1. Lekplats Ellinor Tiensuu Rytz, T ( )

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "1. Lekplats Ellinor Tiensuu Rytz, T ( )"

Inga Pålsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 1. Lekplats Vill bygga lekplats på innergården. Gräsytan som idag ej används som det bara finns en bänk vid. Kommer ta in offert från företag som kan bygga en komplett lekplats med gunga, sandlåda, rutschkana etc. När vi fått upp grindar vill jag att våra barn ska känna sig trygga att leka själva med kompisar och grannar vilket inte går nere i fruktparken eller på förskolans gård. Grannsämja och gemenskap är väl supertoppen. Allt som främjar att vi och våra barn får möjlighet att leka och umgås tycker jag är fantastiskt. Vi bygger en gemensam lekplats för en skälig summa. (Har inte skickat några offertförfrågningar ännu så jag har inget exakt pris) Gårdens yta är väldigt liten med närliggande uteplatser som kommer påverkas negativt av störande ljud. Med det kommer minskad trivsel och eventuellt sänkt marknadsvärde. Dessutom ekar det väldigt på innergården vilket även påverkar ovanliggande balkonger. Annan faktor som måste beaktas är brandventilationsluckan som är placerad mitt på gården, vilken inte får åsamkas skada samt måste vara lättillgänglig. Styrelsen anser avslutningsvis att det finns goda alternativ i närområdet såsom Fruktparken och Förskolan Rosteriet.

2 2. Fast grillplats Jag vill att vi bygger en gemensam fast grillplats borta vid trapporna ner till cafét. Jag tycker det är toppen med gemensamma aktiviteter och platser som främjar grannsamverkan. Därför tycker jag vi bygger fler fasta bänkar och en fast grill. Dvs inte en hemmagrill utan en sån där stor uppmurad grill där vi grannar gemensamt kan grilla och umgås. En kolgrill skulle innebära en försämrad utomhusmiljö för samtliga boende i närheten, dvs de som har sina uteplatser och balkonger mot Rosterigränd eller gården. Det är av samma anledning idag redan förbjudet att grilla med kolgrill på balkonger och terrasser. Däremot vore det intressant om en arbetsgrupp kunde se över möjligheterna att skapa bättre sitt- och umgängesmiljö på den platsen.

3 3. Spa/relax Jag tycker att vi ska köpa in en bastutunna och/eller en utomhusjacuzzi för gemensamt bruk som bokas genom uthyrning. Främja grannsamverkan samt eventuell värdeökning vid försäljning Jag tycker att vi köper in en bastutunna med bastukammare och omklädningsrum samt en utomhusjacuzzi och ställer vid poolområdet. Dessa sätter vi kodlås på och hyr ut genom bokning via hemsidan eller liknande tvättstugebokningen. Styrelsen ser problem med förvaltning kring bokning, städning och underhåll. Det finns en risk att kostnaden för detta kan överstiga den nytta som motionären framhåller. Finns det en utomstående operatör som tar ett helhetsansvar och äger utrustningen så kan det vara något att överväga.

4 4. Parkering Ellinor Tiensuu Rytz, T ( ) Sänka avgift långtidsparkering Jag tycker att föreningen skall fundera på att sänka avgiften på våra parkeringsplatser för att i långa loppet få fler platser uthyrda Sänka månadsparkeringen från 1800 kr till 1400 kr Eftersom SSM garanterar hyresintäkten för lokaler och garageintäkter innebär det att vi förlorar intäkter om vi sänker priset. Första steget för att öka intäkten bör istället vara att marknadsföra garageplatserna.

5 5. Individuell flexibel skuldsättningsandel i föreningens lån Werner Röhrl, T ( ) Föreningen har idag en relativt hög belåning per kvadratmeter och påverkas därmed kraftigt vid en räntehöjning. Vidare är ju räntan som belastar föreningen ej heller avdragsgill i medlemmarnas deklarationer. Ett sätt att minska den faktiska räntekostnaden och även räntekänsligheten är att låta medlemmarnas kontantinsatser variera genom att låta varje medlem själv välja kontantinsatsens storlek i föreningen. Medlemmarna kan då välja att själva ta lån eller frigöra andra medel för att höja sin insats i föreningen och därmed få en lägre hyra. Föreningen skulle då behöva två olika andelstal ett för fördelning av räntekostnader och ett för driftskostnader. Detta förfaringssätt har tillämpats i flera föreningar med gott resultat. Jag hemställer att årsmötet beslutar om att ge styrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att låta lägenhetsinnehavare höja sin insats i föreningen och därmed sänka föreningens lån samt att själva få en lägre hyra. Den fördel styrelsen ser för föreningen med detta är att det skulle stärka vår förhandlingsposition gentemot banker vid ränteförhandlingar. Föreningen har dock lyckats förhandla till sig 0.5% i ränta utifrån den förhandlingsposition vi redan befinner oss i. Det är en räntenivå som - även medräknat ett skatteavdrag som regeringen vill minska - få om ens någon av våra medlemmar kan nå. Styrelsen ser också svårigheter i hur detta skulle genomföras i praktiken. Speciellt då föreningen har rörliga lån och vill kunna agera strategiskt med amorteringar. Exempel på problem: Vid en räntehöjning kommer medlemmar som inte haft ekonomi att höja sin insats oavsett drabbas av avgiftshöjningar. Ökad kostnad i form av timdebitering av ekonomisk förvaltare varje gång fakturor ska skickas. Ränteandelstalet behöver uppdateras varje gång en amortering sker. Förhandling hos banker blir mer krånglig då föreningens lån per kvadratmeter blir ett komplicerat tal. Det finns dock två sätt att minska problemen med tidsåtgång vid fakturering samt att andelstalet ofta ändras. 1. Byta till endast lån med långt bunden ränta. 2. Endast göra planerade amorteringar. Detta skulle dock innebära både dyrare ränta (vi har 0.5% på de rörliga lånen och 1.25% respektive 1.67% på de bundna) samt göra det väldigt svårt för kommande styrelser att hantera både lågräntelägen och högräntelägen eftersom de inte kan välja att amortera mer när räntan är låg och amortera mindre när räntan är hög. Att lyckas göra detta rättvist mellan medlemmarna är också en mycket svår uppgift då medlemmarnas andelstal inte är en funktion av den insats som betalades för respektive lägenhet. Tex så har SSM tagit ut SEK mer för en likadan lägenhet som bor en våning högre upp medan andelstalet varit detsamma. Jämför man lägenheter som har 7 våningar mellan sig men samma storlek och andelstal så hittar man tvåor med SEK i insatsskillnad och femor med SEK i insatsskillnad. Konceptet är utförligt beskrivet i detta examensarbete på masternivå: Redan utvärderat

Relevanta dokument

Hur påverkar insatshöjningen bostadsrättsföreningen?

Hur påverkar insatshöjningen bostadsrättsföreningen? Bostadsrättsföreningen Nazaret Insatshöjning Undertecknade, Per-Olof Blad, Carl-Gustav Melén och Tryggve Ottosson, som fått styrelsens uppdrag att redovisa konsekvenserna av en insatshöjning i Bostadsrättsföreningen