Relationer på Ågatan -bilder av Ågatan i Linköping Författare: Jessica Berg Anna Höglind Ida Johansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Relationer på Ågatan -bilder av Ågatan i Linköping Författare: Jessica Berg Anna Höglind Ida Johansson"

Transkript

1 Relationer på Ågatan -bilder av Ågatan i Linköping Författare: Jessica Berg Anna Höglind Ida Johansson Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Avdelningen för sociologi Sociologi 3

2 II LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för beteendevetenskap och lärande Avdelningen för sociologi Sociologi 3 Uppsats, 15 hp VT 2007 Relationer på Ågatan -bilder av Ågatan i Linköping Författare: Jessica Berg Anna Höglind Ida Johansson Handledare: John Boman

3 III Institutionen för beteendevetenskap och lärande LINKÖPING Seminariedatum Språk Rapporttyp ISRN-nummer [X] Svenska/Swedish Engelska/English [X] Uppsats grundnivå Uppsats avancerad nivå Examensarbete Licentiatavhandling Övrig rapport LIU-IBL/SOC-C--07/008 Titel Relationer på Ågatan- bilder av Ågatan i Linköping Title Relations on Ågatan- images of Ågatan in Linköping Författare Jessica Berg, Anna Höglind & Ida Johansson Sammanfattning Nyckelord Ågatan, polis, ordningsvakt, gärningsmän, brottsoffer, relationer, samarbete, kommunikation, makt

4 IV Förord En uppsats kan inte skrivas av sig själv. Hade vi inte fått stöd av omgivningen, skulle denna uppsats kanske inte gått att genomföra. Därför vill vi rikta ett stort tack till alla de som hjälpt oss med att genomföra denna studie. Ett extra stort tack till de poliser, gärningsmän, brottsoffer och den ordningsvakt som ville ställa upp på de för oss ovärderliga intervjuerna, och till Gunilla Hjulin som gav oss möjlighet att delta på observationen i denna studie.

5 V Sammanfattning Vi vill med denna studie belysa relationen mellan polisen och ordningsvakter på Ågatan i Linköping. Då vi tror att Ågatans fysiska miljö har betydelse för detta, är vi även intresserade av att lyfta fram våra informanters syn av Ågatan som plats. Vår avsikt med denna studie är inte att vare sig peka ut en part som ansvarig för rådande situationer, eller att försöka lösa några problem. Vårt mål är att lyfta fram olika bilder av verkligheten. Vi har inte heller för avsikt att producera generell kunskap, utan vill endast lyfta fram de viktiga berättelser vi fått ta del av. De frågeställningar vi valt att lyfta fram är; Vilka bilder finns av den fysiska miljöns betydelse för våldsproblematiken på Ågatan i Linköping? Vilka bilder finns av polisens arbete på Ågatan i Linköping? Vilka bilder finns av ordningsvakters arbete på Ågatan i Linköping? och slutligen Vilka bilder finns av relationen mellan polisen och ordningsvakter på Ågatan i Linköping? Vi har använts oss av ett flertal intervjuer och en observation. Vi har intervjuat personer med olika anknytning till Ågatan i Linköping. Bland våra informanter finns polis, ordningsvakt, gärningsmän och brottsoffer. Detta för att belysa fenomenet utifrån flera olika perspektiv. För att analysera vår empiri har vi använt oss av fyra olika teoretiker; Schütz, Dahrendorf, Foucault och Goffman. Vårt resultat visar på att bilden av Ågatan är komplex och att det finns ett flertal motstridiga bilder. Samma fenomen kan upplevas på olika sätt. Det framkommer tydligt i vår empiri att Ågatan upplevs som trång, och att detta påverkar våra informanters bild av Ågatan. Samtliga våra informanter menar att polisens fysiska attribut har en påverkan på människor. Majoriteten av våra informanter upplever denna påverkan som positiv, medan det även finns personer som upplever deras närvaro som provocerande. Vad gäller ordningsvakterna så tyder flera tecken på att de hamnar i kläm mellan polisens och krogägarens förväntningar om hur de ska sköta sitt arbete. Det finns en mycket varierande bild om hur ordningsvakterna agerar gentemot krogbesökare. Även relationen mellan ordningsvakt och polis är komplex. Vissa delar av vår empiri tyder på att polis och ordningsvakt fungerar som en enhet, medan andra delar tyder på att de saknar gemensam grund. I denna studie framkommer med tydlighet att samarbetet mellan ordningsvakter och polis på Ågatan bör förbättras, främst genom ökad kommunikation.

6 VI Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Disposition Centrala begrepp Mediedebatten Tidigare studier Nöjesgatans baksida- en studie om våldsproblematiken på Ågatan Det hade aldrig hänt om jag varit nykter - det krogrelaterade våldet på Ågatan Abrahamsen Förtroendet för rättsväsendet Otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner Motivering för denna studie Teoretisk referensram Fenomenologi Dahrendorfs rollanalys Foucaults maktanalys Goffmans dramaturgiska rollteori Metod Urval Validitet och reliabilitet Etiska aspekter Genomförande av intervjuer Praktiskt tillvägagångssätt av observation Analysmetod Resultat Informanterna Polis Ordningsvakt Brottsoffer Gärningsmän Per Observation Bilder ur empirin Bilder av Ågatan Bilden av polisens arbete Bilden av ordningsvakternas arbete...56

7 VII Bilden av samarbetet mellan poliser och ordningsvakter Analys Det fysiska rummet Kommunikation Helhetsbild Maktens språk Individens gestaltning Diskussion Sammanfattande diskussion kring frågeställningarna Metoddiskussion Förslag på vidare forskning och slutord Källförteckning Tryckta källor Elektroniska källor...80 Bilaga Intervjuguide...82 Ordningsvakt...82 Polis...83 Gärningsmän...84 Brottsoffer...85 Bilaga Regleringar för ordningsvakters förordnande...87

8 7 1 Inledning Ågatan är cirka en kilometer lång och löper mellan Östgötagatan och Hamngatan i centrala delen av Linköping. På Ågatan ligger det åtta stycken krogar utspridda på en sträcka av ungefär 300 meter. Denna sträcka av Ågatan korsas av Platensgatan där ännu en krog finns, samt Klostergatan där ytterligare två stycken krogar är belägna. Den bit av Ågatan som löper mellan Klostergatan och Platensgatan är nattetid avstängd för all trafik, medan övrig yta är avstängd för privatbilar. Förutom krogarna finns det även två kiosker, två nattöppna matserveringar, en biograf, caféer samt restauranger som inte håller öppet nattetid. Det brukar även finnas korvförsäljning längs med Ågatan. På denna 300 meter långa sträcka kan det under en natt vistas mellan 5000 och 7000 personer, enligt uppgift från ett informellt samtal med en av Ågatans krogägare. På den del av Ågatan där det brukar vara som allra folktätast, är det extra belysning uppsatt. 1.2 Bakgrund Inledningsvis hade vi för avsikt att skriva vår uppsats om kriminaliteten på Ågatan utifrån ett brottsofferperspektiv. Detta visade sig dock vara problematiskt. Majoriteten av våra informanters berättelser handlade i stor utsträckning om beskrivningar av relationen mellan ordningsvakter och poliser på Ågatan. Denna bild, som framträdde i vår intervjubaserade empiri, stärktes även under en observation. Detta fokus framträdde med sådan tydlighet i studiens empiri att vi ansåg oss inte kunna bortse från den. På grund av detta valde vi att skifta uppsatsens fokus. Vi har redan från början arbetat utifrån en kvalitativ ansats. Detta arbetssätt inte bara möjliggör ett fokusbyte, när empirin så tydligt avviker från forskarens ursprungliga fokus, det förespråkar det. (Starrin, et al., 1991) Således kan man säga att vår uppsats är en studie i förändring. Avsikten med studien ändrades under datainsamlingens gång. Vi vill redan här påpeka att vår empiri är insamlad under April till Juni Detta innebär att det efter denna tidsperiod kan ha tillkommit nya händelser som rör detta ämne, men som vi inte haft möjlighet att lyfta fram i denna studie.

9 8 1.3 Syfte Syftet med vår studie är att belysa relationen mellan polisen och ordningsvakter på Ågatan i Linköping. Då vi tror att Ågatans fysiska miljö har betydelse för detta, är vi även intresserade av att lyfta fram våra informanters syn av Ågatan som plats. Vi har inspirerats av fenomenologin och dess fokus på subjektet. Vi vill i denna studie belysa olika bilder av de relationer som präglar förhållandet mellan polis och ordningsvakter på Ågatan i Linköping. Detta med utgångspunkt i de berättelser som delgivits oss av våra informanter, samt de bilder som framträtt vid en observation. 1.4 Frågeställningar 1. Vilka bilder finns av den fysiska miljöns betydelse för våldsproblematiken på Ågatan i Linköping? 2. Vilka bilder finns av polisens arbete på Ågatan i Linköping? 3. Vilka bilder finns av ordningsvakters arbete på Ågatan i Linköping? 4. Vilka bilder finns av relationen mellan polisen och ordningsvakter på Ågatan i Linköping?

10 9 1.5 Disposition Här finns studiens bakgrund, syfte, frågeställningar 1. Inledning samt centrala begrepp. Här redogör vi även för mediedebatten samt tidigare forskning. 2. Teoretisk referensram Här redogör vi för de teorier vi har valt att använda för att analysera våra data. I denna del beskriver vi vilka metoder vi använt oss 3. Metod av för att samla in våra data och bearbeta dessa. Dessutom förklarar vi hur vi tagit hänsyn till etiska aspekter för vår studie. Under denna rubrik presenterar vi en bearbetad sammanställning av vår empiri. Till en början 4. Resultat presenteras de olika informanterna, följt av observationen. Därefter lyfter vi fram fyra olika kategorier utifrån våra frågeställningar. 5. Analys Här analyseras vår empiri, med hjälp av de teorier vi valt, utifrån fem olika teman. I denna del resonerar vi kring studien och dess 6. Diskussion resultat, samt den valda metoden. Dessutom ger vi en kort sammanställning av våra frågeställningar. 7. Källförteckning Här återfinns de skriftliga källor vi använt oss av för denna studie. Bilaga 1 Här finns våra intervjuguider. Bilaga 2 Slutligen finns information om de regleringar som styr ordningsvaktens arbete

11 Centrala begrepp Ågatan Då vi talar om Ågatan i denna studie, avser vi den del av Ågatan där krogarna är belägna. Vi vill även påpeka att det under våra intervjuer framkommit att även krogar som ligger på avgränsande gator, såsom Platensgatan och Klostergatan, kan räknas med i vår definition av krogarna på Ågatan. Då våra informanter har talat om även dessa krogar har vi valt att räkna in dem i vår studie. De händelser vilka våra informanter delar med sig av i sina berättelser kan därför utspela sig på Ågatan eller strax intill. Relationer Med begreppet relationer menar vi förhållande eller förhållningssätt mellan olika aktörer som påverkar eller påverkas av varandra. 1.7 Mediedebatten Såväl Ågatan som samarbetet mellan ordningsvakter och polis är mycket aktuellt i media idag. Nedan följer ett flertal exempel från mediedebatten. Thomas Agnevik, ordförande för polisförbundet i Östergötland uttalade sig den 28:e Mars i år, om att Ågatan är en otrygg arbetsmiljö, och att det är för få polispatruller på plats; Vi känner att det har blivit värre och vi har svårt med bemanningen. Vi måste ha poliser på Ågatan, men vi är tyvärr inte tillräckligt många för att vi ska kunna jobba på ett tryggt sätt. (URL 1) Justitiekansler Göran Lambertz uttalade sig den 2:e Maj 2007 i Dagens Nyheter, om hur han uppfattar att ordningsvakternas beteende kan bli ett samhällsproblem. Han menar att det finns flera tecken på att ordningsvakter beter sig olämpligt och att han även har fått höra av såväl poliser som ordningsvakter att det förekommer övergrepp från ordningsvakternas sida. Lambertz tar även upp ett program ur serien Uppdrag Granskning, vilket belyste två fall av tvivelaktiga ordningsvakter. Tecken visar på att det finns ordningsvakter som ingriper i onödan eller att de använder för mycket våld och sedan skyller sitt beteende på kroggästen. Om sådana händelser kommer upp till rättegång får ordningsvakterna oftast rätt då de var nyktra vid tillfället och anses ofta vara säkra inför rätten. Lambertz menar att detta kan leda till att ordningsvakterna får en känsla av att de är oberörbara, och kan göra vad de vill. Detta kan leda till att oskyldiga människor döms, upplever vanmakt och tappar tron på svenska rättssystemet. Om det överhuvudtaget finns en risk för detta, anser Lambertz att situationen måste tas på stort allvar. (URL 2) Vissa anklagelser riktas även mot poliser, då de menas lita för mycket till

12 11 ordningsvakternas ord. Lambertz vill dock poängtera att det blir en svår situation för poliserna, då de till stor del måste lita på vad ordningsvakterna säger. Med grund i att de två grupperna samarbetar kan det även ta emot för poliserna att visa misstro till vakterna. De poliser som kommer till platsen ska dock göra en egen bedömning av händelsen, annars kan en osund lojalitet uppstå, menar Lambertz. (Ibid.) Med grund i detta inleder nu Justitiekanslern en granskning över ordningsvakternas arbete. Denna sker i tre storstadsregioner, och ska bland annat ta reda på hur poliserna arbetar för att säkerställa att ordningsvakterna arbetar lämpligt. (Ibid.) Lambertz vill dock påpeka att de flesta ordningsvakterna ändå sköter sitt jobb på ett bra sätt, men att de arbetar i en tuff miljö och ofta behandlas illa. (Ibid.) I Corren den 3:e Maj 2007, det vill säga dagen efter Lambertz artikel, kunde vi läsa att Linköpingskrögaren Magnus Nystrand, ägare till flera krogar på Ågatan, välkomnar Lambertz granskning men menar själv att problemet är överdrivet. Han menar att han använder sig av rutinerade vakter, och det sker en kontinuerlig dialog om hur bråkiga gäster ska behandlas. Med grund i detta tror han att risken är liten för att gästerna ska bli oskyldigt dömda. Dessutom använder de sig av övervakningskameror för att gå till botten med vem som gjort vad om oklarheter uppstår. Nystrand anser att problemet är större med kroggäster som hotar ordningsvakterna. (URL 3) Närpolischefen i Linköping, Håkan Stenbäck menar att problemet med osund lojalitet inte är ett problem i Linköping, då poliserna i Linköping är mycket uppmärksamma på hur ordningsvakterna sköter sig. (Ibid.) Den 14:e maj 2007 kunde vi läsa i Corren att länsstyrelsen i Stockholm har ett förslag om att poliserna bör handhålla utplaceringen av ordningsvakter på krogarna och även låta dem flytta runt mellan olika krogar. Detta tror länsstyrelsen skulle resultera i mindre våld och hot på krogen. Polisman Bertil Jansson, ledare för projektet Ordningsvakt på krogen, anser att denna idé skulle kunna bidra till att få bort problemet med att ordningsvakterna håller varandra om ryggen. Förslaget togs fram av en arbetsgrupp bestående av polis, fack och bevakningsbranschen. (URL 4) Även våldet kring Ågatan är som tidigare sagt mycket aktuellt i dagsläget och den 15e Maj 2007 kunde vi läsa i Corren att misshandelsfallen i City ökar. Detta beror främst på stökiga helger på Ågatan.

13 12 Antalet fall av misshandel i city har ökat med över 40 procent under årets fyra första månader. Det är framför allt stökiga helger på Ågatan som orsakat ökningen. (URL 5) I artikeln kunde vi även läsa att polis Peter Viveland, (närpolisen) menar att samarbetet mellan krogarna och polisen är något som förhoppningsvis kan förbättra situationen. (Ibid.) 1.8 Tidigare studier Nöjesgatans baksida- en studie om våldsproblematiken på Ågatan Under hösten 2006 gjordes en studie kring våldsproblematiken på Ågatan i Linköping. Studien genomfördes av två studenter vid Linköpings universitet och utfördes på uppdrag av Linköpings Brottsförebyggande Råd, LiBrå. (Edin & Gustafsson, 2007a) Syftet med studien var att dels undersöka varför Ågatan i Linköping är så utsatt för våld och oordning på kvällar och helger, samt vad som bör göras åt detta problem. Studien är baserad på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer samt en observation. De personer som intervjuats har valts ut av LiBrå och intervjuer har genomförts med representanter för kommunledning, polis, fastighetsägare, krogägare och ägare av snabbmatställen på Ågatan. (Ibid.) I studien framkom att våldsproblematiken och den allmänna oordningen har sina orsaker i flera bidragande orsaksförklaringar. Dels har gatan en hög krogtäthet vilket gör att det är för mycket människor på en för liten yta. Dessutom är människor alkoholpåverkade vilket leder till att det lättare uppstår bråk. Ytterligare en faktor utgörs av att polisen inte kan garantera tillräcklig bevakning på Ågatan. Även belysningen på Ågatan anses vara en bidragande orsak till problemet, Ågatan är för mörk nattetid. Slutligen tar författarna upp bristen på toaletter och papperskorgar som en bidragande orsak till våldsproblematiken och den allmänna oordningen. Det finns inte tillräckligt med papperskorgar vilket gör att krogbesökare slänger sitt skräp på gatan. Det finns inte heller tillräckligt med offentliga toaletter i city, vilket resulterar i att krogbesökarna urinerar på gatan och på husfasader. (Ibid.) I studien diskuteras en rad förslag på åtgärder för att förbättra situationen. Det påpekas att åtgärderna ej bör ses som separata enheter, utan snarare som delar i en större satsning där flera olika åtgärder kombineras. De viktigaste åtgärderna utgör förslag för att komma tillrätta med problemen kring alkoholen samt

14 13 koncentrationen på Ågatan. Utbildning i ansvarfull alkoholservering bör enligt författarna vara obligatorisk för all personal som arbetar med alkoholservering på Ågatan. Förslag ges även på att krogarna skall få olika stängningstider för att på detta sätt minska koncentrationen av krogbesökare vid stängningstid. Författarna menar att det inte kan ses som någon lösning att stänga någon krog på Ågatan för att komma till rätta med koncentrationsproblemet, men de anser att innan man ger tillstånd för nyetableringar av krogar på Ågatan, bör problemen vara lösta. (Ibid.) När det gäller polisens närvaro på Ågatan anser författarna att denna ständigt måste kunna garanteras, och med grund i detta ställs önskemål om ökade resurser till polisen. Förslag ges även på att öka Ågatans belysning. Dels bör den allmänna belysningen öka, och dels ges förslag på så kallad panikbelysning som skall styras av polisen och kunna tändas vid behov. Även förslag kring kameraövervakning diskuteras i studien men författarna anser att i nuläget är detta inte aktuellt för Ågatan, då forskningen visar att det inte är ett särskilt effektivt sett att förhindra brott. Författarna menar även att det kan vara av intresse att se till möjligheten att arrangera en säker hemtransport för krogbesökarna. (Ibid.) I studien poängteras slutligen vikten av att alla berörda parter på Ågatan samarbetar och att de är villiga att ha ett öppet sinne gentemot förändringar. Författarna efterfrågar även en oberoende instans som kan sammanföra de olika viljorna och de olika intressen som finns representerade på Ågatan idag. De menar att det är viktigt att gå från idéstadium till konkret handling. (Ibid.) Det hade aldrig hänt om jag varit nykter - det krogrelaterade våldet på Ågatan Under våren 2007, genomförde Edin och Gustavsson ytterligare en studie om Ågatan. Studien resulterade i D-uppsatsen; Det hade aldrig hänt om jag varit nykter - det krogrelaterade våldet på Ågatan. Utifrån ett polisperspektiv har författarna arbetat med intervjuer med poliser och förhörsledare, samt analys av förhörsprotokoll. Utifrån detta har de försökt identifiera vad det är som gör att människor på Ågatan tar till våld, samt få en bättre förståelse för fenomenet krogrelaterat våld. (Edin & Gustafsson, 2007b) I uppsatsen fokuseras mycket på alkoholens roll i sammanhanget, men det poängteras att det är alkoholen som socialt och kulturellt fenomen snarare än som kemisk substans som är avgörande. Edin och Gustafsson menar att alkohol ofta används som medel för att möjliggöra normbrytande och identitetsbyten. Människor tenderar att bete sig annorlunda och mer hämningslöst när de druckit

15 14 alkohol eftersom att alkoholen fungerar som ursäkt för olika typer av opassande beteende. Detta beteende har sin förklaring i kulturellt betingade faktorer och bygger på sociala förklaringar kring förväntat beteende. Författarna pekar även på att krogen som plats bör ses som en plats anpassad för, men även påverkad av alkoholens mönster. (Ibid.) Den bild som ges av alkohol i studien är splittrad. Dels används alkohol ofta som ett försvar för ett visst agerande, många menar att de aldrig skulle ha agerat som de gjort om de inte varit berusade. Samtidigt hävdar många att de inte minns vad som skett på grund av att de har minnesluckor orsakat av alkoholen. Dock är det trots detta få personer som erkänner att de druckit för mycket. (Ibid.) Analysen i studien av Edin och Gustafsson bygger framförallt på Goffmans begrepp kring interaktion och MacAndrew och Edgertons teori om berusat beteende. Goffman visar genom sin rollteori på att varje agerande och varje spelad roll är situationsbunden och varje roll medför en viss status och en viss karaktär. MacAndrew och Edgerton hävdar att berusat beteende är inlärt och beror på förväntningar och normer i den aktuella omgivningen. De menar bland annat att alkohol fungerar som en time-out- möjlighet där personer kan få lätta på trycket och tillåtas att bryta mot samhällets normer. En berusad person kan tyckas ha förlorat kontrollen, men detta är bara delvis sant. Det finns fortfarande withinlimits clause regler som man inte bryter mot oberoende av hur berusad man är, detta tyder på att viss mått av kontroll kvarstår. (Ibid.) Edin och Gustafsson identifierar tre stycken våldsscenarion på Ågatan; på krogen, utanför krogen och gängvåld. Våldet på krogen karakteriseras av ett ofta blixtsnabbt förlopp, det är oplanerat och det är oftast tillfälligheter som styr. Alkohol är nästan alltid inblandat. I regel är gärningsmannen en man mellan 18 och 30 år och inte sällan invandrare. Gärningsman och offer är oftast okända för varandra. Våldet består oftast av knytnävsslag, skallar och sparkar. Ibland förekommer det tillhyggen av olika slag, så som till exempel flaskor, men vapen är väldigt ovanligt. (Ibid.) Våldet på krogen präglas enligt författarna av en negativ förväntan på alkohol, vilket bidrar till att kritiska situationer uppstår. Dessa medför en ökad risk för att personer ska tappa ansiktet inför varandra vilket gör att de tar till våld för att rädda situationen. Situationer på krogen är i ständig förändring vilket även gör att människors beteende och manér blir skiftande, detta är en del av förklaringen bakom det oplanerade våldet. När situationer och beteenden ändras, ändras även förutsättningar och en persons karaktär sätts på spel. Det förekommer även att

16 15 personer i dessa kritiska situationer förmedlar oavsiktliga intryck, vilket även det kan leda till att våldssituationer uppstår. (Ibid.) Även våldet utanför krogen är i regel oplanerat, även om det här finns ett visst mått av eftertanke. Även här spelar alkoholen en avgörande roll. Det förekommer även en viss grad av igenkänning mellan offer och gärningsman, då det händer att våldet handlar om avslut på händelser som skett inne på krogen eller tidigare i kön. Våldet kan ofta beskrivas som en karaktärstävling. Båda parter har ofta ett tuppigt, kaxigt beteende för att försöka rädda ansiktet inför varandra och eventuella åskådare. Det förekommer att åskådarna ger sig in i slagsmål som de inte har något med att göra, till exempel ger sig på någon som blivit nedslagen, vilket visar på att en individ kan göra saker i en större grupp som vore otänkbart om han eller hon varit ensam. (Ibid.) Gängvåldet skiljer sig tämligen mycket från våldet inne på, och utanför krogen. Här finns en högre grad av planering och alkohol är inte lika vanligt förekommande som i de båda andra fallen. Våldet präglas av revirtänkande och det är oftast gäng med invandrarkillar i åldern år som slåss med varandra. Gällande detta våld finns ett mycket stort mörkertal, dels beroende på att polisen i regel ingriper mycket tidigt. Vad som är iögonfallande är att polisens närvaro inte odelat fungerar avskräckande på denna typ av våld. Det förekommer att personer känner sig modigare då polisen finns på plats eftersom att de vet att polisen kommer att ingripa innan slagsmålet går för långt. En del slagsmål sker därför just för att polisen är närvarande. Eftersom att polisen ingriper i ett tidigt stadium mot gängvåldet, men att det trots detta sällan blir några rättsliga konsekvenser för individen, så bidrar polisen omedvetet genom sitt agerande till att stärka gängets beteende snarare än att försvaga det. Gängvåldet har enligt författarna en tydlig prägel av karaktärstävling. Det är dock gruppens karaktär som är viktig, inte individens. (Ibid.) Abrahamsen Abrahamsen jobbar inom det beteendevetenskapliga området och har publicerat böcker berörande exempelvis kommunikation och konflikter på arbetsplatser. Abrahamsen talar om att man som människa har flera roller, till exempel på arbetsplatsen och i privatlivet. Människors beteende kan även variera stort inom de olika rollerna. Det kan dock vara svårbegripligt för en utomstående att förstå att en och samma person kan inneha flera olika roller. (Abrahamsen, 2003) Ofta när ett problem uppstår på en arbetsplats ser man till att personen som är med

17 16 om problemet får hjälp, eller att den förändring som krävs, sker på individnivå. Däremot talas det sällan om att det kanske är arbetsplatsen som behöver förändras. Abrahamsen menar dock att problem ofta har strukturella orsaker snarare än individuella. (Ibid.) Många människor ser arbetsplatsen som den miljö där man fokuserar på det praktiska, och inte behöver vara inriktad på beteendevetenskapliga kunskaper. De anses vara överflödiga. Abrahamsen som även ser till de beteendevetenskapliga aspekterna, anser att problem som uppstår på arbetsplatsen ofta har simpel orsak till grund. Han menar då att man inom arbetslivet behöver mer kunskap om till exempel kommunikation mellan människor. (Ibid.) I den professionella samvaron, i detta fall på arbetsplatsen, bör människor komma samman med ett gemensamt syfte, regelverk etcetera. Det kan därför gynna arbetssituationen att personer delar med sig av den kunskap de besitter. Samarbete och kommunikation är mycket viktiga aspekter av arbetslivet. Viktigt är också att förstå att kunskap och insikt innebär en slags trygghet för individen. Detta framförallt om insikten leder till nya erfarenheter, vilka gör att vi kan klara av nya utmaningar. Dessutom kan kunskaperna leda till ökad respekt för andra och oss själva. (Ibid.) Då vi ska söka beskriva beteenden är det nästan omöjligt att bortse från att man vill kunna förklara beteendet, man vill finna svar på frågan; varför?. Det måste finnas en orsak till beteenden. Abrahamsen menar att detta kan ses som att människor anser att en känsla måste ha tillåtelse av förnuftet. Han vill dock poängtera att konflikter ofta kan ha icke-verbal grund. Den icke-verbala kommunikationen kan då vara av större betydelse än den verbala. Finns det en konflikt mellan den verbala och den icke-verbala kommunikationen tenderar människor att ge den icke-verbala kommunikationen tolkningsföreträde. (Ibid.) En sak som Abrahamsen vill poängtera är att det kan vara bra att ha en dialog, även om de aspekter kring arbetet som fungerar bra. Det är lätt att hänvisa till det som inte fungerar eller gått fel tidigare, men svårare att lyfta fram det positiva. Det kan då vara användbart att gå tillbaka i tiden och funderade hur man gått tillväga tidigare för att lösa problemen. Detta kan dock leda till att man fastnar i en slags ond cirkel, där man istället för att hitta lösningar upprepar tidigare misslyckade försök till förbättring. Det viktigaste vid problemlösning är att se bort från sitt eget perspektiv, vara kreativ och låta alla komma till tals om hur situationen kan förbättras. Ofta kan vi lägga vår tillit till att situationen kommer att lösa sig självt, utan att människan behöver lägga sig i eller förändra sig. (Ibid.)

18 17 Genom sitt arbete som beteendevetare upplever Abrahamsen att en vanlig reaktion på frågan om vad som gått fel, är att man lägger skulden på någon annan. Man lägger ofta ner stor energi på att peka ut syndabocken och fokusera på hur denna ska hanteras. Abrahamsens erfarenheter säger honom att människor kan beskriva en och samma händelse, på helt skilda sätt. Detta kan då uppfattas som att de inte varit med om samma händelse, eller talar samma språk, faktum är dock att berättelserna oftast kompletterar varandra. Enligt Abrahamsen finns det dock alltid en viss del respekt och samarbetsvilja mellan personer som arbetar tillsammans. Detta kan utnyttjas för att utveckla tilliten mellan dessa. (Ibid.) Allting vi gör och säger kan ha konsekvenser, Våra handlingar har ett kommunikationsvärde. Vi lär av varandra och tar efter de andras beteenden. Ofta kan vi uppleva starka känslor i ett möte med en person redan efter några minuter. Abrahamsen menar dock att vi kan bryta gamla mönster och förändra vårt beteende, vilket ofta blir ett resultat av kommunikation. (Ibid.) Man kan dock fundera över vad arbetet egentligen innebär och varför man arbetar. De flesta skulle kanske svara att man arbetar för att tjäna pengar. Men det kan dock finnas andra bakomliggande orsaker som spelar en betydelse. För trivsel på arbetsplatsen är det till exempel mycket viktigt med kommunikationen med sina kollegor och de personer man arbetar tillsammans med. Man kan sällan undvika att se hur och reagera över andra personers sätt att arbeta. Detta är oftast människor som du inte egentligen känner, utan du träffar dem endast på jobbet. Om vi inte förstår det som sker mellan olika parter eller förstår vikten av att ta kommunikationen på allvar, kan arbetsplatsen få stora bekymmer. (Ibid.) Förtroendet för rättsväsendet Brottsförebyggande rådet ger varje år ut rapporter som berör olika delar av kriminalitet i Sverige. I vissa av dessa rapporter kan vi finna aktuell information kring vår studie. Bland annat togs det upp i rapport 2007:9 hur förtroendet för rättsväsendet ser ut i Sverige idag. Denna rapport redovisar till exempel att flera olika faktorer påverkar tilliten till rättsväsendet, till exempel bedömningen av institutionens pågående verksamhet vad gäller trovärdighet och kvalitet, utifrån såväl egna som andras erfarenheter. Rapporten hänvisar till en undersökning som genomfördes 2005 av Eurobarometer, vilken visade att Sverige ligger högt över medel vad gäller förtroende till samhällsinstitutioner. Hela 72 % av de svenska deltagarna i undersökningen har ett förtroende för polisen, medan endast 20 % kände tillit till de politiska partierna. Författarna hänvisar även till en undersökning

19 18 genomförd av SOM-institutet vid Göteborgs universitet 2005, vilken påvisade att 48 % av deltagarna angav att de har ett mycket stort eller ganska stort förtroende för polisen. (Brottsförebyggande rådet [Brå], 2007) Aspekter som kan påverka huruvida deltagarna känner förtroende för polisen, kan till exempel vara om personen i fråga varit utsatt för brott, personens utbildning eller ålder. Deltagarnas utbildning är den faktor som har störst betydelse för skillnader i förtroendet. De som har lägst förtroende för rättsväsendet är dock de personer vilka varit åtalade för brott de senaste tre åren. (Ibid.) Författarna menar sig kunna se att det höga förtroendet för rättsväsendet, hör tätt ihop med det höga förtroendet för polisen som en enskild del av rättsväsendet. (Ibid.) Otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner Brå-rapporten 2005:18 behandlar ämnet; otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner. Den behandlar såväl trakasserier, hot, våld som amorös infiltration, erbjudanden av olika slag. För att ta reda på problemets omfattning gjordes en enkätstudie stycken postenkäter skickades ut till, domare, nämndemän, åklagare, poliser, säkerhetspoliser, tulltjänstemän, kustbevakningstjänstemän, tjänstemän inom Skatteverket och tjänstemän inom Kronofogdemyndigheten. Enkätstudien kompletterades senare med en kvalitativ studie baserad på intervjuer, samt en deltagande observation, vid Kronofogdemyndigheten. I studien behandlades tidsperioden, januari 2004 till och med sommaren (Brottsförebyggande rådet [Brå], 2005) Med otillåten påverkan avses i rapporten: allvarliga trakasserier och hot samt vålds-situationer mot person eller egendom, som utöver att vara ett stort arbetsmiljöproblem riskerar att påverka den enskilde tjänstemannens myndighets-utövning och som därför i förlängningen kan utgöra ett hot mot demokra-tin. Med otillåten påverkan avses också korruption i form av otillbörliga erbjudanden. (Brottsförebyggande rådet [Brå], 2005, sid. 7) De som utsätter myndighetspersoner för otillåten påverkan benämns intressenter. Intressenterna är oftast enskilda individer. Bara en fjärdedel av dem utgörs av grupperingar, så som till exempel organiserad brottslighet. (Ibid.) I studien framkom att 12 % av deltagarna blivit utsatta för otillåten påverkan. Det

20 19 finns dock stora variationer inom urvalet, utsattheten varierar mellan drygt 3 % för tjänstemän på Skatteverket till 20 % för tjänstemän inom Kronofogdemyndigheten. Av dessa 12 % har cirka 8 % uppfattat att intressenten velat åstadkomma aktivitet eller passivitet till egen fördel, medan cirka 4 % har uppfattat handlingen som hämnd på något som redan ägt rum. Fysiskt våld drabbar i stort sett bara poliser. Cirka 6 % av poliserna hade blivit utsatta för våld. Otillåten påverkan drabbar myndighetspersoner både i yrket och privat. (Ibid.) Uniformerade tjänstemän, likt poliser, är sämre än studiens övriga deltagare, på att rapportera otillåten påverkan till sina överordnade. Detta beror enligt Brå på att de kan uppleva att en anmälan ej leder till någon åtgärd. De upplever dessutom ett svagt stöd i frågan från sin arbetsgivare. (Ibid.) I de fall när otillåten påverkan polisanmäls finns det stora variationer gällande hur många fall som leder till lagföring. Av de polisanmälda trakasserierna leder 20 % till lagföring, gällande allvarliga hot är siffran 39 % medan av de anmälda våldssituationerna lagförs 47 % av fallen. Detta speglar enligt Brå dels de prioriteringar som görs, men även svårigheten att utreda och bevisa fall av trakasserier. Dessa fall är ofta mycket komplexa men enligt Brå är det av stor vikt att de tas på allvar och att ansträngningar görs för att utreda fallen. Den vanligaste formen av trakasserier utgörs av obehagliga telefonsamtal, men när det gäller polisen så förekommer även JO-anmälan, motanmälan och okynnesanmälan. (Ibid.) Brå konstaterar i rapporten att de olika yrkesgrupperna har mycket att vinna av att samarbeta och lära av varandra. Framför allt bör man lära av de civila myndigheterna som kommit längre i hanteringen av otillåten påverkan, än de myndigheter som har uniformerade yrkespersoner. (Ibid.) Enligt rapporten bör läget med otillåten påverkan tas på allvar men ej överdrivas. Problemet är stort men drabbar framförallt den enskilt utsatta individen. Samhällsordningen kan inte anses vara hotad. (Ibid.) 1.9 Motivering för denna studie Efter att ha läst Edin och Gustavssons första studie blev vi mycket intresserade av att vidare studera våldsproblematiken på Ågatan. Vi blev framförallt intresserade av att undersöka fenomenet ur olika perspektiv, och valde att inrikta oss på ett brottsofferperspektiv. Utefter detta valde vi våra informanter från olika kategorier, så som brottsoffer, gärningsmän, ordningsvakt och polis. Tanken var att genom att låta personer med olika relation till våldet på Ågatan, belysa fenomenet ur olika

21 20 perspektiv, och på så sätt få en ökad förståelse för situationen. Vår studie kom sedan att utvecklas till att framförallt beröra relationen mellan poliser och ordningsvakter på Ågatan. Parallellt med vår studie genomförde Edin och Gustavsson sin andra studie, där de fördjupade sitt polisperspektiv. Detta anser vi ytterligare motiverar vår studies fokus. Tillsammans kan de tre studierna ge en fördjupad förståelse av våldsproblematiken på Ågatan.

22 21 2 Teoretisk referensram Inom sociologin finns olika utgångspunkter för att analysera fenomen, från mikrotill makroperspektiv. Inom mikrosociologin fokuserar man på mindre enheter såsom människan. Motsatsen till mikroperspektivet är makrosociologin. Här ser man istället till de större enheterna, såsom organisationer eller sociala system. (Brante, Andersen & Korsnes, 2003) Detta kan vara viktigt att reflektera över då en konflikt uppstår; ska fokus läggas på den enskilde individen, individens relation till några få andra personer eller ska man se till helheten? (Abrahamsen, 2003) Detta kan ses som en grund för vårt val av teorier. Vi ser mikro- och makronivå som ändpunkterna på en perspektivskala och vill med följande teorier belysa fenomenet från olika synvinklar och perspektiv på skalan. 2.1 Fenomenologi Ett av de stora namnen inom fenomenologin är Alfred Schütz. Han talar om att all den kunskap vi har om vår omvärld och vardagen, innefattar konstruktioner, till exempel generaliseringar och idealiseringar. Med grund i detta finns det ingenting som vi kan kalla för rena fakta. Vi uppfattar bara delar av vardagen, det vill säga de delar vilka är relevanta för oss. Schütz talar även om en zon med primär kunskap. Denna zon innefattar kunskap om de delar som berör oss inom vårt arbete. Det kan till exempel vara kunskap om hur en situation fungerar eller hur den ska hanteras. (Schütz, 1971) Våra tidigare erfarenheter bildar ett slags referensschema. Dessa kunskaper kan översättas som förhandskunskaper, eller kanske mest kända som common sense kunskaper. Alla människans handlingar grundas i tidigare erfarenheter, och vi handlar oftast utifrån en lösning vi sedan tidigare vet fungerar. Common sense världen är alltså ett utrymme för social interaktion, i vilken människan ingår i bekantskapskretsar där det är möjligt att komma underfund med varandra. Common sense kunskaperna tas för givna och människan kan sägas agera och tolka världen genom dessa. (Ibid.) Vardagen är intersubjektiv, och kan inte ses som en privat värld, utan delas av alla människor. Vardagen kan således sägas vara vår gemensamma vardag. Medmänniskorna runt oss vill oftast få oss att handla på ett visst sätt, precis som den enskilde individen vill få omgivningen att agera eller reagera. Som en människa bland människor lever jag med dem. (Ibid.)

23 22 Schütz talar om något han kallar för den generella tesen om reciproka perspektiv. Individen förutsätter att det man själv tar för givet i vardagen, tar även andra för givet. Detta innebär att den egna uppfattningen till exempel om ett objekt, menar man själv skulle kunna benämnas som allas kunskap. Människan kan endast kommunicera med andra, om det finns en tro hos individen att den andre förstår våra handlingar. Varje form av social interaktion förutsätter alltså att vi tror att den andre förstår vad vi menar. Detta gör även att vi tolkar hans beteende som ett svar, även då det inte kommer ett tydligt svar. Förutsättningen för detta är en hel samling av konstruktioner av vardagen. Schütz väljer att kalla detta för idealiseringen av motivens reciprocitet. (Ibid.) Viktigt att poängtera är dock att kunskapen varje individ innehar, skiljer sig på flera sätt mellan individerna. Detta handlar inte bara en fråga om vad vi vet, utan även hur vi vet vad vi vet. Man kan säga att kunskapen har olika typer av precision. Individen vet själv när man måste vända sig till sina medmänniskor för att få kunskap om något som man inte själv klarar av. I vardagen konstrueras ständigt typer av den kunskap den andre besitter. Något som framkommer tydligt i Schütz teori är typifierad kunskap, det vill säga kunskap som är socialt konstruerad. Den här typen av kunskap är alltså en del av vårt sociala arv. Kunskapen kan till exempel komma av direkta möten med andra eller genom berättelser av personen som varit i en viss situation. (Ibid.) Då människan ställs inför ett handlingsval, måste hon ha kunskap om olika delar. För det första måste hon veta från vilka förhållanden handlingen bör utgå ifrån. För det andra måste hon ha kunskap om vilka mål som gäller samt vilka följder min handling kan få. Vidare måste hon ha kunskap om vilka medel som behövs för att klara av att uppnå målet. (Ibid.) Endast aktören själv vet varför han utför en handling. Den som ser den utförda handlingen vet oftast inte vad som förelåg handlingen eller vad som följer den. Med grund i detta kan observatören oftast inte få en helhetsförståelse av aktörens motiv. Schütz menar att en handling kan ha tre olika betydelser; en för aktören själv, en för observatören och en för den person som interagerar med aktören i handlingen. En subjektiv förståelse av en handling är därför bara möjlig om man lyfter fram motiven bakom. (Ibid.) Vi agerar inte bara direkt, utan Schütz menar även att vi agerar över en tidslinje. Vi har en relation med dem som fanns där innan oss, vilka har satt sina spår. I nutiden agerar vi med dem som finns runt oss idag, och i framtiden kommer nya individer,

24 23 vilka går i våra spår. Viktigt att skilja mellan är dock att de som finns runt oss idag har vi en rumslig gemenskap med. Detta innebär att vi befinner oss på samma fysiska plats med gemensamma intressen. För att kunna komma till den här gemenskapen måste vi lära oss att förstå den andres situation. Endast då man kommit till detta stadium kan man planera och sätta upp gemensamma mål inför framtiden. (Ibid.) 2.2 Dahrendorfs rollanalys Dahrendorf menar att alla människor innehar olika roller. Han poängterar dock att homo sociologicus, människan som innehavare av en social roll, är en vetenskaplig konstruktion och ingen direkt representation av verkligheten. (Dahrendorf, 1969) Homo sociologicus står, enligt Dahrendorf i skärningspunkten mellan den enskilde individen och samhället. Den enskilde är sina roller men på samma gång utgör rollerna samhällets påtryckningar på individen. Detta innebär att individen både skapas av och skapar de roller denne innehar. Genom sociala positioner och sociala roller förenas individen och samhället, då sociala roller utgörs av samhällets beteendeförväntningar på den enskilde. Alla antaganden vi gör om människor, gör vi, i själva verket om människor såsom homo sociologicus. (Ibid.) Sociala roller skapas enligt Dahrendorf med hjälp av sociala positioner. Sociala positioner utgörs enbart av platser i ett imaginärt positionsfält. Sociala roller å andra sidan utgörs av relationerna mellan innehavare av olika sociala positioner. Till exempel kan en social position utgöras av en persons könstillhörighet som man. Den sociala positionen man kan då ses i relation till andra män eller kvinnor och kommer då att utgöra en social roll. Eftersom att sociala roller, till skillnad från sociala positioner, är relationella menar Dahrendorf att de är mer väsentliga. Sociala positioner utgörs av de informationer vi kan få om en person, till exempel dennes yrke, ålder, kön etcetera. De sociala positionerna kan ge oss mycket information om en person, men de kan aldrig säga allt om denne, då de bara beskriver en del av personen. Den enskilde individen innehar som regel flera sociala positioner och till varje position hör en social roll. De sociala rollerna är vidare i ständig förvandling och aldrig fasta eller givna. (Ibid.) De olika positioner individen innehar kan vara dels tillskrivna, och dels förvärvade positioner. De tillskrivna positionerna grundar sig på kännetecken som individen ej kan påverka, exempelvis ålder eller nationellt ursprung. Jämte dessa innehar den enskilde individen en rad förvärvade positioner. Dessa har tillkommit med individens medverkan, så som till exempel yrke eller civilstånd. (Ibid.)

25 24 Även om individen ej kunnat påverka den sociala positionen och dess sociala roll, så måste denne ändå förhålla sig till den. På detta vis går det ej att helt undkomma en social roll. Man måste alltid förhålla sig till den sociala rollen på något plan. Man kan välja att agera mot dess beteendeförväntningar eller i enlighet med dem, men aldrig helt utanför de ramar den sociala rollen bildar. Detta innebär i förlängningen att en individ måste känna till sin roll för att kunna spela den och därigenom kräver den sociala rollen alltid en prestation av den enskilde som denne inte kan värja sig emot. (Ibid.) Sociala roller utgörs av beteendeförväntningar som ställs på individen. Den sociala rollens beteendeförväntningar riktas i form av krav. Dessa krav kan ta två olika former. Krav på beteenden hos rollinnehavaren, eller krav på dennes utseende och karaktär. När beteendeförväntningar ställs på rollinnehavaren gällande ett visst beteende talar Dahrendorf om den enskildes rollbeteende. De krav som ställs på den enskilde i form av ett visst utseende eller en viss karaktär utgör den sociala rollens rollattribut. På detta sätt utgör beteendeförväntningarna, och med dessa även de sociala rollerna, alltid tvång från samhällets sida som riktas mot den enskilde. (Ibid.) Det tvång som riktas mot den enskilde, på grund av den sociala rollens beteendeförväntningar, sker genom sanktioner, positiva eller negativa. Mest avgörande för individen är dock de negativa sanktionerna, detta på grund av att den enskilde oftast har visst inflytande över de positiva sanktionerna, men ej över de negativa. Sanktioner kan vidare delas in i tvångs-, plikt- och kan-förväntningar. De första två regleras oftast av negativa sanktioner medan den tredje oftast styrs av positiva sanktioner. Den som bryter mot tvångssanktioner kan komma att drabbas av juridiska sanktioner, medan den som bryter mot pliktsanktioner kan straffas med socialt ogillande. Kan-förväntningarna har ingen tvingande effekt på samma vis som de övriga två utan regleras mestadels av positiva sanktioner och belöningar. (Ibid.) Dahrendorf anser att en av rollanalysens viktigaste aspekter är den om rollkonflikter. Rollkonflikter kan uppstå både mellan och inom sociala roller. Konflikter mellan olika roller benämner Dahrendorf som interrollkonflikter medan konflikter inom en och samma roll benämns intrarollkonflikt. Då det förekommer olika, motstridiga beteendeförväntningar på den enskilde kommer denne att välja i riktning mot den rollen som utövar den starkaste sanktionen. Detta för att undkomma den starkaste sanktionen. (Ibid.)

26 Foucaults maktanalys Foucault menar att man främst bör förstå samt försöka analysera makt i samband med styrkeförhållanden. Han fokuserar på själva subjekten, och dess påverkan av maktrelationerna snarare än maktrelationerna i sig. (Sawicki, 1991). Man bör inte försöka finna vem som innehar och vem som inte innehar makt, utan istället försöka se mönstret som uppstår med styrkeförhållandenas växelspel. (Foucault, 2004) Det Foucault vill säga är att det inte finns någon primär eller fundamental maktprincip som samhället domineras av, utan att makten finns överallt. Det sociala fältet som system är öppet, och det ger möjlighet till såväl dominans som motstånd. (Sawicki, 1991) Foucault menar att man bör tänka på makt utanför ramarna stat, lagar och klass, vilket är den juridiska och politiska makten. Foucault förnekar inte att juridiskpolitiska modellerna tar upp en form av makt, det han menar är att de inte tar upp det viktigaste och mest centrala i maktrelationerna. De juridik- politiska modellerna menar att makt innehas, att makten flödar hierarkiskt uppifrån och ner samt att makt är fundamentalt undertryckande. De centrala maktrelationerna enligt Foucault är istället tiotusentals av maktrelationer som finns på mikronivå i samhället. (Sawicki, 1991) Foucault menar, i motsats till de juridisk- politiska modellerna, att makten inte innehas. Den utövas och är produktiv, som en skapande kraft. Han menar att makten har så stort grepp om individen, just på grund av att den är produktiv. Makten är repressiv endast då makten är i sin mest extrema och frustrerade form. (Sawicki, 1991) Makt finns i varje relation, men då liknande ett slags spel av krafter som är både öppna samt växlande. Maktrelationerna är inneboende i förhållande till andra relationer och där dessa är verksamma har de en roll av direkt produktivitet. Foucault menar att det inte finns någon fundamental modell för maktrelationer, och att det inte finns någon alltigenom märkbar motsättning mellan de härskande och dem som härskar. Han menar att makten kommer underifrån. (Foucault, 2004) Foucault beskriver även betydelsen av motståndet gentemot makten. Han menar att man måste se all makt i relationen till motståndet mot den. Detta på grund av att där makt finns, finner man även motstånd. (Ibid.) Makten är, enligt Foucault, beroende av motståndet emot den. (Sawicki, 1991) Foucault menar dock att maktgränserna kan bli nådda och maktrelationerna förvandlas då istället till kraftrelationer. Detta

27 26 sker då motståndskrafterna har besegrats. (Sawicki, 1991) För Foucault hänger makt och kunskap intimt samman, då kunskap genererar i makt och vice versa. Foucault anser att makt producerar kunskap, han menar att makt och kunskap förutsätter varandra. Han menar att kunskap är makt. (Foucault, 1991) 2.4 Goffmans dramaturgiska rollteori Goffman menar att man kan analysera mänskliga relationer utifrån ett rollperspektiv. Han anser att det finns en strukturlikhet mellan att spela en roll på en teater och att interagera med andra människor i vardagen. Individer ikläder sig olika roller och spelar upp framträdanden för varandra när de möts. Detta kan ske mer eller mindre medvetet, men det förekommer alltid. När människor interagerar med varandra möts de som olika roller med en grundläggande strävan efter en gemensam definition av situationen. Detta är enligt Goffman en nödvändighet för att samhället ska fungera. (Goffman, 2000) Det finns enligt Goffman olika rolltyper som individer kan ikläda sig vid mötet med andra. Den som är aktiv vid interaktionen, aktören, är den som förmedlar ett intryck. Det förekommer även att flera aktörer samarbetar om att förmedla ett intryck och dessa kan då benämnas som ett team. Aktören kan dock inte spela upp sitt framträdande oberoende av en publik. Publiken utgörs av den eller de individer som påverkas av aktören och de intryck som aktören förmedlar. Goffman menar att förutom aktören och publiken finns även vid vissa framträdanden en regissör. Regissören utgörs av en person som planerar flera olika rollframträdanden men deltar ej aktivt i det praktiska framträdandet. Ett exempel på en regissörsroll kan till exempel vara en arbetsledare som instruerar övrig personal om hur de ska bemöta företagets kunder. De personer som ej berörs av framträdandet på något sätt benämns som utomstående. (Ibid.) Goffman använder sig i sin teori av begreppet fasad. Fasaden utgörs av expressiv utrustning som aktören använder sig av för att kunna spela sin roll. I fasaden ingår inramningen och denna kan ses som det sceniska inslaget i fasaden. Hit hör allt det som aktören använder sig av i sitt framträdande, som är platsbundet. Detta innebär att för att en aktör ska kunna använda sig av inramningen som en del i sin roll så måste han befinna sig på en specifik plats under hela tiden rollen spelas. En annan del av inramningen utgörs av den personliga fasaden. Denna utgörs av de delar i den expressiva utrustningen som är direkt knutna till individen. Dessa tar aktören med sig även när han byter plats. (Ibid.)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals

Läs mer

Ökad trygghet och minskad brottslighet på nöjesgatan Ågatan att lyckas med brottspreventiv samverkan

Ökad trygghet och minskad brottslighet på nöjesgatan Ågatan att lyckas med brottspreventiv samverkan Ökad trygghet och minskad brottslighet på nöjesgatan Ågatan att lyckas med brottspreventiv samverkan INLEDANDE SAMMANFATTNING Projektet fokuserar brottslighet vid krogbesök på Linköpings nöjesgata Ågatan.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Januari 2005 Plan för att främja respektfullt bemötande mellan människor, både stora och små - förhindra kränkande behandling Förskolorna i Håbo kommun har i

Läs mer

Hot mot förtroendevalda

Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Säkerhetspolisen, mars 2008 Innehåll: Säkerhetspolisen Foto: Säkerhetspolisen Beställning: Rapporten finns i pdf-format på Säkerhetspolisens webbplats www.sakerhetspolisen.se

Läs mer

Finns det "besvärliga människor"?

Finns det besvärliga människor? Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Varför är jag domare. Roller och förväntningar Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket SEKO Upplaga: 5 000 november 2008 Grafisk form och produktion: ETC Foto: Anna Ledin Tryck: Modintryckoffset Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket I den här broschyren

Läs mer

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Partybrudarna som vaskade allt!

Partybrudarna som vaskade allt! Iq Rapport 2011:1 en aktuell bild av ungas attityd till alkohol Partybrudarna som vaskade allt! Man har ungefär tre timmar på sig om man vill festa alkoholfritt, sedan blir alla för fulla. Folk ansåg att

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 Kunskapsskolan Västerås Gäller tom 31 augusti 15 1 Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och 14:e kapitlet skollagen. Där finns

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund

Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund SIGNERAD 2015-04-08 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-08 Vår referens Syna Ouattara Utredare syna.ouattara@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola 2014-2015 SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Saxdalens ro 1 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola 2014-2015 Vision Vi vill skapa en förskola: fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare

Läs mer

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. LEDARSKAP I SAMVERKAN, 7,5 högskolepoäng LINNÉUNIVERSITETET Programmet för Ledarskap och organisation 1LO100, 1-30 högskolepoäng Distans Läsåret 2011-2012 STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1 "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng 1 CENTRALA MOMENT...

Läs mer

Borgviks förskola och fritidshem

Borgviks förskola och fritidshem Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling s Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Gunilla Jansson, Stockholms universitet

Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Gunilla Jansson, Stockholms universitet Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens Gunilla Jansson, Stockholms universitet Utgångspunkter Aktuell forskning om språk på arbetsplatsen Holistisk syn på språkutveckling

Läs mer

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Trygghetsplan VT 2015 Innehållsförteckning 1. Martin Koch-gymnasiets vision och mål 3 2. Trygghetsplanens syfte 3 3. Arbetsgrupp

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige Brottsoffer i fokus En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box 45407 104 31

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

KARTLÄGGNING AV SVENSKA ISHOCKEYDOMARES ARBETSMILJÖ DEN 1 JULI 2015 NIKLAS.BOSTROM

KARTLÄGGNING AV SVENSKA ISHOCKEYDOMARES ARBETSMILJÖ DEN 1 JULI 2015 NIKLAS.BOSTROM DEN 1 JULI 2015 Ishockey är det roligaste som finns, jag älskar att ta ansvar och en ledande roll. Däremot är spelarnas beteende och framförallt föräldrars och ledares beteende under all kritik idag. KARTLÄGGNING

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011 Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....

Läs mer

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en

Läs mer

2015-05- 0 8. BESLUT Datum INITIATIVÄRENDE MED ANLEDNING AV EN ANMÄLAN ANGÅENDE BROTT MOT TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGENS FÖRBUD MOT REPRESSALIER

2015-05- 0 8. BESLUT Datum INITIATIVÄRENDE MED ANLEDNING AV EN ANMÄLAN ANGÅENDE BROTT MOT TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGENS FÖRBUD MOT REPRESSALIER BESLUT Datum 2015-05- 0 8 Dnr 8322-14-30 Aktbilaga 1 I INITIATIVÄRENDE MED ANLEDNING AV EN ANMÄLAN ANGÅENDE BROTT MOT TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGENS FÖRBUD MOT REPRESSALIER Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2 Innehållsförteckning VISION,POLICY OCH ANSVAR... 3 DET ÅTGÄRDANDE ARBETET

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö. Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Skolan Läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Östra skolan Planen gäller från 2014-09-21 till 2015-09-21

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Trygghetsplan 2015-2016

Trygghetsplan 2015-2016 Trygghetsplan 2015-2016 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för förskolan Stjärnhimlen Grunduppgifter Förskolan namn Förskolan Stjärnhimlen Förskolans logotyp Vår vision I våra

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Linda Irebrink Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Examensarbete 10 poäng Handledare:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2011-2012 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 , Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Media styr alla dina intressenter

Media styr alla dina intressenter Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering för förskolor inom pedagogisk enhet Norr 2014-2015

Plan mot kränkande behandling och diskriminering för förskolor inom pedagogisk enhet Norr 2014-2015 Pedagogisk enhet Norr 140817 Plan mot kränkande behandling och diskriminering för förskolor inom pedagogisk enhet Norr 2014-2015 Planen gäller för: Barkassen, Gatan, Kaptensgården, Strannegården, Dannebacka,

Läs mer

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Personalenheten Åstorps kommun 2005 Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Arbetstagarna i Åstorps kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö, där alla möts med respekt. I detta ingår att inte behöva utsättas för sexuella trakasserier.

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015

Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015 Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015 Vision Solhyttans förskola ska ha ett klimat där alla tillåts vara den man

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Att vara sin egen fiende

Att vara sin egen fiende Att vara sin egen fiende Att möta aggressivitet Funderingar, strategier, metoder, ansvar, förklaringar Kunskap Owe Sjölander 2015 Vem är förövaren? En person, ofta en man, som utför Handlingar mot en annan

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola Reviderad oktober 2013 Vision Skolan är en plats fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. På Lillmons skola

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig Sida 1/8 Handlingsplan för hantering av trakasserier och osakligt bemötande inom Ålands gymnasium Behandlad i allmänna förvaltningens samarbetskommitté den 17 juni 2010 Behandlad i allmänna förvaltningens

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Skogshaga förskola och Naturförskolan Stövlan 2015-16 Inledning

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Aisha och hennes bror Karim. Karim har inget tålamod och är väldigt arg hela tiden. Han trivs inte i skolan och hotar familjen,

Läs mer