissa naturvärden bedöms konsekvenserna för naturmiljön bli små. Stormyran öst om Fäbodbrännan (klass 2) passeras på en skogsholme precis mellan de två myrområden som Stormyran består av. Skogsområdet besöktes vid inventeringen och bedömdes endast ha vissa naturvärden. Närområdet på myrarna var torra fattigmyrar och bedöms inte vara viktiga för fågellivet i området. Eftersom skogsholmen bara hyser vissa naturvärden bedöms konsekvenserna för naturmiljön bli små.

49 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 49(76) Bergmyran (klass 3) korsas i en smal utlöpare som går ut mot sydöst. Stolpplatser placeras på vardera sidan om myren och konsekvenserna för naturmiljön och fågellivet bedöms som små. Kallkällmyran (klass 3) 11 km sydsydväst om vindkraftpark Vinlidens södra delområde korsas i några utlöpare av myren. Stolpplatser placeras på vardera sidan om dessa utlöpare för att inte påverka hydrologin i våtmarken. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små Koxarmyran (klass 3) korsas i sydöstra delen. En stolpplats kan placeras i kanten av myrområdet för att minimera intrånget. Myren har endast vissa naturvärden och konsekvenserna på naturmiljön bedöms som små. Myr utmed Sofiasbäcken (klass 3) korsas i sydöstra delen. Passagen blir 680 m lång, denna sträcka käver att minst två stolpplatser placeras i myren på lämpliga platser. Vid inventeringen kunde konstateras att området är starkt påverkat av skogsbruk och består numera mest av hyggesmark. Även viss del av skogen på och i anslutning till myrområdet är avverkat. Det blir en påverkan på myren, men eftersom den endast har visst naturvärde bedöms konsekvenserna bli små. Kallkällmyran 18 km söder om vindkraftpark Vinlidens södra delområde (klass 3) korsas på två ställen där det är som smalast. Ledningen är placerad på detta sätt för att minska fragmenteringen av myren. En stolpe bedöms behöva placeras i myren på vardera passagen. Det blir en påverkan på myren, men eftersom den endast har visst naturvärde bedöms konsekvenserna bli små. Vattenledningsmyran (klass 3) korsas i nordöstra delen där samtidigt en bäck och en nyckelbiotop passeras. Nyckelbiotopen (16931) består av en smal bäckskog med äldre naturskog. Nyckelbiotopen passeras parallellt med en skogsbilväg vilket endast ger en marginell ytterligare framnentering. Konsekvenserna bedöms därför som små. Myr kring Ytterträsket (klass 3) korsas och flera stolpplatser behöver placeras i objektet. Vid inventeringen visade det sig att detta område är hårt präglat av nyligt utförda kalavverkningar. Även viss del av skogen i myrområdet är avverkad. Stolpar kommer att placeras på myrholmar i våtmarken, för att inte påverka hydroligin i denna. Med de skyddsåtgärder som anges ovan bedöms konsekvenserna för området bli små. Bäckmyran (klass 2) är ett stort myrområde som korsas i en nordlig utlöpare. Denna kommer att passeras genom att placera stolpplatser på vardera sidan om denna utlöpare. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms därför bli små. Myr utmed Lekbäcken (klass 3) korsas på två ställen. Nordvästra utlöparen kommer att passeras genom att placera stolpar på vardera sidan om myrmarken. Vid den sydvästra delen som korsas behöver en stolpplats placeras i myrmarken. Eftersom objektet kunde konstateras ha endast vissa naturvärden, och skogen i angränsning till myren bestod av yngre skog, bedöms konsekvenserna för naturmiljön bli små. Västermyran (klass 3) och Brånamyran/Kvarnmyran (klass 4) sitter ihop. Passagen av dessa kommer att ske genom att, för sydvästra utlöparen, placera stolpplatser på vardera sida utlöparen. Brånamyran/Kvarnmyran passeras genom att placera en stolpe på en

50 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 50(76) skogsholme i mitten. Med dessa anpassningar bedöms konsekvenserna på naturmiljön bli små. Fåglar Längs alternativ 1 korsas två större myrområden som bedömts vara av klass 2. Ett av dessa passeras på en skogsholme mellan två myrar vilket minimerar påverkan på våtmarksfåglar. Övriga myrar som korsas av ledningen är klass 3 eller klass 4-myrar, vilket främst är torra fattigmyrar. Dessa bedöms vara av litet värde för våtmarksfåglarna i området och en ledningsdragning över dessa ger små konsekvenser. Alternativ 1 kommer att passera en smal nyckelbiotop längs en bäck. Nyckelbiotopen passeras parallellt med en skogsbilväg vilket endast ger en marginell ytterligare framnentering. Konsekvenserna för fågellivet bedöms därför som små. Sammantaget bedöms alternativ 1 ha anpassats på ett sådant sätt att inga fåglars bevarandestatus på lokal, regional eller nationell nivå hotas. Det finns inga kända revir av de arter som löper störst risk att påverkas, tex kungsörn och gäss. Det finns heller inga rastplatser eller fågelsjöar som visat sig attrahera stora mängder fåglar under flyttningsperioderna. I skogslandskapet rör sig dock fåglar under dessa flyttningsperioder. Detta kan leda till kollision med ledningar i landskapet. I normalfallet byggs ledningarna med stolpar som ligger under trädhöjd. Konsekvenserna på fågellivet bedöms sammantaget som små. Vattenmiljö Längs sträckningsalternativ 1 återfinns bl.a. Granån (Öreälvens huvudavrinningsområde med Natura 2000 område) och Leksbäcken (Lögdeälvens avrinningsområde med Natura 2000 område). Längst ner i Granån återfinns värdefulla myrområden som dock inte är lokaliserade nära den tänkta kraftledningen. I övrigt noteras att de mindre vattendragen är påverkade av fysiska förändringar och saknar speciella naturvärden, dock saknas delvis detaljerade statusklassningar. Byggnation av kraftledningen kommer inte att påverka kontinuiteten i vattendraget eller den ekologiska statusen. Avverkning leder till ökad solinstrålning vilket i begränsad omfattning kan leda till förändrade förhållanden i vattendragen. Dock kommer lågväxande vegetation att sparas vid bäckarna längs sträckningsalternativet vilket begränsar denna påverkan. Konsekvenserna som helhet bedöms vara små och ingen påverkan bedöms uppstå på skyddade arter eller naturtyper i Öreälven eller Lögdeälven då ledningsdragningen sker relativt långt från huvuddragen, dvs älvarna. Sammantaget bedöms konsekvenserna på vattenmiljö för sträckningsalternativ 1 bli obetydliga. Sträckningsalternativ 4 Naturmiljö Sammantaget uppkommer intrång i flera objekt med visst eller högt naturvärde i alternativ 4. Inget våtmarksobjekt som klassificerats med mycket höga värden (klass 1) eller höga värden (klass 2) i VMI korsas dock i alternativet. Fyra våtmarker som bedömts vara av Klass 3 eller klass 4 kommer att korsas av alternativ 4. Det innebär att sådana miljöer minskar något i området, men det bör nämnas att de finns i ett område med förhållandevis stort antal liknande naturmiljöer. Förlusten ur ett landskapsperspektiv blir liten och påverkar inte de arter som är beroende av den typen av miljöer. Konsekvenserna kan i de flesta fall

51 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 51(76) minimeras i alternativ 4 genom att myrmarker passeras med stolpplatser på vardera kanten av myrområdet. Det innebär att våtmarkerna endast berörs genom att ledningar passerar över våtmarken vilket inte ger effekter på våtmarkens hydrologi, vattenhållande funktion eller som livsmiljö för arter. En nyckelbiotop med höga naturvärden behöver delvis avverkas vilket gör att objektet påverkas måttligt. Samma gäller ett skogsobjekt där markägaren har tecknat naturvårdsavtal. Detta objekt, som vid s naturvärdesinventering uppvisade naturvärden motsvarande klass 3 (påtagligt värde), kommer att fragmenteras i två mindre skogsområden och påverkas därmed måttligt. Det innebär att sådana skogsmiljöer minskar något i området. Området är delvis utpekat som skoglig värdetrakt, så det finns förhållandevis många liknande miljöer i omgivningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i alternativ 4 bli små även om de lokalt blir måttliga för nyckelbiotopen och skogsobjektet med naturvårdsavtal. Nedan beskrivs alla objekt som berörs av alternativ 4. Objekten är beskrivna i tur och ordning från Västermyrriset och österut. Först beskrivs våtmarkerna, sedan de skogliga objekten. De återfinns också i bilaga G. Västermyran (klass 3) och Brånamyran/Kvarnmyran (klass 4) sitter ihop, se Bilaga E4. Passagen av dessa kommer att ske genom att, för sydvästra utlöparen, stolpplatser placeras på vardera sida utlöparen. Brånamyran/Kvarnmyran passeras genom att placeras en stolpplats på en skogsholme i mitten. Med dessa anpassningar bedöms konsekvenserna på naturmiljön bli små. Myr 1 km O Långbäcken (klass 4), korsas i den nordvästra kanten. Konsekvenserna kommer att minimeras genom att sätta stolpeplatser på vardera sida myrmarken. Konsekvenserna bedöms därmed som små. Bergmyran (klass 3) korsas i nordöstra kanten. Konsekvenserna bedöms kunna minimeras genom att sätta stolpplatser på vardera sida myrmarken. Konsekvenserna bedöms därmed som små. Vallmyran (klass 3) korsas vid en sydlig utlöpare som är ca 100 m. Passagen görs genom att sätta stolpplatser på var sin sida myren, vilket gör att konsekvenserna blir små. Objekt 4:2, naturvårdsavtal och bedömt som skogligt objekt med påtagliga värden (klass 3) vid s naturvärdesinventering, korsas av alternativ 4 och C. Passagen av detta objekt är ca 250 m. Skogen har en del äldre träd, men inte mycket död ved eller naturvårdsarter. En skogsbäck med hög grad av naturlighet rinner genom objektet. Värdet av objektet kommer att minska, men ett visst naturvärde kommer att finnas kvar i form av bäckmiljön och två fragmenterade skogspartier på vardera sida ledningen. Konsekvenserna på objektet kommer lokalt bli stora men sammantaget måttliga eftersom 1. Ett visst värde ändå kommer att finnas kvar 2. objektet bara bedömdes uppvisa naturvärden motsvarande klass 3 (påtagligt naturvärde), vid s naturvärdesinventering. Vid Styggbäcken passeras en nyckelbiotop (N ) som hyser rikligt med död ved längs en bäck. Den norra delen av nyckelbiotopen är även skyddad som biotopskyddsområde. Både alternativ 4 och alternativ C passerar genom nyckelbiotopen, vilket gör att ledningsgatan här kommer att bli bred. Det norra biotopskyddsområdet och nyckelbiotopen kommer att undvikas. Delar av den södra nyckelbiotopenkommer att

52 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 52(76) behöva avverkas för att ge plats för ledningsgatan. Sydost om detta objekt finns ett flertal större nyckelbiotoper, så tillgången på liknande miljöer i närområdet bedöms god. Det kommer dock att påverka objektet negativt, men större delen av objektet kommer att finnas kvar. De negativa konsekvenserna på objektet bedöms som måttliga eftersom största delen av objektet fortfarande finns kvar. Fåglar Längs alternativ 4 korsar ledningen klass 3 och klass 4-myrar, vilket främst är torra fattigmyrar. Dessa bedöms vara av litet värde för våtmarksfåglarna i området och en ledningsdragning över dessa ger små konsekvenser. Alternativ 4 kommer att passera kanten på en nyckelbiotop, vilket gör att man kommer att behöva ta bort en remsa i kanten av denna. Ett område som i s NVI bedömdes ha påtagliga naturvärden (klass 3) kommer att fragmenteras. Arealen gammal granskog minskar men det bedöms ge små konsekvenser på fågellivet, eftersom liknande miljöer finns kvar i förhållandevis stor mängd i området. Sammantaget bedöms alternativ 4 ha anpassats på ett sådant sätt att inga fåglars bevarandestatus på lokal, regional eller nationell nivå hotas. Det finns inga kända revir av de arter som löper störst risk att påverkas, tex kungsörn och gäss. Det finns heller inga rastplatser eller fågelsjöar som visat sig attrahera stora mängder fåglar under flyttningsperioderna. I skogslandskapet rör sig dock fåglar under dessa flyttningsperioder. Detta kan leda till kollision med ledningar i landskapet. I normalfallet byggs ledningarna med stolpar som ligger under trädhöjd. Konsekvenserna på fågellivet bedöms sammantaget som små. Vattenmiljö Längs sträckningsalternativ 4 återfinns Leksbäcken och Alskabäcken (Lögdeälvens avrinningsområde med Natura 2000 område), som har god ekologisk status, samt Sörbäcken med dålig status. Bäckarna är påverkade av fysiska förändringar och saknar speciella naturvärden, dock saknas delvis detaljerade statusklassningar. Byggnation av kraftledningen kommer inte att påverka kontinuiteten i vattendraget eller den ekologiska statusen. Avverkning leder till ökad solinstrålning vilket i begränsad omfattning kan leda till förändrade förhållanden i vattendragen. Dock kommer lågväxande vegetation att sparas vid bäckarna längs sträckningsalternativet vilket begränsar denna påverkan. Konsekvenserna som helhet bedöms vara små och ingen påverkan bedöms uppstå på skyddade arter eller naturtyper vid Lögdeälven då ledningsdragningen sker relativt långt från huvuddraget, dvs älven. Sammantaget bedöms konsekvenserna på vattenmiljö för sträckningsalternativ 4 bli obetydliga. Sträckningsalternativ C Naturmiljö Sammantaget uppkommer intrång i flera objekt med visst eller högt naturvärde i alternativ C. Inget våtmarksobjekt som klassificerats med mycket höga värden (klass 1) eller höga värden (klass 2) i VMI korsas dock i alternativet. Flera våtmarker som bedömts vara av Klass 3 eller klass 4 kommer att korsas av alternativ C. Det innebär att sådana miljöer minskar något i området, men det bör nämnas att de finns i ett område med förhållandevis stort antal liknande naturmiljöer. Förlusten ur ett landskapsperspektiv blir liten och påverkar inte de arter som är beroende av den typen av miljöer. Konsekvenserna kan i de flesta fall minimeras genom att myrmarker passeras med stolpplatser på vardera kanten av

53 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 53(76) myrområdet. Det innebär att våtmarkerna endast berörs genom att ledningar passerar över våtmarken vilket inte ger effekter på våtmarkens hydrologi, vattenhållande funktion eller som livsmiljö för arter. En nyckelbiotop (biotopskydd) med höga naturvärden, behöver delvis avverkas, vilket gör att objektet påverkas måttligt. Samma gäller ett skogsobjekt där markägaren har tecknat naturvårdsavtal. Detta objekt, som vid s naturvärdesinventering uppvisade naturvärden motsvarande klass 3 (påtagligt värde), kommer att fragmenteras i två mindre skogsområden och påverkas därmed måttligt. Dessa två objekt berörs även av alternativ 4, eftersom alternativ C går parallellt med denna från Västermyrriset och en bit österut. Alternativ C går i östra delen parallellt med en befintlig ledning. Denna ledning korsar Bredselets naturreservat, så det kommer att bli en påverkan på reservatet när ledningsgatan behöver breddas. Det innebär att sådana skogsmiljöer minskar något i området. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i alternativ C bli små, även om de lokalt blir måttliga för de skogliga objekten. Nedan beskrivs alla objekt som berörs av alternativ C. Objekten är beskrivna i tur och ordning från Västermyrriset och österut. Först beskrivs våtmarkerna, sedan de skogliga objekten. De återfinns också i bilaga G (appendix). Västermyran (klass 3) och Brånamyran/Kvarnmyran (klass 4) sitter ihop, se Bilaga E6. Passagen av dessa kommer att ske genom att, för sydvästra utlöparen, placera stolpplatser på vardera sida utlöparen. Brånamyran/Kvarnmyran passeras genom att placera en stolpe på en skogsholme i mitten. Med dessa anpassningar bedöms konsekvenserna på naturmiljön bli små. Myr 1 km O Långbäcken (klass 4), korsas i den nordvästra kanten. Konsekvenserna kommer att minimeras genom att sätta en stolpplats på vardera sida myrmarken. Konsekvenserna bedöms därmed som små. Bergmyran (klass 3) korsas i nordöstra kanten. Konsekvenserna kommer att minimeras genom att sätta en stolpe på vardera sida myrmarken. Konsekvenserna bedöms därmed som små. Vallmyran (klass 3) korsas vid en sydlig utlöpare som är ca 100 m. Bedöms möjligt att sätta stolpplatser på var sin sida myren, vilket gör att konsekvenserna bedöms som små. Ler- och Stortallmyran (klass 3) passeras i en 250 m bred utlöpare, så stolpplatser bedöms kunna placeras i kanterna för att undvika intrång. Konsekvenserna för objektet bedöms därmed som små. Myr utmed Rafsarbäcken (klass 3) korsas där myren är 200 m bred. Stolpplatser kan placeras på vardera sidan. Objektet passeras längs befintlig ledning, vilket minimerar intrång. Konsekvenserna för objektet bedöms som små. Myr vid Stormyrtjärnen (klass 3) passeras där myrområdet är 400 m brett. En stolpplats kommer därför att placeras på skogsmark i mitten av objektet. Objektet passeras längs befintlig ledning, vilket minimerar intrång. Konsekvenserna för objektet bedöms som små. Objekt 4:2 vid s naturvärdesinventering, naturvårdsavtal och bedöms som skogligt objekt med påtagliga värden (klass 3) vis s naturvärdesinventering, korsas av

54 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 54(76) alternativ 4 och C. Passagen av detta objekt är ca 250 m. Skogen har en del äldre träd, men inte mycket död ved eller naturvårdsarter. En skogsbäck med hög grad av naturlighet rinner genom objektet. Värdet av objektet kommer att minska, men ett visst naturvärde kommer att finnas kvar i form av bäckmiljön och två fragmenterade skogspartier på vardera sida ledningen. Konsekvenserna på objektet bedöms som måttliga eftersom 1. Ett visst värde ändå kommer att finnas kvar 2. Objektet bara bedömdes uppvisa naturvärden motsvarande klass 3 (påtagligt naturvärde), vid s naturvärdesinventering. Vid Styggbäcken passeras en nyckelbiotop (N ) som hyser rikligt med död ved längs en bäck. Den är även även skyddad som biotopskyddsområde. Både alternativ 4 och alternativ C passerar i södra kanten på detta objekt, vilket gör att ledningsgatan här kommer att bli bred. Delar av objektet kommer att behöva avverkas för att ge plats för ledningsgatan genom objektet. Sydost om detta objekt finns ett flertal större nyckelbiotoper, så tillgången på liknande miljöer i närområdet bedöms god. Det kommer dock att påverka objektet negativt, men större delen av objektet kommer att finnas kvar. De negativa konsekvenserna på objektet bedöms som måttliga eftersom största delen av objektet fortfarande finns kvar. Bredselets naturreservat passeras av alternativ C längs befintliga ledningar, se Figur 6-4. En ca 130 m bred gata går redan idag genom reservatet vilket innebär att reservatet inte är en sammanhållen miljö. Vid s naturvärdesinventering bedömdes norra delen av reservatet (Objekt C:2), närmast planerad ledningsgata, ha vissa naturvärden (klass 4). Konsekvenserna för att ytterligare bredda gatan i denna norra del bedöms som små. Mittendelen (Objekt C:4), som ligger på en holme i Öreälven, bedömdes ha påtagliga naturvärden (klass 3). Dock var naturvärdena på denna holme längre in i skogen från ledningsgatan. Det bedöms därför möjligt att bredda ledningsgatan även här, med endast små konsekvenser. I reservatet på södra sidan älven (Objekt C:5) bedömdes naturvärdena vara höga (klass 2). Tallarna i objektet var inte så gamla (ca 190 år), men det fanns gott om brända stubbar och högstubbar med rödlistade lavar. Dessa brända stubbar eller högstubbar finns dock längre in i objektet och kommer inte att beröras av en breddning av gatan. Det bedöms ge måttliga negativa konsekvenser på objektet att bredda gatan på södra sidan av älven. När breddningen utförs kommer Skellefteå kraft att skapa högstubbar av de kapade träden och lägga in dessa i intilliggande reservat. Detta har gjorts vid en tidigare breddning av ledningsgatan, men man gjorde vid detta tillfälle inte högstubbar. Areellt kommer den skogsklädda delen av reservatet att minska något eftersom en del träd kommer att behöva huggas för att ge plats för planerad ledning. Däremot kommer kvalitéen inte minska i motsvarande grad eftersom delar av området har lägre värden och åtgärder är inarbetade för att stärka kvaliten i kvarvarande skog. Ingreppet bedöms därmed ge en måttlig påverkan, som till viss del kompenseras genom att det blir mer död ved och högstubbar i reservatet. De geovetenskapliga värdena kommer inte att påverkas.

55 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 55(76) Figur 6-4. Karta med ledningsalternativ Cs passering genom Bredselets naturreservat.

56 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 56(76) Fåglar Längs alternativ C korsar ledningen klass 3 och klass 4-myrar, vilket främst är torra fattigmyrar. Dessa bedöms vara av litet värde för våtmarksfåglarna i området och en ledningsdragning över dessa ger små konsekvenser. Alternativ C kommer att passera kanten på en nyckelbiotop (N ), som även är ett biotopskyddsområde, vilket gör att man kommer att behöva ta bort en remsa i kanten av denna. Ett naturvårdsavtalsområde som i s NVI bedömdes ha påtagliga naturvärden (klass 3) kommer att fragmenteras. Arealen gammal granskog minskar men det bedöms ge små konsekvenser på fågellivet, eftersom liknande miljöer finns kvar i förhållandevis stor mängd i området. I östra delen går detta alternativ längs befintlig väg och befintlig kraftledninsgata, vilket bedöms vara det bästa alternativet för att undvika fragmentering av landskapet. Bredselets NR är det enda objektet med högt naturvärde som passeras i östra delen. Det har tidigare skett en breddning av kraftledningsgatan i detta område och en ytterligare breddning bedöms inte hota de fågelarter som lever där. Inga potentiella boträd för hackspettar kommer att behöva tas ner. En avverkning där man skapar högstubbar skulle även kunna kompensera för en viss förlust av livsmiljö, eftersom mer död ved då skapas. Detta ger ökade möjligheter till födosök för hackspettar och andra arter. Sammantaget bedöms alternativ C ha anpassats på ett sådant sätt att inga fåglars bevarandestatus på lokal, regional eller nationell nivå hotas. Det finns inga kända revir av de arter som löper störst risk att påverkas, tex kungsörn och gäss. Det finns heller inga rastplatser eller fågelsjöar som visat sig attrahera stora mängder fåglar under flyttningsperioderna. I skogslandskapet rör sig dock fåglar under dessa flyttningsperioder. Detta kan leda till kollision med ledningar i landskapet. Detta minimeras genom att ledningarna byggs med portalstolpar med horisontella ledningar och som i normalfallet ligger under trädhöjden. Konsekvenserna på fågellivet bedöms sammantaget som små. Vattenmiljö Sträckningsalternativ C domineras av Umeälvens och Öreälvens avrinningsområden (med Natura 2000 område). Vid sträckningsalternativ C kommer ledningen i huvudsak att följa befintliga ledningar och bilvägar, vilket minimerar ytterligare påverkan på miljön. I Umeälven förekommer vattenkraftverk och området närmast tänkt kraftledningsdragning är relativt exploaterat (Tuggens kraftverk). Tuggenbäcken (mynnande i Umeälven) korsas vid detta alternativ längs en sträcka som redan utgörs av en rådande kraftledningsgata. Västerbäcken, Öreälven, Vänjaurbäcken och Sörbäcken korsas vid rådande kraftledningar. Alskabäcken och Leksbäcken (Lögdeälvens avrinningsområde med Natura 2000 område) korsas vid befintliga vägar. Sammantaget uppvisar vattendragen vid korsningarna med tänkt sträckningsalternativ inga speciella naturvärden. Bäckarna är påverkade av fysiska förändringar, dock saknas delvis detaljerade statusklassningar. Byggnation av kraftledningen kommer inte att påverka kontinuiteten i vattendraget eller den ekologiska statusen. Avverkning leder till ökad solinstrålning vilket i begränsad omfattning kan leda till förändrade förhållanden i vattendragen. Dock kommer lågväxande vegetation att sparas vid bäckarna längs sträckningsalternativet vilket begränsar denna påverkan. Konsekvenserna

57 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 57(76) som helhet bedöms vara små och ingen påverkan bedöms uppstå på skyddade arter eller naturtyper vid Öreälven eller Lögdeälven då ledningsdragningen sker relativt långt från huvuddragen, dvs älvarna. Sammantaget bedöms konsekvenserna på vattenmiljö för sträckningsalternativ C blir obetydliga. 6.5 Kulturmiljö Metodik och bedömningsgrunder Med kulturmiljö avses den av människan påverkade fysiska miljön som vittnar om historiska och geografiska sammanhang. Det kan handla om såväl enskilda objekt som stora landskapsavsnitt. Kulturmiljön är en del av kulturarvet. Detta omfattar i sin tur historiska, estetiska och upplevelsemässiga värden, berättar om människorna, bebyggelsen och markanvändningen genom tiderna och om rådande kulturer och samhällsförhållanden. Underlagsmaterialet är hämtat från Riksantikvarieämbetets fornminnesregister och länsstyrelsens GIS-databas, se Bilaga D1, D3 och D Förutsättningar Kulturmiljövärdena, dvs fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, i det omgivande landskapet är knutna till bebyggelsen och det tillhörande odlingslandskapet vid mindre sjöar eller i lidlägen en bit upp på moränsluttningar samt till dalgångar och åarna och älvarna, särskilt Öreälven. Kännetecknande för kulturmiljövärdena är att de är utspridda på relativt många platser. Värdena är karaktäristiska och representativa för Västerbottens inland/skogsland. De speglar sammantaget en mycket lång bebyggelseutveckling och många årtusendens nyttjande av landskapet för jakt, fiske, renskötsel, jordbruk och skogsbruk. Vindkraftspark Vinliden ligger i västra hörnet av riksintresseområde för kulturmiljövård Bjurträsk Stöttingfjället. Riksintresseområdets värdestatus består av slåttermyrar med spår av övervattningssystem, kanaler och vattenledningar som tillkommit för att förbättra höskörden. Bebyggelsehistoriskt intressanta är byarna Bjurträsk Söderby. Nordöst om riksintresseområdet Bjurträsk Stöttingfjället ligger riksintresseområdet Fäboliden Stöttingfjället med Fäboliden, en radby med bebyggelsehistoriskt intresse. Detta berörs ej. Kraftledningens påverkan på kulturmiljön bedöms främst vara visuellt samt vid placering av stolparna. Under byggskedet har anläggande av körvägar och upplagsplatser betydelse för i vilken grad kulturmiljön påverkas och anpassningar kan göras vid valet av upplagsplatser och körvägar Inarbetade åtgärder Ledningarnas sträckning har anpassats så att kända fornlämningar och andra värdefulla kulturmiljöer kan undvikas. Skellefteå Kraft kommer att utföra en arkeologisk utredning enligt 2 kap 11 kulturmiljölagen när koncession för ledningarna har tillhandahållits och projektering av ledningsdragning genomförts. Om tidigare icke kända forn- eller kulturhistoriska lämningar påträffas under byggnation ska dessa hanteras i enlighet med gällande lagstiftning (2 kap kulturmiljölagen).

58 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 58(76) Vid projektering kommer arbetsvägar, upplagsplatser och stolpplatser anpassas till eventuella nypåträffade lämningar så att hittills okända forn- eller kulturhistoriska lämningar inte kommer till skada Miljökonsekvenser Sträckningsalternativ 1 Sträckningsalternativ 1 kommer i en mycket liten utsträckning ligga inom riksintresseområdet för kulturmiljövård (Stöttingfjället i Bjurträsk) vid anslutning till vindkraftspark Vinliden, se Bilaga D1. Ledningen kommer inte att påverka riksintresseområdets värden då det berörda området ligger längs befintlig väg i skogsmark. Med kunskap om riksintresseområden för kulturmiljövård och kända kulturmiljövärden i det omgivande landskapet görs bedömningen att den planerade ledningen inte innebär någon påtaglig påverkan på viktiga kulturmiljöer och konsekvenserna bedöms därmed som obetydliga under drift och byggtid. Sträckningsalternativ 4 Sträckningsalternativet berör inga riksintresseområden för kulturmiljövård eller historiska lämningar, se Bilaga D3. På samma sätt som för sträckningsalternativ 1 bedöms konsekvenserna för kulturmiljön som obetydliga under drift och byggtid. Sträckningsalternativ C Sträckningsalternativ C kommer att passera i närheten av en kulturhistorisk lämning vid Öreälven. Lämningen kommer att undvikas vid detaljprojektering, se Bilaga D5. En del av sträckningsalternativet kommer att förläggas parallellt med befintliga kraftledningar. Från kulturmiljösynpunkt är en lokalisering av nya kraftledningar i anslutning till befintlig infrastruktur generellt att föredra då en ledning i ett redan påverkat landskap ofta är lättare att acceptera än en ledning som går genom ett opåverkat landskap. På samma sätt som för sträckningsalternativ 1 bedöms konsekvenserna för kulturmiljön som obetydliga under drift och byggtid. 6.6 Rekreation och friluftsliv Metodik och bedömningsgrunder Rekreations- och friluftslivsintressen omfattar dels markområden som har en särskild betydelse för allmänheten på grund av sitt geografiska läge, naturmiljö, skönhet osv., dels de anläggningar som skapats för människor som vistas i naturen och som utövar olika fritidsaktiviteter. Skogs- och vattenområden är i sig en resurs för det rörliga friluftslivet med möjlighet till svamp- och bärplockning, jakt, fiske m.m Förutsättningar Öreälven är utpekat som riksintresse för friluftsliv, se Bilaga D1, D3 och D5. Skogslandskapet inbjuder till rekreation och friluftsliv såsom vandring, skidåkning, ridning och bär- och svampplockning, samt jakt och skoteråkning. I områdets närhet finns flera större och mindre sjöar och vattendrag som är lämpade för sportfiske så som Öreälven.

59 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 59(76) Skoterleder i skogslandskapet finns i området exempelvis vid Åttonträsk, Västermyrriset, Hornmyran och längs Öreälven. För att identifiera områden av intresse för rekreation och friluftslivet har kommunens översiktsplan och länsstyrelsens GIS-databas använts Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås Miljökonsekvenser Sträckningsalternativ 1 Sträckningsalternativet innebär att en ny ledningsgata anläggs, dock utan att det utgör ett fysiskt hinder. Ledning i nysträckning tillför en ny struktur i tidigare orörda delar av området. Den nya ledningen kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området och känslan av orördhet kan minska. Den nya ledningen kommer att förstärka den visuella påverkan som finns i landskapet. Under byggtiden kommer området tillfälligt att bli mindre tillgängligt och störas av fordonstrafik. Ledningsgatan innebär inga restriktioner för jakten i området. Däremot kan den öppna ledningsgatan fungera som födolokal för älg och rådjur vilket kan vara positivt med hänsyn till jaktintressena. Med hänsyn till att det i huvudsak är sluten skogsmark som berörs med få utblickar och då rekreation och friluftsliv sannolikt endast förekommer i begränsad omfattning i området bedöms påverkan och konsekvenserna sammantaget som obetydliga under drift. Konsekvenserna under byggtid bedöms vara obetydliga. Sträckningsalternativ 4 Påverkan på friluftsliv och rekreation av sträckningsalternativ 4 bedöms lika som sträckningsalternativ 1. På samma sätt som för sträckningsalternativ 1 bedöms konsekvenserna av sträckningsalternativ 4 för friluftsliv och rekreation som obetydliga under drift och byggtid. Sträckningsalternativ C Där sträckningsalternativet planeras förläggas i obruten mark är påverkan motsvarande för sträckningsalternativ 1. Den nya ledningen passerar över Öreälven som är av riksintresse för friluftsliv. Dock kommer ledningen inte vara ett hinder i att fortsatt använda älven som friluftslivsområde. Vid den del av sträckningsalternativet som ledningen förläggs parallellt med befintliga kraftledningar kommer inte den visuella påverkan på friluftslivet att förändras nämnvärt även om ledningsgatan breddas och intrånget förstärks och blir mer dominerade. På samma sätt som för sträckningsalternativ 1 bedöms konsekvenserna för rekreation och friluftsliv som obetydliga under drift och byggtid.

60 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 60(76) 6.7 Rennäring Metodik och bedömningsgrunder Med rennäring menas det nyttjande av mark som inkluderas av renskötselrätten. Renskötselrätten är en rätt för renskötare att använda mark och vatten för sig och sina renar. Den innefattar bland annat rätt till renbete, jakt och fiske, rätt att bygga hagar, stängsel, slakterier och andra anläggningar som behövs för renskötseln, rätt att ta skog till byggnadsvirke, bränsle och slöjdvirke. Rennäringen är en viktig del av det samiska kulturarvet. Staten har ett övergripande ansvar för att rennäringen kan fortleva som en del av kulturen. Rennäringen ska bedrivas så att den ger en tryggad försörjning på ett ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftigt sätt. Underlaget utgår från offentligt material via Sametingets hemsida, tidigare utredningar för aktuella vindkraftsparker (där de funnits tillgängliga), samt vad som framkommit vid samråd med samebyarna. En övergripande beskrivning av renskötsel i berörda samebyar som helhet redovisas i Bilaga I. I bilagan finns även en förklaring av några av de begrepp som används i avsnittet om rennäring Förutsättningar Rennäringen styrs av renens vandringar över året. Renarna flyttas mellan olika betesområden utifrån årstid och tillgången på bete. Hur betesmarkerna nyttjas skiljer sig åt från år till år och beror på klimat, och andra yttre förutsättningar, inte minst påverkan genom mänsklig aktivitet och exploateringar. Detta innebär att inte bara områden utpekade som riksintressen är viktiga från ett rennäringsperspektiv. Renskötseln är en arealkrävande och extensiv näring i behov av stora betesarealer. Varje betesområde har egenskaper som gör det värdefullt under olika perioder på året. Eftersom renens egenskaper gör den beroende av speciella beten olika tider på året, vandrar den i ett mer eller mindre bestämt mönster i de olika betesområdena. Renskötseln är känslig för påverkan av naturförhållanden som väderlek, temperatur, vind, snö- och isförhållanden etc. Forskning avseende hur ren påverkas av kraftledningar och vindkraft pågår i Sverige och Norge samt internationellt. Renarnas rörelsemönster följs till exempel genom att de förses med GPS-sändare eller genom spillningsinventeringar. I en sammanställning av forskningsläget avseende vindkraftens effekter på landlevande däggdjur har bland annat kraftledningarnas påverkan på ren beskrivits (Naturvårdsverket 2012). Vissa studier pekar på att renar undviker områden nära kraftledningar och att ledningarna kan fungera som barriär för renarnas rörelser i fjällområden. Andra undersökningar visar dock att det inte skulle finnas någon sådan påverkan. Forskarna menar att skillnaderna antagligen beror på att man har studerat olika skalor, det vill säga i de studier som gjorts på regional nivå har man sett att renar undvikit kraftledningar, medan de studier som inte finner några effekter gjorts på lokal skala. Resultat från forskningsprojekt i ett vindkraftsprojekt i Malå visar att renar störs under anläggningstiden och visar på undvikande av befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar (Naturvårdsverket 2013). Det berörda området i Malå är jämförbart genom att det berör ett kuperat område med huvudsakligen skogsmark och att även påverkan av nya

61 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 61(76) kraftledningar och vägar omfattas av projektet. Området i Malå utgör dock sommarbetesland och ligger framförallt inom deras försommar- och kalvningsland till skillnad från aktuellt område som berör förvinter-, vinter- och vårvinterland. Konkurrerande markanvändning utgörs exempelvis av annan infrastruktur, gruvnäring och ett flertal planerade vindkraftsparker. Förutom förlust av betesmark kommer de planerade vindkraftsparkerna innebära ökade barriär- och undvikelseeffekter. Inom området pågår aktivt skogsbruk och rovdjur förekommer. Hur robust samebyns renskötsel är idag och hur stor flexibilitet som behövs för att rennäringen långsiktigt ska kunna fungera är viktig kunskap som saknas för att kunna bedöma de kumulativa konsekvenserna till fullo. De planerade kraftledningarna ligger inom Ubmeje, Vapsten och Vilhelmina norra samebyars förvinter- vinter- och vårvinterbetesmarker, där renarna får vistas under perioden 1 oktober till 30 april, se Bilaga H1 och H2. Alla tre samebyar är fjällsamebyar som bedriver sin näring inom Västerbottens län och har sina året-runt-marker ovan odlingsgränsen, samt vinterbetesmarker nedan odlingsgränsen. I samebyarna finns olika antal renskötselföretag av varierande storlek. Medlemmarna i samtliga samebyar livnär sig i huvudsak på renskötsel. Vinterbeteslanden delas upp inom samebyarna i vintergrupper, vilket innebär att olika familjer använder betesrätten inom skilda delar av samebyarnas vinterbetesmarker. Området längs ledningarna används, enligt samebyarnas markredovisning, av samebyarnas vintergrupper som förvinter-, vinter- och vårvinterland, dvs från november till och med april. Hur många renar som vistas i området beror på betesförutsättningarna samt hur samebyarna väljer att förflytta renarna mellan sommar och vinterbetet. Vapsten sameby väljer ofta att flytta renarna med lastbil från samlingsplatser i fjällområdet, väster om det aktuella området, och släpper dem nedanför, öster om, Lycksele. Ett flertal flyttleder varav de flesta omfattas av riksintresse för rennäringen finns i utredningsområdet mellan de planerade vindkraftparkerna och Tuggens kraftstation, se Bilaga H1 för 52 kv-ledningarna och Bilaga H2 för 170 kv ledningen. Strax norr och väster om byn Tuggens kraftstation går en flyttled som är utpekad som riksintresse inom Ubmeje tjeälddie (nr 1 enligt Bilaga H2). Flyttleden korsas idag av befintlig kraftledningsgata strax sydväst om kraftstationen. Ett bredare område längs Öreälven utgörs av kärnområde med flyttled, ett antal svåra passager och arbets- och beteshagar. Området utgör riksintresseområde inom Vapsten sameby (nr 2 enligt Bilaga H2). Strax norr om Vänjaurbäck ligger en arbeteshage (nr 3 enligt Bilaga H2). Ca 7 km öster om byn Långbäcken går en flyttled inom Vapsten sameby som vid byn Sörsjö delar sig i två som fortsätter mot nordväst (nr 4 enligt Bilaga H1 och H2) och passerar strax väster om byn Nyland. Ett flertal svåra passager finns i utredningsområdet. Området vid Tuggens kraftstation utgör idag en svår passage för Ubmeje tjeälddie. Ett område öster om väg 353 där Sörbäcken och Vänjaurbäcken rinner ihop ca 5 km söder om byn Vänjaurbäck utgörs av en svår passage för Vapsten sameby (nr 5 enligt Bilaga H2). Mellan byarna Vänjaurbäck och Knaften finns tre svåra passager för Vapsten sameby intill Öreälven och intill vägar (nr 6

62 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 62(76) enligt Bilaga H2). Ytterligare en svår passage för Vapsten sameby ligger längs Öreälven strax öster om byn Rödingträsk (nr 7 enligt Bilaga H2). Ubmeje tjeälddie (Umbyns sameby) Sträckningsalternativ C berör Ubmeje tjeälddie, se Bilaga H2. Området från Tuggens kraftstation och cirka 6 km västerut ligger inom Ubmeje tjeälddies förvinter-, vinter- och vårvinterbetesland. Samebyn har i sitt yttrande under samrådet angett att området norr om berget Tuggenliden och naturreservatet Tuggensele används som betesland och att det finns ett samlingsområde vid Lill-Tannträsket och Björnberget (finns inte med i officiella kartskikt). Vapsten sameby Sträckningsalternativen 1, 4 och C berör Vapsten sameby i större eller mindre utsträckning, se Bilaga H1 och H2. Sträckningsalternativ C korsar Öreälven parallellt med befintliga ledningar och den flyttled som tillsammans med ett antal svåra passager och omkringliggande vinterbetesområde utgör riksintresse för rennäringen (kallat Långtjärnen från Tallträsk efter Örån till Örträsket). Sträckningsalternativ 1 och 4 korsar den flyttled som går öster om byn Långbäcken och förbi Nyland. Sträckningsalternativen ligger inom Vapsten samebys förvinter-, vinter- och vårvinterbetesland. Vissa år vistas samebyns renar i området från oktober, men det varierar med väderförhållanden och betessituationen. Andra år sker flytt av samebyns renar förbi området med lastbil. De år som renhjorden kommer ner från fjällen tidigt på säsongen, innan det blivit djupsnö, kan de stanna i området och nyttja bete på myrmarker för att spara på hedlandet i älvdalarna. På vårkanten försöker renskötarna hålla renhjorden så länge som möjligt på vinterbeteslandet, eftersom man vet att det är mer snö uppe i fjällen. Renhjorden vistas då i området i närheten av hagen i Vänjarubäck (nr 3 enligt Bilaga H2). I denna hage hanteras årligen mellan 3500 till 4000 renar, men hagen kan ta hela samebyns renhjord. Samebyn har inte gjort någon gradering av områden som bättre eller sämre då alla områden uppges vara viktiga till följd av kumulativa intrång. Vilhelmina norra sameby Sträckningsalternativen 1, 4 och C berör Vilhelmina norra sameby inom ett område som gränsar mot Vapsten sameby, se Bilaga H1 och H2. Sträckningsalternativen berör samebys förvinter-, och vårvinterbetesland. Inga riksintresseområden eller strategiska områden berörs direkt av sträckningsalternativen. Ett större område längs Lögdåns dalgång cirka 5 km sydväst om de sydvästligaste delarna av sträckningsalternativet 1 utgörs av trivselland av riksintresse för rennäringen inom vilket det finns en flyttled och en anläggning, se Bilaga H Inarbetade åtgärder Ledningen har så långt det varit möjligt placerats i närheten av befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar för att samla påverkan och minska fragmenteringen av landskapet. Genom att välja en ledningssträckning som placeras parallellt med befintliga kraftledningar (två stycken 400 kv ledningar samt en 130 kv ledning) har påverkan på främst riksintresset minimerats.

63 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 63(76) Renskötsel får bedrivas utanför åretruntmarkerna mellan 1 oktober till 30 april. Var renarna befinner sig under den perioden beror på den specifika vinterns förutsättningar och kan därför inte helt förutses. Anläggningsarbeten planeras att utföras under de tider på året som är lämpliga med hänsyn till renskötseln. Att helt undvika byggarbeten under vintertid omöjliggör dock andra försiktighetsåtgärder och kan inte anses rimligt i enlighet med 2 kap 7 Miljöbalken. Viss anläggningsverksamhet kommer att bedrivas vintertid, exempelvis för att minimera påverkan på våtmarker. För att minimera störningen för renskötseln kommer Skellefteå Kraft att informera samebyarna innan och under byggtiden. Kontaktpersoner utses så att dialogen med samebyarna är enkel och snabb under byggtiden Miljökonsekvenser Sträckningsalternativ 1 Under byggtiden uppstår störningar för renar genom buller, fordonsrörelser och genom att människor vistas i området i större utsträckning än tidigare. I andra projekt har det kunnat konstateras att detta innebär att renar undviker att vistas i området och att flyttning genom området försvåras. Denna påverkan är tillfällig och begränsas av de inarbetade åtgärderna. Påverkan minskar i ledningens driftsfas. De bestående störningarna på renarnas beteende på grund av en kraftledning är mer osäkra. Renskötseln inom framför allt Vapsten och Vilhelmina norra samebyar kan komma att förändras av de tillkommande vindkraftsparkerna vilket innebär att konsekvenserna av tillkommande ledningsgator är svåra att förutse. Vid viss väderlek kan kraftledningar ge upphov till ljud som kan vara störande för renar. En ny ledning i obruten mark innebär att risk för ljudstörningar uppstår i ett nytt geografiskt område. Påverkan och konsekvenserna för rennäringen av alternativ 1 bedöms dels bestå i en viss barriäreffekt för nyttjande av den flyttled som korsas (nr 4 i karta H1). För möjligheten att nyttja betesmarkerna kan påverkan och konsekvenserna bestå i minskad betesro och sämre nyttjat bete på grund av att renarna undviker området närmast ledningen. Det kan i sin tur innebära att renarna dröjer sig kvar på den sida ledningen de kommer ifrån en längre tid än de gjort utan störningen. En kraftledning kan också innebära att renarna leds att följa ledningen, särskilt om den använts för skotertrafik, vilket i sin tur innebär att renarna kan ledas bort från bra betesområden. Eftersom ledningen delvis går över samebygränsen mellan Vapsten och Vilhelmina norra sameby bedöms risken för att renar lättare sprider sig mellan samebyarna öka. Konsekvensen av dessa störningar kan bli merarbete för renskötarna för att samla och hålla renarna inom respektive sameby och för att hålla renarna inom betesområden som är lämpliga. Ledningssträckning 1 berör inga områden av riksintresseområde för rennäringen. Ledningssträckningen 1 överensstämmer inte med Vilhelmina norra samebys förslag i samrådet. Vapsten sameby önskar inte ledningsdragning enligt något av de alternativt som presenterades i samrådet och som berör samebyns marker. Konsekvenserna för rennäringen bedöms sammantaget som små under driftskedet eftersom det korsar en flyttled men inte berör någon anläggning eller område utpekat som särskilt trivselland eller liknande. Det kan inte uteslutas att rennäringen kommer att påverkas negativt eftersom sträckningsalternativet berör flyttleden och betesmark inom

64 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 64(76) samebyn. Den planerade kraftledningen bedöms dock inte påverka samebyarnas möjlighet att passera och använda för dem viktiga marker. Sträckningsalternativ 4 Störningarna under byggtiden blir desamma som för ledningssträckning 1. Motsvarande påverkan och störningar för rennäringen som för ledningssträckning 1 uppkommer under också till följd av att ledningssträckning 4 innebär en ny ledningsgata till största delen i obruten mark. Sträckningsalternativet är tänkt att samlokaliseras med sträckningsalternativet C för 170 kv ledningen. Det innebär att större del av ledningen för sträckningsalternativ 4 kommer att tillsammans med sträckningsalternativ C innebära en bredare kraftledningsgata än vad som skulle krävas för enbart en 52 kv-ledning. Ledningen korsar Vapsten samebys flyttled väster om byn Långbäcken. Ledningssträckning 4 berör inga områden av riksintresseområde för rennäringen. Ledningssträckning 4 överensstämmer inte med Vilhelmina norra samebys förslag i samrådet. Vapsten sameby önskar inte ledningsdragning enligt något av de alternativt som presenterades i samrådet och som berör samebyns marker. Konsekvenserna för rennäringen bedöms sammantaget som små under driftskedet eftersom det korsar en flyttled men inte berör någon anläggning eller område utpekat som särskilt trivselland eller liknande. Det kan inte uteslutas att rennäringen kommer att påverkas negativt eftersom sträckningsalternativet berör flyttleden och betesmark inom samebyn. Den planerade kraftledningen bedöms dock inte påverka samebyarnas möjlighet att passera och använda för dem viktiga marker. Sträckningsträckning C Störningarna under byggtiden blir desamma som för ledningssträckning 1. Ledningssträckning C följer till största delen idag befintlig ledningsgata och befintlig väg (vägen mellan väg 353 och byn Hornmyr). Ledningssträckningen korsar både Ubmeje tjeälddies och Vapsten samebys flyttleder av riksintresse samt Vapsten samebys flyttled väster om byn Hornmyr. Korsningspunkterna för riksintressena för både Ubmeje tjeälddies flyttled och för Vapsten samebys kärnområde och flyttled längs Öreälven sker längs befintlig kraftledningsgata. Den nya ledningssträckningen kan innebära att barriäreffekten vid befintlig ledningsgata förstärks något. Ledningssträckningen bedöms dock inte på ett betydande sätt förändra sådana störningar som är kopplat till ljud vid vissa väderlekar, utan de befintliga ledningarna bedöms vara dominerande. Längs den övriga ca 18 km långa sträckan i obruten terräng uppstår dock risk för störning inom nya områden. Förutom ytterligare negativ påverkan vid den svåra passagen vid Tuggens kraftstation inom Ubmeje tjeälddie så kan den svåra passagen för Vapsten sameby söder om Vänjaurbäck (nr 5 i Bilaga H2) komma att försvåras ytterligare. Bedömningen är dock att påverkan blir relativt liten eftersom den nya ledningen inom området för den svåra passagen delvis kommer att följa befintlig kraftledningsgata. Konsekvenserna för rennäringen bedöms sammantaget som små under driftskedet eftersom den påverkan som sker i för rennäringen viktiga områden (flyttleder av

65 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 65(76) riksintresse, kärnområde) sker längs befintlig ledningsgata och den tillkommande påverkan i idag orörda områden berör inga strategiskt utpekade områden för rennäringen. Det kan dock inte uteslutas att rennäringen kommer att påverkas negativt i viss mån eftersom sträckningsalternativet går genom riksintresseområden och genom marker där rennäringen har betesmark. Den planerade kraftledningen bedöms inte påverka samebyarnas möjlighet att passera och använda för dem viktiga marker Kumulativa effekter Samebyarna påverkas av ett flertal verksamheter som inverkar på samebyarnas möjlighet att bedriva en ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftig rennäring. Markanvändningen förändras över tid och påverkar på olika sätt. I Bilaga I, som ger en övergripande beskrivning av renskötsel i berörda samebyar, ges även en översiktlig bild av konkurrerande markanvändning i vinterbeteslandet. I Figur 6-5 ges en översikt över befintlig infrastruktur och planerad vindkraft, samt annan verksamhet inom de berörda samebyarna Sammantagna kumulativa konsekvenser Ledningssträckningarnas kumulativa påverkan tillsammans med befintliga och framtida verksamheter är det som sammantaget avgör vilka konsekvenser som uppstår för renskötseln på regional nivå. Betydande osäkerhet finns avseende hur detta långsiktigt påverkar rennäringens förutsättningar. De kumulativa konsekvenserna kan inte bedömas inom ramen för ett enskilt projekt och mer forskning behövs därför inom området. En effekt av att ett flertal kraftledningar tillsammans med ett antal vindkraftsparker och andra verksamheter kommer att uppföras och fortgå i området är att flexibiliteten för rennäringen minskar vad gäller betesmarker och flyttleder, vilket kan leda till svårigheter för samebyarna att bedriva näringen. Påverkan förstärks också i takt med att de ostörda områdena minskar. Den aktuella ledningen bedöms i sammanhanget ha betydelse sett ur ett helhetsperspektiv med konsekvenserna av vindkraftsparkerna inkluderade. De kumulativa effekterna bedöms därför som måttliga. För att minimera påverkan på renskötseln har det alternativ som följer befintlig infrastruktur i form av ledningssträckningar och vägar valts i så stor utsträckning som möjligt i kombination med skadeförebyggande åtgärder.

66 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 66(76) Figur 6-5. Kumulativa effekter för rennäringen i berörda samebyar.

67

68

69 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 69(76) Skellefteå Kraft planerar stolpplaceringen så att placering i våtmarker eller i strandkanter vid sjöar och vattendrag undviks i möjligaste mån. Genom att anpassa spannet mellan stolparna kan en olämplig stolpplacering undvikas Konsekvenser av planerad verksamhet Skogsbruk Konsekvenserna för skogsproduktionen bedöms för sträckningsalternativ 1, 4 och C sammantaget bli små med hänsyn till den totala arealen skogsmark i området. På enskilda fastigheter kan det dock inte uteslutas att påverkan lokalt blir stor när en ny skogsgata tas upp. Detta kan uppstå genom att storlek och form på skogsskiften förändras så att merkostnader uppstår vid utförande av skogliga åtgärder eller om ett redan litet skogsbestånd på en fastighet riskerar att bli ännu mindre. Grundvattenförekomst Risken att verksamheten ska påverka grundvattenförekomsterna negativt bedöms mycket liten med de skyddsåtgärder som föreslås. Träskyddsbehandling med kreosot av stolpar och fundament bedöms innebära ringa risk för att föroreningar sprids i jordlagren och grundvattnet. Kemikalieinspektionen (KemI) har också bedömt att viss användning av kreosot är acceptabel, bl.a. eftersom det finns betydande socioekonomiska fördelar med kreosot i vissa tillämpningar. KemI konstaterar även att det i vissa fall inte finns några lämpliga alternativ till kreosot som är mindre skadliga för miljön. Andra typer av impregneringsmedel har inte visats sig ha tillräckligt motstånd mot den typen av skadlig inverkan över så lång tid som krävs för kraftledningsändamål. I Reach-förordningen(EG nr 1907/2006) anges kraftledningar som ett specifikt område där användning av kreosot är tillåten. Användning av kreosotbehandlat trä är således tillåten enligt gällande svensk lagstiftning. Ett flertal studier har gjorts de senaste åren för att utreda läckaget från kreosotimpregnerat trä i kraftledningar. Den samlade bedömningen från studierna är att rörligheten av miljöfarliga ämnen från kreosotimpregneringen är låg i jord, dvs. föroreningarna stannar vid kraftledningsstolpen. Spridningen i grundvattnet styrs av jordartens genomsläpplighet och grundvattnets lutningsgradient. I en miljöteknisk utredning av stolpfundament av kreosotbehandlat trä, utförd av Golder Associates (2014) på uppdrag av Svenska kraftnät, indikerade resultaten att spridningen till grundvatten är minimal. Gruvnäring Inför anläggning av planerade kraftledningarna kommer Skellefteå Kraft kontakta berörda projektörer för områden med undersökningstillstånd. Ingen befintlig gruva berörs.

70

71

72

73

74