Ansökan om nätkoncession för linje för ny 170 kv kraftledning mellan Krångfors och

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1(83) Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om nätkoncession för linje för ny 170 kv kraftledning mellan Krångfors och Skellefteå, Robertsfors och Umeå kommuner, Västerbottens län

2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2(83) Anläggning: Ny kraftledning mellan Krångfors och Konstruktions spänning 170 KV Kund: Skellefteå Kraft Elnät AB Projekt: Ny 170 kv kraftledning mellan Krångfors och Ärende: Nätkoncession för linje Sammanfattning Flera vindkraftparker planeras inom ett område i Skellefteå, Umeå och Robertsfors kommuner där Skellefteå Kraft har ansvarar för regionnätet. Anslutning av vindkraften innebär att en utbyggnad av regionnätet krävs i området, för att producerad vindkraft ska kunna anslutas till det överliggande elnätet. En ny ledning föreslås därför byggas mellan en ny stamnätsstation vid Krångfors och. För att få bygga kraftledningen krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del i Skellefteå Krafts ansökan om nätkoncession ovan nämnda ledningssträckning. I MKB:n beskrivs de konsekvenser för miljön som kan förutses vid anläggande och drift av den nya kraftledningen. Samråd har skett under våren och sommaren Skriftliga samrådsunderlag har skickats ut till berörda och den bredare samrådskrets som krävs för projekt som bedöms innebära betydande miljöpåverkan. Två offentliga samrådsmöten har genomförts under juni Samråden har utgjort ett viktigt underlag för den avgränsning och inriktning som gjort av MKB:n. Flera alternativa stråkförslag har studerats i samrådet. Efter beaktande av inkomna synpunkter och remissvar samt en samlad bedömning av ledningens påverkan och tekniska förutsättningar har Skellefteå Kraft valt att förorda ett utbyggnadsförslag enligt ledningssträckning 1.1 i den norra delen och sträckning 2.1 samt 3.1 i den södra. Projektet möjliggör ökad produktion av förnyelsebar energi som kan ersätta fossilbaserad energiproduktion och minska koldioxidutsläppen. Därigenom bidrar projektet till de nationella förnybarhetsmålen och omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle. Föreslagen ledning berör huvudsakligen skogsmark och bebyggelsen i området är gles. Arealen produktiv skogsmark som tas i anspråk är begränsad i förhållande till andelen produktiv skogsmark i området som helhet. Konsekvenserna för landskap, boendemiljö, kulturmiljö, naturresurser samt rekreation och friluftsliv bedöms som små. I större delen av området bedrivs ett rationellt skogsbruk med låg andel värdefulla naturmiljöer. Ledningens sträckning har anpassats så att intrång i biotoper som identifierats i utförda inventeringar kan minimeras. Alternativ 1.1 har delvis valts eftersom ledningen kan förläggas parallellt med en befintlig kraftledning vilket innebär att omgivningen redan är påverkad. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små, lokalt för enskilda objekt bedöms de dock kunna bli måttliga, när intrång i värdefulla biotoper uppstår.

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 3(83).

4 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 4(83) Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Prövningsprocess och tillstånd Tillståndsprocessen Samråd Övriga markanspråk Alternativ Ledningssträckningar Huvudalternativ och alternativa sträckningar Nollalternativ Avförda alternativ Ledningens utförande Ledningens utformning tekniskt utförande Drift och underhåll FRAMTAGANDE AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt Avgränsning Konsekvensbedömning Miljökonsekvenser Energi och klimat Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Landskap Naturmiljö och fåglar Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Rennäring Naturresurser Värdering och samlad bedömning Samlad bedömning Miljömål och miljökvalitetsmål Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Fortsatt arbete och uppföljning Litteratur och referenser... 83

5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 5(83) BILAGEFÖRTECKNING Bilaga A Samrådsredogörelse Bilaga B Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga C Kartor med berörda naturmiljöintressen Bilaga D Naturvärdesinventering, Pelagia Rapport Bilaga E Naturvärdesinventering, Environment AB Bilaga F Inventering av skogshöns, Enetjärn Natur AB Bilaga G Övergripande beskrivning av renskötsel i berörda samebyar

6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 6(83) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Inom Skellefteå, Umeå och Robertsfors kommuner planeras sex vindkraftsparker av olika intressenter, vilka från norr till söder är Ljusvattnet, Blåbergsliden, Blisterliden, Högaliden, Högaliden 2 och. Av dessa har vindkraftsparken Högaliden redan fått tillstånd. Detta innebär att det parallellt krävs en utbyggnad av regionnätet i området för anslutning av den planerade vindkraften till överliggande nät. Under 2014 lämnade Skellefteå Kraft in koncessionsansökan för ledningen, men den återförvisades av Energimarknadsinspektionen på grund av att det i ansökningshandlingarna saknades en tillräcklig utredning av alternativa sträckningar längs delar av den planerade ledningssträckningen. Hela ansökan görs därför nu om. Skellefteå Kraft Elnät AB (nedan benämnt Skellefteå Kraft) har beslutat att anslutningen av den planerade vindkraften lämpligast görs genom en nybyggnation av en ledning med en konstruktionsspänning på 170 kv. Ledningen planeras anslutas till den nya stamnätsstationen Högnäs i Krångfors i Skellefteå kommun och till transformatorstationer inom respektive vindkraftsanläggning, se avsnitt 3 nedan. 1.2 Syfte Syfte med projektet är att möjliggöra planerad vindkraftsutbyggnad i området. För att anlägga en ny kraftledning krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör underlag till koncessionsansökan. Syftet med MKB:n är att identifiera, beskriva och värdera de direkta och indirekta, positiva och negativa konsekvenser som vald ledningssträckning kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. 2. Prövningsprocess och tillstånd 2.1 Tillståndsprocessen För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Elförordningen (2013:208) reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövning av koncessionsärenden ska gå till. Energimarknadsinspektionen (Ei) är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Koncessionsansökan inklusive MKB, kartor och teknisk beskrivning lämnas till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen skickar ärendet på remiss och beslutar därefter om koncession. Beslutet kan överklagas till Mark- och miljödomstolen. Koncessionen gäller tills vidare och ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. För detta krävs markupplåtelse för kraftledningen inom berörda fastigheter. Skellefteå Kraft strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare.

7 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 7(83) Koncessionsbeslutet och markupplåtelseavtalet ligger till grund för Skellefteå Krafts ansökan om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för ledning. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken men att Skellefteå Kraft betalar ett engångsbelopp för att få använda marken. Processen för tillståndsprövning redovisas figur 2-1. Figur 2-1. Processen för tillstånd och samråd vid tillståndsprövning. 2.2 Samråd I tillståndsprocessen ges de som är berörda av projektet möjlighet att påverka projektet genom ett samrådsförfarande. Samrådsskedet ska följa 6 kapitel 4-6 i miljöbalken. Det innebär att verksamhetsutövaren, i detta fall Skellefteå Kraft, ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av den planerade kraftledningen. Inför samrådet tas ett skriftligt underlag fram som beskriver den planerade verksamheten och översiktligt dess förutsedda miljöpåverkan och skyddsåtgärder. Samrådet syftar till att fånga upp de kunskaper, synpunkter och invändningar som kan finnas för att kunna ta hänsyn till detta vid planering av kraftledningen. Samrådsförfarandet är en process som kan utgöras av ett eller flera möten och/eller kommunikation på annat sätt, till exempel skriftligt samråd där information om projektet ges skriftligt och de berörda ges möjlighet att inkomma med åsikter i brevform. Efter avslutad samrådsprocess tar länsstyrelsen beslut om den bedömer att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej.

8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8(83) Om beslutet blir att verksamheten eller åtgärden ska antas medföra betydande miljöpåverkan ska sökanden även samråda med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda Genomförda samråd Samrådet har skett skriftligt genom utskick av samrådsunderlag till länsstyrelsen i Västerbottens län, Skellefteå kommun, Robertsfors kommun och Umeå kommun, berörda samebyar, myndigheter och organisationer samt berörda fastighetsägare och ägare av särskild rätt (rättighetsinnehavare), se bilaga A. Skellefteå Kraft har valt att från början inkludera den bredare samrådskrets som krävs efter beslut om betydande miljöpåverkan i samrådet. Samråd kring den planerade verksamheten har genomförts i flera steg. Samrådet inleddes under april 2015 med att ett enklare samrådsunderlag skickades ut till länsstyrelsen, berörda kommuner, samebyar och Kungsörnsgruppen och att möten genomfördes med Kungsörnsgruppen, Grans sameby, Malå sameby och Svaipa sameby. Under juni 2015 genomfördes ett utförligare samråd med ovanstående och med berörda fastighetsägare och ägare av särskild rätt (rättighetsinnehavare), övriga myndigheter, organisationer och föreningar. Två samrådsmöten med särskilt berörda, allmänheten och övriga intresserade genomfördes den 15 och 16 juni Berörda fastighetsägare och ägare av särskild rätt har avgränsats till de utredningskorridorer som studerats och presenterats i samrådsunderlaget. Korridorernas bredd varierar mellan cirka meter. Avgränsningen har även omfattat områden med kluster av bostadshus utanför utredningskorridorerna där den nya ledningens synbarhet bedöms beröra de boende, det vill säga bostadshus med öppen terräng mot utredningskorridorerna. Även enstaka bostadshus i närhet (cirka 200 meter) av de olika utredningskorridorerna inkluderades i avgränsningen. Annonsering för information om planerad verksamhet till allmänheten har gjorts i Västerbottens folkblad, Västerbotten Kuriren samt Norran. Under samrådstiden har det funnits möjlighet att ta del av samrådsunderlaget genom att kontakta sökanden och lämna synpunkter på planerad verksamhet. Inkomna synpunkter, minnesanteckningar från samrådsmöten med mera har sammanställts i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen med Skellefteå Krafts kommentarer till inkomna yttranden redovisas i bilaga A. Framförda synpunkter har beaktats och undersökts under framtagande av tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Samrådsredogörelsen har legat till grund för länsstyrelsernas beslut om betydande miljöpåverkan. Efter en genomgång av inkomna synpunkter i samrådet fann Skellefteå Kraft ett behov av att utreda en ny variant av utredningsstråk E, kallad utredningsstråk E1, som delvis går utanför stråk E. Ett kompletterat samrådsutskick skedde under september 2015 och till samrådet inbjöds direkt berörda samebyar, kommun, kungsörnsgrupp, fastighetsägare och rättighetsinnehavare Beslut om betydande miljöpåverkan Den 30 september 2015 beslutade länsstyrelsen i Västerbottens län att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga B.

9 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9(83) 2.3 Övriga markanspråk Gällande planer och program Projektet bedöms inte stå i konflikt med föreslagen markanvändning enligt Skellefteå, Umeå eller Robertsfors kommuners översiktsplaner. Skellefteå kommuns översiktsplan antogs år I översiktsplanen utpekas Mellanmyran, Finnforsån, Risån och Sikån som områden med särskilt behov av skydd för naturmiljön, friluftslivet och kulturmiljön. Risån och Sikån har värden knutna till vattnet och omgivningarna, men saknar formella skydd i anslutning till föreslagna stråk. Vindbruksplan som tillägg till översiktsplanen antogs år I planen är området Ljusvattnet och Blåbergsliden (Ljusvattnet) samt Blisterliden (Lidsjön) utpekade som lämpliga för etablering av vindkraft. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden), tematiskt tillägg till översiktsplanen, antogs år I denna finns det ett område vid Bjursjön som ligger nära planerad ledningssträckning. Umeå kommuns översiktsplan antogs år 1998, vilken fortfarande gäller för de delar som inte behandlas i de senare framtagna, fördjupade översiktsplanerna. I den norra delen av kommunen längs väg 364 har ett område med sammanhängande jordbruksmark markerats. I översiktsplanen redovisas områden med förväntade höga naturvärden vid Kråkaliden och Aspliden samt värdefulla våtmarker enligt genomförd våtmarksinventering. Robertsfors kommuns översiktsplan är från 1991, planen håller på att revideras. Kommunens övergripande styr-och plandokument har under flertalet år varit Hållbar Utvecklingsplan för Robertsfors kommun (HUP) som antogs Umeå och Robertsfors kommuner har tillsammans tagit fram en plan, Vindkraft i Umeåregionen, som tillägg till översiktsplanen vilken antogs år I denna är områdena Högaliden och (Hög-Gravuliden och Loberget) utpekade som utvecklingsområde för vindkraft. Den planerade ledningssträckningen bedöms inte stå i konflikt med aktuella planer Riksintressen Planerad ledningssträckning berör områden av riksintresse för rennäring, se vidare avsnitt 6.7. Finnforsån, Sävarån och Bjursjöområdet är av riksintresse för naturvården. Sävarån med biflöden utgör även Natura 2000-område och är skyddad avseende utförande av vattenkraftverk samt vattenreglering och vattenöverledning för kraftändamål enligt 4 kap 6 miljöbalken. Planerad ledningssträckning korsar vattendragen, se vidare avsnitt 6.4. Delar av de planerade vindkraftsparkerna ligger inom riksintresseområde för vindbruk.

10 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 10(83) Figur 2-2 Riksintressen längs de berörda alternativen. 3. Alternativ Enligt miljöbalken 6 kap 7 ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar. Ledningens sträckning styrs av olika faktorer såsom byggbarhet, terrängförhållanden, förbindelsens längd, avstånd till bebyggelse och påverkan på miljöintressen. Nära vindkraftsparker innebär verkens placering också en begränsning av hur ledningen kan lokaliseras. De ledningssträckningar som studerats har identifierats genom en sammanvägning av ovanstående faktorer. 3.1 Ledningssträckningar Huvudalternativ och alternativa sträckningar I samrådet för ledningen Krångfors- som genomfördes under , inför den ansökan som lämnades in under 2014 och som fick avslag, togs ett antal alternativa stråk fram, dock inte för den sträcka som går längs befintlig 400 kv ledning. I det samråd som genomfördes under sommaren 2015 presenterades de stråk som användes i den avslagna ansökan, samt alternativ till ledningen längs befintlig 400 kv ledning, se Bilaga A. Under det tidiga samrådet med länsstyrelsen, kommunerna, samebyarna och Kungsörnsgruppen togs ytterligare alternativ fram och som presenterades i samrådet. Efter genomförda samråd och med beaktande av inkomna synpunkter och remissvar, samt en samlad bedömning av påverkan på rennäringen, naturmiljöintressen och tekniska

11 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 11(83) förutsättningar, har Skellefteå Kraft tagit fram förordade ledningssträckningar och alternativa ledningssträckningar inom ledningsstråken. Ledningssträckningarna beskrivs i avsnitten nedan. Ledningssträckningarna i 1-gruppen omfattar sträckan Krångfors Blisterliden med anslutning till vindkraftparkerna Ljusvattnet, Blåbergsliden och Blisterliden, se tabell nedan. Ledningssträckningarna i 2 och 3-gruppen omfattar sträckan Blisterliden-Högaliden 2 och Blisterliden- med anslutning till vindkraftsparkerna Högaliden 2 respektive. Ledningssträckningen 3.1 omfattar sträckan Högaliden- som sammanbinder vindkraftsparkerna Högaliden 2, Högaliden och med varandra. Tabell 3-1 Möjliga ledningsalternativ och olika kombinationer av dessa för att kunna ansluta respektive vindkraftspark till station Högnäs i Krångfors. Vindkraftspark Ledningssträckning (alternativ) Kombinationer Sträcka Krångfors-Blisterliden Ljusvattnet Blåbergsliden Blisterliden Sträcka Blisterliden- Högaliden Högaliden Ledningssträckning 1.1 Ledningssträckning 1.1 går från stamnätstation Högnäs väst om och parallellt med befintlig 400 kv ledning fram till en punkt strax söder om vindkraftspark Blisterliden, se figur 3-2. Med anledning av att stamnätsstationen Högnäs ligger väster om den befintliga 400 kv ledning har denna sida valts för utbyggnad enligt alternativ 1.1. Två korta delsträckor leds österut för att ansluta vindkraftspark Blåbergsliden och Blisterliden Ledningssträckning 1.2 Ledningssträckning 1.2 är det västliga alternativet mellan Krångfors och vindkraftspark Blisterliden, se figur 3-2. Sträckning 1.2 går från stamnätsstation Högnäs och ansluter till befintlig ledning vid en plats strax norr om vindkraftspark Blisterliden. Två delsträckor av 1.2 ansluter till 1.1 norr om och söder om vindkraftspark Blåbergsliden. Ledningsalternativet går i huvudsak i obruten terräng Ledningssträckning 2.1 Efter önskemål från Grans sameby under det inledande samrådet tog Skellefteå Kraft med ett ytterligare Stråk E i samrådet som hölls under sommaren, se figur 3-3. Stråk E följer i huvudsak befintliga strukturer i landskapet såsom vägar. Efter en genomgång av inkomna synpunkter i samrådet fann Skellefteå Kraft ett behov av att utreda en ny variant av utredningsstråk E, kallad utredningsstråk E1 och som delvis går

12 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 12(83) Figur 3-1 Översikt över de stråk som presenterades i samrådet och de alternativa ledningssträckningar som utreds i denna MKB.

13 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 13(83) Figur 3-2 Översikt över de stråk som presenterades i samrådet och de alternativa ledningssträckningar som utreds i denna MKB längs sträcka Krångfors-Blisterliden.

14 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 14(83) Figur 3-3 Översikt över de stråk som presenterades i samrådet och de alternativa ledningssträckningar som utreds i denna MKB längs sträcka Blisterliden-.

15 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 15(83) utanför stråk E, se figur 3-3. Syftet med stråk E1 var att hörsamma de synpunkter som inkommit i samrådet. Med stråk E1 passerar ledningen inte byarna Grundfors, Rödningsheden, Rönnliden och Bjursjön och undviker därmed att korsa byarnas små fastigheter. Samtidigt behåller ledningen behörigt avstånd från Grans samebys huvudsakliga användningsområde i väst, samt undviker att gå rakt över våtmarksområden. Ett kompletterat samrådsutskick skedde under september Ledningssträckning 2.1 är en kombination mellan stråk E och E1. Sträckningen 2.1 börjar vid sträckning 1.1 söder om vindkraftspark Blisterliden och går sedan mot öst. Öst om byn Lidsjön viker sträckningen av mot sydöst och fram till befintlig väg längs Bjursjön och därefter fram till vindkraftspark Högaliden Ledningssträckning 2.2 Ledningssträckning 2.2 är en kombination mellan stråk C, C1, C2 och D4 som presenterades i samrådet, se figur 3-3. Stråk C2 och D4 togs fram på förslag från Kungsörnsgruppen under det tidiga samrådet. Stråk C2 togs fram för att undvika Kroktjärnmyrans fågel- och naturmiljövärden. D4 togs främst fram för att kunna leda ledningen från C och via befintlig väg mellan stråk C och stråk C1 för att ta hänsyn till kungsörn. Ledningssträckning 2.2 börjar i stråk C vid en plats söder om vindkraftspark Blisterliden. Sträckningen går via stråk C2 runt Kroktjärnmyran för att undvika myren. Därefter går sträckningen via stråk C, D4 och C1 fram till transformatorstationen i Högaliden 2. Ledningssträckning 2.2 går i huvudsak i obruten terräng. För att ta hänsyn till våtmark respektive kungsörn går sträckan längs befintliga skogsbilvägar runt Kroktjärnmyran och längs stråk D4. För att komma fram till vindkraftsparkerna Högaliden, Högaliden 2 och krävs en kombination med ledningssträckning Ledningssträckning 2.3 Ledningssträckning 2.3 börjar där sträckning 1.1 slutar strax söder om vindkraftspark Blisterliden, se figur 3-3. Inledningsvis följer sträckning 2.3 befintlig kraftledning innan sträckningen viker av österut. Vid byn Forsliden delas sträckning 2.3 till att gå både norr och söder om byn Ledningssträckning 3.1 Ledningssträckning 3.1 ansluter där sträckning 2.3 slutar varefter den dels går söderut längs befintlig väg för att ansluta till vindkraftpark och dels norrut till vindkraftpark Högaliden och Högaliden 2. Sträckning 3.1 är en kombination mellan stråk C, D1, D2 och D3 som presenterades i samrådet. Denna ledningssträckning krävs för att kombinera anslutning av vindkraftsparkerna, Högaliden och Högaliden 2 med någon av sträckningarna 2.1, 2.2 eller 2.3 söder om vindkraftspark Blisterliden Förordade ledningssträckningar (Valt alternativ) Efter genomfört samråd och med beaktande av inkomna synpunkter och remissvar samt en samlad bedömning av påverkan på rennäringen, naturmiljöintressen och tekniska förutsättningar förordar Skellefteå Kraft ett utbyggnadsförslag som består ledningssträckningen 1.1 mellan Krångfors och Blisterliden, samt 2.1 och 3.1 mellan Blisterliden och, se figur 3-4. Se kapitel 7 för samlad bedömning och jämförelse mellan alternativen.

16 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 16(83) Figur 3-4 Översikt över valt alternativ och studerade alternativ.

17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 17(83) 3.2 Nollalternativ Ett så kallat nollalternativ som beskriver situationen om en verksamhet eller åtgärd inte genomförs ska alltid redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen till en tillståndsansökan. Det betyder inte nödvändigtvis att allting blir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om den planerade verksamheten inte genomförs. Nollalternativet innebär att den nya ledningen inte byggs, vilket i sin tur innebär att inte heller de planerade vindkraftsanläggningarna kommer tillstånd. Detta innebär att den förnyelsebara energin från vindkraftsparkerna, motsvarande 500 MW installerad effekt uteblir. Om denna energi ska produceras på annat sätt (av fossila bränslen) kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp av klimatpåverkande gaser till luft och vatten. I området för den planerade ledningen sker ingen ytterligare påverkan vid ett nollalternativ. Inga direkta konsekvenser uppstår på berörda intressen. Det kan dock inte uteslutas att skogsmiljöer i området som inte är skyddade kommer att avverkas som en del i det normala skogsbruket, vilket kan innebära en viss förlust av värdefulla naturmiljöer. 3.3 Avförda alternativ I utredningsarbetet med att ta fram ledningssträckningarna har Skellefteå Kraft valt att inte använda sig av vissa delar av stråk A, A2, C, D1, D4 och E, samt att helt avfärda markkabelalternativet. Se figur 3-2 och Del av stråk A, samt A2 Stråk A2 togs fram på förslag i det tidiga samrådet som ett sätt att möjliggöra ledningssträckning via befintlig 400 kv ledning istället för att gå över riksintresse för rennäring vid val av stråk A. Skellefteå Kraft gör bedömningen att resterande del av stråk A, norr och söder om stråk A2, har en så pass negativ påverkan på rennäring och naturmiljö att stråk A2 varken gör från eller till. Därmed avfärdar Skellefteå Kraft stråk A2 och den del av A som ansluter till stråk B norr om vindkraftspark Blisterliden för att på så sätt renodla ledningssträckning 1.2. Sträckning 1.2 bedöms vara ett fullständigt och jämförbart alternativ till sträckning 1.1 även om det innebär högre kostnader och ökad fragmentering jämfört med sträckning Del av stråk C Med hänsyn till Kroktjärnmyrans fågel- och naturvärden så valde Skellefteå Kraft att inte använda sig av stråk C där stråket går över Kroktjärnmyran, se figur Del av stråk D1 Under samrådet flyttades anslutningspunkt för vindkraftspark s från den östra delen av parken till den västra, se figur 3-3. Detta innebär att delsträckan mellan höjden Aspliden och vindkraftsparkens östra sida inte används Del av stråk D4 Skellefteå Kraft har valt att inte använda den del av stråk D4 som går mellan stråk C i öst och D i väst eftersom detta stråk går genom obruten mark på Grans samebys vinterbetesmarker, se figur 3-3. D4 togs främst fram för att kunna leda ledningen från C och via befintlig väg mellan stråk C och stråk C1 för att ta hänsyn till kungsörn.

18 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 18(83) Del av stråk E Skellefteå Kraft har valt att avfärda den östra delen av stråk E. På så sätt passerar inte ledningen byarna Grundfors, Rödningsheden, Rönnliden och Bjursjön och undviker därmed att korsa byarnas små fastigheter Markkabelalternativet I samrådsunderlaget presenterades även ledningen med ett alternativt tekniskt utförande i form av ett markkabelalternativ, se Figur 3-1. Markkabelalternativet följer i huvudsak befintliga vägar, samt till viss del utredningsstråken, i det aktuella området. Kabelalternativet blir därigenom det längsta av samtliga utredda alternativ, ca 8 mil långt, och betydligt dyrare att anlägga än luftledning. Av miljömässiga, tekniska och ekonomiska skäl har Skellefteå Kraft avfärdat detta som ett alternativ i den fortsatta utredningen. Av driftsäkerhetsskäl anläggs nya regionnätsledningar (36 kv-170 kv) i normalfallet som luftledningar. En markförläggning försämrar driftsäkerheten genom att felsökning och reparation försvåras. Ett kabelhaveri medför oftast omfattande och långvariga elavbrott pga. omfattande grävarbeten för att lokalisera och reparera den felande delen av ledningen. I gällande fall leder ett avbrott på ledningen att produktion av vindkraftproducerad el stoppas med ekonomisk och miljömässig förlust som följd. Kabelalternativet medför att kostsam kompenseringsutrustning måste installeras. En luftledning är miljömässigt bättre då det blir begränsad påverkan på naturmiljön jämfört med kabel då kabel kräver urgrävning och borttransport av markens naturliga massor i våtmark och på fastmark, bl.a. stenblock, för kabelschakt samt återfyllning av ledningsgraven med sand. Det kommer alltså att bli fråga om ett omfattande transportarbete och omgivningspåverkan under anläggningsarbetet. Ett markkabelutförande är dessutom ca 4 gånger dyrare än en luftledning vilket i praktiken skulle omöjliggöra vindkraftsutbyggnaden. Precis som för befintlig luftledning kommer en markförlagd kabel att medföra ett intrång med krav på vissa restriktioner/begränsningar längs med kabeln om än påverkan på landskapsbilden kan minskas genom markförläggning. Kraven kan vara i form av fria ytor (inga buskar, träd, stängsel, byggnader m.m.) motsvarande ca 20 m bredd längs hela kabelstråket. Fördelarna med luftledning vad gäller funktion och drift samt leveranssäkerhet gör att Skellefteå Kraft bedömer det vara strategiskt riktigt att använda luftledning. 4. Ledningens utförande 4.1 Ledningens utformning tekniskt utförande Ledningen föreslås byggas som luftledning med en kombination av portal- eller enkelstolpar av trä, stål och/eller komposit med faslinorna placerade i ett horisontalplan eller i triangelform, se figur 4-1. Avståndet mellan faserna blir fem meter vid placering i horisontalplan och tre meter vid en placering i triangelform. Den mekaniska dimensioneringen och spannlängder blir styrande för val av konstruktion. n

19 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 19(83) Figur 4-1 Principskiss av möjlig stolpkonstruktion. Exemplet till vänster visar enkelstolpe i stål, exemplet till höger visar portalstolpe i trä med regel av stål. För enkelstolpar blir stolphöjden i normalfallet omkring meter medan stolphöjden för portalstolpar normalt blir omkring meter. Stolparnas höjd beror på terrängförhållanden och avståndet mellan dem och kan därför bli högre än 30 meter längs vissa avsnitt. Avståndet mellan stolparna blir med enkelstolpar normalt meter och med portalstolpar meter beroende på stolpmaterial. Avstånden mellan stolparna är också beroende på terrängens utformning. I torvmarker med dålig bärighet behöver stolparna grundläggas. Vanligtvis pålas stolpen ned där våtmarkens mäktighet är ringa. Alternativt grävs våtmarken ur vid stolpplatsen ner till fast mark. Därefter placeras stolpen och befintliga våtmarksmassorna återförs till schaktgropen. För våtmarker med större mäktigheten kan flytande konstruktioner uppföras. Det kan exempelvis röra sig om nedgrävda korslagda trästolpar som kraftledningsstolpen kan stadgas i. Därefter återförs våtmarkens massor för att täcka och stabilisera konstruktionen. Val av metod behöver baseras på närmare undersökningar i fält av respektive våtmarks förutsättningar. Den planerade nya ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna växa in i, eller falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena (se figur 4-2).

20 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 20(83) Figur 4-2 Principskiss som visar vad som avses med skogsgata respektive ledningsgata. Ledningsgatan för aktuell ledning blir meter, det vill säga, meter på ömse sida av ledningen. Ledningen planeras att anläggas både i ny ledningsgata och parallellt med Svenska kraftnäts befintliga 400 kv ledning. I ny sträckning behövs en ledningsgatan på mellan meter beroende på val av konstruktionstyp. Den smalare ledningsgatan gäller vid uppförande med enkelstolpar medan den bredare gäller vid uppförande med portalstolpar. Längs den sträcka där ledningen kan anläggas parallellt med Svenska kraftnäts befintliga 400 kv ledning blir intrånget mindre. Befintlig skogsgata är cirka 50 meter bred och den behöver breddas med cirka 25 meter till totalt 75 meter. Vid korsning med befintlig 400 kv ledning kommer denna att göras under denna i enlighet med Svenska kraftnäts riktlinjer. 4.2 Drift och underhåll En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas återkommande. Driftbesiktning av ledning görs okulärt från helikopter en gång per år. De tekniska underhållsåtgärder som kan bli aktuella styrs av de fel som upptäcks på ledningen i samband med besiktningen. Vid erforderliga reparationer och underhållsåtgärder görs en bedömning från fall till fall vilka åtgärder som behöver vidtas för att minimera framför allt körskador på svaga marker och korsningar med vattendrag. För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med underhåll menas att skogsgatan röjs helt och hållet, samtidigt som farliga kantträd utmed luftledningen avverkas. Underhållsåtgärderna görs regelbundet, ungefär vart åttonde år. Röjningen görs motormanuellt med röjsåg. Enstaka lågväxande buskar sparas så länge de inte överstiger ca 3 meter. Avverkning görs vanligtvis med konventionella skogsbruksmaskiner som skördare och skotare.

21 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 21(83) 5. FRAMTAGANDE AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 5.1 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt Enligt ellagen (SFS 1997:857) ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå i en ansökan om tillstånd s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om MKB återfinns i miljöbalken (SFS 1998:808) och i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905). Arbetet med MKBn omfattar både att ta fram ett dokument och att få till stånd en process. Processen syftar till att påverka utformningen av kraftledningen och dess sträckning, så att effekterna och miljökonsekvenserna begränsas. Detta sker i samverkan mellan och i samråd med enskilda, allmänhet, myndigheter, kommuner och övriga som kan beröras av projektet. Det dokument som tas fram (MKBn) ska beskriva förutsättningar, effekter, positiva och negativa konsekvenser samt förslag till åtgärder för att undvika eller minska de negativa miljökonsekvenserna. 5.2 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen, både dokumentet och processen, fokuserar på de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till planerad utbyggnad av en ny 170 kv kraftledning mellan Krångfors och. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar inte de nya transformatorstationerna vid vindkraftsanläggningarnas anslutningspunkter Geografiskt Miljökonsekvensbeskrivningen har begränsats till det område som kan antas beröras av planerad kraftledning och det närområde som påverkas visuellt av kraftledningen vilket antas motsvara ett område på cirka 100 meter på ömse sidor om kraftledningen. De flesta konsekvenser uppkommer inom detta område men även områden på större avstånd kan påverkas Avgränsning i tid Den tidsmässiga avgränsningen för de konsekvenser som beskrivs i MKB:n är satt till år 2030 då de flesta relevanta miljökonsekvenser förväntas ha inträffat. Påverkan och konsekvenser avser i första hand förhållandena under ledningens drifttid. Där så är relevant beskrivs även tillfällig påverkan och konsekvenser som uppstår i anläggningsskedet Miljöaspekter De miljöaspekter som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan samt vad som framkommit vid samråd med länsstyrelserna och berörda kommuner. De miljöaspekter som bedömts vara mest relevanta vid planerad ny kraftledning mellan Krångfors och : Energi och klimat

22 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 22(83) Landskap - visuell påverkan på landskapet bedöms med utgångspunkt från förändringar i vegetation och markskikt samt förlust av karaktärsskapande element. Bebyggelse och boendemiljö - påverkan på bebyggelse för permanent- eller fritidsboende avseende upplevelsevärde, intrång och visuella störningar för bebyggelse inom 100 m från ledningen. Påverkan från elektromagnetiska fält. Naturmiljö - påverkan på områden och objekt med värdefull natur/arter. Kulturmiljö- påverkan på kulturmiljöer som helhet men inte enskilda fornlämningar eftersom anpassningar i huvudsak kan göras så att dessa inte påverkas. Rekreation och friluftsliv - intrång i värdefulla områden för friluftslivet och påverkan på upplevelsevärdet. Rennäring Naturresurser - påverkan genom direkt intrång i jordbruks- och skogsmark och indirekt genom försvårat brukande. Nedan redovisas de miljöaspekter som inte behandlas ytterligare i denna miljökonsekvensbeskrivning då planerad verksamhet inte bedöms påverka dem i någon större grad. Buller Från större luftledningar uppstår ljudeffekter (koronaurladdningar) kring ledarna i samband med fuktigt väder. Detta innebär att ett sprakande ljud från ledningarna kan upplevas vid fuktig väderlek omedelbart under eller i närheten av ledningarna. Ljudet avtar dock snabbt med avståndet från ledningarna. Om koronaurladdningar sker är ljudnivåerna vid en 170 kv ledning låga och understiger Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärden db(a) (som medianvärde vid nederbörd) för områden med låg bakgrundsnivå. Frågan behandlas inte vidare i denna MKB. Barriäreffekt Ledningen kommer att kräva en trädfri korridor. Denna korridor kommer att åtminstone lokalt vara synlig främst där den går genom skogsmark men då ledningsgatan kan passeras fritt bedöms den inte utgöra en barriär som begränsar möjligheterna till friluftsliv. Inte heller bedöms växt- eller djurliv påverkas i sådan omfattning att barriäreffekter behöver behandlas särskilt i denna MKB. Den öppna ledningsgatan kan ge positiva effekter genom att den fungerar som spridningskorridor för växter och djur som gynnas av öppna marker. Den öppna kraftledningsgatan gynnar andra växter och djur än de som finns i den omgivande skogsmarken. De barriäreffekter som ledningen innebär för rennäringen beskrivs under kapitel 6.7.

23

24 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 24(83) Naturvärdesklassningar De olika inventeringar som ligger till grund för MKB:n har delvis olika definitioner på naturvärdesklasser. Objekt som bedömts enligt standarden för naturvärdesinventeringar (199000: 2014) har klassats utifrån följande skala: Naturvärdesklass 1 högsta naturvärde Naturvärdesklass 2 högt naturvärde Naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde Naturvärdesklass 4 visst naturvärde I den naturvärdesinventering som utfördes 2013 har objekten klassats på följande sätt: Värdeklass 1 mycket höga naturvärden Värdeklass 2 höga naturvärden Värdeklass 3 vissa naturvärden Värdeklass 4 inga särskilda naturvärden Våtmarksinventeringens värdeklasser ser ut på följande sätt: Klass 1 mycket höga naturvärden Klass 2 höga naturvärden Klass 3 vissa naturvärden Klass 4 låga naturvärden 6. Miljökonsekvenser Läsanvisning kapitel 6 De miljöaspekter som enligt avgränsningen ovan bedömts vara relevanta att studera beskrivs ämnesvis i detta kapitel. För varje miljöaspekt redovisas förutsättningar, inarbetade åtgärder för att minimera skador och de konsekvenser som bedöms uppstå i respektive alternativ. Beskrivning av konsekvenser har delats upp efter valda och alternativa sträckningarna norr och söder om vindkraftparken Blisterliden. Samlad bedömning av konsekvenser i de olika alternativen finns i avsnitt 7. De olika naturmiljöintressen som beskrivs finns redovisade i kartbilaga C. 6.1 Energi och klimat Förutsättningar Förändringar av klimatet på grund av utsläppen av växthusgaser är ett stort problem för samhällets utveckling globalt. Problematiken kring klimatfrågan är omfattande och det anses idag vara nödvändigt att snabbt vända dagens ökning av utsläppen av växthusgaser till en kraftig minskning. För att klara detta krävs insatser på alla nivåer. Riksdagen har

25 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 25(83) bland annat beslutat att år 2020 ska halva Sveriges energianvändning komma från förnybara energikällor. En stor del av denna ökning består av en utbyggnad av vindkraften. Som en följd av klimatförändringarna spår många forskare att förekomsten av extrema vädersituationer kommer att öka vilket kan ha stor inverkan på bl.a. energisystemet. De senaste årens kraftiga stormar har bl.a. inneburit allvarliga skador på elnätet, främst på lokalnätet. Energisektorn kan dock påverkas både positivt och negativt av klimatförändringar. Förändringarna förväntas bland annat innebära en ökad vattentillgång och ökad medelvind vilket ger en ökad produktionspotential för vattenkraften i norra Sverige och för vindkraften (Elforsk 2007). Flera av de klimatfaktorer som påverkar elnätet är svårbedömda såsom nedisning och åska. Ändrade vindförhållanden kan innebära en viss ökning av förekomsten av hård vind och ett ökat inslag av sydvästliga vindar vintertid, vilket ökar risken för stormfällning av träd, saltstänk i kustnära områden och att ledningsstolpar knäcks (Elforsk 2007) Inarbetade åtgärder Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker för att minska risken för stormfällning av träd på ledningen Konsekvenser av valt alternativ 1.1 Ledningen möjliggör en utbyggnad av vindkraft och innebär att den förnybara energi som produceras kan tillvaratas och överföras till elnätet. Projektet påverkar klimatet indirekt, det vill säga det bidrar i sig inte till någon märkbar förbättring av klimatet. Genom att projektet bidrar till en ökad produktion av förnyelsebar energi som kan ersätta fossilbaserad energiproduktion och minska koldioxidutsläppen blir projektet dock en del i omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle Konsekvenser av alternativ sträckning 1.2 Samma som för alternativ Konsekvenser av valt alternativ 2.1 Samma som för alternativ Konsekvenser av alternativ sträckning 2.2 Samma som för alternativ Konsekvenser av alternativ sträckning 2.3 Samma som för alternativ Konsekvenser av valt alternativ 3.1 Samma som för alternativ Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Metodik och bedömningsgrunder Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes avstånd och strömmen i ledarna. Fälten är som starkast närmast ledare och avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av.

26 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 26(83) Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Vissa epidemiologiska studier har observerat en något ökad risk för barnleukemi vid exponering under barnaåren för magnetfält som ligger över det normala. Sambandet mellan magnetfält och barnleukemi kvarstår efter att hänsyn tagits till flera andra tänkbara riskfaktorer. Det finns ingen känd biologisk mekanism som kan förklara hur så svaga fält skulle kunna ge upphov till sjukdom och det saknas stöd från experimentell forskning. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar (utöver skyddsavstånd med hänsyn till eltekniska aspekter) finns inte framtagna av svenska myndigheter, då de inte anser att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt gediget. Däremot har ansvariga svenska myndigheter gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser Förutsättningar Studerade alternativ berör ett mycket glest bebyggt område och ligger endast på korta sträckor i närheten av bebyggelse. Mindre byar ligger främst längs vägarna som går genom området (väg 805, 796, 779, 780, 781, 364 och 721) exempelvis Brännvattnet, Tallträsk, Rotsjön, Forsliden, Innersjön, Lidsjön, Floda och Lillåkälen. Dessutom förekommer enstaka hus i området Inarbetade åtgärder Ledningsalternativens sträckningar har valts och anpassats med hänsyn till den bostadsbebyggelse som finns i området och så långt möjligt placerats minst 200 meter från bebyggelse Konsekvenser av valt alternativ 1.1 Det hus som ligger närmast ledningen ligger på fastigheten väster om befintlig 400 kv kraftledning. Avståndet till den planerade ledningen blir cirka 70 meter. Byggnaden används för fritidsändamål och inte för permanentboende. Genomförda beräkningar visar att byggnaden ligger inom ett sådant avstånd att magnetfältsnivåerna inte kommer att överstiga 0,4 mikrotesla, se Figur 6-1. I övrigt förekommer inte någon bostadsbebyggelse inom ett sådant avstånd från ledningen att det finns någon risk för förändring av magnetfältsnivåerna jämfört med nuläget. Detta innebär att konsekvenserna på bostadsbebyggelsen avseende elektromagnetiska fält sammantaget bedöms som obetydlig.

27 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 27(83) Figur 6-1 Beräknade magnetfältsnivåer för den planerade ledningen vid en utbyggnad av samtliga vindkraftsparker. Notera att kurvan har två toppar eftersom beräkningen avser två parallella ledningar. Däremot kommer viss visuell påverkan kunna uppkomma vid bebyggelse på större avstånd vilket beskrivs nedan under 6.3 Landskap. Under byggnationsfasen kan påverkan i form av utsläpp och buller uppstå från transporter om infartsvägar som används till ledningen passerar bostäder. Störningarna är tidsbegränsade och konsekvenserna bedöms sammantaget som små eftersom ingen samlad bebyggelse berörs Konsekvenser av alternativ sträckning 1.2 Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse är betydligt större än det avstånd inom vilket det kan finnas risk för förhöjda magnetfältsnivåer i förhållande till bakgrundsnivån. Det genomsnittliga magnetfältet i bostäder i mindre tätorter uppgår till omkring 0,05 mikrotesla. För den aktuella ledningen uppnås detta värde på ett avstånd om meter från ledningen, vilket innebär att konsekvenserna på bostadsbebyggelsen avseende elektromagnetiska fält är obetydlig. I övrigt blir konsekvenserna de samma som för huvudalternativet Konsekvenser av valt alternativ 2.1 Samma som för alternativ Konsekvenser av alternativ sträckning 2.2 Samma som för alternativ Konsekvenser av alternativ sträckning 2.3 Samma som för alternativ Konsekvenser av valt alternativ 3.1 Samma som för alternativ 1.2.

28 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 28(83) 6.3 Landskap Metodik och bedömningsgrunder Byggandet av en ny kraftledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan på landskapet. För att beskriva landskapsbildens känslighet i förhållande till kraftledningen används förutom ledningens fysiska ingrepp i terrängen aspekterna dominans, kontrast och exponering. Dominansen anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till landskapets skala och struktur. Kontrast beskriver hur väl ledningen smälter in i landskapet, exempelvis i ett skogslandskap och exponering beskriver hur synlig kraftledningen är för personer som lever och rör sig i landskapet. Konsekvensbedömningen baseras på utförda inventeringar i fält och kartstudier. Tolkningar av materialet har därefter legat till grund för de analyser och bedömningar som genomförts Förutsättningar I Västerbottens landskapskaraktärisering ligger aktuellt område inom delområdet kullig skogsbygd. Landskapet har en tydlig nordväst-sydostlig riktning och sluttar mot sydost. Området ligger på gränsen mellan kustens lågland och inlandets mer kuperade terräng. Landskapet är måttligt kuperat med flacka, mjukt rundade berg utan tydliga toppar. Bergen är i huvudsak omkring m.ö.h. Vattendragen, exempelvis Bureälven, Risån, Sikån och Tallån följer landskapets riktning i dalgångar som ligger omkring m.ö.h. Moränmarker dominerar med inslag av våtmarker, bäckar och sjöar i dalgångarna. Landskapet domineras av skogsmark med gran och tall som präglas av skogsbruket med hyggen, ungskog och medelålders skog. Små ytor med äldre skog har sparats och små myrstråk finns här och där. Skogsbruket gör att landskapets karaktär förändras lokalt över tid. I en större skala är landskapet ett enhetligt och storskaligt skogslandskap med ett flertal sjöar. Möjligheterna till utblickar över landskapet från höjderna och i landskapet som helhet är till stora delar begränsade då skogen ofta täcker krön och sluttningar. Utblickar över landskapet och mot den planerade ledningen finns främst vid större hyggen, över myrar och sjöar. Bebyggelsen i området kring utbyggnadsförslaget är gles. Mindre byar ligger främst längs vägarna som går genom området (väg 805, 796, 779, 780, 781, 364 och 721) exempelvis Brännvattnet, Tallträsk, Rotsjön, Forsliden, Innersjön, Lidsjön, Floda och Lillåkälen. Dessutom förekommer enstaka hus i området, se kartor i bilaga C. Vägnätet, förutom skogsbilvägar, är relativt glest och delvis anpassat till landskapets former. Ett utmärkande inslag med ett eget formspråk är den befintliga 400 kv kraftledningsgatan som skär rakt genom landskapet från Råbäcken via Krångfors, och vidare till Stornorrfors. Den befintliga kraftledningen dominerar landskapsbilden lokalt, men ses på

29 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 29(83) nära håll endast där den korsar vägarna i området. Vägarna är lågtrafikerade och endast enstaka människor bedöms röra sig i landskapet i övrigt Inarbetade åtgärder Ledningens sträckning har anpassats till bebyggelsen i området för att så långt möjligt begränsa synbarheten. Ledningens sträckning har så långt möjligt förlagts längs sluttningarna och inte över höjderna för att minska synbarheten och därmed konsekvenserna för landskapsbilden Konsekvenser av valt alternativ 1.1 Den nya ledningen planeras parallellt med den befintliga 400 kv ledningen på hela sträckan från Krångfors till Blisterliden. Detta innebär att ledningsgatan kommer att breddas och intrånget blir mer dominerade. Ingen förändring sker i fråga om exponering. Den nya ledningen är mindre än den befintliga. Beroende på vilken stolptyp som kommer att väljas kan ledningen i likhet med befintlig 400 kv ledning komma att ligga över trädtoppshöjd. Då ledningen i huvudsak kommer att ligga i skogsmark och utblickarna i landskapet är få kommer den oavsett stolptyp smälta in i landskapet på håll. I yngre skog eller på hyggen blir förändringen givetvis att ledningen blir synlig. Endast enstaka personer bedöms uppehålla sig i området och ledningen exponeras därmed i liten omfattning. För att ansluta vindkraftsparkerna Ljusvattnet, Blåbergsliden och Blisterliden kan avstickare från ledningen på korta sträckor behöva läggas i ny sträckning in till anslutningspunkten i vindkraftparkerna. Här kommer ledningens påverkan på landskapsbilden dock att vara underordnad den påverkan som sker av vindkraftsparkerna och deras vägnät. Eftersom landskapsbilden i produktionslandskapet har låga värden, ledningen förläggs parallellt med den befintliga 400 kv ledningen, den exponeras i princip bara vid korsande vägar och då den tillkommande påverkan blir av samma karaktär som den befintliga kraftledningen blir konsekvenserna för landskapsbilden sammantaget små Konsekvenser av alternativ sträckning 1.2 Den nya ledningen innebär en ny ledningsgata vilket påverkar landskapsbilden lokalt. Ledningen blir ett nytt inslag med ett formspråk som kontrasterar mot skogsmiljön i övrigt och en ytterligare fragmentering av landskapet. Beroende på vilken stolptyp som kommer att väljas kan ledningen komma att ligga över trädtoppshöjd. Då ledningen i huvudsak kommer att ligga i skogsmark och utblickarna i landskapet är få kommer ledningen dock oavsett stolptyp smälta in i landskapet på håll. I yngre skog, på hyggen eller över myrmarker blir givetvis ledningen mer dominerande. Endast enstaka personer bedöms uppehålla sig i området och ledningen exponeras därför i liten grad. Eftersom landskapsbilden i produktionslandskapet har låga värden och då ledningen i princip bara exponeras vid korsande vägar blir konsekvenserna för landskapsbilden små Konsekvenser av valt alternativ 2.1 Liksom alternativ sträckning 1.2 innebär den alternativa sträckningen en ny ledningsgata med motsvarande effekter och konsekvenser som för alternativ 1.2.

30 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 30(83) Där ledningen dras nordväst om Bjursjön kan den komma att synas, fast på långt håll på andra sidan sjön, från naturreservatet Bjursjöaltaret och utsiktspunkten på Yttre- Bjursjöaltaret. Sammantaget bedöms konsekvenserna för landskapsbilden i likhet med alternativ 1.2 som små Konsekvenser av alternativ sträckning 2.2 Liksom alternativ sträckning 1.2 innebär den alternativa sträckningen en ny ledningsgata med motsvarande effekter och konsekvenser som för alternativ 1.2. Där ledningen dras söder om Innersjön kan den komma att synas, fast på långt håll på andra sidan sjön, från bebyggelsen i Innersjön. Sammantaget bedöms konsekvenserna för landskapsbilden i likhet med alternativ 1.2 som små. Lokalt vid Innersjön där ledningen kan komma att exponeras mot bebyggelsen kan konsekvenserna bli något större, dock inte måttliga då avståndet till ledningen kommer att vara relativt stort och den förmodligen delvis kommer att döljas av skogen Konsekvenser av alternativ sträckning 2.3 Den alternativa ledningssträckningen planeras förläggas parallellt med befintlig 400 kv från Blisterliden till Kallkällberget (cirka 9 km). I likhet med alternativ 1.1 innebär detta en breddning av ledningsgatan och att denna blir mer dominant. Dock sker ingen förändring avseende exponering. Öster om Kallkällberget innebär alternativet i likhet med alternativ sträckning 1.2 en ny ledningsgata. Effekterna och konsekvenserna bedöms vara motsvarande som för alternativ 1.2. Vid Forsliden korsar ledningssträckningen väg 364. Här kommer ledningen att exponeras för trafikanter på vägen samt enstaka bostadshus då vägen vid korsningspunkten omges av ett brukat odlingslandskap. För att begränsa ledningens exponering mot bebyggelsen har möjligheten att lägga ledningen i skogen söder om det öppna, brukade landskapet utretts. Denna lösning skulle dock bli dyrare då det innebär att ytterligare två vinkelstolpar behövs. Sammantaget bedöms konsekvenserna för landskapsbilden som små då ledningen så långt möjligt planeras parallellt med befintlig 400 kv ledning, produktionslandskapet generellt har låga värden och ledningen i princip endast exponeras vid korsande vägar. Lokalt, vid korsningen med väg 364, innebär det nya intrånget i ett brukat landskap och närheten till ledningen måttliga konsekvenser såvida inte den södra sträckningen väljs, då blir konsekvenserna istället små eftersom ledningen kommer att döljas av skogslandskapet Konsekvenser av valt alternativ 3.1 Liksom alternativ sträckning 1.2 innebär den alternativa sträckningen en ny ledningsgata med motsvarande effekter och konsekvenser som för alternativ 1.2. Längs större delen av sträckan går ledningen i närheten av de planerade vindkraftsparkerna Högaliden, Högaliden 2 och. Detta innebär att ledningens påverkan på landskapsbilden kommer att vara underordnad påverkan från vindkraftsparkerna med tillhörande vägnät.

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 41(83) Fåglar Alternativ 3.1 passerar igenom ett område som kungsörnar flyger igenom, enligt uppgifter från kungsörnsgruppen. Själva kungsörnsreviret är beläget några kilometer ifrån alternativet och berörs inte. Av sekretesskäl redovisas inte detaljerade uppgifter om kungsörn. Underlag kan göras tillgängligt för Energimarknadsinspektionen och Länsstyrelsen vid behov. Vid Lill-Degerberget finns en tjäderspelplats (skogshöns objekt 5) som bedöms som intressant för tjäder och andra skogmarksfåglar men däremot inte för våtmarksfåglar (Enetjärn 2015). Området berörs inte eftersom ledningssträckningen anpassats inom stråket Inarbetade åtgärder Den planerade ledningens sträckning har i möjligaste mån anpassats med hänsyn till kända områden med höga naturvärden som identifierats i naturinventeringar. Vid byggande och drift kommer Skellefteå Kraft att utföra följande generella försiktighetsåtgärder: En 10 meter bred skyddszon med befintlig lågväxande vegetation sparas i anslutning till vattendrag och våtmarker. Stolpplaceringen planeras så att placering i våtmarker eller i strandkanter vid sjöar och vattendrag undviks i möjligaste mån. Genom att anpassa spannet mellan stolparna kan en olämplig stolpplacering undvikas i möjligaste mån. Tillfartsvägar och transporter inom ledningsgatan planeras så att körning på våtmarker och intill vattendrag begränsas i så stor utsträckning som möjligt. I det fall körning på våtmarker och intill vattendrag krävs, planeras dessa åtgärder i möjligaste mån att utföras vintertid eller vid annan lämplig tidpunkt på året när markförhållandena innebär att körskador kan undvikas. Här bör även hänsyn tas till rennäringens intressen i området under vintertid vilket medför att arbeten kan komma att behöva utföras på annan tid. I fall vattendrag skall korsas används temporär bro där så är lämpligt för korsning av vattendrag som inte kan utföras vintertid. Bron utformas så att vattendraget inte påverkas negativt. När arbetet är genomfört avlägsnas brokonstruktionen. Större vattendrag passeras inte med stora maskiner, utan istället används vägar och ledningsgatan för att komma till vattendragets motsatta sida. Anläggningsarbeten utförs så att risken för utsläpp av drivmedel och oljor minimeras. Krav på hantering och försiktighetsåtgärder regleras i entreprenadupphandlingen och i entreprenörens egenkontroll. Under byggtiden behöver tillfartsvägar till arbetsområdet finnas i tillräcklig omfattning. Befintligt vägnät bedöms till stora delar kunna användas under ledningsbyggandet och transporter. Detta gör att behovet av nya vägar i området bedöms begränsat. När lämpliga vägar saknas kan komplettering med nya tillfartsoch arbetsvägar behöva göras. Om detta innebär att naturmiljön väsentligt ändras kommer en anmälan enligt 12 kap 6 miljöbalken att lämnas in till tillsynsmyndigheten.

42 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 42(83) Konsekvenser av valt alternativ 1.1 Naturmiljö I den del av Stor- och Nymyran (17) som berörs i alternativet bedöms kraftledningsstolpar kunna placeras utanför torvmarksområdet. Med de skyddsåtgärder som anges ovan (6.4.3) bedöms konsekvenserna för våtmarken bli små. I gransumpskogen (3) vid Lill-Krångmyran kommer påverkan att ske genom att träd avverkas för ledningsgatan. Påverkan minimeras genom att det intrånget sker i anslutning till befintlig ledningsgata. Torvmarksområdet är omkring 500 meter långt. Eftersom objektet har höga naturvärden bedöms påverkan på gransumpskogen lokalt innebära måttliga konsekvenser för naturmiljön. Vid passagen av den östra delen av Stor-Krångmyran (1) kan nya kraftledningsstolpar placeras utanför våtmarken samt på en fastmarksholme i våtmarkens mitt. Påverkan uppstår genom röjning av ledningsgata och anläggningsarbeten. Anläggandet kommer endast att påverka en liten del av myrområdet och kommer inte att påverka hydrologin i våtmarken. Påverkan på våtmarken minimeras genom att kraftledningen placeras parallellt med den befintliga kraftledningen som korsar myren. Med de skyddsåtgärder som anges ovan (6.4.3) bedöms konsekvenserna för våtmarken bli små. Figur 6-2 Stor-Krångmyran är en större opåverkad våtmark med mycket höga naturvärden. Foto: Pelagia. Granskogen (19) vid Ol-Jansflarken är redan påverkad av den befintliga kraftledningen. Ytterligare påverkan kommer att ske men eftersom objektet endast håller vissa naturvärden bedöms konsekvenserna bli små. Den äldre tall- och granskogen (5) vid Jonkmyran kommer att påverkas när ledningsgatan breddas. Objektet har bedömts ha höga naturvärden, bl a eftersom rödlistade arter förekommer, se figur 6-3. Fragmenteringseffekten blir liten eftersom en kraftledningsgata

43 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 43(83) redan passerar genom objektet. Konsekvenserna för objektet bedöms lokalt bli måttliga eftersom höga naturvärden påverkas. Figur 6-3 Inom granskogen vid Ol-Jansflarken förekommer den rödlistade garnlaven. Foto: Pelagia. Kanten av sumpskogen 10:1 tas i anspråk när ledningsgatan breddas. Eftersom ingen fragmentering uppstår och objektet endast håller vissa naturvärden (klass 4) bedöms konsekvenserna bli små. Korsningen av sumpskogen (20) utmed Orrmyrbäcken är omkring 120 meter bred. Konsekvenserna för våtmarken bedöms bli små. Häst- och Stormyran (21) är omkring 450 meter bred där den korsas.. Med de skyddsåtgärder som anges ovan (6.4.3) bedöms konsekvenserna för våtmarken bli små. Kamtjärnsmyran är omkring 300 meter bred vid korsningsplatsen. Med de skyddsåtgärder som anges ovan (6.4.3) bedöms konsekvenserna för våtmarken bli små. Vid Sikån kommer ett granskogsområde (6) söder om ån, som bedöms ha höga naturvärden, att påverkas. Objektet är redan uppdelat av den befintliga kraftledningen med ledningsgatan kommer att behöva breddas. Konsekvenserna för objektet bedöms lokalt bli måttliga eftersom höga naturvärden påverkas.

44 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 44(83) Figur 6-4 Äldre granskog söder om Sikån. Foto: Pelagia. Kanten av Jönsmyran och Furumyran (8) påverkas. Korsningen av torvmarken är omkring 300 meter bred. Med de skyddsåtgärder som anges ovan (6.1.2) bedöms konsekvenserna för våtmarken bli små. Gävlemyran (9) korsas på en omkring 600 meter lång sträcka över våtmarken. Anläggandet kommer endast att påverka en liten del av myrområdet och kommer inte att påverka hydrologin i våtmarken. Påverkan på våtmarken kan minimeras genom att kraftledningen placeras parallellt med den befintliga kraftledningen som korsar myren. Med de skyddsåtgärder som anges ovan (6.4.3) bedöms konsekvenserna för våtmarken bli små. Gransumpskogen (22) vid Innersjön kommer att påverkas när kraftledningsgatan breddas. Miljön kring bäcken är redan påverkad av befintlig kraftledning och konsekvenserna bedöms därför bli små. Sammantaget uppkommer intrång i flera objekt med vissa eller påtagliga naturvärden i alternativ 1.1. Enstaka objekt med höga naturvärden påverkas. Det innebär att sådana miljöer minskar något i ett område där värdefulla naturmiljöer är ovanliga. Konsekvenserna minimeras i alternativ 1.1 genom att påverkan uppstår i anslutning den befintliga ledningsgatan som redan har påverkat de aktuella objekten. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i alternativ 1.1 bli små även om de lokalt blir måttliga för enskilda objekt. Fåglar Även om inget orrspel har kunnat noteras vid Stor-Krångmyran (1) bedöms området ha ett måttligt högt värde för fågellivet. De centrala delarna av våtmarken är särskilt attraktiva och har bäst förutsättningar för att orrspel ska kunna förekomma. De centrala delarna av myren

45 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 45(83) påverkas inte. Det är förhållandevis lite undersökt hur orre påverkas av kraftledningar, men man kan anta att de är utsatta för fara eftersom de är förhållandevis klumpiga i flykten och rör sig i grupp. Konsekvenserna för fågelliv vid Stor-Krångmyran är osäkra men bedöms kunna bli små. Vattenmiljö Avverkningen av kraftledningsgatan innebär en indirekt påverkan genom att solinstrålning till vattendragen ökar lokalt. Skyddsåtgärder för vattendrag utförs dock enligt avsnitt Med dessa åtgärder kommer påverkan på vattendragen att bli liten och skiljer sig obetydligt från nollalternativet, dvs normala åtgärder inom skogsbruket. De berörda vattendragen är i flera fall desamma som i alternativ 1.2 och är ofta påverkade av förekomst av främmande arter, försurning och påverkan från tidigare flottleder. Vandringsmöjligheten för fisk begränsas i vissas fall av dammar, vägtrummor och liknande. Detta påverkar möjligheten att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer i tid. En byggnation av kraftledning som korsar vattendragen i luften innebär dock inte någon förändring i förhållande till de brister som identifierats. Projektets konsekvenser med avseende på möjligheten att uppnå och upprätthålla miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna bedöms därför vara försumbara. I Bureälven (4) har vid inventering bedömts ha höga naturvärden eftersom utter förekommer vid vattendraget. Eftersom kraftledningen dras fram i luften bedöms den inte påverka utter som förekommer längs Buerälven. Tallån (7) har bedömts ha ett högt naturvärde eftersom flodpärlmussla förekommer. Eftersom kraftledningen dras fram i luften bedöms den inte påverka flodpärlmussla som förekommer i Tallån. Sammantaget bedöms konsekvenserna för vattenmiljö i alternativ 1.1 bli obetydliga Konsekvenser av alternativ sträckning 1.2 Naturmiljö Alternativet passerar igenom delobjekten 1:2, 1:8, 1:10 och 1:11 vid Stor- och Nymyran som utgörs av blandskog på frisk till fuktig mark. De mest värdefulla delobjekten med påtagliga värden (klass 3) kan huvudsakligen undvikas. Kanten av delobjekt 1:1 (klass 3) påverkas dock i liten omfattning. Korsningen av den skogsbevuxna våtmarken är omkring 420 meter lång. Eftersom delobjekten huvudsakligen håller lägre naturvärden bedöms konsekvenserna bli små. Den västra delen av Stor-Krångmyran (1) korsas i alternativet. Korsningen av våtmarken är omkring 250 meter lång och påverkan bedöms bli liten. De centrala delarna av myran påverkas inte. Konsekvenserna för Stor-Krångmyran bedöms bli små Intrång sker i gran- och blandskogen inom delobjekt 2:1 och 2:3. Lokalt för de enskilda objekten blir påverkan betydande. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms trots det bli små eftersom objekten endast håller vissa värden (klass 4). Vid delobjekt 3:1-3:10 har det eftersträvats att områden med påtagliga värden undviks så lång som möjligt. Intrång sker i delobjekt 3:1, 3:4, 3:5 och 3:6 som håller vissa eller påtagliga naturvärden, se figur 6-5. Utöver det direkta intrånget påverkas objekten genom

46 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 46(83) att biotopen fragmenteras. Lokalt för det enskilda objektet bedöms konsekvenserna bli måttliga eftersom områden med påtagliga värden påverkas och delas upp. Figur 6-5 Inom delobjekt 3:6 finns frisk till fuktig och fläckvis blöt skog med påtagliga naturvärden baserat på god kontinuitet i trädskiktet samt förekomst av ett flertal rödlistade arter. Foto:. En liten del av tall- och blandskogsobjekten 5:1 och 5:2 kommer att påverkas. Intrånget sker i den yttre delen av objekten som endast håller vissa naturvärden (klass 4). Konsekvenserna bedöms därför bli små. Orrmyran har låga naturvärden (klass 4) och konsekvenserna bedöms bli obetydliga. Vid delobjekt 8:1-8:10 placeras ledningen så att områden med påtagliga värden inte påverkas. Intrång sker i blandskogsområdena 8:6 och 8:8 som har vissa naturvärden, se figur 6-6. Lokalt för de enskilda delobjekten blir påverkan betydande. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms trots det bli små eftersom objekten endast håller vissa värden (klass 4).

47 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 47(83) Figur 6-6 Talldominerad skog med stående torrakor inom objekt 8:8. Foto:. Med de skyddsåtgärder som anges ovan (6.4.3) bedöms konsekvenserna för slätten vid Risån bli små. Korsningen av Storbjärnmyran blir omkring 375 meter lång. Med de skyddsåtgärder som anges ovan (6.4.3) bedöms konsekvenserna för våtmarken bli små. Korsningen av sumpskogen vid Orrmyrbäcken (20) blir ungefär 420 meter lång i alternativet. Antalet stolpar i torvmark är osäker eftersom en lång sträcka följer kanten av våtmarken. Med ovan angivna skyddsåtgärder (avsnitt 6.4.3) bedöms konsekvenserna för Orrmyran bli små. Tre olika delsträckor med torvmark i Avamyran korsas. Ledningssträckningen kan anpassas så att delområde 11:3 med högt naturvärde inte påverkas. Kraftledningsgatan passerar igenom delområde 11:1, 11:2 och 11:4 som håller vissa eller påtagliga naturvärden (klass 3 och 4), se figur 6-7. Påverkan uppstår genom att äldre tallskog avverkas samt att området fragmenteras. Konsekvenserna bedöms lokalt bli måttliga till stora eftersom biotopen med gamla tallar minskar och fragmenteras.

48 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 48(83) Figur 6-7 Äldre granskog inom objekt 11:2 med god förekomst av äldre träd och tämligen allmänt med lågor. Foto:. Stolpplacering bedöms vara nödvändig i våtmarken vid korsningen av Björnmyran. Eftersom våtmarken har låga värden bedöms konsekvenserna bli små. Storbrännmyran korsas på två delsträckor på omkring meter. Med de skyddsåtgärder som anges ovan (6.4.3) bedöms konsekvenserna för våtmarken bli små. Sammantaget uppkommer intrång i flera objekt med vissa eller påtagliga naturvärden i alternativ 1.2. Det innebär att sådana miljöer minskar något i ett område där värdefulla naturmiljöer är ovanliga. Värdefulla objekt påverkas också i alternativet genom att de fragmenteras. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i alternativ 1.2 bli små även om de lokalt kan bli måttliga för enskilda objekt. Fåglar Även om inget orrspel har kunnat noteras vid Stor-Krångmyran (1) bedöms området ha ett måttligt högt värde för fågellivet. De centrala delarna av myren påverkas inte men alternativ 1.2 innebär att kraftledningar kommer att finns på båda sidor av våtmarken. Konsekvenserna i övrigt motsvarar vad som beskrivits ovan under alternativ 1.1. Konsekvenserna för fågelliv vid Stor-Krångmyran är osäkra men bedöms kunna bli måttliga. Ett kungsörnsrevir finns väster om alternativ 1.2. Risken att kungsörnar kolliderar med ledningen bedöms vara liten eftersom den placeras i ett skogslandskap. Den aktuella typen

49 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 49(83) av kraftledningsstolpe innebär en minimal risk för strömgenomgång eftersom avståndet mellan faserna är stort. Val av stolptyp för ledningen görs med hänsyn till att den inte ska sticka upp mer än nödvändigt över omgivande skog. Slutligt val av eventuella skadeförebyggande åtgärder kan göras innan byggstart i samråd med länsstyrelsen och kungsörnsgruppen. Konsekvenserna i alternativ 1.2 sammantaget är osäkra men bedöms kunna bli måttliga. Vattenmiljö Avverkningen av kraftledningsgatan innebär en indirekt påverkan genom att solinstrålning till vattendragen ökar lokalt. Skyddsåtgärder för vattendrag utförs dock enligt avsnitt Med dessa åtgärder kommer påverkan på vattendragen att bli liten och skiljer sig obetydligt från nollalternativet, dvs normala åtgärder inom skogsbruket. De berörda vattendragen är i flera fall påverkade av förekomst av främmande arter, försurning och påverkan från tidigare flottleder. Vandringsmöjligheten för fisk begränsas ofta av dammar, vägtrummor och liknande. Detta påverkar möjligheten att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer i tid. En byggnation av kraftledning som korsar vattendragen i luften innebär dock inte någon förändring i förhållande till de brister som identifierats. Projektets konsekvenser med avseende på möjligheten att uppnå och upprätthålla miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna bedöms därför vara försumbara. En liten påverkan på strandzonen runt Bureälven (4:1) uppstår genom att träd avverkas, se figur 6-8. Lågväxande vegetation kan dock sparas. Vattendraget påverkas inte på annat sätt än att beskuggningen minskar lokalt vid korsningspunkten. Konsekvenserna bedöms bli små. Alternativet korsar Kvarnbäcken som omfattas av miljökvalitetsnorm. En byggnation av kraftledning som korsar vattendragen i luften innebär inte någon betydande förändring för vattendraget i förhållande till de brister som identifierats. Projektets konsekvenser med avseende på möjligheten att uppnå och upprätthålla miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna bedöms därför vara försumbara. I Tallån förekommer flodpärlmussla. Eftersom kraftledningen dras fram i luften bedöms den inte påverka flodpärlmussla som förekommer i Tallån. I vattendraget förekommer förändringar av flöde, morfologi och kontinuitet. En byggnation av kraftledning som korsar vattendragen i luften innebär inte någon betydande förändring för vattendraget i förhållande till de brister som identifierats. Projektets konsekvenser med avseende på möjligheten att uppnå och upprätthålla miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna bedöms därför vara försumbara. Sammantaget bedöms konsekvenserna för vattenmiljö i alternativ 1.2 bli obetydliga.

50 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 50(83) Figur 6-8 Objektet 4:1 utgör en del av Bureälven och med kantzon. Älven är ett större, naturligt vattendrag med lövrik kantzon och artrik flora i strandmiljön. Foto: Konsekvenser av valt alternativ 2.1 Naturmiljö Alternativet påverkar inte några områden som identifierats i naturinventeringar eller fågelinventeringar. Konsekvenserna för naturmiljö och fåglar blir obetydliga. Vattenmiljö Korvbäcken korsas nedströms Lidsjön och en mindre vattenförekomst korsas mellan Mjötjärnen och Bjursjön. Eftersom korsningen inte är helt vinkelrät avverkas en omkring 50 meter lång sträcka utmed respektive vattendragen. Skyddsåtgärder för vattendraget utförs enligt avsnitt Avverkningen leder till ökad solinstrålning och, i begränsad omfattning, till förändrade förhållanden i vattendraget. Konsekvenserna för bäcken som helhet bedöms dock vara obetydliga. Sammantaget bedöms konsekvenserna för vattenmiljö i alternativet bli obetydliga Konsekvenser av alternativ sträckning 2.2 Naturmiljö Alternativet dras igenom den strandnära blandskogen 13:2 som bedöms ha ett visst naturvärde (klass 4). Justeringar inom stråket bedöms inte vara möjliga utan att det högre klassade objektet 13:1 påverkas. Kraftledningsgatan kommer att gå mitt igenom objekt 13:2 och två mindre delområden på vardera sidan blir kvar. Med hänsyn till objektets begränsade naturvärden bedöms konsekvenserna bli små.

51 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 51(83) Lidsjömyran-Stormyran (24) korsas på en ca meter lång sträcka vilket innebär att stolpar behöver placeras i våtmarken. Påverkan uppstår genom röjning av ledningsgata och anläggningsarbeten. Anläggandet kommer endast att påverka en liten del av myrområdet och kommer inte att påverka hydrologin i våtmarken. Med de skadeförebyggande åtgärder (se 6.4.3) som kommer att tas bedöms konsekvenserna bedöms bli små. Längs Myrbäcken (14:1) i den östra delen av Myrbäcksmyren bedöms området ha ett påtagligt naturvärde (klass 3), se figur 6-9. Objektet västra kant tangeras av ledningsgatan men det kommer huvudsakligen att kunna undvikas. Påverkan på objektet kan hållas liten genom att stolpplacering anpassas med hänsyn till bäcken och anläggningsarbeten utföras så att vattendraget inte påverkas. Med dessa åtgärder bedöms konsekvenserna för objektet bli små. Figur 6-9 Äldre skog vid Myrbäcken med hög grad av naturlighet samt inslag av gamla granar och tallar. Foto:. Sammantaget uppkommer intrång i några få objekt med vissa eller påtagliga naturvärden i alternativ 2.2. Det innebär att sådana miljöer minskar något i ett område där värdefulla naturmiljöer är ovanliga. Objekt längs alternativ 2.2 som hyser de högsta naturvärdena kommer att kunna undvikas genom justeringar av ledningssträckningen. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms sammantaget som små.

52 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 52(83) Fåglar Orrspelplatsen på Lidsjö-Stormyran/Kroktjärnmyran utgör en av de större spelplatserna i regionen. De centrala delarna av området kommer inte att påverkas, men orrspel är sällan knutet till en enskild del av en myr eller sjöis utan kan flytta runt från dag till dag. Detta medför svårigheter att exakt peka ut en punkt där orrspelet alltid äger rum. En anpassad skyddszon föreslås därför för Lidsjö-Stormyran/Kroktjärnmyran som omfattar hela det öppna våtmarksområdet. Genom dessa anpassningar finns förutsättningar för att orrspelplatsen ska finnas kvar och att den naturligt kan flyttar runt lite mellan de olika delarna av myren och i nord-sydlig riktning. Vid norra delen av Lidsjö-Stormyran, förekommer flera arter av tidigt anlända vadare, bl.a. storspov, grönbena och enkelbeckasin. Konsekvenserna för fågellivet på och i anslutning till Lidsjömyran bedöms kunna bli måttliga. Delar av alternativet passerar igenom ett område där kungsörn kan förekomma. Själva reviret ligger några kilometer bort och påverkas inte. Risken att kungsörnar kolliderar med ledningen bedöms vara liten eftersom den placeras i ett skogslandskap. Den aktuella typen av kraftledningsstolpe innebär en minimal risk för strömgenomgång eftersom avståndet mellan faserna är stort. Val av stolptyp för ledningen görs med hänsyn till att den inte ska sticka upp mer än nödvändigt över omgivande skog. Slutligt val av eventuella skadeförebyggande åtgärder kan göras innan byggstart i samråd med länsstyrelsen och kungsörnsgruppen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för fågel i alternativet kunna bli måttliga. Vattenmiljö En mindre skogsbäck (Björngroven) korsas uppströms Stavträsket. Eftersom vattendraget korsas diagonalt behöver skogen i ledningsgatan avverkas utmed en omkring 70 meter lång sträcka. Skyddsåtgärder för vattendraget utförs enligt avsnitt Avverkningen leder till ökad solinstrålning och, i begränsad omfattning, till förändrade förhållanden i vattendraget. Konsekvenserna för bäcken som helhet bedöms dock vara små och ingen påverkan bedöms uppstå på skyddade arter eller naturtyper i Sävarån. Sammantaget bedöms konsekvenserna för vattenmiljö i alternativet bli obetydliga Konsekvenser av alternativ sträckning 2.3 Naturmiljö Den äldre granskogen vid Granliden (23) som håller vissa naturvärden kommer att påverkas genom att den befintliga ledningsgatan för Svenska kraftnäts 400 kv ledning breddas. Med hänsyn till att objektets lägre klassning och att det redan är påverkat av den befintliga ledningen bedöms konsekvenserna bli små. Två delområden av Stormyrbrännan (25, se figur 6-10) som är omkring 500 och 600 meter långa behöver korsas. I mitten finns en fastmarksholme i våtmarken. Det innebär att stolpplatser behöver anläggas i våtmarkspartierna. Med de skadeförebyggande åtgärder som kommer att tas (se 6.4.3) bedöms påverkan bli liten. Konsekvenserna bedöms därför som små.

53 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 53(83) Figur 6-10 Stormyrbrännan. Foto: Pelagia. Vid den mindre myren vid Rörtjärnen söder om Stormyrbrännan (25) blir påverkan liten och konsekvenserna bedöms därför bli små. I den biotopskyddade barrblandskogen vid Lill-Kälsjön (12) finns notering om flera nära hotade arter. Omkring 0,2 ha av det 3,1 ha stora området kommer att behöva avverkas när ledningsgatan breddas. Påverkan på objektet kan innebära måttlig påverkan med hänsyn till att området har höga värden men att endast kanten berörs. Konsekvenserna avgörs av vilken påverkan som uppstår på de hotade arter som förekommer. Utöver denna ansökan behöver dispens från biotopskyddsbestämmelserna sökas hos Skogsstyrelsen och detaljerade skyddsåtgärder bör utredas i ansökan. Den västra kanten av myren vid Gränberget (14) tangeras. Våtmarken är ca 230 meter bred. Konsekvenserna bedöms därför bli små. Vid Forslid finns en nordlig och en sydlig variant av ledningsdragningen. Den södra varianten berör objekt 18:1 och den norra berör objekt 18:3. Strandskogen vid Norsån (18:1, se figur 6-11) med påtagliga naturvärden kommer att påverkas genom att ett mindre område skog avverkas för kraftledningsgatan vilket innebär att områdets grad av naturlighet minskar och att lokalt ökad solinstrålning till vattendraget uppkommer. Det största värdet ligger i vattenmiljön, omgivande strandskog och äng bidrar till vattendragets värden, även om inga ovanliga arter förekommer på land. Med de skadeförebyggande åtgärder som föreslås (se 6.4.3) bedöms konsekvenserna lokalt bli måttliga.

54 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 54(83) Figur 6-11 Längs Norsån finns en artrik ängsvegetation inom objekt 18:1. Vattendraget är ca 5 m brett och har ett slingrande lopp på platsen. Foto:. Inom bäckmiljön (18:3) vid Forslid kommer ett mindre område skog att avverkas inom området som har vissa naturvärden. Påverkan uppstår genom att träd i ledningsgatan avverkas vilket lokalt förändrar förutsättningarna för solinstrålning. Vattendraget påverkas dock inte av anläggningsarbeten. Med hänsyn till objektets begränsade värden bedöms konsekvenserna bli små. Sammantaget uppkommer intrång i några få objekt med vissa naturvärden och i ett fall höga naturvärden i alternativ 2.3. Det innebär att sådana miljöer minskar något i ett område där värdefulla naturmiljöer är ovanliga. Fler objekt berörs i alternativ 2.3 jämfört med de andra alternativen söder om vindkraftpark Blisterliden. Påverkan kan minimeras för de objekt där parallellgång med Svenska kraftnäts befintliga ledning kan göras. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms sammantaget som måttliga. Fåglar Orrspelplatsen på Stormyrbrännan (25) finns omkring meter väster om den föreslagna ledningen på den centrala delen av myren. Spelplatsen bedöms hysa ca 10 tuppar, från myren hördes även ett flertal tidigt anlända vadare, bl.a. storspov vid inventeringen. Ytterligare 5 orrtuppar observerades spela på ett hygge strax öster om byn Floda en bit norr om Stormyrbrännan. Lokalen bedöms ha måttligt höga värden för fågellivet med skogshöns i fokus. De centrala blötaste delarna av myren bedöms som viktigast. Med hänsyn till att påverkan sker i anslutning till en befintlig kraftledning bedöms konsekvenserna för orrspelplatsen bli små.

55 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 55(83) Vid Dödmansmyran (14) har endast enstaka skogshöns observerats och lokalen bedöms inte vara en särskilt värdefull för våtmarksfåglar eller skogshöns. Ledningsdragningen bedöms därför innebära obetydliga konsekvenser för fågellivet. Ett kungsörnsrevir finns några kilometer ifrån alternativ 2.3. Risken att kungsörnar kolliderar med ledningen bedöms vara liten eftersom den placeras i ett skogslandskap. Den aktuella typen av kraftledningsstolpe innebär en minimal risk för strömgenomgång eftersom avståndet mellan faserna är stort. Val av stolptyp för ledningen görs med hänsyn till att den inte ska sticka upp mer än nödvändigt över omgivande skog. Slutligt val av eventuella skadeförebyggande åtgärder kan göras innan byggstart i samråd med länsstyrelsen och kungsörnsgruppen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för fågel i alternativ 2.3 bli måttliga. Vattenmiljö Norsån korsas uppströms Höträsket och uppströms Inner-Åträsket. Ån har brister i ekologisk status eftersom det förekommer vandringshinder, t ex i form av vägtrummor och dammar. Byggnation av kraftledningen kommer inte att påverka kontinuiteten i vattendraget eller den ekologiska statusen. Konsekvenserna bedöms bli obetydliga. Mindre vattendrag som ingår i Sävaråns avrinningsområde som är skyddad som Natura 2000-område korsas uppströms Stor-Källsjön (3 st), vid Forsliden och vid Bräntberget. Även Norsån ingår i Sävaråns avrinningsområde. På respektive plats avverkas en meter lång sträcka utmed vattendragen. Skyddsåtgärder för vattendraget utförs enligt avsnitt Avverkningen leder till ökad solinstrålning och, i begränsad omfattning, till förändrade förhållanden i vattendraget. Konsekvenserna som helhet bedöms dock vara små och ingen påverkan bedöms uppstå på skyddade arter eller naturtyper i Sävarån. Sammantaget bedöms konsekvenserna för vattenmiljö i alternativ 2.3 bli obetydliga Konsekvenser av valt alternativ 3.1 Naturmiljö Myren vid Sörträsket (13) korsas på två delsträckor som är omkring 150 respektive 250 meter breda. Konsekvenserna för våtmarken bedöms bli små.

56 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 56(83) Figur 6-12 Öppna myrmarker vid Nördträsket och Sörträsket. Foto: Pelagia. Vid Lill-Vorrsjön korsas en myr (26) på två delsträckor som är omkring 200 respektive 150 meter breda. Konsekvenserna för våtmarken bedöms bli små. Vid Hammarsjön korsas en myr som är omkring 200 meter bred. Ingen stolpe behöver placeras i våtmarken och konsekvenserna bedöms bli små. Fåglar Alternativ 3.1 passerar igenom ett där kungsörnar förekommer, enligt uppgifter från kungsörnsgruppen. Ett känt revir ligger några kilometer bort och berörs inte men örnarna kan flyga igenom området dör kraftledningen planeras. Risken att kungsörnar kolliderar med ledningen bedöms vara liten eftersom den placeras i ett skogslandskap. Den aktuella typen av kraftledningsstolpe innebär en minimal risk för strömgenomgång eftersom avståndet mellan faserna är stort. Val av stolptyp för ledningen görs med hänsyn till att den inte ska sticka upp mer än nödvändigt över omgivande skog. Slutligt val av eventuella skadeförebyggande åtgärder kan göras innan byggstart i samråd med länsstyrelsen och kungsörnsgruppen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för fåglar i alternativet bli små-måttliga. Vattenmiljö En mindre skogsbäck korsas uppströms Bjännträsket. Längs en omkring 50 meter lång sträcka utmed bäcken avverkas skogen i ledningsgatan (korsningen är inte helt vinkelrät). Skyddsåtgärder för vattendraget utförs enligt avsnitt Avverkningen leder till ökad solinstrålning och, i begränsad omfattning, till förändrade förhållanden i vattendraget. Konsekvenserna för bäcken som helhet bedöms dock bli obetydliga och ingen påverkan bedöms uppstå på skyddade arter eller naturtyper i Sävarån.

57 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 57(83) Krakabäcken korsas uppströms Höträsket. Byggnation av kraftledningen kommer inte att påverka förutsättningarna för fiskvandring i vattendraget. Skyddsåtgärder för vattendraget utförs enligt avsnitt Avverkningen leder till ökad solinstrålning och, i begränsad omfattning, till förändrade förhållanden i vattendraget. Konsekvenserna för bäcken som helhet bedöms dock bli obetydliga. Sammantaget bedöms konsekvenserna för vattenmiljö i alternativet bli obetydliga. 6.5 Kulturmiljö Metodik och bedömningsgrunder Med kulturmiljö avses den av människan påverkade fysiska miljön som vittnar om historiska och geografiska sammanhang. Det kan handla om såväl enskilda objekt som stora landskapsavsnitt. Kulturmiljön är en del av kulturarvet. Detta omfattar i sin tur historiska, estetiska och upplevelsemässiga värden, berättar om människorna, bebyggelsen och markanvändningen genom tiderna och om rådande kulturer och samhällsförhållanden. Underlagsmaterialet är bland annat hämtat från Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, se kartbilaga C Förutsättningar Inga kända fornlämningar eller kulturmiljöer berörs av de studerade alternativen. Kulturmiljövärdena i området är knutna till bebyggelsen och det tillhörande odlingslandskapet vid mindre sjöar eller i lidlägen en bit upp på moränsluttningar samt till dalgångar och åarna och älvarna. Kännetecknande för kulturmiljövärdena är att de är utspridda på relativt många platser. Värdena är karaktäristiska och representativa för Västerbottens inland/skogsland. De speglar sammantaget en mycket lång bebyggelseutveckling och många årtusendens nyttjande av landskapet för jakt, fiske, renskötsel, jordbruk och skogsbruk. I det omgivande landskapet förekommer intressanta kulturmiljöer och lämningar och mycket tyder på att liknande hittills okända lämningar skulle kunna finnas längs delar av utbyggnadsförslagets sträckning Inarbetade åtgärder Ledningarnas sträckning inom de studerade stråken har anpassats så att kända fornlämningar och andra värdefulla kulturmiljöer kan undvikas. De topografiska förhållandena längs den planerade sträckningen ger en indikation på att tidigare okända lämningar kan komma att påträffas. Vid projektering kommer arbetsvägar och stolpplatser anpassas till eventuella nypåträffade lämningar så att hittills okända forneller kulturmiljölämningar inte kommer till skada. Vid projektering kan arbetsvägar och stolpplatser anpassas till eventuella nya lämningar som påträffas så att hittills okända forneller kulturmiljölämningar inte kommer till skada. Om tidigare icke kända historiska lämningar påträffas under byggnation ska dessa hanteras i enlighet med gällande lagstiftning (2 kap kulturmiljölagen) Konsekvenser av valt alternativ 1.1 Från kulturmiljösynpunkt är en lokalisering av nya kraftledningar i anslutning till befintlig infrastruktur generellt att föredra då en ledning i ett redan påverkat landskap ofta är lättare

58 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 58(83) att acceptera än en ledning som går genom ett opåverkat landskap. I likhet med påverkan på landskapsbilden bedöms den aktuella ledningens eventuella påverkan på kulturmiljön vid Ljusvattnet, Blåbergsliden och Blisterliden som underordnad den påverkan som sker från de vindkraftparker som planeras. Kraftledningens påverkan på kulturmiljön bedöms främst uppkomma genom visuell påverkan samt vid placering av stolparna. Under byggskedet har anläggande av körvägar och upplagsplatser stor betydelse för i vilken grad kulturmiljön påverkas. Med kunskap om kända kulturmiljövärden i det omgivande landskapet görs bedömningen att den planerade ledningen inte innebär någon påtaglig påverkan på viktiga kulturmiljöer och konsekvenserna blir obetydliga Konsekvenser av alternativ sträckning 1.2 Då ledningen enligt detta alternativ planeras i ny ledningsgata bedöms risken att eventuella okända fornlämningar ska påträffas något större än om ledningen hade förlagts i anslutning befintlig infrastruktur. Den nya ledningsgatan innebär också en visuell påverkan på kulturmiljön. Viss visuell påverkan kommer att uppkomma i landskapet till följd av den nya ledningsgatan men då landskapet har låga värden från kulturmiljösynpunkt blir konsekvenserna obetydliga Konsekvenser av valt alternativ 2.1 Samma som för alternativ Konsekvenser av alternativ sträckning 2.2 Samma som för alternativ Konsekvenser av alternativ sträckning 2.3 Samma som för alternativ 1.1 och Konsekvenser av valt alternativ 3.1 I likhet med alternativ 1.1 kommer ledningens påverkan på kulturmiljön bli underordnad den som sker till följd av de planerade vindkraftsparkerna Högaliden, Högaliden 2 och. På samma sätt som för alternativ 1.1 bedöms konsekvenserna för kulturmiljön som obetydliga. 6.6 Rekreation och friluftsliv Metodik och bedömningsgrunder Rekreations- och friluftslivsintressen omfattar dels markområden som har en särskild betydelse för allmänheten på grund av sitt geografiska läge, naturmiljö, skönhet osv., dels de anläggningar som skapats för människor som vistas i naturen och som utövar olika fritidsaktiviteter. Skogs- och vattenområden är i sig en resurs för det rörliga friluftslivet med möjlighet till svamp- och bärplockning, jakt, fiske m.m. För att identifiera områden av intresse för rekreation och friluftslivet har främst kommunens översiktsplan använts.

59 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 59(83) Förutsättningar Det finns inga särskilt utpekade områden av intresse för friluftslivet i området. Detta innebär inte att skogarna som berörs inte utnyttjas av för rekreation och friluftsliv. Skogslandskapet inbjuder till rekreation och friluftsliv såsom vandring, skidåkning samt bär- och svampplockning liksom jakt och skoteråkning. Skellefteå kommun har tagit fram förslag på rutter med olika teman genom kommunen med olika besöksmål längs vägen. Några av dessa berörs av den planerade ledningen. Inlandsrutten går bl.a. längs vägarna 805 och 779 och visar hur landskapet sett ut och brukats över tiden. I den norra delen av området går guldrutten längs bl.a. väg 791. Det är en tur som visar geologi, industrihistoria och naturen så som den såg ut innan människan etablerade sig i området. Två utpekade skoterleder går i öst-västlig riktning och korsar den befintliga 400 kvledningen. Den ena sträcker sig längs väg 779 och den andra går norr om Bursjön och sedan vidare mot Stavträsket. I områdets närhet finns flera större och mindre sjöar liksom bäckar och åar lämpade för sportfiske så som Ljusvattnet Stora Blåbergsträsket, Tvärträsket, Bygdeträsket, Tallträsket, Lidsjön, Hundsjön, Mjödtjärn, Bureälven, Risån, Sikån, Tallån och Korvbäcken Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås Konsekvenser av valt alternativ 1.1 Generellt påverkar en luftledning friluftslivet främst visuellt. Då alternativet innebär att den nya ledningen förläggs parallellt med den befintliga 400 kv ledningen kommer inte den visuella påverkan på friluftslivet att förändras nämnvärt även om ledningsgatan breddas och intrånget förstärks och blir mer dominerade. Under byggtiden kommer området tillfälligt att bli mindre tillgängligt och störas av fordonstrafik. Sammantaget blir påverkan och konsekvenserna för alternativ 1.1 obetydliga då ledningen kommer att förläggas parallellt med befintlig kraftledning, i huvudsak i sluten skogsmark med få utblickar och då rekreation och friluftsliv sannolikt endast förekommer i begränsad omfattning i området Konsekvenser av alternativ sträckning 1.2 Alternativet innebär att en ny ledningsgata anläggs. Den nya ledningen kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området och känslan av orördhet kan minska. Den nya ledningen kommer att förstärka den visuella påverkan som finns i landskapet. Under byggtiden kommer området tillfälligt att bli mindre tillgängligt och störas av fordonstrafik. Ledningsgatan innebär inga restriktioner för jakten i området. Däremot kan den öppna ledningsgatan fungera som födolokal för älg och rådjur vilket kan vara positivt med hänsyn till jaktintressena. Med hänsyn till att det i huvudsak är sluten skogsmark som berörs med få utblickar och då rekreation och friluftsliv sannolikt endast förekommer i begränsad omfattning i området bedöms påverkan och konsekvenserna sammantaget som obetydliga.

60 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 60(83) Konsekvenser av valt alternativ 2.1 Samma som för alternativ Konsekvenser av alternativ sträckning 2.2 Samma som för alternativ Konsekvenser av alternativ sträckning 2.3 Där alternativet planeras förläggas parallellt med befintlig ledning är konsekvenserna motsvarande som för alternativ 1.1 medan konsekvenserna längs den sträcka där ledningen kommer att anläggas i ny ledningsgata blir motsvarande som för alternativ Konsekvenser av valt alternativ 3.1 Konsekvenserna motsvarar de som uppkommer vid alternativ 1.2. I likhet med påverkan på landskapsbilden och kulturmiljövärdena kommer dock ledningens visuella påverkan på friluftslivet att vara underordnad den påverkan som sker från de planerade vindkraftsparkerna Högaliden, Högaliden 2 och. 6.7 Rennäring Metodik och bedömningsgrunder Med rennäring menas det nyttjande av mark som inkluderas av renskötselrätten. Renskötselrätten är en rätt för renskötare att använda mark och vatten för sig och sina renar. Den innefattar bl. a rätt till renbete, jakt och fiske, rätt att bygga hagar, stängsel, slakterier och andra anläggningar som behövs för renskötseln, rätt att ta skog till byggnadsvirke, bränsle och slöjdvirke. Rennäringen är en viktig del av det samiska kulturarvet. Staten har ett övergripande ansvar för att rennäringen kan fortleva som en del av kulturen. Rennäringen ska bedrivas så att den ger en tryggad försörjning på ett ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftigt sätt. Underlaget utgår från offentligt material via Sametingets hemsida, tidigare utredningar för aktuella vindkraftsparker, utredningar framtagna till den tidigare koncessionsansökan samt vad som framkommit vid samråd med samebyarna. En övergripande beskrivning av renskötsel i berörda samebyar som helhet redovisas i bilaga G. I bilagan finns även en förklaring av några av de begrepp som används i avsnittet om rennäring Förutsättningar Rennäringen styrs av renens vandringar över året. Renarna flyttas mellan olika betesområden utifrån årstid och tillgången på bete. Hur betesmarkerna nyttjas skiljer sig åt från år till år och beror på klimat, och andra yttre förutsättningar, inte minst påverkan genom mänsklig aktivitet och exploateringar. Detta innebär att inte bara områden utpekade som riksintressen är viktiga från ett rennäringsperspektiv. Forskning avseende hur ren påverkas av kraftledningar och vindkraft pågår i Sverige och Norge samt internationellt. Renarnas rörelsemönster följs till exempel genom att de förses med GPS-sändare eller genom spillningsinventeringar.

61 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 61(83) I en sammanställning av forskningsläget avseende vindkraftens effekter på landlevande däggdjur har bland annat kraftledningarnas påverkan på ren beskrivits (Naturvårdsverket 2012). Vissa studier pekar på att renar undviker områden nära kraftledningar och att ledningarna kan fungera som barriär för renarnas rörelser i fjällområden. Andra undersökningar visar dock att det inte skulle finnas någon sådan påverkan. Forskarna menar att skillnaderna antagligen beror på att man har studerat olika skalor, det vill säga i de studier som gjorts på regional nivå har man sett att renar undvikit kraftledningar, medan de studier som inte finner några effekter gjorts på lokal skala. Resultat från forskningsprojekt i ett vindkraftsprojekt i Malå visar att renar störs under anläggningstiden och visar på undvikande av befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar (Naturvårdsverket 2013). Det berörda området i Malå är jämförbart genom att det berör ett kuperat område med huvudsakligen skogsmark och att även påverkan av nya kraftledningar och vägar omfattas av projektet. Området i Malå utgör dock sommarbetesland och ligger framförallt inom deras försommar- och kalvningsland till skillnad från aktuellt område som berör vinter- och vårvinterland. Konkurrerande markanvändning utgörs exempelvis av annan infrastruktur, gruvnäring och ett flertal planerade vindkraftsparker. Förutom förlust av betesmark kommer de planerade vindkraftsparkerna innebära ökade barriär- och undvikelseeffekter. Inom området pågår aktivt skogsbruk och rovdjur förekommer. Hur robust samebyns renskötsel är idag och hur stor flexibilitet som behövs för att rennäringen långsiktigt ska kunna fungera är viktig kunskap som saknas för att kunna bedöma de kumulativa konsekvenserna till fullo. Den planerade kraftledningen ligger inom Maskaure, Malå, Svaipa och Grans samebyars vinterbetesmarker, där renarna får vistas under perioden 1 oktober till 30 april, se Figur Samebyar i området Maskaure och Svaipa bedriver sin näring inom Norrbottens och Västerbottens län. Malå och Gran bedriver sin näring inom Västerbottens län. Fjällsamebyarna Svaipa och Gran har sina året-runt-marker ovan odlingsgränsen och vinterbetesmarker nedan odlingsgränsen, medan skogssamebyarna, Maskaure och Malå har sina året-runt-marker väster om Lappmarksgränsen och vinterbetesmarker öster om Lappmarksgränsen.

62 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 62(83) Figur 6-13 Samebyar i området I samebyarna finns olika antal renskötselföretag av varierande storlek. Medlemmarna i samtliga samebyar livnär sig i huvudsak på renskötsel. Vinterbeteslanden delas upp inom samebyarna i vintergrupper, vilket innebär att olika familjer använder betesrätten inom skilda delar av samebyarnas vinterbetesmarker. Vintergrupperna i samebyarna använder betet längs båda sidor av de föreslagna ledningssträckningarna på sträckan Krångfors -. Hur många renar som vistas i området beror på betesförutsättningarna samt hur samebyarnas renskötande medlemmar formar vintergrupperna. Ett flertal flyttleder som omfattas av riksintresse för rennäringen korsas av den planerade ledningen mellan Krångfors och, se figur 6-14.

63

64 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 64(83) Kusmorliden finns även en svår passage över väg 796 där vägen korsar Tvärån. Vid Tvärån används en smal bro vid passage med renarna (nr 6). Cirka 26 km söder om Krångfors berörs utpekade riksintresseområden inom Malå sameby vid Rönngården, väster om Storbrännan (nr 9), där ett kärnområde av riksintresse för vinterbete korsas. I området finns även en flyttled som går mot en skiljningshage i Villvattsheden (nr 10). Svaipa sameby 2011 gränsbestämdes Svaipa samebys vinterbetesområde av Sametinget. Processen hade då pågått under cirka 30 år. Möjlighet för Svaipa sameby att nyttja generell betesrätt närmare kusten upphörde därmed eftersom dessa marker omfattas i andra byars gränsbestämda betesmarker efter 2011 års fastställande av bygränser. Söder om Tallån går ledningssträckningarna in på gemensamt vinterbetesland för Gran och Svaipa samebyar (nr 11), se figur 6-13 och Idag använder en vinterbetesgrupp området. När det används finns cirka renar i området. Området används i olika situationer beroende på snöförhållandena. Under vissa år är det viktigt att ha tillgång till mer höglänta områden och då är området av stor betydelse. Svaipa sameby har inget kustbete, till skillnad från Maskaure och Malå samebyar. Det är därför av särskilt stor betydelse att störningar på vinterbetesområdet inte sker. Cirka 2,5 km väster om den befintliga 400 kv ledningen vid Inneråträsk ligger Ilvädersträsket (nr 12) som är ett litet kärnområde av riksintresse med goda betesmöjligheter och bra betesro vilket gör området till ett naturligt uppsamlingsområde där renarna naturligt samlas. Området används enbart som vinterbetesland för Svaipa sameby. Vid Myrträsket, cirka 4 km öster om befintlig 400 kv ledning ligger en beteshage för Svaipa sameby (nr 15). Området är utpekat som riksintresse för rennäringen. Grans sameby De studerade ledningssträckningarna 2.3 respektive 3.1 går genom ett område som regelbundet nyttjas av Grans sameby, se Figur Vintergruppen släpper sina renar norr om Inneråträsk. Ett tusental renar betar i området från oktober - november till och med slutet av januari. När renarna släpps söker de sig till lågland och myrområden. Vid rikliga snömängder söker de sig upp mot berg och höjder där snödjupet är litet eller måttligt. Vinterbetesområdet består i sin helhet av olika mark- och betestyper som kompletterar varandra så att gruppen kan stanna där hela vintern. Hela det område som berörs av ledningssträckningarna 2.3 respektive 3.1 fyller en betes- och samlingsfunktion och utgör ett funktionellt samband för vårflytten. Väster om Bjännträsket (nr 13), cirka 500 meter väster om den föreslagna linjedragningen, ligger ett rastbete för Grans sameby. Tre flyttleder passerar i betesområdets västligaste del (nr 14), cirka 1,5 km söder om de studerade ledningssträckningarna, se Figur Området är utpekat som riksintresse för rennäringen.

65 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 65(83) Den planerade kraftledningen ansluter till s vindkraftspark. Cirka 3 km söder om Vorrmyrtjärnen återfinns ett kärnområde och flyttled av riksintresse för Grans sameby (nr 16) Inarbetade åtgärder Ledningen har så långt möjligt placerats i närheten av befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar för att samla påverkan och minska fragmenteringen av landskapet. Genom att välja en ledningssträckning som placeras parallellt med befintlig 400 kv ledning har påverkan minimerats. Valda ledningssträckningar har tagits fram i samråd med samebyarna. Renskötsel får bedrivas utanför åretruntmarkerna mellan 1 oktober till 30 april. Var renarna befinner sig under den perioden beror på den specifika vinterns förutsättningar och kan därför inte helt förutses. Anläggningsarbeten planeras och utförs under de tider på året som är lämpliga med hänsyn till renskötseln. Att helt undvika byggarbeten under vintertid omöjliggör andra försiktighetsåtgärder och kan inte anses rimligt i enlighet med 2 kap 7 Miljöbalken. Viss anläggningsverksamhet kommer att bedrivas vintertid, exempelvis för att minimera påverkan på våtmarker. För att undvika att störa renskötseln kommer Skellefteå Kraft att informera samebyarna innan och under byggtiden. Kontaktpersoner utses så att dialogen med samebyarna är enkel och snabb under byggtiden Konsekvenser av valt alternativ 1.1 norr om Blisterliden Under byggtiden uppstår störningar för renar genom buller, fordonsrörelser och genom att människor vistas i området i större utsträckning än tidigare. I andra projekt har det kunnat konstateras att detta innebär att renar undviker att vistas i området och att flyttning försvåras. Denna påverkan är tillfällig och begränsas av de inarbetade åtgärderna. Påverkan minskar också i ledningens driftfas. De bestående störningarna på renarnas beteende på grund av en kraftledning är mer osäkra. Berörda samebyar beskriver att renskötseln i området sannolikt kommer att förändras av de tillkommande vindkraftsparkerna vilket innebär att konsekvenserna av tillkommande ledningsgator är svåra att förutse. Den nya kraftledningen kan förstärka barriäreffekten av den befintliga 400 kv ledningen genom samebyarna. Vid viss väderlek kan kraftledningar ge upphov till ljud som kan vara störande för renar. Utbyggnadsförslaget bedöms inte på ett betydande sätt förändra sådana ljudstörningar, utan den befintliga ledningen bedöms vara dominerande. Då den befintliga 400 kv ledningen funnits i området under lång tid kan viss tillvänjning antas ha skett. Påverkan och konsekvenserna för rennäringen bedöms begränsas av att flyttleder och betesmarker korsas i nära anslutning till befintlig 400 kv vilket innebär att nya intrång kan undvikas. Alternativet överensstämmer med samebyarnas förslag. Störning av renars beteende är sannolikt mindre i skogsmark än i öppna fjällområden. Med hänsyn till detta och tillsammans med de åtgärder som föreslås bedöms alternativ 1.1 sammantaget inte påtagligt försvåra rennäringens bedrivande.

66 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 66(83) Konsekvenserna för rennäringen bedöms som små under driftskedet eftersom det inte kan uteslutas att rennäringen kommer att påverkas negativt men den planerade kraftledningen bedöms inte påverka samebyarnas möjlighet att passera och använda för dem viktiga marker Konsekvenser av alternativ sträckning 1.2 Störningarna under byggtiden blir de samma som för alternativ 1.1. De bestående störningarna på renarnas beteende på grund av en kraftledning är mer osäkra. Berörda samebyar beskriver att renskötseln i området sannolikt kommer att förändras av de tillkommande vindkraftsparkerna och att den nya ledningsgatan kan innebära störningar för renskötseln då dessa ofta används för skotertrafik. Alternativet innebär att nya ledningar anläggs i öst-västlig för anslutning av planerade vindkraftsparker. Detta är även den riktning som renen naturligt strövar i och samebyarna befarar att detta kan innebära att renarna följer ledningsgatorna ut ur betesområdena. Det, i sin tur, medför att renar kan komma att vandra ut ur samebyarnas betesområden med risk för större sammanblandningar av renar mellan samebyarna. Detta innebär inte bara ett merarbete för renskötarna utan också ökade påfrestningar för renen av nya intrång som kan störa betesron och därmed öka trycket på andra betesmarker. Den nya kraftledningen kan skapa en ny barriär då den går i obruten terräng. Därtill kommer de ljudstörningar som alstras från kraftledningar vid vissa väder och som kan uppfattas som störande för renarna. Alstring av ljud är beroende av spänningsnivå och är avsevärt lägre i en regionledning jämfört med ledningar i stamnätet. Eventuellt kommer en viss tillvänjning ske över tiden avseende den nya kraftledningen på motsvarande sätt som antas ha skett till den befintliga 400 kv ledningen. Störning av renars beteende är sannolikt mindre i skogsmark än i öppna fjällområden. Alternativet innebär att flyttleder och betesmarker kommer att korsas och påverkas på ytterligare ett ställe några km väster om befintlig 400 kv ledning. Den nya kraftledningen kommer att beröra Blåbärsheden som är ett nyckelområde för vinterbetet i Malå sameby. Den nya kraftledningen innebär att betesmarken kommer att fragmenteras och risken är stor att området mellan befintlig 400 kv ledning och den nya ledningen kommer att bli oanvändbar då renarna kan komma att undvika kraftledningsgatorna. Bron över Tvärån, som utgör en svår passage, kan också ytterligare försvåras av en ledning i ny sträckning då renarna kan komma att bromsa upp vid bron. Alternativet berör även andra viktiga marker för vinterbetet vid Villvattnet. Med hänsyn till ovanstående kan det inte uteslutas att rennäringens bedrivande kommer att påverkas även om åtgärder vidtas. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som måttliga under driftskedet eftersom det inte kan uteslutas att rennäringen kommer att påverkas negativt. Utöver de åtgärder som inarbetas skulle ytterligare åtgärder krävas för att samebyarnas möjlighet att långsiktigt passera och använda för dem viktiga marker. Efter att ledningen är byggd kommer konsekvenserna för rennäringen utvärderas och eventuella skador regleras i samråd med samebyarna.

67 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 67(83) Konsekvenser av valt alternativ 2.1 Störningarna under byggtiden blir de samma som för alternativ 1.1. Motsvarande påverkan och störningar som för alternativ 1.2 uppkommer också till följd av att alternativet innebär en ny ledningsgata. Alternativ 2.1 berör inga områden av riksintresseområde för rennäringen. Alternativet har utformats tillsammans med samebyarna för att begränsa påverkan så långt möjligt. Inga flyttleder och betesmarker kommer att korsas eller påverkas. Störning av renars beteende är sannolikt mindre i skogsmark än i öppna fjällområden. Med hänsyn till detta och tillsammans med de åtgärder som föreslås bedöms alternativ 2.1 sammantaget inte påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som små under driftskedet eftersom det inte kan uteslutas att rennäringen kommer att påverkas negativt men den planerade kraftledningen bedöms inte påverka samebyarnas möjlighet att passera och använda för dem viktiga marker Konsekvenser av alternativ sträckning 2.2 Störningarna under byggtiden blir de samma som för alternativ 1.1. Motsvarande påverkan och störningar som för alternativ 1.2 uppkommer också till följd av att alternativet innebär en ny ledningsgata. Alternativet går genom ett område som i sin helhet är viktigt och som används regelbundet av Grans och Svaipa samebyar. Alternativet innebär att nya ledningar måste anläggas i öst-västlig, vilket får motsvarande påverkan som beskrivs under alternativ 1.2. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som måttliga under driftskedet eftersom det inte kan uteslutas att rennäringen kommer att påverkas negativt. Utöver de åtgärder som inarbetas skulle ytterligare åtgärder krävas för att samebyarnas möjlighet att långsiktigt passera och använda för dem viktiga marker. Efter att ledningen är byggd kommer konsekvenserna för rennäringen utvärderas och eventuella skador regleras i samråd med samebyarna Konsekvenser av alternativ sträckning 2.3 Störningarna under byggtiden blir de samma som för alternativ 1.1. Motsvarande påverkan och störningar som för alternativ 1.2 uppkommer också till följd av att alternativet delvis innebär en ny ledningsgata. Liksom alternativ 2.2 går ledningssträckningen genom ett område som i sin helhet är viktigt och som används regelbundet av Grans och Svaipa samebyar bl.a. kommer rastbete vid Bjännträsket för Grans sameby (nr 13) att beröras. Området är utpekat som riksintresse för rennäringen. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som måttliga under driftskedet eftersom det inte kan uteslutas att rennäringen kommer att påverkas negativt. Utöver de åtgärder som inarbetas skulle ytterligare åtgärder krävas för att samebyarnas möjlighet att långsiktigt passera och använda för dem viktiga marker. Efter att ledningen är byggd kommer

68 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 68(83) konsekvenserna för rennäringen utvärderas och eventuella skador regleras i samråd med samebyarna Konsekvenser av valt alternativ 3.1 Störningarna under byggtiden blir de samma som för alternativ 1.1. Motsvarande påverkan störningar som för alternativ 1.2 uppkommer också till följd av att alternativet innebär en ny ledningsgata genom vinterbetesmarker. Liksom alternativ 2.2 går ledningssträckningen genom ett område som i sin helhet är viktigt och som används regelbundet av Grans och Svaipa samebyar. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som måttliga under driftskedet eftersom det inte kan uteslutas att rennäringen kommer att påverkas negativt. Utöver de åtgärder som inarbetas skulle ytterligare åtgärder krävas för att samebyarnas möjlighet att långsiktigt passera och använda för dem viktiga marker. Efter att ledningen är byggd kommer konsekvenserna för rennäringen utvärderas och eventuella skador regleras i samråd med samebyarna Kumulativa effekter Samebyarna påverkas av ett flertal verksamheter som inverkar på samebyarnas möjlighet att bedriva en ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftig rennäring. Markanvändningen förändras över tid och påverkar på olika sätt. Nedan ges en översiktlig bild av konkurrerande markanvändning i vinterbeteslandet. Skogsbruk Skogsbruk bedrivs i stort sett inom hela samebyarnas marker. Framförallt i vinterbetesområdet sker kontinuerliga avverkningar. Skogsbruket påverkar direkt och indirekt förutsättningarna för rennäringens bedrivande. Dels kan skogsbruket innebära att bete i form av mark och hänglav försvinner och dels kan skogsbrukets arbetsmetoder innebära att renskötselarbetet försvåras genom att markerna fragmenteras och renarna störs av mänsklig aktivitet. Skogsbruket förväntas fortsätta inom vinterbetesområdet. Väg/järnväg Vägar och skoterleder ökar tillgänglighet och genererar trafik som skapar störningar på renskötseln. Generellt sett påverkar trafik den betesro renar behöver, bidrar till att renhjorden skingras och skapar tillbud och olyckor. Vägar och skoterleder bildar barriärer och bidrar till att påverka riktningarna på renarnas naturliga strövande och vandringar efter föda. Även skogsbilvägar medför nackdelar för rennäringen då renen gärna följer de skogsbilvägar som plogas, vilket medför risk för ökad spridning av renhjorden. Skogsbilvägar innebär ett generellt betesbortfall eftersom betesmark kan ta i anspråk för väganläggningen Samebyarna berörs även av järnvägstrafik. Järnvägarna innebär barriärer och risker för olyckor. Förekomsten av vägar och skoterleder har i generaliserande ordalag negativa effekter på renskötseln, även om renskötare också har nytta av dem.

69 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 69(83) Kraftledningar De stora kraftledningarna, 400 kv stamnätsledningar, korsar ofta av renens instinktiva och naturliga beteende att förflytta sig i väst-östlig riktning på höst och öst-västligt riktning på våren. Detta kan medföra att renar styrs i oönskad riktning och spridningen av hjorden blir större, vilket resulterar i ökad arbetsbelastning. Därtill kommer de ljud som alstras från kraftledningar vid vissa väder och som eventuellt kan uppfattas som störande för renarna. Kraftledningar påverkar även möjligheterna att flytta renarna med helikopter. Kraftledningsgatan används ofta för skoterkörning vilket påverkar renarna negativt, främst genom att renarna tenderar att sprida sig längs efter de hårdpackade skoterspåren. Snötäcket är ofta djupare i den röjda ledningsgatan och variation på snötätheten (djup snö/skoterspår) kan innebära att renar väljer att fortsätta längs det hårt trampade skoterspåret i båda riktningar längs ledningsgatan. Dels kan störning orsakas av mänsklig närvaro, dels utgör skoterspårens hårda, stabila yta ett bra underlag för renarnas förflyttning. Befintlig infrastruktur finns illustrerad på kartan i figur Mineralprospektering och gruvdrift Inom samebyarna finns ett antal undersökningstillstånd medgivna (se karta, figur 6-15). Undersökningar kan ske genom mätningar som görs genom överflygningar på låga höjder men i många fall tas borrkärnor upp vilket innebär aktivitet och körning i terrängen. Ingreppet i marken är oftast väldigt begränsat. Vindbruk Generellt kan utbyggnad av vindparker ge upphov till ökade barriär- och undvikelseeffekter, betesförluster och störning. Störst är störningen under byggtiden. Inom samebyarna finns ett flertal byggda och planerade parker. Planerade vindkraftsparker redovisas på kartan i Figur Rovdjur Inom samebyarna finns samtliga av de fem stora rovdjuren representerade. Samtliga har renen som bytesdjur och påverkar därmed rennäringen. Dels genom direkt bortfall av djur och dels genom att mycket tid och arbete ägnas åt att skydda djuren från angrepp. Rovdjurens närvaro kan också störa och påverka renarna och försvåra skötseln. Inom samtliga kommuner där samebyarna bedriver rennäring förekommer frekvent björn, lo och kungsörn. Även om järv företrädesvis förekommer i fjällvärlden finns tecken på att antalet ökar i skogslandet. Varg förekommer tidvis inom samebyarna. Normalt är björn inget problem i vinterbeteslandet. Övrigt Annan mark- och vattenanvändning som har påverkat samebyarnas renskötsel över tid, om än i mindre utsträckning än de tidigare beskrivna, är till exempel jordbruk och tätortsutveckling. Turism och friluftsliv i vinterbeteslandet är inte heller av den omfattningen att den innebär stora intrång. Täkter förekommer däremot och det finns ett visst ökat intresse för torvtäkter.

70 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 70(83) Klimatförändringarna kommer att kräva anpassningar för rennäringen. Förväntade förändringar kan vara såväl positiva som negativa. Ökade nederbördsperioder, nya parasiter och förändrade årstidsland med kortare vinterbetsperiod kan förväntas Sammantagna kumulativa konsekvenser Ledningens kumulativa påverkan tillsammans med befintliga och framtida verksamheter är det som sammantaget avgör vilka konsekvenser som uppstår för renskötseln på regional nivå. Betydande osäkerhet finns avseende hur detta långsiktigt påverkar rennäringens förutsättningar. De kumulativa konsekvenserna kan inte bedömas inom ramen för ett enskilt projekt och mer forskning behövs därför inom området. En effekt av att ett flertal vindkraftsparker och andra verksamheter kommer att uppföras och fortgå i området är dock att flexibiliteten för rennäringen minskar vad gäller betesmarker och flyttleder, vilket kan leda till svårigheter för samebyn att bedriva näringen. Påverkan förstärks också i takt med att de ostörda områdena minskar. Den aktuella ledningen bedöms i sammanhanget ha betydelse sett ur ett helhetsperspektiv med konsekvenserna av vindkraftsparkerna inkluderade. De kumulativa effekterna bedöms därför som stora. För att minska påverkan på renskötseln har därför det alternativ som följer befintlig ledningssträckning valts mellan Krångfors och Blisterliden och mellan Blisterliden och har det alternativ valts som samebyarna förordat i kombination med skadeförebyggande åtgärder.

71

72

73

74 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 74(83) lämnas inte i terräng utan ska förvaras på transportfordon som efter arbetsdagens slut flyttas från arbetsplatser för att hindra stöld och läckage Konsekvenser av planerad verksamhet På delen Krångfors-Blisterliden innebär alternativ 1.1 att en mindre areal skogsmark tas i anspråk jämfört med alternativen på sträckan, se tabell 6-10 ovan. I den södra delen, mellan Blisterliden och tas minst skogsmark i anspråk i alternativ 2.2. Alternativ 2.3 tar något mer skog i anspråk och störst areal påverkas i alternativ 2.1. Även om alternativen inbördes skiljer sig avseende areal skogsmark som berörs bedöms konsekvenserna för skogsproduktionen i alla alternativ sammantaget bli små med hänsyn till den totala arealen skogsmark i området. På enskilda fastigheter kan det dock inte uteslutas att påverkan lokalt blir stor när en ny skogsgata tas upp. Detta kan uppstå genom att storlek och form på skogsskiften förändras så att merkostnader uppstår vid utförande av skogliga åtgärder. Risken att verksamheten ska påverka de ovan nämnda grundvattenförekomsterna (se tabell 6-11) negativt bedöms mycket liten med de skyddsåtgärder som föreslås. Området där kraftledningen korsar vattenförekomsterna är obebyggt och inga vattentäkter finns i närheten. Träskyddsbehandling med kreosot av stolpar och fundament bedöms innebära ringa risk för att föroreningar sprids i jordlagren och grundvattnet. Kemikalieinspektionen (KemI) har också bedömt att viss användning av kreosot är acceptabel, bl.a. eftersom det finns betydande socioekonomiska fördelar med kreosot i vissa tillämpningar. KemI konstaterar även att det i vissa fall inte finns några lämpliga alternativ till kreosot som är mindre skadliga för miljön. Andra typer av impregneringsmedel har inte visats sig ha tillräckligt motstånd mot den typen av skadlig inverkan över så lång tid som krävs för kraftledningsändamål. I Reach-förordningen anges kraftledningar som ett specifikt område där användning av kreosot är tillåten. Användning av kreosotbehandlat trä är således tillåten enligt gällande svensk lagstiftning. Kreosot är skadligt för jord- och vattenlevande organismer. Ett flertal studier har gjorts de senaste åren för att utreda läckaget från kreosotimpregnerat trä i kraftledningar. Den samlade bedömningen från studierna är att rörligheten av miljöfarliga ämnen från kreosotimpregneringen är låg i jord, dvs. föroreningarna stannar vid kraftledningsstolpen. I en miljöteknisk utredning av stolpfundament av kreosotbehandlat trä, utförd av Golder Associates (2014) på uppdrag av Svenska kraftnät, indikerade resultaten att spridningen till grundvatten är minimal. Spridningen i grundvattnet styrs av jordart (permeabilitet) och grundvattnets lutningsgradient. Även om partikelbundna ämnen såsom PAH:er sprids vid närvaro av (grund)vatten, tycks denna ämnesgrupp spridas inom närområdet till kreosotfundament där de sannolikt fastläggs.

75

76

77

78

79

80

81