Varför ska ni vara tysta när jag pratar?

Transkript

1 Västerås 6

2

3 Den tysta kunskapen

4 Varför ska ni vara tysta när jag pratar?

5 Varför är det viktigt? Hon var som en dirigent för en symfoniorkester, ställde frågor, sökte efter alternativa svar, lockade fram de blyga medan hon begränsade de ivriga. Det hände inte mycket i klassrummet som inte gick genom Nancy, vars takthållning och ledning, struktur och utläggningar, kontrollerade rytmen i klassrummets liv. Shulman 1987 s. 2. min översättning

6 Väldigt viktiga delar av läraryrket

7 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord

8 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet

9 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet Gör lärare skeptiska mot enkla lösningar

10 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet Gör lärare skeptiska mot enkla lösningar Är en nödvändig utgångspunkt när man närmar sig läraryrket

11 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet Gör lärare skeptiska mot enkla lösningar Är en nödvändig utgångspunkt när man närmar sig läraryrket Är anledningen till att observationer och filmer är så kraftfulla utvecklingsverktyg

12 Väldigt viktiga delar av läraryrket Fångas inte lätt med ord Är en del av en utvidgad definition av beprövad erfarenhet Gör lärare skeptiska mot enkla lösningar Är en nödvändig utgångspunkt när man närmar sig läraryrket Är anledningen till att observationer och filmer är så kraftfulla utvecklingsverktyg men

13

14 Kan naturligtvis vara både ineffektivt, suboptimalt, hindrande och svårt att bryta.

15 Kan naturligtvis vara både ineffektivt, suboptimalt, hindrande och svårt att bryta. Om man som lärare förstår båda dessa sidor av tyst kunskap kanske man enklare kan förstå varför ens praktik kan behöva förändras?

16 ANDY HARGREAVES HARGREAVES LÄRAREN I KUNSKAPSSAMHÄLLET. STUDENTLITTERATUR.

17 ANDY HARGREAVES HARGREAVES LÄRAREN I KUNSKAPSSAMHÄLLET. STUDENTLITTERATUR. Lärare som inte lär sig på annat sätt än genom trial and error i sina klassrum är en belastning för sina elever.

18 ANDY HARGREAVES HARGREAVES LÄRAREN I KUNSKAPSSAMHÄLLET. STUDENTLITTERATUR. Lärare som inte lär sig på annat sätt än genom trial and error i sina klassrum är en belastning för sina elever. Professionellt lärande om undervisning är därför en individuell skyldighet och en institutionell rättighet.

19 Förstelärarrollen 3.0 UTKAST: INITIALA IDÈER EFTER MÖTE MED REKTOR OCH FÖRSTELÄRARE. SKALL DISKUTERAS VIDARE. Enligt de begrepp som Alvehus m.fl. (2019) använder liknar förstelärarrollen 3.0 det som benämns som försteledaren. Förstelärarna skall verka i skolornas utvecklingsorganisation. Det är därför bra om de inte binds upp alltför mycket av andra uppdrag inom arbetsorganisation också (arbetslagsledare tex). Bättre att sprida kollektivt ledarskap på flera och samverka. En central uppgift för förstelärarna blir att leda andra lärares lärande. En viktig del i detta blir att ta reda på vad förstelärarna behöver kunna för att leda andra lärares lärande. (Kompetensutveckling - fånga upp behov via referensgrupp. Leda utmanande samtal. Ledarskap? Timperley? Skapa undersökande vana?) Förstelärarna är även drivande i skolornas systematiska kvalitetsarbete och från centralt håll skall det tas fram ett årshjul som skall underlätta för hur uppföljning och utvärdering skall ske. Detta årshjul sätter en miniminivå. Det är viktigt att skolorna jobbar med det som de finner är relevant och viktigt och även följer upp och utvärderar detta. Det skall bildas en referensgrupp med förstelärare från de olika skolorna som i mindre grupp kan verka som länk mellan skolorna och mellan förstelärarna och Västerås Stad. (Se nästa bild för hur referensgruppen i synnerhet och förstelärarna i allmänhet ingår i samproducerad storskalig skolutveckling. Hur detta ser ut på enhetsnivå framgår ej av bilden.)

20 Samproducerad storskalig skolutveckling UTKAST: INITIALA IDÈER EFTER MÖTE MED REKTOR OCH FÖRSTELÄRARE. SKALL DISKUTERAS VIDARE. 2 st. forskarstuderande - 50% forskarutbildning och deltagande i forskargrupp vars fokus är storskalig skolutveckling - 50% kommunala skolutvecklingsuppdrag UAN Västerås Stad som nätverkshub Västerås Stads gymnasieskolor Bilda en referensgrupp av förstelärare som blir en länk mellan skolorna och även länk till Västerås Stad. Gör vi rätt saker? Hur är behovet på skolorna? Ersätter ej träffarna där alla förstelärare är med. De kommer att fortgå.

21 Försteledaren Försteledaren har en tydlig drivande roll. Här har försteläraren tagit över centrala ledarroller från rektorn, främst pedagogiskt ledarskap och skolutveckling. Rektorn får då en mer renodlad administrativ chefsroll medan ledarskapet stannar inom professionen. Det är här vi tydligast kan se hur förstelärare aktivt stärker professionen, både i termer av att driva för professionen relevanta frågor men också i att hen blir en slags galjonsfigur för professionen. Försteledaren kan axla ett pedagogiskt ledarskap utan att samtidigt belastas av administration, vilket skapar professionellt utrymme men samtidigt kan betyda brist på formellt mandat.

22 Utmaning för ledarskapet

23 Utmaning för ledarskapet Hur skapar vi förutsättning för vuxnas nyfikenhet och engagemang så vi kan nå hög kvalitet och likvärdighet för alla?

24 Utifrån identifierade utvecklingsområden: Hur förankras utvecklingsbehovet på skola/ förskola? Hur skapar de kollegialt lärande? OBS gäller i lika hög grad förvaltningen! Hur skapar de nyfikenhet o intresse kring utvecklingsområdet hos de vuxna? Vilka modeller för kollegialt lärande använder de? Hur följer de upp? Deltar? Modellerar?

25 Fortsätta diskutera förstelärarrollen Nyfikenhet Katz & Aain dack etc Vad ur kapitlet?

26 Enkel- eller dubbelkretslärande? Övertygelser och värderingar Handlingar Konsekvenser

27 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt

28 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer

29 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade

30 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade

31 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Använder komplexa texter 2. Arbetar tillsammans med eleverna med dem 3. Skapar möjligheter till tät återkoppling 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade

32 1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Använder komplexa texter 2. Arbetar tillsammans med eleverna med dem 3. Skapar möjligheter till tät återkoppling 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade 1. Elever lär sig 2. Upplever ett gemensamt projekt 3. Elever blir mindre stressade

33 1. Rektorer ska offra sig för uppdraget 2. Jag måste behålla kontrollen eftersom jag är ansvarig 3. Jag måste vara säker på att allt blir bra gjort

34 1. Rektorer ska offra sig för uppdraget 2. Jag måste behålla kontrollen eftersom jag är ansvarig 3. Jag måste vara säker på att allt blir bra gjort 1.Rycker in för att lösa akuta problem och infrastrukturfrågor 2. Deltar i många möten 3. Är upptagen med en mängd detaljfrågor

35 1. Rektorer ska offra sig för uppdraget 2. Jag måste behålla kontrollen eftersom jag är ansvarig 3. Jag måste vara säker på att allt blir bra gjort 1.Rycker in för att lösa akuta problem och infrastrukturfrågor 2. Deltar i många möten 3. Är upptagen med en mängd detaljfrågor 1. Hög nivå av stress. Går i cirklar. 2. Känner mig otillräcklig 3. Omtyckt men elevernas resultat påverkas inte.

36 1. Rektorer ska offra sig för uppdraget 2. Jag måste behålla kontrollen eftersom jag är ansvarig 3. Jag måste vara säker på att allt blir bra gjort 1. En viktig del av mitt uppdrag är att leda andra 2. Att utveckla undervisningen är vår viktigaste uppgift. 3. Om jag inte mår bra kan jag inte leda effektivt. 1.Rycker in för att lösa akuta problem och infrastrukturfrågor 2. Deltar i många möten 3. Är upptagen med en mängd detaljfrågor 1. Hög nivå av stress. Går i cirklar. 2. Känner mig otillräcklig 3. Omtyckt men elevernas resultat påverkas inte.

37 1. Rektorer ska offra sig för uppdraget 2. Jag måste behålla kontrollen eftersom jag är ansvarig 3. Jag måste vara säker på att allt blir bra gjort 1. En viktig del av mitt uppdrag är att leda andra 2. Att utveckla undervisningen är vår viktigaste uppgift. 3. Om jag inte mår bra kan jag inte leda effektivt. 1.Rycker in för att lösa akuta problem och infrastrukturfrågor 2. Deltar i många möten 3. Är upptagen med en mängd detaljfrågor 1. Delegera och utveckla ledarförmåga, samt strategiskt identifiera anledningar till upprepade incidenter. 2. Frigöra tid för att kunna elda förbättrig av undervisning 3. Ge prioritet åt min egen utveckling och mående 1. Hög nivå av stress. Går i cirklar. 2. Känner mig otillräcklig 3. Omtyckt men elevernas resultat påverkas inte.

38 1. Rektorer ska offra sig för uppdraget 2. Jag måste behålla kontrollen eftersom jag är ansvarig 3. Jag måste vara säker på att allt blir bra gjort 1. En viktig del av mitt uppdrag är att leda andra 2. Att utveckla undervisningen är vår viktigaste uppgift. 3. Om jag inte mår bra kan jag inte leda effektivt. 1.Rycker in för att lösa akuta problem och infrastrukturfrågor 2. Deltar i många möten 3. Är upptagen med en mängd detaljfrågor 1. Delegera och utveckla ledarförmåga, samt strategiskt identifiera anledningar till upprepade incidenter. 2. Frigöra tid för att kunna elda förbättrig av undervisning 3. Ge prioritet åt min egen utveckling och mående 1. Hög nivå av stress. Går i cirklar. 2. Känner mig otillräcklig 3. Omtyckt men elevernas resultat påverkas inte. 1. Större förtroende och vi-känsla 2. Snabbare framsteg i elvers lärande 3. Bättre hälsa och mående

39 Varför inte bråttom?

40 Varför inte bråttom? Karl tittar på Lisa, men Lisa tittar på Arne. Karl är gift men det är inte Arne.

41 Varför inte bråttom? Karl tittar på Lisa, men Lisa tittar på Arne. Karl är gift men det är inte Arne. Tittar en gift person på en ogift? 1.Ja 2.Nej 3.Det går inte att avgöra

42 Varför inte bråttom? Karl tittar på Lisa, men Lisa tittar på Arne. Karl är gift men det är inte Arne. Tittar en gift person på en ogift? 1.Ja 2.Nej 3.Det går inte att avgöra 87 %

43 Varför inte bråttom? Karl tittar på Lisa, men Lisa tittar på Arne. Karl är gift men det är inte Arne. Tittar en gift person på en ogift? 1.Ja 2.Nej 3.Det går inte att avgöra 87 %

44 Ackomodation

45 Ackomodation Förändrad syn Kognitiv dissonans 1. Dina underförstådda uppfattningar blir synliggjorda. 2. varför har jag fel? 3. Integration av ny kunskap. Klassiskt exempel är klasstorlek

46 Scientific learning community

47 Scientific learning community Fokusera på ett väl specificerat gemensamt mål

48 Scientific learning community Fokusera på ett väl specificerat gemensamt mål Var vägledd av en djup förståelse av problemet; det system som skapat det samt en gemensam arbetsteori om hur man kan påverka det.

49 Scientific learning community Fokusera på ett väl specificerat gemensamt mål Var vägledd av en djup förståelse av problemet; det system som skapat det samt en gemensam arbetsteori om hur man kan påverka det. Håll er inom ramarna för förbättringsvetenskap för ayy utveckla, testa och förbättra insatser.

50 Scientific learning community Fokusera på ett väl specificerat gemensamt mål Var vägledd av en djup förståelse av problemet; det system som skapat det samt en gemensam arbetsteori om hur man kan påverka det. Håll er inom ramarna för förbättringsvetenskap för ayy utveckla, testa och förbättra insatser. Organisera för att kunna sprida upptäckterna och stöd anpassningar till olika kontexter.

51

52

53 Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon.

54 Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon. Processen kan kännas obekväm för de inblandade eftersom fokus börjar skifta från vad elever vet och kan till kvaliteten på lärarnas undervisning.

55 Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon. Processen kan kännas obekväm för de inblandade eftersom fokus börjar skifta från vad elever vet och kan till kvaliteten på lärarnas undervisning. Det är viktigt att skapa en tillåtande miljö.

56 Bias Bekräftelsebias - vi ser det som styrker vår bild Tillgänglighetsbias - det som syns formar vår bild Igenkänningsheuristik - om vi ser det ofta blir det sannare Unicitet - alla andra är lurade Underlåtenhetsbias om jag inte gör något kan jag inte göra fel Imposter syndrome hoppas ingen komer på mig!

57 Aktivitetsfällan

58 Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om

59 Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om Glasspinnar

60 Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om Glasspinnar Kollegialt lärande. En del grupper för kollegialt lärande omvandlas snabbt till grupper för kollegiala aktiviteter.

61 Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om Glasspinnar Kollegialt lärande. En del grupper för kollegialt lärande omvandlas snabbt till grupper för kollegiala aktiviteter. Vad behöver din klass veta?

62 Steg Anvisningar Inledning 2 min Går igenom process och uppförandenormer. Kort förklaring av lärarens arbete. Beskriva en lärares arbete 10 min Insamling av information och beskrivning utan tolkning. Tolkar 10 min Vad har läraren gjort och varför? Så många tolkningar som möjligt. Slutsatser 10 min Utifrån beskrivning och tolkning Diskutera nästa steg 3 min Den som lade fram problemet sammanfattar vad den lärt sig och vad som blir nästa steg Reflektioner kring processen 5 min Alla reflekterar och delar med sig

63 Förtest Lektion Filmas Eftertest Lektionsutformning Diskussion och analys Dokumentation

64 Innan observation Innan observation Elevernas behov Efter observation Professionella lärgemenskaper Innan observation Observation OBS som en lärardriven cykel av nyfikenhet

65 Innan observation Innan observation Elevernas behov Lärarnas undersökningar Efter observation Professionella lärgemenskaper Innan observation Observation OBS som en lärardriven cykel av nyfikenhet

66 Innan observation Innan observation Elevernas behov Lärarnas undersökningar Efter observation Professionella lärgemenskaper Observation Innan observation Kunskaper och färdigheter OBS som en lärardriven cykel av nyfikenhet

67 Innan observation Innan observation Elevernas behov Lärarnas undersökningar Efter observation Professionella lärgemenskaper Observation Innan observation Kunskaper och färdigheter Nya möjligheter för eleverna OBS som en lärardriven cykel av nyfikenhet

68 Innan observation Innan observation Elevernas behov Lärarnas undersökningar Efter observation Vad hände? Professionella lärgemenskaper Observation Innan observation Kunskaper och färdigheter Nya möjligheter för eleverna OBS som en lärardriven cykel av nyfikenhet

69 Varje skolas utveckling Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

70 Undervisningens utveckling

71 Undervisningens utveckling Undervisningen måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Lärarna har ett givet ansvar för att så sker.

72 Undervisningens utveckling Undervisningen måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Lärarna har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga undervisningen och lärarnas professionella ansvar för utvecklingen av den förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt.

73 Undervisningens utveckling Undervisningen måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Lärarna har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga undervisningen och lärarnas professionella ansvar för utvecklingen av den förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.

74 Undervisningens utveckling Undervisningen måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Lärarna har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga undervisningen och lärarnas professionella ansvar för utvecklingen av den förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel med och mellan lärarna.

75 Such commitment involves attitudinal and/or intellectual change, albeit sometimes in very small scarcely perceptible measure. [s]chools are the primary site for teachers professional learning. They provide favourable or unfavourable learning environments which may enhance or diminish teachers sense of space and energy to learn. Creating the conditions and initiating the circumstances within which such change may flourish is therefore a vital role for school and college leaders who take their professional development responsibilities seriously. It is the essence of leadership for professional development. Evans, Linda (2014) Leadership for professional development and learning: enhancing our understanding of how teachers develop. Cambridge Journal of Education, Vol. 44, No. 2,

76 Guskey Goda utvärderingar är resultatet av en genomtänkt planering, förmågan att fråga bra frågor och en grundläggande förståelse för hur man kan hitta relevanta svar. På många sätt är det bara en förfining av vardagligt sunt förnuft. Goda utvärderingar ger information som är sund, meningsfull och tillräckligt pålitlig för att man ska kunna fatta genomtänkta och ansvarsfulla beslut om fortbildningsprocesser och dess effekter

77 Det är därför avgörande att data används så att de inte: Leder till rädsla bland personalen för att förändras eller visa upp vad man gör Att man manipulerar data för att passa det som efterfrågas Teaching to the test så att bara det man mäter blir det viktiga Förflackning av undervisning mot det som är enkelt att mäta Tar tid från viktigt annat arbete Tar bort professionell autonomi hos lärare