Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Arbetsmiljö Arbetsmiljö elever (8)

Transkript

1 Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Arbetsmiljö Arbetsmiljö elever (8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Jessica Wamsjö, kurator Monica Thiel, rektor Dokumentnamn AW Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Enhet Axel Weüdelskolan Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Innehåll Sid Inledning 2 Diskrimineringslagen och skollagen 2 Policy/värdegrund 2 Information och förankring 2 Utvärdering och uppföljning 3 Att främja elevers lika rättigheter och möjligheter 3 Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 4 Att upptäcka trakasserier och kränkande behandling 4 Åtgärder vid misstanke om trakasserier och kränkande behandling 4 Åtgärder för att förhindra framtida trakasserier eller kränkande behandling, elev elev 4 Att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling, personal - elev 5 Åtgärder vid misstanke om diskriminering på strukturell nivå 5 Att vidta åtgärder för att förhindra framtida diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna 5 Bilagor Bilaga 1. Definitioner 6 Bilaga 2. Ansvarsfördelning för åtgärder enligt planen 8

2 2(8) Inledning Skolans arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier regleras av Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567, med tillägg för aktiva åtgärder i diskriminerings-lagen fr.o.m. 1 januari 2017). Skollagens 6 kapitel reglerar skolans skyldigheter vad gäller åtgärder mot kränkande behandling. Enligt kapitlets 8 är huvudmannen skyldig att se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kalmarsunds gymnasieförbund har uppdragit åt respektive utbildningsenhet att tillgodose lagens krav och föreliggande plan är Axel Weüdelskolans Arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier - Rutin för läsåret 2018/2019. Diskrimineringslagen och skollagen Enligt diskrimineringslagen ska skolan genomföra aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i skolans verksamhet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller sexuell läggning. Enligt skollagen ska skolan se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att åtgärder genomförs i syfte att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska också garantera att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Policy/Värdegrund På Komvux i Kalmar visar vi varandra ömsesidig respekt. Samtliga elever och personal har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Vi accepterar inte någon form av kränkande behandling såsom mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, främlingsfientlighet, våld eller hot som förekommer i skolmiljön. Information och förankring Skolans personal informeras om att de har en skyldighet att omedelbart ingripa vid upptäckt av diskriminering/kränkande behandling. Vikten av detta är att våra elever ska känna förtroende för all skolans personal, så att de alltid har någon att prata med om de upplever sig kränkta eller diskriminerade. Inför varje nytt läsår informeras samtlig personal på Axel Weüdelskolan om den reviderade versionen av Arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier - Rutin (Bilaga 2). Samtliga elever informeras inför varje kursstart om rutinen av sina lärare (Bilaga 2). Rutinen finns på skolans hemsida tillgänglig för personal, elever och allmänheten (Bilaga 2).

3 3(8) Utvärdering och uppföljning Rutinen/planen revideras årligen av kurator. (Bilaga 2) Utvärderingen av enkäten ligger till grund för innehållet i den årliga rutinen/planen. Detta arbete ska vara klart till förestående läsårsstart. (Bilaga 2) Resultatet av utvärderingen av elevenkäten ingår som en del i skolans kvalitetsredovisning. (Bilaga 2) Att främja elevers lika rättigheter och möjligheter Rektor/arbetslagsledare ansvarar för att skolans arbetslag ges återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar, relationer och hur vi främjar lika rättigheter och möjligheter. Skolans kurator är också med vid olika arbetslagsmöten för att kunna handleda och vara personal behjälplig i dessa frågor. Varje lärare ska på klasstid ge eleverna återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer. Material till klasstiden kan utarbetas av kurator tillsammans med lärare och finnas som en informationsbank där användbart material kan hämtas ifrån. Skolans Håjj-representanter ska tillsammans med lärare på skolan arbeta för att kritiskt granska normer utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Målet är att jämställdhet skall genomsyra skolverk-samheten och öka kvaliteten i undervisningen. Det är också viktigt att lyfta ämnet psykisk ohälsa utifrån ett normkritiskt perspektiv i klasserna. I samband med detta är det angeläget att informera vilka rättigheter och möjligheter till stöd och hjälp som finns när det gäller psykisk ohälsa. Skolans kurator kommer även att belysa ämnet psykisk ohälsa utifrån ett normkritiskt perspektiv under Prideveckan. Under Prideveckan (v.36) får personal och elever inom Kalmarsunds Gymnasieförbund möjlighet att lyssna på föreläsningar om HBTQ och delta i olika aktiviteter. På Axel Weüdelskolan kommer det att läggas stor vikt vid ett normkritiskt perspektiv. Kurator kommer att vara behjälplig med material inför detta och kan även, tillsammans med mentorer, arbeta med värderingsövningar i klasserna med fokus på ett normkritiskt tänkande. Eventuellt kan detta utmynna i en mindre utställning i Komvux cafeteria i slutet av veckan. Då kan både bilder och texter problematiseras och viktiga frågor lyftas utifrån ett normkritiskt tänkande. Veckan avslutas med att de som vill får gå med i Prideparaden. Gemensamt tema är människors lika värde.

4 4(8) Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Kartläggning och analys Varje halvår besvarar eleverna anonymt en trivselenkät. Enkäten ligger till grund för en kartläggning av det psykosociala klimatet på skolan. Resultatet analyseras av skolans studiehälsoteam. Detta för att få kunskap om hur eleverna relaterar till varandra och om det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Resultatet av enkäten återkopplas sedan till eleverna, vilket lärare ansvarar för. I de fall där behov finns av en djupare diskussion med eleverna kommer kuratorn vara behjälplig vid återkopplingen. Kurator och lärare föreslår också eventuella åtgärder, om behov av detta finns. (Bilaga 2) Elevhälsan ska regelbundet delta i skolans olika arbetslag. Kurator deltar med syfte att kartlägga om det förekommer något i skolans verksamhet som strider mot diskrimineringsgrunderna och hur vi ska arbeta för att främja likabehandling och skapa en trygg och jämlik miljö (Bilaga 2). Det som framkommer vid kartläggningarna via enkäter, SHT (Studiehälsoteam), arbetslag, utvecklingssamtal och andra forum utmynnar i en bedömning av risker för kränkande behandling/diskriminering och åtgärder för kommande läsår som skolan behöver genomföra (detta dokumenteras i dokumentet Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, dokumentering av upptäckta risker VLS 17.03). Att upptäcka trakasserier och kränkande behandling Lärare ska vid utvecklingssamtal informera sig om hur elever har det i sin relation med klasskamrater, personal och med övriga elever på skolan. (Bilaga 2) I gruppsamtal kan elever också jobba med frågor som lyfter detta; hur man kan upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Det bör även i dessa grupper diskuteras vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur detta kan påverka den som blir utsatt. Här är det också viktigt att ta upp kränkningar och trakasserier som kan ske via nätet. Viktigt här är att framlyfta kopplingen till psykisk ohälsa som kan bli ett resultat för den enskilde individen som blivit utsatt av långvariga trakasserier och kränkande behandling. Detta också för att betona vikten av att upptäcka sådan negativ behandling så tidigt som möjligt. Alla elever på Axel Weüdelskolan får varje halvår också anonymt besvara en skolenkät som bland annat innehåller frågor kring trivsel och trygghet. Åtgärder vid misstanke om trakasserier och kränkande behandling Att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling, elev - elev. Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäler omedelbart detta till kurator eller rektor, muntligt eller skriftligt. En utredning som belyser vad som hänt ska göras utan dröjsmål. Kurator ansvarar för att utredningen följer rutinen i VLS GYF Kränkning av elev rutin vid kännedom och dokumenteras enligt mall i VLS Kränkning av elev - utredning och åtgärder.

5 5(8) Att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling, personal - elev. Utredningen görs av rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion i de fall någon i personalen misstänks för att utsätta en elev för kränkande behandling eller trakasserier. Utredningen följer samma rutin och mall som för kränkning mellan elever (VLS 17.03). Eleven får samma stöd som vid annat fall av diskriminering eller annan kränkande behandling (ex. uppföljnings/stödsamtal med kurator). Åtgärder vid misstanke om diskriminering på strukturell nivå Att utreda uppgifter om diskriminering All personal har en skyldighet att informera ansvarig rektor om det kommer till dess kännedom att elever missgynnas i skolans verksamhet utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, ålder, religion eller annan trosuppfattning och etnicitet. (Bilaga 2) Vid Axel Weüdelskolan har skolans kurator i samarbete med rektor i uppdrag att hantera dessa frågor. Skolan har ett ansvar att vidta åtgärder för att förhindra framtida diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna.

6 6(8) Bilaga 1. Definitioner enligt diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskriminerings-grunderna. I vissa fall kan dock diskriminering ske genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling innebär att alla elever ska behandlas så att de ges lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier avser ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet och/eller personliga integritet. Exempel på detta kan vara när en person blir utsatt för fysisk beröring eller kommentarer med sexuella anspelningar via nätet som personen själv ifråga upplever som kränkande. Kön avser att vara man eller kvinna (enligt DO). Det finns dem som anser att det också borde finnas ett tredje juridiskt kön (förutom han och hon, så finns även den könsneutrala benämningen hen). Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet icke-binär innebär att någon inte vill benämnas med någon specifik könstillhörighet, utan vill få vara könsneutral. Någon känner sig varken som man eller kvinna. En del känner sig som både och. Andra ickebinära kan istället känna att de är mellan att vara tjej (kvinna) och kille (man) (s.k. intergender eller genderqueer, se exempelvis

7 7(8) Etnisk tillhörighet avser nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionsnedsättning gäller varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning avser att vara homosexuell, bisexuell, eller heterosexuell (enligt DO). Utöver dessa tre finns det andra sexuella läggningar såsom att vara pansexuell (att man attraheras av personer oavsett könstillhörighet) men också att vara asexuell (att man saknar könsdrift eller sexuell läggning). Ålder: Uppnådd levnadslängd Med huvudman menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund.

8 8(8) Bilaga 2. Ansvarsfördelning - Åtgärder enligt rutinen Vad När Av vem Revidering av rutinen Maj/Juni Kurator Information till personal vid läsårsstart om årets rutin Aug Kurator Information till eleverna om rutinen Kontinuerligt vid kursstart Lärare Aktuell rutin publiceras på hemsida Aug/sep Webbansvarig Material till kvalitetsredovisningen Sep/okt Rektor Elevenkät till samtliga elever Varje halvår Verksamhetsutvecklare KSGYF Återkoppling av elevenkät till klasserna Varje halvår Lärare och vid behov kurator Utvärdering av årets förebyggande åtgärder och planering av nästa läsårs åtgärder maj/juni Kurator/Rektor Åtgärder som sker löpande under läsåret Vad Av vem Möjlighet till reflektion kring värdegrund för eleverna på klasstiden Samtal kring trygghet och trivsel vid utvecklingssamtal Medverkan i arbetslag för att bl.a. kartlägga ev. missförhållanden Tid för reflektion i arbetslagen Anmälan om kränkning till kurator/rektor Lärare, vid behov kurator Lärare SHT (studiehälsoteam; kurator) Rektor/Arbetslagsledare All personal Hantering vid kränkande behandling elev-elev Rektor/Kurator/Lärare/SHT Hantering vid kränkande behandling, personal elev Utredning av diskriminering på strukturell nivå Beslut om åtgärder i enlighet med rutinen Rektor Rektor/Kurator Rektor