Nyanlända och lärande. Nihad Bunar Professor, Stockholms universitet

Transkript

1 Nyanlända och lärande Nihad Bunar Professor, Stockholms universitet

2 Med nyanlända elever avser jag elever som: Har invandrat till Sverige, oavsett invandringsskälet och, Saknar grundläggande kunskaper i svenska språket, oavsett skolbakgrund i övrigt och, Kommer till grund- eller gymnasieskolan strax före skolstarten eller under sin skoltid. Sent anlända elever. Hur länge någon är att anse som nyanländ varierar från kommun till kommun, från dokument till dokument samt från barn till barn.

3 Några relevanta begrepp i sammanhanget Gömda eller papperslösa elever, rätt men ej skolplikt fr o m den 1 juli. Asylsökande (har rätt men ej skolplikt) Ensamkommande barn (skolplikten regleras beroende på asylansökans status) Flyktingar och med flyktingliknande skäl Anhöriga Barn från EU/EES länderna År 2011 var den genomsnittliga vistelsetiden i Sverige för en elev som invandrat efter sju års ålder vid slutet av årskurs 9, fyra och ett halvt år.

4 Generellt om den internationella forskningen Olika länder, olika definitioner av de nyanlända. Enligt Rutter (2006, s.4) handlar runt två tredjedelar av all forskning om flyktingbarn om psykologiska studier om trauma och PTSD. Väldigt lite om flyktingbarnens utbildningserfarenheter. Många forskare förespråkar ett så kallat ekologiskt tillvägagångssätt vid förståelsen av flyktingbarnens utbildningsframsteg, dvs. hur de påverkas av för-, trans- och post migrationsfaktorer samt av de olika omgivningarna (familj, skola, lokalområde, nationella policyregler) och deras samspel. Kritiken riktas mot homogenisering av flyktingbarnens erfarenheter genom diskurser och konkret behandling. Olika mottagningssystem, men liknande problematik uppmärksammas med återkommande diskussionsteman som: Särskilda klasser segregation och integration; Frånvaro av samlade policygrepp; Behovet av utbildade lärare; Modersmålets roll och närvaro av tvåspråkig personal i klassrummet; Samverkan med föräldrar och det omgivande samhället.

5 De återkommande kritiska punkterna i svensk forskning, utredningar och utvärderingar Utbildningen för nyanlända bygger på kollektiva modeller, i stället för individuella lösningar. Studiehandledning anordnas inte i tillräcklig omfattning. Undervisningen i svenska som andraspråk är helt dominerande, men denna är inte kopplad till ämnesundervisningen. Bristande eller obefintliga policyplaner/riktlinjer på kommunal nivå. Bristande information till och samverkan med föräldrar. Bristande kartläggning av elevernas samlade kunskaper. Bristande utvärderingar och uppföljningar om hur det lokala mottagningssystemet fungerar. Kvalitetsredovisningar på skolnivån saknas. Ibland görs radikala förändringar av systemet för skolmottagandet på lokal nivå, men oklart på vilka grunder. Den övriga personalens och rektorernas bristande intresse för utvecklingsfrågor rörande de nyanlända. Eleverna ses nästan uteslutande som ett problem. Kärlek och värme är viktiga, men räcker inte för utbildningsframgång.

6 Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser Direkt integrering Tvåspråkiga klasser Landning + FK (eller ordinarie klasser) + ordinarie klasser Särskilda skolor för nyanlända Otaliga kombinationer av dessa generella modeller

7 Förberedelseklasser Bidrar FK till att befästa segregeringen? FK tas för givna och deras existens problematiseras sällan av skolorna Isolering och utanförskap Elever hålls alltför länge i FK Oklara regler för övergång till ordinarie klasser Dilemmat med nyanlända barn som börjar i förskoleklass Elever som av olika anledningar skickas tillbaka till förberedelseklasser

8 Vad tycker du är för- och nackdelarna med att gå [i förberedelseklass] eller att gå i ordinarie klass [i hemskolan], vad är liksom bra och vad är dåligt med [förberedelseklass]? (Intervjuare) Nackdelen i [förberedelseklass] är att dom läser bara tre ämnen och vad heter det, aa så är det, men om man läser vad heter det i [hemskolan] här, då får man, alltså man har 16 ämnen. Då kan man få höra mer svenska språket, istället för där i [förberedelseklass]. Då kan man få lära sig bättre svenska. Eller här alla eleverna pratar svenska men där kanske två elever som kommer i samma land, dom pratar på vad heter det sitt språk. Här man är tvungen att prata svenska. (pojke) (Källa: Intervjuer genomförda av Jenny Nilsson inom ramen för VR -projektet Nyanlända och lärande )

9 Var det som du hade tänkt dig att flytta över från [förberedelseklass] hit? (intervjuare) Jag tänkte det var, att det var för mycket, att jag hade varit [förberedeklass] mycket länge, och jag har lärt mig mycket. Kunde. Så jag ville flytta hit. / / Och några, många har frågat mig också, mina kompisar dom bara hur länge har du varit? Jag har varit här snart fyra år Och och jag går fortfarande till [förberedelseklass]. Alltså, dom har tänkt att, kanske jag trodde att dom skulle tänka att min hjärna funkar inte. Alltså lärde mig snabbt, nåt sånt. Jag ville börja hemskolan som de andra som går hemskolan. (flicka)

10 Oklara regler för övergång till ordinarie klasser Det hamnar ofta på läraren i FK att som en lärare säger tjata in eleverna i klasserna. Ungdomarna känner ofta själva det motstånd som finns och flera lärare berättar att de ofta hellre vill vara i förberedelseklassen. (Nilsson 2009, s.11) Vi möter det dagligen i skolorna också, när man skall försöka flytta över barnen som går i förberedelseklass. Då möts man alltid av: Kan de så mycket svenska? Kommer de att klara sig? Men det är någonting som inte ska ifrågasättas. Har lärarna i FK gjort den bedömningen så ska se successivt över till ordinarie klass. Så det här ifrågasättandet kan jag uppleva som ett rasistiskt beteende. (Flyktingsamordnare i AB kommunen, intervjuad i Nilsson 2009) Det är inte bara det här med att de ska kunna svenska för ibland så kan det vara så ja, att det är andra barn på väg in i förberedelseklassen och då helt hux flux är andra färdiga för att gå ut i vanlig klass. Och det är ju då jag möter de här eleverna. På nåt sätt hade jag känslan av att när det var få elever i förberedelseklassen så hölls dom kvar, ja lite längre än vanligt. (Petra, specialpedagog, citerad i Fridlund 2011, s )

11 Dilemmat med nyanlända barn som börjar i förskoleklass Rektorn på Gruvskolan (citerad i Fridlund 2011, s.119): Det här är då verkligen ett svårt område som vi bara måste göra något åt. Vi måste få till nya regler för hur vi ska göra när det kommer barn hit som är nästan i skolåldern. Det vore ju bättre om dom direkt började i förberedelseklassen i stället för att vara med i förskoleklassen för om dom är med där, så kan dom ju tro att dom också ska börja ettan som dom andra gör men så blir det ju inte. Och det är ju inte bra. Men det är klart ska dom börja i förberedelseklassen, så blir dom ju yngre än dom som går där och det är nog inte lärarna speciellt roade av.... Ja det är inte lätt. Jag undrar jag om det verkligen finns nåt stöd för att hantera det så ja om det står skrivet nånstans att man kan ha förberedelseklass i förskolan.

12 Förberedelseklasser Är FK en typ av segregerande integrering? Riskerna med för tidig integrering Trygghet under den första tiden Baskunskaper i svenska Slussas in i den svenska skolkulturen

13 Grundtesen i rektorernas uttalanden är att elever som är nyinflyttade till Sverige behöver en internationell klass för att få en lugn start. Man utgår från att eleverna är nykomlingar i Sverige, i den svenska skolan och i det svenska språket. I en vanlig klass försvinner och tystnar de nya eleverna, menar man. Med en vanlig klass syftar rektorerna på en ordinarie klass på skolan som inte har några speciella resurser för att ta hand om de nyinflyttade. Tre huvudsakliga målsättningar för de internationella klasserna urskiljs ur intervjuerna med rektorerna på Björk- respektive Ekskolan; eleverna skall ges trygghet, få baskunskaper i svenska språket och slussas in i den svenska skolkulturen. (Norrbacka Landsberg, 1998, s.16)

14 Är FK en typ av segregerande integrering? Rektor på Lommarskolan i Norrtälje: Förberedelseklass ger ofta en möjlighet att introducera eleverna på bästa möjliga sätt. Elever mår inte bra av att sitta i klassrummet och inte hänga med. Alla elever mår bra av att känna att de utvecklas och denna utveckling är lättare att få till stånd i förberedelseklassen. (Källa: SKL 2010, s.16) SKL kan konstatera att möjligheten för kommuner att organisera utbildning genom förberedelseklasser behövs. Kommunerna lyfter fram att denna form av organisering många gånger är den mest ändamålsenliga. I skolförfattningarna finns inte förberedelseklass uttryckligen nämnd som organisationsform. Detta har ibland bidragit till oklarheter kring huruvida förberedelseklass är lämpligt eller tillåtet. Kommunerna erbjuder undervisning i förberedelseklass med stöd av grundskoleförordningens regler om undervisning i särskild undervisningsgrupp. I sådan grupp kan undervisning anordnas under en begränsad tid och eleven ska gå över till ordinarie undervisning så snart som möjligt. Skolverket har konstaterat att förberedelseklass egentligen innebär ett avsteg från principen att utbildning i grundskolan ska vara gemensam och sammanhållen. (Källa: SKL 2010, s.25)

15 Förberedelseklassen är inte någon liten grupp borta i något hus eller flygel som jag tror att det har varit mycket förr. Den här gruppen ingår i ett arbetslag och är precis mitt i skolan. De är med i alla olika aktiviteter, elevråd, utflykter och utvecklingen av skolans likabehandlingsplan. (Lotta, lärare i förberedelseklass 6-9, intervjuad i Skolverket 2012, s.44)

16 Verksamhetschefen hänvisar till forskning som visar att eleverna behöver rika möjligheter att få använda det nya språket. Hon menar att eleverna ofta ges större talutrymme och möjlighet att pröva det nya språket i förhållande till olika ämnen i en internationell klass än i en klass med många elever som kanske är på en helt annan språklig nivå. Samtidigt önskar hon att elever i internationella klasser skulle få en närmare koppling till reguljära klasser. Egentligen, förklarar hon, skulle jag vilja vända på det hela. Att man placerar eleverna i klassen så att övriga ämneslärare ansvarar för elevens kunskapsutveckling och att den internationella klassen finns där som stöd. Så att det inte blir utslussning till reguljär klass, utan att de slussas ut i internationella klasser när de behöver det. (Skolverket 2012, s.56-57)

17 Om särskilda mottagningsskolor Newcomer schools are limited, however, in their ability to facilitate interaction with peers from the host culture, as no native speaker of English are enrolled in these schools. Effective cross-cultural communication strategies require more than English language proficiency, narrowly defined. What is required is experience in the negotiations of meaning with members of host society. (Feinberg 2000, s. 224)

18 Gemenskap och utanförskap i klassen (Skowronski 2013) De nyanlända eleverna skapar starka band på de förberedande undervisningsnivåerna, band som består i flera år även efter att eleverna gått över till ordinarie undervisning. Stigmatiseringens fyra källor: låg social position, språk, att stämplas som flykting och att vara en FK elev. De nyanlända har svårt att komma in i gemenskaper på de ordinarie undervisningsnivåerna (de blir ignorerade) på grund av elevernas låga status och stigma. I första hand söker de nyanlända etablera kontakter med de elever som själva har invandrat. Elever med utländsk bakgrund tenderar dock att distansera sig i relation till nyanlända för att därigenom mildra effekterna av den egna stigmatiseringen. Ordet flykting som en särskiljande diskurs. De nyanlända tenderar att skylla sig själva för uteblivna relationer (skammen över svenska), men också att grupperingar av elever redan har fullbordats eller att de inte orkar ta kontakt. Många berättar om ensamhet.

19 Språket som frigör och tystar (Skowronski 2013) Efter övergången blir många osäkra på sin svenska i den ordinarie klassen och tystnar. De är rädda för att bli skrattade åt, men en del vittnar om att de inte blir retade. En mer avslappnad och tillåtande attityd till språket råder på de förberedande undervisningsnivåerna (skratta med). Eleverna kan tillgripa olika strategier för att hantera den språkliga skammen: att inte svara på frågan, att aldrig räcka upp handen, att gå fram till läraren efter lektionen och fråga. Tydligen påverkar skamkänslorna elevernas utbildningsvillkor på ett negativt sätt.

20 Kränkande behandling, trakasserier och mobbning (Skowronski 2013) 9 av de 29 intervjuade eleverna (ålder år) har berättat om att de har varit utsatta för rasistiska och/eller sexistiska trakasserier direkt riktade mot dem som individer. De flesta av mobbarna hade invandrarbakgrund (i åtta av fallen). Inte alla berättar för lärarna om trakasserierna, men för de som gör det kan lärarnas involvering leda till minskade trakasserier eller att de upphör helt.

21 Några iakttagelser från ett pågående forskningsprojekt (Bunar, Axelsson, Nilsson, Hertzberg, Masifi, Bouakaz, ) Ingen eller mycket bristfällig kartläggning av elevernas tidigare kunskaper. Eleverna trivs i FK, men vill efter ett tag gärna gå i en riktig klass för att läsa alla ämnen och få betyg. Dessutom uppfattas undervisningen i FK inte som tillräckligt utmanande efter ett tag för högpresterande elever. Stora pedagogiska och sociala bekymmer för de nyanlända vid övergången från förberedelse- till ordinarie klasser. Många kommer tillbaka till FK för att vila upp sig eller få hjälp med läxor eller skoluppgifter. Eleverna berömmer sina lärare i FK Lärarna i ordinarie klasser tar ingen hänsyn till de nyanländas särskilda behov. Eleverna hänger inte med, men de drar inte uppmärksamheten till sig heller. Studiehandledning på elevernas modersmål fungerar bra i FK, men tenderar att minska ordentligt eller upphöra efter övergången till ordinarie klass (där den skulle behövas allra mest).

22 Det känns som att jag förlorar hjärtat när jag kommer till [förberedelseklassen], jag är så glad, jag känner på en lättnad, och jag känner väldigt skönt att komma dit, klass. Och när jag går till andra klassen, då känner jag som om jag sitter på glöden. Inte en stol utan det känns som om det brinner, trivs inte så bra. Det känns som om jag försöker, jag försöker kämpa på för att kunna lära mig språket, för att kunna umgås med dom så, men jag vet inte riktigt, för jag tycker inte att det går, det går inte så som jag vill. [I förberedelseklassen känner jag] vila, har frihet, kan göra vad man vill, man är inte bunden, och har kompisar i klassen, att man känner att man har någon, att man inte är ensam.(flicka)

23 Till exempel på lektionerna, läraren pratar om vad heter det lektionen, de andra kan svenska, därför att dom är svensk eller för att de är föddes härifrån, de kan bra svenska. Fast den som har flyttat ny kanske han inte förstår några ord, och om läraren vad heter det tar hand om henne eller honom det är bätttre. (pojke A) Och förklarar lite extra... (intervjuaren) Ja jag menar de orden som är jättesvårt, han kan kanske förklara. (pojke A) Om dom förklarar mycket, jag förstår mycket. Dom förklarar ingenting, jag förstår ingenting Till exempel, till exempel en bil som kör till exempel, 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går i skolan 9 år. Vi går till exempel eh 2 år. Sen läraren använder samma hastighet. Det går inte samma hastighet hela tiden. Förstår du? (pojke B) När jag sitter till exempel i svenska lektionen eller engelska, jag känner dåligt. För jag fattar inte mycket. Jag förstår inte mycket. Det är jättejobbigt. Min hjärna snabbt trött. Vad heter det. Trött. Snabbt. Jag somnar snabbt. (pojke C) Dom [i klassen] har läsa så mycket ord och jag kan inte förstå. Bara som bara gå och sitta, bara lyssna men förstå inte. Och det är tråkigt. (flicka D) (Källa: Intervjuer genomförda av Jenny Nilsson inom ramen för VR -projektet Nyanlända och lärande )

24 Om du fick ge något råd till någon annan som kom från, Irak eller något annat land som kom till Sverige som ny, vad skulle du säga till den personen? Välkommen till Sverige, du kommer och lära dig svenska, det är jättesvårt, jättejobbigt med eleverna. (elev A, flicka) Jag säger till han eller hon måste kämpa, försöka lära sig språket, och gå vidare för att bli någon i samhället, i svenska samhället. (elev B, flicka) Alltså det viktigaste tycker jag är att, om det kommer en ny person in till Sverige eller till klassrummet för att lära sig svenska, eller är ny här i Sverige då ska man ju hjälpa den personen så mycket som möjligt, både när det gäller språket och integrationen i det svenska samhället, så fort som möjligt Eh, ja man kan ju göra så att om man ska ta mig själv då, så skulle det vara bra om man kanske har nån slags mentor. (elev C, flicka). Jag vet inte vad jag ska säga. Sverige är bra land, sen skolan och så bra. Ja sen försök att lära svenska. (elev D, pojke) Skulle säga när det kommer en person som för mig först fokusera på svenska, och efter några månader det kommer svenska. När jag kom hit var jag orolig flyttade från andra klass. Helen sa att jag ser att rädd ut, orolig. Sa att du kan vara lugn. En termin sen sa att det är bättre nu. Nu känner jag att det går lite bättre. Oro förra året hade jag ingenting, inga betyg. Nu har jag några betyg. (elev E, pojke) (Källa: Intervjuer genomförda av Jenny Nilsson inom ramen för VR -projektet Nyanlända och lärande

25 Jag skulle vilja säga: om man kommer till Sverige jag ska säga till mina syskon. Jag skulle säga ni skulle lära er snabbt svenska, prata mycket, skriva, prata med varandra, prata snabbt svenska, ni skulle gå (till skolan) om ni vill att framtiden ska bli bra, ni skulle behöva. Skolan och om ni inte tycker om skolan, säg till lärare och rektor jag tycker inte om skolan lärare och elev byta. Då skulle ni behöva byta. Ni måste kämpa. Så skulle jag säga. (elev F, flicka) Om jag kan ska jag hjälpa dem förklara på svenska de kanske tänker att det är samma sak som i Irak man måste lyssna på läraren och inte skrika, ta det lugnt t.ex. på lunchen. Tänker att det är samma sak som Irak tror att jag förklara för dem att det inte är det. (elev G, pojke) Måste plugga så bra, först måste man kunna svenska, gå i skolan skolan är gratis i Sverige, kostar pengar i Uganda, också när man måste gå på gymnasiet kostar det i Uganda. Skulle säga att du måste plugga, även universitet det är gratis. Du måste plugga. (elev H, pojke) Jag vet inte vad jag ska ge för råd. Jag kanske säger gör så här, så här. Om man inte kan ska eleven fråga mig och kan inte jag så frågar jag lärare vidare. (elev I, pojke) Många bråkar i början. Skulle säga att de inte skulle prata så högt, andra svenska kommer tro att du bråkar fast du gör inte det. På arabiska pratar man högt, tror att vi bråkar fast vi gör inte det. Det var så för mig. (elev J, flicka)

26 Sammanfattningsvis betonar de nyanlända Betydelse av att snabbt lära sig svenska (motivation) Mycket vilja och ambition Behöver hjälp och stöd, pedagogiskt och socialt Uppmuntran och känslan/tecken på att de rör sig framåt, att de utvecklas Ser tydliga livschanser i det svenska utbildningssystemet Betydelse av att läsa koderna (kulturell anpassning)

27 Föräldrarnas perspektiv Ett inkluderande/ekologiskt perspektiv kräver att föräldrar involveras som fullständiga partners i varje aspekt av utbildningens planering, beslutsfattande och process gällande deras flyktingbarn. Ju mer det lokala samhället och föräldrar är involverade i utbildningen av flyktingbarn, desto mer sannolikt det är att de kommer att trivas i sina skolor. (Hamilton och Moore 2004, s.113) Hur positioneras föräldrarna i relation till de nyanlända barnens skolgång?

28 Har fått information om att deras barn skall börja i en förberedelseklass, nästan inget om skolsystemet i övrigt. Främsta informationskälla är släktingar och vänner från området. Föräldrarna känner sig inte delaktiga i barnens skolgång, har ingen insyn. Påtalar bristerna i kommunikation och information från skolans sida gällande hur barn uppför sig samt hur deras kunskaper utvecklas. Ger uttryck för viljan att veta mer och göra mer för att hjälpa sina barn, men påtalar samtidigt egna sociala och existentiella problem. Förändrade maktpositioner i familjen där barnen snabbare kommer in i samhället ( känner mig som en ettåring ). Enorm tilltro till de svenska myndigheternas välvilja inledningsvis, något som i en del fall vänds till misstänksamhet efter viss tid.

29 Asma: Enda informationen vi fick i barnens skola var att de skulle få börja i en förberedelseklass och att de senare skulle flyttas till vanlig klass. De har blivit erbjudna hemspråksundervisning en gång i veckan. Men ingenting utöver det. Det som har varit tryggt är att barnens kusiner finns på skolan och de har tagit hand om mina barn, men skolpersonalen har inte gjort någonting för att barnen skall få nya vänner eller gett dem annat stöd. (Källa: Intervjuer genomförda och översatta av Mehrako Masifi inom ramen för VR -projektet Nyanlända och lärande )

30 En sammanfattning av oftast förekommande rekommendationer i internationell och svensk forskning samt i olika svenska myndighetsrapporter om mottagandet av nyanlända Ett samlat policygrepp, på nationell såväl som på lokal nivå. Lokala politikers intresse för nyanländas utbildningssituation samt extra resurser som kan täcka särskilda insatser för nyanlända (i vissa kommuner ges 1,5 skolpeng). Många lyfter fram betydelsen av en centralt placerad grupp som träffar familjen, gör en initial kartläggning av elevernas bakgrund och berättar om skolsystemet. Eleverna placeras i en klass och erbjuds särskilt stöd, inklusive undervisning i en särskild grupp med eller utan anpassad studiegång. Den särskilda undervisningsgruppen är fysiskt placerad i skolbyggnaden och dess elever deltar, så långt det av praktiska skäl är möjligt, i alla skolaktiviteter som kanske inte direkt är kopplade till undervisningen. Tiden eleverna tillbringar i SUG regleras och begränsas. Nya former för särskilt stöd bör ersätta SUG efter ca ett år.

31 En kontinuerlig kartläggning av elevernas förkunskaper görs på skolan med fokus på, inte bara svenska, utan också på ämneskunskaper och det eleverna kan. I särskilda undervisningsgrupper undervisas eleverna i alla ämnen och inte bara i svenska som andraspråk. De nyanländas närvaro på skolan och i de ordinarie klasserna avdramatiseras genom information till de övriga eleverna och deras föräldrar. Studiehandledning på elevernas modersmål är en av de viktigaste pedagogiska insatserna. Parallellt med satsningar på majoritetsspråket också satsningar på modersmålsutveckling. De nyanlända får från första dagen två mentorer, en från majoritetsbefolkningen och (om möjligt) en som delar den nyanlända elevens modersmål. Kontinuerlig kontakt och samverkan med föräldrarna. Lärarnas fortbildning. Många lyfter fram betydelsen av välutbildade lärare i ämnet svenska som andraspråk. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av systemets samtliga aspekter.

32 Mitt avslutande budskap: Mot identitetsmässig, organisatorisk, pedagogisk och relationell reduktionism Se och bekräfta individen/barnet och inte sociala konstruktioner som nyanländ, ensamkommande, flykting, somalier, irakier. Därmed inte sagt att elevernas erfarenheter och kulturella kompetenser skall negligeras, men de skall ses som definierande aspekter (bland många andra) av en individ. Inte som en definition av individen. Se och hantera barnets svårigheter i skolan som ett utslag av att de inte behärskar de specifika skolkunskaperna i olika ämnen. Reducera inte (oavsiktligt) hela deras livsvärld med hänvisning till dessa svårigheter. Se och bejaka värdet av mångkulturella relationer och nätverk för alla elever på en skola. Reducera inte mötesplatser till att ge nyanlända en dos av svenskheten