Rehabiliteringsutredning

Transkript

1 V01 Rehabiliteringsutredning Delrapport 1- Kartläggning Lednings- och verksamhetsstöd Johan Ahlgren, VO Onkologi Margreth Rosenberg, VO Barn- och ungdomssjukvården Ulf Larsson, VO Internmedicin Kristin Ahne, VO Specialmedicin Gunilla Rundberg, Aleris AB Bo Staffas, Capio AB Kerstin Hallonqvist, VO Ljusdal Primärvård Janet Kling, VO Södra Hälsingland Primärvård Åsa Linder, projektledare Lena Hörberg, projektadministratör Mall-ID

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Uppdraget Projektorganisation och projektets genomförande Bakgrund Kartläggningsaktiviteter och resultat Verksamheternas egna beskrivningar Uppdragsbeskrivning Rehabilitering inom Primärvården Division Primärvård Vårdplatser i länet Rehabmedicin i Sandviken Pågående utvecklingsarbeten i landstinget Ekonomi Personal och kompetens Resurser Genomförd kommunalisering av hemsjukvård Produktion Faktainsamling Prevalens och incidens för målgruppen Allmänt om utveckling inom diagnosgrupperna Kompletterande rehabilitering Dialogdag med brukarorganisationerna Resultat av undersökning från verksamheterna Resultat från verksamhetsenkät Resultat från intervjuundersökning Omvärldsspaning Nationellt Definitioner Socialstyrelsens termbank (30)

3 1 Sammanfattning Landstingsstyrelsen beslutade den 17 oktober 2012 (: LS 2012/1046) att en rehabiliteringsutredning genomförs. Av beslutet framgår att en utvärdering ska ske med fokus på hur förändringen, efter prioriteringsarbetet och förslagen till medicinska prioriteringar och effektiviseringar, fallit ut samt ge underlag till förslag om förändring eller utveckling av nuvarande verksamhet. Utvärderingen ska också, efter kartläggning och analys, tydliggöra om rehabilitering saknas för några grupper i Landstinget Gävleborg samt genom omvärldsbevakning ge en uppfattning om vilka alternativ som finns. En avgränsning av diagnosgrupper är genomförd. Utredningen fokuserar på rehabilitering av patienter med följande diagnoser: - Reumatiska sjukdomar - Neurologiska sjukdomar - Cancer - Lungsjukdomar; företrädesvis KOL - Hjärn- och spinalskador efter trauman Utredningen består av tre delar: Kartläggning: Beskrivning av verksamheten idag, dess förutsättningar samt olika faktauppgifter Analys: Identifiera behov av utveckling Handlingsplan: Förslag till åtgärder I denna rapport presenteras resultatet av del 1 kartläggningen. Analysdel och handlingsplan presenteras senare under våren Kartläggningen omfattar följande områden: Sammanställning av landstingsinterna faktauppgifter gällande uppdragsbeskrivningar, ekonomi, personal/bemanning, produktion och vårdplatser relaterade till målgruppen. En fördjupad kartläggning av kommuntillhörighet för patienterna vid Rehabiliteringsmedicin inom verksamhetsområdet Specialmedicin. Enheten är den enda inom utredningen som har ett länsuppdrag. Könsperspektivet har även beaktats. Sammanställning av faktauppgifter om diagnosgrupperna, som förekomst inom befolkningen och antal som insjuknar i respektive diagnos per år samt utvecklingstendenser. från bedömningsgruppens arbete med bedömning av remisser till kompletterande rehabilitering 2009 Synpunkter från verksamheterna utifrån enkät till berörda, resultat av intervjuer med ett hundratal medarbetare inom rehabiliteringsprofessionen och synpunkter från brukarorganisationerna 3 (30)

4 Omvärldsspaning i landsting som befolkningsmässigt är i storlek som Landstinget Gävleborg. De undersökta är landstingen i Dalarna, Västmanland, Värmland, Västernorrland och Kalmar län. Av kartläggningen framgår bl.a. följande: Det finns utbud av rehabiliteringsinsatser inom primärvård och specialistvård för målgruppen. Inom primärvårdens basuppdrag i Hälsovalet och som tilläggsuppdrag vid 7 dagrehabiliteringsenheter på sex orter i länet. Beskrivningar om verksamheternas uppdrag har ingen enhetlig struktur. Vårdnivåer finns inte beskrivna för målgruppens rehabilitering, vilket bidrar till oklarheter inom verksamheterna om innehållet i uppdragen. För utredningens målgrupper finns inga vårdprogram utarbetade. Rehabiliteringsmedicin inom VO Specialmedicin har företrädes flest hälsingepatienter inom slutenvården, medan gästrikepatienter dominerar öppenoch dagvård. Totalt är gästrike patienterna i majoritet, undantaget patienter från Ljusdal. En sammanställning har gjorts av ekonomiska och personella resurser som disponeras för målgruppen. Primärvårdens rehabiliteringsinsatser har skattats efter dialog med företrädare från verksamheten, procentuellt för hela målgruppen relaterat till samtliga patienter inom primärvårdens basuppdrag. Arbetsterapeuter skattar insatser för målgruppen till 25 %, sjukgymnaster till 15 % samt psykosocial personal till 3 %. Fördelningen av resurser mellan primärvård och specialistvård är svår att uppskatta. Konstateras kan att primärvårdens dagrehabiliteringsenheter till sin karaktär mer liknar specialistvård, då målgruppen i nuläget är tydligt definierad till personer med stroke och neurologiska sjukdomar. Cancerrehabilitering är ett tämligen nytt område, då allt fler personer lever med en cancerdiagnos. Cancerpatienterna finns inom ett flertal verksamheter inom specialistvården. I primärvårdens rehabilitering finns inte cancerpatienter i nämnvärd omfattning. Behovet av rehabilitering är svårdefinierat, och kräver ytterligare belysning inom ramen för Nationella cancerstrategin. KOL-patienter diagnosticeras oftare och behov av rehabilitering finns inom primärvården. Inom specialistvården finns marginella resurser. Behov av slutenvård i både omfattning av patientnumerär och vårddygn kan påverkas om KOL-patienter fångas upp i primärvården. Patienter med hjärn- eller spinalskador i yrkesverksam ålder rehabiliteras huvudsakligen vid Rehabiliteringsmedicinska verksamheten i Sandviken. År 2009 beviljades 41 patienter kompletterande rehabilitering, 15 med reumatiska diagnoser och 26 med neurologiska. 101 remisser skrevs till den bedömningsgrupp som beviljade eller avslog remisserna avslutades bedömningsgruppens uppdrag. En verksamhetsundersökning via enkät är genomförd för att få in synpunkter från verksamheten. Av den framgår att vissa patientgrupper faller mellan stolar, att gränssnitt mellan vårdnivåer inte är tydliggjorda. Samma synpunkter framkommer 4 (30)

5 i intervjuerna med professionen. Brukarorganisationerna efterlyser ökad samverkan mellan vårdaktörer, bättre planering över tid och att vården tar bättre till vara brukarnas och närståendes erfarenheter. Omvärldsspaningen visar att landstingen organiserat rehabiliteringsverksamheten på olika sätt. T.ex. att all rehabiliteringspersonal, inklusive de som servar privata hälsocentraler, samlats i en och samma organisation (Kalmar och Värmland). Övriga landsting har modeller som liknar vårt landsting. Rehabiliteringsarbetet för målgruppen i utredningen liknar i stort arbetet inom Landstinget Gävleborg. Största skillnaden är att psykologresurser finns vid flera andra landsting för barnoch ungdomssjukvården och kopplade till neurologin för vuxna vid sjukhusen. 2 Inledning Landstingsstyrelsen beslutade 17 oktober 2012, : LS 2012/1046 (bilaga 1) att en rehabiliteringsutredning ska genomföras. Beslutet innebär att en utvärdering ska ske av vilka konsekvenser beslutet efter process med medicinska prioriteringar inför budgetprocessen 2010 inneburit, d.v.s. att upphöra med kompletterande rehabilitering. Omvärldsspaning ingår i uppdraget, samt undersöka om rehabilitering saknas för någon/några patientgrupper Målgruppen för utredningen är personer med kroniska sjukdomar i behov av rehabilitering under stora delar av livet. En avgränsning är genomförd, och de aktuella diagnosgrupperna är: Reumatiska sjukdomar: reumatoid artrit, psoriasis artrit och ankyloniserande spondylit Neurologiska sjukdomar. Multipel skleros, Morbus Parkinson, GBS (Guillain Barre syndrom), Kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati Cancer Lungsjukdomar: KOL och lungcancer Hjärn- och spinalskador efter trauma Socialstyrelsen föreskriver i författningssamlingen (SOSFS 2008:20) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering att den enskilde som har behov av samordning ska erbjudas detta av de verksamheter som svarar insatserna. En plan ska även upprättas utifrån den enskildes behov. 3 Uppdraget Rehabiliteringsutredningen har som uppdrag att genomföra en kartläggning och analys av nuvarande rehabiliteringsverksamhet för patienter med kroniska eller progredierande sjukdomstillstånd. 5 (30)

6 Kartläggningen och analysen ska möjliggöra ett ställningstagande och ge underlag till förslag om förändring eller utveckling av nuvarande verksamhet. Utredningen ska också efter kartläggning och analys tydliggöra om rehabilitering saknas för några grupper i Landstinget Gävleborg. Genom omvärldsbevakning ska utredningen ge en uppfattning om vilka alternativ som finns. Brukarorganisationer ska involveras i utredningen. Målet är att säkra att landstinget har tillräcklig kompetens, ändamålsenlig organisation och kunskapsbaserade metoder och arbetssätt för att möta behoven hos patienter med kroniska sjukdomar i behov av rehabilitering. 3.1 Projektorganisation och projektets genomförande Projektet har en styrgrupp bestående av landstingsdirektören och divisionscheferna inom Operation, Medicin/Psykiatri och Primärvård samt chef för Hälsovalskontoret. Hälso- och sjukvårdsutskottet utgör politisk styrgrupp. Projektgruppen består av verksamhetschefer inom verksamhetsområdena Specialmedicin, Internmedicin, Barn- och ungdomssjukvården, Onkologi samt två verksamhetschefer från division Primärvård och två verksamhetschefer från privata vårdgivare: Aleris i Bollnäs/Söderhamn och Capio i Gävle. En medicinsk och en rehabiliterings referensgrupp har bidragit med expertkunskaper i arbetet. Brukarorganisationerna har utgjort en annan referensgrupp. Skiss på projektorganisation med deltagarnamn anges i bilaga 2. 4 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser under hela livet Vissa personer har kroniska sjukdomar, med varierande grad av smärta och rörelsehinder. Enligt WHO:s definition syftar rehabilitering till att bibehålla, återställa eller öka patientens funktionsförmåga för ett självständigt liv med aktivt deltagande i samhällslivet. Inom div Primärvård organiserades rehabiliteringsresurserna (sjukgymnaster, arbetsterapeuter och psykosocial kompetens) om 2012, från att vara ett eget verksamhetsområde till att gå in under hälsocentralerna i primärvård och till div Medicin/Psykiatri i specialistvården. De största privata vårdgivarna har en egen organisation av rehabiliteringsresurserna. 6 (30)

7 Utredningen består av tre delar: Kartläggning: Beskrivning av verksamheterna idag och dess förutsättningar samt olika faktauppgifter. Analys: Identifiera områden med behov av utveckling. Handlingsplan: Förslag till åtgärder. I denna rapport presenteras resultatet av del 1 - kartläggning. Analysdel och handlingsplan kommer att presenteras senare under våren Landstingsstyrelsens beslut, projektorganisation, tidplan m.m. finns att läsa på rehabiliteringsutredningens sida 5 Kartläggningsaktiviteter och resultat 5.1 Verksamheterna idag Verksamhetsutbud och uppdrag Rehabilitering för målgrupperna i utredningen sker idag inom landstingsfinansierad primärvård och specialistvård. Personalkategorierna sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, kuratorer, psykologer, psykiatrissjuksköterskor och dietister möter målgruppen i varierande grad. Länets hälsocentraler är till 30% drivna av privata aktörer, 70% är landstingsdrivna. På sex orter i länet bedrivs dagrehabilitering som tilläggsuppdrag inom Hälsoval. I Gävle finns två dagrehab-enheter. En drivs av Capio, den andra av div Primärvård. Specialistvårdens rehabilitering är lokaliserad till sjukhusen i Gävle, Sandviken, Bollnäs, Söderhamn och Hudiksvall. Specialistvårdens rehab-enhet i Bollnäs och Söderhamn drivs av Aleris AB sedan april I Sandviken finns länskliniken Rehabiliteringsmedicin inom division Medicin/Psykiatri. Barn, inom ramen för utredningen, med somatiska sjukdomar, som inte rehabiliteras inom Barnhabiliteringen, får sin rehabilitering vid Barnoch ungdomssjukvården i Gävle och Hudiksvall. Den geografiska placeringen av verksamheterna framgår nedan. 7 (30)

8 Karta med specificerade hälsocentraler anges i bilaga 3. En inventering av vårdgivarnas uppdrag är genomförd. Av den framgår att dokumenterad samverkan mellan vårdnivåer saknas. Primärvårdens basuppdrag finns beskriven på övergripande nivå i hälsovalshandboken. Tilläggsuppdraget dagrehabilitering inom primärvård har en uppdaterad rutin som anger målgrupp och arbetssätt. Målgruppen definieras till patienter med neurologiska sjukdomar och stroke. Inom specialistvården finns egna vårdprogram inom sjukgymnastik för flertalet diagnosgrupper i utredningen. Vårdprogram för diagnosgrupperna inkluderande hela rehabiliteringsarbetet saknas. Vårdprogram för stroke finns. 8 (30)

9 5.1.2 Verksamheternas egna beskrivningar VO Specialmedicin, division Medicin/Psykiatri Inom VO Specialmedicin ingår bl.a. Sjukgymnastikenheten, Arbetsterapi- och dietistenheten, kuratorsenheten och Rehabiliteringsmedicin i Sandviken med länsuppdrag. Rehabiliteringsmedicin öppenvård bedriver dagsjukvård. mottagnings- och besöksverksamhet till vuxna. Inom slutenvården bedrivs i viss utsträckning dagsjukvård och hembesök till vuxna. Verksamheten riktar sig till patienter med - förvärvade hjärnskador såsom stroke, traumatisk skada, syrebristskada - ryggmärgsskador, traumatiska eller av annan orsak - långvarig icke malign smärta i rörelseapparaten - behov av specialiserad slutenvårdsrehabilitering vid resttillstånd efter neurologisk sjukdom Arbetsterapienheten, Sjukgymnastenheten och Kuratorsenheten har uppdrag att inom specialistsjukvården tillgodose patienters behov av sjukgymnastik, arbetsterapi och samtalsbehandling i enlighet med tecknade avtal med division Operation och division Medicin/Psykiatri. Nedanstående insatser erbjuds på enheterna utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, relevanta vårdprogram, nationella riktlinjer och SBU rapporter. Rehabiliteringsmedicin öppen- och slutenvård beteendemedicinskt arbetssätt (tvärvetenskapligt arbete där beteendevetenskapliga och biomedicinska kunskaper om hälsa och sjukdom integreras o utvecklas) utrednings- rehabiliterings- och uppföljande insatser av 12 olika yrkeskategorier i nära team samverkan med patient och närstående med patientens godkännande Sjukgymnastenhet behandling individuellt och/eller i grupp dagsjukvård generell information för diagnosgrupper, ex hjärtskola, njurskola. Kuratorsenhet samtalabehandling, individuellt och i grupp generell information för diagnosgrupper s.k. skolor: t ex hjärtskola, njurskola och reumaskola Arbetsterapi- och dietistenhet behandling individuellt och i grupp team samverkan 9 (30)

10 dagsjukvård vissa specifika insatser för patienter i primärvården som oro- faciala problem, lymfödem generell information för diagnosgrupper s.k. skolor; t.ex. hjärtskola, njurskola eller reumaskola, lymfskola Uppdragsbeskrivning Rehabilitering inom Primärvården Primärvårdens uppdrag för rehabilitering preciseras i Hälsovalshandboken. För yrkeskategorierna sjukgymnaster och arbetsterapeuter: Hälsocentralen skall ansvara för att patienter erhåller bedömning, behandling och förebyggande åtgärder för alla förekommande diagnoser/tillstånd, individuellt eller i grupp inom det arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska kompetensområdet. Hälsocentralen skall ansvara för att patienter erhåller bedömning, behandling och förebyggande åtgärder för funktionsnedsättningar och aktivitets- och delaktighetsbegränsningar samt omgivnings- och personfaktorer individuellt eller i grupp inom det arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska kompetensområdet. Hälsocentralerna ska tillhandahålla rehabilitering till sina listade patienter inom en rimlig tid. Arbetet skall bedrivas i nära samverkan med patient, närstående och andra aktörer. Hälsocentralen skall tillhandahålla legitimerad arbetsterapeut samt legitimerad sjukgymnast för patienternas behov. Utgångspunkten för all rehabilitering är att det finns en plan över vad som bör/ska uppnås, den bör i komplicerade fall utarbetas i samråd mellan läkaren, patienten, sjukgymnasten och arbetsterapeut. I normal fallet kan rehabiliteringen påbörjas men om antalet behandlingar tenderar att bli fler än beräknat skall sjukgymnasten direkt samråda med patientens läkare. Det är viktigt att värdera ifall behandlingen ska göras, kompletteras eller byte av behandlingsinriktning. Målet är att patienten ska erhålla den bästa möjliga rehabiliteringen och behandlingen för sin sjukdom/besvär och de resurser som finns tillhands ska utnyttjas på ett likvärdigt och kostnadseffektivt sätt. I alla lägen skall alla inblandade parter tänka på patientsäkerheten och ge vård av bästa möjliga kvalitet. För psykologer, kuratorer och psykiatrisjuksköterskor är uppdraget: Hälsocentralen skall ansvara för att patienter från 18 års ålder erhåller psykosociala korttidsinriktade behandlingsinsatser, inom det allmänmedicinska kompetensområdet, vid exempelvis krisreaktioner, depressioner, ångest, stressrelaterade sjukdomar och psykosomatiska tillstånd. Hälsocentralen skall stödja patienten i att kunna ta tillvara den egna förmågan att förbättra sin livssituation och uppnå förbättrad hälsa. Hälsocentralerna ska tillhandahålla psykosociala insatser till sina listade patienter inom en rimlig tid. 10 (30)

11 Behandlingen skall ske av legitimerad psykolog, socionom eller legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom psykiatri samt vid behov av arbetsterapeut eller sjukgymnast Division Primärvård Samtliga diagnoser i målgruppen kan vara aktuella. Mottagningsarbetet på hälsocentralerna består i huvudsak av: Behandling av skador eller postoperativ behandling och uppföljning, sedvanlig sjukgymnastpoliklinik, ADL-bedömningar och hemträningsprogram Information om livsstilsfrågor Psykosociala insatser i form av krisstöd. Kognitiv beteendeterapi under kortare perioder förekommer på en del hälsocentraler. Individuella patientmöten är dominerade, gruppaktiviteter förekommer då till t ex KOL-patienter Tilläggsresurser finns som bassäng, dagrehabilitering och dietist, och kan vara aktuella för målgruppen Inom primärvården finns en öppenhet för att använda tekniska lösningar, som t ex telemedicin för att erbjuda patienter med långa avstånd till sjukhus tillgång till specialistkompetens Vårdplatser i länet Nedan följer en redovisning av antalet vårdplatser på länets 4 sjukhus och primärvårdens HSL-platser där målgruppen kan vara inneliggande. Andel patienter som härrör till målgruppen är markerad med röda siffror. Gävle sjukhus avd= vpl Barn 107= 20/iu** Cancer 17= 20/100% 110= 26/75% 111A= 24/50% 111B= 24/20% 108A= 9/30% Hudiksvalls sjukhus avd= vpl 19= 12/iu** Aleris Bollnäs sjukhus avd= vpl 1= 28/ 15-20% 5= 18/3% 6= 6 (Uro) HuGynA 4/40% Med VO1/6% Sandvikens närsjukhus avd= vpl Rosengården* 5/60%* Ljusdals Närsjukhus Avd=vpl* Neuro Inga platser Inga platser Avd= 8/ 34%* Stroke 109S= 26 MedVO1=12 4= 12 Reuma Inga platser Inga platser 11 (30)

12 Lung 109L= 26/100% Hjärnskador efter trauma 112K= (ÖNH)//12% 70= 15/27% *Vårdplatserna är HSL-platser inom division Primärvård. Procentsatsen gäller hela målgruppen i utredningen. Mellan landstinget och Hudiksvalls kommun finns ett samarbete vid Forsa Rehab, där målgruppen också kan få insatser. Dominerade patientgrupp vid Forsa Rehab är strokepatienter. ** Kompletteras senare. Vid avdelning 70, 17 och 109L tillhör största delen av inneliggande patienter målgruppen. För övriga avdelningar finns patienterna i målgruppen tillsammans med andra patientgrupper Rehabmedicin i Sandviken Rehabiliteringsmedicin i Sandviken är den enda kliniken i utredningen som har ett länsuppdrag. En närmare granskning har därför genomförts av kommuntillhörighet för Rehabmedicins patienter i såväl sluten som öppen vård. Rehabiliteringsmedicinska kliniken startade 1980 med ett länsuppdrag med vårdavdelning, dagvård, mottagning och hjärnskade-, spinalskade- och smärtrehabteam. Dessutom finns en trafikmedicinsk enhet. Kliniken är ackrediterad enligt ett internationellt kvalitetssystem (CARF), vilket innebär att man har lagt stort fokus på rutiner och kvalitetsarbete på kliniken. Huvudinriktningen inom svensk Rehabiliteringsmedicin är neurologisk rehabilitering för personer i arbetsför ålder, det vill säga rehabilitering av traumatiska, vaskulära och andra sjukdomar inom centrala och perifera nervsystemet, smärtrehabilitering och rehabilitering av kroniska neurologiska sjukdomar. 70 medarbetare finns på kliniken. Arbetssättet är teambaserat med kategorierna specialistläkare, arbetsterapeuter, arbetsterapibiträde, fritidsledare, idrottsledare, kurator, logoped, psykologer, rehab assistent, sjukgymnaster, sjuksköterskor och undersköterskor. På avdelning är bemanningen 19,5 tjänster fördelade på undersköterskor och sjuksköterskor. Avdelningen är öppen dygnet runt alla veckodagar, med låg bemanning på helgen då patienter har helgpermission som en del i rehabiliteringen. Medelvårdtiden är 36 vårddygn och mediantiden 27 dygn med ett spann från enstaka dygn för t ex patienter med lättare stroke, uppföljning av spinalskadade, neuropsykologutredning till månader för patienter med stora traumatiska hjärnskador eller höga spinalskador. 12 (30)

13 Under de tre senaste åren har köns- och diagnosfördelningen av patienter vid avdelning 70 fördelat sig enligt tabellen nedan. Könsfördelning öppenvård finns även angiven. År Könsfördelning Kvinnor - män Stroke Hjärn/ ryggmärgsskada Neuro Övr trauma Könsfördelning Kvinnor män Öppen vård % - 55 % 59 % 9 % 4,2 % 2 % 53 % - 47 % % - 67 % 49 % 33 % 9,5 % 0 % 41 % - 59 % % - 69 % 57 % 27 % 4,5 % 2 % 42 % - 58 % En undersökning är genomförd av patienternas kommuntillhörighet i sluten- och dagvård, samt vid verksamhetens olika team inom öppenvård. I diagrammet nedan anges antal individer/ invånare kommunvis med slutenvård vid avdelning 70 år Kommentar: Andelen inneliggande patienter per kommun/ invånare varierar mellan åren. Tendensen är att hälsingepatienter är i flertal på avdelningen i förhållande till kommunernas storlek. Vårdtiden varierar från enstaka dygn till månader. 13 (30)

14 Diagrammet nedan anger antal individer/ invånare kommunvis som fått dagvård på avd 70 under Kommentar: Antal individer varierar över åren. Tydlig övervikt av patienter från Gästrikland, som av naturliga skäl kan dagpendla till Sandviken. I tabellen nedan anges öppenvårdsbesök kommunvis/ invånare Kommentar: Diagrammet ovan visar att flertalet patienter inom öppenvård kommer från Gästrikland, dock inte lika markant som dagvården. 14 (30)

15 Mätning av antalet unika individer per invånare/kommun åskådliggörs i diagrammet nedan. Förtydligande: antal individer kan ha haft både vårddygn, dagvård och mottagningsbesök. Kommentar: Mätningen visar att patienter från Gästrikland är i majoritet inklusive patienter från Ljusdal. Summering: Totalt under åren ses tendensen att hälsinge patienterna varit i majoritet i slutenvården, medan gästrike patienterna dominerat i öppenvård och dagvård. Sammantaget är gästrike patienter i övervikt på kliniken Pågående utvecklingsarbeten i landstinget Inom landstinget pågår för närvarande nedanstående utvecklingsarbeten Projekt med neuro-team inom VO Specialmedicin Ett projektarbete har startat inom VO Specialmedicin med arbete i neurorehabteam vid Gävle och Hudiksvalls sjukhus. Arbetsterapeut, kurator, samt sjukgymnast ingår i teamet. Tillgång finns till logoped och dietist. Projektmålet är förbättrat omhändertagande av patienter med neurologisk sjukdom, med stöd av rehabiliteringsplaner och teamträffar Proaktiv hälsostyrning Landstinget Gävleborg, Gävle och Hudiksvalls kommuner har ett gemensamt projekt för personer som är 65 år och äldre. Målet med ett nytt arbetssätt är att identifiera vilka behov av vård och omsorg individen har och matcha behoven mot insatser, så att hälsan vidmakthålls så länge som möjligt.. 15 (30)

16 Först ut i projektet är hälsocentralerna i Bomhus och Valbo, Gävle och hälsocentralen i Delsbo/Friggesund, Hudiksvall Förbättrad utskrivningsprocess Utvecklingsarbete med förstärkt utskrivningsprocess pågår inom Division Medicin-Psykiatri, VO Ortopedi och på alla hälsocentraler i länet. Patienter med hög risk för återinskrivning ska identifieras och en snabb standardiserad rapportering ske mellan vårdnivåerna. Syftet med den förstärkta utskrivningsprocessen är att skapa en mer sammanhållen vård och öka kvaliteten i omhändertagandet av patienterna Nationell cancerstrategi för framtiden Inom landstinget pågår i likhet med andra landsting ett projekt, som är initierat av regeringen. Syftet är att förbättra alla olika delar av cancervården från prevention via diagnostik och behandling till rehabilitering och palliativ vård. Samverkan har skett mellan rehabiliteringsutredningen och landstingets projekt inom ramen förr nationella cancerstrategin Ekonomi Av nedanstående tabell framgår ekonomin angiven i tusentals kronor för de offentligt drivna verksamheterna som arbetar med målgruppen Specialistvård Sjukgymnast Arbetsterapeut Logoped Dietist Kurator Psykolog Totalt Målgrupp Primärvård Basuppdrag Sjukgymnast Arbetsterapeut Logoped Dietist Psykosocial resurs Div Primärvård totalt Målgrupp Nationella taxan sjukgymnast Summa total Summa målgrupp Budget för privata utförare med avtal/inom Hälsovalet finns inte med i tabellen ovan. Till summan för målgruppen ovan ska fogas budget för dagrehabilitering, som tilläggsuppdrag i Primärvården: tkr Beräkning av kostnader för primärvården är skattad utifrån professionens egen bedömning av hur stor andel i tid kategorierna arbetar med målgruppen i utredningen. Sjukgymnaster skattar sin andel av arbetet med målgruppen i utredningen till 15%, arbetsterapeuterna sin andel till 25% och psykosocial personal 3%. Variationer kan förekomma mellan olika hälsocentraler. 16 (30)

17 Hälsocentralerna i länet betalar tillsammans 21,2 Mkr för befolkningens besök hos privata sjukgymnaster enligt nationella taxan Av landstingets totala personalresurser om mnkr utgör totala summan för rehabiliteringsresurserna 237,5 mnkr. Målgruppens rehabiliteringsinsatser utgör 60 mnkr Personal och kompetens Resurser I nedanstående tabell anges personella resurser i antal tjänster som är knutna till målgruppen Sjukgymnast Arbetsterapeut Logoped Dietist Kurator /Psykosocial resurs* Psykolog Specialistvård totalt** Målgrupp 16 10,35 4, Primärvård 76,4 28,5 28,35 9,5 30,9 totalt* Målgrupp 13, Dagrehab*** Summa total 144,4**** 94,5 28,35 17, Summa målgrupp 36,25 24,35 7, *Inom Primärvården finns psykosocial resurs (kan vara kategorierna kurator, psykolog, psykiatrisjuksköterska) **För avd 70 tillkommer 1 fritidsledare och 075 rehabassistent ** För dagrehab tillkommer 1,5 rehabassistent I länet finns 33 sjukgymnaster enligt nationella taxan. När en individ väljer att gå till privat sjukgymnast debiteras den hälsocentral som patienten är listad på. Specialistvårdens resurser till målgruppen finns redovisade i bilaga 4. För att få en bild av behov av nyrekrytering p.g.a. pensionsavgångar har HRavdelningen tagit fram medelålder för yrkeskategorier som arbetar med rehabilitering. Medelålder för kategorierna inom landstinget är: Sjukgymnast 46 år Arbetsterapeut 46 år Dietist 41 år Kurator 51 år Logoped 42 år Psykolog 49 år Specialistläkare rehab 53 år 17 (30)

18 Rekryteringssituationen är under kontroll undantaget för specialistläkare inom Rehabmedicin och psykologer. Inga ST-block pågår för närvarande. Logopeder har varit en svårrekryterad grupp, men med utökade utbildningsplatser har läget förändrats. Landstinget samverkar med utbildningsanordnare inom regionen. Det är positivt ur rekryteringssynpunkt Genomförd kommunalisering av hemsjukvård 1 februari 2013 genomfördes kommunalisering av hemsjukvården med verksamhetsövergång. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetat med hemrehabilitering gick över till kommunen. Delar av målgruppen i utredningen har i högsta grad behov hemrehabilitering i perioder. Antal individer som överfördes till respektive kommun framgår av tabellen nedan Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Gävle 7 9 Sandviken 1 3 Hofors 0 1 Ockelbo 0 0 Söderhamn 2 3 Bollnäs 1 1 Ovanåker 1 1 Hudiksvall 3 3 Nordanstig 0 1 Ljusdal 3 4 Summa Totalt fördes 134,5 mnkr på årsbasis över till kommunerna, varav 111 mnkr i skatteintäkter och 23,5 mnkr i generella statsbidrag/utjämning. Summan är totalt för sjukgymnaster, arbetsterapeuter och distriktssköterskor Rehabiliteringspersonalens kompetensområden Sjukgymnast En sjukgymnast arbetar med patienter i alla åldrar med diagnostik och behandling. Sjukgymnasten motiverar patienten till fysiskt anpassad aktivitet för att förbättra och bibehålla rörelsefunktion samt kompensera för problem vad avser rörelseförutsättningar. Sjukgymnasten fokuserar på att patienten ska ta tillvara på sina resurser; det friska. Insatserna kan vara förebyggande, rehabiliterande som habiliterande. Arbetsterapeut En arbetsterapeuts yrkesområde omfattar patienter i alla åldrar med hälsoproblem som begränsar eller hotar att begränsa deras aktivitet och delaktighet i det dagliga 18 (30)

19 livet. Arbetsterapeutens åtgärder vidtas i förebyggande, habiliterande och rehabiliterande syfte. Patientens egna resurser tas till vara och utvecklas utifrån patientens behov och önskemål. Logoped Logopedens uppgift är att utreda, diagnostisera och behandla kommunikationsproblem till följd av språkstörning, talstörning och röststörning. I logopedens ansvarsområde ingår även diagnostik och behandling av ät- och sväljningsstörningar; dysfagi. Kurator Kuratorn har den psykosociala kompetensen i hälso- och sjukvården och arbetar med psykosocialt behandlingsarbete med patienter och närstående enskilt eller i grupp. Att lära sig hantera sin livssituation med dess konsekvenser som sjukdom utgör, är en del i arbetet. Psykolog Psykologen arbetar med psykologisk utredning och bedömning (t.ex. neuropsykologisk utredning, kartläggning av emotionella variabler, copingstrategier och beteenden) samt behandling och rådgivning för personer i alla åldrar. För utredningens målgrupper med neurologiska funktionshinder och hjärnskador är neuropsykologiska, kognitiva, emotionella och beteendemässiga funktioner viktiga kompetensområden för psykologen. Dietist Dietist arbetar med behandling och prevention av nutritionsrelaterade tillstånd. Yrkeskompetensen utgör en syntes av kunskap beträffande näringslära, näringsbehov, livsmedel, livsmedelsval, matlagning och måltidsordning i kontexten av hälsa och sjukdom, och innefattar såväl psykologiska som fysiologiska faktorer Kompetensutveckling för att möta framtiden En kontinuerlig kompetensutveckling behövs för att möta målgruppens behov av rehabilitering. Inom landstinget sker planering för kompetensutveckling i utvecklingssamtalen på individnivå. Generaliserad kompetensutveckling för olika vårdnivåer i form av program finns för närvarande inte. 19 (30)

20 5.1.8 Produktion I nedanstående tabeller redovisas produktion 2012 som är riktade mot målgruppen med långvariga rehabiliteringsbehov inom öppen vård Sjukgymnast Arbetsterapeut Logoped Dietist Kurator/Psyko- Psykolog social resurs* Specialistvård* Totalt Målgrupp Primärvård*** Totalt Målgrupp basuppdrag Dagrehab** Summa total Summa 200 målgrupp *Ofullständiga uppgifter, se kommentar ** Tillkommer 600 besök hos rehabassistent ***Primärvårdens produktion anger inte alla privata hälsocentraler. Privata sjukgymnaster som ersätts enligt nationella kassan finns inte med. Inom öppen specialistvård fördelas produktionen enligt nedanstående tabell 2012 Arbetsterapeut Sjukgymnast Psykolog Dietist Kurator Logoped Barn Neuro 140/ / /10 Reuma 800/ / /20 Lung***** Cancer /10 Rehabmed Dysfagi* 450 Afasi*** 600 Huvud/Hals 50 Dysarti**** 350 *Dysfagi= sväljsvårigheter, ofta med neurologisk orsak **Dyslexi= läs-och skrivsvårigheter ***Afasi= språkstörning p.g.a. hjärnskada ****Dysarti= talstörning p.g.a nedsatt neurologisk kontroll *****Insatser till lungpatienter är registrerade under cancer Aleris Bollnäs/Söderhamns produktion angivet i avvikande färg Kommentar: Produktionsredovisningen för specialistvårdens rehabiliteringspersonal är ofullständig. Registrering har inte skett på diagnosområden i systemet Elvis. Ett utvecklingsarbete pågår inom specialistvården med orsakskodning på diagnosnivå. 20 (30)

21 6 Faktainsamling 6.1 Prevalens och incidens för målgruppen Nedanstående tabell anger prevalens och incidens för målgruppen i utredningen. Diagnosgrupp Prevalens* Gävleborg Incidens** Gävleborg Reumatoid artrit /år Psoriasis artrit /år Ankyloserande spondylit /år MS /år Parkinson /år Stroke 3000* 830/år Guillain barre iu 3 4/år syndrom Kronisk inflammatorisk PNP iu 5 18/år KOL Cancerdiagnoser - total Varav lungcancer Varav bröstcancer Varav gyncancer Varav prostatacancer Varav malignt melanom Malignt lymfom Varav hjärntumör Hjärn/Spinalskador efter trauma : Varav 5040 män och 6510 kvinnor 413/år (tämligen lågt räknat) röker dagligen (2010) Nationell folkhälsoenkät 1500/år 2007: Prevalens 5 år 4920 Varav 2550 män och 2370 kvinnor 141/år 246/år 43/år 259/år 68/år 49/år 30/år medelsvåra svåra hjärnskador 5 spinalskador/år Rehabmed:6 senaste åren varierat mellan 8-19 patienter/år, medel 12 *Prevalens betyder sjukdomsförekomst: antalet personer som vid en viss tidpunkt har en viss sjukdom ** Incidens betyder antalet fall av en viss sjukdom som uppträder i en befolkning under viss tid Kommentar: Prevalenssiffror för stroke i Gävleborg är osäkra. 21 (30)

22 6.2 Allmänt om utveckling inom diagnosgrupperna Kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL är en lungsjukdom som framför allt orsakas av cigarettrökning. KOL medför en tung börda för de uppskattningsvis svenskar som lever med sjukdomen, för sjukvårdsapparaten och för samhället i stort. KOL drabbar 15-20% av alla rökare. 50 % av rökare mellan år beräknas ha KOL. I Gävleborg kan antalet patienter med KOL uppskattas till 1/30 av antalet patienter i riket, det vill säga någonstans runt patienter. Graden av sjukdom varierar mycket; patienterna är i ett vitt spann mellan att ha en subklinisk sjukdom till att vara andningsinvalider Reumatiska sjukdomar Det finns minst ett 80-tal olika diagnoser inom reumatiska sjukdomar. Med ökade kunskaper om grundläggande mekanismer finns idag bättre möjligheter till behandling. Det gäller både nya läkemedel, operationsmetoder och andra typer av behandling. Behovet av rehabilitering har förändrats med de nya behandlingsmetoderna Neurologiska sjukdomar Neurologiska sjukdomar är sjukdomar som drabbar centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg), perifera nervsystemet (perifera nerver inklusive kranialnerver), autonoma nervsystemet (delar som är lokaliserade både i centrala- och perifera nervsystemet) samt neuro-muskulära övergången och muskler. Medicinska utredningar och behandlingar har utvecklats mycket senaste 25 åren med förbättringar för patientgruppen Cancersjukdomar Antalet individer som insjuknar i cancer ökar inom vissa diagnosgrupper. Malignt hudmelanom är den cancerform som ökat mest sista åren men även lungcancer har ökat påtagligt. Även de två största diagnosgrupperna, prostatacancer hos män och bröstcancer hos kvinnor har blivit vanligare. Ventrikelcancer och pankreas/gallcancer är exempel på diagnoser som minskar. Samtidigt har andelen överlevande patienter ökat, de senaste resultaten för cancer totalt i Sverige visar en relativ 5 årsöverlevnad på 67 %. Sammantaget innebär detta att antalet individer i samhället som genomgår eller genomgått cancerbehandling ökat betydligt. För att möta dessa behov har regeringen lanserat "En nationell cancerstrategi för framtiden", i vilken Landstinget Gävleborg deltar. Syftet är att förbättra alla olika delar av cancervården från prevention via diagnostik och behandling till rehabilitering och palliativ vård. 22 (30)

23 6.2.5 Hjärnskador efter trauma Traumatiska hjärnskador är den vanligaste orsaken till dödsfall och handikapp bland unga människor. Varje år drabbas personer/ innevånare av en traumatisk hjärnskada. De vanligaste olycksorsakerna är fall och trafikolyckor, misshandel och sportaktiviteter är andra orsaker. De flesta (70-90%) är lindriga och många blir i det närmaste återställda. Under senare år har också behandlingsresultaten förbättrats avsevärt. Varje år drabbas personer/ invånare av en hjärnskada med någon grad av kvarstående påverkan på funktion och livsföring Livsstilens betydelse för målgrupperna I såväl nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar som incidens för KOL och cancersjukdomar poängteras livsstilens betydelse för att minska både konsekvens av sjukdom (ex. reumatiska sjukdomar) som möjlighet till påverkan av incidens. 7 Kompletterande rehabilitering Under ett antal år, fram till 2009, har landstinget via bedömningsgrupp bedömt remisser från läkare inom landstinget till rehabilitering utomlands/utomläns. Målgruppen för insatserna var företrädesvis patienter med MS, Mb Parkinson. Postpolio, Ryggmärgsskadade, Stroke eller Reumatiska sjukdomar. En förutsättning för att komma i fråga för kompletterande rehabilitering var bl a att patienten skulle ha pågående insatser på sin hemort samt en planerad uppföljning efteråt. I samband med budgetprocessen 2009 genomfördes inom landstinget ett medicinskt prioriteringsarbete där bl a förslaget att avsluta kompletterande rehabilitering togs fram och beslutades. Under 2009 kom 101 remisser in till bedömningsgruppen, 41 beviljades, dvs 40%. Av de 41 beviljade remisserna fördelade sig 37 % till personer med reumatiska sjukdomar (15, varav 6 barn). 63 % av beviljade remisserna gällde personer med neurologiska sjukdomar (26 varav 2 personer med Mb Parkinsons sjukdom och 9 med MS). Av den totala mängden patienter med neurologiska och reumatologiska sjukdomar i länet kan konstateras att ett fåtal kom i fråga för kompletterande rehabilitering under (30)

24 8 Dialogdag med brukarorganisationerna Brukarorganisationerna bjöds initialt in till en dialogdag för att undersöka hur de ser på framtidens rehabilitering för kroniskt sjuka med behov av rehabilitering under stora delar av livet. Frågeställningar delades upp i förhoppningar och farhågor inför framtidens rehabilitering ur två perspektiv; den nyss insjuknades och när man haft sjukdomen under ett antal år och livet ska levas med kronisk sjukdom. Det mest framstående när en person fått diagnos om kronisk sjukdom är behovet av stöd och aktuell information, återkommande och både muntlig och skriftlig. Vilken rehabilitering som finns att tillgå är en viktig del av informationen. Snabba rehabiliteringsinsatser behövs för att inte försämras allt för mycket. Farhågor som uttalades för nyinsjuknade var att vid sjukdom få tillräcklig förståelse (vid talsvårighet) och kroppslig hjälp tillräckligt med tid. En annan farhåga var att inte få möjlighet till rehabilitering om man inte orkar begära själv, eller inte anhöriga som kan hjälpa till. Dvs. att sjukvården inte prioriterar kroniskt sjuka patienter. Workshopen gav följande förhoppningar för rehabiliteringen när personen har levt ett antal år med sjukdomen: - Samverkan mellan aktörer som berör mig - Budskap till hälso- och sjukvården: arbeta individanpassat på lång sikt - Kontinuerlig fysisk rehab. - Att se anhöriga som en resurs Farhågorna listades: - Minskade resurser till rehabilitering för personer med kroniska sjukdomar. - För mycket egenansvar. För få får träna på klinik, alltfler ska träna på gym! - Färre platser i länet att få rehabilitering på. Under mötet med brukarorganisationerna framkom också att få kände till primärvårdens dagrehabiliteringsverksamheter. Arbetet med rehabiliteringsplaner är tämligen okänt för brukarorganisationerna. 9 Resultat av undersökning från verksamheterna En verksamhetsenkät är besvarad av berörda verksamhetsområden inom landstinget och privata aktörer i Hälsoval. Ett hundratal personer som arbetar med målgruppen har intervjuats. 24 (30)

25 9.1 Resultat från verksamhetsenkät Sammantagna synpunkter kan sammanfattas i följande punkter. Inom parentes anges vilka som svarat på likartat sätt: Vårdnivåer inom rehabilitering är inte tydliggjord. (Såväl specvård som pv-enheter) En konsekvens av det medför att vårdkedjor ibland inte fungerar optimalt. Patienter med neurologiska sjukdomar och hjärnskador definieras som en grupp som inte har optimal rehabilitering. Patientgruppen söker inte själv p.g.a. kognitiva funktionsnedsättningar. Personal inom hälso- och sjukvård remitterar inte i den omfattning som anses nödvändig. (Aleris, div Primärvård) KOL-patienter ökar i antal/diagnosticeras mer och har inte optimal rehabilitering, specialistvården har marginella resurser, primärvården har inte en uppbyggd organisation för gruppen (VO Specialmedicin, Doktorama, div Primärvård) Rehabilitering för patienter med reumatologiska sjukdomar erbjuds till största delen inom specialistvården. Cancerrehabilitering är ett relativt nytt område. Primärvården och BUS poängeterar problem när barn med funktionshinder blir vuxna och går över från barnhabiliteringen till primärvården. Volymerna av patienterna är små och primärvården uppger att kompetens för patientgruppen inte är tillräckliga. Barn och ungdomar med cancer och traumatiska hjärnskador är grupper som anges inte ha optimal rehabilitering. Arbetsterapeutinsatser är små, borde ökas. Grupper som anges hamna mellan stolar är: - barn som går över från habiliteringen till primärvården med stöd från vuxenhabiliteringen (VO Barn och ungdomssjukvården, majoritet av div Primärvårds VO:n) - neurologiska patienter (Capio, VO Specialmedicin) - patienter med hjärnskador av olika genes (Capio, VO Specialmedicin) Dokumenterad arbets- och ansvarfördelning saknas mellan vårdnivåerna för flertalet diagnoserna i utredningen (VO BUS, VO Specialmedicin, flertalet VO inom division Primärvård, VO Onkologi) 9.2. Resultat från intervjuundersökning Ett hundratal medarbetare har intervjuats i rehabutredningen. Representanter inom specialistvården på Gävle och Hudiksvalls sjukhus, samt enhetschef för Aleris rehabilitering. Inom primärvården har logopeder, dagrehab s medarbetare i länet samt en medarbetare per landskap för varje yrkeskategori inom div Primärvård. Representanter för Syncentralen och KomX har också intervjuats. 25 (30)

26 9.2.1 Generellt ses följande mönster: Dagrehabenheterna inom landstingets primärvård är de som tydligast arbetar med rehabiliteringsplaner. Övriga enheter planerar tillsammans med patienterna, men planerna delas sällan ut. Gemensamma vårdprogram för specialist- och primärvård saknas för alla grupper undantaget stroke. Vårdkedjan behöver bli mer tydlig. Samarbete mellan rehab professionerna i primär- respektive specialistvård kan utvecklas. Efter kommunalisering av hemsjukvården finns otydlighet om vårdnivåer och samverkansytor mellan landstingets, både specialist- och primärvård, och kommunernas rehabilitering Synsätt för arbetet med patientgrupperna är olika mellan läkare och sjuksköterskor å ena sidan och rehab personal å andra sidan. Läkare och sjuksköterskor har ett diagnosorienterat arbetssätt, medan rehab personalens arbetssätt är mer funktionsorienterat. En konsekvens av detta ses vid undersökning i systemet Cyklop för att ta fram produktionsdata. Såväl medarbetare inom specialistvården som primärvården anger att patienter med neurologiska och lungsjukdomar behöver säkerställas vad gäller rehabilitering. Även personer med hjärnskador efter att Rehabmedicin avslutat sin behandling Från Specialistvården framkommer: Vårdprogram inom specialistvården finns för flertalet diagnosgrupper i utredningen. På kvinnokliniken har ett projekt genomförts med rehabilitering för gyn cancerpatienter. Det kan betraktas som första teambaserade rehabilitering inom landstinget för cancerpatienter. Arbetssättet fortsätter i befintlig verksamhet. Arbetsfördelning beträffande rehabilitering för barn inom barn och ungdomssjukvården och barnhabiliteringen är inte tydlig. Inom barnsjukvården finns skillnader mellan sjukhusen där Hudiksvall vid intervjutillfället saknade arbetsterapeutresurs. Det påverkar förskrivning av hjälpmedel för barnen inom specialistvården menligt. Smärtbehandling för barn och framför allt för ungdomar anges vara ett område som behöver optimeras. Patientgruppen ökar och har en komplex problematik som angränsar till Barn- och ungdomspsykiatrin. Vid ett nyligen slutfört uppdrag angående smärtbehandling för vuxna aktualiserade Smärtcentrum frågeställningen. Psykologkompetens saknas inom specialistvården för målgruppen, undantaget Rehabmedicins patienter. Inom specialistvården finns resurser för målgruppen som i landstinget är tämligen okända. Exempelvis finns KomX som arbetar med att hjälpa patienter i alla åldrar med kommunikationsproblem att med hjälp av t ex hjälpmedel kommunicera med omgivningen. Syncentralen är en annan verksamhet som kan bidra med stöd och hjälpmedel till personer med synnedsättning i varierande grad. 26 (30)

27 Ett utvecklingsområde som de intervjuade vid Syncentralen anger är rehabilitering av CVI (hjärnsynskada) för patienter med stroke Primärvård Målgrupen i utredningen får behandling inom primärvården idag. Omfattning och variationer mellan hälsocentraler är svår att skatta. Synpunkter framkommer att oklarhet råder om vilket primärvårdens uppdrag är för målgruppen. Kontinuerlig samlad kompetensutveckling behövs för att säkerställa kvalitén. Dagrehabiliteringen inom primärvården är känd inom övrig primärvård, men inte lika känd inom delar av specialistvården. Dagrehabiliteringsenheterna erbjuder patienterna behandlingar av minst två personalkategorier under tidsbegränsade perioder. Dessa kan variera mellan enheterna. Patienter återkommer tillbaka för nya behandlingsperioder. 10 Omvärldsspaning Telefonintervjuer har genomförts med rehabiliteringschefer i landsting med befolkningsmängd och struktur i paritet med Landstinget Gävleborg. De landsting som omfattats av undersökningen är landstingen i Dalarna, Västmanland, Värmland, Västernorrland och Kalmar län. Primärvårdens uppdrag för rehabilitering varierar i landstingen. I Värmland och Kalmar län ligger rehabiliteringsuppdragen utanför Vårdvalet. Värmland kommer att ta in rehabilitering i Vårdval Kalmar har inga planer på att konkurrensutsätta rehab. Kalmar har också all rehabilitering och habilitering i samma organisation. Inom flera landsting pågår arbete med att identifiera vårdnivåerna inom rehabiliteringsområdet. I Kalmar län uppger chefen att den gemensamma organisationen underlättar arbetet i vårdkedjorna. Flera landsting har inom specialistvården skapat team inom neurologi och reumatologi. KOL-skolor finns ibland inom specialistvården, ibland i primärvård. Nyttjandet av privata rehabiliteringsaktörer med vårdplatser varierar mellan landstingen. Värmland uppger att en anledning till att Frykdalen används i tämligen stor omfattning är avsaknad av rehabiliteringsklinik. En egen klinik planeras inom kort. Generellt kan sägas att andelen privat rehabilitering minskar i de undersökta landstingen. Barn- och ungdomssjukvården har oftast klinikansluten rehabiliteringspersonal. Omfattningen är för de flesta landsting i paritet med Landstinget Gävleborg. 27 (30)

28 Största skillnaden i bemanning mellan vårt landsting och de undersökta är att flera landsting har psykologresurser inom barn- och ungdomssjukvården och neurologin vilket Landstinget Gävleborg saknar. 11 Nationellt Medicinsk utveckling Under senare år har den medicinska utvecklingen gjort stora landsvinningar för stora grupper av patienter med cancer, reumatiska och neurologiska sjukdomar. Det i sin tur har inneburit att rehabiliteringsbehovet förändrats för de grupper där biologiska och andra nya läkemedel ger effekt. Inom den nationella cancerstrategin finns cancerrehabilitering med som en komponent. Cancerrehabilitering är ett tämligen nytt begrepp och under utveckling i landet. Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer finns utarbetade för delar av målgruppen i utredningen. Strokeriktlinjer gavs ut En rad rekommendationer inom rehabiliteringsområdet utgjorde grund till landstingets vårdprogram gav Socialstyrelsen ut nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, vilket omfattar reumatoid artrit, psoriasis artrit och ankyloriserande spondylit. Riktlinjerna rekommenderar främst läkemedelsbehandling i kombination med rehabilitering i olika former beroende på funktionsnedsättning. Där patienten har funktionsnedsättningar är rehabilitering i form av handledd rörelseträning ledd av specialutbildad personal en rekommendation. Även arbete med livsstilsfrågor rekommenderas i riktlinjerna för att minska risken för följdsjukdomar och uppnå bättre självupplevd hälsa. Klimatvård anges som FoU-område, dvs rekommenderas inte i riktlinjerna. Socialstyrelsen kommer att följa upp implementeringen av riktlinjerna under en treårsperiod. Under hösten 2013 väntas nationella riktlinjer för cancerrehabilitering presenteras. Nationell cancerstrategi för framtiden Inom ramen för nationella cancerstrategin har regionala cancercentra (RCC) byggts upp i Sverige. De ingår i en kunskaps- och utvecklingsorganisation i respektive sjukvårdsregion. Genom regional och nationell samverkan ska RCC bidra till en mer patientfokuserad, jämlik, säker och effektiv cancervård. Arbetet utgår från nationella cancerstrategin och de kriterier som anger ram och inriktning för verksamhet och organisation. I de regionala cancercentrumen ingår verksamheterna vid de tidigare regionala onkologiska centrumen. 28 (30)