Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Mötesdatum Mötesplats , klo 16:36-19:50 Kirkkonummen kunnantalo, Ervast - kokoustila Behandlade ärenden 1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 Justering av protokollet och val av protokolljusterare 3 Godkännande av planerna för välfärdscentralen 4 Kyrkslätts kommuns utlåtande om MBT planutkastet (fge) 5 Kyrkslätts kommuns planläggningsöversikt (fge) 6 De nya förmögenhetsgränserna i hyresbostäder med statsunderstöd 7 Utredning av användningen av det av kommunstyrelsen beviljade anslaget för integrationsfrämjande år Direktiv för verkställigheten av budgeten för år Utnämnande av ny ersättare till direktionen för affärsverket Kyrkslätts Vatten (fge) Val av en ny godeman vid fastighetsförrättningar till slutet av fullmäktigeperioden (fge) 11 Lagligheten och verkställigheten av kommunfullmäktiges beslut som inkommit för förfarande med övertagningsrätt enligt 92 i kommunallagen 13 Protokoll för kännedom 14 Anmälningsärenden 15 Övriga ärenden

2 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Närvarande medlemmar Timo Haapaniemi, ordförande Ari Harinen, 1. vice ordförande Ulf Kjerin, 2. vice ordförande Anna Aintila Antti Kilappa Antti Salonen Hanna Haikonen Hans Hedberg Katarina Helander Pekka Sinisalo Pirkko Lehtinen Reetta Hyvärinen Saara Huhmarniemi, biträdande deltagare Övriga närvarande Anu Karkinen, hallintojohtaja, sekreterare Tarmo Aarnio, kunnanjohtaja, föredragande Juha Hörkkö, talousjohtaja Anders Adlercreutz, avlägsnade sig 19:44 Minna Hakapää, avlägsnade sig 19:43 Raija Vahasalo, anlände 16:55 Jaana Koskela, vt. perusturvajohtaja, avlägsnade sig 18:09 Jarno Köykkä, toimitilapäällikkö, avlägsnade sig 18:08 Anna-Kaisa Kauppinen, kuntatekniikan toimialajohtaja, avlägsnade sig 19:32 Tero Luomajärvi, kunnanarkkitehti, anlände 18:20, avlägsnade sig 19:32 Into Johanna, Arkkitehti, avlägsnade sig 17:20 Immonen Olli, Inspira, anlände 17:23, avlägsnade sig 18:08 Frånvarande Emmi Wehka-Aho Undertecknade Timo Haapaniemi Ordförande Anu Karkinen Sekreterare Protokolljustering Protokollet har justerats och godkänts

3 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Katarina Helander Antti Kilappa Framläggning av protokollet Det justerade protokollet är offentligt framlagt tisdag på kommunens webbplats och i kommunens registratu Anu Karkinen, sihteeri

4 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) 1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet sförslag Föredragande: Tarmo Aarnio, kunnanjohtaja Ordföranden konstaterar sammanträdet vara lagligen sammankallat och beslutfört. Enligt förslaget.

5 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) 2 Justering av protokollet och val av protokolljusterare sförslag Föredragande: Tarmo Aarnio, kunnanjohtaja Kommunstyrelsen beslutar 1 välja två protokolljusterare att justera protokollet från detta sammanträde 2 justera protokollet elektroniskt i enlighet med följande tidtabell: Torsdag skickas protokollet per e- post till protokolljusterarna, som meddelar sitt godkännande senast måndag Om sekreteraren inte får ett meddelande om godkännande senast vid denna tidpunkt, anses protokollet vara godkänt. Protokollet undertecknas till exempel vid följande sammanträde. Protokollet är offentligt framlagt tisdag på kommunens webbplats och i kommunens registratur. Den allmänna besvärstiden inleds onsdag Katarina Helander och Antti Kilappa valdes till protokolljusterare. Till övriga delar enligt förslaget.

6 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Kommunaltekniska nämnden, 114, Kommunstyrelsen, 296, Kommunfullmäktige, 84, Sektionen för serviceproduktion, 82, Vård- och omsorgsnämnden, 105, Kommunstyrelsen, 3, Godkännande av planerna för välfärdscentralen KIRDno Kommunaltekniska nämnden, , 114 Beredare / tilläggsinformation: Anna- Kaisa Kauppinen anna- kaisa.kauppinen@kirkkonummi.fi kuntatekniikan toimialajohtaja Bilaga: - Hyvinvointikeskuksen kustannusselvitys s underlag Föredragande: Anna- Kaisa Kauppinen, kuntatekniikan toimialajohtaja Kommunaltekniska nämnden beslutar: 1. föreslå kommunstyrelsen och vidare kommunfullmäktige, att kostnadsberäkningen förkastas. 2. att fullmäktige tillställs kostnadsberäkningar för en grundrenovering av den gamla centralhälsostationen eller en underhållande iståndsättning samt en partiell utvidgning som stöd för beslutsfattandet. Dessutom tillställs fullmäktige en jämförelse av rumsprogrammet för den nya välfärdscentralen med de nuvarande utrymmena och utrymmesbehovet. 3. ge som anvisning, att man med tanke på den fortsatta behandlingen utreder den största möjliga storleken för en sidobyggnad som placeras på hälsostationens nuvarande tomt. Kommunaltekniska nämnden beslutade enligt förslaget.

7 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Kommunstyrelsen, , 296 Beredare / tilläggsinformation: Anna- Kaisa Kauppinen, Jarno Köykkä anna- kaisa.kauppinen@kirkkonummi.fi, jarno.koykka@kirkkonummi.fi kuntatekniikan toimialajohtaja, toimitilapäällikkö Projektplanen för Kyrkslätts kommuns välfärdscentral godkändes i kommunfullmäktige Välfärdscentralens planerarteam konkurrensutsattes under våren 2017 och valet av planerarteam fattades i nämnden för serviceproduktion Planeringen framskred till planer på L2- nivå under våren Sektionen för serviceproduktion godkänner L2- planer i enlighet med Kyrkslätts kommuns projektdirektiv för husbyggnad. Samtidigt justeras den gällande kostnadsberäkningen, och ifall kostnadsberäkningen överskrider anslaget som fullmäktige godkänt i samband med projektplanen, föreläggs överskridningen fullmäktige för behandling. Kostnadsberäkningen för välfärdscentralen har utarbetats av FMC laskentapalvelut Oy. Den uppdaterade uträkningen ingår som tilläggsmaterial till detta beslut. Man beräknar på basis av kostnadsberäkningen att totalpriset för projektet är euro. Den föregående kostnadsberäkningen i välfärdscentralsprojektet ( euro) har uppgjorts år 2015 i samband med godkännandet av projektplanen. Som bakgrundsuppgifter för behandlingen av välfärdscentralens kostnadsberäkning har gjorts upp ett sammandrag över granskningarna av den gamla social- och hälsocentralens skick samt en uppdaterad granskning av alternativen inklusive kostnadsberäkningar (genomförande av välfärdscentralprojektet i enlighet med kommunfullmäktiges beslut jämfört med genomförande av grundläggande förbättring och utvidgning av den gamla social- och hälsocentralen). Tilläggsmaterial: - hyvinvointikeskuksen kustannusselvitys (Liite ktltk ) - päivitetty vaihtoehtotarkastelu hyvinvointikeskushankkeesta liiteineen (inkluderar sammandrag över undersökningarna av den gamla social- och hälsocentralens skick) - hankesuunnitelma (Kv ) s underlag Föredragande: Tarmo Aarnio, kunnanjohtaja Kommunstyrelsen beslutar: 1 föreslå kommunfullmäktige att kommunfullmäktige godkänner kostandsberäkningen för välfärdscentralen; euro 2. justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.

8 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) enligt förslaget. Kommunfullmäktige, , 84 Beredare / tilläggsinformation: Hanne Nylund hanne.nylund@kirkkonummi.fi rakennuttajainsinööri s underlag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att kommunfullmäktige godkänner kostnadsberäkningen för välfärdscentralen euro. Behandling, Kommunfullmäktige Konsult, arkitekt Annika Pokela och lokalchef Jarno Köykkä närvarade vid sammanträdet under behandlingen av denna paragraf. Under diskussionen gavs följande ändrings- och tilläggsförslag: Ledamot, ordförande Anders Adlercreutz tilläggsförslag: I den fortsatta beredningen går man igenom projektets omfattning och verksamhet tillsammans med ledningen för Nylands landskapsberedning med målsättningen att minska projektets omfattning och kostnader och försäkra att centralens verksamhet motsvarar de utmaningar som landskapet Nyland, den kommande vårdens utveckling och digitaliseringen skapar. Man bör utvärdera om projektet kunde utföras i faser ifall det är nödvändigt med tanke på de tidigare nämnda utmaningarna. Omfattningen och resultatet av kostnadsminskningen tas upp för behandling i kommunstyrelsen. Ledamot Erkki Majanens ändringsförslag: 1. I nuvarande Åängen fortsätts planeringen av välfärdscentralen så att man inom projektet i första hand granskar dimensioneringen i relation till den verkliga befolkningsutvecklingen och klientströmmar. Målet är att minska projektets kostnader och göra planerna i närmare samarbete med de som bereder Nylands social- och hälsovårdsreform och projektets beredare. Projektberedarna bör vid behov kallas in för att informera kommunfullmäktige.

9 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Uppmana kommunstyrelsen att snabbt utreda andra eventuella alternativ och tidtabeller för förverkligandet av välfärdscentralen i kärncentrum eller på den nuvarande hälsocentralens tomt i form av en nybyggnad, eventuellt i samarbete med någon aktör för byggnadsprojekt. Alternativen borde framföras för kommunfullmäktige för utvärdering och beslut efter att de blivit klara. Kommunfullmäktige ger i uppgift till sektionen för serviceproduktion att försäkra att hälsocentralens nuvarande utrymmen är fungerande och trygga för personalens och klienternas hälsa och säkerhet till dess att en ny välfärdscentral har tagits i bruk. I fråga om lösningarna bör anslagsförslag omedelbart tillställas kommunfullmäktige för godkännande. Ledamot Marjut Frantsi- Lankias ändringsförslag: För att minimera riskerna och trygga de omfattande eventuella landskaps- social- och hälsovårdstjänsterna i kommunens område även i framtiden, föreslår jag att välfärdscentralens finansieringsmodell ändras så att välfärdscentralen förverkligas genom kommunens egen balansräkning. Ledamot Kim Åströms ändringsförslag: En uppdaterad eller justerad omfattning av genomförandet, plan för genomförande och kostnadsberäkning tillsätts fullmäktige för godkännande. Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att ledamöterna Anders Adlercreutz, Erkki Majanen, Marjut Frantsi- Lankia och Kim Åström har gett ändringsförslag som vunnit understöd. Endast ledamot Erkki Majanens ändringsförslag 3 godkändes enhälligt, men de andra godkändes inte enhälligt, så konstaterade ordföranden att man måste rösta om ändringsförslagen. Ordföranden föreslog att man röstar om förslagen enligt följande: Erkki Majanens första ändringsförslag: Ordföranden föreslog att fullmäktige röstar om Erkki Majanens första ändringsförslag så att de som understöder kommunstyrelsens utgångsförslag röstar ja och de som understöder Erkki Majanens första ändringsförslag röstar nej. Om nej vinner, beslutar kommunfullmäktige i enlighet med Majanens första ändringsförslag. Kommunfullmäktige godkände omröstningspropositionen. Vid den elektroniska omröstningen gavs 28 ja- röster och 23 nej- röster. Kommunstyrelsens utgångsförslag fick fler röster.

10 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Ledamot, ordförande Anders Adlercreutz tilläggsförslag: Ordföranden föreslog att fullmäktige röstar om Anders Adlercreutz ändringsförslag så att de som understöder kommunstyrelsens utgångsförslag röstar ja och de som understöder Anders Adlercreutz ändringsförslag röstar nej. Om nej vinner, beslutar kommunfullmäktige i enlighet med Anders Adlercreutz tilläggsförslag. Kommunfullmäktige godkände omröstningspropositionen. Vid den manuella omröstningen genom namnupprop gavs följande röster: 48 nej- röster (Aallonharja, Adlercreutz, Aintila, Basilier, Bergholm, Björk, Fleming, Frantsi- Lankia, Granström, Haapaniemi, Haikonen, Hakapää, Harinen, Hedberg, Holopainen, Huhmarniemi, Hyvärinen, Jäppinen Sanni, Kajanti, Kara, Kaurila, Kilappa, Kjerin, Kylmänen, Lehtinen, Lindholm, Lundell, Majanen, Myllyniemi, Oksanen, Orko, Piili, Purra, Salonen, Saloranta- Eriksson, Sinisalo, Suominen, Tammi, Utriainen, Vahasalo, Vanhamäki, Wehka- aho, Åström, Pelin, Kämpe- Hellenius, Hellström, Andersén och Liimatainen) och 3 blanka röster (Kettunen, Seppälä och Syväniemi). Adlercreutz tilläggsförslag fick fler röster. Erkki Majanens andra ändringsförslag: Ordföranden föreslog att fullmäktige röstar om Erkki Majanens andra ändringsförslag så att de som understöder kommunstyrelsens utgångsförslag röstar ja och de som understöder Erkki Majanens andra ändringsförslag röstar nej. Om nej vinner, beslutar kommunfullmäktige i enlighet med Majanens andra ändringsförslag. Kommunfullmäktige godkände omröstningspropositionen. Vid den manuella omröstningen genom namnupprop gavs följande röster: 38 ja- röster (Aallonharja, Adlercreutz, Aintila, Basilier, Bergholm, Björk, Fleming, Frantsi- Lankia, Granström, Hakapää, Harinen, Hedberg, Holopainen, Huhmarniemi, Hyvärinen, Jäppinen Sanni, Kajanti, Kilappa, Kjerin, Kylmänen, Lehtinen, Lindholm, Lundell, Myllyniemi, Oksanen, Orko, Salonen, Saloranta- Eriksson, Sinisalo, Suominen, Tammi, Vahasalo, Vanhamäki, Wehka- aho, Pelin, Kämpe- Hellenius, Hellström och Andersén) och 13 nej- röster (Haapaniemi, Haikonen, Kara, Kaurila, Kettunen, Majanen, Piili, Purra, Seppälä, Syväniemi, Utriainen, Åström och Liimatainen). Kommunstyrelsens utgångsförslag fick fler röster. Erkki Majanens tredje ändringsförslag godkändes enhälligt. Ledamot Kim Åströms ändringsförslag:

11 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Ordföranden föreslog att fullmäktige röstar om Kim Åströms ändringsförslag så att de som understöder kommunstyrelsens utgångsförslag röstar ja och de som understöder Kim Åströms ändringsförslag röstar nej. Om nej vinner, beslutar kommunfullmäktige i enlighet med Kim Åströms ändringsförslag. Kommunfullmäktige godkände omröstningspropositionen. Vid den manuella omröstningen genom namnupprop gavs följande röster: 29 ja- röster (Adlercreutz, Aintila, Basilier, Bergholm, Björk, Fleming, Frantsi- Lankia, Hakapää, Harinen, Hedberg, Holopainen, Jäppinen Sanni, Kajanti, Kilappa, Kjerin, Lehtinen, Lindholm, Lundell, Myllyniemi, Oksanen, Salonen, Sinisalo, Suominen, Tammi, Vanhamäki, Wehka- aho, Pelin, Kämpe- Hellenius och Hellström) och 22 nej- röster (Aallonharja, Granström, Haapaniemi, Haikonen, Huhmarniemi, Hyvärinen, Kara, Kaurila, Kettunen, Kylmänen, Majanen, Orko, Piili, Purra, Saloranta- Eriksson, Seppälä, Syväniemi, Utriainen, Vahasalo, Åström, Andersén och Liimatainen). Kommunstyrelsens utgångsförslag fick fler röster. Ledamot Marjut Frantsi- Lankia återtog sitt ändringsförslag. Kommunfullmäktige beslutade 1 godkänna kostnadsberäkningen för välfärdscentralen euro 2 att man i den fortsatta beredningen går igenom projektets omfattning och verksamhet tillsammans med ledningen för Nylands landskapsberedning med målsättningen att minska projektets omfattning och kostnader och försäkra att centralens verksamhet motsvarar de utmaningar som landskapet Nyland, den kommande vårdens utveckling och digitaliseringen skapar. Man bör utvärdera om projektet kunde utföras i faser ifall det är nödvändigt med tanke på de tidigare nämnda utmaningarna. Omfattningen och resultatet av kostnadsminskningen kommer att tas upp för behandling i kommunstyrelsen. 3 ge i uppgift till sektionen för serviceproduktion att försäkra att hälsocentralens nuvarande utrymmen är fungerande och trygga för personalens och klienternas hälsa och säkerhet till dess att en ny välfärdscentral har tagits i bruk. I fråga om lösningarna bör anslagsförslag omedelbart tillställas kommunfullmäktige för godkännande. Avvikande meningar:

12 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Ledamöterna Anni- Mari Syväniemi, Mikko Kara, Kati Kettunen, Kim Åström och Ulla Seppälä samt ersättare Jukka Liimatainen lämnade avvikande mening till beslutet: Motiveringar: Välfärdscentralen är ett för Kyrkslätt viktigt projekt som ska genomföras. Den budget som nu har presenterats för fullmäktige har dock nästan fördubblats jämfört med den ursprungliga (27, 3 me - 43 me/dessutom tillkommer moms 24 %) och är jämfört med det planerade en alltför stor ekonomisk risk för kommunen. Den föreslagna planen är överdimensionerad i proportion till det kommande behovet, speciellt då det inte ännu finns fakta om landskaps- och social- och hälsovårdslagstiftningarna och de kommande förfarandena. Det är bra om fullmäktige förstår omfattningen av investeringarna och deras inverkan på kommunens kommande ekonomi. Med de föreslagna kostnaderna kan man inte godkänna projektet. Ersättare Jukka Liimatainen gav efter sammanträdet dessutom följande motivering till avvikande mening: Jag konstaterar att placeringen av välfärdscentralen mot rekommendationerna från landskapets ledande beredare på en plats där lokalernas konkurrenskraft väsentligt äventyras ökar avsevärt de redan stora ekonomiska riskerna med projektet. Man vet att det uppstår överutbud på social- och hälsovårdsutrymmen. Betydelsen av läget framhävs. HVC kan inte konkurrera för priset och förlorar även med tanke på läget. Detta oavsett när och i hurdan form valfriheten förverkligas. Bosättningen som kommer runt förändrar inte situationen. Rörligheten och kollektivtrafiken fokuseras på spårförbindelser, och HVC är för majoriteten av de planerade användarna och personalen mycket sämre tillgänglig än läget i kommunens kärncentrum. Läget befrämjar inte heller att man får klientströmmar från utkanten av kommunen. Då det råder osäkerhet borde man ha valt en sådan framskridningsmodell där riskerna minimeras. Nu höjdes däremot risknivån avsiktligt på en ohållbar nivå med tanke på kommunens ekonomiska situation. Det brådskande behovet av ersättande utrymmen skulle ha kunnat lösas med ersättande utrymmen. Sektionen för serviceproduktion, , 82 Beredare / tilläggsinformation: Jarno Köykkä jarno.koykka@kirkkonummi.fi toimitilapäällikkö

13 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Kommunfullmäktige i Kyrkslätt godkände kostnadsberäkningen för välfärdscentralen. I beslutet lämnade fullmäktige följande anvisningar för den fortsatta beredningen: i den fortsatta beredningen går man igenom projektets omfattning och verksamhet tillsammans med ledningen för Nylands landskapsberedning med målsättningen att minska projektets omfattning och kostnader och försäkra att centralens verksamhet motsvarar de utmaningar som landskapet Nyland, den kommande vårdens utveckling och digitaliseringen skapar. Man bör utvärdera om projektet kunde utföras i faser ifall det är nödvändigt med tanke på de tidigare nämnda utmaningarna. Omfattningen och resultatet av kostnadsminskningen kommer att tas upp för behandling i kommunstyrelsen. Kyrkslätts kommun har fört två förhandlingar med ledningen för landskapet gällande planer och verksamheter för välfärdscentralen efter behandlingen i fullmäktige. Projektgruppen har gått igenom olika alternativ med tanke på minskande av omfattningen och nedskärning av kostnaderna i enlighet med de strategiska avsikterna i fullmäktiges beslut. Målet är att funktionerna som ordnas i den nuvarande social- och hälsocentralen kan placeras i den nya välfärdscentralen, men tillväxtmånen gallras bort i sin helhet och utnyttjas samtidigt i och med utveckling av verksamheten i fråga om ökning av utrymmeseffektiviteten. Huvudprojekteraren har uppgjort fyra olika alternativ till de nuvarande planerna, med vilka man kan minska omfattningen på välfärdscentralen och kostnaderna som uppstår genom det. De olika alternativen ingår som kompletterande material till det här förslaget. Alternativen är följande: Källarnivån tas till marknivå som förlängning av byggnadens gavel Källarnivån avlägsnas och personalutrymmen har placerats i våningarna bland de nuvarande funktionerna. Ovan jord byggs ca 400 brm2 rum som ersätter avlägsnandet av källaren. Källarnivån avlägsnas och personalutrymmen har placerats i våningarna bland de nuvarande funktionerna. Ovan jord byggs ca 200 brm2 rum som ersätter avlägsnandet av källaren. Eltekniska utrymmen och arkivet har lyfts till tredje våningen. Modulavståndet avlägsnas. Ytan minskar med ca 370 brm2. Inverkan främst på rum som omfattas av valfriheten. Projektgruppen har gått igenom alla fyra alternativ och konstaterar att alternativ fyra där man avlägsnar modulavståndet i den ena flygeln är det mest ändamålsenliga. I det här alternativet minskar ytan med ca 370 brm2 och man behöver inte utföra tillbyggnaden så att användningen av tomten försvagas. Utöver detta planeras välfärdscentralens verksamhet så att kommunen kan avstå även från sådana lokaler som också placeras i den kommande välfärdscentralen: Barnskyddet, för närvarande inhyrda i Swegons lokaler (14 personer) Handikappservice, för närvarande i kommunhuset (7 personer) Vuxensocialarbetet, för närvarande i kommunhuset (12 personer) Förvaltningstjänsterna, för närvarande i kommunhuset (11 personer)

14 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Dessa åtgärder har en betydande inverkan. Enligt beräkningen som ingår som kompletterande material beräknas hyresnivån inom vård- och omsorgssektorn (och i framtiden vårdreformen) sjunka med ca /år. På basis av förhandlingarna som förts med projektcheferna inom landskapet konstaterar även landskapets affärsverk att alternativet som nämns ovan är det bästa. Den ovanstående åtgärderna beräknas ha en inverkan om cirka en miljon euro på byggnadskostnaderna för välfärdscentralen. Projektgrupperna konstaterar att man med de ovanstående lösningarna säkerställer även tillgången till tjänster efter den kommande landskapsreformen. Hyreskostnaderna är en avsevärd kostnad också i den kommande verksamheten och maximeringen av utrymmeseffektiviteten är en mycket väsentlig faktor för att kostnaderna ska vara på en nivå där själva produktionen av servicen inte lider. De här ändringarna kommer att inverka på producerandet av tjänsten och inverkar i det här projektet på verksamhetsplaneringen. Verksamhetsplanens inverkan på byggnadsplaneringen kommer att inverka även på projektets tidtabell och kostnaderna för planeringen. Med anledning av dessa ändringar avlägsnas dagverksamheten för äldre (ca 250 v- m2) från serviceproduktionen i välfärdscentralen. Bland Nylands förbunds projektchefers åsikter har det starkt lyfts fram att man i välfärdscentralen bör placera så mycket som möjligt av affärsverkets tjänster, som är till exempel barnskydd, service för personer med funktionsnedsättning och vuxensocialarbete. För att ovan nämnda tjänster ska få plats i planen, måste något strykas från den. Projektgruppen konstaterar också att en indelning i faser i det här skedet inte ger kostnadsbesparingar eller minskar riskerna för kommunen. Den gamla hälsocentralen är i mycket dåligt skick, och kommunen ges inga fördelar av att lämna funktioner där. Om sektionen beslutar framskrida med den föreslagna planändringen, slutför man bygglovshandlingarna och ansökan om lov så fort som möjligt. I slutet av året börjar man också utarbetandet av entreprenadhandlingarna och slutför planerna så att de är färdiga i början av Man diskuterar finansieringen av projektet i kommunstyrelsen ännu i år. Om man beslutar genomföra projektet inleder kapitalinvesteraren konkurrensutsättningen av investerare så snart som möjligt. Tilläggsmaterial: - alternativ till de nuvarande planerna med hjälp av vilka man kan minska välfärdscentralens omfattning och däreigenom uppstående kostnader. - beräkning s underlag Föredragande: Anna- Kaisa Kauppinen, kuntatekniikan toimialajohtaja Sektionen för serviceproduktion beslutar 1. godkänna planalternativ 4 som underlag för den fortsatta planen

15 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) 2. föreslå vidare för kommunstyrelsen godkännande av plan 4. Behandling Föredraganden gav följande ändrade utgångsförslag: Sektionen för serviceproduktion beslutar 1. godkänna planalternativ 4 som underlag för den fortsatta planen 2. be vård- och omsorgsnämnden om utlåtande om planen för behandling i kommunstyrelsen 3. föreslå vidare för kommunstyrelsen godkännande av planalternativ 4. Under diskussionen presenterade ledamot Kim Åström följande ändringsförslag: Man stryker punkterna 1-3 i beslutsförslaget. De ersätts med beslutstexten: Sektionen för serviceproduktion förmedlar förslagen om minskning av kostnader till kommunstyrelsen och ger följande tilläggsmaterial som ska bifogas som stöd till beslutsfattande som anvisning: - vård- och omsorgsnämndens utlåtande om planerna för behandling i kommunstyrelsen - nuläget för antalet klienter och uträttade ärenden hos social- och hälsovårdstjänster enligt servicebransch och - område och förändringsscenariona i anslutning till dessa efter vårdreformen - Landskapets utlåtande om behov av lokaler - Jämförelse med de nuvarande lokalernas omfattning - En plan för minskning som uppdateras utgående från de ovanstående uppgifterna och där sådana hyresutgifter som fortfarande skulle tillfalla kommunen inte räknas som inbesparingar (kommunhuset) Utgående från den beslutade minskningen lämnas de uppdaterade L2- bilderna till sektionen för serviceproduktion för godkännande. Pekka Rehn och Noora Piili understödde Kim Åströms ändringsförslag. Ordföranden konstaterade att förslaget inte understöddes enhälligt och att man ska rösta om saken. Omröstning Ordföranden inledde omröstningen. De som understöder föredragandens ändrade utgångsförslag röstar ja och de som understöder Åströms ändringsförslag röstar

16 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) nej. Ordföranden avslutade omröstningen och konstaterade att rösterna fördelades enligt följande: 2 JA- röster (Pekka Oksanen och Jerri Kämpe- Hellenius) och 5 NEJ- röster (Noora Piili, Elina Utriainen, Kim Åström, Pekka Rehn och Piia Aallonharja). Ordföranden konstaterade att Kim Åströms ändringsförslag vann. Sektionen för serviceproduktion beslutade efter en diskussion: Nämnden för serviceproduktion förmedlar förslagen om minskning av kostnader till kommunstyrelsen och ger följande tilläggsmaterial som ska bifogas som stöd till beslutsfattande som anvisning: - vård- och omsorgsnämndens utlåtande om planerna för behandling i kommunstyrelsen - nuläget för antalet klienter och uträttade ärenden hos social- och hälsovårdstjänster enligt servicebransch och - område och förändringsscenariona i anslutning till dessa efter vårdreformen - Landskapets utlåtande om behov av lokaler - Jämförelse med de nuvarande lokalernas omfattning - En plan för minskning som uppdateras utgående från de ovanstående uppgifterna och där sådana hyresutgifter som fortfarande skulle tillfalla kommunen inte räknas som inbesparingar (kommunhuset) Utgående från den beslutade minskningen lämnas de uppdaterade L2- bilderna till sektionen för serviceproduktion för godkännande. _ _ _ _ _ Antecknades för kännedom att lokalchef Jarno Köykkä tillfälligt avlägsnade sig från sammanträdet under behandlingen av detta sammanträdesärende och att vård- och omsorgsdirektör Jaana Koskela avlägsnade sig från sammanträdet efter behandlingen av detta sammanträdesärende kl Vård- och omsorgsnämnden, , 105 Beredare / tilläggsinformation: Anne Hilander, Jaana Koskela anne.hilander@kirkkonummi.fi, jaana.koskela@kirkkonummi.fi vt. perusturvajohtaja Sektionen för serviceproduktion behandlade godkännande av planerna för välfärdscentralen Sektionen för serviceproduktion beslutade förmedla förslagen om nedskärning av kostnaderna till kommunstyrelsen och ge som anvisning att bl.a. vård- och omsorgsnämndens utlåtande om planerna fogas till kommunstyrelsens behandling av ärendet som stöd för beslutsfattandet.

17 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Kommunaltekniska sektorns lokalchef Jarno Köykkä och arkitekten från Tähti- Set Oy och vård- och omsorgstjänsternas projektplanerare Anne Hilander närvarar vid sammanträdet under behandlingen av detta ärende. Bilaga: Perusturvalautakunnan lausunto hyvinvointikeskuksen suunnitelmien hyväksymisestä s underlag Föredragande: Jaana Koskela, vt. perusturvajohtaja Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar ge det bifogade utlåtandet om godkännandet av planerna för välfärdscentralen för kommunstyrelsens behandling av ärendet. Behandling: Under diskussionen föreslog ledamoten i vård- och omsorgsnämnden Pekka Rantanen att föredragandens beslutsförslag godkänns ändrat så att texten under rubriken Perusturvalautakunnan lausunto pääsuunnittelijan laatimista vaihtoehdoista ja muutoksista tiloihin sijoitettavissa palveluissa på sista sidan i det bifoga utlåtandet från vård- och omsorgsnämnden lyder så här: Perusturvalautakunta näkee tärkeänä säilyttää tilasuunnitelmat toiminnan näkökulmasta suuruudeltaan ennallaan. Perusturvalautakunta näkee tarpeellisena sijoittaa hyvinvointikeskukseen hallintopalvelut sekä lastensuojelun, vammaispalvelun sekä aikuissosiaalityön palveluja. Näiden muutosten johdosta ikäihmisten päivätoiminta pidetään suunnitelmassa soveltuvin osin. Näin saadaan noin euron säästö ilman, että toiminta heikkenee. Ledamoten i vård- och omsorgsnämnden Tuula Sjölund understödde Pekka Rantanens motförslag och vård- och omsorgsnämnden godkände enhälligt Rantanens motförslag. : Vård- och omsorgsnämnden beslutade ge det bifogade utlåtandet om godkännandet av planerna för välfärdscentralen för kommunstyrelsens behandling av ärendet ändrat så att texten under rubriken Perusturvalautakunnan lausunto pääsuunnittelijan laatimista vaihtoehdoista ja muutoksista tiloihin sijoitettavissa palveluissa på sista sidan i det bifogade utlåtandet från vård- och omsorgsnämnden lyder så här: Perusturvalautakunta näkee tärkeänä säilyttää tilasuunnitelmat toiminnan näkökulmasta suuruudeltaan ennallaan.

18 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Perusturvalautakunta näkee tarpeellisena sijoittaa hyvinvointikeskukseen hallintopalvelut sekä lastensuojelun, vammaispalvelun sekä aikuissosiaalityön palveluja. Näiden muutosten johdosta ikäihmisten päivätoiminta pidetään suunnitelmassa soveltuvin osin. Näin saadaan noin euron säästö ilman, että toiminta heikkenee. Bilaga 1/ till protokollet: Perusturvalautakunnan lausunto hyvinvointikeskuksen suunnitelmista kunnanhallituksen käsittelyä varten Kommunstyrelsen, , 3 Beredare / tilläggsinformation: Anna- Kaisa Kauppinen anna- kaisa.kauppinen@kirkkonummi.fi kuntatekniikan toimialajohtaja Bilagor 1 ehdotus_karsittu_suunnitelma, liite kh pdf Kompletterande material 1 Muistio korjattu.pdf 2 Muistio pdf 3 Uudenmaan liiton / Uusimaa hankkeen lausunto Kirkkonummen kunnan hyvinvointikeskushankkeen tilojen tarpeellisuudesta 4 Perusturvalautakunnan lausunto hyvinvointikeskushankkeesta 5 oheismateriaali_asiakasmäärät_ja_tilat, kh oheismat..pdf Enligt kommunfullmäktiges beslut föreläggs välfärdscentralsprojektets omfattning och resultatet av kostnadsminskningen kommunstyrelsen för behandling. Förslag om minskning av omfattningen av och kostnaderna för välfärdscentralsprojektet Sektionen för serviceproduktion och vård- och omsorgsnämnden har behandlat planen för minskning av omfattningen av och kostnaderna för projektet som utarbetades efter fullmäktiges beslut. Förslaget om minskning av omfattningen av och kostnaderna för projektet samt de funktioner som placeras i byggnaden finns som bilaga. Man bedömer att åtgärderna har en cirka en miljon euros effekt på kostnaderna för byggandet av välfärdscentralen. Man bedömer att hyrorna för lokalerna som vård- och omsorgssektorn (i framtiden landskapet) betalar minskar med /år jämfört med nuläget med hjälp av den föreslagna planen.

19 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) De utredningar och utlåtanden som sektionen för serviceproduktion har begärt finns som tilläggsmaterial och presenteras för kommunstyrelsen vid sammanträdet. Finansieringslösning Vid beslutsfattandet om välfärdscentralsprojektet har man lyft fram behovet av att en gång till bedöma den bästa finansieringsmodellslösningen med tanke på kommunens ekonomi med iakttagande av kommunens kommande investeringar i sin helhet. Kommunfullmäktige beslutade bl.a. att kommunen konkurrensutsätter placeringspartner för välfärdscentralsprojektet som offentlig upphandling för finansiering av välfärdscentralen. Planeringen slutförs tillsammans med den valda placeraren. Kommunen överlåter de uppgjorda planerna till placeraren mot ersättning. Placeraren genomför en mångfunktionell byggnad enligt planerna som kommunen hyr. Kommunfullmäktige befullmäktigade kommunstyrelsen att fatta beslut om konkurrensutsättningsgrunder för placeraren, val av placerare samt innehållet i avtalet som sluts med placeraren och att hyra ut välfärdscentralens tomt till en placeringspartner. Kommunstyrelsen beslutade om grunderna för konkurrensutsättning av placerare Kommunen har beställt en ny utredning om alternativa finansieringsmodeller och deras effekt på kommunens ekonomi. I utredningen har man bedömt situationer där social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen genomförs och där de inte genomförs. Utredningen finns som tilläggsmaterial och presenteras för kommunstyrelsen vid sammanträdet. Fortsatt beredning av projektet Beredningen av projektet fortsätts utgående från den godkända minskningen i samarbete med landskapsberedarna i Nyland. De uppdaterade L2- planerna bereds för godkännande i sektionen för serviceproduktion. Enligt kommunfullmäktiges beslut finansieras projektet genom att man konkurrensutsätter investeraren för projektet. Det justerade förslaget om konkurrensutsättning av placerare föreläggs kommunstyrelsen för beslut före anbudsförfarandet. Beredning: Anna- Kaisa Kauppinen, Jarno Köykkä, Jaana Koskela, Juha Hörkkö Bilagor: - suunnitelma hyvinvointikeskushankkeen laajuuden ja kustannusten karsimisesta Tilläggsmaterial: - muistiot kunnan ja Uudenmaan maakunnan valmistelijoiden välisistä neuvotteluista - Uusimaa hankkeen lausunto Kirkkonummen kunnan hyvinvointikeskushankkeen tilojen tarpeellisuudesta

20 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) - perusturvalautakunnan lausunto suunnitelmista - Sote- palvelujen asiakas- ja asiointimäärien nykytilanne palvelualoittain ja - alueittain sekä vertailu nykyisin käytössä olevien tilojen laajuuteen - Selvitys vaihtoehtoisista rahoitustavoista ja näiden vaikutukset kunnan talouteen sförslag Föredragande: Tarmo Aarnio, kunnanjohtaja Kommunstyrelsen beslutar 1 att beredningen av välfärdscentralsprojektet fortsätts så att - man minskar omfattningen av projektet med ca 370 br- m2 enligt den bifogade planen - att man avvikande från projektplanen placerar även förvaltningstjänster samt barnskydds-, handikapps-, och vuxensocialarbetstjänster i välfärdscentralen. För dagverksamheten för äldre söker man lokaler på något annat ställe. 2 anteckna utredningen om alternativa finansieringsmodeller för kännedom. Kommunstyrelsen behandling: Anna Aintila gjorde följande ändringsförslag i beslutspunkt 1: Kommunstyrelsen beslutar enligt vård- och omsorgsnämndens utlåtande att ur verksamhetens synvinkel bibehålla rumsplaneringen oförändrad till sin storlek. Förvaltningstjänsterna samt barnskydds-, handikapp-, och vuxensocialarbetstjänsterna bör placeras i välfärdscentralen. På grund av dessa ändringar håller man kvar dagverksamheten för äldre i planen i tillämpliga delar eller så söker man lämpliga lokaler på annat håll. Ulf Kjerin, Hans Hedberg, Antti Salonen och Pekka M. Sinisalo understödde förslaget. Förslaget godkändes inte enhälligt så man måste rösta om det. Ordföranden konstaterade följande omröstningsproposition: utgångsförslaget är ja och Aintilas ändringsförslag är nej. Aintilas ändringsförslag godkändes med rösterna 8-5. Röstningsresultatet ingår som bilaga till protokollet. Kommunstyrelsen beslutade 1 att enligt vård- och omsorgsnämndens utlåtande ur verksamhetens synvinkel bibehålla rumsplaneringen oförändrad till sin storlek. Förvaltningstjänsterna

21 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) samt barnskydds-, handikapp-, och vuxensocialarbetstjänsterna bör placeras i välfärdscentralen. På grund av dessa ändringar håller man kvar dagverksamheten för äldre i planen i tillämpliga delar eller så söker man lämpliga lokaler på annat håll. 2 anteckna utredningen om alternativa finansieringsmodeller för kännedom.

22 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Kommunstyrelsen, 137, Kommunstyrelsen, 78, Kommunutvecklingssektionen, 95, Kommunstyrelsen, 4, Kyrkslätts kommuns utlåtande om MBT planutkastet (fge) KIRDno Kommunstyrelsen, , 137 Beredare / tilläggsinformation: Ulla Gahmberg Helsingin seudun liikenne - kuntayhtymä pyytää kunnanhallitusta nimeämään viisi Kirkkonummen luottamushenkilöedustajaa Helsingin seudun maankäyttöä, asumista ja liikennettä käsittelevään MAL suunnitteluun. Em. suunnitelma on Helsingin seudun 14 kunnan yhteinen maankäytön, asumisen ja liikenteen kehittämissuunnitelma vuosiksi Suunnitelman pohjalta solmitaan seuraava MAL - sopimus valtion kanssa. Lisätietoa löytyy sivuilta MAL - edustajien nimet tulee ilmoittaa HSL:n kirjaamoon viimeistään Saatekirje ja kutsu seminaariin ovat oheismateriaalina. s underlag Föredragande: Tarmo Aarnio Kunnanhallitus päättää nimetä viisi luottamushenkilöedustajaa MAL suunnitteluun. Kunnanhallitus päätti nimetä viisi luottamushenkilöedustajaa MAL suunnitteluun: Anna- Mari Toikka Ulf Kjerin Ari Harinen Matti Kaurila Saara Huhmarniemi Kommunstyrelsen, , 78

23 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Beredare / tilläggsinformation: Tarmo Aarnio tarmo.aarnio@kirkkonummi.fi kunnanjohtaja I MBT- avtalet mellan kommunerna i Helsingforsregionen och staten har man kommit överens om att man i regionen fortsätter gemensam planering av markanvändning, boende och trafik enligt tidigare planer. Regionens behov, tidigare planer (HLJ 2015, MASU 2050 och ASTRA 2025) samt nationella skyldigheter är utgångspunkterna för MBT planeringen. MBT planen bereds i samarbete mellan sakkunniga inom Helsingforsregionens markanvändning, boende och trafik. Arbetet styrs av MBT- delegationen och HLJ- kommittén. I början av planeringen godkändes ramprogrammet i HRT:s styrelse och i Helsingforsregionens samarbetsmöte KUUMA- direktionen godkände ramprogrammet Planeringen har framskridit i enlighet med ramprogrammet. På basis av tidigare planer, MBT- avtalet, utförda utredningar, undersökningar och sakkunnigas bedömningar har man berett utgångspunkterna och målen för beredningen av MBT planen. Utgångspunkterna och målen utnyttjas i beredningen av planen i fortsättningen. Om MBT- planen genomförs, har den betydande konsekvenser för samhällsstrukturen och miljön. Med konsekvensbedömningen lyfter man fram planeringens konsekvenser och stöder beredningen av planen och beslutsfattandet. Enligt lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005) är Helsingforsregionens trafiksystemplan en plan som förutsätter miljökonsekvensbedömning. Enligt lagen ska den ansvariga myndigheten se till att miljökonsekvenserna utreds och bedöms i tillräcklig utsträckning. I MBT arbetet utförs konsekvensbedömning utöver trafiken också i fråga om de teman som bedömts vara centrala med tanke på markanvändningen och boendet. Helsingforsregionens trafiks (HRT) styrelse beslutade godkänna utgångspunkterna och målen för den fortsatta planeringen av MBT planen. Dessutom beslutade HRT:s styrelse skicka beslutet vidare till KUUMA- direktionen för godkännande och till huvudstadsregionens samarbetsgrupp och Helsingforsregionens samarbetsmöte för kännedom. Till kommunstyrelsens sammanträde har för behandlingen av den här paragrafen och för diskussion kallats de fem förtroendevalda representanter till planeringen av MBT 2019, vilka kommunstyrelsen utsett Dessa personer är Anna- Mari Toikka, Ulf Kjerin, Ari Harinen, Matti Kaurila och Saara Huhmarniemi. Till tjänsteinnehavare som svarar för MBT- planen hör kommundirektören,

24 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) sektordirektören för kommunaltekniska sektorn, kommunarkitekten, byggnads- och bostadsexperten samt utvecklingsdirektören. Också de har kallats till sammanträdet för behandlingen av ärendet. Tilläggsmaterial: - Ote HSL:n hallituksen pöytäkirjasta Helsingin seudun maankäytön, asumisen ja liikenteen suunnitelman MAL 2019, lähtökohdat ja tavoitteet jatkosuunnittelulle - MAL suunnitelman vaikutusten arviointiohjelma - MAL raamipäätös / H.H. - V keinot ja toimet luonnos s underlag Föredragande: Tarmo Aarnio, kunnanjohtaja Kommunstyrelsen antecknar utgångspunkterna och målen för den fortsatta planeringen av MBT 2019 för kännedom. Enligt förslaget. Kommunutvecklingssektionen, , 95 Beredare / tilläggsinformation: Tero Luomajärvi, Anna- Kaisa Kauppinen, Ansa Virtanen tero.luomajarvi@kirkkonummi.fi, anna- kaisa.kauppinen@kirkkonummi.fi, ansa. virtanen@kirkkonummi.fi kunnanarkkitehti, kuntatekniikan toimialajohtaja, rakennus- ja asuntoasiantuntija Styrelsen för samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) har beslutat sända MBT planutkastet med tillhörande utkast till beskrivningen av konsekvensbedömningen (SMB) på remissrunda. Planutkastet sänds på remissrunda av Helsingforsregionens samarbetsmöte i fråga om markanvändnings- och boendeärenden och på motsvarande sätt av HRT:s styrelse i fråga om trafikinnehållet. Tekniskt sett handhas remissrundan via HRT. Planutkastet är på remissrunda Också invånarna har möjlighet att ta ställning till planutkastet. Planhelheten täcker också den lagstadgade trafiksystemplanen. Konsekvensbedömningen uppfyller kraven i SMB- lagen (lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program 200/2005).

25 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Allmänt I MBT plantukastet för markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen beskrivs hur man har för avsikt att regionen ska utvecklas under åren I planutkastet har man särskilt fäst uppmärksamhet vid intensivare samtidig granskning av markanvändningen, boendet och trafiken än förut, konsekvensbedömningen och omfattande dialog mellan intressentgrupperna. Visionen, de centrala utgångspunkterna och måluppställningen i MBT- arbetet, som godkänts av beslutsfattarna i regionen, samt toppmetoderna i planutkastet och åtgärderna som preciserar dem framgår av de texter på sidorna i planutkastet som visualiseras med symboler. I fråga om toppmetoder har man i planutkastet strävat efter att förklara de åtgärder med hjälp av vilka kommunerna i regionen ska förfara för att uppnå målen i planen vid planering av markanvändning, tillräcklig bostadsproduktion och trafik i sina egna kommuner. Huvudinnehållet i MBT planen är: regionens tillväxt styrs på områden som med tanke på den nuvarande samhällsstrukturen och kollektivtrafiken är konkurrenskraftiga i regionen byggs årligen ca bostäder, och man sköter om bostadsbeståndet och kvaliteten på livsmiljön för spårtrafiken och cykeltrafiken anslås starka satsningar; vägtrafiken utvecklas med gods- och kollektivtrafik som utgångspunkt utsläpp minskas med hjälp av flera metoder som minskar trafikprestationen, bl. a. med hjälp av vägavgifter och genom att förnya bilbeståndet energieffektivare och kolneutralare. I planutkastet har man anvisat de konkreta åtgärderna för att senast år 2030 uppnå de mål som beslutsfattarna i regionen har ställt upp och för att förbereda sig inför situationen i enlighet med målen för år Sådana är bl.a. regionalt fastställda primära utvecklingszoner för markanvändning, kommunspecifika bostadsproduktionsprognoser och detaljplanemål samt trafikprojekt och - åtgärder som ska inledas före år På längre sikt skär man från och med 2030 fortfarande ner växthusgasutsläppen, placerar ny markanvändning på ett intensivt och hållbart sätt, håller bostadsproduktionen tillräcklig och på hög kvalitet samt utvecklar och integrerar kollektivtrafikshelheten. På väg- och gatunätet förblir tyngdpunkten på kollektiv- och godstrafikens funktionalitet. Av bilderna på sida 50 i planutkastet framgår stockningen på Helsingforsregionens väg- och gatunät under maximitimmen om morgnarna år 2017 samt i den situation då vägavgifterna är införda och i den situation då vägavgifterna inte är införda i prognossituationen år I fråga om stockning är det en klar skillnad mellan situationerna för år Med hjälp av prissättning på vägtrafiken strävar man efter en situation där användarna av vägnätet betalar för de olägenheter som förorsakas av deras val av färdsätt. Enligt utkastet är vägavgiften den effektivaste metoden för utsläppsminskning.

26 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) Med hjälp av åtgärderna i planutkastet växer Helsingforsregionen avsevärt och minskar utsläppen effektivt. Nästan alla målnivåer för år 2030 i planen kommer att uppnås. Målet att minska CO - utsläpp från trafiken (50 %) uppnås då alla de 2 planerade åtgärderna, inklusive vägavgifterna, genomförs med tillräcklig kraft. Tillgången på arbetskraft förbättras, vilket lockar företag och invånare. Åtgärdshelheten i utkastet är god med tanke på den samhällsekonomiska effektiviteten, vilket garanterar ekonomiska förutsättningar för utveckling av regionen. Bostadsproduktionen placeras enligt målen i de primära utvecklingszonerna. En sund och trygg livsmiljö möjliggör en aktiv vardag för alla. I fortsättningen strävar man efter att bekämpa den sociala differentieringen med hjälp av ett gemensamt program samt aktivare uppfölja utvecklingen. Andelen hållbara färdsätt (gång, cykling och kollektivtrafik) växer i förhållande till de åtgärder som redan beslutats, men målnivån uppnås till den delen inte helt och hållet. Konsekvenserna av planutkastet har bedömts enligt SMB- lagen, och bedömningen har styrt val av planlösningar. I beredningsskedet av planutkastet har tre iterationsomgångar till exempel som verkstadsarbete interaktivt gjorts upp av beredarna, vilket har varit en intressant och krävande process. Ändå händer det lätt att deltagarna i planeringsprocessen inte förstår sig på de resultat med motiveringar som uppnåtts genom iteration, och knappast förstår sig de beslutsfattande instanserna heller på dem, fastän resultaten har behandlats i utkastet för konsekvensbedömningen av projektet. Den ovan anförda kritiken gäller framför allt tre av målnivåerna på mätarna i planutkastet (s. 21). Bakom slutsatsen för målnivåerna lär ligga ett komplicerat bedömningsramverk, och på grund av detta svårt att helhetsbetonat gestalta motiveringarna till bedömningen, vilket förorsakar ovisshet som framför allt gäller följande mätare: minskning av växthusgasutsläppen från trafiken förbättring av tillgången på arbetskraft samhällsekonomisk effektivitet. Efter responsen på planutkastet finslipas en slutgiltig MBT plan som i fråga om markanvändnings- och boendeinnehållet godkänns och skickas av Helsingforsregionens samarbetsmöte vidare till kommunerna för godkännande samt i fråga om trafikinnehållet godkänns av HRT:s styrelse å medlemskommunernas vägnar. I fråga om de kommuner som inte är medlemmar i HRT godkänns trafikinnehållet som den helhet som sänts av KUUMA- direktionen. Målet är att i god tid få planen godkänd under våren Utgående från MBT planen bereds och förhandlas ett MBT- avtal mellan staten, kommunerna i regionen och HRT. Man kommer att följa upp MBT planen och avtalet årligen. De centrala utdrag ur MBT planutkastet som gäller Kyrkslätts kommun På sidorna 23 och 24 i planutkastet framgår de primära utvecklingszonerna och utvidgningsområdena för markanvändning som Kyrkslätts kommun föreslagit samt även de utvecklingszoner som lyfts upp i planutkastet. För Kyrkslätts kommuns del

27 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ ( 58) avviker utvecklingszonerna i utkastet från kommunens måluppsättning speciellt då kommunen har som mål att inkludera Kantviksområdet som primär zon för boende. I planutkastet har många goda metoder för att uppnå av målen föreslagits, och de är i huvudsak i enlighet med kommunens strategiska avsikter. Minskningen av växthusgasutsläppen hör till de viktigaste, och det förpliktande målet som beslutsfattarna i regionen fastställt gäller en avsevärd minskning av utsläppen från trafiken. Målet för minskning av CO - utsläppen från trafiken försätter t.ex. 2 Kyrkslättsborna i ojämlik ställning jämfört med invånarna i huvudstadsregionen, eftersom de som bor i KUUMA- kommunerna betydligt mer behöver egen bil för rörlighet än de som bor i regionskärnan på grund av utbudet på kollektivtrafik. Kyrkslätt hör till HINKU- kommunerna, som strävar efter att avsevärt skära ner växthusgasutsläppen till och med år I själva verket är kommunens måluppsättning ambitiösare än hos största delen av Helsingforsregionens kommuner. Till dessa delar är målsättningen i planen i enlighet med kommunens mål, även om Kyrkslätts kommun i enlighet med de övriga KUUMA- kommunerna motsätter sig prissättning av fordonstrafiken, dvs. vägavgifter på området. Planutkastet är trafikbetonad liksom den föregående MBT planen; dock har markanvändnings- och boendeinnehållet i det utkast som nu är under behandling behandlats likvärdigare med trafiken. Trafiken och de nödvändiga trafikprojekten binder Helsingforsregionen ihop till en funktionell helhet, ett metropolområde, för vilken lösningarna för trafikarrangemang har stor effekt bl.a. på kommunernas dragningskraft och regionens konkurrenskraft. De stora trafikprojekten riktas i första hand på huvudstadsregionen. Till KUUMA- kommunerna är få stora regionala trafikprojekt på kommande. Det trafikprojekt som Kyrkslätt har mest nytta av är stadsbanan från Alberga till Esbo centrum, vilket möjliggör snabbare närtågstrafik och utveckling av tidtabellsarrangemangen i Kyrkslätt bättre än nu. Ett annat projekt som tjänar Kyrkslättsborna är byggande av regionala huvudcykelförbindelser på glesbygderna i kommunen. I tätorterna och deras influensområde byggs en betydande del av förbindelserna via detaljplaner, alltså utan regional finansiering. På grund av växande antal passagerare i närtågstrafiken har man lagt till en vagnenhet till U- tågen från och med slutet av hösten I enheten kan man dock inte åka i Kyrkslätt efter Masaby hållplats. Det beror på att de nuvarande perrongområdena Jorvas hållplats i enlighet med dagens krav är både för korta och tvivelaktiga med tanke på säkerheten. Banplanen för hållplatsen har blivit färdig, vilket möjliggör inledande av förnyandet av hållplatsen. Det finns ett avtal om förbättring av Jorvas hållplats med kostnadsfördelning mellan kommunen och Trafikverket. Förbättringsprojektet för hållplatsen har inte listats i planutkastet på grund av sin litenhet, men byggandet av den måste utan dröjsmål anhängiggöras. I planen har tågdepån för närtågstrafiken konstaterats placeras vid kustbanan, men på bilden på sida 24 har depån (märkning R) placerats i kommunens område. I områdesreserveringsplanen för kustbanan (år 2016) har man föreslagit att depån placeras vid den nedlagda tåghållplatsen i Bobäck fastän Kyrkslätts kommun inte