The BLOOM School Box
|
|
- Ulrika Jakobsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Framtida klassrumsscenraio The BLOOM School Box Framtida klassrumsscenario Översatt av Scientix: Detta scenario ingår i BLOOM School Box, som består av en uppsättning av fem framtida klassrumsscenarion som kombinerar bioekonomi med naturvetenskap, teknik, konstruktion och matematik (STEM). Dessa resurser har utvecklats och testats i klassrum av 20 BLOOM-expertlärare från 10 olika länder.detta framtida klassrumsscenario har utvecklats som en del av BLOOM-projektet, med hjälp av metodiken för Future Classroom Toolkit (Verktyg för framtida klassrum) ( Detta arbete är licensierat under Attribution-ShareAlike 4.0 International (CC BY-SA 4.0) - licensen. Upphovsmän: Marta Azevedo, José Fradique, Stella Magid Podolsky, Veronika Pelehov Innehållsförteckning Område / Ämne... 2 Relevanta trender... 2 Lärandemål och bedömning... 2 Elevens roll... 3 Verktyg och resurser... 3 Läroutrymme... 3 Skildring av framtida klassrumsscenario... 3 Aktiviteter för lärande... 4 Bilagor... 5 BLOOM har erhållit finansiering från EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 enligt bidragsavtal nr Varken Europeiska kommissionen eller en person som agerar på kommissionens vägnar ansvarar för hur följande information används. Synpunkterna i denna publikation är upphovsmännens ansvar och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens synpunkter.
2 Framtida klassrumsscenraio Område / Ämne I vilka ämnen eller kompetensområden kan scenariot användas? Ämnen: Biologi, Kemi, Biokemi, Geologi, Naturvetenskap Det finns två versioner av scenariot: för yngre elever (13-15 år) för äldre elever (15-17 år) Aktiviteten tar cirka 5 akademiska timmar i klassen och cirka 6 akademiska timmar utanför klassrummet. Relevanta trender Relevant(a) trend(er) som scenariot är avsett att svara på. T.ex. vid Elevcentrerat lärande: Under de flesta aktiviteter har eleverna en aktiv roll och läraren guidar dem under aktiviteterna. Lärande via samarbete: Ett starkt fokus på grupparbete. Förfrågningsbaserat lärande: Yngre elever kommer att upptäcka frågeställningen och förbereda en vetenskapsutställning. Projektbaserat lärande: eleverna får faktabaserade uppgifter, problem att lösa och de arbetar i grupper. Denna typ av lärande går vanligtvis utöver traditionella ämnen. I detta inlärningsscenario utvecklar äldre elever ett förfrågningsbaserat inlärningsprojekt. Livslångt lärande: Lärande slutar inte när du lämnar skolan. Lärandemål och bedömning Vilka är de viktigaste målen? Vilka färdigheter kommer eleven att utveckla och demonstrera inom scenariot? (t.ex. färdigheter för 2000-talet). Hur ska inlärandeförloppet bedömas, så att eleven har tillgång till information om sina framsteg så att de kan förbättras? Lärandemål Eleverna får en grundläggande inblick i ämnet bioekonomi Eleverna särskiljer bioekonomiprodukter från traditionella industriprodukter. Eleverna tillämpar principerna för bioekonomi på välkända produkter. Färdigheter för 2000-talet Eleverna kommer att förbättra följande färdigheter för 2000-talet: Inlärningsfärdigheter Kritiskt tänkande Kreativt tänkande Samarbete Kommunikation Läskunnighet: Informationskompetens Mediekunskap Teknikkompetens Livsfärdigheter: Initiativ Sociala färdigheter Produktivitet
3 Framtida klassrumsscenraio Bedömning Eleverna ger presentationer i klassrummet (självbedömning, bedömning av kamrater, bedömning av läraren) Formativ utvärdering utöver summativ utvärdering (bedömning av lärare) Bedömning av grupparbetet (grupparbeten är en viktig del av projektet) Vetenskapsutställning/möjliga experiment/artefakter från PBL (beror på elevernas ålder) Elevens roll Vilka typer av aktiviteter kommer eleven att vara inblandad i? Eleverna kommer att vara inblandade i elevcentrerade aktiviteter: Eleverna kommer att delta i debattaktiviteter. Eleverna kommer att vara inblandade i beslutsfattande. Eleverna kommer att vara inblandade i förfrågningsbaserat lärande och projektbaserat lärande. Verktyg och resurser Vilka resurser, särskilt tekniker, kommer att krävas Skolklassrum, utomhus, lokalt företag, skollaboratorium. Läroutrymme Where will the learning take place e.g. school classroom, local library, museum, outdoors, in an online space? School classroom, outdoors, local business, school laboratory. Skildring av framtida klassrumsscenario Den detaljerade beskrivningen av aktiviteten Detta scenario består av två kapitel som är avsedda att genomföras till fullo i klassrummet. Del I och II ska ta cirka 5 akademiska timmar (45 minuter per lektion). Del III bör ta cirka 6 akademiska timmar (beroende på elevernas projekt). Del I Vad är bioekonomi? - (90 min) Läraren introducerar temat genom att ge några fakta om konsekvenserna av att använda icke-förnybara resurser och om vår planets hållbarhet. Finns det någon lösning? Läraren visar en kort film i klassen för att introducera bioekonomi: [på engelska] Läraren delar in klassen i grupper om 3 eller 4 elever. Läraren ger varje grupp en låda med flera föremål eller bilder (t.ex. vanliga plastflaskor och återvunna eller biobaserade produkter, icke-biobaserade bränslen och biobränslen som härrör från bioekonomi, elektroniska delar, bomullsmaterial och polyestermaterial. För detaljer, se Bilaga 1). Om läraren kan hitta riktiga produkter, är det att föredra. Varje grupp, endast baserat på vad de vet hittills, måste dela upp sina föremål i två grupper: material som de tror produceras till följd av bioekonomi och produkter som produceras av traditionell industri. Sedan ska de finna egenskaper som särskiljer dem. Läraren främjar debatt mellan grupperna. Det slutgiltiga målet är att avmystifiera idén att produkter som erhållits genom bioekonomi är strukturellt mindre resistenta och mindre hållbara samt att inse att de produkter som erhålls av den nuvarande industrin också kan produceras med hjälp av biologiska resurser. Läraren ger sedan en presentation med lösningarna. Bör också ge mer information om råmaterialet. För detaljer, se Bilaga 2. I klassen, kom fram till en global definition av bioekonomi.
4 Framtida klassrumsscenraio Den detaljerade beskrivningen av aktiviteten Del II Vad kan vi göra med detta? (135 min) Ge mer information om bioekonomi genom att visa den här videon: eller denna [tillgängliga på engelska] Läraren presenterar de ledande frågorna för eleverna: o För yngre elever: Vad kan vi göra med denna frukt/grönsak förutom att äta den? o För äldre elever: Vad kan vi göra med detta industriavfall* förutom att slänga det? (*det kommer att bero på de lokala industrier som finns i skolområdet) Läraren ger varje grupp ett verkligt föremål: För yngre elever: o Äpple, tomat, räka, musselskal, banan, nötter eller kaktus (beroende på de resurser som finns i skolområdet). o Varje grupp måste finna exempel på användning för så mycket som möjligt av produktens massa, så att man får ut det mesta av dess potential med minimalt avfall. För äldre elever: o o o o Det vore att bra om klassen kunde besöka en lokal industri för att ta reda på vilken typ av avfall som produceras. Om detta inte kan ske ska läraren presentera ett exempel på en typ av industriavfall för att undersöka potentiella användningar som är kopplade till bioekonomiska frågeställningar. Varje grupp måste ge en presentation om ämnet framför klassen. Grupper ger feedback till varandra om presentationerna. Eleverna kommer att skriva ned en grupps reflektion över hela aktiviteten på en samverkande digital anslagstavla (via Padlet eller Linoitplattformen). Del III (270 min) Ja, vi kan förändra världen! (Den här delen kan ta minst 4 akademiska timmar eller mer, beroende på klassaktiviteten och protokollen som utformats av eleverna) För yngre elever: planera en utställning för att visa/förklara vad de har lärt sig om bioekonomi för hela skolan. Om möjligt, planera och utveckla ett vetenskapligt projekt. För äldre elever: planera och utveckla ett vetenskapligt projekt. Aktiviteter för lärande Länk till Aktiviteter för lärande skapad med Designer för lärande( (Full text tillgänglig i Bilaga 3)
5 Framtida klassrumsscenraio Bilagor Bilaga 1: Bilder för rutorna BIO-BASERADE PRODUKTER TRADITIONELLA PRODUKTER
6 Framtida klassrumsscenraio BIO-BASERADE PRODUKTER TRADITIONELLA PRODUKTER
7 Framtida klassrumsscenraio BIO-BASERADE PRODUKTER TRADITIONELLA PRODUKTER
8 Framtida klassrumsscenraio BIO-BASERADE PRODUKTER TRADITIONELLA PRODUKTER
9 Framtida klassrumsscenraio Bilaga 2: Presentationen
10 Skapa en ny miljövänlig framtid Bio-baserade produkter Traditionella produkter
11 BIO-BASERAD PRODUKT TRADITIONELL PRODUKT
12 BIO-BASERAD PRODUKT TRADITIONELL PRODUKT
13 BIO-BASERAD PRODUKT
14 BIO-BASERAD PRODUKT TRADITIONELL PRODUKT
15 BIO-BASERAD PRODUKT
16 BIO-BASERAD PRODUKT TRADITIONELL PRODUKT
17 BIO-BASERAD PRODUKT TRADITIONELL PRODUKT
18 BIO-BASERAD PRODUKT TRADITIONELL PRODUKT
19 TRADITIONELL PRODUKT
20 LINJÄR EKONOMI ÅTERVINNINGS EKONOMI CIRKULÄR EKONOMI
21 Framtida klassrumsscenraio Bilaga 3: Design för lärande Beskrivning Sammanhang Syften Resultat Ämne: Bioekonomi Total lärandetid: 500 Antal elever: 20/40 elever Beskrivning: Genom att titta på korta videor och analysera olika material ska eleverna kunna definiera och förstå innebörden av bioekonomi. Dessutom ska de kunna hitta fler användningar för vissa levande ting än vad som är vanligt och redan känt, eller att planera sätt att öka produktionen av dem, exempelvis mikroalger. Slutligen kommer eleverna att organisera en vetenskapsutställning 1. Eleverna ska förstå innebörden av idéen bakom bioekonomi. 2. Eleverna ska förstå skillnaden mellan fossila resurser och resurser för biomassa. 3. Eleverna ska undersöka bättre implementeringar av bioekonomi för vår framtid. 4. Eleverna får en grundläggande inblick i ämnet bioekonomi 5. Eleverna särskiljer bioekonomiprodukter från traditionella industriprodukter. 6. Eleverna tillämpar principerna för bioekonomi på välkända produkter. Kunskap (Kunskap): Eleverna presenterar sina undersökningar för sina kamrater och utför vetenskapliga projekt med resultaten. Aktiviteter för undervisning-lärande Läs Titta Lyssna 10 minuter 30 elever Handledare finns inte tillgänglig Gruppen tittar på en kort film för att introducera temat bioekonomi. Efter videon hålls en liten diskussion om nya saker som eleverna lärt sig från videon och annat de skulle vilja veta Vad är bioekonomi? Vad kan vi göra med detta? Diskutera 60 minuter 3 elever Handledare finns inte tillgänglig Varje grupp kommer att få en låda med flera material eller bilder (t.ex. vanliga plastflaskor och andra biobaserade produkter, vanliga bränslen och biobaserade bränslen, elektronikdelar). Varje grupp måste dela sina material eller bilder i två grupper: material som härrör från fossila bränslen och material som härrör från levande ting. Diskutera 20 minuter 30 elever Handledare finns tillgänglig Läraren främjar debatt mellan grupperna, så att klassen får en global definition av bioekonomi. Läs Titta Lyssna 6 minuter 30 elever Handledare finns tillgänglig Visa din klass en video om bioekonomi (2 videoklipp för yngre och äldre elever)
22 Framtida klassrumsscenraio Läs Titta Lyssna 45 minuter 30 elever Handledare finns tillgänglig Läraren ger en presentation om bioekonomi för klassen Undersök 45 minuter 3 elever Handledare finns inte tillgänglig Ge varje grupp en bild eller ett material (detta beror på elevernas ålder): För yngre elever på 14 år i Israel och Portugal: ge eleverna material som ett äpple, en tomat, en räka, ett musselskal, en banan, etc. Varje grupp måste hitta exempel på användningar för deras material för att få ut det mesta av dess potential. För äldre elever på 15 eller 17/18 år: dela ut bilder till eleverna (t.ex. en fabrik och mikroalger, eller en avfallstipp och bakterier...) för att undersöka hur de förhåller sig till bioekonomiska frågeställningar. Tillverka 30 minuter 3 elever Handledare finns tillgänglig Med hjälp av IKT-verktyg ska eleverna presentera sitt arbete för klassen. Samarbeta 30 minuter elever Handledare finns tillgänglig Feedback från kamrater för varje grupp som presenterar (varje grupp kommer att ge feedback och bedöma de övriga grupperna). Ja, vi kan förändra världen! Skapa 200 minuter 3 elever Handledare finns tillgänglig För yngre elever: planera en utställning för att visa/förklara vad de har lärt sig om bioekonomi. Utställningen kommer att planeras och förberedas av eleverna. Eleverna kan förbereda affischer, modeller, presentationer för att visa sin forskning. Yngre elever kan också bli ombedda att måla en aktivitetsbok och presentera sina resultat genom den. För äldre elever: planera och utveckla ett vetenskapligt projekt, helst med hjälp av en lokal industri. Det vetenskapliga projektet kommer att innefatta PBL-steg, efter utveckling av en idé till en produkt. Elever kan använda material för att skapa sina projekt. Samarbeta 20 minuter 3 elever Handledare finns tillgänglig Eleverna kommer att anteckna gruppreflektioner på en samverkande digital anslagstavla (via Padlet eller Linoit-plattformen).
BLOOM School Box. Framtida klassrumsscenario. Få din skola att blomma med ett biobränsle- och tvållabb. Översatt av Scientix:
Få din skola att blomma med ett biobränsle- och tvållabb Framtida klassrumsscenario BLOOM School Box Framtida klassrumsscenario Få din skola att blomma med ett biobränsle- och tvållabb Översatt av Scientix:
BLOOM School Box. Framtida klassrumsscenario Hur avföring kommer att förändra världen. Översatt av Scientix:
Hur avföring kommer att förändra världen Framtida klassrumsscenario BLOOM School Box Framtida klassrumsscenario Hur avföring kommer att förändra världen Översatt av Scientix: www.scientix.eu Detta scenario
Reviderad pedagogisk metodik
Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har
IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen
Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org
Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga
Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-05-21
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-05-21 Inbjudan: Nyckelstrategier: Skapa aktiviteter som synliggör lärandet, Att ge feedback som utvecklar lärandet. Anders Ullberg visar oss IT-baserade pedagogiska
Om School Education Gateway. Europas onlineplattform för skolutbildning
Om School Education Gateway Europas onlineplattform för skolutbildning EN PLATS FÖR SAMVERKAN MED EUROPEISK POLITIK OCH ÖVNING FÖR SKOLUTBILDNING Om School Education Gateway presenteras på 23 europeiska
Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen
Grupp 1: Matematik och naturvetenskap GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Statsrådets förordning 942/2014 (13.11.2014) Matematik: 1 gemensam kurs
Varför är Badges användbara?
Guide för lärare Vad är en Open Badge? En badge är en digital bild som ger verifierbar information om prestationer, färdigheter, kompetenser eller en enskild persons kvalitéer. Det gör det möjligt att
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Välkommen till Fredrikshovs gymnasium
Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på
VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM!
VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM! Kultur i tiden Upplevelsebaserat lärande Unikt industrilandskap Ditt utvidgade klassrum Gratis för förskola och grundskola i Marks kommun VI ÄR EN ARENA FÖR DIG! Vi kan erbjuda
Utbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN
PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN 8.30 LARS GÖR EN GENOMGÅNG AV DE VIKTIGASTE I KAPITEL 2 FRÅN BOKEN 9.00 DISKUSSIONSFRÅGOR FRÅN KAPITEL 2 INKLUSIVE FIKA 10.00 REDOVISNING FRÅN VARJE GRUPP 10.15 DIGITALA VERKTYG
Han har ett mörkt arbetsrum,
Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga
NATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Flippat lärande. högstadiet
Flippat lärande på högstadiet Flippat klassrum Ny metod? Bergman/Sams 2007 Spridning! Traditionell undervisning: Kommer först Genomgång Hemläxa Flippad undervisning: Kommer först Förberedelser, Genomgång,
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Hållbar utveckling. Biologi introduktion
Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-
Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska
för vuxen utbildning GUIDE FÖR UTBILDARE
för vuxen utbildning GUIDE FÖR UTBILDARE VAD ÄR EN OPEN BADGE? En Badge är en digital bild som ger verifierbar information om prestationer, färdigheter, kompetenser eller en enskild persons kvaliteter.
Att väcka lust och intresse för fonetik med omvänt klassrum. Hugues Engel Romanska och klassiska institutionen
Att väcka lust och intresse för fonetik med omvänt klassrum Hugues Engel Romanska och klassiska institutionen hugues.engel@su.se Abstract Fonetik är en delkurs i allmän och fransk fonetik som ingår i kursen
Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter
Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Tove.sandberg@mah.se Anna.gustafsson@mah.se Gabriela.enggren@mah.se Bakgrund
Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden
Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot
Undersökning av skolor: IKT och utbildning MANUAL FÖR SKOLSAMORDNARE
Undersökning av skolor: IKT och utbildning MANUAL FÖR SKOLSAMORDNARE Europeiska skoldatanätet Service d Approches Quantitatives des faits éducatifs Innehåll Introduktion... 2 1. ÖVERSIKT AV STUDIENS ORGANISATION...
Formativ Undervisning
Så skapar vi bättre förutsättningar för lärande med Formativ Undervisning Åsa Hirsh, asa.hirsh@ju.se Strategier för att forma och utveckla elevers lärande Min presentation Strategier för att forma och
Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016
Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hej och välkommen till samarbetsprojektet för hållbar utveckling! Under sex veckor kommer elva av era ämnen att samarbeta med temat hållbar utveckling i åk 8. Enligt
Trä är framtiden! Karl-Henrik Sundström VD Stora Enso
Trä är framtiden! Karl-Henrik Sundström VD Stora Enso Vad ett träd kan göra 2 BIOEKONOMI! 3 8/9/2017 Världen förändras det öppnar upp många möjligheter för trä Globala trender driver på efterfrågan på
Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska kommissionens
Eleverna tillverkar en mycket enkel gräskokare och får se vad förnyelsebar energi kan åstadkomma. Övningen kan utökas och göras mer sofistikerad.
GÖR EN GRÄSKOKARE Övningens mål Eleverna tillverkar en mycket enkel gräskokare och får se vad förnyelsebar energi kan åstadkomma. Övningen kan utökas och göras mer sofistikerad. Sammanfattning av övningen
Progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik för biomedicinska analytiker programmet
Progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik för biomedicinska analytiker Pernilla Lång Institutionen för laboratoriemedicin, Reviderad 2012-03-29, 2012-04-11 Antagen av programnämnden
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur
Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential.
GÖR EN SOLKOKARE Övningens mål Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential. Sammanfattning av övningen En grupp gör en solkokare medan en annan grupp gör en gräskokare
Vinn kr till klasskassan
Vinn 15 000 kr till klasskassan Klasstävling i Digitalt Berättande med Sensavis Visual Learning Tool. Klasser på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet i Stockholms stad kan delta. Anmäl ert intresse
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Ett europeiskt utbildningspolitiskt nätverk för nyckelkompetenser http://keyconet.eun.org Om KeyCoNet-projektet (2012-2014) KeyCoNet är ett europeiskt nätverk som arbetar för att identifiera och analysera
Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15
Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15 Vad är teknik? Detta moment kommer handla om teknikhistoria, hållfasthet samt om elektricitet. Vi kommer börja arbeta med teknikhistoria,
Förnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Värdera din digitala integritet
Värdera din digitala integritet Lektionen är en kort introduktion till begreppet integritet och ger eleverna möjlighet att ta ställning till olika frågor som rör detta. Till läraren 1. Vad är integritet?
KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan
KLIMATET Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan Unga spekulerar och klimatet Universeum och Göteborgs Stad samarbetar kring satsningen KLIMATET. Tillsammans vill vi inspirera lärare och elever
Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?
Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet
NATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll
Undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll 08.30-10.15 K23 Utveckling av undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll: utmaningar och möjligheter Ulrika Bossér,
POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU
POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU Smart flerstegsanvändning av biomassa Bioekonomisk strategi Resurseffektivitet & lagstiftning om avfallshantering FÖRDELAR MED BIOPLAST
En produkts livscykel
En produkts livscykel Du ska arbeta med en produkt eller förpackning. Den ska vara gjord av ett eller flera olika material. Du ska beskriva produkten från det att produkten är råvara och fram till färdig
Utbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Varför behöver vi förstå programmering? Se video
Se video Varför behöver vi förstå programmering? Lektionen är en introduktion till ett arbete med programmering. Genom filmen i lektionen får eleverna konkreta exempel på varför kunskaper i programmering
Arbetsformer - (Multiple Items)s profil
Föredrag eller förevisning Par- eller 3 % grupparbeten 4 % Dokumentär, film eller teater förevisning 4 % Arbetsformer - (Multiple Items)s profil Diskussion eller debatt 2 % Flippat klassrum 1 % Framställande
Utbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Vad är TfU?- en kort genomgång
Vad är TfU?- en kort genomgång Helena Moreau Teaching for Understanding är en arbetsmetod som vuxit fram vid Harvard School of Education. Metoden syftar till att eleverna ska utveckla en förståelse för
Välkommen till Df academy och våra utbildningar!
Välkommen till Df academy och våra utbildningar! Som Premium Partner till Promethean och ActivBoard samt certifierad utbildare för SMART Board erbjuder vi på Df academy ett antal utbildningar, som planeras
Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.
Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Från kapitel 1 Skolan ska syfta till att eleven ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till
En workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt
En workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt Exempel från Globala Gymnasiet, Stockholm karolina.sandahl@stockholm.se www.globalagymnasiet.se Hur tänker du kring skillnaden mellan att undervisa
Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Kreativitet
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Kreativitet Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska
Vad är internet egentligen?
Vad är internet egentligen? Lektionen handlar om att diskutera vad internet är och hur internet används. Målet är att alla elever efter lektionen har fått ett hum om hur nätet fungerar och börjat tänka
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
Om klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
MISSION X VÄLKOMSTPAKET
MISSION X VÄLKOMSTPAKET OM MISSION X Mission X Träna som en astronaut är ett kostnadsfritt utbildningsprogram som utvecklats av forskare vid NASA, träningsexperter som arbetar med astronauter och rymdorganisationer
Lgr 11 och digital kompetens
Lgr 11 och digital kompetens Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande
ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Textkompetenser, Genre och Literacitet
Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle
Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Pedagogiska bilder med hjälp av datorn
Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.
Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV
EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Rapport efter avslutad internationell aktivitet
Rapport efter avslutad internationell aktivitet Entrepreneurship Education at School Utbildning mellan 2-6 december 2018 Kursledare; Alessandro Gariano Medverkande från Sundsvalls kommun; Tobias Olsson,
Eftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO)
Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO) VISA RESPEKT FÖR VARANDRA På Östrabo 1 gör vi det genom att ha en positiv attityd till alla, hälsa på varandra och hjälpa varandra när det
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1
Skolverkets arbete med skolans digitalisering
Skolverkets arbete med skolans digitalisering Uppdraget enligt Regleringsbrev 2018 främja digitaliseringen inom skolväsendet underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter
LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och
barns utvecklade förståelse av ekonomi
presentation Finans Norge Skolekonferansen 2018 08 22 barns utvecklade förståelse av ekonomi Patrik HERNWALL INSTITUTIONEN FÖR DATA- OCH SYSTEMVETENSKAP (DSV), STOCKHOLMS UNIVERSITET Inga-Lill SÖDERBERG
Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt
Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen
Projektplan 1899 på Viby friskola Bakgrund Klass 9 på Viby friskola har genom omröstning i klassen beslutat att delta i Norrtälje energis ungdomsprojekt 1899. Beslutet togs genom majoritetsprincipen och
Efter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik
Catarina Andersson Framgångsfaktorer för formativ bedömning Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel
TRETTON RÅD FÖR ATT LYCKAS MED DIGITALA VERKTYG I SKOLAN
TRETTON RÅD FÖR ATT LYCKAS MED DIGITALA VERKTYG I SKOLAN Bok E-post lista Bildspel: www.steinberg.se Facebook: www.facebook.com/ johnsteinberg1 Framtidens skolpolitik Sök på UR JOHN STEINBERG 1 JOHN STEINBERG
LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER
LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad
Apple Professional Learning Katalog
Apple Professional Learning Katalog Få ut så mycket som möjligt av dina Apple-produkter På Apple är vi övertygade om att tekniken kan förändra hur vi undervisar och lär oss saker, och våra produkter och
Arbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Att utforska matematiken tillsammans strategier för inkluderande klassrumssamtal
Att utforska matematiken tillsammans strategier för inkluderande klassrumssamtal - implementering av Talk Moves i en svensk kontext Lisa Dimming, Marita Lundström, Margareta Engvall & Karin Forslund Frykedal
MATK11, Matematik: Examensarbete för kandidatexamen, 15 högskolepoäng Mathematics: Bachelor's Degree Project, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Naturvetenskapliga fakulteten MATK11, Matematik: Examensarbete för kandidatexamen, 15 högskolepoäng Mathematics: Bachelor's Degree Project, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är
TiS 2017 Inkluderande koppelkodning. Tomas Jonsson Maria Adlerborn
TiS 2017 Inkluderande koppelkodning Tomas Jonsson Maria Adlerborn Teknikens Hus i Luleå Sveriges nordligaste Science center Cykla Norrköping-Luleå: 207 h Öppnade 1988 Allmänhet Elever Lärare www.teknikenshus.se
Pedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015
Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör hanper@hanper.se Modellexperiment: Experiment och grafer med gula lappar. Tre små burkar med lock
bjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2
Utbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin