Verksamhetsplan och budget

Transkript

1 Verksamhetsplan och budget Nämnden för lärarutbildning Beslutad av Nämnden för lärarutbildning Datum: Dnr: 2018/

2 Innehåll Inledning 3 Ekonomiska förutsättningar 5 Intern styrning och kontroll 6 Utmanande utbildningar 8 Kunskapsmiljöer 10 Kompetensförsörjning 10 Framstående forskning 11 Samhällelig drivkraft 11 Globala värden 12 Verksamhetsstöd 14 Rektors uppdrag 15 Budget (18)

3 Inledning Nämnden för lärarutbildning (NLU) ansvarar för att Linnéuniversitetet genomför lärarutbildning med hög kvalitet. Nämnden har att besluta om utbildningsutbud, mål och övergripande strategier för verksamheten samt fördelning av utbildnings- och forskningsanslag. Lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet är en av de större i riket och erbjuder samtliga lärarprogram och de flesta ämnen och inriktningar. Under kommande år bedrivs grundutbildning inom program för förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, specialpedagog och speciallärarexamen. Planerad omfattning uppgår 2019 till ca HST. Ett visionsarbete för perioden har genomförts i syfte om att peka ut en tydligare riktning för beslutsfattande och prioriteringar för att underlätta en gemensam strävan för lärare, forskare och administrativ personal som verkar i och för lärarutbildningen samt tydliggöra utbildningens grundläggande principer och värden för studenterna. Utmärkande för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet är att den ska utveckla studenters professionskompetens i dynamiken mellan utbildningsvetenskaplig och ämnesdidaktisk forskning samt lärares yrkespraktik. En lärarutbildning som skapar förutsättningar till lärande för och genom nyfikenhet, nytänkande, närhet och nytta. Studenter vid Linnéuniversitet ska möta en verksamhetsintegrerad lärarutbildning och lärare med hög formell som reell kompetens. Demokratiska och interkulturella perspektiv i en digital miljö är riktningsgivare för en hållbar lärargärning i ett hållbart samhälle. Utbildningsmiljön ska präglas av mångfald, jämställdhet och respekt för varandras olikheter och olika bakgrunder. Vi vill att studenterna ska utveckla generiska förmågor avseende problemlösning, kritiskt tänkande och kommunikativ förmåga samt uppleva delaktighet och att de har inflytande över och kan påverka sin utbildning. Under de senaste åren har kraven från statsmakterna att öka utbildningsvolymerna skärpts. För NLU:s vidkommande är målsättningen att nå uppdraget om 888 platser. En viktig aspekt är därför att skapa ett förnyat och attraktivt utbildningsutbud. NLU gör fyra satsningar för att öka utbildningens attraktion. Under 2019 kommer NLU därför att starta en helt ny och förkortad variant av förskollärarutbildningen samt en ny Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med ett utökat ämnesdidaktiskt innehåll. Båda dessa utbildningar kommer att kunna genomföras oberoende av studenternas boendeort och de skapar möjligheter för ett breddat deltagande av grupper med skiftande bakgrunder på arbetsmarknaden och individer som traditionellt sett kanske inte studerat inom högre utbildning och/eller som önskar att växla yrkeskarriär i livet. Med utgångspunkt tagen i de utbildningserfarenheter som dragits av den verksamhetsintegrerade profilen (VI-profil) i Kalmar och den nationella lyskraft som projektet har fått bland Sveriges övriga lärosäten, har NLU startat ett långsiktigt utvecklingsuppdrag som syftar till att skapa en harmoniserad grundlärarutbildning. Ambitionen är att senast 2022 ska all grundlärarutbildning vid Linnéuniversitetet ha en verksamhetsintegrerad organisation som möter hela regionens behov. Slutligen kommer NLU under den aktuella perioden att undersöka möjligheterna för en utveckling av en ny och tydligt förkortad ämneslärarutbildning, inriktning mot år 7-9. En fråga som kommer att prägla NLU:s arbete under 2019 är UKÄ:s kvalitetsgranskning av lärarutbildningarna i landet och det slutliga utfallet av dessa. Under 2018 har förskollärar- och grundlärarprogrammen utvärderats och under 2019 avslutas utvärderingen av ämneslärarprogrammet. En särskild organisation för ändamålet är utarbetad och nämnden har uppdragit åt kansliet och aktuella 3 (18)

4 programråd att leda och följa upp arbetet. Med utgångspunkt i genomförda självvärderingar kommer programråden att genomföra utvecklingsarbeten inom sina respektive program under 2019 och framåt. I arbetet med självvärderingar framgår även att det finns brister i kommunikationen mellan fakulteternas och NLU:s kvalitetsorganisationer, vilket hämmar helhet och progression inom lärarutbildningarna. Utvecklingsprojektet Programrådens auktoritet och autonomi syftar till att stärka och fördjupa dialogen med de medverkande fakulteterna. I syfte att dels säkerställa och utveckla lärarutbildningsprogrammens forskningsbas, dels synliggöra och förstärka relationen mellan forskning, utbildning och samverkan förfogar NLU över en forskningsbudget som uppgår till 21,7 Mkr. Medlen fördelas i huvudsak, efter äskanden, till fakulteterna för strategisk kompetensförstärkning och viss kompetensutveckling inom de forskargrupper som utgör utbildningens forskningsbasering. Under 2018 fattade NLU beslut om Forskningsstrategi Den övergripande målsättningen med NLU:s forskningsmedelsfördelning är att: i samverkan med fakulteter bidra till strategisk kompetensförsörjning av lärarutbildningsprogrammens ämnesdidaktiska och utbildningsvetenskapliga forskningsbasering. Via tydligt ställda krav på forskargruppernas forskningsaktiviteter, deras medverkan i lärarutbildningsprogrammens undervisning samt engagemang i skolsamverkansuppdrag, är nämndens målsättning vidare att tillsammans med i lärarutbildningen medverkande fakulteter utveckla en samlande kunskapsmiljö. Viktiga delar av lärarutbildningen bedrivs i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid förskolor och skolor i regionen. Ett gott och förtroendefullt samarbete med regionens skolor och skolhuvudmän är därför av stor betydelse. Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Linnéuniversitetet, som sorterar under NLU, samordnar frågor och uppdrag som rör samverkan med omgivande samhälle. Som exempel kan nämnas kompetenshöjande insatser för yrkesverksamma i förskola och skola, konferenser och möten för ömsesidigt utbyte av information och behov av samverkan. Genom RUC kanaliseras också nationella uppdrag via Skolverket, exempelvis Samverkan för bästa skola (SBS), ledning och stöd i utvecklingsprocessen hos regionens huvudmän gällande nyanlända elevers lärande, lärarlyft och kommunförlagda förskolekurser. En fakultetsövergripande samordningsgrupp för skolsamverkan har startats upp av NLU. Denna samordningsgrupp tillsammans med programråd och de tio forskningsgrupper som utgör lärarutbildningens forskningsbasering kommer att utgöra nav i det fakultetsövergripande samarbetet att utveckla kunskapsmiljön Utbildning i förändring som NLU stöder. NLU arbetar för att bidra till universitetets devis ett modernt internationellt universitet i Småland och kommer att fortsätta satsningen på internationalisering, bland annat genom de så kallade kungsvägar som ska visa på möjligheterna att genomföra delar av utbildningen utomlands. Nämnden arbetar också med att implementera en interkulturell integrering som genomgående i våra utbildningar ska bidra till att förbereda våra studenter för arbetet i en mång- och interkulturell skola. Detta projekt ska vara genomfört under den aktuella tidperioden. Sedan våren 2017 är Linnaeus University Summer Academy (LUSA) organiserat hos NLU. LUSA övergår från projektform till drift och nämnden, liksom kansliet, kommer under kommande år att arbeta för att integrera LUSA:s verksamhet i nämndens och kansliets arbete. 4 (18)

5 NLU:s kansli består av 23 medarbetare som stödjer nämnden och administrerar programgemensamma frågor. Kansliet är lokaliserat på båda studieorter och arbetar med programspecifika frågor rörande VFU, studievägledning, administration, ekonomi samt nämnds- och ledningsstöd. Ekonomiska förutsättningar Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Lärarprogrammen Inom ramen för utbildning så har nämnden för lärarutbildning fått ett uppdrag inför 2019 på motsvarande 186,5 Mkr (brutto) och 172,1 Mkr (netto). Ökningen är en direkt konsekvens av regeringens utbyggnad utav lärarutbildningen vilken skett i flera steg. I likhet med tidigare år görs bedömningen även inför 2019 (och till viss del även 2020/2021) att vi inte kommer att nå vårt uppdrag fullt ut. Tidigare år har det s.k. friutrymmet landat på ca 10% av omsättningen där största delen är kopplad till ämneslärarutbildning med inriktning mot gymnasiet och förskollärarprogrammet på deltid. Under perioden kommer nämnden att arbeta med fyra satsningar (framgår under inledning) vilka har som syfte att genom en ökad attraktivitet generera högt söktryck, stabil kvarvaro samt god genomströmning. Detta kan då långsiktigt medföra att nämnden når sitt tak genom sina programutbildningar och att omfördelningsutrymmet till fristående kurser minskar. Nämnden har under 2018 utvecklat en modell för omfördelning av medel till fristående kurser inom skolområdet. I korthet innebär det att fakulteterna årligen meddelar nämnden vilka fristående kurser man bedömer ha möjlighet att låta omfördela medel till. Detta tas sedan hänsyn till i samband med nämndens fastställande av budget inför nästkommande år. Denna hantering innebär dock mycket manuellt arbete och systemstöd efterfrågas så att ett effektivt och kvalitetssäkrat arbete kan bedrivas. Sommarkurser Elva lärosäten fick 2018 i uppdrag av regeringen att anordna fler kurser (extra tilldelning på 3,5 Mkr) på sommaren där man i första hand skulle prioritera kurser med relevans för studenterna att snabbare nå en lärarexamen men även för att möjliggöra kompetensutveckling och vidareutbildning för obehöriga lärare. Regeringen gav i beslutet lärosätena en öppning att anordna kurser som de själva bestämmer men var samtidigt tydliga med att det är kurser inom lärarutbildningen som ska prioriteras. Under sommaren 2018 har det bedrivits sommarkurser på två fakulteter för motsvarande 1,7 Mkr (40 hst). Av regeringens prioriterade områden återfinns en kurs i svenska som andraspråk. Tidigare regering beräknade att 75 Mkr årligen skulle tillföras ändamålet från och med 2019 och framåt. Nämnden hade en ursprunglig planering inför 2019 på 10 Mkr (230 hst). Då vi i budget räknat på samma omfattning i tilldelning som för 2018 så har fakulteterna uppmanats att prioritera i sitt utbud. Inför 2020 och 2021 har en beredning påbörjats med syfte att se över hur man kan ge kurser i relation till tidigare regerings intentioner. 5 (18)

6 Forskning och utbildning på forskarnivå Nämnden har sedan ett par år tillbaka gått över till en mer långsiktighet i sina beslut (2-årspersepktiv) och en tydlig styrning där största andelen (ca 70%) av forskningsanslaget riktas mot strategiska satsningar/rekryteringar (kompetensförsörjning). De under/överskott som genereras (beroende på hur rekryteringar faller på plats) utifrån de beslut som tagits arbetar nämnden med att se resultatet över en mer långsiktig period. För 2019 räknar vi med ett underskott på ca 2 Mkr och sedan inför 2020/2021 finns det i dagsläget fria medel att fördela med motsvarande 7,9 Mkr för 2020 och 15,8 Mkr för Inom ramen för dessa medel kommer vi att ta hänsyn till och justera tidigare över/underskott. Uppföljning av lärarutbildningens verksamhet För att möjliggöra en uppföljning av lärarutbildningens verksamhet så har nämnden med start 2018 beslutat kring särskilda uppföljningsområden. Detta för att fakulteterna ska ges beredskap och förutsättningar att bygga strukturer som möjliggör en tillfredställande uppföljning. Intern styrning och kontroll De största identifierade riskområdena för NLU:s verksamhetsområde är kompetensförsörjning och ändamålsenliga arbetssätt och processer. Kritiska faktorer och åtgärder inom området kompetensförsörjning Ett centralt område för NLU:s forskningsstrategi är att stödja och utveckla lärarutbildningens forskningsbas, bland annat via stöd till fakulteterna gällande strategisk rekrytering av nyckelkompetens. NLU arbetar för ökad insyn i rekryteringsprocessen för att därigenom vara mer aktiv i frågan om rekryteringar till lärarutbildningens forskningsbas för att säkra rekrytering av för lärarutbildningen relevant kompetens. I detta arbete ser nämnden att analyser av t.ex. underrepresenterade grupper och kön är centralt samt att undervisande och forskande personal inom lärarutbildningen bör spegla den mångfald som råder i samhället. En annan kritisk faktor är VFU-handledares och VFU-besökande universitetslärares ömsesidiga kunskap om varandras verksamheter som länk mellan universitet och skola. Som ett led i att stärka såväl vetenskaplig som erfarenhetsbaserad kompetens behöver alla VFU-handledare ges möjlighet att gå en handledarutbildning för ökad förståelse av lärarutbildningens krav och den egna handledarrollen. NLU arbetar för att dels utvidga utbudet av kurser för olika verksamhetsområden (för- och grundskola respektive gymnasieskola), dels utveckla påbyggnadsutbildningar för fördjupad kunskap. VFU-besökande lärare från universitetet behöver å sin sida erforderlig kompetens kring förskole- och skolverksamheten, vilket fakulteterna behöver ta ansvar för. Kritiska faktorer och åtgärder för ändamålsenliga arbetssätt och processer NLU:s beställarorganisation behöver förbättras vad gäller beställningars tydlighet kring förväntningar, genomförande och uppföljning. I syfte att förbättra och effektivisera NLU-organisationen genom implementering av beslut på fakulteterna samt inflöde till NLU från fakulteterna, har nämnden beslutat att årligen kalla respektive programrådsledare till ett ordinarie nämndsmöte, samt att fakulteterna med utgångspunkt i sin verksamhetsplan och verksamhetsberättelse, årligen redovisar sitt arbete med kompetensförsörjning samt strategisk kvalitetsutveckling av kurser och kursutbud till nämnden. Det är också av stor vikt att det skapas tydliga 6 (18)

7 arbetsformer kring lärarutbildningsfrågor på fakulteterna som fungerar förberedande, uppföljande och idéskapande till NLU. Utvecklingsarbetet bör genomföras parallellt med utredningen om programrådens uppdrag och mandat i riktning mot ökad auktoritet, och bör också inbegripa kansliet för lärarutbildningens roll som del i verksamhetsstödet. Kritiska faktorer och åtgärder inom området högkvalitativa och efterfrågade utbildningar En fortsatt kritisk faktor är att söktrycket till lärarprogrammen inte är tillräckligt högt i relation till Linnéuniversitetets totala dimensionering mot bakgrund av behovet av förskollärare och lärare. NLU arbetar med flera åtgärder parallellt för att öka söktrycket och genomströmningen; exempelvis kvalitetsutveckling av programmen efter UKÄ-granskningens resultat, avveckling av ett mindre fungerande deltidsprogram för förskollärare till utveckling av ett nytt, målgruppsanpassat för yrkesverksamma barnskötare samt utveckling av mer ämnesdidaktiska inslag i KPU. De två sistnämnda programmen kommer att bli nationellt konkurrenskraftiga genom att VFU-placeringar ska kunna erbjudas utanför Linnéregionen, vilket ställer krav på att Linnéuniversitetet lyckas nå ut med en profilerad marknadsföring. Det innebär också krav på att kansliet för lärarutbildning knyter kontakter med andra lärosätens VFU-organisationer i VFU-avtalsfrågor, samt att stödja fakulteterna i examinationsförfaranden på distans. Det är väsentligt att försöka öka rekryteringen av äldre målgrupper som vill yrkesväxla och kombinera studier och yrkesliv eftersom det är ett faktum att lärarbristen inte kan åtgärdas enbart genom grundutbildning av ungdomar. Att beakta könsfördelning och kulturell mångfald i marknadsföringen är betydelsefullt för att förhoppningsvis kunna öka rekryteringen av underrepresenterade grupper i program som traditionellt kännetecknas av överrepresentation i något av dessa hänseenden. Kritiska faktorer och åtgärder för högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning Ansvaret för att via fördelning av forskningsmedel till fakultet säkerhetsställa lärarutbildningens vetenskapliga bas har över tid visat sig vara en väsentlig faktor för den kort- och långsiktiga kompetensförsörjningen samt för att tydliggöra relationen mellan forskning och utbildning i respektive program (se Självvärdering ). Fortsatt möjlighet till forskningsmedelsfördelning, samt NLU:s förmåga att i samverkan med fakulteter följa upp och utveckla nuvarande forskningsstrategi är en för lärarutbildningen väsentlig kvalitetsaspekt. Kritiska faktorer och åtgärder för ett gott ledarskap Nämndens huvudsakliga kvalitetsansvar handlar om att säkerställa och utveckla lärarutbildningsprogrammens helhet och progression. En samlad bedömning är att ledningen av nämndens arbete fungerar på ett tillfredsställande sätt. En kritisk faktor inom ramen för detta uppdrag handlar dock om hur en kvalitetsbefrämjande kommunikation mellan NLU och fakultet ska utvecklas och systematiseras samt vilka ansvarsområden respektive part ska ta ansvar för att leda. NLU har under 2018 diskuterat denna fråga med programråd och fakulteternas ledning samt därefter fattat beslut som syftar till att utveckla möjligheten till ledning av nämndens övergripande ansvar. 7 (18)

8 Utmanande utbildningar Kännetecknande för en lärarutbildning av hög kvalitet är enligt Skolkommissionens slutbetänkande: en gemensam tydlig vision utbildningar som utgår från i förväg formulerade standarder sammanhållna program som integrerar teori och praktik och har en omfattande del verksamhetsintegrerad NLU:s verksamhet karakteriseras i hög grad av dessa tre kännetecken. Under har nämnden arbetat med ett mål- och visionsarbete för lärarutbildningen för åren vilket beskrivs i verksamhetsplanens inledande avsnitt och som ligger till grund för de kommande tre årens satsningar. Övergripande mål för arbetet med profilering av programutbudet under den kommande treårsperioden är främst att: skapa en tätare samverkan mellan universitet och förskola/skola genom s.k. verksamhetsintegrering i samtliga program, inkluderat en vidareutveckling av utbudet av handledarutbildning (grund- och påbyggnad) för VFUhandledare målgruppsanpassa och vidga det geografiska upptagningsområdet för utpekade utbildningar för personer med pedagogisk yrkeserfarenhet öka programmens utbildningskvalitet genom åtgärder efter UKÄgranskningen utreda utvecklingsmöjligheter för ämneslärarutbildningens utbildningsformer (KPU, 7-9 och gy) och dimensionering ( platser) inklusive arbeta för att ansöka om examenstillstånd för ämneslärarexamen i teknik. Följande programövergripande aktiviteter kommer att initieras, genomföras eller slutföras under 2019: UKÄ:s kvalitetsgranskning: vidta åtgärder efter granskningens hittillsvarande resultat (förskollärar- och grundlärarprogram) samt förbereda för kommande granskning (ämneslärar- och yrkeslärarprogram) (genomföras) utveckla ett interkulturellt utbildningsinnehåll i samtliga lärarprogram (genomföras) öka studenternas förmåga att använda digitala verktyg i yrkesutövningen efter den genomlysning av programmen som görs under 2018 och 2019 (genomföras) synliggöra och utveckla olika aspekter av hållbar utveckling, jämställdhet, skiftande livsvillkor, allas lika värde, mångfald, genus och lika villkor i utbildningarna (initieras) fortsätta utredningen om VFU-organisationen när det gäller riktlinjer för VFU-placeringar och se över uppföljningen av studenternas VFUplaceringar (utvärdering av kurs och placering) (genomföras) implementera beslut om ny VFU-handbok och processbeskrivning för avvikelser i VFU-kurser på fakulteter och i förskole- och skolverksamheten (slutföras) fortsätta samarbetet med fakulteterna kring fristående kurser med relevans för lärarutbildning och läraryrket som i första hand ska finansieras genom de medel som frigörs inom ramen för nämndens tilldelade anslagsmedel (genomföras) 8 (18)

9 fortsätta samarbetet med fakulteterna kring sommarkurser i relation till regeringens intentioner tillsammans med fakulteter och programråd (genomföras) öka studenternas inflytande över utbildningen genom fokusgruppsamtal och kursutvärderingar (genomföras) formulera krav på och därefter profilera marknadsföringen av lärarprogrammen regionalt och nationellt (initieras) Inom ramen för ovanstående aktiviteter finns programspecifika aktiviteter som antingen ligger på NLU-nivå (utredning/beslut) eller som konkretiseras genom programrådens prioriterade utvecklingsområden som genomförs eller initieras under 2019: Förskollärarprogrammet Uppstart hösten 2019 av ett nytt, distansbaserat och riksrekryterande förskollärarprogram i förkortad form för pedagogiskt verksamma i förskolan inklusive validerad yrkeslivserfarenhet. Programmet kan förväntas leda till en efterfrågan på uppdragsutbildning. Utvecklingsarbete kopplat till det nya förskollärarprogrammet. Åtgärder efter UKÄ-granskning (kursplaners koppling mellan examensmål kursmål innehåll bedömning, progression, innehållsområden i behov av förstärkning, kurslitteratur samt studiehandledningsmall). Grundlärarprogrammet Åtgärder efter UKÄ-granskning (kursplaners koppling mellan examensmål kursmål innehåll bedömning, progression, innehållsområden i behov av förstärkning, kurslitteratur samt studiehandledningsmall). Vetenskaplig progression. Harmonisering av grundlärarprogrammet i Kalmar och Växjö (flerårig satsning, inklusive dokumentation av studenters didaktiska och praktiska yrkeskunskaper samt framtagande av exempel på innehåll för VIdagar/fältstudier). Försöksverksamhet med övningsskolor i Kalmar (upphör som statligt projekt i juni 2019, men lokalt förlängt med en antagningsomgång genom NLU-beslut). Ämneslärarprogrammet Förstärkning av ämnesdidaktik (treårssatsning). Kvalitetsutveckling av VFU (treårssatsning). Ökat studentinflytande genom fokussamtal (treårssatsning). Översyn av UVK-området (två steg). Verksamhetsintegrering (NLU: bedömning av Kalmarprojektet inför ev implementering). Utredning av förutsättningar för nystart av 7-9-utbildning enligt ny examensordning (NLU: initialt kansli- och fakultetsutredning) Yrkeslärarprogrammet Förberedelser inför UKÄ-granskning: översyn av kursplaner och pedagogisk idé (koppling mellan examensmål kursmål innehåll examinationsformer), inklusive extern granskning. Seminarieserie förstärkning av vetenskaplig grund. 9 (18)

10 Speciallärar- och specialpedagogprogrammen Översyn av kursplaner med anledning av krav på kursmål om neuropsykiatriska svårigheter. Utveckling av innehållsområdet digitala verktyg (assisterande teknik) i kursplaner. Översyn av programmens examinationsformer. Kunskapsmiljöer NLU stödjer arbetet med att utveckla kunskapsmiljön Utbildning i förändring vid Lnu i syfte att möjliggöra nyskapande tvärdisciplinära samarbeten och stärkt förmåga att samla resurser och bedriva kvalitetsarbete, utbildning och forskning. Detta arbete har tagit avstamp i det arbete som bedrivs avseende lärarutbildningens utbildningsdel, forskningsbas samt samverkansarbete där intentionen nu är att identifiera aktiviteter som knyter samman dessa tre delar. NLU anser att det är viktigt att studenter blir delaktiga i arbetet med kunskapsmiljön. NLU kommer under särskilt att arbeta för att: stödja arbetet med att utveckla den samlande kunskapsmiljön Utbildning i förändring. Arbetet innefattar även strategiområdena Framstående forskning och Samhällelig drivkraft, vilka presenteras nedan och som är de delar som tillsammans med utbildning är de delar som kunskapsmiljön består av medverka till att skapa en ändamålsenlig och tydlig organisation för kunskapsmiljön Utbildning i förändring medverka till att arbeta fram informationsmaterial för att synliggöra pågående verksamhet inom kunskapsmiljön Utbildning i förändring vid Lnu årligen anordna en intern och en extern konferens där de tre delarna utbildning, forskning och samverkan träffas och diskuterar samhällsutmaningar Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning har identifierats som en av Lnu:s kritiska faktorer. NLU har under många år arbetat med frågan genom framförallt strategiska satsningar på kompetensförstärkning av de forskargrupper som utgör lärarutbildningens vetenskapliga bas. Den övergripande målsättningen med NLU:s forskningsmedelsfördelning är att i samverkan med fakulteter bidra till strategisk kompetensförsörjning av lärarutbildningsprogrammens ämnesdidaktiska och utbildningsvetenskapliga forskningsbasering. NLU kommer under särskilt att arbeta för att: fortsätta att avsätta medel för att stödja strategisk rekrytering av personal med hög och relevant akademisk kompetens (exempelvis utbildningsvetenskaplig och ämnesdidaktisk kompetens) liksom med hög och relevant professionskompetens (exempelvis kompetens inom det förskolepedagogiska eller det fritidspedagogiska området). 10 (18)

11 i samarbete med forskningsplattformen och forskargrupperna inom kunskapsmiljön Utbildning i förändring utveckla rutiner för att identifiera och tillgodose behovet av strategisk rekrytering fördjupa kontakterna och samverkan med fakulteterna i syfte att ha ökad insyn i rekryteringsprocessen, exempelvis vad gäller jämställdhet mellan könen och underrepresenterade grupper bland forskande och undervisande personal. Framstående forskning NLU har valt, och fått universitetsledningens acceptans, för att frångå vissa av principerna för mål och syfte med framstående forskning. Den övergripande målsättningen med NLU:s forskningsmedelsfördelning är att i samverkan med fakulteter bidra till strategisk kompetensförsörjning av lärarutbildningsprogrammens ämnesdidaktiska och utbildningsvetenskapliga forskningsbasering. Via tydligt ställda förväntningar på forskargruppernas forskningsaktiviteter, deras medverkan i lärarutbildningsprogrammens undervisning samt engagemang i skolsamverkansuppdrag, är nämndens målsättning att stödja utvecklingen av den samlande och fakultetsövergripande kunskapsmiljön Utbildning i förändring. I syfte om att uppfylla denna målsättning har nämnden i dialog med fakulteter och dess forskargrupper successivt arbetat fram olika poster för strategisk fördelning av anslagsmedlen. NLU kommer under särskilt att arbeta för att: tillsammans med fakulteter strategiskt stödja och kompetensförsörja utvecklingen av kunskapsmiljön utbildning i förändring Samhällelig drivkraft Det finns en omfattande och mångsidig samverkansverksamhet inom förskola, skola och utbildning på Lnu. På olika sätt medverkar nämnden till utbyte av idéer, kunskaper och erfarenheter som möjliggör strategiska satsningar för att möta behov i vår närregion och avstämning och anpassning av utbud och dimensionering av utbildningarna. Genom att stödja nätverk på fakulteterna skapar nämnden förutsättningar för att utveckla kontaktytor för fördjupad samverkan med verksamheten inom förskola och skola samt till att stärka Lnu:s utbildning och forskning. Via Regionalt utvecklingscentrum (RUC) interagerar universitetet med skolhuvudmän i regionen och myndigheter som Skolverket. NLU kommer under särskilt att arbeta för att: stärka samordningsgruppens arbete där RUC har rollen att sammankalla representanter från samtliga fakulteter för att utbyta information och erfarenheter om genomförd, pågående och kommande samverkan med det omgivande skolväsendet samt föra löpande dokumentation arbeta för fortsatt utveckling av kontakter mellan nationella skolaktörer, skolhuvudmän, andra relevanta myndigheter och fakulteter i syfte att än mer synliggöra skolpraktiken som en tillgång för Lnu:s utbildare och forskare utveckla ett dokumentationsverktyg för att underlätta inrapportering av skolrelaterad uppdragsutbildning och -forskning och som bidrar till att stödja fakultetsövergripande samverkansuppdrag 11 (18)

12 kontinuerligt följa upp och redovisa skolrelaterad uppdragsutbildning och uppdragsforskning samt föra dialog med fakulteter om värdet av skolsamverkan för ökad kvalitet i utbildning och forskning inom ramen för stödet till utvecklandet av en kunskapsmiljö bistå fakulteternas samordning av samverkansarbetet samt verka för att samverkan på ett naturligt sätt integreras i, berikar och ökar kvaliteten inom lärarutbildningen bidra till utveckling av försöksverksamheten med praktiknära skolforskning (ULF-avtal) i samarbete med medverkande fakulteter och skolhuvudmän för att utveckla en samverkansmodell mellan forskning, förskolor och skolor och lärarutbildning uppmuntra anställningar på fakulteterna som kan skapa direkta kopplingar mellan lärarutbildningen, forskningsgrupperna och personal på förskolor och skolor utveckla relationer med yrkesverksamma och samverkan mellan universitet och förskola/skola inom ramen för arbetet med verksamhetsintegrering i samtliga program samt utbyggnaden av handledarutbildning för VFUhandledare Globala värden Arbetet för en uthållig samhällsutveckling och en hållbar framtid börjar med hur vi är mot varandra som medmänniskor. För att kunna synliggöra, reflektera över och arbeta med värden i våra handlingar behövs ett aktivt, långsiktigt och systematiskt arbete för att förebygga, upptäcka och vidta åtgärder mot diskriminering, kränkande behandling och sexuella trakasserier. I enlighet med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 arbetar NLU för en inkluderande utbildning där individers möjlighet till utveckling och livslångt lärande är centrala delar. I en kreativ kunskapsmiljö är respekten för individers olikheter och skilda erfarenheter central och mångfald en ovärderlig tillgång. Genom ett integrerat värdegrundsarbete synliggörs och levandegörs de kunskaper och värden som vi vill ska genomsyra morgondagens samhälle. Internationalisering Internationaliseringsarbetet är ett medel för att öka kvaliteten inom utbildning och forskning. En studiesocial och inkluderande miljö som levandegör globala värden kan uppnås via integration av internationella dimensioner och interkulturella perspektiv i utbildningsprogram, lärar- och studentutbyten samt via det globala klassrummet, där svenska och internationella studentgrupper möts. I ett bredare perspektiv hör internationalisering också samman med samhällelig drivkraft och är således ett medel att ta sig an samhällsutmaningar genom ökad social och kulturell medvetenhet. I samråd med fakulteter har NLU gjort bedömningen att enbart området Utmanande utbildningar i Lnu:s Policy för internationalisering ligger inom nämndens ansvarsområde. Det vill säga att: Samtliga utbildningsprogram låter svenska studenter möta internationella studenter och lärare och utmaningarna med det globala klassrummet beaktas. Samtliga utbildningsprogram ska erbjuda studier vid, eller annan interaktion med minst ett för utbildningsområdet relevant utländskt lärosäte. 12 (18)

13 Ett uttalat och konkretiserat internationellt perspektiv ska finnas i samtliga utbildningar. NLU har fram till 2018 arbetat med att utveckla tydligt utpekade studiemöjligheter utomlands i samtliga program, s k kungsvägar. NLU har också beslutat om processbeskrivningar för organisation, genomförande och examination av VFU utomlands och på distans utanför Linnéregionen. NLU kommer under särskilt att arbeta för att: stimulera och stödja fakultetsövergripande initiativ för att öka antalet utresande studenter i form av exempelvis VFU utomlands, Linnæus-Palme, Minor Field Studies och liknande aktiviteter stödja aktiviteter och insatser för att studenter ska möta internationella studenter och/eller lärare vid minst ett tillfälle under sina programstudier via exempelvis gemensamma delar av kurser eller hela kurser tillsammans med lärarstudenter från våra partnerlärosäten uppmuntra fakulteterna att erbjuda NLU-finansierade doktorander möjligheter till att vistas vid internationella lärosäten som en del av sina forskarstudier implementera beslut om processer för organisation, genomförande och examination av VFU utomlands hos kursansvariga och examinatorer ta fram kvalitetskriterier som stödjer vidareutveckling av befintliga och nya kungsvägar (inklusive VFU utomlands) så att antalet utresande studenter ökar. slutföra arbetet med att implementera ett interkulturellt utbildningsinnehåll i samtliga lärarutbildningsprogram utvärdera och vidareutveckla satsningen som under 2018 genomfördes av Institutionen för matematik för utveckling av kurser i matematikdidaktik på engelska, motsvarande 30 hp inom grundlärarprogrammet, i syfte om att låta lärarstudenter möta internationella studenter. Hållbar utveckling Hållbar utveckling innebär att människors behov ska tillgodoses utan att kommande generationers möjligheter äventyras. I nämndens program betonas hållbar utveckling utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv, med särskild tyngdpunkt på en hållbar samhällsbildning och värden som mänskliga fri- och rättigheter, medborgarskap, demokrati och delaktighet. Utgångspunkten för arbetet är de globala hållbarhetsmålen i Agenda NLU kommer under särskilt att arbeta för att: utifrån självvärderingarna till UKÄ:s kartlägga hållbar utveckling som innehåll i lärarprogrammen utreda och föreslå hur de globala hållbarhetsmålen i handlingsplan Agenda 2030 rörande utbildning kan synliggöras i utbildningsplaner för att på så sätt styra konkret innehåll och aktiviteter på kursnivå. Lika villkor Under 2018 pågår en kartläggning av risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Utifrån vad den kartläggningen kommer att visa inleds ett arbete med att åtgärda dessa risker eller hinder. I det självvärderingsarbete som genomförts i vissa av lärarutbildningsprogrammen har det framkommit att det i utbildningarna till viss del saknas framskrivna kursmål 13 (18)

14 kopplat till jämställdhetsmålet och att det istället används vidare begrepp som skiftande livsvillkor, allas lika värde, mångfald, genus och lika villkor mm. Detta hanteras inom ramen för programspecifika aktiviteter under rubriken Utmanande utbildningar. NLU kommer under särskilt att arbeta för att: Genomföra en översyn av jämställdhetsperspektiv, mångfald, lika villkor och de mänskliga rättigheterna i utbildningsplanerna och föreslå revideringar Utarbeta en strategi för hur styrdokument och väglednings- och informationsmaterial kan utvecklas och anpassas i enlighet med planen för jämställdhetsintegrering. Prioritera områden utifrån Aktiva åtgärder som kan vara av relevans för NLU i samband med programrådens arbete för helhet och progression i utbildningarna. Verksamhetsstöd Kansliet kommer under särskilt att arbeta för att: Utveckla dialogen: Dialogen mellan akademi och verksamhetsstöd utvecklas kontinuerligt i NLU:s ledningsgrupp, utskottsarbete, programråd samt i våra dialoger med fakulteter, universitetsledning och externa parter. Både de formella dialogerna, och dialoger i det dagliga arbetet medarbetare emellan, är en kommunikativ förutsättning för framgång hos en sk beställarnämnd. Ledord för att skapa ett ändamålsenligt arbetssätt för vår beställarverksamhet är effektivitet, relevans och kompetens. (Tagna ur kansliets vision) Utveckla samarbeten: Universitetskajen. o Kanslichefen ingår i arbetsgrupp ledd av LoS med uppdrag att utveckla våra stödtjänster till kärnverksamheten, i och med att vi förtätar campus Kalmars verksamheter till Kajen. o Tillsammans med LoS genomföra en mellanflytt till Västergård av de delar som idag finns på Storken o Kanslichefen sitter med i styrgruppen för Universitetskajen Möta förvaltningens avdelningar och i dialog med dessa komma överens om utvecklingsområden, t.ex.: o fortsätta planerings- och uppföljningsarbetet med studerandeavdelningen i samband med antagningen av studenter, tillgodoräknanden, ladokutvecklingen och studieuppehåll. o utveckla samarbetet med kommunikationsavdelningen, hitta ett tydligare och mer konkret samarbete med avdelningens sektioner. Utveckla processer: Utveckla kansliets funktioner med US:s uppdrag och NLU:s vision för ögonen. Jämföra arbetsuppgifterna som utförs med kompetensen hos utföraren. Uppgifter och ansvarsfördelning utvecklas genom att fler medarbetares kompetenser används. Medarbetare och kansliet blir därigenom mer effektivt och relevant relativt uppdraget. 14 (18)

15 Utveckla beredningsarbetet till nämnden genom att fortsatt se över utbildningsledarnas och utbildningssamordnarnas uppdrag Fortsätta att utveckla samarbetet mellan kansliets funktioner/medarbetare inom det vi kallar programteam och nämndstöd, och i arbetet mot fakultet och studenter. Arbeta för att integrera och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. På bästa sätt utnyttja kansliets kompetens i utvecklingen av ett relevant och kompetent stöd till kunskapsmiljön Utbildning i förändring. Förbättra ISK och uppföljningsarbete: Genom det s.k. Murbräckeprojektet är tanken dels att NLU tillsammans med fakulteterna ska hitta arbetsformer och utveckla ett arbetssätt som innebär att beredning av ärenden och dess olika delar på ett smidigare sätt ska haka i varandra och dels att ett gemensamt ansvar tas i kvalitetssäkring av uppgifter och dess slutresultat. Vidare ska nämnd/kansli administrativt utveckla uppföljningsarbetet kopplat till verksamheten (utifrån gemensamma definitioner arbeta fram och kvalitetssäkra nyckeltal och uppföljningar). I samarbete med fakulteterna initiera ett utvecklingsarbete med syfte att mer systematiskt och kvalitetssäkrat kunna möta fakulteterna i deras arbete med att planera och följa upp lärarutbildningens uppdrag. Rektors uppdrag Budget Utbildning på grundnivå- och avancerad nivå Utbildningsproduktion NLU (mkr) (18)

16 Omfördelning av medel till fristående kurser 2019 Omfördelning av medel till fristående kurser 2019 Ursprunglig Beräknad produktion Beräknade medel Kartlagda kurser Frigörande/behov Möjlighet att Fakultet tilldelning tidig helårsprognos som frigörs totalt att omfördela till av extra anslag avräkna upp till FSV* 114, ,7 3,8 114,8 FKH 43,5 36 7,5 3,9-3,6 39,9 FTK 25,9 24,9 1 3,9 2,9 28,8 FHL 4,8 4,4 0,4 1,9 1,5 6, ,3 15,6 13,5 0,8 189,8 *FSV omfördelar själva inom befintligt anslag. Utvecklings- och kvalitetsarbete Nämnden för lärarutbildning - Medel för utvecklings- och kvalitetsarbete inom ramen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2019 (Tkr) Heléne Hansson Summa En attraktiv kunskapsmiljö Förskollärarprogrammet 230 Grundlärarprogrammet 516 Ämneslärarprogrammet 346 Yrkeslärarprogrammet 179 Spec.lärare/spec.pedagog-programmet 355 Övriga satsningar Verksamhetsintegrerad ämneslärarutbildning i Kalmar - pilotprojekt 745 UKÄ-granskning LAAGY 300 Förskollärarprogram för pedagogiskt verksamma i förskolan 215 Harmoniering av grundlärarprogrammet 240 Övningsskolor Kalmar 722 Digitalisering 200 Ospecificerat 300 Samhällelig drivkraft 288 Finansiering nätverk 288 Globala värden/interkulturell kompetens 164 Integrering av interkulturellt kunskapsområde 164 Summa Gällande kvalitets- och utvecklingsarbete har särskilda underlag delgetts fakulteterna med uppgifter om personer och timmar för de olika uppdragen. 16 (18)

17 Forskning och utbildning på forskarnivå Nämnden för lärarutbildning Forskning och utbildning på forskarnivå (Tkr) Budgetpost Utbildning på forskarnivå % % varav strategisk rekrytering Finansiering forskningstid dekan/prodekan* Strategiska medel ("löpande" fördelning) 100 ULF (forskarskola) 150 Driftstöd till forskargrupper Stöd till ämnesdidaktik Utveckling och breddning av vetenskaplig kompetens Strategisk rekrytering vetenskaplig kompetens 2017/ Kompetensutveckling och breddning Förlängning gästprofessorer 2019 (tidigare ) Delsumma Anslag diff (kvar att fördela) (18)

18 Linnaeus University Summer Academy (LUSA) LUSA (Tkr) Kostnadsbärare Kostnadsslag per kostnadsbärare Utfall per okt Budget helår Prognos 2 Budget Intäkter av avg och andra ersättningar -0,5 Lönekostnader Övriga personalkostnader Lönekostnader personal Kostnader för lokaler Lokalkostnader för undervisning Intäkter av avg och andra ersättningar -337 Kostnader för lokaler 359 Övriga driftskostnader 15 Övriga interna intäkter Lokalkostnader för boende (FOJO/Kalmarhem) Övriga driftskostnader Marknadsföring Lönekostnader 11 Övriga driftskostnader Gästlärare Intäkter av avg och andra ersättningar -171 Övriga driftskostnader 164 Övriga interna intäkter -13 Övriga interna kostnader Exkursioner Övriga driftskostnader Välkomst-/avslutningsceremonier Övriga personalkostnader 9 Övriga driftskostnader -5 Övriga interna intäkter (utbyte) -20 Utbyte 20 Övriga interna kostnader Övrigt Summa total (18)