STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK

Transkript

1 (version 1.3, ) 1. Information STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK

2 Statusrapport 7 för: Hav möter Land version Hav möter Land mätbojar slutligen godkända och åter i tjänst i havsområdet! Projektets NYPS ID: Rapportens period: 2013/09/ /12/31 Statusrapportnummer: 7 av totalt 7, samt utöver detta slutrapport Prioriterat område 1: Främja hållbar ekonomisk tillväxt 2: Binda samman regionen 3: Främja vardagsintegration 1

3 2. Projektets status I slutfasen av perioden 5 lämnade Samordningsgruppen i samråd med Styrgruppen och KASK-sekretariatet in en ansökan om förlängning av projektet med ytterligare 4 månader det vill säga till och med 31 december Detta för att säkerställa fortsatt drift av mätbojarna även efter projektets slut, men även för ett tillfälle att ytterligare sprida, förankra projektresultat och omhändertagande av dessa efter projektslut. Mätbojarna och förankring och spridning av projektresultat har därför varit fokus för projektperiod 7 och därför också fokus för denna statusrapport. I december 2013 slutfördes, enligt avtal med leverantören av mätbojarna, den sista s.k. SITE ACCEPTANCE TEST som varat i 60 dagar med kontinuerlig leverans av mätdata. SMHI genomförde därefter en utvärdering av data för slutlig acceptans och godkännande av mätbojens prestanda. Utvärderingen utföll till belåtenhet och mätbojen hade till och med klarat det hiskliga ovädret i december utan skador! Den norska mätbojen har under projektperioden reparerats efter de skador som den tillfogades vid äventyret med avdrift i Skagerrak tidig höst Mätbojen i Kosterfjorden uppe för underhåll och utvärdering av mätdata. Exempel från utvärderingsrapporten av mätdata från mätbojen. I grafen till vänster visas temperaturen under testperioden från 15 m djup. I grafen till höger visas salthalten under testperioden från 15 m djup. Röda punkter visar värden för referensmätningar. Resultatet visar på god överensstämmelse. 2

4 Strömhastigheten (cm/s) i de översta 50 m i december Runt den 5:e december blåste det kraftigt vilket återspeglas väl i strömbilden för denna period. (Vi har strömdata för hela testperioden men har här valt ut en period då det hände lite mer och jämfört med vindförhållandena). Sammanfattningsvis kan vi nu konstatera att samtliga 3 mätbojar är redo för att under senvåren 2014 sättas ut igen för förnyad kontinuerlig leverans av data. Både Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) i Sverige och Havsforskningsinstitutet (HI) i Norge står som garanter för fortsatt drift och ansvar för mätbojarna även framöver. Varje timme kommer bojarna att uföra över 20 mätningar av luft och vatten. Mätbojarna mäter salthalt, temperatur, syrgas, grumlighet, klorofyll vid ytan. En strömmätare på ytbojen mäter ytström. En nedåtriktad ADCP, Acoustic Doppler Current Profiler, under bojen mäter vattenström från ca 4 m och nedåt. Från den får man mätningar på ström var femte meter. En enklare väderstation på bojens överdel skickar luftdata. Dessutom mäts salthalt, temperatur och syrgas på olika djup ner till botten. Alla kan ta del av resultaten, helt fritt, via webben. Mätbojarna kommer till att kunna flyttas runt till olika positioner beroende på vad man har för behov. Forskare kommer att använda mätvärdena för bland annat klimatstudier och modellering för kustzonen. Resultaten kommer även bidra till att ytterligare förbättra och utveckla den regionala oceanografiska klimatmodell som Hav möter Land, via SMHI, bidragit till att utveckla: NEMO-Nordic. Under projektperioden har Hav möter Land aktivt fortsatt arbetet med att säkerställa överlämnanadet av projektresultat stafettpinnar - till ansvariga myndigheter. Detta för att projektets olika delresultat inte ska resultera i hyllvärmare utan istället att projektets resultat aktivt användas i organisationer, kommuner och myndigheters fortsatta arbete även efter projektslut. Vid slutkonferensen överlämnades även fysiska stafettpinnar till företrädare för olika beslutsfattande myndigheter. Stafettpinnar som kommer att följas upp under Hytta av marint søppel som byggdes av barn och vuxna sommaren 2013 placerades på Hvaler - Storesand. Der den under sommaren och hösten varit til glede for lokalbefolkningen og besøkende. Forhåpentligvis har den också bidragit till att utfordre oss litt. Till vintern flyttades hytten in till fastlandet och Science parken Inspiria för fortsatt fortbildning och diskussion kring marint skräp. Filmer kring marint skräp genomförda av Ocean Hope sprids på (filmer både på nordiska och eng- 3

5 elska, dels långa varianter på ca 14 minuter och kortversioner på 2-3 minuter). Filmen har även visats i samband med olika seminarier och konferenser både i Norden och i Europa. Under hösten genomfördes också en specifik PR-satsning til å lage en lansering der de tar i bruk ulike kanaler på sosiale medier (YouTube, Twitter, Instagram, Facebook). Via en klimaforsker i Norge kom följande reaktion :// Sender du meg info om filmen så skal jeg formidle i alle sosiale nettverk og fora jeg har! -Ja sende den over når du har den så skal jeg sende den ut i Al Gore nettverket (jeg tok kurs med ham i sommer og har en lang kontaktliste i den organisasjonen) + Clinton Global Initiative.:// Ocean Hope hytte og insamling av marint söppel på Ytre Hvaler Storesand, Norge Styrgruppen för projektet möttes för sjunde och sista gången, 18 oktober, 2013 i Strömstad 14 personer (8 kvinnor & 6 män). Styrgruppens sammansättning reflekterar projektet och bestod av representanter från samtliga administrativa nivåer (nationell, regional och kommunal nivå) i Sverige och Norge samt Region Nordjylland från Danmark. Samordningsgruppen har det överordnade driftsansvaret för projektet och består av AG 4 Administration & Information (projektledare, ekonomer och koordinator i Norge samt informatör/kommunikatör) samt de tre AG-ledarna och representant från de svenska Regionerna. Gruppen har under period 7, inte haft några fysiska möten utan hållit kontakt via telefon och e-post. 3 oktober träffades projektledaren, norsk koordinator samt projektekonomerna i Sarpsborg för avstämning och förberedande av Styrgruppsmötet senare i oktober. Temagrupper i projektet var bemannade med sakkunnig kompetens inom respektive tema och ansvarar för genomförande av ett eller flera av projektes Fokusområden enligt Aktivitetsplanen i projektansökan. Huvudsakliga arbetet i Temagrupperna avslutades under projektperiod 6 och ett antal kvarvarande rapporter har färdigställts och publicerats på hemsidan under innevarande projektperiod. 4

6 3. 1 Aktiviteter och uppnådda resultat. Redogör för godkänd aktivitet enligt beslut och tidsplan. Aktivitet : Klima Ansvarig partner : AU - Århus Universitet, Danmark Deltagande partners : SMHI (Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut, Sv); FMØ (Fylkesmannen i Østfold, No); GU (Göteborgs Universitet, Sv). VFK (Vestfold Fylkeskommune No) har i arbetsgruppen ersatts med nytillskott av professor Inger Bauer Hansen från Høyskolen i Telemark (HIT) på Telemarks fylkeskommunens vegne och på initativ från VFK. Start-/slutdatum : / a. Genomförande och uppnådda resultat inom aktiviteten (beskriv kortfattat) : Arbetsgruppen delade in sig i 6 Temagrupper som samtliga motsvarades av Fokusområden i Aktivitetsschemat i ansökan. Alla gruppens deltagare deltog i samtliga Temagrupper, med en utpekad ansvarig för respektive Temagrupp. Regional dataöversikt (ansvarig FMØ) (TG1 :1) Analys av existerande data (ansvarig AU) (TG 1 :2) Framtidsscenarier (ansvarig SMHI) (TG 1 :3) Råd och stöd till andra AG och informationsmaterial (ansvarig AU) (TG 1:4) Råd, stöd och informationsmaterial förvaltande myndigheter (ansvarig VFK) (TG 1:5) Pilotprojekt (ansvarig AU) (TG 16) AG 1 har under innevarande projektperiod inte hållit några AG möten utan aktiviteterna har slutförts i Temagrupperna i form av rapporter och slutförande av aktiviteten miljöövervakningsbojar. Sammenstillingen af klimarapporter/data inom ramen för regional dataöversikt, er færdiggjort men opdateres løbende når der kommer relevante rapporter. En regional oversigt over miljø/klima/naturressource databaser for KASK området publicerades under period 6 och finns tillgänglig på Hav möter Lands hemsida. I arbetet med regional dataöversikt uppmärsammades vi på en äldre rapport från slutet av 1880 talet. Undersökningen gjordes av C. G. Joh. Petersen Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene och utgör 525 provpunkter i Kattegatt och del av Skagerack som ger en unik historisk information om den geografiska utbredningen av närmare 500 bottenlevande arter. Delprojektet är kopplat till både analys av existerande data inom ramen för AG1 Klimat samt sammanställning och tillgängliggörande av befintlig data för havsmiljön i AG2 Vattenförvaltning & Miljöövervakning. Men även AG3 Kust- och havsplanering i arbetet med planeringsunderlag. En av Hav möter Lands syften har varit att skapa en kunskapsbaserad förvaltning av det gemensamma havsområdet. God tillgång till bra kunskapsbaserat planeringsunderlag för fysisk planering i marin miljö utgör en förutsättning för att fatta väl avvägda beslut på samtliga beslutsnivåer. Hav möter Land syftar också till att skapa en gemen- 5

7 sam strukturbild för de tre länderna för hur man vill att området ska utvecklas utan att äventyra höga värden och där utgör detta världsunika historiska underlaget en viktig pusselbit i arbetet för ett hållbart nyttjande kopplat till det fortsatta arbetet med bland annat Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet, men även med koppling till åtaganden inom HELCOM och OSPAR konventionerna. Det moderna samhället förändrar havsmiljön i en accelererande takt, främst genom förändrad landanvändning, utsläpp av näringsämnen och gifter, överfiskning samt ett förändrat klimat. Sammantaget leder dessa förändringar till förlust av habitat och en minskad biologisk mångfald som på sikt hotar viktiga ekosystemtjänster, t.ex. reningskapacitet och marina livsmedel. Många av de förändringar av havsmiljön vi idag ser startade med industrialiseringen och en kraftig befolkningstillväxt. Tyvärr är informationen om den ekologiska statusen i havet under 1800-talet och början av 1900-talet mycket ofullständig, framför allt när det gäller kvantitativa data. Kunskapen är därför dålig om den så kallade ekologiska baslinjen mot vilken dagens ekologiska status kan jämföras med. En analys av historiska data av havsmiljöns ekologi ger ett värdefullt perspektiv på dagens målsättningar för miljöarbetet med syfte att skydda havsmiljön och säkerställa ekosystemtjänster. Under sommaren 2013 fick Hav möter Land ett gentilt erbjudande från gymnasieskolan i Strömstad med inriktning Sjöbefäl, att till självkostnadspris nyttja skolans undervisningsbåt Viksten för ett inledande arbete med att återbesöka Petersens lokaler och hans fyra åriga studier i området Kattagatt och södra Skagerrak. Under sista veckan i augusti (26-30 augusti) gav sig systematiker ut på expedition med f.d. minsvepare Viksten i kölvattnet av kanonbåten Hauchs och Petersens fotspår från anno Expedition Minsvepare Viksten i kölvattnet av kanonbåten Hauchs och Petersens fotspår anno 1883 augusti 2013 Huvudsakliga analysen av materialet genomfördes ombord båten. Totalt återbesöktes 20 av Petersens totalt ca 525 provtagningslokaler. Resultatet sammanställdes i en rapport och redovisades under period 7. En slutlig rapport I den danske biologen Petersen s kölvatten kommer att slutföras innan 30 april och publiceras på Hav möter Land hemsida och i Länsstyrelsen i Västra Götalands rapportserie. Nedan utdrag från den kommande rapporten. Haploops tubicola i sitt rör på botten (Helsingør Lab., E. Kanneworff dir., K. O. ur Danmarks Natur, Bind 3, Havet, 1968, Red. Arne Nørrevang og Torben J. Meyer). 6

8 Haploops tubicola är ett litet kräftdjur som är karaktärsbildande för vissa typer av bottnar. Det lilla kräftdjuret bygger ett rör av lera där det sätter sig i toppen av röret och filtrerar med sin fötter partiklar som åker förbi. Dessa bottnar kallas Haploopssamhällen och är i dag endast vanliga i Öresund. Petersen hittade Haploops tubicola på många lokaler mellan Göteborg och Öresund. I de bottenfaunaprovtagningar som genomfördes sista veckan i augusti 2013, så återfanns inga Haploops tubicola. Även om vi inte nu kan spekulera i orsakerna till detta så är det en drastisk skillnad mot vad Petersen hade. Utbredning av Haploops tubicola. De röda ringarna visar var Petersen hittade Haploops tubicola och de gula visar provpunkterna från Sveriges Television (SVT) genomförde ett reportage om expeditionen baserad dels på intervju dels på äldre material och nya filmningar i samband med expeditionen. Sändes som ett inslag på Västnytt 5 september

9 Reportage i Västnytt SVT 5 september om Expedition Kattegatt 130 år senare. Så här skrev Havsmiljöinstitutet på twitter om Petersens: " /.../ superbra grej! Vår arbetsgrupp 6 om marin miljöhistoria kommer ha stor nytta av det. " Analys av existerande data igangsattes under period 4 med udgangspunkt i sammenstillingen af allerede udførte analyser i området. Der er lavet en del foreløbige analyser og sammenstillinger af data og avslutades i period 6. Arbetet med Framtidsscenarier fortskred enligt plan och slutfördes under period 6. En rapport Framtida extrema vattennivåer i Falkenberg en demonstrationsmodellering publicerades under femte projektperioden. Under projektperiod 6 publicerades rapporten Framtidens Kattegatt och Skagerrak temperatur, salt och havsvattenstånd. En ny havsmodell för klimatmodellering. Hav möter Land har bidragit till att utveckla en ny oceanografisk regional klimatmodell där även hela Kattegatt och Skagerrak ingår: NEMO-Nordic (tidigare BaltiX). Rapporten beskriver resultat från modellkörning och analys av Framtidsscenario. I arbetet med Råd och stöd till andra AG och informationsmaterial samt förvaltande myndigheter har Inger Hanssen-Bauer stået for at forfatte en KASK Klima synopsis som samler og syntetiserer observerede og forventede atmosfæriske og oceanografisks klimaforandringer i KASK området som publicerades i period 5. Erik Engström har forfattet et faktablad om klimamodeller som levererades under period 5. AG har även gjort en sammanställning av Rapporter om Klimaforandringar i Skandinavien. 8

10 AU (PG) har skrevet en populærvidenskabelig artikel omkring klimaforandringer og fisk som under projektperiod 6 publicerades som en rapport Fra Bermuda til Skagerrak. Arbetet med Pilotprojekt med fokus på klimaforandringers påvirkning af ålegræs avslutades under projektperiod 6 enligt plan. En syntese og en rapport af disse effekter publicerades i rapporten Ålgraes og klimaforandringar. b. Kostnader som uppkommit i aktiviteten (beskriv per kostnadsslag, personalkostnader, konsultkostnader etc.) : Resekostnader och Möten och konferenskostnader i samband med möten. Personalkostnader i samband med möten, förberedelser och efterarbete samt mellanarbete. Externa tjänster för First Level Control Danmark Deloitte revisionserklæring Investeringar i samband med inköp av mätbojarna Övriga kostnader : i samband med service, material, reparation och underhåll samt isättning av mätbojarna Under period 1-7 har arbetsgruppens kostnader, med en grov uppskattning, fördelats per budgetlinje: Projektanställd personal: Fast anställd personal: Externa tjänster: Resor: Möten/konferenser: Investeringar: Övriga Kostnader Dvs ca totalt Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro c. Har det funnits avvikelse i aktiviteten gentemot beskrivningen i ansökan?: Gruppen har slutfört alla planerade aktiviteter och mer därtill, även om dessa varit något förskjutna i tiden i förhållande till ursprunglig tidsplan. 9

11 3. 2 Aktiviteter och uppnådda resultat. Redogör för godkänd aktivitet enligt beslut och tidsplan. Aktivitet: Vattenförvaltning & Miljöövervakning Ansvarig partner : FMT - Fylkesmannen i Telemark, Norge Deltagande partners : SMHI (Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut, Sv); FMØ (Fylkesmannen i Østfold, No); VFK (Vestfold Fylkeskommune No); GU (Göteborgs Universitet, Sv) ; FMB (Fylkesmannen i Buskerud, No) ; BFK (Buskerud Fylkeskommune, No) ; Lst VG (Länsstyrelsen Västra Götalands län, Sv) ; Lst H (Länsstyrelsen i Halland, Sv) ; Østfold Fylkeskommune, No) Kkn (Kungsbacka kommun, Sv) ; RH (Region Halland, Sv) ; Okn (Orust kommun, Sv) Start-/slutdatum: / a. Genomförande och uppnådda resultat inom aktiviteten (beskriv kortfattat) : Arbetsgruppen utgörs av 3 Temagrupper Erfarenhetsutbyte Vattenförvaltning (ansvarig FMØ) (TG2:1) Modellering /avløp (ansvarig SMHI tom årsskiftet 2011/2012 därefter Region Halland) (TG2 :2) Overvåking (ansvarig Lst VG) (TG2 :3) AG 2 har under innevarande projektperiod inte hållit några AG möten utan aktiviteterna har slutförts i Temagrupperna i form av rapporter och slutförande av aktiviteten miljöövervakningsbojar. Erfarenhetsutbyte Vattenförvaltning arbetet avslutades under projektperiod 6. I arbetet med Modellering /avløp inkluderades fokusområdena pilotprojekt enskilda avlopp och lokal modellering samt till viss del tiltags/genomförande. Under period 7 har två rapporter slutförts inom arbetet med enskilda avlopp. Minireningsverk i Sverige och Norge - en jämförelse av lagstiftning, tillsyn och drift Förutsättningar för kretslopp av avfall från vakuumtoaletter och slutna tankar i Kungsbacka I rapporterna sammanfattas erfarenheter från arbetet och tillsammans definierades de viktigaste åtgärderna för myndigheter, fastighetsägare & leverantörer i det fortsatta arbetet. I den förstnämnda rapporten jämförs erfarenheter av tillsyn och drift av minireningsverk i 10

12 Norge och Sverige, man jämför lagar och hur lagen tillämpas. Slutsatser och diskussion om effektiviseringar, och konkreta förslag till ägare, tillverkare och myndigheter. Den sistnämnda rapporten utgör en guide till kommunens kretsloppsarbete. Rapporten beskriver hur man kan skapa ett kretslopp av näringsämnen från enskilda avlopp, utifrån exemplet Kungsbacka kommun. Kretslopp för avloppsavfall kan bidra till god ekologisk status i hav, bäckar och åar, ett krav i Vattendirektivet. Vattenflöden och transport till hav av näringsämnen med ursprung på land kan ha stor påverkan på kustnära vatten och havet utanför. Sötvatteninflöde påverkar salthalt och näringsämnen bidrar till övergödning och uppkomsten av till exempel algblomningar. Genom att mäta flöden och närsaltskoncentrationer går det att uppskatta tillrinningen till havet av vatten och näringsämnen. Syftet med studien var att utvärdera hur väl E-HYPE version 2.1, en paneuropeisk hydrologisk modelluppsättning som inkluderar närsaltsberäkningar, simulerar tillrinningen av vatten och näringsämnen till Skagerrak och Kattegatt. Resultaten som presenterades är en delmängd av den europatäckande modellen. Denna modell har inte specialanpassats för att erhålla den bästa överensstämmelsen med mätningar inom KASK-området, utan för att ge en så bra generell bild som möjligt av näringsläckage och vattendragsprocesser över hela den europeiska kontinenten. Resultaten publicerades under projektperiod 7 i rapporten: Utvärdering av modellsimulerade flöden av vatten, kväve och fosfor från land till Kattegatt och Skagerrak Två modellansatser fanns representerade i projektet. Den ena ansatsen fokuserade på lokal åtgärdsplanering i tre vattenförekomster medan den andra ansatsen har större fokus på interaktionen mellan land och kust i Ytre Oslofjorden. Gemensamt för båda ansatserna är att ta fram underlag för åtgärdsplanering samt att i det senare fallet koppla HYPEmodellen till Kustzonsmodellen och därigenom få ett integrerat modellsystem som fungerar både på svensk och norsk sida. Genom att sätta upp samma modellsystem för Oslofjorden som används inom den svenska vattenförvaltningen gör vi det möjligt att studera effekterna av åtgärder och sätta det i relation till kostnaden, samtidigt som vi kan jämföra arbetsmetoder för åtgärdsplanering i svensk och norsk vattenförvaltning. Gruppen har även genomfört även ett arbete med -Källfördelningsmodellering av kväve- och fosforbelastningen på Kungsbackafjorden, Stigfjorden och Kalvöfjorden jämte åtgärdsplanering. Arbete med att genomföra modelleringen utfördes under projektperiod 5 och följdes upp med en workshop i Oslo 16 april kring modelleringsmetoder som stöd i Vattenförvaltningsarbetet under projektperiod 6. I rapporten från workshopen sammanfattades slutsatserna och ges förslag och rekommendationer på fortsatt arbete och åtaganden. Källfördelningsmodellen FyrisNP sattes upp för Stigfjorden och samt de två åarna Hovmanneån och Torpaån som mynnar i Kungsbackafjorden. Nationellt tillgängliga data kompletterades med lokal information om bland annat vattenkemi i mindre vattendrag och inventeringar av enskilda avlopp. Resultaten visade att kompletterande information om 11

13 åkermarkens jordart behövs för att förbättra modellering och resultaten sammanfattades i rapporten som publicerades under projektperiod 7. Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor Overvåking utgör en sammanslagning av fokusområdena nuläge miljöövervakning, harmoniserad miljöövervakning samt automatiska mätsystem bojar och datatillgänglighet samt drift av mätsystem. Mycket av arbetet har byggts på erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna på regional och lokal nivå och på samverkan inom miljöövervakning. 4-5 juni 2013 samlades deltagare från 5 olika länder i Fiskebäckskil för en två dagars workshop i denna arbetsgrupps regi: Interkalibrering av metod för stressmarkör i blåmussla (Lysosomal Membranstabilitet, LMS, i Mytilus edulis) mellan Danmark, Norge och Sverige För att kunna samordna och jämföra resultat mellan länder i arbetet med övervakningen av havet är det en förutsättning att alla utförare använder samma metoder. Ett sätt att kvalitetssäkra detta arbete är att samla utförare och jämföra tillvägagångssätt och analysmetoder, en s.k. interkalibrering. En metod som används globalt för att mäta biologiska effekter av föroreningar i marina organismer har jämförts i en interkalibrering mellan flera länder inom Hav möter Land. Syftet med sammankomsten var att utföra en interkalibrering av en effektbaserad metod, lysosmal membranstabilitet (LMS), mellan utförare från olika länder. Workshopen bestod av laboration på blåmusslor (Mytilus edulis), tolkningar av resultat, diskussioner kring erfarenheter, olikheter och användningsområden inom miljöövervakning i de olika länderna samt förslag på eventuella förbättringar av metoden. LMS används globalt som en generell biomarkör i framför allt musslor (men även fisk) för att få en övergripande bild av föroreningars (miljögifters) påverkan och gradienter i ett område. Metoden är rekommenderad av ICES (The International Council for the Exploration of the Sea) och en manual för utförande och analys av resultat finns (ICES 2010, ICES 2013 in progress). Förutom deltagare från de nordiska länderna Danmark, Norge och Sverige lyckades workshopen få med en deltagare från Spanien som har mycket stor erfarenhet av metoden samt arbetar med förbättringar av metodbeskrivningen internationellt inom ICES. I samarbete med Sven Lovén Centrum för marina vetenskaper kunde även en utförare från Mocambique medverka dessa dagar. Workshopen har bidragit till ökad kvalitetssäkring vid utförande av laboration samt ökad samstämmighet vid tolkning av resultat, mellan flera nordiska länder men även i förhållande till övriga deltagande länder. Kontaktytor mellan utförare som arbetar med miljöövervakning har skapats vilket kan underlätta vid framtida jämförelser mellan länders resultat. Det finns även en uttalad önskan om fortsatt samarbete mellan de nordiska 12

14 länderna inom ramen för Nordsjösamarbetet (OSPAR) och länderna kring medelhavet (MEDPOL) för att följa upp biologiska effektmetoder och resultat. Erfarenheterna från workshopen och förslag på fortsatt arbete sammanfattades i en rapport som publicerades på hemsidan under projektperiod 7 och i länsstyrelsens rapportserie. Interkalibrering av lysosomal membranstabilitet i blåmussla Fokusområdet mobil och fasta tömningsanläggningar båtavlopp har främst förts in under Huvudaktivitet 3 Kust & Havsplanering som en delaktivitet i Temagrupp Båtliv (TG3 :7). b. Kostnader som uppkommit i aktiviteten (beskriv per kostnadsslag, personalkostnader, konsultkostnader etc.) : Resekostnader och Möten och konferens kostnader i samband med fysiska möten. Personalkostnader i samband med möten, förberedelser och efterarbete samt mellanarbete. Externa tjänster i samband främst med miljöövervakningens pilotstudie, men även vid modelleringsstudien. Kostnader för Driftsassistansen i Østfold deltagande i TG2 :2 Investeringar i samband med inköp av mätbojarna Övriga kostnader i samband med underhåll, service, reparation och isättning av mätbojarna Under period 1-7 har arbetsgruppens kostnader, med en grov uppskattning, fördelats per budgetlinje: Fast anställd personal: Externa tjänster: Resor: Möten/konferenser: Investeringar Övriga kostnader: Dvs ca totalt Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro c. Har det funnits avvikelse i aktiviteten gentemot beskrivningen i ansökan?: Gruppen har slutfört alla planerade aktiviteter och mer därtill, även om dessa varit något förskjutna i tiden i förhållande till ursprunglig tidsplan. 13

15 3. 3 Aktiviteter och uppnådda resultat. Redogör för godkänd aktivitet enligt beslut och tidsplan. Aktivitet: Kust- och Havsplanering Ansvarig partner : SKn - Sotenäs kommun, Sverige Deltagande partners : AAFK (Aust-Agder Fylkeskommune, No); Lst VG (Länsstyrelsen Västra Götalands län, Sv); RH (Region Halland, Sv); AD (Artdatabanken, Sv); FMAA (Fylkesmannen i Aust-Agder, No) ØFK (Østfold Fylkeskommune, No); Okn (Orust kommun, Sv); FKn (Falkenbergs kommun, Sv); Lst H (Länsstyrelsen i Halland, Sv); NV (Naturvårdsverket, Sv); LKn (Lysekils kommun, Sv); FMB (Fylkesmannen i Buskerud, No); GU (Göteborgs Universitet, Sv); VGR (Västra Götalandsregionen, Sv). Start-/slutdatum: / a. Genomförande och uppnådda resultat inom aktiviteten (beskriv kortfattat) : Arbetsgruppen utgörs av 8 Temagrupper Översiktlig nulägesstatus av planeringssystem lagligt ramverk (ansvarig Lst VG & AAFK) (TG3 :1) Sammanställning av befintliga data för havsmiljön GIS-underlag - nulägesanalys (ansvarig RH) (TG3 :2) Havsnivåhöjningens effekter och konsekvenser för kustsamhällens planering (ansvarig OKn) (TG3 :3) Utsjöområdet - Framtida förvaltning av havsmiljön (ansvarig Lst VG) (TG3 :4) Kustvattenområdet Framtida förvaltning av kustvattenområdet (ansvarig Lst VG & AAFK) (TG3 :5) Muddring och miljögifter (ansvarig OKn) (TG3 :6) Båtliv (ansvarig Foreningen Ren marina) (TG3 :7) Vattenbruk/Aquakultur och energi (ansvarig VGR) (TG3 :8) AG 3 arrangerade inga övergripande gemensamma möten under projektperioden utan tonvikten låg på slutförande av Temagruppernas kvarvarande rapporter. Arbetet med Översiktlig nulägesstatus av planeringssystem fokusområde lagligt ramverk slutfördes under projektperiod 3 och en rapport i projektets rapportserie har publicerats och finnas att ladda ner på projektets hemsida. Sammanställning av befintliga data för havsmiljön GIS-underlag nulägesanalys är ett arbete som fortsatt pågår och som samordnas med AG1 & AG2 främst TG 1 :1 & TG 2 :1 & TG 2 :3 slutfördes under period 6 och resulterade i en rapport som publicerats på projektets hemsida samt spridits till relevanta organisationer för direkt nytta i deras pågående arbete med kust- och havsplanering. Temagruppen som arbetar med Havsnivåhöjningens effekter och konsekvenser för kustsamhällens planering har beslutat att ta fram riskanalyser och åtgärder för anpassning av tre kustsamhällen vid Kattegatt och Skagerrak till klimatförändringar och en stigande havsnivå i relation till ökad nederbörd och ökat flöde i vattendrag. Samhällena Falkenberg och Orust kommun i Sverige och Larviks by i Norge utvaldes för att var och en representera olika geografiska lokala och regionala förutsättningar för klimatanpassning. 14

16 Uppdraget innebar att analysera risker och åtgärder specifika för respektive samhälle, dels att redovisa förslag på analysmetoder och åtgärder som kan appliceras även för andra, liknande kustsamhällen. Eftersom det finns bra underlag för vattendraget Ätran (Falkenberg) genomförde SMHI en lokal modellering för Falkenberg inom ramen för HmL och en rapport publicerades Framtida extrema vattennivåer i Falkenberg en demonstrationsmodellering. I Falkenberg genomfördes arbetet på detaljplanenivå, för Orust kommun på Översiktsplanenivå samt för Larvik by på Fördjupad Översiktsplanenivå. Arbetet publicerades under projektperiod 6 i rapporten Klimatanpassning i kustzonen tillämpning av handboken Stigande vatten. Under projektperiod 7 deltog gruppen med presentation i samband med av Länsstyrelsen i Västra Götaland arrangerad Klimatanpassningsdag 25 oktober i Göteborg. Sofia Hedberg Broberg, Falkenbergs kommun tillsammans med SWECO presenterar arbetet från Klimatanpassning och havsnivåhöjningsgruppens arbete i samband med Länsstyrelsen i Västra Götalands klimatanpassningsdag i Göteborg 25 oktober. Temagruppen Utsjöområdet - Framtida förvaltning av havsmiljön utgjorde en sammanslagning av fokusområdena planeringsverktyg och framtida anspråk med fokus på Utsjöområden. Temagruppen avslutade under projektperiod 6 arbetet med att ta fram ett förslag på ett ekologiskt sammanhängande nätverk av marina skyddsområden och att kartlägga eventuella framtida anspråk från olika verksamheter i samarbete med TG 3:2. Temagruppen genomförde ett intensifierat arbetet inom pilotprojektet att ta fram ett förslag på gemensam förvaltningsplan för ett skyddat utsjöområde och man valde att fokusera på Bratten. Utgångspunkten för förvaltningsplanen var de riktlinjer som gemensamt tagits fram inom HELCOM & OSPAR. Bratten ligger i svensk ekonomisk zon i Skagerrak och inom Forum Skagerrak gjordes ett grundläggande kartläggningsarbete i detta område. Området nyttjas både av svenska, norska och danska intressenter, främst yrkesfiske och sportfiske. I arbetet med framtagande av förvaltningsplanen har glädjande nog samtliga tre länders både förvaltande myndigheter och yrkesutövande fiskare samt forskare aktivt deltagit i arbetet, om än norska yrkesfiskare ansett att svenska och danska yrkesfiskare 15

17 mer än väl förteträtt även norska intressen i området. Under projektperiod 6 hölls flertalet dialogmöten och workshops med berörda intressenter och aktörer. Temagruppen fokuserade under slutet av projektperiod 6 på att ställa samman underlag till en remiss med förslag till fiskereglering för framtida förvaltning av området. Detta arbete avslutades under projektperiod 7 med att remissen skickades ut och remissvaren beaktades och bearbetades till ett slutligt förslag som sedan överlämnades till den nationella myndigheten, Havs- och vattenmyndigheten för att tas vidare för beslut i EUkommissionen. Förslag till fiskeregleringar i Bratten Temagruppen Kustvattenområdet Framtida förvaltning av kustvattenområdet utgjorde en sammanslagning av fokusområdena planeringsverktyg och framtida anspråk med fokus på Kustvattnet. Temagruppen hade ett direkt samarbete med TG 3:2. Inom ramen för Temagruppen genomfördes en delaktivitet med fokus på gränsöverskridande samarbete genom framtagande av en gemensam FÖP (fördjupad översiktsplan) mellan två kommuner (Lysekil & Sotenäs) som delar en gemensam fjord Åbyfjorden. Metoden/processen för att ta fram en gemensam förvaltningsplan FÖP i detta fallet - beskrevs i rapporten Medborgardialog i fokus FÖP Åbyfjorden som publicerades under projektperiod 6. Processen fortskrider och är nu inför beslutande stadie i respektive kommun, som har ansvar för att driva arbetet vidare efter projekttidens slut. I en annan delaktivitet inom ramen för TG 3:5 genomfördes en jämförelse av naturtypekartlegging i Norge med förutsättningar att vidareutvikle metoder fra Norge og Tvedestrand i Åbyfjorden. Rapporten från denna studie kommer att slutföras under början av Temagruppen för Muddring och Miljögifter slutförde sitt arbete under projektperiod 6. Temagruppen Båtliv slutförde under projektperiod 6 arbetet med att ta fram förslag till riktlinjer för hur båtlivsfrågorna ska hanteras i den fysiska planeringen och två rapporter en på svenska och en på norska har tagits fram Miljövänliga småbåtshamnar checklista för planering och utveckling av miljövänliga småbåtshamnar. Rapporterna har fortsatt spridits till förvaltare av fritidsbåtshamnar i respektive land i Kattegatt och Skagerrak området samt även Vänernområdet och via nationella myndigheter samt båtorganisationer. Rapporten har även spridits på diverse konferenser och seminarier. Några har även hört av sig via e-post som exempelvis //: Fick av en tillfällighet en mycket bra folder från ett projekt Hav möter Land. Min fråga är om jag kan beställa foldern med rubrik "Miljövänliga småbåtshamnar - handbok med checklista för planering och utveckling av miljövänliga småbåtshamnar" för att sprida kunskapen vid möte med gästhamnarna efter Dalslands kanal? :// 16

18 Fokusområdet mobil och fasta tömningsanläggningar båtavlopp fördes in under Temagruppen som en delaktivitet. M/S Latrinas seglats i södra Bohuslän genomfördes sommaren 2011 samt M/S Latrine s turné på norska sydkusten med fokus på Oslofjorden genomfördes under sommaren Vid bägge dessa turnéer genomfördes frågeundersökningar. Bedre informasjon og tømmestasjoner behøvs, viste spørreundersøkelsen fra di to turneérna 2011 og Två flytande tømmestasjoner placerades under pompa och ståt ut på norska sydkusten och tas sedan fortsatt omhand av ansvarig parkförvaltning samt kommuner i respektive område. Citat från Hvaler kommune:/ / Ja, den stasjonen fløt gradvis dypere i vannet gjennom sommerhalvåret! Vi anslår ca liter. Det gikk noe tid til å slepe den til Pumpestasjonen i Skjærhalden den og tilbake. Tømmestasjonen i gjestehavna i Skjærhalden pumper i 30 sekunder av gangen, så det ble noen runder! Det tekniske gikk greit./../ Hav möter Land placerade sommaren 2013 i samråd med kustkommunerna ut två mobila tömningsstationer för båtavlopp. Båtlivsgruppen ansvarade också för genomförandet av en filmproduksjon som har til hensikt å informere og bidra til kunnskap om mer miljøvennlige båthavner. Filmerna finns tillgängliga på Youtube Informasjonsfilmerna brukes over hele Norden i Europa och har även spridits internationellt, gjennom sosiale medier, genom konferenser og av bransjen selv. Temagruppen Vattenbruk/Aquakultur och energi utgjorde en sammanslagning av fokusområdena Vattenbruk och Energiproduktion och samordnades med fokusområdet Framtida anspråk. En del av möjlighetsstudien integrerade resultat från GU:s (Per Bergström) studie kring fysiska förutsättningar för vattenbruk längs västkusten, denna del av delaktiviteten framskred planenligt och genomfördes i samarbete med Dansk Skaldyrcenter. Experimentell analys och utvärdering av musselodling som restaureringsåtgärd i övergödda grundområden i Västerhavets vattendistrikt. Under projektperioden slutfördes rapporten Restaurering av övergödda havsvikar med hjälp av miljömusselodling. Syftet med uppdraget är att på vetenskaplig grund genomföra en analys och utvärdering av musselodling som restaureringsåtgärd i grundområden påverkade av hög näringsämnesbelastning. Uppdraget innefattar även att utföra vetenskapliga experiment för att utvärdera havsborstmaskars bioturbationsförmåga och deras betydelse för assimilering av nä- 17

19 ringsämnesöverskott i bottensediment. Något som därmed förväntas kunna bidra till sanering av sediment under blåmusselodlingar. Resultaten av uppdraget avser att ligga till grund för nordiska myndigheters rekommendationer för geografisk placering och riktlinjer för hantering av Skaldjursodlingar med syftet att minimera skaldjursanläggningars negativa effekter på kustnära ekosystem. Under projektperioden 6 publicerades rapporten Digging worms for remediation of sediments impacted by mussel farms (med förord på danska). I samarbete mellan TG 3.2 og TG3:8 såg man på hur man kan kombinera kunskap om fysiska och biologiska förutsättningar för optimal odling av Blåmusslor och GIS som verktyg för planering av utplacering av anläggningar av Blåmusslor. Detta arbete kommer att slutfördes med en rapport samt ett GIS-verktyg under projektperiod 7. Kostnader som uppkommit i aktiviteten (beskriv per kostnads slag, personalkostnader, konsultkostnader etc.) : Resekostnader och Möten och konferens kostnader i samband med fysiska möten. Personalkostnader i samband med möten, förberedelser och efterarbete samt mellanarbete. Externa Tjänster - Konsultkostnader för GIS-konsult inom ramen för TG 3:2 Under period 1-7 har arbetsgruppens kostnader, med en grov uppskattning, fördelats per budgetlinje: Projektanställd personal: Fast anställd personal: Externa tjänster: Resor: Möten/konferenser: Investeringar: Övriga kostnader: Dvs ca totalt Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro c. Har det funnits avvikelse i aktiviteten gentemot beskrivningen i ansökan?: Gruppen har slutfört alla planerade aktiviteter och mer därtill, även om dessa varit något förskjutna i tiden i förhållande till ursprunglig tidsplan. 18

20 3. 4 Aktiviteter och uppnådda resultat. Redogör för godkänd aktivitet enligt beslut och tidsplan. Aktivitet:Administration & Information Ansvarig partner: Länsstyrelsen i Västra Götaland Deltagande partners: Östfold Fylkeskommune & Fylkesmannen i Östfold Start-/slutdatum: / a. Genomförande och uppnådda resultat inom aktiviteten (beskriv kortfattat) : Arbetsgrupp 4 har det övergripande ansvaret för projekts framdrift både praktiskt, sakområdes- och budgetmässigt samt har det övergripande ansvaret för information internt och externt i projektet (för informationsinsatser se under avsnittet 6 information). Arbetsgrupp 4 initierar och arrangerar Samordningsgruppsmöten. Via samordningsgruppen förankras och samordnas arbetet i Arbetsgrupperna och mellan dessa. fungerar som stöd och rådgivande för Arbetsgruppsledarna. Arbetsgrupp 4 koordinerar och har också en stödjande funktion till samtliga partners i projektet, initierar enskilda möten/samtal med partners vid behov och deltar i möten initierade av partners. har en rådgivande funktion vid redovisning och budgetfrågor. initierar och arrangerar större gemensamma möten inom projektet arrangerar seminarier och deltar i seminarier m.m. för att informera om projektet. utgör länken mellan styrgruppen och övriga i projektet arrangerar styrgruppsmötena. Arbetsgrupps 4 utvecklade tillsammans med AG- och TG-ledare samt övriga projektdeltagare Temagruppernas arbetsplaner som utgick från den gemensamma fördjupade projektbeskrivningen med tillhörande Kommunikationsplan. Dessa dokument utgjorde tillsammans riktlinjedokument för projektets arbete baserat på det ramverk som den beviljad ansökan och budget samt Tillväxtverkets beslut utgör. Arbetsgrupp 4 har under projektperiod 7 arrangerat: Projektledare, norsk koordinator och projektekonomer möte i Sarpsborg 3 oktober. 4 personer deltog, samtliga kvinnor. Styrgruppsmöte 18 oktober i Strömstad 14 personer (8 kvinnor & 6 män) Deltagande i seminarier, konferenser och workshops för att sprida resultat och erfarenheter från projektet Hav möter Land. Slutförande av kvarvarande rapporter samt genomfört förarbete för omorganisering av projektets hemsida. Slutförande av statusrapporter och ekonomisk redovisning. b. Kostnader som uppkommit i aktiviteten (beskriv per kostnadsslag, personalkostnader, konsultkostnader etc.): 19

21 I denna arbetsgrupp/aktivitet ligger projektets budget för samtliga OH-kostnader och information/tryckkostnader samt en stor andel av mötes/konferenskostnader, möten/konferenser utanför ÖKS, resor utanför ÖKS samt en stor andel externa tjänster. Resekostnader och Möten och konferens kostnader i samband med fysiska möten. Avstämningsmöte samt förarbete inför Styrgruppsmöte projektledare, norsk koordinator och projektekonomerna 3 oktober i Sarpsborg, Norge. Styrgruppsmöte 18 oktober i Strömstad. Personalkostnader i samband med möten, förberedelser och efterarbete samt mellanarbete. Externa Tjänster - Konsultkostnader Konsulttjänst för förbättring av webb. Information/Tryckkostnader för upptryckning av rapporter, posters m.m att använda vid externa presentationer. Kostnad för datatjänster för extern hemsida. PR-bistand Ocean Hope. Projektanställd personal: Fast anställd personal: Externa tjänster: Overhead/lokaler: Resor: Möten/konferenser: Information/tryckkostnader: Övriga kostnader: Dvs ca totalt Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro c. Har det funnits avvikelse i aktiviteten gentemot beskrivningen i ansökan?: Även i denna AG låg arbetet med upphandling något förskjutet i tiden med planerat tidsschema enligt ansökan. 20

22 4. Aktiviteter under kommande period a. Beskriv kortfattat vad som planeras under den kommande perioden. Projektfasen avslutades 31 december Aktivitet Deltagande partners Start datum (åååå-mm-dd) Slut datum (åååå-mm-dd) Slutförande av återstående rapporter som inte avslutats under projektperioden 7. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Naturtypsvärdering Åbyfjorden. Kartering och värdering av marina naturtyper. I den danske biologen Petersen s kölvatten 21

23 5. Indikatorer Hitills uppnått resultat av de generella och specifika programindikatorer som finns angivna i beslutet. a. Generella programindikatorer Uppnått Uppnådda i Antal enligt fram till denna period projektdenna beslut period Programindikator: Samarbetsgrad Antal externa gränsöverskridande möten/konferenser/seminarier Antal deltagare kvinnor K: Antal deltagare män M: Nya samarbetsformer 2 2 Programindikator: Gränshinder Identifierade formella gränshinder 1 2 Undanröjda formella gränshinder Identifierade upplevda gränshinder 2 4 Undanröjda upplevda gränshinder 2 2 Programindikator: Gränsregional kompetens Kunskapshöjande aktiviteter Antal deltagare kvinnor K: Antal deltagare män M: Kunskapshöjande produkter 2 2 Programindikator: Informationsinsatser Informationsprodukter Informationsspridning Antal deltagare kvinnor K: Antal deltagare män M: b. Specifika prioritetsindikatorer (fyll endast i indikatorer överensstämmande med projektets prioritet) Antal enligt Uppnått Uppnådda i Prioriterat område 2: Binda samman regionen projekt- fram till denna period beslut denna period Prioritetsindikator Planer, program och strategier Nya tematiska planer/program/ strategier 7 12 Nya planer/program/strategier som ökar samspel mellan stad och land 0 0 Nya planer/program/strategier som förbättrar maritimt samarbete Prioritetsindikator Tillgänglighet Lösningar för ökad tillgänglighet inom programområdet 2 2 Servicelösningar för ömsesidigt nyttjande av offentliga tjänster 1 1 Institutionella samarbetsformer

24 c. Beskriv indikatorerna som uppnåtts i perioden Samarbetsgrad & Nya samarbetsformer Samtliga indikatorer inom området Samarbetsgrad och Nya Samarbetsformer uppfylldes med råge vid föregående projektperiod Gränshinder Samtliga identifierade gränshinder undanröjdes. Gränsregional kompetens Samtliga indikationer för kunskapshöjande aktiviteter och kunskapshöjande produkter uppnåddes med råge vid föregående projektperiod. Informationsinsatser Kontinuerlig uppdatering av websida externt samt den intern arbetsytan på Projectplace. Informationsspridning & informationsprodukter Ytterligare 7 rapporter har slutförts under projektperiod 7 och finns nu alla att ladda ner från projektets hemsida : Minireningsverk i Sverige och Norge en jämförelse av lagstiftning, tillsyn och drift Interkalibrering av lysosomal membranstabilitet i blåmussla Utvärdering av modellsimulerade flöden av vatten, kväve och fosfor från land till Kattegatt och Skagerrak Förutsättningar för kretslopp av avfall från vakuumtoaletter och slutna tankar i Kungsbacka Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor Förslag till fiskeregleringar i Bratten Framtagande av lämpliga områden för musselodling med GIS Under projektperiod 7 har 2 pressmeddelanden lagts ut 5 september Hav möter Land gör om 130 år gammal resa i Kattegatt 11 oktober Fisket i Bratten ute på remiss Samtliga indikatorer inom området Informationsinsatser, Informationsspridning & informationsprodukter har därmed uppfyllts med råge. Inom ramen för Prioriterat område 2: Binda samman regionen har projektet under innevarande period slutfört arbetet med Aktivt arbete med gemensamma program och strategier slutfördes under föregående projektperiod och uppfylldes med råge. Hav möter Land har genom sitt arbete bidragit till ett gränsöverskridande nätverk mellan nationell, regional och lokal nivå. Samt lagt plattformen för ett fortsatt mellankommunalt samarbete och på så sätt bidragit till att binda samman regionen. 23

25 6. Genomförda informationsinsatser internt och externt a. Beskriv hur information och förankring fungerar i projektorganisationen och in i respektive partnerorganisation. Interna arbetsytan på Projectplace utgör ett nav för utbyte av information och dokument inom projektet. Presentationer från möten som genomförts inom projektet är tillgängliga på interna arbetsytan för att möjliggöra användning vid partners presentation av projektet Officiell presentation av projektet tillgänglig på interna arbetsytan b. Beskriv vilka insatser som genomförts för att kommunicera projektet externt (i linje med projektets kommunikationsplan) under projektperiod 7 (inom parentes siffror under projektperiod 6). Extern websida (2 275) personer besökte (- 49% jämfört med förra perioden) Sidorna visades (12 552) gånger. Unika sidvisningar (9 771) (-57% jämfört med förra perioden). Mest besökta sidan var våra publikationer, förutom startsidan. 48 procent av besökarna var nya. Webbplatsen hade 2500 unika besökare senaste året. Det får anses vara många för en webbplats som denna. Som jämförelse hade hela Länsstyrelsen Västra Götalands län cirka besökare samma period, en betydligt större organisation med större målgrupp. Twittrar med intresserade i nätverk på mikroblogg twitter.com/havmoterland 283 personer följer oss (+13% jämfört med förra perioden) bestående av myndigheter på nationell, regional och lokal nivå samt privatpersoner tweets. Vårt projekt i sin tur följer 198 personer. 19 personer retweetade (återutsände) våra tweets till sina följare, med en sammanlagd räckvidd på personer och det fortsätter att öka.. Publicitet massmedia 10 publiceringar i massmedia Hallandsnytt Undersökningar görs igen Västnytt - Nyheter _ SVT Undersökningar gör igen år senare.se Startsida.pdf Västnytt - Undersökning görs igen år senare - Nyheter _ SVT.se.pdf Norra Halland - Historiska havsprover.pdf Varbergs Posten - Forskare gör om 130 år gammal resa.pdf Varbergs-Posten - förstasida - Havsmiljö i fokus.pdf Hallands-Posten - Haploopskräftorna är försvunna i Kattegatt + 2 till.pdf Hallands Nyheter - Haploopskräftorna är försvunna i Kattegatt + 2 till.pdf 24

26 Strömstad Tidning hav möter land i tre länder.pdf Omnämnanden 7 omnämndande på andra webbplatser Funktioner hos minireningsverk sammanställda.pdf publikation på angående gemensam workshop omnämnande på 8-fjordars hemsida omnämnande på Saltsjöbadens båtklubb hemsida omnämnande på Interreg Norge hemsida angående rapport Baracuda i Skagerrak omnämnande Vest-Agder fylkeskommune hemsida angående rapport Baracuda i Skagerrak omnämnande på hemsida angående Pesticider i vatten och mark och sediment. Pressmeddelanden Under projektperiod 7 har 2 pressmeddelanden lagts ut 5 september Hav möter Land gör om 130 år gammal resa i Kattegatt 11 oktober Fisket i Bratten ute på remiss Tillfällen då projektet presenterats externt i samband med möten och andra aktiviteter Projektledaren presentation av Hav möter Land samt spridning av Hav möter Land populärrapport vid möte Niras Sustainable Coastal Development SIDA program i Göteborg 2 september Projektledaren och Lars-Ove Looo, expeditionsledare Undersökningar Kattegatt 130 år senare möte med SVT 2 september inför TV inslag i Västnytt 5 september. Projektledaren och arbetsgruppsledare Bengt Gustafsson deltagande med presentation om bland annat Hav möter Land och spridning av populärbroschyren vid Fiskekommunernas styrelsemöte i Uddevalla10 september Projektledaren spridning av Hav möter Land populärrapport nationella havsplaneringsteamet möte med grannländerna Västerhavet, Östersjön & Bottniska Viken september i Visby Gotland Nationellt havsplaneringsmöte med Sveriges grannländer september i Visby Gotland HmL-rapporten spreds av SMHI på kick-off-mötet för EMODnet-biologi i Oostende, Belgien september

27 Projektledaren presentation av Hav möter Land samt spridning av Hav möter Land populärrapport SUSCOD (Sustainable Coastal Development) EU finansierat projekt inom The interreg IVB North Sea Region Programme - möte Köpenhamn 23 september Regionalt möte med EU-projektet SUSCOD i Köpenhamn, Danmark 23 september Projektledaren deltar med Hav möter Land Populärbroschyr och tygväskor delas ut vid OECD Organisation for Economic Cooperation and Development - möte i Göteborg 27 september (OECD genomför med jämna mellanrum granskningar av medlemsländernas miljöpolitik och hur länderna uppfyller nationella mål och internationella åtaganden. Vid besöket som gjordes hos Länsstyrelsen deltog även miljöförvaltningarna i Göteborgs Stad, Herrljunga och Öckerö kommuner samt Miljösamverkan Östra Skaraborg. Även Havs- och vattenmyndigheten samt Västra Götalandsregionens miljösekretariat var med. Frågor som togs upp var bl.a. miljömålsstyrd tillsyn hur fungerar det, samt samverkan mellan tillsynsmyndigheter. Granskningen kommer att resultera i en rapport där OECD lyfter fram vad Sverige är bra på och vilka utmaningar OECD anser att Sverige har. OECD kommer också att ge ett antal rekommendationer om hur Sverige kan förbättra sitt miljöarbete). Landshövdingen introducerar i samband med OECD utvärderingsmöte i Göteborg 27 september. 26