Budget SDN Västra Hisingen. Mål och inriktningsdokument

Transkript

1 Budget 2016 SDN Västra Hisingen Mål och inriktningsdokument 1

2 Yrkande avseende Mål och Inriktningsdokument budget 2016 Förslag till beslut: Nämnden antar inriktningsdokument för budget 2016 från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ. Stadsdelsdirektören får i uppdrag att utifrån antaget inriktningsdokument samt kommunfullmäktiges budget utforma ett budgetförslag för SDN Västra Hisingen för Inledning Inriktningsdokument för 2016 riktar sig från nämnden till förvaltningen och har sin utgångspunkt i Göteborgs stad fastlagda budget för Dokumentet skall vara ett styrinstrument för förvaltningen vars uppdrag är att utifrån inriktningsdokumentet ta fram förslag till budget för 2016 samt detaljbudget kompletterat med verksamhetsplaner inom alla verksamhetsområden nedbrutet på enhetsnivå. Dokumentet: Formulerar mål och uppdrag samt inriktning utifrån nämndens egna unika förutsättningar. Har ett medborgar- och medarbetarperspektiv. Utgör nämndens aktiva värdering/tolkning av kommunfullmäktiges inriktningar och mål för stadsdelen. Utgör underlag för förvaltningens utarbetande av budget/verksamhetsplan där ovanstående ska omsättas i konkreta mål och åtgärder på enhetsnivå. 2

3 Medborgarperspektivet innebär att nämnden svarar på frågan VAD som ska åstadkommas för att tillgodose medborgarnas behov. Som underlag för budgeten skapar dokumentet möjlighet för förvaltningen att ta fram en budget/verksamhetsplan med resursfördelning, formulerade resultatmål och beskrivna arbetssätt och åtgärder som svarar på frågan HUR måluppfyllelse ska nås ner på enhetsnivå. Nämnden har ansvar för uppföljning av den egna verksamheten, mål och uppdrag som beskrivs i mål och inriktningsdokument samt Kommunfullmäktiges prioriterade mål och uppdrag. Därför måste verksamhetsmålen vara SMARTA och utformade så att det tydligt går att mäta och följa upp de prioriterade och lokala mål och uppdragen, det vill säga specifika, mätbara, nedbrutna samt accepterade av dem som ansvarar för måluppfyllelsen, realistiska, tidsatta och ha ansvariga personer utsedda. Uppföljning ska ske genom systematisk rapportering till stadsdelsnämnden där uppfyllelse, viktigare händelser och mätresultat ingår. Fokus för uppföljningen skall ligga på avvikelser gentemot lagd budget. All uppföljning ska visa förändringar över tid och redovisning av måluppfyllelse av de prioriterade mål och uppdragen skall även presenteras för kommunfullmäktige i enlighet med förändrat uppföljningsarbetet vilket kommer innebära att nämnden får större lokalt ansvar att följa upp mål och uppdrag och övrig kvalitetsarbete. När det gäller uppdrag som återfinns i både kommunfullmäktiges budget samt nämndens mål och inriktning så förutsätts det att dessa uppnås och istället sker rapporter med avvikelserapportering en gång per år till fullmäktige samt mer frekvent till nämnden. Med föreslagen förändring kommer mer utrymme skapas för analys och förändringsarbete före nästa uppföljningstillfälle. Därför är det viktigt att nämnd och förvaltning har kontinuerlig dialog kring måluppfyllelse för att nämnd och förvaltning på bästa sätt tillsammans ska kunna nå måluppfyllelse. Förvaltningen skall söka samverkan för att åstadkomma måluppfyllelse. Förvaltningen ska eftersträva att samverka med andra stadsdelsförvaltningar, styrelser och övriga bolag i 3

4 Göteborgs stad men även lokala fastighetsägare och strategiskt viktiga myndigheter då det är till gagn för vår stadsdel. Det är väsentligt att vi på detta sätt bidrar till ökad måluppfyllelse för stadens prioriterade mål. Vid behov skall en beskrivning upprättas för hur nämnd och förvaltningen avser att arbeta med samverkan med lokala aktörer. De mål och uppdrag från 2014 och 2015 års Mål och inriktningsdokument som ännu inte är förverkligade/uppnådda vid 2015 års slut ska genomföras under 2016 och särskilt uppmärksammas i förslag till budget för 2016 som presenteras för nämnden. Det har visat sig vara svårt att nå hög måluppfyllelse för flera av de prioriterade mål som nämnden fattat beslut om. Budgetprocessen har därför justerats utifrån effektivitet, ökad dialog och kommunikation inom alla delar av vår organisation. Viktigt är också att stadsdelsförvaltningen finns till för medborgarna och inte tvärtom. Planer och policybeslut som är tagna av stadsdelsnämnden är underordnade detta inriktningsdokument och har därmed en stödjande funktion. En god ekonomisk hushållning för stadsdelens olika verksamheter är också en långsiktigt viktig faktor för att vi ska nå hög måluppfyllelse till gagn för de vi är till för. VISION Vår vision är en solidarisk, jämställd och jämlik stadsdel som är långsiktigt socialt, ekonomisk och ekologiskt hållbar. Där de tre hållbarhetsperspektiven samt barn-, äldre-, funktionshinder- och jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla verksamheter och ungdomarna i stadsdelen har de verktyg som krävs för att förverkliga sina drömmar. Här finns förutsättningar för meningsfull fritid samt möte med natur och kultur. I vår solidariska stadsdel känner sig människorna delaktiga och behövda. De är engagerade och tar ett gemensamt ansvar för varandra och för stadsdelens utveckling. 4

5 Invånare i Västra Hisingen ska kunna utveckla sin fulla potential i ett jämlikt samspel med andra oberoende av kön, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexualitet och ålder. Utbildningen och det livslånga lärandet är en grundförutsättning för stadsdelens utveckling. Vår stadsdel är fri från diskriminering. Ingen människa ska begränsas av diskriminerande eller förtryckande strukturer. I vår del av världen ska alla leva ett tryggt liv i god hälsa och alla har goda möjligheter att utvecklas utifrån egna förutsättningar. Vi ser och jobbar för ett samhälle som är solidarisk, globalt, nationellt och lokalt. 5

6 Jämlikhet Analys Göteborg är den mest jämlika storstaden i Sverige vad gäller inkomstfördelning. Stora skillnader i uppväxtvillkor begränsar många göteborgares liv. Under de senaste decennierna har välståndet i Västra Hisingen ökat samtidigt som inkomstskillnaderna vuxit. Det är en utveckling som är tydlig i hela Göteborg, Sverige och västvärlden. De med lägst inkomster har inte fått ta del av det ökade välståndet. Det finns växande grupper med låg utbildning, otrygga anställningar, hög arbetslöshet, låga inkomster och dålig hälsa. Att skapa jämlika förutsättningar på hela Västra Hisingen och öka utbytet mellan sociala grupper är stadsdelens allra viktigaste utmaning. Det skiljer fem år i förväntad livslängd för män mellan västra Biskopsgården och Torslanda. Den socioekonomiska tillhörigheten samvarierar i hög grad med folkhälsan i allmänhet och medellivslängden i synnerhet. Minskade klassklyftor främjar folkhälsan och bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle. Den fysiska miljön påverkar folkhälsan. Barn och ungdomar behöver möjligheter att röra på sig. Föreningslivet och skolan behöver stimulera till fysisk aktivitet och öka kunskapen om nyttan med goda kostvanor. En mer gång- och cykelvänlig stad bidrar till detta. En tät och blandad stadsdel leder till fler mötesplatser och sociala kontakter. Familjecentraler är viktiga som stöd och mötesplatser för barn och föräldrar. En stadsdel som är tillgänglig för alla oavsett funktionalitet är en förutsättning för att alla ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor. Mål Västra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel. Skillnaderna i livsvillkor och hälsa ska minska. På Västra Hisingen ska jämlikhetsarbetet leda till att alla barn har en bra start i livet och genom skolåren samt en gynnsam fysisk miljö. Alla ska ges förutsättningar för arbete och hälsofrämjande och hållbara miljöer. 6

7 Inriktningar Vi vill skapa trygga och stödjande uppväxtmiljöer för alla barn och ungdomar, där de känner framtidstro, delaktighet samhället och vågar drömma stort varje dag. Dessa insatser ska komma alla våra invånare tillgodo och möjliggöra äldres möjligheter att leva ett självständigt och aktivt liv långt upp i åldrarna. Fokus ska ligga på att minska skillnader i hälsa, utjämna livschanser och att förebygga sociala problem. En avgörande faktor för att öka jämlikheten är att skapa bättre förutsättningar för arbete. Åtgärderna för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden ska därför intensifieras. De första levnadsårens kognitiva utveckling är avgörande för individens livschanser. Därför ska vi systematiskt öka kunskaperna om sociala och hälsomässiga riskfaktorer samt identifiera riskgrupper för att öka tidiga och förebyggande insatser. Barn och unga ska så tidigt som möjligt få förebyggande och rehabiliterande insatser. Västra Hisingens socialtjänst har en viktig roll i arbetet att förebygga och fånga upp invånare som hamnat i situationer som är utmanande för individen men också samhället. Där behövs samverkan och en helhetssyn där utgångspunkten är varje individs delaktighet och individuella behov för att på bästa sätt ta tillvara på människors egna resurser och nätverk. Vi ska fortsätta vårt goda arbete med förebyggande åtgärder och tvärsektoriell samverkan för att kunna bryta den ökande trenden i skillnader i livsvillkor i vår stadsdel. Den psykiska ohälsan är ett växande problem bland unga, särskilt unga kvinnor. Möjligheten till stöd, boende, rehabilitering och sysselsättning för den som drabbas av psykisk ohälsa ska därför stärkas. Staden ska utveckla samverkan mellan exempelvis socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin och ungdomsmottagningar för att förbättra stödet för unga. Närheten till grönområden, offentliga platser och möjligheten till fysiska aktiviteter utomhus är viktiga aspekter i stadsplaneringen, särskilt för barnen. Skolor och fritidslokaler ska planeras med god tillgänglighet till fots och på cykel. Åtgärder för goda kostvanor och fysisk aktivitet ska prioriteras. Att erbjuda barn avgiftsfri simskola är en del i arbetet med att främja fysisk aktivitet och folkhälsan. Uppdrag Antalet hushåll med egen försörjning ska öka så att långvarigt beroende av försörjningsstöd minskar. Barnfamiljer ska erbjudas ökat försörjningsstöd under högtider. En familjecentral skall etableras vid Friskväderstorget 7

8 Mänskliga rättigheter Analys Alla människor har lika värde och samma rättigheter. Ett demokratiskt hållbart samhälle bygger på jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och frihet från våld och diskriminering. I Göteborg lever människor med olika bakgrund, erfarenheter och förutsättningar. Oron i omvärlden gör att fler människor kommer att bosätta sig i Göteborg. I en tid då rasismen breder ut sig behöver vi stärka arbetet med de mänskliga rättigheterna. Mål Stadsdelens verksamheter ska genomsyras av mänskliga rättigheter och främja likabehandling. Stadsdelen ska sträva efter att alla invånare ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Arbetet ska fokusera såväl på stadsdelen som arbetsplats som på mötet med invånare. 8

9 Inriktningar I arbetet för ett socialt hållbart samhälle är mänskliga rättigheter en hörnsten och kräver samordning och centralt strategiskt stöd. Rättigheterna inbegriper bland annat rätten till social trygghet, bostad, bästa möjliga hälsa, utbildning, arbete och lika lön för lika arbete utan diskriminering. Det handlar också om att möjliggöra deltagande i de politiska processerna i större utsträckning. Det är i verksamheterna som många av rättigheterna ska förverkligas. Därför är det av yttersta vikt att kunskapen om frågan i förvaltningar och bolag förstärks och att de kompetenshöjande insatserna fortsätter. Stadsdelens bemötande av invånarna har förbättrats men fler steg behöver tas för att alla ska få ett likvärdigt bemötande. Stadsdelen ska arbeta systematiskt utifrån alla diskrimineringsgrunder genom ett samlat program. Formandet av framtidens socialt hållbara och sammanhållna stadsdel bygger på att alla är delaktiga, oavsett bakgrund eller del i stadsdelen. Människorättsperspektivet hjälper verksamheterna att prioritera och kvalitetsutveckla. Utveckling av ärendeberedning och rättigheternas betydelse i beslutsprocesser är angeläget, liksom i verksamhetsplanering och uppföljning. Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska intensifieras. Staden ska aktivt motarbeta att människor diskrimineras på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller av andra orsaker. All verksamhet i stadsdelen ska genomsyras av ett normkritiskt perspektiv och fler anställda ska ha HBTQ-kompetens. Stadsdelen ska arbeta för en bättre psykisk hälsa bland HBTQ-personer, i synnerhet för yngre och transpersoner. Arbetet med mänskliga rättigheter bör integreras i alla ledningsnivåer inom förvaltningen och inte i huvudsak kopplas till vissa befattningar och roller. Stadsdelen ska aktivt informera och öka kunskapen om de nationella minoriteterna och deras rättigheter. Situationen för nationella minoriteter behöver ytterligare uppmärksammas på stadsdelsnivå. Göteborg är förvaltningsområde för finskan. De sverigefinländare som bor i ett finskt förvaltningsområde har rätt att använda sitt modersmål i muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter. Västra Hisingen består av en mängd olika nationaliteter och ser detta som en stor resurs där kontakter runt om hela världen finns. För att utnyttja detta till fullo måste segregation bytas mot inkludering och sammanhållning genom en fokus på sociala förutsättningar för jämlik delaktighet och främjande av samhällsgemenskapen. I detta arbete är hälsa, utbildning och bostäder nyckelfrågor men också föreningslivet för att ge våra invånare de bästa möjliga förutsättningarna i livet. Intolerans ska bemötas och utmanas. I Torslanda bedriver stadsdelen ett arbete i enlighet med Toleransprojektet för att påverka ungdomar med en intolerant världsbild som befinner sig i destruktiva miljöer. Även projektet Öppna ögon på förskolor och skolor, för att skydda allas rätt till integritet och självständiga livsval, skall fortsätta. 9

10 Familjer som faller utanför normen kärnfamiljen har svårare att få stöd av samhället och lagen. Förvaltningen måste i det löpande arbetet ta initiativ och krafttag mot diskriminering och verka för positiv särbehandling i vår förvaltning. Förvaltningen skall ge service till våra medborgare med en huvudinriktning som passar alla typer av familjekonstellationer och relationer. Vi ska vara en jämlik och långsiktigt hållbar stadsdel där människor lever under sunda livsbetingelser som främjar folkhälsan. Uppdrag Förvaltningen skall ta fram likabehandlingsplaner i förhållande till alla diskrimineringsgrunder. Arbetet ska gälla ur såväl personal- som invånarperspektiv. Den normkritiska kompetensen ska höjas i stadsdelens verksamheter. Jämställdhet Analys Ett jämlikt Västra Hisingen förutsätter jämställdhet. Stadsdelen har under lång tid arbetat målmedvetet för att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla verksamheter. Könsdiskrimineringen har sin grund i strukturella förhållanden som formar maktrelationer mellan könen. En stor grupp drabbas dagligen av diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Våld i nära relationer är ett uttryck för ett patriarkalt samhälle. Kvinnor drabbas främst och utsätts ytterligare när fler diskrimineringsgrunder samverkar. Detta kan försvåra möjligheten att få hjälp vid våld i nära relationer. Mål Den strukturella könsdiskrimineringen ska motverkas 10

11 Inriktningar Västra Hisingen ska vara en förebild för en jämställd utveckling. Kvinnor och män ska bli ekonomiskt jämställda och ha samma makt att forma samhället och sina liv. Jämställdhet är centralt i arbetet för jämlikhet. Jämställdhetsperspektivet ska integreras i stadsdelens alla verksamheter och i styrning av organisationen. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete förutsätter ett aktivt engagemang och ansvar på ledningsnivå. Strukturer måste synliggöras för att jämställdheten ska kunna analyseras och mannens roll problematiseras. Viktiga komponenter för jämställdhetssäkring är könsuppdelad statistik, kartläggningar och analyser samt konsekvensbedömningar utifrån kön. Könsuppdelad statistik är viktigt för att kunna göra analyser som speglar kvinnors och mäns, samt flickors och pojkars verklighet. Statistiken ska inkludera personer som inte definierar sig som kvinna eller man. Demokrati Analys Ett ojämlikt samhälle leder till ojämlikt deltagande i demokratiska processer. I en segregerad stad som Göteborg innebär det också att valdeltagandet skiljer sig stort mellan olika områden i staden, och Västra Hisingen är inget undantag. Även personer med funktionsnedsättning röstar i lägre grad, många gånger på grund av bristande tillgänglighet eller kunskaper. Den viktigaste uppgiften för att säkerställa allas lika möjligheter till delaktighet och inflytande är således att skapa ett jämlikt samhälle. Idag är vissa grupper mer aktiva i demokratiska processer än andra grupper. Detta behöver vägas in i samtliga beslutsprocesser. Åtgärder måste vidtas för att minska skillnaden i inflytande mellan olika grupper. För att underlätta inflytande i sakfrågor pågår ett arbete med att systematisera medborgardialogens metoder och användningsområden i staden. Mål Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka Stadsdelens arbete ska inriktas på att möjliggöra deltagande och inflytande för grupper som vanligtvis inte är aktiva i beslutsprocesser Inriktning Det är i föreningslivet som många personer för första gången deltar i demokratiska processer. Viktiga principer om möjligheter att påverka och hur beslut tas, är kunskap som sedan kan överföras 11

12 till det politiska systemet. Föreningslivet är en viktig plattform i arbetet med att öka människors förståelse för demokratiska processer. Föreningslivet ska värnas och arbetet med att få fler aktiva ska öka. Föreningsbidraget ska ses över och regelverken ska samordnas efter stadens värdegrund och utformas enhetligt. Antalet föreningsbidragsgivare ska därför minska och begränsas till i huvudsak Kulturnämnden, Idrott och föreningsnämnden och Social resursnämnd. Alla unga i stadsdelen ska ha rätt till en meningsfull fritid och tillgång till bra mötesplatser. Vi har fritidsgårdsverksamhet för äldre ungdomar både i Torslanda och Biskopsgården och ungdomarna utformar verksamhet tillsammans med personal. Fritidsgårdarna har i sin tur en viktig roll och behöver också samarbeta med föräldrar och föreningar i områdena. Vi vill se aktiva vuxna, ungdomar och barn som tillsammans bygger upp en gemensam identitet. Vi har även fina rekreationsområden så som Svarte Mosse där invånare kan mötas och umgås. Svarte Mosse ska utvecklas som ett fritidsområde som är attraktivt för invånare i hela Göteborg. Dessa måste värnas och underhållas samt utvecklas än mer. Vi ser att en kombinerad sim- och ishall etableras i Torslanda.Vi ser idag nätverk och grupper som gör goda insatser i stadsdelen men som inte är organiserade på traditionellt sätt så som genom en förening. Dessa goda krafter måste fångas upp och vi bör därför utreda möjligheterna att stötta dessa nätverk Barn och unga behöver egna forum för inflytande. Ungdomsråden i stadsdelen och samt Göteborgs ungdomsfullmäktige är viktiga delar. De är också en prioriterad grupp i arbetet med medborgardialoger och särskilda metoder är ibland nödvändiga. Att öka valdeltagandet i Göteborg är ett långsiktigt arbete som behöver ske även mellan valår. Resurser behöver riktas till de områden i stadsdelen som har lägst valdeltagande. Invånare och brukare skall bli professionellt och korrekt bemötta av personal i våra verksamheter för att känna trygghet och tillit till den kommunala sektorns service och verksamhet. Den offentliga sektorn har ett speciellt ansvar när det gäller att ta tillvara medborgares demokratiska rättigheter. Likabehandling och rättssäkerhet är en självklarhet. Invånares och brukares delaktighet och möjlighet till inflytande skall stärkas och utvecklas. Medborgardialog är en viktig metod som skall fortsätta utvecklas för att förverkliga detta. Vi skall också ha olika slags välfungerande råd i vår stadsdel som t ex; pensionärsråd, ungdomsråd, funktionshinderråd. Dessa råd skall vara remissinstans till stadsdelsnämnden i frågor och ärenden som direkt berör dem. Nämnden och förvaltningen ska arbeta aktivt och uppsökande mot föreningar och medborgare i stadsdelen i syfte att uppbära en representativ och öppen medborgardialog. Vidare ska nämnd och förvaltning kontinuerligt arbeta med kultur och värderingsarbete i syfte att förbättra servicen, förståelsen och den ömsesidiga respekten och tilliten mellan myndighet och medborgare. Medborgardialogen är en nyckelfaktor för att säkerställa delaktig och inflytande vilka utgör en grundbult för hållbar social utveckling av stadsdelen. Medborgarnas kanaler till tjänstemän och politiker samt deras möjligheter till att direkt påverka politiken måste också utvecklas vidare för att skapa tilltro och trygghet. Viktiga steg i denna process är öppnandet av medborgarkontoren, träffpunkter och en större närvaro av nämndpolitiker i 12

13 medborgardialoger där vi möter invånarna tillsammans med förvaltningen i olika forum där vi såväl bjuder in som deltar exempelvis på Biskopsgårdens dag och Torslandafestivalen. Arbetet med elektroniska och fysiska, mötesplatser mellan medborgare och politiker behöver etableras för att skapa konstruktiva dialoger. Ett samordnat och strategiskt arbete för att nå fler grupper genom dessa mötesplatser är nödvändigt. Kvalitativa utvärderingar och framtidsplanering ska ske med brukare för att öka deras inflytande och verksamheternas kvalitet. Uppdrag Demokratistärkande insatser ska ske i de områden i stadsdelen som har lägst valdeltagande. Stadsdelen skall samarbeta med stadens samordnande funktion och kontakt gentemot externa aktörer i frågor som rör arbetet mot våldsbejakande extremism. Stadsdelens stöd till kvinnors organisering skall stärkas och stimuleras. Flickors deltagande i fritidsverksamhet, kulturverksamhet och föreningsliv skall öka och denna prioritering skall genomsyra verksamheten. Våra fritidsgårdar skall erbjuda öppna verksamheter som riktar sig till ungdomar som är år. Ta fram en handlingsplan för att utveckla festivalnäringen i stadsdelen Utveckla och förenkla för medborgare och föreningar i stadsdelen att använda stadsdelens lokaler. Ungdomsråden ska användas som resurs i nämndens beslutsfattande. Nämnden ska implementera stadens principer för medborgardialog. Funktionsnedsättning Analys Personer med funktionsnedsättningar har sämre fysisk och psykisk hälsa, lägre inkomster och deltar i lägre utsträckning i det sociala och kulturella livet. Det beror delvis på erfarenheter av diskriminering och kränkande behandling. För att skapa en jämlik stad behöver dessa problem ges mer uppmärksamhet. Det är i hög grad samhällets bristande tillgänglighet, och inte funktionsnedsättningen i sig, som skapar sämre livsvillkor för personer med funktionsnedsättningar. Mål All information och stödinsatser i stadsdelen ska utformas så att alla individer kan nås och tillgodogöra sig såväl informationen som insatsen. 13

14 Den riktade satsningen på löner för medarbetare inom ÄO, IFO och funktionshinder ska komma medarbetarna till del. Utveckla stödet för föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Daglig verksamhet skall kvalitetsgranskas av extern aktör för att utvärdera resultat och effekter av nuvarande verksamhet Inriktningar Västra Hisingen ska vara en inkluderande stadsdel där alla, oavsett funktionalitet, kan delta på lika villkor. Personer med funktionsnedsättningar ska ha rätt till en meningsfull sysselsättning och erbjudas daglig verksamhet av god kvalitet vid behov. Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar får idag ta ett orimligt stort ansvar, stödet till dessa ska därför fortsätta utvecklas. Föräldrarna behöver avlastas från uppgiften att samordnainsatser från stadsdelen och andra myndigheter. Samordningen ska vara likvärdig för invånarna men kan lösas på olika sätt i olika delar av staden. På Västra Hisingen finns en mångfald av språk och kulturell bakgrund. Därför ska all information och stödinsatser utformas så att alla individer kan nås och tillgodogöra sig såväl informationen som insatsen. Stadsdelen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning får sina behov tillgodosedda, bland annat genom vägledning och stöd vid ansökan om Lagen om särskild service. Det plattformsarbete som pågått inom staden som gäller myndighetsutövningen behöver vidareutvecklas. Stadsdelen ska säkerställa likvärdighet, bättre kvalitet och ökad delaktighet. Uppdrag Enkelt avhjälpta hinder inom stadsdelen fastigheter ska fortsätta åtgärdas enligt inventering. Skyndsamma åtgärder ska genomföras för att antalet icke verkställda LSS-beslut ska minska. Förskola och skola Analys Ökande klyftor i samhället ger många barn sämre förutsättningar att klara skolan. Ojämlika förutsättningar finns både mellan och inom stadsdelarna. Det innebär att barn och elever har olika möjligheter att nå målen för årskursen. Antalet barn i skolåldern beräknas öka kraftigt under de närmaste åren och arbetet med att bygga ut skolverksamhet kommer att behöva stå i fokus. Skolan har de senaste åren präglats av täta skolreformer vilket skapat bristande arbetsro och ökad administrativ börda för lärare och rektorer. Det fria skolvalet uppfattas som positivt för många individer, men enligt Skolverket har det bidragit till att öka skolsegregationen och att studiemotiverade elever söker sig bort från skolor med 14

15 lågpresterande elever. De täta skolbyten som följer skapar dessutom en osäkerhet i organisationen på grund av svårigheter att planera. Oron i omvärlden gör att fler människor söker sig till Göteborg och Västra Hisingen. Detta kommer att innebära ökade behov av insatser från både skola och övriga samhället för att barn, elever och föräldrar ska kunna bli och vara aktiva samhällsmedborgare. Även behovet av undervisning och handledning på modersmål kommer att öka. MÅL Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som skolnivå. Skolan ska vara en plats där barn med olika bakgrund kan mötas. Stadsdelen ska ta ansvar för mottagandet av nyanlända och skillnaden mellan andelen nyanlända i skolorna ska minska. Alla skolor ska ges förutsättningar att nå bättre kunskapsresultat och de skolor som har lägst kunskapsresultat ska öka mest. Stadsdelen skall tillvarata lärarnas och barnskötarnas kompetenser samtidigt som behörigheten säkerställs. Därför är målet att all personal i förskolan som saknar utbildning erbjudas barnskötarutbildning eller förskollärutbildning. Stadsdelens grundskolor ska samverka med gymnasieskolan om elever som riskerar att inte bli behöriga till nationellt program. 15

16 Inriktningar Barnperspektivet är viktigt för alla verksamheter och en tillgång för staden. Ökat inflytande för unga behövs för att ta vara på deras idéer och synpunkter, inte minst i de frågor som berör dem mest. Skolan ska förankra och utveckla demokrati och mänskliga rättigheter, samt arbeta mot alla former av mobbning, diskriminering och kränkningar. Jämställdhetsarbetet i förskola och skola ska förstärkas. Skolan har en viktig roll i att stärka samhällsgemenskapen och öka förståelsen mellan människor. Utbyggnaden av förskolan ska fortsätta för att stärka kvaliteten, särskilt genom minskad storlek på barngrupperna. Förskolans öppettider ska anpassas efter familjernas behov av omsorg. Stadsdelen ska fortsätta att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid och på natten. Föräldrar ska kunna välja förskola eller pedagogisk omsorg i hemmet (familjedaghem). Insatser för att fler ska gå i förskolan ska genomföras, särskilt för barn till långvarigt arbetslösa. Stadsdelen ska verka för att så många barn som möjligt utnyttjar möjligheten till förskola. Fritidshemmens kvalitet ska säkerställas genom ökad personaltäthet liksom genom att erbjuda fritidspersonal fortbildning och stöd genom nätverk. Det förebyggande arbetet ska stärkas genom ökat fokus på de äldre barnen. Arbetet med fysisk och psykosocial hälsa behöver stärkas på skolorna genom elevhälsoteamens arbete. Kuratorstjänsterna på ungdomsmottagningarna och i skolan ska utökas. Ökad rörelse i vardagen ökar till exempel möjligheterna att tillgodogöra sig skolämnena bättre. Vi har också haft stadsdelsvärdar anställda i stadsdelen som bland annat fungerat som förebilder för våra ungdomar samtidigt som de fått en fot in på arbetsmarknaden. Det har varit ett lyckat projekt som vi nu ska bygga vidare på där behoven finns. Den normkritiska kompetensen ska höjas och vara tillgänglig för varje förskola och skola. Andelen miljöcertifierade och diplomerade förskolor och skolor ska öka. Skolkök som lagar och levererar mat till eleverna är, tillsammans med miljömåltiderna, viktiga pedagogiska resurser som ska involveras i undervisningen. Skolan ska ges utrymme att utvecklas som lärande organisation där personalen kan följa upp, analysera, utvärdera och vidta åtgärder. Samverkan ska fördjupas mellan vårdnadshavare, förskola/skola och individ- och familjeomsorg. Skolan ska samverka med det omgivande samhället. För att elever fullt ut ska tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att se elevers situation i ett helhetsperspektiv. Staden ska arbeta med att hitta indikatorer för att bättra mäta elevens utveckling i skolarbetet. Elever i behov av särskilt stöd ska få det i klassen, men om det bedöms vara bättre för eleven ska stödet ges i särskild grupp. Stöd ska sättas in tidigt och samordningen av resurser för särskilda stödinsatser behöver stärkas inom och mellan stadsdelar. Elever inom särskolan ska ges möjlighet att möta utmaningar utifrån sina egna förutsättningar. 16

17 Stadsdelens grundskolor ska samverka med gymnasieskolor om elever som riskerar att bli obehöriga till ett nationellt program. Studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas för att stödja elevens val på en utbildningsarena som blivit allt mer komplex. Utbildning är en avgörande förutsättning för möjligheten att få ett jobb eller studera vidare. Unga som inte fullgjort gymnasiet är överrepresenterade bland arbetslösa. Staden ska utveckla fler vägar till jobb för unga som varken arbetar eller studerar i samverkan med andra aktörer. Det finns tydliga köns- och socioekonomiska mönster när det gäller vilka som påbörjar akademiska studier eller yrkesinriktade studier. Ett normkritiskt förhållningssätt inom gymnasieskolan är viktigt för att bryta mönstren och uppmuntrar självständiga och otraditionella yrkesval. Stadsdelen kommer framöver att ha ett stort rekryteringsbehov inom äldreomsorgen samt stöd till funktionsnedsatta. Ungdomar från stadsdelen som väljer barn- och fritidsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet skall erbjudas praktik i stadsdelen samt uppmuntras att söka sommarjobb och anställning i stadsdelen. Lärarna ska ha höga förväntningar på alla elever och utgå från att alla vill och kan lära, samt uppmuntra till kreativitet, innovationsförmåga och ett kritiskt förhållningssätt. Stadsdelens arbete ska fokusera på lärarnas och rektorernas möjligheter att utöva sin profession och på det systematiska kvalitetsarbetet. Utbildningsutskottet ska utvecklas för att stärka detta. Inriktningen är att minimera de administrativa kraven och utveckla den vetenskapliga förankringen. Forskningen ska anknytas till undervisningen och lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning ska utvecklas. Regelbunden fortbildning för pedagoger är viktigt. Rektorns roll som pedagogisk ledare ska stärkas. Därför behövs stödfunktioner inom administration, ekonomi, personalfrågor och juridik. I rollen som pedagogisk ledare ligger att vara normgivare för en gemensam kultur i skolan som understödjer att alla elever når målen. Lärarna ska ges större utrymme till kollegial samverkan, liksom till att utveckla sig själv och de förmågor som påverkar framgången i klassrummet. Likvärdigheten i skolan ska öka där fokus ska ligga på det kompensatoriska uppdraget. Resurser till skolan, både ekonomiska och genom andra skolutvecklingsinsatser, ska fördelas efter behov. Pedagogisk användning av informations- och kommunikationsteknik ska genomsyra utbildningen. Rutiner för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan och på nätet ska följas. Skillnaden mellan flickors och pojkars upplevelse av trygghet, trivsel och kränkningar ska belysas, likaså transpersoners situation. Ett ökat fokus på vuxnas närvaro och ansvar behövs. Skolan ska genomföra aktiviteter för att bryta könsrelaterat våld. Flickor i stadsdelens skolor behöver verktyg för att kunna ta utrymme, diskutera gemensamma problem, hävda rätten till sin egen kropp och tillsammans stärka sitt självförtroende. Därför ska feministiskt självförsvar införas som valbar kurs för tjejer i årskurs 8 på alla stadsdelens skolor. De får då även lära sig tekniker för att kunna försvara sig vid hotfulla situationer. Mottagandet av nyanlända elever och deras rätt till studiehandledning, samt andra språkförstärkningar, ska särskilt följas upp och utvärderas. Nyanlända elever ska under en 17

18 övergångsperiod erbjudas undervisningsstöd, studiehandledning och ämnesundervisning på modersmål med behöriga lärare. Västra Hisingen har stora andelar av nyanlända elever till ett fåtal skolor och en ambition här är att inte fler än 25% av eleverna, infödda eller utlandsfödda, i en årskurs ska vara i behov av särskilt språkstöd. Koncentrationen av nyanlända till ett fåtal skolor behöver brytas och ansvaret ska spridas mellan skolorna. Möjligheterna till positiva möten mellan elever från olika delar av stadsdelen ska stärkas. Alla skolor ska erbjuda gratis läxhjälp av god kvalitet på och utanför skoltid. Elever ska erbjudas frukost på de skolor där det finns behov. En del i utvecklingen mot framtidens skola är den IKT-satsning som görs av stadsdelen och här måste ett arbete som är kopplat till bedömning för lärande följa upp och säkerställa att det bidrar till ett effektivt arbetssätt och hjälper till att höja måluppfyllelsen. Stadsdelen motsätter sig etablering av aktiebolagsdriva skolor som delar ut vinst till ägarna. Eventuella vinster ska återföras till verksamheten för att uppnå en skola med hög kvalitet. Vid ansökan om utökning eller etablering i staden är det den enskilda huvudmannens ansvar att redovisa att vinstuttag inte sker. Uppdrag Gör en översyn över intaget av nyanlända barn i skolan och säkerställa intag endast sker vid terminsstart. Informationsaktiviteter ska göras för att öka närvaron i förskolan för barn till långvarigt arbetslösa. Skolan ska erbjuda kurser i feministiskt självförsvar. Elevhälsoteamens arbete med fysisk och psykosocial hälsa ska stärkas, därför skall kuratorstjänsterna på ungdomsmottagningarna och i skolan utökas. Erbjuda föräldrautbildning för alla nyanlända föräldrar i stadsdelen Sommarsysselsättning skall erbjudas alla elever i årskurs 9. Sommarlovsentreprenörer skall utvecklas och integreras i ordinarie verksamhet. 50 platser skall beredas även stycken stadsdelsvärdar ska anställas och arbeta under Återrapport skall ske till presidiet löpande. Satsningen på trygghetsvärdar på skolorna skall fortgå efter utvärdering av extern aktör Skolorna skall se över möjligheten att erbjuda frukost och frukt till eleverna där behov finns. 18

19 Pedagogisk omsorg i hemmet (familjedaghem) ska erbjudas och utvecklas i stadsdelen. Fler medarbetare ska anställas till fritidshemmen och fritidspersonal ska erbjudas fortbildning och stöd genom nätverk. 19

20 Äldre Analys Levnadsförhållanden under uppväxten och arbetsvillkor i vuxenlivet är avgörande för äldres hälsa. Utbyggnaden av välfärdsstaten i kombination med bättre arbetsmiljö och folkhälsa samt en allt mer kvalificerad sjukvård bidrar till att vi lever längre och är friska långt upp i åldrarna. Men hälsans ojämlika fördelning består. Den genomsnittliga livslängden ökar i alla socioekonomiska skikt, men samtidigt ökar också skillnaderna. Hälsan hos äldre blir bättre samtidigt som antalet äldre sjunkit. Inom några få år kommer dock trenden vända och antalet äldre öka kraftigt. En åldrande befolkning ställer krav på att förstärka arbetet med att förbättra livsvillkoren för de äldre. Även behovet av äldreomsorg och utbyggnad av olika äldreboendeformer ökar, särskilt mellan boendeformer. För att kunna möta de ökande behoven behövs mer personal. Grupper med höga ohälsotal är i särskilt behov av ett aktivt hälsofrämjande arbete. Upplevelsen av självbestämmande och välmående utgör viktiga kvalitetsindikatorer på hur väl äldreomsorgen fungerar hos de som har behov av omsorg. Många äldre får inte möjlighet till nya upplevelser som skapar en rik och meningsfull fritid. En meningsfull fritid är en viktig del av rätten till ett gott liv och ger dessutom en bättre hälsa. Idag har utvecklingen av vård och omsorg lett till en förändrad relation mellan regionens hälso- och sjukvård och stadens vård och omsorgsinsatser. Samarbetet med regionen måste kvalitetssäkras i alla led. I takt med högre vårdkvalitet förändras förutsättningarna. Detta har gjort att det finns ett stort behov av kompetensutveckling i den kommunala hälso- och sjukvården samt i äldreomsorgen. Stadsdelen behöver också stärka förmågan att ta emot utskrivningsklara patienter. Arbetssättet Attraktiv Hemtjänst är ett viktigt steg i arbetet med att stärka livskvaliteten hos de som har behov av omsorg. Rambeslut ger förutsättningar till högre grad av självbestämmande för de som har behov av omsorg. Modern teknologi har länge inte kommit gruppen äldre till del i den utsträckning som för andra. MÅL Äldres livsvillkor ska förbättras Inriktningar Äldres möten med stadsdelens verksamheter ska präglas av respekt för individens integritet och rättigheter. De flesta äldre vill bo kvar hemma och då ska staden erbjuda god vård och omsorg för att skapa trygghet. För att ge äldre ökat inflytande, självbestämmande och skapa mer attraktiva jobb inom hemtjänsten ska arbetet med Attraktiv Hemtjänst förstärkas och de kompetensutvecklande insatserna fortsätta. Självbestämmande och gemenskap är viktigt för hälsa och välbefinnande samt minskar behovet av hjälpinsatser och läkemedel. 20

21 Göteborg ska vara en bra stad för äldre med god tillgänglighet och gott om mötesplatser. För att stärka livskvaliteten och öka självbestämmandet ska staden arbeta aktivt för att öka äldres tillgång till fritidsaktiviteter. Staden har också ambitionen att utvidga verksamheten med kollo för seniorer. Stadsdelens hälso- och sjukvård och hemtjänst ska anpassas efter att allt fler med stora omsorgs- och vårdbehov bor kvar hemma. Det sätter höga krav på kompetens och goda förutsättningar för personalen att utvecklas. Kompetensutveckling och kvalitetsuppföljning av den kommunala hälsooch sjukvården är av stor betydelse. Fokus ska vara att minska vårdskador och utveckla sjuksköterskornas kompetens i både somatiska och psykiatriska diagnoser. Validering skall erbjudas personal som saknar önskvärd utbildning och behörighet. Hälso- och sjukvården är en viktig del av omsorgen av de äldre och ska utvecklas i samband med reformarbetet av hemtjänsten. Kommunal och regional hälso- och sjukvård behöver samverka och komplettera varandra, särskilt vad gäller utskrivningsklara patienter. Tillgången till korttidsplatser i stadsdelen ska öka. Staden ska arbeta för hög personalkontinuitet. Att mobilisera personalens engagemang och arbetsmotivation är en strategisk faktor för äldreomsorgens utveckling. Ett viktigt utvecklingsområde inom äldreomsorgen är att fler grupper med särskilda önskemål får dessa tillgodosedda. Möjligheten för de som har behov av omsorg att kommunicera med personalen på sitt modersmål inom hemtjänsten och på äldreboenden ska öka. Stadsdelen skall verka för att fler trygghetsboenden för att främja längre självständigt boende byggs. Stadsdelen skall även verka för att fler boendeformer såsom trygghets- och gemenskapsboenden inrättas i befintligt fastighetsbestånd, med rimliga hyror och i alla delar av stadsdelen. Stadsdelens särskilda boenden skall erbjuda äldre tillgång till utevistelser. Husdjur ska vara tillåtna på äldreboenden där det inte påverkar andra negativt. Möjligheterna att välja mat inom äldreomsorgen ska öka. Transporter av färdiglagad mat ska undvikas i största mån. Äldreomsorgen spelar en viktig roll i samhället inte bara för de äldre utan också för de närstående. Stödet till de närstående behöver därför stärkas utifrån den åtgärdsplan som staden har tagit fram. Uppdrag Säkerställa att behovet av korttidsplatser kan tillgodoses för stadsdelens invånare. Förstärka kompetensen och ge medarbetarna goda möjligheter att utvecklas Förbättra möjligheterna att välja mat inom äldreomsorgen. 21

22 Miljö och klimat Analys Klimatfrågan är en av vår tids största ödesfrågor. Göteborg har minskat sina utsläpp de senaste åren men ytterligare kraftiga minskningar behövs för att vi ska nå våra klimatmål. Giftspridning är ett av de allvarliga hoten vid sidan av temperaturhöjning. Att de barn som växer upp i Göteborg ska få chansen att växa upp så giftfritt som möjligt är av stor vikt för människors hälsa. Återanvändning och återvinning ger stor klimatnytta och bidrar till resurshushållning och att miljökvalitetsmålen kan uppfyllas. Genom att skapa ett kretsloppssamhälle där produkter och råvaror återanvänds och återvinns kan resurserna bevaras till framtida generationer. Samtidigt skapas ett robust samhälle som inte är lika känsligt för framtida brist av material och råvaror. Göteborgs Stad har fastställt tolv lokala miljömål som följs upp i Miljöprogrammet. Många mål är svåra att nå och för att lyckas krävs fortsatta kraftfulla åtgärder. MÅL Stadsdelen ska bidra till att Göteborg minskar sin klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp. 22

23 Inriktning I en ekologiskt hållbar stadsdel tillgodoses dagens behov utan att det tär på framtida generationers livsvillkor där människor ges möjlighet att leva i enlighet med naturens kretslopp. Miljöarbetet ska inriktas på att nå stadens tolv lokala miljömål och genomföra Göteborgs miljöprogram. Energieffektivisering ska fortsatt vara ett aktivt arbete. Uppvärmningsbehovet ska minska genom energieffektivisering av de kommunala bolagens bostäder och stadens egna lokaler. Det ska även tas stor hänsyn till energianvändningen under både produktion och användning vid upphandling av produkter. Vid nybyggnation och renovering ska energieffektivitet alltid eftersträvas. Förvaltningen har ett gott arbete vad gäller ökad resurshushållning i sina verksamheter men det behöver öka ytterligare för att minska avfallsmängderna. Stadsdelen ska därför arbeta för att förebygga uppkomsten av avfall och i andra hand för en högre grad av återanvändning och återvinning. Avfallsplanen ska genomföras. Stadsdelens kontorsmiljöer är inbjudande och väl organiserade. Men resurshushållningsåtgärder bör också inkludera åtgärder så som ökad eleffektivitet och åtgärder för att minska vattenförbrukningen. Även återanvändningen av produkter så som kontorsmöbler ska öka och stadsdelen bör här ta en aktiv roll i samverkan för att undvika onödigt svinn. Produkter som har längre livslängd ska uppmuntras och utvecklingen av cirkulär ekonomi främjas. Infrastruktur för avfall ska finnas med tidigt i den fysiska planeringen. Kemikalieplanen ska genomföras, vilket innebär att Göteborgs Stad ska sluta använda farliga kemikalier inom sina verksamheter. Eftersom barn är känsligare än vuxna ligger kemikalieplanens fokus på miljöer där barn vistas. Vi värnar starkt om våra naturskyddade områden så som t.ex. Svarte Mossen och Torslandaviken, vilka är viktiga naturtillgångar för vår gröna stadsdel. Västra Hisingens kustremsa är också en stor tillgång för hela Göteborg och där måste strandskyddet givetvis värnas samtidigt som skötseln av områdena sker på ett sådant sätt att det gynnar den biologiska mångfalden. De gröna stråken är en viktig del i detta arbete och kusten i stadsdelen bör knytas ihop genom dessa i kombination med gång- och cykelvägar som öppnar upp för att vandra och cykla nära våra stränder. Det finns många lekplatser, koloniområden och parker som i hög grad är tillgängliga, trygga och användbara för många olika sorters aktiviteter, även dessa områden bidrar till att skapa vår gröna stadsdel och måste värnas. Uppdrag Två städdagar (Vår/Höst) skall införas där hela stadsdelen (inklusive fastighetsägare, nämnd, förvaltningsledning) städar och värnar vår del av Göteborg. Ett program skall tas fram inför genomförandet. Återrapporteras till nämnden. 23

24 Stadsutveckling och bostäder Analys Bostadsbristen är stor i Västra Hisingen, vilken särskilt drabbar unga vuxna och personer med låga inkomster. Bostadsbristen yttrar sig framförallt i brist på hyreslägenheter och för många är hyresnivåerna på nybyggda lägenheter alldeles för höga. Utöver trångboddhet och osäkra boendeförhållande bidrar bostadsbristen till hemlöshet. Hemlöshetsproblematiken är komplex där även sociala och individuella faktorer spelar roll. Antalet personer som sover mer ute än inne har minskat men antalet unga hemlösa har ökat i Göteborg. Takten i bostadsbyggandet har ökat men mycket kvarstår. Befolkningen växer allt snabbare men bostadsbyggandet håller inte jämna steg med utvecklingen. Stadens höjda ambition för bostadsbyggandet skapar möjligheter till hållbar bebyggelse med god tillgänglighet till både service och rekreation. Allmännyttan spelar en viktig roll för ökad nyproduktion. Ett varierat bostadsutbud och tillgång till bostäder med lägre hyresnivåer i Västra Hisingen kommer att minska segregationen. Mål Det ökande bostadsbyggandet ska bättre styras mot de behov som finns i stadsdelen. Stadsdelens LUP skall användas och ständigt förändras för att bättre kommunicera stadsdelens behov i stadsutvecklingsprocesser som staden har genom facknämnderna. Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre genom en tät dialog med berörda nämnder. Inriktningar Nybyggnation ska förtäta, komplettera och utveckla staden där befintliga resurser och redan gjorda investeringar kan nyttjas effektivt. Nybyggnation ska bidra till en högre täthet i redan befintlig bebyggelse samt en större mångfald av både innehåll och människor. Utformning av bebyggelse och offentliga platser ska ske med människan i fokus. Genom att bygga samman områden med stort fokus på sociala perspektiv kan vi se till att segregationen minskar och att det blir lättare att ta sig mellan olika delar av staden och stadsdelen. Stadsdelens invånare ska inom gångavstånd ha god kollektivtrafik, service, affärer, skolor, torg och grönområden. Stadsdelen ska byggas så att bilen blir mindre nödvändig. Förvaltningen har utifrån uppdrag av nämnden arbetat framgångsrikt med att verka för fler odlingslotter, försäljning av egen odlat på stadsdelens torg, samt växthus i anslutning till bostäder. Detta arbete är viktigt och gynnar stadsdelen på flera plan. 24

25 Huvudinriktningen är att alla bostäder ska vara tillgängliga. Det behövs fler boendealternativ för personer med funktionsnedsättning. Den enskilde ska ha rätt att få ett boende anpassat efter eget behov med stöd och service. I många områden där det finns renoveringsbehov finns det också stor arbetslöshet. Utbildningsinsatser i samband med sociala hänsyn vid upphandling kan lämpligen användas som ett medel att skapa sysselsättning och arbete åt invånarna i de bostadsområden som ska upprustas. Uppdrag Förvaltningen fortsätter med att verka för att fler fastighetsägare bygger växthus i anslutning till bostäder samt att verka för att mer odlingsmark öppnas upp och utnyttjas av stadsdelens medborgare och vidare även att dessa ges de bästa förutsättningarna för att framgångsrikt kunna sälja och köpa sina grödor på stadsdelens torg. Fler bostäder för personer med funktionsnedsättning ska tas fram. 25

26 Trafik Analys Västsvenska paketet är en viktig del för att kunna ställa om till ett hållbart resande. Det har tillsammans med trängselskatten redan bidragit till att kollektivtrafiken och cyklandet har ökat, medan bilåkandet minskat. Paketet öppnar nya möjligheter för ett framtida kollektivtrafikssystem och ger även mer utrymme för fler bostäder och arbetsplatser. Trängselskatten har inneburit förbättringar av luftkvaliteten men ytterligare åtgärder krävs för att vi ska kunna klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid på alla platser i Göteborg. Västsvenska paketet är också viktigt för den växande regionala arbetsmarknaden och för att skapa goda lösningar för godflödena i och genom Göteborg. Mål Det hållbara resandet ska öka. Stadsdelen skall verka för en trängselstation uppförs vid Lilla Varholmen i syfte att minska trängseln på väg 155 Tvärförbindelse skall byggas för att avlasta trafiken i Torslanda Verka för att en vacker och modern bro byggs mellan Torslanda och Öckerö Säkrare överfarter såsom bevakade övergångar på Kongahällavägen samt bullerskydd Cykelväg till Sillvik 26

27 Inriktning Trafiken ska bidra till stads- och regionutvecklingen. Biltrafiken ska minska till förmån för kollektivtrafik, cykel och gående. För att göteborgarna ska välja kollektivtrafiken före bilen, så måste kollektivtrafiken vara attraktiv. Ett större kollektivtrafiknät krävs för att alla ska kunna resa miljövänligt, enkelt och mer tillgängligt. En väl fungerande kollektivtrafik är också särskilt viktig för att bygga ihop stadsdelen och förbättra tillgängligheten till befintliga och nya arbetsplatser, utbildning, service, fritid och inte minst till boende. (budgettext från 2015) För att nå ett effektivare nyttjande av bilen behöver vi underlätta för bilpooler och kunna använda flera trafikslag under en och samma resa. Skolbarn och skolungdomar ska erbjudas fria resor med kollektivtrafiken under sommaren. Staden ska undersöka om fler grupper kan erbjudas fria resor, till exempel att möjliggöra fler fritidsresor i färdtjänsten eller fria resor på enstaka betydelsefulla kollektivtrafiklinjer. Uppdrag Det hållbara resandet i stadsdelens verksamheter ska öka. Stadsdelens fordonsflotta skall vara miljövänlig, attraktiv och tillgänglig Verka för att spårvagnslinjen från Länsmansgården förlängs till Björlanda Kile-genom Volvo Verka för att en busslinje etableras mellan Biskopsgården och Torslanda Verka för upprustade cykelbanor som binder ihop stadsdelen 27