Kroppsliga orsaker till ångest

Transkript

1 Vår idé med Biopsykosocialt Bemötande är förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala konsekvenser värdig vård, stöd och omsorg förutsätter god inlevelseförmåga bemötandet måste anpassas till mottagarens förutsättningar OGNUS Kompetens genom Nätverkan Utbildning Samverkan ADHD Missbruk/kriminalitet Bulimi Depressivitet/bipolaritet/ ångestsyndrom Intellektuell funktionsnedsättning Perceptuell-motorisk störning Anorexia nervosa Tics Autism- Asperger Tvångssyndrom Bejerot, 2007, 2011 Kroppsliga orsaker till ångest KOL konstriktiv obstruktiv lungsjukom Generaliserad ångest Paniksyndrom - agorafobi Social fobi ASTMA HYPERTHYREOS överfunktion av sköldkörteln DEMENS Posttraumatiskt stressyndrom Ångest DSM IV Tvångssyndrom Specifika fobier 9

2 Social ångest och Social fobi att vara rädd för att bli granskad och bortgjord & inse att oron är orimligt stor självbiografi En Ängel vid Mitt Bord Drama från 1990 av Jane Campion med Kerry Fox. Efter Janet Frames självbiografiska romantrilogi Mild Social ångest: svårighets-spektrum Normal blyghet Överdriven blyghet Social fobi, avgränsad form Social fobi med panik attacker Social fobi, generaliserad form Svår Social fobi + Fobisk personlighetsstörning Social fobi i Skandinavien: Debutålder (N=386) Debut före 15 års ålder i 52% Mycket vanligt Mindre vanligt

3 Kroppsliga symtom som kan förekomma vid social fobi Social fobi typ Rodnad Avgränsad Generaliserad Darrning Skakning Ofta kopplat till en enstaka pinsam incidens Ofta kopplat till en rad områden Svettningar Hjärtklappning Urinstämma Impotens Man undviker den situationen Senare debutålder Mindre ärftligt Tidigare debutålder Alltid varit blyg Mer ärftligt Uppfyller ofta personlighetsstörningsdiagnos Typiska situationer där social ångest aktiveras Farhågor leder till Att tala inför en grupp, tex på ett föräldramöte Att tala med en myndighetsperson Att hävda motsatt åsikt Att fika tillsammans med arbetskamrater Att delta i middagsbjudningar Att ta emot gäster Att skriva något när andra ser på Förändrat beteende Lika bra att ta det säkra före det osäkra dvs. inte utsätta sig Ältar det som hänt, jag skull ha gjort si och istället Att ta ögonkontakt Att ragga Att tala i telefon när andra hör på Att komma in i ett rum där andra redan samlats Nedstämdhet Undviker alltmer Isolering Nedstämdhet

4 Hur identifieras en social fobi? Att äta tillsammans med andra Fikapaus eller lunchrast på jobbet? Formella middagar? Att yttra sig inför andra När du gick i skolan? På föräldramöte? Kontakt med andra Tala med grannarna? I affärer? Fråga efter vägen? Kontakta myndighetspersoner? Klaga över en vara? Partnerkontakt Inte träffat någon? Kräver alkohol? Att ställa de avgörande frågorna: Undviker du olika situationer eller att tala med folk därför att du är rädd för att bli generad ( göra bort dig )? Undviker du sådant som gör att du kommer i centrum för uppmärksamheten? Är du väldigt rädd för att bli generad eller att verka dum? Stegen- ett innifrånperspektiv misslyckandet 1. Första perioden: Tysta perioden Man befinner sig i detta länge. Man vill vara utanför allt socialt, man vill sitta där ingen ser en i rummet 2. Andra steget: risktagandet. Man vill bli accepterad och man vill att andra ska se en. Man vill att andra ska lära känna en och tycker att man är bra och OK. Man försöker genom att prata med andra därför man är uttröttad på att vara så tyst. Tredje steget: Man utmanar men misslyckas Man tar risken, men blir negligerad. Man börjar stamma, komma av sig och rodnar. Det för en tillbaka till steg 1 och man orkar och vågar inte ta upp steg 2 igen Men sen ältar man sin konversation hur länge som helst, varje lilla detalj funderar man över om den blev fel. Man börjar inbilla sig att man faktiskt gjorde bort sig. Man börjar generas över allt man gjort i alla sociala situationer och ligger sömnlös

5 Post traumatiskt stressyndrom PTSD Posttraumatiskt stressyndrom PTSD Svår ångest som utvecklas efter att ha utsatts för en händelse som utgör ett exceptionellt hot om egen eller annans död Symtom: Återupplevande av det ursprungliga traumat genom återblickar eller mardrömmar Undvikande av sådant som påminner om händelsen Förhöjd arousalnivå överdriven uppmärksamhet, sömnsvårigheter, irritabilitet, ilska Förekomst 1-8% beroende av studie PTSD uppstår i 25% av fallen. Dubblerad risk för kvinnor. Personlighet spelar roll för ökad risk extrovert, låg begåvning, uppmärksamhetsstörning Associerat med PTSD Depression Somatisering dvs kroppsliga symtom utan känd orsak till dess uppkomst Alkohol och drogmissbruk Generaliserat ångest Panikattacker paniksyndrom

6 Panikattack: Diagnoskriterier DSM-IV En avgränsad period av intensiv rädsla eller obehag då minst 4 av följande 13 symptom uppträder plötsligt och når sin kulmen inom 10 minuter: Hjärtklappning Svettningar Darrningar Lufthunger Kvävningskänsla Bröstsmärtor Illamående/magobehag Yrsel, svindel Derealisation/depersonalis ation Rädsla för att tappa kontrollen eller förlora förståndet Dödsångest Domningar, stickningar Frysningar/värmevallninga r Paniksymtomen känns livshotande Patienter med paniksyndrom söker ofta hos hjärtläkare Vet var akut-mottagningen ligger Vill ha maximal trygghet Agorafobi=torgskräck Social fobi Paniksyndrom Rädsla för att befinna sig på platser eller i situationer som det kan vara Ser kroppsliga symptom som psykiskt utlösta Fokuserar ångest på kroppsliga symptom, hypokondri svårt eller genant att avvika från där hjälp inte är tillgänglig, i händelse av ångestattack Rädd för att göra bort sig då andra noterar ens ångestsymptom Rodnad, darrhänthet, svettning Rädd för själva ångestsymptomen och dess konsekvenser t.ex. att dö av hjärtinfarkt Andnöd, bröstsmärta, yrsel Drar sig för att söka hjälp, undviker fokus Akut hjälpsökande, dramatiserande vädjan

7 Social fobi Agorafobi Rädd för att stå i fokus, att ha andras blickar på sig Rädd för att medpassagerare skall se att man mår dåligt Rädd för låst situation, att inte kunna fly, inte kunna söka hjälp Rädd för att inte snabbt komma ur bussen eller tåget, om något skulle hända Depression och nedstämdhet Ingen ångest då man är ensam hemma Tryggt sällskap hjälper knappast Ofta ångest då man är ensam hemma Tryggt sällskap är till stor hjälp Gener och hjärnkemi Varför blir man ledsen? Nedstämdhet ingår i många psykisks sjukdomar/tllstånd Ensamhet och utfrysning Yttre tillförda medel som påverkar hjärnkemin Missbruk Läkemedelsbiverkning Vissa kroppsliga tillstånd ger kraftigt ökad risk Hjärntumör och bukspottskörtelcancer, underfunktion av sköldkörteln, svält mm. Förlust av värdeinnehåll eller uppdrag i livet Vänner, partner, hemland och kulturell identitet, pengar, bostad, hälsa, minne, ställning, arbete mm eller som bieffekt av annan psykisk sjukdom, Kulturella skillnader, som Japan: värdighet Aktiviteten betydelse Ty att sätta upp vävar, Det tröstar för all sorg, Det slukar alla alla intressen Det har varit många kvinnors räddning Selma Lagerlöf, ur Gösta Berlings saga

8 Depressionens olika ursprung Behandling Melankolisk depression ofta del i bipolär (=manodepressiv) Melankolisk depression Vanlig Neurotisk depression läkemedel eller ECT (=elbehandling) Manlig depression Konsekvens eller del av av annan psykisk sjukdom Schizofreni, social fobi, paniksyndrom Nedstämdhet tillfällig tex. premenstruellt Dystymi Sorgereaktion Vanlig depression Svår form: Antidepressiva läkemedel eller ECT Måttlig: Läkemedel/ och eller terapi Lindrig: KBT, interpersonell terapi eller läkemedel Premenstruell dysfori Antidepressivt läkemedel: SSRI (serotoninupptagshämmande läkemedel) Annat? Symtom på depression Nedstämdhet och svartsyn Rastlöshet eller orörlighet Ointresse Trötthet Glädjelöshet Känsla av värdelöshet Aptitförändringar Känsla av skuld Sömnproblem Hypokondri Koncentrationssvårigheter Svårigheter att fatta beslut Bipolär = manodepressiv sjukdom Melankolisk Depression Distinkt kvalitet Tidigt uppvaknande Morgonångest Vrider sina händer Minskad mimik Förlångsammade rörelser och tänkande Mani Förhöjd sinnesstämning Minskad behov av sömn Storslagna fantasier/ökad självkänsla Irritation, aggressivitet Ökad fysisk och mental aktivitet, rastlöshet Snabbt tal, tankeflykt, impulsivitet Hopplöshet Dåligt omdöme, lättpåverkad Förstoppning, muntorrhet Lättsinnig slösaktighet Psykotiska inslag tex. skuldkänsla Hallucinationer kan förekomma

9 Känna igen depressionen stämmer eller stämmer inte? Tillbakadragenhet Inaktiv Sover mer Stannar i sängen Saknar energi Irriterad Orolig Låg självkänsla Okoncentrerad Missnöjd Lättpåverkad, förvirrad Tänker självdestruktiva tankar Förtvivlad - hopplöshet Känner olust, ångest Känner ingen glädje Känner sig ensam och övergiven Känner osäkerhet och vanmakt Dricker för mycket alkohol Tolkar omgivningen negativt och fel Handlingsförlamad Fall i Balans sid 25, 73, 75 Depression och ångest Hänger ihop, depression utan ångest finns inte komponenter Psykologiska behandlingar: kognitiva och beteendeterapeutiska interventioner Ta personens symtomen på allvar dvs. trivialisera inte! Informera Identifiera situationerna Identifiera beteendet Observera snarare än tolka Identifiera funktionen av beteendet Identifiera konsekvenserna av beteendet

10 Vad göra när depressionen smyger sig på? Forts: Vad göra när depressionen smyger sig på? Tag kontakt med läkare/psykolog Försök ta till dig att nuet går över Isolera dig inte Se dig själv i en ljusare framtid Ta emot hjälp och omsorger Tala med den som du vet förstår Motarbeta negativa tankar Påminn dig själv om det som är bra Påminn dig om att du inte är så dålig som du tycker just nu Fatta inga förhastade beslut Planera det du ska göra, tag en bit i taget Gläd dig åt det du uträttar Planera in roliga och trevliga saker Tänk positivt, var snäll mot dig själv Kom upp ur sängen och gå ut i naturen/friska luften Källa: Balans Lev sunt, bra mat och undvik droger Källa: Balans Kognitiv beteendeterapi tanke - känsla handling eller tvärtom Bakgrundsidé Irrationella tankar och föreställningar, övergeneralisering av negativa händelser, en pessimistisk syn på livet, en tendens att fokusera på problem och misslyckanden och negativ självvärdering, leder till depression. Handling: Ligger hemma under täcket. Tanke: Jag är värdelös. Ingen bryr sig om mig. Känsla: Ledsen, nedstämd. Kognitiva metoder Genom att identifiera och förstå hur dessa kognitiva förvrängningar påverkar livet kan man ändra sin uppfattning. Beteendemässiga metoder Kropp: Tung, tryck över bröstet, ångestkänslor, torr i mun... De olika delarna påverkar varandra och kan trigga och förstärka varandra så det blir en ond cirkel. Genom beteendeaktivering kan man bryta mönster av passivitet Källa: Sömn- och depressionsskolan våren 2006 Lundby, Göteborg. Du tänker och känner mer än du handlar.

11 Psykoterapi kan hjälpa en person med depression att Tankeställare... Sortera identifiera verkliga problem, och skilja dem från det som är betydelselöst Livsmål att utveckla positiva livsmål Att utveckal en mer positiv självvärdering. Problemlösning Är jag värd att tänka så här? Är det inte respektlöst att ha så låga tankar om sig själv? Tänk om en person haft sådana tankar om någon annan? Vad hade du sagt då? "Vill jag stanna kvar i min depression? viktig fråga att ställa sig själv förändra de områden livet som skapar mycket stress, och därmed bidrar till depression. Beteendeterapi Ta ut glädjen i förskott. Då får du chansen att bli glad två gånger! för att utveckla bättre färdigheter Interpersonell terapi för att hjälpa till att lösa relationsproblem. Källa Depressionsskolan, del fyra "Kognitivt förhållningssätt vid depression", Lundby, Göteborg, våren säkerhetsbeteenden Social fobi Psykologisk behandling Identifiera säkerhetsbeteenden darrningar: att hålla kaffekoppen hårt med bägge händer svettning: att pressa överarmarna mot kroppen, klä på sig flera lager rodnad: smink, att sätta sig på en plats där ljuset inte faller på en se dum ut: kontrollera sin mimik låta dum: prata tyst, svara kortfattat Inte stå i centrum: inte delta Inte synas: inte titta på andra Inte dra uppmärksamhet till sig när man äter: hålla handen över munnen

12 Den psykologiska behandlingen går ut på att Forts. behandling Använda filminspelning för feedback Att jämföra sin ansiktsfärg mot en röd bakgrund Identifiera undvikande beteenden Söka jobb, ringa, svara på telefon, delta i utbildningar, socialt umgänge mm. Utsätta sig för de fruktade situationerna (=exponering) Fokusera på vad andra säger och gör, fråga och bli intresserad Identifiera tankefällor dvs att man inte bedömer omvärlden på ett neutralt och objektivt sätt utan info silars på ett negativt sätt Rollspel Tex. träna på att säga det man vlll säga mot en motspelare Modelling (föregå som modell för ett beteende) Loka Hela havet stormar att träna sig i att ta plats Läkemedel Inderal - för att slippa darra SSRI i kroniska fall BZ i enstaka fall MAO hämmare i svåraste fallen Social fobi att känna sig granskad och bortgjord Den här boken är en handbok för alla som inom vården och/eller genom psykoterapi försöker hjälpa de personer som lider av social fobi. paniksyndrom Psykologisk behandling 176 sidor Cura bokförlag och utbildning AB Utgivningsår: 1999 ISBN: Anna Kåver

13 Paniksyndromets onda cirklar panik- attacker depression hypo - kondri förväntnings- oro undvikande Fyrstegsmodellen för panikbehandling Byt benämning Jag ska kalla det dess rätta namn Byt förklaring Symtomen är falska meddelanden från hjärnan Byt inriktning Jag upplever ett symtom: Jag måste omfokusera & ägna mig åt något annat Omvärdera betydelsen Vi föreställer oss själva som betraktare av vårt eget beteende M Humble 1986 Andning vid panikattack Håll 3 sek. In 3 sek. Ut 3 sek. Håll 3 sek.

14 Specifika fobier stickfobi

15 Självhjälpsböcker för panikångest Fri från oro, ångest och fobier Lilla panikboken är en självhjälpsguide som är skriven för att förebygga och handskas med panikattacker. Boken är baserad på kliniskt utprovade tekniker baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT). Den är uppbyggd i ett sexstegsprogram, som kan användas av såväl den drabbade som av den drabbades familj och vänner. Författare: Maria Farm Larsson & Håkan Wisung Månpcoket, 2005 ISBN13: Här beskrivs olika ångesttillstånd, som till exempel fobier och paniksyndrom, och vad man själv kan göra för att må bättre. Derrick Silove och Vijaya Förlag: Viva Utgivningsår: 2007 Fri från oro, ångest och fobier fungerar också bra som handledning för anhöriga och närstående eller för den allmänt intresserade som vill ta reda på vad KBT är och hur behandlingen går till i praktiken. Ingen panik fri från panik pch ångesattacker i tio steg med kognitiv beteendeterapi Per Carlbring och Åsa Hanell, Natur och Kultur, 2007 Motsvarar internetbehandling för paniksyndrom Sluta älta Sluta älta och grubbla : lättare gjort med kognitiv beteendeterapi Olle Wadström

16 5 punkter att minnas Depression utan ångest finns inte, men ångest utan depression finns Nedstämdhet och svartsyn, Ointresse för det man tidigare tyckt om och allmän Glädjelöshet kännetecknar en depression Social fobi: Rädd för att stå i fokus, att ha andras blickar på sig, överdriven genansreaktion Paniksyndrom: Fokuserar ångest på kroppsliga symptom, hypokondri Agorafobi vid paniksyndrom: Rädd för låst situation, att inte kunna fly, inte kunna söka hjälp