Psykosocialt stöd till asylsökande och nyanlända

Transkript

1 Bild 1 Psykosocialt stöd till asylsökande och nyanlända Projekt #Värme, Helsingborg 7 december, 2018 Bild 2 Syfte utbildningsdag #värme Grundläggande förståelse för vad psykosocialt stöd är Kunskap om faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande Introduktion till att möta människor i kris Samtal om dilemman, svåra situationer Reflektion kring din egen roll, reaktioner och gränser Idéer kring hur du kan ta hand om dig själv Bild 3 Upplägg idag: Psykosocialt stöd; definition, principer och förhållningssätt Påfrestningar på flykt Hjärnan och stress Att möta människor i kris: psykologisk första hjälpen Hur påverkas du? Hur tar du hand om dig själv?

2 Bild 4 Bild 5 Psykosocialt stöd - Vad är det? Bikupa 1 min

3 Bild 6 Definition: Psykosocialt stöd Psykosocialt stöd syftar till att förbättra människors välmående och välbefinnande genom att på olika sätt bidra till en så normal vardag som möjligt. Målet för det psykosociala stödet efter svåra händelser är alltid att stärka människors motståndskraft och återhämtningsförmåga, ge stöd i att hantera stress, skydda människor från ytterligare svåra upplevelser och därigenom minska risken för långvariga psykiska och fysiska besvär. Arbetet sker i dialog, tillsammans med de som är drabbade Bild 7 Psykosocialt stöd... Ser hela människan; psykiskt, existentiellt, socialt, materiellt och kulturellt Stärker alla dessa delar samt positiva hanteringsstrategier och sociala relationer Stödet anpassas efter individ och sammanhang Bild 8...Psykosocialt stöd handlar inte om individuell terapi/behandling Utan om att möta människors normala reaktioner på onormala situationer och ge stöd på vägen tillbaka till ett normalt liv dvs. att stödja individer/familjer/grupper i sin återhämtning Är därför ett paraplybegrepp för en mängd olika typer av insatser och verksamheter som bidrar till att främja människors välmående

4 Bild 9 Psykosocialt stöd kan bidra till att Lindra lidande, både mentalt och fysiskt Förbättra människors möjligheter att leva så normalt som möjligt Minska långsiktiga negativa psykologiska effekter Stärka människors motståndskraft resiliens Bild 10 Psykisk hälsa och psykosocialt välbefinnande i krissituationer Majoriteten återhämtar sig själva eller genom stöd från befintliga nätverk En mindre del av befolkningen behöver visst externt stöd Färre behöver professionell behandling Screena Följ upp Bedöm Behandla Bild 11 Resiliens Motståndskraft Människor har olika resiliens. Resiliens är förmågan att motstå olika störningar och återhämta sig: Att klara sig/hantera sig själv när man utsätts för svåra omständigheter Att återhämta sig och studsa tillbaka Att omvandla/utveckla sig i positiv riktning och gå vidare

5 Bild 12 Risk- och skyddsfaktorer Händelsen Individen Miljön Bild 13 Mått på välbefinnande Känslan av trygghet, lugn och hoppfullhet Känslan av sammanhang och delaktighet KASAM Tillgången till socialt, fysiskt och emotionellt stöd Känsla av kontroll genom att kunna hjälpa sig själva och andra. (Antonovsky, 1991) Bild 14 Bikupa Säg något som ni gör i arbetet med asylsökande/nyanlända som bidrar till välbefinnande? På vilket sätt?

6 Bild 15 Psykosocialt stöd i krissituationer Specialiserat stöd Fokuserat, men icke-specialiserat stöd Stöd på familj-, grupp- och lokalsamhällesnivå Grundläggande behov och säkerhet Bild 16 Specialiserat stöd (Psykologisk eller psykiatriskt stöd; terapi och annan behandling, själavårdande samtal ) Fokuserat, icke-specialiserat stöd (extra stöd till små grupper, samtalsgrupper, Psykologisk första hjälpen, Familj/grupp/lokalsamhällesstöd, mötesplatser, försörjningsmöjligheter, formell och icke-formell utbildning, föräldragrupper, barn-ungdomsgrupper, språkträning, kulturella aktiviteter etc) Grundläggande behov och säkerhet (mat, husrum, vatten, hälsa) säkerställs på ett deltagande, säkert, socialt och kulturellt lämpligt sätt. Aktivera samhällsnätverk, ge information Specialistutbildade: Läkare, terapeut, psykolog präster, diakoner, PFH-utbildade, primärvårdperso-nal, utbildad personal som följs upp. Volontärer, personal, utbildare, cirkelledare Primärt myndigheter, (Volontärer, personal) Bild 17 Grundläggande principer för psykosocialt stöd 1. Mänskliga rättigheter och rättvisa 2. Främja delaktighet och möjlighet att påverka 3. Gör ingen skada 4. Utgå från och stärk befintliga resurser och kapacitet 5. Integrerade stödsystem: samverka med andra aktörer 6. Sammanlänkade stödsystem: stöd i olika skikt

7 Bild 18 Stärk det lokala sammanhanget Delaktighet Gemenskap och känsla av sammanhang (KASAM) Använda sig av befintliga resurser; hos flyktingar & lokalsamhälle Bild 19 Gruppdiskussion 1. På vilken/a nivå/er i pyramiden passar ert arbete in? Placera det ni skrev på post-its i pyramiden. Kommer ni på fler? 2. Vilka andra insatser/aktörer i ert lokala sammanhang kan man sätta in på andra nivåer i bilden? Vet du var du ska hänvisa personer om det är nödvändigt? 3. Har ni några goda exempel på aktiviteter/ insatser som tar tillvara resurser i lokalsamhället och bland de nyanlända? Bild 20

8 Bild 21 Bild 22 Kaffe! Bild 23 Att vara på flykt/nyanländ Stress, hälsa och välmående

9 Kulturella Bild 24 Välmåen de Utveckling Bild 25 Stress och påfrestningar i flyktingskapet Människor på flykt utsätts ofta för stress och påfrestningar i tre faser: Före flykten Under flykten Efter ankomst Bild 26 Jag har blivit slagen av polisen, inspärrad, spottad i ansiktet. Mest chockerande av allt var att jag inte blev behandlad med någon som helst värdighet. De behandlade oss inte som människor. Hade jag vetat skulle jag aldrig ha rest Sukhir, 16, hazar, Rom Ur Barn på flykt, Modernt krisstöd och traumamedvetet möte

10 Bild 27 Vid svåra påfrestningar påverkas Förmågan att uppleva trygghet och säkerhet Synen på världen som god och tron på den egna förmågan Band och nätverk med andra personer, som t ex familjen, släkten, folkgruppen, samhället Identitet och roller, t ex föräldrarollen eller yrkesrollen Relationen till institutioner som ger mening och sammanhang t ex kyrkor eller politiskt och samhälleligt engagemang Bild 28 Hälsokurva för nyanlända Källa: Länsstyrelserna,MILSA Etablering med hälsoperspektiv ett samverkansprojekt Bild 29 En negativt förändrad hälsokurva Börjar få bättre hälsa PUT blir TUT Stoppad anhöriginvandring Inget göra/ sysslolöshet Passivisering Dålig samverkan myndigheter

11 Bild 30 Det går att påverka! Källa: länsstyrelserna,milsa Etablering med hälsoperspektiv ett samverkansprojekt Bild 31 Hjärnan och stress Bild 32 Vanliga reaktioner vid upplevt hot Fight, Flight or Freeze (FFF) Fight Slåss, kallar på hjälp, Flight flyr Freeze paralyseras, ger upp Rädsla är en vanlig och naturlig reaktion i en farlig situation. Rädslan skyddar oss!

12 Bild 33 Den treeniga hjärnan Bild 34 Stressreaktioner och stressreglering Bild 35 Effekter av stress Långvarig stress har negativa hälsoeffekter Stresshormonerna som aktiverats påverkar hjärnan. Höga halter av kortisol påverkar cirkulationen i hjärnan och hämmar den delen av hjärnan där våra kognitiva funktioner sitter Stressystemen är också känsliga och lättretade när de har varit kraftigt aktiverade.

13 Bild 36 Trauma eller normala reaktioner på onormala situationer? Stress är en normal reaktion på en onormal situation Många återhämtar sig på egen hand. Alla svåra händelser behöver inte vara trauman eller resultera i PTSD Vi pratar därför om potentiellt traumatiska händelser Ordet trauma betyder skada Trauma kan liknas vid en känslomässsig chock. Det uppstår när påfrestningarna är större än vi har resurser att hantera. Om man ej återhämtar sig av egen kraft och händelsen fastnar ; kan det röra sig om trauma Bild 37 Post-traumatiskt stressyndrom, PTSD - Återupplevande, t.ex. flashbacks/ofrivilliga plågsamma minnesbilder - Undvikande av sådant (yttre och inre stimuli) som kan påminna om händelsen. - Negativa förändringar i tankar eller sinnesstämning, t.ex. minnesförlust, känslor av skam och skuld, depression - Överspändhet, t.ex. lättskrämd, koncentrationssvårigheter, sömnstörning, ständigt på sin vakt, beredd Bild 38 Stress och trauma hos barn och ungdomar Barn reagerar och hanterar svåra situationer och upplevelser på olika sätt Barn som utsätts för traumatiska upplevelser eller kronisk stress kan få svårt att uppleva trygghet och därmed att hantera vardagen. Olika typer av behov behöver tillgodoses samtidigt Generella behov Traumarelaterade behov Individuella behov

14 Bild 39 Så kan du göra skillnad Se bortom beteendet! Skapa en relation - du är viktig! Bidra till en stödjande och trygg miljö Etablera strategier för att hantera svåra känslor Bild 40 Vad kännetecknar ett bra bemötande? Bild 41 Hur påverkas du? Youtube:

15 Bild 42 Vad kännetecknar ett dåligt samtal? Bild 43 Ett annat misstag: Vi lyssnar efter det vi vill höra Bild 44 Flera vanliga misstag: Att vi bara kartlägger problem inte styrkor Att vi för snabbt hoppar till lösningar/ger råd Att vi inte lämnar utrymme för reflektion Att vi bara utgår från vårt eget perspektiv Att vi inte validerar den andres upplevelser som adekvata

16 Bild 45 Bikupa Tänk på en person som kunde lugna dig när du var orolig, arg eller ledsen som liten. Vad var det han eller hon utstrålade eller gjorde som fick dig att må bra? Bild 46 Validering enligt litteraturen Sker i flera steg 1. Bekräfta det som är centralt i den andres upplevelse 2. Normalisera den upplevelsen 3. Skapa handlingsutrymme i närvaro av den upplevelsen Målet är känslomässig förståelse och acceptans kring det som är Bild 47 Men hur gör man? Validera känslouttryck Lyssna aktivt, ställ följdfrågor, sammanfatta Markera din egen närvaro med kroppsspråk, röst Fråga om du förstått rätt Normalisera reaktionen Bemöt den andre som en jämlik och komptent Om ni tycker olika, validera först att ni verkar tänka olika.

17 Bild 48 Lunch! Bild 49 Psykologisk första hjälpen Att möta människor i kris Bild 50 Ny syn på krisstöd TIDIGARE: Krisens faser (Cullberg, -75) Professionaliserat, metodstyrt. Att inte uppvisa en uttalad reaktion kan leda till komplikationer på sikt Man måste prata om det som hänt Debriefing som psykologisk metod (Foa 2009) Samma metod för alla NU: Alla reagerar olika! Respekt för självläkande processer. Påträngande frågor kan öka stressen. Stärk det som fungerar. Stöd ska utgå från grundläggande principer men anpassas till individoch kontext. En metod passar inte alla.

18 Bild 51 Fokus flyttat DÅ: Vi försökte hjälpa till bearbetning genom att tidigt fråga och lyssna när individen berättade om sina (svåra) upplevelser. NU: Vi undersöker individens behov, ger praktiskt stöd att mobilisera det sociala stödet, stödjer individens starka sidor Bild 52 Fem grundläggande principer Främja hopp Främja trygghet Främja samhörighet Främja lugn Främja tillit Bild 53 Psykologisk första hjälpen: är inte något som bara proffs kan utföra är inte professionell rådgivning/terapi är inte debriefing är inte att be människor att analysera vad som hänt eller att sätta tid och händelser i ordning

19 Bild 54 Psykologisk första hjälp (PFA): Etablera kontakt! Skapa en relation. Var respektfull, lyhörd. Lyssna, utan att pressa människor att berätta Hjälp med stabilisering. Din närvaro i sig kan lugna! Undersök vilka behov av stöd och hjälp som finns Erbjud praktiskt och socialt stöd Informera om reaktioner och bemästring Skydda människor från ytterligare skada Bild 55 Enkel handlingsplan för psykologisk första hjälpen Förbered Leta Lyssna Länka Bild 56 Tänk på att: Respektera personens rätt att fatta egna beslut Respektera integritet och konfidentialitet så långt som möjligt Ge saklig information om du har den. Var ärlig med vad du vet och inte vet Lyssna på människors berättelser, om de vill berätta. Se och bekräfta, men undvik att förstärka eller gräva i personens känslor Bekräfta personens styrkor och hur hen tidigare har hjälpt sig själv och andra. Hjälp personen att själv se olika alternativ Tillåt tystnad

20 Bild 57 Undvik att Ställa påträngande frågor som kan öka stressen Avbryta eller skynda på någons berättelse Lägga värdering eller bedömning i människors känslor eller upplevelser Uttala dig om saker som du inte har full koll på. Ge inte juridisk rådgivning Ge löften eller förhoppningar Tänka eller agera som om du måste lösa personens problem Bild 58 Diskutera Reza, 17, har just fått avslag på sin asylansökan. Han är mycket orolig för vad som ska hända när han skickas tillbaka till sitt hemland. Han söker ditt stöd Hur hanterar du situationen? Bild 59 Flera utmaningar att möta: Asylsökande: Stängning av boenden Långa väntetider Ensamkommandes situation; psykisk hälsa, uppskrivningar, omplaceringar De som får stanna: Arbete Språk Bostad Familjeåterförening Tillfälliga tillstånd De som får avslag: De som lämnar landet (frivilligt eller ofrivilligt) De som väljer att stanna som papperslösa

21 Bild 60 Gruppdiskussion 10 min: Vilka situationer tycker du är svåra att hantera? Välj 1-2 av dessa och fundera vidare: Vad kan du göra inom ramen för ditt uppdrag? Vad ska du inte göra? Vilka andra kan du länka vidare till? Bild 61 När behövs mer hjälp? När barnet själv uttrycker att det vill ha mer hjälp När du känner oro; om barnet verkar må fysiskt eller psykiskt dåligt på ett sätt som du inte vet hur du inte förstår eller vet hur du ska hantera. Bild 62 Kaffe!

22 Kulturella Bild 63 Du då? Hur tar du hand om dig själv? Bild 64 Bikupa Tänk på två aktiviteter som ger dig energi. Tänk på en plats där du känner lugn. Bild 65 Välmåen de Utveckling

23 Bild 66 Stressfaktorer för dig som är engagerad Ta del av andras lidande och oro Att ställlas inför egna gränser, känslor av maktlöshet Etiska dilemman Känna sig ensam, brist på uppbackning/bollplank Bristande resurser i kombination med bristande kontroll; behov och resurser matchar inte Överväldigande arbetsuppgifter Oklar arbetsbeskrivningeller oklar uppfattning om roll Orimliga förväntningar, gränslöshet (egna eller andras) Kommunikationsbrist Bild 67 Bikupa 1 min Vad är ett säkert tecken för mig på att jag börjar bli stressad? Vilka är mina tidiga signaler? Bild 68 Hur påverkas du? Fysiskt Dränerad, trött, utmattad orkar inget, tappat lusten Uppvarvad, stressad försöker göra allt, har svårt att släppa jobbet Kognitivt: Tankarna på högvarv Orkar inte tänka, svårt med koncentration Förändrad välrdsbild och självbild Känslomässigt: Överengagerad, känner för mycket Avstängd, distanserad, oempatisk, tom, känner för lite

24 Bild 69 Bild 70 När det går för långt Utbrändhet - Utmattningssyndrom Sekundär traumatisk stress/empatitrötthet Vikarierande traumatisering Bild 71 Gruppdiskussion: Vad fungerar? När det fungerar bra vad är det som är bra? Hur kan man minska negativ stress?

25 Bild 72 Så kan du bromsa stressen Lyssna inåt! Hur känns det i kroppen? Vad tänker du på? Hur mår du? Vad behöver du nu? Bild 73 Behöver du kanske.. Reglera din empati? Reglera din arousalnivå? Bild 74 Liten checklista: Vad behöver du? Tid för tystnad och reflektion? Vila och sömn? Göra något kul? Minskad arbetsbelastning? Våga säga nej och sätta gränser? Anpassa dina krav på dig själv? Utveckla större självmedkänsla? Be om avlastning? Prata med någon du litar på? Umgänge med nära och kära? Ett socialt liv utanför jobbet? Äta bättre och mer regelbundet? Fysisk aktivitet? Mer delaktighet och inflytande? Mer information? Mer kunskap och utbildning för uppgiften? Större variation i arbetet? Bättre schema? Tydligare uppdragsbeskrivning? Säga ifrån om brister i organisationen? Bekräftelse och feedback? Handledning? Egen psykoterapi? Ur: Barn på flykt modernt krisstöd och traumamedvetet möte

26 Bild 75 Att tänka på som kollega Hur finns du för dina kollegor? Uppmärksammar du hur de mår och har det? Erbjuder du ditt stöd? Hur utnyttjar du deras stöd? Ber du om hjälp? Peppar och uppmuntrar du dig själv och andra? Håller du dina arbetstider? Eller prioritera du bort dina egna behov av sömn, mat, träning och vila? Bild 76 Att tänka på som arbetsledare: - Hur visar du intresse och omsorg om medarbetarna? - Hur är arbetspassen utformade? - Finns gränser för längd och arbetsbelastning? - Hur ser medarbetarnas behov och idéer ut? - Finns det tydliga uppdragsbeskrivningar och mandat? - Hur stämmer ni av? - Hur ges medarbetarna möjlighet till inflytande? - Erbjuds handledning? - Vilka former finns för kollegialt stöd? - Erbjuds kompetensutveckling? - Hur ges feedback och bekräftelse på arbetsplatsen? - Finns utrymme för vila ch återhämtning under dagen? Bild 77 Att tänka på som grupp/organisation: Tala om roller och förväntningar egna och andras Vad kan- och kan ni inte göra? Se er roll i pyramiden! Tala med varandra om hur man hjälper på ett professionellt och hållbart sätt. Skapa struktur och gränser för arbetstid Undvik ensamarbete, jobba gärna i nätverk med andra. Ha regelbunden avstämning/handledning tillsammans. T.ex. checka in och checka ut Samverka och koordinera; försök inte lösa allt själva

27 Bild 78 Sammanfattning utbildningsdag Grundläggande förståelse för psykosocialt stöd Kunskap om faktorer som påverkar hälsa och psykosocialt välbefinnande hos asylsökande och nyanlända Introduktion till att möta människor i kris Samtal om dilemman, svåra situationer Reflektioner kring hur man påverkas och kan ta hand om sig själv Bild 79 Vad tar du med dig från dagen? Tack för att ni lyssnade! sophie.arnoe@gmail.com