Tomas Ekberg Samhällsanalys Miniseminarium VGR. Västsverige: Ekonomisk utveckling och ekonomisk geografi

Transkript

1 Tomas Ekberg Samhällsanalys Miniseminarium VGR Västsverige: Ekonomisk utveckling och ekonomisk geografi

2 En lång tradition Produktionsförutsättningar Strukturella förutsättningar Regioner i ömsesidigt beroende Olika roller i ekonomin Den lokala marknadens betydelse Agglomerationseffekter - Lärande Diversifiering Regioner med olika roller Internationell och digital värld Delning Matchning Lärande Selektion/sortering

3 Lokala arbetsmarknader och pendling Pendlingsbenägenhet - tid Pendling till arbete och studier Västra Götaland (SOM) Runt en miljon personer i Västra Götaland (tre av fyra invånare) pendlar till arbete eller studier. 10 % av dessa (100 00) pendlar längre tid än 50 minuter. För mer än hälften tar resan mindre än 20 minuter. Kommuntyper i lokala arbetsmarknader 11 Centrum i lokal arbetsmarknad 20 Kommun med minst 20 % utpendling av de som jobbar direkt kopplad till centrumkommun 30 Kommun med minst 20 % utpendlare kopplad till typ 20 kommun 50 Kommun med minst 20 % utpendlare kopplad till typ 30 kommun Lokala arbetsmarknader i Sverige, antal

4 Lokala arbetsmarknader 2016

5 Lokala arbetsmarknader Västra Götaland 2016

6 Lokala arbetsmarknader Storstadsregioner

7 Grundläggande drivkrafter i ekonomin Ekonomisk Geografi Delning Matchning Lärande + Selektion...as human beings continue to become richer, quality of life will become increasingly critical in determining the attractiveness of particular areas. After all, choosing a pleasant place to live is among the most natural ways to spend one s money. Glaeser 2001

8 Selektion/Sortering...

9 Sammanfattning I Den ekonomiska utvecklingens geografi visar på tilltagande divergens mellan stora och små regioner. Det är tjänstesektorn som växer och inte minst den privata tjänstesektorn med kvalificerade tjänster. Dessa tenderar att vara lokaliserade till städer. Skillnaderna mellan storstadsregionerna och övriga regioner är dramatisk. På längre sikt (25 år) har alla nya jobb netto tillkommit i storstadsregionerna. Tillväxten är oftast koncentrerad till centralkommunen i den lokala arbetsmarknaden som hämtar arbetskraft från ett större omland genom inpendling. Generellt är jobbtillväxten betydligt högre nära regionernas ekonomiska centrum. De komparativa fördelarna finns idag i branscher och verksamhet som ofta har fördelar av att befinna sig i urbana miljöer. En stor del av storstadsregionernas tillväxt i och nivåer på löner och produktivitet kan förklaras av selektiv sortering. Välutbildad arbetskraft och kunskapsintensiv verksamhet söker sig till stora regioner. Forskningen kring attraktivitet för hushåll och individer visar att det finns två centrala perspektiv: (i) jobbmotiv och (ii) konsumtionsmotiv. Jobbmotivet viktigast och konsumtionsmotivet viktigast för lokalisering inom lokala marknader.

10 Sammanfattning 2 Agglomerationsekonomier finns men tenderar att i huvudsak vara relevanta för kunskapsintensiv verksamhet som kunskapsintensiva tjänster och FoU. Delning, matchning och lärande har olika geografier. För lärande gäller km-avstånd. Drygt sex av tio invånare i VG LA bor i dag i Göteborgs LA. Trollhättan, Borås och Skövde är på plats åtta, nio och tio i Sverige storleksmässigt. LA VG utgör en stor del av Västsverige och för högutbildade män är Västsverige Göteborg med undantag av nordligaste Bohuslän och det mesta av Skaraborg Västra Götaland som helhet presterar relativt bra sett på lång sikt. Divergensen inom regionen ökar. Göteborg går starkt. Borås som förväntat. Övriga delar inte sällan svagare än vad de borde särskilt Trollhättans LA. Strömstad är undantaget. Halmstad, Jönköping och Karlstad är referensregioner och utvecklas generellt bättre än de medelstora lokala arbetsmarknaderna i Västra Götaland. Investeringarna i infrastruktur gör att Trollhättans LA bör integreras allt mer med Göteborgs och att utvecklingen blir starkare på sikt. Göteborgs LA är i nivå med vad som förväntas och med Stockholm eller Malmö Tillväxten i regionens regioncentrum, dvs. Göteborgs kommun, är lägre än vad den skulle kunna vara. Detta tycks inte bero på att Göteborgs stad är särskilt tät och utvidgas till kringliggande kommuner. Gbg bör ha fler jobb inom sin stadsgräns. LA-regionerna i Västsverige är inte isolerade från varandra. Integrationen ökar.

11 Sammanfattning 3 En snabb utveckling av tjänstesektorn under 2000-talet har gjort att den tidigare eftersläpningen när det gäller kunskapsintensiva tjänster i Göteborgs LA ändrats till ett försteg. Näringslivets satsningar på FoU är mycket omfattande och växer snabbt. 36 miljarder kronor år 2017 i Västra Götaland motsvarade en tredjedel av näringslivets samtliga FoU investeringar i Sverige. Med Stockholm blir det ca 70 procent. Författarna beskriver Göteborgs LA som en region som har en central position som FoU-region och agglomeration av kunskapsintensiva tjänstebranscher i Sverige. Vilket de menar förtjänar att lyftas fram och påminnas om i ett nationellt perspektiv. Genomsnittliga löner ökar med regionstorlek. Sambandet är starkare för kunskapsintensiva tjänster och högteknologisk tillverkning än motsatsen och sambanden gäller även i Västra Götaland. Sambandet mellan lön per sysselsatt och regionstorlek skiljer sig också för olika kategorier av arbetskraft. Lönerna stiger kraftigare med ökad regionstorlek för högutbildade och män. Orsakerna är flera. Västra Götalands kvinnor har nu löner i linje med de förväntade. För 15 år sedan var lönerna generellt lägre än förväntat. Lönerna i Stockholm LA är generellt betydligt högre än i Göteborg men dock inte inom STEM-yrken (ingenjörer et dyl). En klar Västsvensk specialitet.

12 Sammanfattning 4 Växande integration inom LA-regioner men strukturella skillnader mellan kvinnor/män och hög/lågutbildade i termer av pendling Rörligheten inom regioner i Västra Götaland har ökat påtagligt (arbetspendling). En minskade andel jobbar i samma kranskommun som de bor i. Från 70 till 45 procent i Göteborgs LA de senaste 25 åren. Från 85 % till 59 % i Borås LA. Det finns samtidigt tydliga strukturella skillnader mellan olika kategorier av arbetskraft och att vad som utgör en arbetsmarknadsregion är starkt beroende på vilken kategori av arbetskraften som avses. Kunskapsintensiva verksamheter koncentreras i Göteborgs LA-region. Kunskaps- och teknologiintensiva branscher är betydligt mer kunskapsintensiva i Göteborgs LA-region än i övriga regioner i Västra Götaland. Strömstad LA-region har stärkt sin specialisering mot handel och detta skiner igenom i sysselsättningsstatistik och tillika statistiken över nya arbetsställen.

13 Lokala arbetsmarknader i Sverige efter centrumkommunens storlek (2018)

14 Struktur varierar med storleken på centrumkommunen om det ska göras något extra svårt Utbildning och näringslivsstruktur, % Genomsnittlig lön

15 Storstadsregionernas relativa konkurrensfördelar har ökat Lön per sysselsatt relativt storstadsregioner 1991 Från mer lika lön för högutbildade 1991 till mer lika lön för lågutbildade per sysselsatt 2015 Lön per sysselsatt relativt storstadsregioner 2015

16 Stora regioner växer och det är i centrum som den snabbaste tillväxten sker

17 Lokala arbetsmarknader i Västsverige Olika förutsättningar och roller i ekonomin

18 Det är tyngden som gör det

19 Olika roller i ekonomin och olika struktur på de lokala arbetsmarknaderna 90 Andel av jobben i centrum av LA 2015, % Totalt Lång utbildning Högtek tillv

20 Centrum/kranskommuner Utveckling av jobb Utveckling av jobb i centrum respektive kranskommuner LA Centrum Krans Göteborg Jönköping Borås Karlstad Skövde Thn/Vbg

21 Göteborg är något glest Kommundata Tätortsdata

22 Centrum/kranskommuner Utveckling storstadsla

23 Lönesumma per sysselsatt 2015 Produktivitet på lokala arbetsmarknadsregioner i Sverige totalt och inom olika delar av industri/tjänstesektorn och för långtidsutbildade STEM-yrken*, kronor Samtliga anställda Högteknologisk tillverkning Kunskapsintensiva tjänster Lång utbildning inom STEM *Science, Technology, Engineeering, Mathematics

24 Lönesumma per sysselsatt på Lokala arbetsmarknader i Sverige Lång och Kort utbildning samt Kvinnor och Män, 2015 kronor Lång/kort utbildning Kvinnor/män Lång Män Kort Kvinnor

25 Lönesumma per sysselsatt på Lokala arbetsmarknader i Sverige Universitetsutbildade kvinnor/män samt ej univ. kv/m, 2015 kronor Män/Kvinnor med lång utbildning Män/Kvinnor med kort utbildning Män Kvinnor Män Kvinnor

26 Lokala arbetsmarknader Kort utbildning Kvinnor

27 Kvinnor Lokala Arbetsmarknader Högubildade kvinnor och män, SCB 2015 Män Källa: Västsverige: Ekonomisk utveckling och Ekonomisk geografi. VGR Analys 2019:14

28 Utveckling av lönesumma Samvariation mellan storlek lokala arbetsmarknader Sverige (log) och utveckling av lönesumma totalt och inom olika delar av industri/tjänstesektorn, % Lönesumma totalt Kunskapsintensiva tjänster Övriga tjänster Högteknologisk tillverkning

29 Kranskommuner allt mer integrerade med centrumkommun Sysselsatta som bor och arbetar i samma kommun, % 2015 och 1991 ÅR 2015 ÅR 1991

30 Bor och arbetar i samma kommun Kranskommuner jämfört med centrumkommun, LA 1991 och 2015, % Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion Andel som bor och jobbar i samma kommun, Kranskommunerna 1991 och 2015, % Totalt Män Kvinnor Män lång Kv lång 10% högst universitet universitet inkomst Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion Andel som bor i och jobbar i Göteborg, Centrumkommunen 1991 och 2015, % Totalt Män Kvinnor Män lång Kv lång 10% högst universitet universitet inkomst Borås lokala arbetsmarknadsregion Andel som bor och jobbar i samma kommun, Kranskommunerna 1991 och 2015, % Borås lokala arbetsmarknadsregion Andel som bor i och jobbar i Borås kommun, Centrumkommunen 1991 och 2015, % Totalt Män Kvinnor Män lång Kv lång 10% högst universitet universitet inkomst Totalt Män Kvinnor Män lång Kv lång 10% högst universitet universitet inkomst

31 Bor och arbetar i samma kommun Kranskommuner jämfört med centrumkommun, LA 1991 och 2015, % Trollhättan/Vbg lokala arbetsmarknadsregion Andel som bor och jobbar i samma kommun, Kranskommunerna 1991 och 2015, % Trollhättan/Vbg lokala arbetsmarknadsregion Andel som bor i och jobbar i THN/VBG, Centrumkommunerna 1991 och 2015, % Totalt Män Kvinnor Män lång Kv lång 10% högst universitet universitet inkomst Totalt Män Kvinnor Män lång Kv lång 10% högst universitet universitet inkomst Skövde lokala arbetsmarknadsregion Andel som bor och jobbar i samma kommun, Kranskommunerna 1991 och 2015, % Skövde lokala arbetsmarknadsregion Andel som bor i och jobbar i Skövde kommun, Centrumkommunen 1991 och 2015, % Totalt Män Kvinnor Män lång Kv lång 10% högst universitet universitet inkomst Totalt Män Kvinnor Män lång Kv lång 10% högst universitet universitet inkomst

32 Västra och sydvästra Sverige har sammantaget och långsiktigt en mycket hög attraktivitet Inrikes flyttningsöverskott per år

33 Smart diversifiering Specialisering vs. Diversifiering Generellt tycks diversitet vara mer betydelsefullt än specialisering för städers tillväxt. Diversitet är särskilt viktigt i stora städer i utvecklade länder/regioner, och för kunskapsintensiva och innovativa branscher, särskilt för kunskapsintensiva tjänstebranscher. Specialisering tycks vara viktigare i mindre städer med större tyngd av mer traditionell tillverkningsindustrier. Relaterad diversifitet is da thing! Att förändras från de kunskaper som finns i en region På ett sätt sammanfattar detta vad som avses med smart i Smart specialisering. Det är ett policykoncept som handlar om att stödja experimenterande och diversifiering med utgångspunkt i existerande kunskapsbas(er) i en region. Fokus är förnyelse och diversifiering av det lokal näringslivet genom entreprenörskap innovation. Det kan till exempel handla om att uppmuntra nya applikationsområden som kan dra på existerande kunskaper och branscher i en region. På detta sätt handlar inte Smart specialisering om att endast identifiera en regions komparativa fördelar och att fördjupa specialiseringen inom dessa områden. Smart specialisering handlar i grund och botten om förnyelse och näringslivsdynamik inom områden som framgångsrikt kan dra på existerande resurser och kunskaper, men samtidigt bidra till att bredda och diversifiera det regionala näringslivet. Ett bättre namn på Smart specialisering hade ur denna synvinkel varit Smart Diversifiering genom Entreprenörskap och Innovation.

34 Om stad och land Looking inward to the resources and assets of the rural communities largely misses the point that most rural communities are defined by the degree of regional integration with urban centers of growth local capacity building and asset assessment is insufficient as a rural policy and may even distract from the need to recognize a broader regional framework (Patridge at al 2010) Slutligen kan det konstateras att även om det finns starka skäl för samverkan och att politiken beaktar funktionella, snarare än administrativa regioner, är det fortfarande så att det lokala spelar roll. Till exempel lyfts frågor kring tillgänglighet till skolor, vård, omsorg, polis, brandkår och annan grundläggande samhällsservice ofta fram som viktiga områden för befolkningen i minder orter och på landsbygden. I den allmänna debatten uttrycks ofta att stora grupper i mindre orter och på landsbygden anser att de inte prioriteras. Detta återspeglar att regional utveckling inte endast handlar om integration, arbetspendling och infrastruktur. (Andersson och Larsson 2019)

35 Pendling från landsbygden bidrar till jobb på landsbygden Pendling från landsbygd till stad positiv effekt på jobb på landsbygden (Lavesson 2017): förutsättningar för pendling och integration => symbiotiskt förhållande mellan stad och land:

36 Slutsatser för utvecklingsarbetet Att hålla fast vid och driva visionen om en gemensam region (så som den beskrivs i Vision Västra Götaland) blir allt viktigare för invånare och företag i Västsverige. Kommunerna behöver samverka mer. Vi lever i regioner. Utbytet ökar. De lokala arbetsmarknaderna i Västra Götaland har olika karakteristik och förutsättningar. Utvecklingsarbetet behöver ta hänsyn till detta. Regionalt utvecklingsarbete handlar på tillväxtsidan om att ha de bästa arbetslivsmöjligheterna, de bästa fritidslivsmöjligheterna etc. Andra påhittade slogans gör ingen större nytta. Människors och företags val (selektering/sortering) gör att bara det bästa är gott nog om vi vill ha en stark framtid. Den koncentration utvecklingsarbetet när det gäller kunskapsdriven verksamhet har till ett fåtal arbetsplatser är central för vår framtida utveckling. Resurserna bör inte spridas ut i geografin! Vi har gjort rätt!

37 Slutsatser för utvecklingsarbetet (forts.) Påhittade motsättningar mellan människor och utveckling i stad/land riskerar flytta fokus från väsentliga till mindre väsentliga frågor. Lokalisering av regionala och statlig service lokalt bör samtidigt vara en högt prioriterad fråga vad vet vi? På de minsta lokala marknaderna (och i socio-ekonomiskt svaga områden) bör samhällets servicenivå vara särskilt hög. Det är en mycket billig åtgärd. Satsningarna på att få fler kvalificerade personer att flytta till Västsverige bör öka. Vi behöver synas. Vad fungerar? Det enkla faktum att den samlade kunskapsmängden ökar hela tiden och dessutom blir mer tillgänglig och kopierbar gör väl att krafterna mot urbanisering och storlek kommer att fortsätta vara mycket starka också i framtiden? Alla människor behöver inte jaga karriärer. Som tur är. Det är de som är mest fokuserade på att utvecklas via att jobba som flyttar till den typen av möjligheter. Det finns givetvis mängder av andra möjligheter i livet.