STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK"

Transkript

1 (version 1.3, ) STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK

2 1. Information Statusrapport för: Hav möter Land version Projektets NYPS ID: Hav möter Land Slutkonferens i Larvik, Norge maj 2013 Rapportens period: 2013/03/ /08/31 Statusrapportnummer: 6 av totalt 7 samt utöver detta slutrapport Prioriterat område 1: Främja hållbar ekonomisk tillväxt 2: Binda samman regionen 3: Främja vardagsintegration 1

3 2. Projektets status Projektperioden 6 har inneburit slutspurt och präglats av intensiv arbetsaktivitet med tyngdpunkt i projektets 17 Temagrupper. Fokus har varit att slutföra delaktiviteter, producera rapporter och i ökande takt arrangera seminarier, dialogmöten och workshops. Samtidigt har det skett ytterligare utökat deltagande i externa möten där projektet och delaktiviteter i olika form presenterats. Projektets arbete har fortskridit enligt plan, dock med några förseningar. Så här i elfte timmen har i det närmaste alla åtaganden, och mer därtill, genomförts sånär på mätbojarna som genomgående gäckat oss genom projektet. I slutfasen av perioden 5 valde därför Samordningsgruppen i samråd med Styrgruppen och KASK-sekretariatet att lämna in en ansökan om förlängning av projektet med ytterligare 4 månader d.v.s. t.o.m. 31 december Detta för att säkerställa fortsatt drift av mätbojarna även efter projektets slut, men även för ett tillfälle att ytterligare sprida och förankra projektresultat och omhändertagande av dessa efter projektslut. Samtliga kvarvarande konsultuppdrag i projektet har under projektperioden slutförts. Genomgående kännetecken för projektet är dock att kostnaden för konsultuppdrag och investeringar har varit lägre än beräknat. Till följd av den breda kompetensen inom projektet har det varit möjligt att genomföra mycket av detta arbete av projektets medarbetare. Likaså har även andelen fast anställd personal nyttjats i högre grad än beräknat, jämfört med projektanställd personal. Något som är positivt med tanke på att detta bidrar till att bibehålla och fördjupa kompetensen inom partnerskapet. Detta bidrar också till att säkerställa att kompetensen och erfarenheterna kvarhålls i organisationerna för framtiden, även efter projektslut. Under projektperioden har totalt 10 workshops arrangerats: 7 mars i Halden Harmonisering Vattenförvaltning med temat: Hur gör vi nu? Norge och Sverige klassar samma vatten olika - totalt deltog 20 personer (10 kvinnor & 10 män). Statliga, regionala och kommunala förvaltande myndigheter och forskare deltog. 15 mars i Göteborg Förvaltning av utsjöområde med temat: Hållbart nyttjande av Bratten - totalt deltog 29 personer (9 kvinnor & 20 män). Statliga, regionala & kommunala tjänstemän, yrkesfiskare, sportfiskare, NGO s, politiker, forskare m.fl. deltog 16 april i Oslo Modeller med temat: Seminar Modeller i vannforvaltningen - totalt deltog 21 personer (10 kvinnor & 11 män). Tjänstemän från statliga och regionala myndigheter samt kommunala tjänstemän, forskare och konsulter deltog. 19 april i Göteborg Muddring & Miljögifter med temat: Nytänkande kring förorenade sediment och mark i hamnar - totalt deltog 84 personer (42 kvinnor & 42 män). Mudderföretag, länsstyrelser, företrädare för hamnar, fylkesmän, miljökontor, Havs- och vattenmyndigheten, konsulter, Mark- och miljödomstolen, forskare med flera deltog. 6-7 maj i Uddevalla Enskilda avlopp med temat: Hur säkerställer vi drift och skötsel av minireningsverk? - totalt deltog 87 personer (50 kvinnor & 37 män). Handläggare från kommuner och statliga myndigheter, konsulter m.fl. deltog. 31 maj i Kungsbacka Enskilda avlopp med temat: Kretslopp av toalettavfall hur och varför - totalt deltog 40 personer (21 kvinnor & 19 män) 3-4 juni i Göteborg modeller med temat: Utbildningsdag om källfördelning och Introduktion till källfördelningsmodellering med FyrisNP - totalt deltog 11 personer (5 kvinnor & 6 män). Forskare, tjänstemän från statliga, regionala och kommunla myndigheter deltog. 2

4 4-5 juni i Fiskebäckskil Miljöövervakning med temat: Interkalibrering av metod för stressmarkör i blåmussla (Lysosomal Membranstabilitet, LMS, i Mytilus edulis) mellan Danmark, Norge och Sverige - totalt deltog 11 personer (5 kvinnor & 6 män). - Ett mål för arbetsgruppen var att arbeta för en harmoniserad miljöövervakning i haven mellan de skandinaviska länderna 11 juni i Göteborg hölls ett gemensamt slutseminarie och workshop av kustförvaltning- och klimatanpassningsgrupperna med temat: Planering av kust och hav i Norge och Sverige totalt deltog 48 personer (26 kvinnor & 22 män). Handläggare, konsulter, konsulenter inom kustzons och havsplanering i norska och svenska kommuner, länsstyrelser, fylkeskommuner, fylkesman och regioner samt nationella myndigheter deltog. Arrangemanget filmades och presentationerna finns tillgängliga att se på augusti i Fiskebäckskil. Miljöövervakning med temat: Workshop kring mikroalger för växtplanktonexperter totalt deltog 11 personer (6 kvinnor & 5 män). I slutet av augusti samlades nordiska taxonomer på Kristineberg i Fiskebäckskil under tre dagar för att utbyta erfarenheter och bidra till att förbättra miljöövervakningen av växtplankton i Kattegatt- Skagerrak området. En direkt fortsättning av dagarna var bildandet av ett nätverk av växtplanktonspecialister SCAMPY (Scandinavian marine phytoplankton group) som SMHI tar fortsatt ansvar för framdriften av. Nästa möte är planerat att äga rum i Norge hösten Samt en slutkonferens maj i Larvik med temat: Ta tak i dette! totalt deltog 129 personer (64 kvinnor & 65 män). Inför slutkonferensen producerade samtliga Temagrupper en eller flera postrar för att presentera Temagruppernas resultat och genomförda aktiviteter. Samtliga postrar återfinns på hemsidan och har sedan använts som faktablad vid olika arrangemang för att på ett enkelt och kortfattat sätt sprida projektresultat. En journalist och en fotograf hyrdes in för att dokumentera slutkonferensen och en sammanfattning publicerades i rapporten: 3

5 Samt en expedition i Kattegatt augusti: Minsvepare Viksten i kölvattnet av kanonbåten Hauchs och Petersens fotspår anno Detta för ett inledande arbete med att återbesöka provtagningslokaler av bottenlevande djursamhällen. Under sommaren 2013 har även arrangemang och filminspelningar tillsammans med Ocean Hope genomförts. Tillsammans har barn och vuxna engagerats i att samla marint skräp i våra marina nationalparker og bygget en hytte av marint søppel som har drevet i land. Hytta har placerats på Hvaler - Storesand. Der den under sommaren och hösten varit til glede for lokalbefolkningen og besøkende. Forhåpentligvis har den också bidragit till att utfordre oss litt. Till vintern flyttas hytten in till fastlandet och placeras då för fortsatt fortbildning och diskussion kring marint skräp. Filmer kring marint skräp genomförda av Ocean Hope sprids på (filmer både på nordiska och engelska, dels långa varianter på ca 14 minuter och kortversioner på 2-3 minuter). Den engelska långa versionen visades i samband med OSPAR kommissionens möte i Göteborg juni OSPAR-kommissionens möte i Göteborg ledde till flera viktiga beslut för havsmiljön i Nordostatlanten. Bland annat enades de 15 medlemsländerna och EU om att utveckla en åtgärdsplan för att minska den marina nedskräpningen kanske bidrog filmen något för detta beslut. OSPAR står för Oslo-Pariskonventionen, vars syfte är att skydda miljön i Nordostatlanten där Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt ingår. OSPARkommissionen träffas årligen och i år var Sverige värd för kommissionens möte. Ocean Hope hytte og insamling av marint söppel på Ytre Hvaler Storesand, Norge Inom projektets Huvudaktiviteter Arbetsgrupper - AG (Klimat (1), Vattenförvaltning & Miljöövervakning (2), Kust- & Havsplanering (3) samt Administration & Information (4)) har ett genomgående tema varit att betona betydelsen av att arbeta tillsammans för det nordiska mervärdet vid genomförandet av de planerade aktiviteterna. Det nordiska erfarenhetsutbytet både på nationell, regional och lokal administrativ tjänstemannanivå med utbyte och förankring av arbetet med politiker bidrar till att skapa goda plattformar för fortsatt nätverksbyggande även efter projektavslut. Temagrupperna har haft ett kontinuerligt flöde av kontakt mellan varandra, dels via Arbetsgruppsledarna dels via Temagruppsledarna, men även direkt mellan projektdeltagarna. Ofta har man valt att samköra tangerande gruppers möten för att säkerställa fördelning av arbetsuppgifter och ansvar för genomförandet av dessa för bästa resultat. Hav möter Land har fortsatt genomfört aktiviteter och områdesbeskrivningar i hela Kattegatt och Skagerrak. Kontinuerligt har kontakter knyts med dansk sida som varit nödvändiga för att försöka involvera och för att uppnå denna målsättning i den mån det varit möjligt. Huvudaktiviteterna (härefter benämnt Arbetsgrupper AG) har under period 6 förutom mailkorrespondens samlats i ett antal arbetsmöten AG 1 (Klimat)19 april i Göteborg 6 personer deltog (3 kvinnor & 3 män). Både AG2 (Vattenförvaltning & Miljövervakning) och AG3 (Kust- & Havsplanering) har fokust legat på Temagruppsnivå och inga större gemensamma möten har hållts under innevarande period. Vid AG-möte och flera Temagruppsmöten har projektledaren och ytterligare personer från AG4 aktivt deltagit. AG4 (projektledning) har under period hållt ett flertal telefonmöten i synnerhet 4

6 täta telefonavstämningsmöten inför arrangemanget av slutkonferensen samt ett förmöte i Göteborg 14 augusti mellan projektledare koordinator och kommunikatör 3 personer (2 kvinnor & 1 man) samt tre fysiska arbetsmöten 14 juni i Strömstad då 9 personer deltog (4 kvinnor & 5 män) augusti på Väderöarna då 8 personer deltog (3 kvinnor & 5 män). Styrgruppen för projektet möttes för sjätte gången, 18 april i Göteborg 13 personer (8 kvinnor & 5 män). Styrgruppens sammansättning reflekterar projektet och består av representanter från samtliga administrativa nivåer (nationell, regional och kommunal nivå) i Sverige och Norge samt Region Nordjylland från Danmark. Samordningsgruppen har det överordnade driftsansvaret för projektet och består av AG 4 Administration & Information (projektledare, ekonomer och koordinator i Norge samt informatör/kommunikatör) samt de tre AG-ledarna och representant från de svenska Regionerna. Gruppen har under perioden, förutom intensiv e-post korrespondens och telefonmöten, hållit ett förmöte i Göteborg 14 augusti mellan projektledare koordinator och kommunikatör 3 personer (2 kvinnor & 1 man) samt två fysiska arbetsmöten 14 juni i Strömstad då 9 personer deltog (4 kvinnor & 5 män) augusti på Väderöarna då 8 personer deltog (3 kvinnor & 5 män). Temagrupper är bemannade med sakkunnig kompetens inom respektive tema och ansvarar för genomförande av ett eller flera av projektes Fokusområden enligt Aktivitetsplanen i projektansökan. Arbetet i Temagrupperna har fortskridit, i de flesta grupper med kvarstående arbetsuppgifter med ökad intensitivitet. I slutet av november 2012 kom projektets första mätboj i havet. Efter en omfattande EUupphandling genomförd av SMHI och därefter produktion av mätbojen i Irland var det slutligen dags. Bojen placerades i Kosterfjorden och skickade mätresultat direkt. Varje timme gör bojen över 20 mätningar av luft och vatten. Mätbojarna mäter salthalt, temperatur, syrgas, grumlighet, klorofyll och vattenström på två meters djup. En ADCP, Acoustic Doppler Current Profiler, mäter vattenström var femte meter ner till 50 meters djup. En enklare väderstation på bojens överdel skickar luftdata. Dessutom mäts salthalt, temperatur och syrgas på olika djup ner till botten. Alla kan ta del av resultaten, helt fritt, via webben. Under maj månad placerades den norska bojen ut. Ett första försök fick avbrytas på grund av kraftigt väder se filmen på Hav møter Land lägger (nästan) ut en ny bøye som måler havet, men veckan efter var bojen slutligen på plats på norska sydkusten ved Portør utenfor Kragerø, Vestfold och började strax därefter leverera data till nätet. Statssekretær i Miljøverndepartementet, Henriette Westhrin, får overvåkingsbøyen i Skagerrak oppkalt etter seg och dopet ägde rum 26 juli. 5

7 Dop av projektets norska mätboj som genast började leverera data fritt att använda Forskare kommer att använda mätvärdena för bland annat klimatstudier och modellering för kustzonen. Resultaten kommer även bidra till att ytterligare förbättra och utveckla den regionala oceanografiska klimatmodell som Hav möter Land via SMHI bidragit till att utveckla: NEMO-Nordic. Tyvärr uppstod tekniska problem för mätbojen i Kosterfjorden i decemberoch den togs därefter in för reperation och lades ut igen under tidig höst. Litt over kl. 21 den 16. august fikk Jon Albretsen på Havforskningsinstituttet én alert. Overvåkningsbøya ved Kragerø hadde flyttet seg flere kilometer. Kystvakten Nornen satte kurs sørover, fra smult farvann innenfor Nøtterøy til ekstremt rufsete sjø utenfor Telemark og Agder. Kl. 5 på natten lokaliserte Kystvakten bøya, og på formiddagen var den sikret på dekk. Overvåkningsbøya ble bringt til Flødevigen. Overvåkningsbøya räddas av Kystvakten Nornen. 6

8 Tyvärr visade sig bojen erhållit allvarliga skador och under hösten ses detta över. Diskussion genomförs med KASK för att se över möjligheten att ta dessa kostnader inom ramen för projektet under den förlängda projektperioden och därmed säkerställa möjligheten att få fungerande mätbojar för nu och framtiden. Sjöfartsverket i Sverige bidrog med spännande information i arbetet med att utreda orskakerna till varför overvåkningsbøya slet sig. Med stöd av information från AIS data (Automatic Identification System) kunde det uteslutas att något större fartyg av misstag bidragit till att overvåkningsbøya slitit sig. Röd prick visar mätbojens position och AIS-data (Automatic Identification System) från större fartyg i närheten av mätbojen natten vid punkten för då mätbojen slet sig och drev iväg natten 16 augusti. Under projektperioden har Hav möter Land aktivt fortsatt arbetet med att säkerställa överlämnanadet av projektresultat stafettpinnar - till ansvariga myndigheter. Detta för att projektets olika delresultat inte ska resultera i hyllvärmare utan istället att projektets resultat aktivt användas i organisationer, kommuner och myndigheters fortsatta arbete även efter projektslut. Vid slutkonferensen överlämnades även fysiska stafettpinnar till företrädare för olika beslutsfattande myndigheter. Stafettpinnar som kommer att följas upp. Exempel på stafettpinnar som överlämnades vid slutkonferensen i Larvik 7

9 Hav möter Land delar ut stafettpinnar vid slutkonferensen i Larvik, maj

10 3. 1 Aktiviteter och uppnådda resultat. Redogör för godkänd aktivitet enligt beslut och tidsplan. Aktivitet : Klima Ansvarig partner : AU - Århus Universitet, Danmark Deltagande partners : SMHI (Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut, Sv); FMØ (Fylkesmannen i Østfold, No); GU (Göteborgs Universitet, Sv). VFK (Vestfold Fylkeskommune No) har i arbetsgruppen ersatts med nytillskott av professor Inger Bauer Hansen från Høyskolen i Telemark (HIT) på Telemarks fylkeskommunens vegne och på initativ från VFK. Start-/slutdatum : / a. Genomförande och uppnådda resultat inom aktiviteten (beskriv kortfattat) : Arbetsgruppen har delat in sig i 6 Temagrupper som samtliga motsvaras av Fokusområden i Aktivitetsschemat i ansökan. Alla gruppens deltagare deltar i samtliga Temagrupper, med en utpekad ansvarig för respektive Temagrupp. Regional dataöversikt (ansvarig FMØ) (TG1 :1) Analys av existerande data (ansvarig AU) (TG 1 :2) Framtidsscenarier (ansvarig SMHI) (TG 1 :3) Råd och stöd till andra AG och informationsmaterial (ansvarig AU) (TG 1:4) Råd, stöd och informationsmaterial förvaltande myndigheter (ansvarig VFK) (TG 1:5) Pilotprojekt (ansvarig AU) (TG 16) AG 1 har under innevarande projektperiod främst haft kontakt via e-post samt hållit ett arbetsmöte 19 april i Göteborg (6 personer 3 kvinnor & 3 män). Aktiviteterne i AG1 har under innevarande projektperiod drejet sig om at færdiggøre sina rapporter samt presentera sina resultat i samband med slutkonferensen. Sammenstillingen af klimarapporter/data inom ramen för regional dataöversikt, er færdiggjort men opdateres løbende når der kommer relevante rapporter. En regional oversigt over miljø/klima/naturressource databaser for KASK området publicerades under period 6 och finns tillgänglig på Hav möter Lands hemsida. I arbetet med regional dataöversikt uppmärsammades vi på en äldre rapport från slutet av 1880 talet. Undersökningen gjordes av C. G. Joh. Petersen Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene och utgör 525 provpunkter i Kattegatt och del av Skagerack som ger en unik historisk information om den geografiska utbredningen av närmare 500 bottenlevande arter. Delprojektet är kopplat till både analys av existerande data inom ramen för AG1 Klimat samt sammanställning och tillgängliggörande av befintlig data för havsmiljön i AG2 Vattenförvaltning & Miljöövervakning. Men även AG3 Kust- och havsplanering i arbetet med planeringsunderlag. En av Hav möter Lands syften är att skapa en kunskapsbaserad förvaltning av det gemensamma havsområdet. God tillgång till bra kunskapsbaserat planeringsunderlag för 9

11 fysisk planering i marin miljö utgör en förutsättning för att fatta väl avvägda beslut på samtliga beslutsnivåer. Hav möter Land syftar också till att skapa en gemensam strukturbild för de tre länderna för hur man vill att området ska utvecklas utan att äventyra höga värden och där utgör detta världsunika historiska underlaget en viktig pusselbit i arbetet för ett hållbart nyttjande kopplat till det fortsatta arbetet med bland annat Vattendirektivet och havsmiljödirektivet, men även med koppling till åtaganden inom HELCOM och OSPAR konventionerna. Det moderna samhället förändrar havsmiljön i en accelererande takt, främst genom förändrad landanvändning, utsläpp av näringsämnen och gifter, överfiskning samt ett förändrat klimat. Sammantaget leder dessa förändringar till förlust av habitat och en minskad biologisk mångfald som på sikt hotar viktiga ekosystemtjänster, t.ex. reningskapacitet och marina livsmedel. Många av de förändringar av havsmiljön vi idag ser startade med industrialiseringen och en kraftig befolkningstillväxt. Tyvärr är informationen om den ekologiska statusen i havet under 1800-talet och början av 1900-talet mycket ofullständig, framför allt när det gäller kvantitativa data. Kunskapen är därför dålig om den så kallade ekologiska baslinjen mot vilken dagens ekologiska status kan jämföras med. En analys av historiska data av havsmiljöns ekologi ger ett värdefullt perspektiv på dagens målsättningar för miljöarbetet med syfte att skydda havsmiljön och säkerställa ekosystemtjänster. Under sommaren 2013 fick Hav möter Land ett gentilt erbjudande från gymnasieskolan i Strömstad med inriktning Sjöbefäl att till självkostnadspris nyttja skolans undervisningsbåt Viksten för ett inledande arbete med att återbesöka Petersens lokaler och hans fyra åriga studier i området Kattagatt och södra Skagerrak. Under sista veckan i augusti (26-30 augusti) gav sig systematiker ut på expedition med f.d. minsvepare Viksten i kölvattnet av kanonbåten Hauchs och Petersens fotspår från anno Expedition Minsvepare Viksten i kölvattnet av kanonbåten Hauchs och Petersens fotspår anno 1883 augusti

12 Huvudsakliga analysen av materialet genomfördes ombord båten. Totalt återbesöktes 20 av Petersens totalt ca 525 provtagningslokaler. Resultatet kommer att sammanställas i en rapport och redovisas under period 7. Analys av existerande data igangsattes under period 4 med udgangspunkt i sammenstillingen af allerede udførte analyser i området. Der er lavet en del foreløbige analyser og sammenstillinger af data og avslutades i period 6. Arbetet med Framtidsscenarier fortskrider enligt plan och slutfördes under period 6. En rapport Framtida extrema vattennivåer i Falkenberg en demonstrationsmodellering publicerades under femte projektperioden. Under projektperiod 6 publicerades rapporten Framtidens Kattegatt och Skagerrak temperatur, salt och havsvattenstånd. En ny havsmodell för klimatmodellering. Hav möter Land har bidragit till att utveckla en ny oceanografisk regional klimatmodell där även hela Kattegatt och Skagerrak ingår: NEMO-Nordic (tidigare BaltiX). Rapporten beskriver resultat från modellkörning och analys av Framtidsscenario. Modell för modellering av framtida klimat i Östersjön-Kattegatt-Skagerrak-Nordsjön. Temperaturen i ytvattnet ökar, skiktningen blir starkare, havsnivån brutto kan höjas, sannolikhet för extrema händelser ökar. Modellerad skillnad i ytvattentemperatur mellan två 30-års perioder ( & ) I arbetet med Råd och stöd till andra AG och informationsmaterial samt förvaltande myndigheter har Inger Hanssen-Bauer stået for at forfatte en KASK Klima synopsis som samler og syntetiserer observerede og forventede atmosfæriske og ocea- 11

13 nografisks klimaforandringer i KASK området som publicerades i period 5. Erik Engström har forfattet et faktablad om klimamodeller som levererades under period 5. AG har även gjort en sammanställning av Rapporter om Klimaforandringar i Skandinavien. AU (PG) har skrevet en populærvidenskabelig artikel omkring klimaforandringer og fisk som under projektperiod 6 publicerades som en rapport Fra Bermuda til Skagerrak. Arbetet med Pilotprojekt med fokus på klimaforandringers påvirkning af ålegræs avslutades under projektperiod 6 enligt plan. En syntese og en rapport af disse effekter vil være det output fra pilotprojektet Ålgraes og klimaforandringar. Rapporter och faktablad som ställts samman och avslutats samt publicerats under projektperiod 6 b. Kostnader som uppkommit i aktiviteten (beskriv per kostnadsslag, personalkostnader, konsultkostnader etc.) : Resekostnader och Möten och konferenskostnader i samband med möten. Personalkostnader i samband med möten, förberedelser och efterarbete samt mellanarbete. Externa tjänster för First Level Control Danmark Deloitte revisionserklæring Investeringar i samband med inköp av mätbojarna Under period 1-5 har arbetsgruppens kostnader, med en grov uppskattning, fördelats per budgetlinje: Projektanställd personal: Fast anställd personal: Externa tjänster: Resor: Möten/konferenser: Investeringar: Övriga Kostnader Dvs ca totalt Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro c. Har det funnits avvikelse i aktiviteten gentemot beskrivningen i ansökan?: Arbetet har framskridit enligt plan, men arbetet med TG 1:5 & 1:6 låg något förskjutet i tiden. TG1:5 inleddes tidigare än beräknat och arbetet med TG 1:6 senare än beräknat. 12

14 3. 2 Aktiviteter och uppnådda resultat. Redogör för godkänd aktivitet enligt beslut och tidsplan. Aktivitet: Vattenförvaltning & Miljöövervakning Ansvarig partner : FMT - Fylkesmannen i Telemark, Norge Deltagande partners : SMHI (Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut, Sv); FMØ (Fylkesmannen i Østfold, No); VFK (Vestfold Fylkeskommune No); GU (Göteborgs Universitet, Sv) ; FMB (Fylkesmannen i Buskerud, No) ; BFK (Buskerud Fylkeskommune, No) ; Lst VG (Länsstyrelsen Västra Götalands län, Sv) ; Lst H (Länsstyrelsen i Halland, Sv) ; Østfold Fylkeskommune, No) Kkn (Kungsbacka kommun, Sv) ; RH (Region Halland, Sv) ; Okn (Orust kommun, Sv) Start-/slutdatum: / a. Genomförande och uppnådda resultat inom aktiviteten (beskriv kortfattat) : Arbetsgruppen utgörs av 3 Temagrupper Erfarenhetsutbyte Vattenförvaltning (ansvarig FMØ) (TG2:1) Modellering /avløp (ansvarig SMHI tom årsskiftet 2011/2012 därefter ännu ej klart vem som påtar sig ansvaret tills vidare AG-ledare) (TG2 :2) Overvåking (ansvarig Lst VG) (TG2 :3) AG 2 har under innevarande projektperiod inte hållit några AG möten utan aktiviteterna har främst legat på temagruppsnivå. Erfarenhetsutbyte Vattenförvaltning fortsatte arbetet med att sammanställa forskjelller/ulikeheter i forvaltningspraksis i landene för en harmonisering mellan länderna. Man studerar bland annat metodikk i klassifisering og karakterisering også fastsettelse av miljømål. Här har man identifierat behovet av lik visualisering. Upphandling av en konsult för genomförandet av uppdraget initierades under projektperiod 4 och själva arbetet slutfördes under period 6. Fyra områden (Kungsbackafjorden, Vestfoldskjærgården, Iddefjorden, Ytre Oslofjord) studerades utifrån de tre ländernas bedømningsgrunder /klassifiseringssystem innenfor kvalitetselementene bunndyrfauna, makroalger, planktonmengde(klf a), og fysisk/kjemiske parametere. Relevante data fra perioden användes. Rapporten pekade på mangler i datagrunnlaget og behov for ytterligere undersøkelser. Klassifiseringen gjennomførdes selv om det eksisterende datagrunnlaget ikke fullt ut dekker kriteriene som sattes opp (eks ant. stasjoner, hyppighet etc) eventuelle mangler påpekades i rapporten. På bakgrunn av dette arbeidet gjordes en vurdering og analyse av de ulike metodenes styrker og svakheter, inklusive bristanalys. Resultatene gav innspill til en harmonisert metode for klassifisering. 7 mars i Halden arrangerades en workshop kring arbetets resultat Harmonisering Vattenförvaltning med temat: Hur gör vi nu? Norge och Sverige klassar samma vatten olika - totalt deltog 20 personer (10 kvinnor & 10 män). Statliga, regionala och kommunala förvaltande myndigheter och forskare deltog. 13

15 Workshop i Halden, Norge 7 mars, 2013 Harmonisering statusklassning kustvatten inom vattenförvaltning I arbetet med Modellering /avløp inkluderas fokusområdena pilotprojekt enskilda avlopp och lokal modellering samt till viss del tiltags/genomförande. Två modellansatser finns representerade i projektet. Den ena ansatsen fokuserar på lokal åtgärdsplanering i tre vattenförekomster (två i Sverige och en i Norge) medan den andra ansatsen har större fokus på interaktionen mellan land och kust i Ytre Oslofjorden. Gemensamt för båda ansatserna är att ta fram underlag för åtgärdsplanering samt att i det senare fallet koppla HYPEmodellen till Kustzonsmodellen och därigenom få ett integrerat modellsystem som fungerar både på svensk och norsk sida. Genom att sätta upp samma modellsystem för Oslofjorden som används inom den svenska vattenförvaltningen gör vi det möjligt att studera effekterna av åtgärder och sätta det i relation till kostnaden, samtidigt som vi kan jämföra arbetsmetoder för åtgärdsplanering i svensk och norsk vattenförvaltning. Gruppen har även genomfört även ett arbete med -Källfördelningsmodellering av kväve- och fosforbelastningen på Kungsbackafjorden, Stigfjorden och Kalvöfjorden jämte åtgärdsplanering. Arbete med att genomföra modelleringen utfördes under projektperiod 5 och följdes upp med en workshop i Oslo 16 april kring modelleringsmetoder som stöd i Vattenförvaltningsarbetet. Målsettingen med møtet var å belyse gode modeller for å beregne tilførsel av forurensende stoffer og effekter av tiltak. Videre å belyse muligheten for å utvikle modelllene til et felles verktøy som kan brukes av vannforvaltere i deres daglige arbeid. Vi diskutere om det kan etableres en felles modell for Sverige og Norge. Møtet fokuserede på modellering av forhold på land og i ferskvannsforekomster och på modeller for beregning av tilførsler og effektberegning av tiltak. I rapporten från workshopen sammanfattas slutsatserna och ges förslag och rekommendationer på fortsatt arbete och åtaganden. Deltagere på workshop om modeller i vannforvaltningen. Bjørvika konferansesenter, Oslo den 16. april

16 Källfördelningsmodellen FyrisNP har satts upp för Stigfjorden och samt de två åarna Hovmanneån och Torpaån som mynnar i Kungsbackafjorden. Nationellt tillgängliga data har kompletterats med lokal information om bland annat vattenkemi i mindre vattendrag och inventeringar av enskilda avlopp. Resultaten visar att kompletterande information om åkermarkens jordart behövs för att förbättra modellering och resultaten sammanfattas i rapporten som kommer att publiceras under period 7. En praktisk workshop med två utbildningsdagar om källfördelning och Introduktion till källfördelningsmodellering med modelleringsmetoden FyrisNP genomfördes i Göteborg 3-4 juni. totalt deltog 11 personer (5 kvinnor & 6 män). Forskare, tjänstemän från statliga, regionala och kommunala myndigheter deltog. Temagruppen genomförde även en välbesökt 2 dagars workshop kring Drift och skötsel av minireningsverk 6-7 maj i Uddevalla - totalt deltog 87 personer (50 kvinnor & 37 män). Kommunal tillsynsmyndighet, statliga myndigheter, minireningsverksleverantörer och serviceorganisationer deltog. Dagarna blandades med presentationer, utställningar, diskussioner och debattpanel. Tillsammans definierades de viktigaste åtgärderna för myndigheter, fastighetsägare & leverantörer i det fortsatta arbetet. Workshop kring temat Drift och skötsel av minireningsverk 6-7 maj i Uddevalla. Dagarna blandades med presentationer, utställningar, diskussioner och debattpanel. 15

17 31 maj arrangerade gruppen ett heldagsseminariet i Kungsbacka kring Kretslopp av toalettavfall - hur och varför? för att utbyta erfarenheter och förslag till synkroniserat gemensamt arbete. Totalt deltog 40 personer (21 kvinnor & 19 män). 31 maj heldagsseminariet i Kungsbacka kring Kretslopp av toalettavfall - hur och varför? Overvåking utgör en sammanslagning av fokusområdena nuläge miljöövervakning, harmoniserad miljöövervakning samt automatiska mätsystem bojar och datatillgänglighet samt drift av mätsystem. Bedre ajourførte miljødata kunskap om området vil bidra til information om miljöstatus och bidra til bedre underlag til beslutninger om tiltag etc. Innsamling av bland annat bølge og strømdata vill ge innspill til prognosemodeller och bidra till harmonisert distribusjon av data samt lede til framtidig deling av informasjon på internasjonalt nivå. Dette vil være av direkte nytte for implementering av planlagte europeiske prosesser rundt deling av miljødata. Se information om övervakningsbojarna i statusrapportens inledning. Inom Hav möter Land har en arbetsgrupp (TG2:3) haft ett gränsöverskridande samarbete med avseende på vattenförvaltning och miljöövervakning under tre år. Mycket av arbetet har byggts på erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna på regional och lokal nivå och på samverkan inom miljöövervakning. Miljöövervakningsgruppen (TG2:3) I juni 2013 samlades 11 deltagare från 5 olika länder i Fiskebäckskil för en två dagars workshop i denna arbetsgrupps regi. Mötet var en utveckling av temagruppens tidigare workshop på temat Framtidens miljöövervakning 2011 där man bl.a. diskuterade en ökad harmonisering av miljöövervakning över gränserna. 4-5 juni i Fiskebäckskil genomfördes en workshop: Interkalibrering av metod för stressmarkör i blåmussla (Lysosomal Membranstabilitet, LMS, i Mytilus edulis) mellan Danmark, Norge och Sverige - totalt deltog 11 personer (5 kvinnor & 6 män). För att kunna samordna och jämföra resultat mellan länder i arbetet med övervakningen av havet är det en förutsättning att alla utförare använder samma metoder. Ett sätt att kvalitetssäkra detta arbete är att samla utförare och jämföra tillvägagångssätt och analysmetoder, en s.k. interkalibrering. En metod som används globalt för att mäta biologiska effekter av föroreningar i marina organismer har jämförts i en interkalibrering mellan flera länder inom Hav möter Land. Syftet med sammankomsten var att utföra en interkalibrering av en effektbaserad metod, lysosmal membranstabilitet (LMS), mellan utförare från olika länder. Workshopen bestod av laboration på blåmusslor (Mytilus edulis), tolkningar av resultat, diskussioner kring erfarenheter, olikheter och användningsområden inom miljöövervakning i de olika länderna samt förslag på eventuella förbättringar av metoden. 16

18 Utvärdering och tolkning av resultat på laboratoriet i samband med workshop Interkalibrering av metod för stressmarkör i blåmussla (Lysosomal Membranstabilitet, LMS, i Mytilus edulis) 4-5 juni i Fiskebäckskil, Sverige LMS används globalt som en generell biomarkör i framför allt musslor (men även fisk) för att få en övergripande bild av föroreningars (miljögifters) påverkan och gradienter i ett område. Metoden är rekommenderad av ICES (The International Council for the Exploration of the Sea) och en manual för utförande och analys av resultat finns (ICES 2010, ICES 2013 in progress). Förutom deltagare från de nordiska länderna Danmark, Norge och Sverige lyckades workshopen få med en deltagare från Spanien som har mycket stor erfarenhet av metoden samt arbetar med förbättringar av metodbeskrivningen internationellt inom ICES. I samarbete med Sven Lovén Centrum för marina vetenskaper kunde även en utförare från Mocambique medverka dessa dagar. 17

19 Nordisk workshop 4-5 juni 2013 i Fiskebäckskil. Interkalibrering av metod för stressmarkör i blåmussla (Lysosomal Membranstabilitet, LMS, i Mytilus edulis) med expert från Spanien och deltagare från Sverige, Norge, Danmark samt Mocambique. Workshopen har bidragit till ökad kvalitetssäkring vid utförande av laboration samt ökad samstämmighet vid tolkning av resultat, mellan flera nordiska länder men även i förhållande till övriga deltagande länder. Kontaktytor mellan utförare som arbetar med miljöövervakning har skapats vilket kan underlätta vid framtida jämförelser mellan länders resultat. Det finns även en uttalad önskan om fortsatt samarbete mellan de nordiska länderna inom ramen för Nordsjösamarbetet (OSPAR) och länderna kring medelhavet (MEDPOL) för att följa upp biologiska effektmetoder och resultat. I slutet av augusti (26-28 augusti) samlades nordiska taxonomer på Kristineberg i Fiskebäckskil under tre dagar för att utbyta erfarenheter och bidra till att förbättra miljöövervakningen av växtplankton i Kattegatt-Skagerrak området. Tillsammans tittade man på prover och lärde av varandra, skapade diskussioner om resultat och provtagningsmetoder samt allmänt diskuterade växtplankton. Andra ämnen som kom upp var hur att använda och vidareutveckla gemensamma checklistor, webbplatser m.m. 18

20 Deltagare i växtplankton workshop August 2013 på Sven Lovén Center för marina vetenskaper, Kristineberg, Fiskebäckskil. En direkt fortsättning av dagarna var bildandet av ett nätverk av växtplanktonspecialister SCAMPY (Scandinavian marine phytoplankton group) som SMHI tar fortsatt ansvar för framdriften av. Nästa möte är planerat att äga rum i Norge hösten Workshopen genomfördes av Hav möter Land i samarbete med Svenska Lifewatch. En sammanfattning (på engelska) av workshopen publicerades på Hav möter Lands hemsida. Miljöövervakningsgruppen genomförde under senhösten 2012 en pilotstudie för jämförelse av olika mätmetoder i fält. Under innevarande projektperiod har en rapport publicerats som lyfter fram resultaten från pilotstudien och förslag på fortsatt arbete och slutsatser med rekommendationer sammanfattning från workshop där man delade erfarenheter från användning av visuella metoder och tog fram delar till en metodbeskrivning för undervattensvideo. 19

21 Utveckling av metodbeskrivning vid övervakning, uppföljning och kart-läggning av habitat och habitatbildande arter med undervattensvideo Fokusområdet mobil och fasta tömningsanläggningar båtavlopp har främst förts in under Huvudaktivitet 3 Kust & Havsplanering som en delaktivitet i Temagrupp Båtliv (TG3 :7). b. Kostnader som uppkommit i aktiviteten (beskriv per kostnadsslag, personalkostnader, konsultkostnader etc.) : Resekostnader och Möten och konferens kostnader i samband med fysiska möten. Personalkostnader i samband med möten, förberedelser och efterarbete samt mellanarbete. Externa tjänster i samband främst med miljöövervakningens pilotstudie, men även vid modelleringsstudien. Investeringar i samband med inköp av mätbojarna Information & Tryckkostnader inför möten Under period 1-6 har arbetsgruppens kostnader, med en grov uppskattning, fördelats per budgetlinje: Fast anställd personal: Euro Externa tjänster: Euro Resor: Euro Möten/konferenser: Euro Information/Tryckkostnader Euro Investeringar Euro Övriga kostnader: Euro Dvs ca totalt Euro c. Har det funnits avvikelse i aktiviteten gentemot beskrivningen i ansökan?: Gruppen har slutfört alla planerade aktiviteter, även om dessa varit något förskjutna i tiden. Dock kvarstår att slutföra arbetet med att säkerställa driften av miljöövervakningsbojarna. 20

22 3. 3 Aktiviteter och uppnådda resultat. Redogör för godkänd aktivitet enligt beslut och tidsplan. Aktivitet: Kust- och Havsplanering Ansvarig partner : SKn - Sotenäs kommun, Sverige Deltagande partners : AAFK (Aust-Agder Fylkeskommune, No); Lst VG (Länsstyrelsen Västra Götalands län, Sv); RH (Region Halland, Sv); AD (Artdatabanken, Sv); FMAA (Fylkesmannen i Aust-Agder, No) ØFK (Østfold Fylkeskommune, No); Okn (Orust kommun, Sv); FKn (Falkenbergs kommun, Sv); Lst H (Länsstyrelsen i Halland, Sv); NV (Naturvårdsverket, Sv); LKn (Lysekils kommun, Sv); FMB (Fylkesmannen i Buskerud, No); GU (Göteborgs Universitet, Sv); VGR (Västra Götalandsregionen, Sv). Start-/slutdatum: / a. Genomförande och uppnådda resultat inom aktiviteten (beskriv kortfattat) : Arbetsgruppen utgörs av 8 Temagrupper Översiktlig nulägesstatus av planeringssystem lagligt ramverk (ansvarig Lst VG & AAFK) (TG3 :1) Sammanställning av befintliga data för havsmiljön GIS-underlag - nulägesanalys (ansvarig RH) (TG3 :2) Havsnivåhöjningens effekter och konsekvenser för kustsamhällens planering (ansvarig OKn) (TG3 :3) Utsjöområdet - Framtida förvaltning av havsmiljön (ansvarig Lst VG) (TG3 :4) Kustvattenområdet Framtida förvaltning av kustvattenområdet (ansvarig Lst VG & AAFK) (TG3 :5) Muddring och miljögifter (ansvarig OKn) (TG3 :6) Båtliv (ansvarig Foreningen Ren marina) (TG3 :7) Vattenbruk/Aquakultur och energi (ansvarig VGR) (TG3 :8) AG 3 arrangerade inga övergripande gemensamma möten under projektperioden utan tonvikten låg på Temagruppernas arbete och genomförande av workshops, seminarier, rapporter m.m. Arbetet med Översiktlig nulägesstatus av planeringssystem fokusområde lagligt ramverk slutfördes under projektperiod 3 och en rapport i projektets rapportserie har publicerats och finnas att ladda ner på projektets hemsida. Sammanställning av befintliga data för havsmiljön GIS-underlag nulägesanalys är ett arbete som fortsatt pågår och som samordnas med AG1 & AG2 främst TG 1 :1 & TG 2 :1 & TG 2 :3 slutfördes under period 6 och resulterade i en rapport som publicerats på projektets hemsida samt spridits till relevanta organisationer för direkt nytta i deras pågående arbete med kust- och havsplanering. 21

23 Temagruppen som arbetar med Havsnivåhöjningens effekter och konsekvenser för kustsamhällens planering har beslutat att ta fram riskanalyser och åtgärder för anpassning av tre kustsamhällen vid Kattegatt och Skagerrak till klimatförändringar och en stigande havsnivå i relation till ökad nederbörd och ökat flöde i vattendrag. Samhällena Falkenberg och Orust kommun i Sverige och Larviks i Norge är utvalda för att var och en representera olika geografiska lokala och regionala förutsättningar för klimatanpassning. Uppdraget innebär att analysera risker och åtgärder specifika för respektive samhälle, dels att redovisa förslag på analysmetoder och åtgärder som kan appliceras även för andra, liknande kustsamhällen. Eftersom det finns bra underlag för vattendraget Ätran (Falkenberg) har SMHI genomfört en lokal modellering för Falkenberg inom ramen för HmL och en rapport har publicerats Framtida extrema vattennivåer i Falkenberg en demonstrationsmodellering. Temagruppen deltog under tidigare projektperioden i flera seminarier inom ramen för svenska länsstyrelsers uppdrag kring Klimatanpassningsarbete och den av länsstyrelsen i Västra Götalands län nyligen framtagna handboken Stigande vatten för att göra risk och åtgärdsanalys för en eller flera av pilotområdena. Konsultföretaget Sweco erhöll uppdraget som processledare för att, under styrning av Temagruppen, genomföra arbetet med att analysera risker och åtgärder specifika för respektive samhälle med utgångspunkt från framtagen processplan. I Falkenberg genomföras arbetet på detaljplanenivå, för Orust kommun Översiktsplanenivå samt för Larvik på Fördjupad Översiktsplanenivå. Under projektperioden har Temagruppen haft flera gemensamma möten samt aktivt på respektive kommun involverat relevanta samhällsfunktioner och kompetenser för genomförandet av arbetet. Arbetet har publicerats i rapporten Klimatanpassning i kustzonen tillämpning av handboken Stigande vatten. 22

24 Tillsammans med Temagruppen Kustvattenområdet Framtida förvaltning av kustvattenområdet - arrangerade man 11 juni ett gemensamt seminarie i Göteborg Kustoch havsplanering, metodseminarium. Totalt deltog 48 personer (26 kvinnor & 22 män). Presentationerna filmades och finns tillgängliga på Hav möter Lands YouTube konto som är allmänt tillgänglig: Föredragningar varvades med grupparbete med olika tema och diskussioner samt mingel. 11 juni seminarie i Göteborg. Kust- och havsplanering, metodseminarium. Föredragningar, gruppdiskussioner och mingel. Temagruppen Utsjöområdet - Framtida förvaltning av havsmiljön utgör en sammanslagning av fokusområdena planeringsverktyg och framtida anspråk med fokus på Utsjöområden. Temagruppen har fortsatt arbetet med att ta fram ett förslag på ett ekologiskt 23

25 sammanhängande nätverk av marina skyddsområden och att kartlägga eventuella framtida anspråk från olika verksamheter i samarbete med TG 3:2. Detta för att diskutera med företrädare för de olika verksamheterna hur man ska hantera områden där olika intressen hamnar i konflikt med varandra. Hänsyn ska tas till både till de skyddsvärda miljöerna och till de verksamheter som redan pågår i områdena idag samt de nya verksamheter som kan vara aktuella framöver. Arbetet planeras och samordnas med TG 3:5. Temagruppen har intensifierat arbetet inom pilotprojektet att ta fram ett förslag på gemensam förvaltningsplan för ett skyddat utsjöområde och man har valt att fokusera på Bratten. Utgångspunkten för förvaltningsplanen är de riktlinjer som gemensamt tagits fram inom HELCOM & OSPAR. Bratten ligger i svensk ekonomisk zon i Skagerrak och inom Forum Skagerrak gjordes ett grundläggande kartläggningsarbete i detta område. Området nyttjas både av svenska, norska och danska intressenter, främst yrkesfiske och sportfiske. I arbetet med framtagande av förvaltningsplanen har glädjande nog samtliga tre länders både förvaltande myndigheter och yrkesutövande fiskare samt forskare aktivt deltagit i arbetet, om än norska yrkesfiskare ansett att svenska och danska yrkesfiskare mer än väl förteträtt även norska intressen i området. Under innevarande period har gruppen hållit två dialogmöten med sportfiskare dels 1 mars där 6 personer deltog (2 kvinnor & 4 män), dels 8 maj då 6 personer deltog (2 kvinnor & 4 män), båda mötena i Göteborg. Förutom kontakt per e-post och telefon har Temagruppen hållit ett fysiskt arbetsmöte i Göteborg 14 maj, då 4 personer deltog (2 kvinnor och 2 män). Två separata dialogmöten har hållits med yrkesfiskare dels 8 mars i Göteborg då 15 personer deltog (1 kvinna och 14 män) och där även norska yrkesfiskare deltog, dels 24 maj i Smögen då 14 personer deltog (1 kvinna och 13 män). 15 mars arrangerades ett större dialogmöte i Göteborg för att diskutera ett hållbart nyttjande av Brattenområdet. Presentation av området gjordes av vilka naturvärden som är kända i området samt arbetet med förvaltningsplanen. Därefter presenterade företrädare för verksamheter sin syn och sin verksamhet efterföljt av reflektioner från företrädare från naturorganisationer i detta fall Greenpeace och Naturskyddsföreningen. Eftermiddagen ägnades åt gruppdiskussioner kring vilka åtgärder som behövs för ett hållbart nyttjande av Bratten. Totalt deltog 29 personer (9 kvinnor och 20 män). Skaran bestod av företrädare för yrkesfisket, sportfiskare, politiker, forskare, ansvariga tjänstemän på regional och nationell nivå samt företrädare för ideella organisationer. Även militären och företrädare från sjöfarten och flera andra intressenter var inbjudna till mötet. Temagruppen har återstående projekttid fokuserat på att ställa samman samtligt underlag till en remiss med förslag till fiskereglering för framtida förvaltning av området. Länsstyrelsen i Västra Götalands län är ansvarig att ta arbetet vidare efter projektslut och i september räknar man att remissen kan gå ut för en officiell remissomgång i samtliga tre länder och till berörda intressenter och aktörer. Remissvaren kommer sedan beaktas och bearbetas till ett slutligt förslag som går vidare till nationell myndighet Havs- och vattenmyndigheten och därefter vidare för beslut i EU-kommissionen. Temagruppen Kustvattenområdet Framtida förvaltning av kustvattenområdet utgör en sammanslagning av fokusområdena planeringsverktyg och framtida anspråk med fokus på Kustvattnet. Temagruppen har ett direkt samarbete med TG 3:2. Temagruppen har arbetat på med sina delaktiviteter enligt plan. Inom ramen för Temagruppen genomförs en delaktivitet med fokus på gränsöverskridande samarbete genom framtagande av en gemensam FÖP (fördjupad översiktsplan) mellan två kommuner (Lysekil & Sotenäs) som delar en gemensam fjord Åbyfjorden. Syftet är att i en rapport beskriva metod/process för att ta fram en gemensam förvaltningsplan FÖP i detta fallet. Processen fortskrider och är nu inför beslutande stadie i respektive kommun som har ansvar för att driva arbetet vidare efter projekttidens slut. Gruppen har tagit fram en rapport Medborgardialog i fokus FÖP Åbyfjorden som beskriver arbetet 24

26 med att göra boende och näringsidkare delaktiga i fysisk planering, fördjupad översiktsplan för området runt Åbyfjorden i Bohuslän, Sverige. Ekosystemansatsen användes som pedagogiskt verktyg och fungerade bra. Bedömningen från gruppen vara ett en utökad dialog med lokalsamhället kan ge ett värdefullt inspel i arbetet för att balansera utveckling och bevarande i kustnära landsbygdsområden. 27 juni höll man ett arbetsmöte i Kungshamn inom pilotprojektgruppen, 4 personer deltog (2 kvinnor & 2 män). Samt ett möte i Lysekil 30 augusti där 7 personer deltog (3 kvinnor och 4 män). I en annan delaktivitet inom ramen för TG 3:5 genomförs en jämförelse av naturtypekartlegging i Norge med förutsättningar att vidareutvikle metoder fra Norge og Tvedestrand i Åbyfjorden. Temagruppen höll i 7 maj ett arbetsmöte i Strömstad där 4 personer deltog (3 kvinnor och 1 man). Tillsammans med Temagruppen Havsnivåhöjningens effekter och konsekvenser för kustsamhällens planering - arrangerade man 11 juni ett större seminarie i Göteborg Kustoch havsplanering, metodseminarium se ovan. I tillegg ser man i samarbete med TG 3.2 og TG3:8 även på hvordan man kan kombinera kunskap om fysiska och biologiska förutsättningar för optimal odling av Blåmusslor och GIS som verktyg för planering av utplacering av anläggningar av Blåmusslor. Detta arbete kommer att slutföras med en rapport samt ett GIS-verktyg. 11 juni i Göteborg arrangerade Hav möter Land Kust- och havsplanering, metodseminarium ett arrangemang som filmades och ovan två exempel - filmerna återfinns på Temagruppen för Muddring och Miljögifter slutförde sitt arbete under projektperiod 6 genom att arrangera ett välbesökt seminarie 19 april i Göteborg Nytänkande kring förorenade sediment och mark i hamnar - totalt deltog 86 personer (42 kvinnor & 42 män). Mudderföretag, länsstyrelser, företrädare för hamnar, fylkesmän, miljökontor, Havs- och vattenmyndigheten, konsulter, Mark- och miljödomstolen, forskare med flera deltog. 25

27 Seminarie 19 april i Göteborg Nytänkande kring förorenade sediment och mark i hamnar Under projektperioden slutfördes de sista av de planerade rapporterna och utöver detta gjordes en sammanfattning av gruppens arbete samt identifierades fortsatt arbete och rekommendationer för tillämpning av resultaten. o Kriterier för tributyl-tenn, Irgarol och diuron i muddermassor som omhändertas på land o Kriterier for tributyl-tinn, Irgarol og diuron i muddermasser som skal avhendes på land (norsk oversettelse) o Miljögifter och muddring slutrapport från temagrupp 3.6 Som ett led i förankringarbete av projektresultat deltog Temagruppsledaren Per-Olof Samuelsson med presentation av gruppens arbete i ett seminarium i Malmö på Nätverket Renare Mark vårmöte i Malmö mars. 415 deltagare från hela Sverige och grannländer deltog för att lyssna på intressanta föredrag och knyta kontakter. Temagruppen Båtliv slutförde arbetet med att ta fram förslag till riktlinjer för hur båtlivsfrågorna ska hanteras i den fysiska planeringen och två rapporter en på svenska och en på norska har tagits fram Miljövänliga småbåtshamnar checklista för planering och utveckling av miljövänliga småbåtshamnar. Rapporterna har spridits till förvaltare av fritidsbåtshamnar i respektive land i Kattegatt och Skagerrak området samt även Vänernområdet och via nationella myndigheter samt båtorganisationer. Temagruppen har även gjort en sammanfattande slutrapport Slutrapport från båtlivsgruppen. 26

28 Fokusområdet mobil och fasta tömningsanläggningar båtavlopp har förts in under Temagruppen som en delaktivitet. M/S Latrinas seglats i södra Bohuslän genomfördes sommaren 2011 samt M/S Latrine s turné på norska sydkusten med fokus på Oslofjorden genomfördes under sommaren Vid bägge dessa turnéer genomfördes frågeundersökningar. Bedre informasjon og tømmestasjoner behøvs, viste spørreundersøkelsen fra di to turneérna 2011 og Inför sommaren 2013 beslutade Temagruppen att köpa in två stycken flytande mobila mottagningsanläggning för utplacering på gränsen mellan de två marina nationalparkenar Ytre Havler i Norge och Kosterhavet i Sverige samt den nybildade marina nationalparken vid Faerder i Vestfold fylke. Vi vil gjøre det enkelt for båtfolk å holde badevann og viker rene. Derfor er en slik tømmestasjon viktig å ha hvor båtfolk ferdes. För att säkerställa att tömningsstationerna tas omhand efter projektavslut ingicks ett avtal med ansvarig parkförvaltning samt kommuner i respektive område. Hav möter Land placerade sommaren 2013 i samråd med kustkommunerna Ut två mobila tömningsstationer för båtavlopp. Båtlivsgruppen ansvarar också för genomförandet av en filmproduksjon som har til hensikt å informere og bidra til kunnskap om mer miljøvennlige båthavner. Filmerna finns tillgängliga på Youtube Informasjonsfilmen er ment å kunne brukes over hele Norden, gjennom sosiale medier, og av bransjen selv. Temagruppen Vattenbruk/Aquakultur och energi utgör en sammanslagning av fokusområdena Vattenbruk och Energiproduktion och samordnas med fokusområdet Framtida anspråk. Temagruppen har under innevarande projektperiod haft väldigt låg framdrift av 27

29 delaktivitet möjlighetsstudie för vattenbruk. Syftet med en sådan studie är att peka ut arter och tekniker inom vattenbruket, där satsningar har förutsättningar för gynnsam och konkurrenskraftig utveckling. Möjlighetsstudien var tänkt att genomföras med utgångspunkt från biologiska och miljömässiga förutsättningar och med fokus på produktion, teknik och ekonomi. En del av möjlighetsstudien integrerar resultat från GU:s (Per Bergström) studie kring fysiska förutsättningar för vattenbruk längs västkusten, denna del av delaktiviteten framskred planenligt och genomfördes i samarbete med Dansk Skaldyrcenter. Experimentell analys och utvärdering av musselodling som restaureringsåtgärd i övergödda grundområden i Västerhavets vattendistrikt. Under projektperioden slutfördes rapporten Restaurering av övergödda havsvikar med hjälp av miljömusselodling. Syftet med uppdraget är att på vetenskaplig grund genomföra en analys och utvärdering av musselodling som restaureringsåtgärd i grundområden påverkade av hög näringsämnesbelastning. Uppdraget innefattar även att utföra vetenskapliga experiment för att utvärdera havsborstmaskars bioturbationsförmåga och deras betydelse för assimilering av näringsämnesöverskott i bottensediment. Något som därmed förväntas kunna bidra till sanering av sediment under blåmusselodlingar. Resultaten av uppdraget avser att ligga till grund för nordiska myndigheters rekommendationer för geografisk placering och riktlinjer för hantering av Skaldjursodlingar med syftet att minimera skaldjursanläggningars negativa effekter på kustnära ekosystem. Under projektperioden har rapporten Digging worms for remediation of sediments impacted by mussel farms publicerats (med förord på danska). Kostnader som uppkommit i aktiviteten (beskriv per kostnads slag, personalkostnader, konsultkostnader etc.) : Resekostnader och Möten och konferens kostnader i samband med fysiska möten. Personalkostnader i samband med möten, förberedelser och efterarbete samt mellanarbete. Externa Tjänster - Konsultkostnader för GIS-konsult inom ramen för TG 3:2 Tryckkostnader i samband med arbetet med M/S Latrine redovisas under AG4 Under period 1-6 har arbetsgruppens kostnader, med en grov uppskattning, fördelats per budgetlinje: Projektanställd personal: Fast anställd personal: Euro Euro 28

30 Externa tjänster: Resor: Möten/konferenser: Information/Tryckkostnader Investeringar: Övriga kostnader: Dvs ca totalt Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro c. Har det funnits avvikelse i aktiviteten gentemot beskrivningen i ansökan?: Gruppen har slutfört alla planerade aktiviteter, även om dessa varit något förskjutna i tiden. 29

31 3. 4 Aktiviteter och uppnådda resultat. Redogör för godkänd aktivitet enligt beslut och tidsplan. Aktivitet:Administration & Information Ansvarig partner: Länsstyrelsen i Västra Götaland Deltagande partners :Östfold Fylkeskommune & Fylkesmannen i Östfold Start-/slutdatum: / a. Genomförande och uppnådda resultat inom aktiviteten (beskriv kortfattat) : Arbetsgrupp 4 har det övergripande ansvaret för projekts framdrift både praktiskt, sakområdes- och budgetmässigt samt har det övergripande ansvaret för information internt och externt i projektet (för informationsinsatser se under avsnittet 6 information). Arbetsgrupp 4 initierar och arrangerar Samordningsgruppsmöten. Via samordningsgruppen förankras och samordnas arbetet i Arbetsgrupperna och mellan dessa. fungerar som stöd och rådgivande för Arbetsgruppsledarna. AG4 har även under projektperiod 6 aktivt deltagit med en eller flera personer i stort sett i samtliga Arbetsgruppsmöten som respektive Arbetsgrupp 1-3 har arrangerat under perioden samt fortsatt bidragit till organiseringen och bemanningen av Temagrupper inom respektive AG. AG4 har även aktivt deltagit i flertalet Temagruppers möten. Arbetsgrupp 4 koordinerar och har också en stödjande funktion till samtliga partners i projektet, initierar enskilda möten/samtal med partners vid behov och deltar i möten initierade av partners. har en rådgivande funktion vid redovisning och budgetfrågor. initierar och arrangerar större gemensamma möten inom projektet arrangerar seminarier och deltar i seminarier m.m. för att informera om projektet. utgör länken mellan styrgruppen och övriga i projektet arrangerar styrgruppsmötena. Arbetsgrupps 4 utvecklar tillsammans med AG- och TG-ledare samt övriga projektdeltagare Temagruppernas arbetsplaner som utgår från den gemensamma fördjupad projektbeskrivning med tillhörande Kommunikationsplan. Dessa dokument utgör tillsammans riktlinjedokument för projektets arbete baserat på det ramverk som den beviljad ansökan och budget samt Tillväxtverkets beslut utgör. Den fördjupade utbildningen i processledning med fokus på gruppdynamik och tekniker för att leda och utveckla gruppers potential har under projektperioden fortsatt aktivt tillämpats vid olika arrangemang inom ramen för Hav möter Land. Arbetsgrupp 4 har under projektperiod 6 arrangerat och inbjudits att delta i: 1 förmöte i Göteborg 14 augusti mellan projektledare koordinator och kommunikatör 3 personer (2 kvinnor & 1 man) samt två fysiska arbetsmöten i Samordnings- 30

32 gruppen 14 juni i Strömstad då 9 personer deltog (4 kvinnor & 5 män) augusti på Väderöarna då 8 personer deltog (3 kvinnor & 5 män). Projektledare och norsk koordinator deltagande i AG1 möte i Göteborg 19 april Projektledaren och svensk webbredaktör deltog i KASK-sekretariatets kommunikationsutbildning i Göteborg april. Planering av slutkonferensen maj 2013 och genomförande av förarbete inför slutkonferensen- otaliga telefonmöten. Produktion av rapporter & mallar av posters inför slutkonferensen samt färdigställande av dessa inför tryck. Förberedande och beställningar av vepor, trycksaker m.m. inför slutkonferensen Styrgruppsmöte 18 april i Göteborg 13 personer (8 kvinnor & 5 män) Genomförande av flertalet telefonmöten inom gruppen samt separata möten både per telefon och fysiskt med AG & TG ledare samt projektpartners. Deltagande i del av Expedition I Petersens fotspår augusti. b. Kostnader som uppkommit i aktiviteten (beskriv per kostnadsslag, personalkostnader, konsultkostnader etc.) : I denna arbetsgrupp/aktivitet ligger projektets budget för samtliga OH-kostnader och information/tryckkostnader samt en stor andel av mötes/konferenskostnader, möten/konferenser utanför ÖKS, resor utanför ÖKS samt en stor andel externa tjänster. Resekostnader och Möten och konferens kostnader i samband med fysiska möten Samordningsgruppens möte 14 juni i Strömstad & augusti på Väderöarna. 1 förmöte i Göteborg 14 augusti mellan projektledare koordinator och kommunikatör. Deltagande i AG1 möte i Göteborg, 19 april. Deltagande i KASK-sekretariatets kommunikationsutbildning i Göteborg april. Aktivt deltagande i projektets 10 workshops samt slutkonferens. Kostnader för genomförande av workshops, seminarier, expeditioner m.m. Personalkostnader i samband med möten, förberedelser och efterarbete samt mellanarbete. Samt projektanställning av informatör på norsk sida. Externa Tjänster - Konsultkostnader för inbjuden föredragshållare vid Mittkonferensen SPOK ApS. Konsultuppdrag Neomenia för genomförandet av digitalisering & geokodning av historisk material från marin biologis undersökning i Kattegatt i slutet av 1880-talet. Information/Tryckkostnader för upptryckning av rapporter, posters, vepor m.m att använda vid externa presentationer. Samt kostnad för datatjänster för extern hemsida. Investeringar Projektanställd personal: Fast anställd personal: Externa tjänster: Overhead/lokaler: Resor: Möten/konferenser: Information/tryckkostnader: Investeringar: Övriga kostnader: Dvs ca totalt Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro Euro 31

33 c. Har det funnits avvikelse i aktiviteten gentemot beskrivningen i ansökan?: Även i denna AG låg arbetet med upphandling något förskjutet i tiden med planerat tidsschema enligt ansökan. Det har vært behov for å styrke informasjonsarbeidet i prosjektet. I stedet for å kjøpe inn disse tjenestene fra eksterne konsulenter har Østfold fylkeskommune prosjektansatt en person i en 40% stilling i 6 mnd. Dette var en person som hadde nyttig erfaring fra et annet interregprosjekt og som hadde vært prosjektansatt hos en av de andre partnerne i prosjektet. Det har utløst et behov for å flytte pengar,- fra Informasjon og trykk til Prosjektansatt personale. 32

34 4. Aktiviteter under kommande period a. Beskriv kortfattat vad som planeras under den kommande perioden. (1 september 31 december 2013) Aktivitet Deltagande partners Start datum Huvudaktivitet 1 Arbetsgrupp 1 Klimat Avslutat sitt arbete återstående rapporter och faktablad layoutas och publiceras på hemsidan AU (Århus Universitet, Da) ; SMHI (Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut, Sv); FMØ (Fylkesmannen i Østfold, No); VFK (Vestfold Fylkeskommune No); GU (Göteborgs Universitet, Sv) (åååå-mm-dd) Slut datum (åååå-mm-dd) Huvudaktivitet 2 Arbetsgrupp 2 Vattenförvaltning och Miljöövervakning Huvudsakligen avslutat sitt arbete återstående rapporter och faktablad layoutas och publiceras på hemsidan. Kvarstår dock slutförandet av aktiviteten mätbojar Huvudaktivitet 3 Arbetsgrupp 3 Kustoch Havsplanering Avslutat sitt arbete återstående rapporter och faktablad layoutas och publiceras på hemsidan FMT (Fylkesmannen i Telemark, No); SMHI (Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut, Sv); FMØ (Fylkesmannen i Østfold, No); VFK (Vestfold Fylkeskommune No); GU (Göteborgs Universitet, Sv) ; FMB (Fylkesmannen i Buskerud, No) ; BFK (Buskerud Fylkeskommune, No) ; Lst VG (Länsstyrelsen Västra Götalands län, Sv) ; Lst H (Länsstyrelsen i Halland, Sv) ; Østfold Fylkeskommune, No) Kkn (Kungsbacka kommun, Sv) ; RH (Region Halland, Sv) ; Okn (Orust kommun, Sv), FYO (Fagrådet for Ytre Oslofjorden, No) SKn (Sotenäs kommun, Sv) ; AAFK (Aust-Agder Fylkeskommune, No); Lst VG (Länsstyrelsen Västra Götalands län, Sv); RH (Region Halland, Sv); AD (Artdatabanken, Sv); FMAA (Fylkesmannen i Aust-Agder, No) ØFK (Østfold Fylkeskommune, No); Okn (Orust kommun, Sv); FKn (Falkenbergs kommun, Sv); Lst H (Länsstyrelsen i Halland, Sv); NV (Naturvårdsverket, Sv); LKn (Lysekils kommun, Sv); FMB (Fylkesmannen i Buskerud, No); GU (Göteborgs Universitet, Sv); VGR (Västra Götalandsregionen, Sv)

35 Huvudaktivitet 4 Arbetsgrupp 4 Administration och Information Slutförande och layout av rapporter samt publicering på hemsidan. Informationssatsningar och spridning av projektresultat. Lst VG (Länsstyrelsen Västra Götalands län, Sv) ; ØFK (Østfold Fylkeskommune, No) ; FMØ (Fylkesmannen i Østfold, No) Utveckling av webbplatsen med mer information, funktioner och publikationer samt omstrukturering till en överlämningshemsida - konsultuppdrag Lst VG (Länsstyrelsen Västra Götalands län, Sv) & ØFK (Østfold Fylkeskommune, No) pågår Styrgruppsmöte i Strömstad Redovisning av projektstatus för projektperiod 6 Slutförande av Nyhetsbrev 6 för publikation i december Lst VG (Länsstyrelsen Västra Götalands län, Sv) ; ØFK (Østfold Fylkeskommune, No); HaV (Havs- och Vattenmyndigheten, Sv); Fiskeridirektoratet, No; Lst H (Länsstyrelsen i Halland, Sv), FMØ (Fylkesmannen i Østfold, No); VFK (Vestfold Fylkeskommune No) ; FYO (Fagrådet for Ytre Oslofjorden, No) ; RH (Region Halland, Sv); LKn (Lysekils kommun, Sv) ; Kkn (Kungsbacka kommun, Sv) ; VGR (Västra Götalandsregionen, Sv). Region Nordjylland, Dk Lst VG (Länsstyrelsen Västra Götalands län, Sv) ; ØFK (Østfold Fylkeskommune, No) med stöd från samtliga partners pågår

36 5. Indikatorer Hitills uppnått resultat av de generella och specifika programindikatorer som finns angivna i beslutet. a. Generella programindikatorer Programindikator: Samarbetsgrad Antal enligt projekt- beslut Uppnått fram till denna period Antal externa gränsöverskridande möten/konferenser/seminarier Antal deltagare kvinnor K: Antal deltagare män M: Nya samarbetsformer Programindikator: Gränshinder Identifierade formella gränshinder Undanröjda formella gränshinder Identifierade upplevda gränshinder Undanröjda upplevda gränshinder Programindikator: Gränsregional kompetens Kunskapshöjande aktiviteter Antal deltagare kvinnor K: Antal deltagare män M: Kunskapshöjande produkter Programindikator: Informationsinsatser Informationsprodukter Informationsspridning Antal deltagare kvinnor K: Antal deltagare män M: Uppnådda i denna period b. Specifika prioritetsindikatorer (fyll endast i indikatorer överensstämmande med projektets prioritet) Antal enligt Uppnått Uppnådda i Prioriterat område 2: Binda samman regionen projekt- fram till denna period beslut denna period Prioritetsindikator Planer, program och strategier Nya tematiska planer/program/ strategier Nya planer/program/strategier som ökar samspel mellan stad och land Nya planer/program/strategier som förbättrar maritimt samarbete Prioritetsindikator Tillgänglighet Lösningar för ökad tillgänglighet inom programområdet Servicelösningar för ömsesidigt nyttjande av offentliga tjänster Institutionella samarbetsformer

37 c. Beskriv indikatorerna som uppnåtts i perioden Samarbetsgrad Totalt har 10 externa workshops samt en slutkonferens arrangerats under innevarande projektperiod. 7 mars i Halden Harmonisering Vattenförvaltning med temat: Hur gör vi nu? Norge och Sverige klassar samma vatten olika - totalt deltog 20 personer (10 kvinnor & 10 män). Statliga, regionala och kommunala förvaltande myndigheter och forskare deltog. 15 mars i Göteborg Förvaltning av utsjöområde med temat: Hållbart nyttjande av Bratten - totalt deltog 29 personer (9 kvinnor & 20 män). Statliga, regionala & kommunala tjänstemän, yrkesfiskare, sportfiskare, NGO s, politiker, forskare m.fl. deltog 16 april i Oslo Modeller med temat: Seminar Modeller i vannforvaltningen - totalt deltog 21 personer (10 kvinnor & 11 män). Tjänstemän från statliga och regionala myndigheter samt kommunala tjänstemän, forskare och konsulter deltog. 19 april i Göteborg Muddring & Miljögifter med temat: Nytänkande kring förorenade sediment och mark i hamnar - totalt deltog 84 personer (42 kvinnor & 42 män). Mudderföretag, länsstyrelser, företrädare för hamnar, fylkesmän, miljökontor, Havs- och vattenmyndigheten, konsulter, Mark- och miljödomstolen, forskare med flera deltog. 6-7 maj i Uddevalla Enskilda avlopp med temat: Hur säkerställer vi drift och skötsel av minireningsverk? - totalt deltog 87 personer (50 kvinnor & 37 män). Handläggare från kommuner och statliga myndigheter, konsulter m.fl. deltog. 31 maj i Kungsbacka Enskilda avlopp med temat: Kretslopp av toalettavfall hur och varför - totalt deltog 40 personer (21 kvinnor & 19 män) 3-4 juni i Göteborg modeller med temat: Utbildningsdag om källfördelning och Introduktion till källfördelningsmodellering med FyrisNP - totalt deltog 11 personer (5 kvinnor & 6 män). Forskare, tjänstemän från statliga, regionala och kommunla myndigheter deltog. 4-5 juni i Fiskebäckskil Miljöövervakning med temat: Interkalibrering av metod för stressmarkör i blåmussla (Lysosomal Membranstabilitet, LMS, i Mytilus edulis) mellan Danmark, Norge och Sverige - totalt deltog 11 personer (5 kvinnor & 6 män). - Ett mål för arbetsgruppen var att arbeta för en harmoniserad miljöövervakning i haven mellan de skandinaviska länderna 11 juni i Göteborg hölls ett gemensamt slutseminarie och workshop av kustförvaltning- och klimatanpassningsgrupperna med temat: Planering av kust och hav i Norge och Sverige totalt deltog 48 personer (26 kvinnor & 22 män). Handläggare, konsulter, konsulenter inom kustzons och havsplanering i norska och svenska kommuner, länsstyrelser, fylkeskommuner, fylkesman och regioner samt nationella myndigheter deltog. Arrangemanget filmades och presentationerna finns tillgängliga att se på augusti i Fiskebäckskil. Miljöövervakning med temat: Workshop kring mikroalger för växtplanktonexperter totalt deltog 11 personer (6 kvinnor & 5 män). I slutet av augusti samlades nordiska taxonomer på Kristineberg i Fiskebäckskil under tre dagar för att utbyta erfarenheter och bidra till att förbättra miljöövervakningen av växtplankton i Kattegatt- Skagerrak området. En direkt fortsättning av dagarna var bildandet av ett nätverk av växtplanktonspecialister SCAMPY (Scandinavian marine phytoplankton group) som SMHI tar fortsatt ansvar för framdriften av. Nästa möte är planerat att äga rum i Norge hösten

38 Samt en slutkonferens maj i Larvik med temat: Ta tak i dette! totalt deltog 129 personer (64 kvinnor & 65 män). Inför slutkonferensen producerade samtliga Temagrupper en eller flera postrar för att presentera Temagruppernas resultat och genomförda aktiviteter. Samtliga postrar återfinns på hemsidan och har sedan använts som faktablad vid olika arrangemang för att på ett enkelt och kortfattat sätt sprida projektresultat. Nya samarbetsformer Hav möter Land har bidragit till att en gränsöverskridande regionala klimatmodell NEMO-Nordic utvecklats. SMHI tar det fortsatta arbetet och ansvaret vidare samt kommer att använda mätresultat från projektets 3 strategiskt utplacerade mätbojar i sin fortsatta utveckling av modellen. Gränshinder Enbart AG 1 har under innevarande projektperiod (AG) hållit ett övergripande Arbetsgruppsmöte för att bidra till att undanröja formella gränshinder. Huvudsakliga arbetet för övrigt, har genomförts i Temagrupperna. Skillnader i klassning enligt vattendirektivet observerades innan projektstart och TG2:1 arbetade med harmonisering av tillämpning av direktivet även i marin miljö. En jämförelse av norske, svenske og danske bedømningsgrunder /klassifiseringssystem innenfor kvalitetselementene bunndyrfauna, makroalger, planktonmengde(klf a), og fysisk/kjemiske parametere genomfördes. Arbetet avslutades med en workshop med förvaltande myndigheter för att beskriva projektresultat och rekomendationer för fortsatt arbete nationellt och på EU-nivå och lämna över stafettpinnen till nationella myndigheter för att ta arbetet vidare. En sammanfattande rapport togs fram och publicerades under projektperioden Hur mår vattnet? Sammenligning av svensk og norsk metodikk for økologisk og kjemisk klassifisering av marine vannforekomster. Inom Hav möter Land har en arbetsgrupp (TG2:3) haft ett gränsöverskridande samarbete med avseende på vattenförvaltning och miljöövervakning under tre år. Mycket av arbetet har byggts på erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna på regional och lokal nivå och på samverkan inom miljöövervakning. Miljöövervakningsgruppen (TG2:3) I juni 2013 samlades 11 deltagare från 5 olika länder i Fiskebäckskil för en två dagars workshop i denna arbetsgrupps regi. Mötet var en utveckling av temagruppens tidigare workshop på temat Framtidens miljöövervakning 2011 där man bl.a. diskuterade en ökad harmonisering av miljöövervakning över gränserna. 4-5 juni i Fiskebäckskil genomfördes en workshop: Interkalibrering av metod för stressmarkör i blåmussla (Lysosomal Membranstabilitet, LMS, i Mytilus edulis) mellan Danmark, Norge och Sverige. Workshopen har bidragit till ökad kvalitetssäkring vid utförande av laboration samt ökad samstämmighet vid tolkning av resultat, mellan flera nordiska länder men även i förhållande till övriga deltagande länder. Kontaktytor mellan utförare som arbetar med miljöövervakning har skapats vilket kan underlätta vid framtida jämförelser mellan länders resultat. Det finns även en uttalad önskan om fortsatt samarbete mellan de nordiska länderna inom ramen för Nordsjösamarbetet (OSPAR) och länderna kring medelhavet (MEDPOL) för att följa upp biologiska effektmetoder och resultat. I slutet av augusti (26-28 augusti) samlades nordiska taxonomer på Kristineberg i Fiskebäckskil under tre dagar för att utbyta erfarenheter och bidra till att förbättra miljöövervakningen av växtplankton i Kattegatt-Skagerrak området. Tillsammans tittade man på prover och lärde av varandra, skapade diskussioner om resultat och provtagningsmetoder samt allmänt diskuterade växtplankton. Andra ämnen som 37

39 kom upp var hur att använda och vidareutveckla gemensamma checklistor, webbplatser m.m. En direkt fortsättning av dagarna var bildandet av ett nätverk av växtplanktonspecialister SCAMPY (Scandinavian marine phytoplankton group) som SMHI tar fortsatt ansvar för framdriften av. Nästa möte är planerat att äga rum i Norge hösten Workshopen genomfördes av Hav möter Land i samarbete med Svenska Lifewatch. En sammanfattning (på engelska) av workshopen publicerades på Hav möter Lands hemsida. Gränsregional kompetens Under projektperioden har huvudaktiviteterna inom faktaområdena (AG1-3) hållit 1 arbetsgruppsmöten (AG1, AG2 ett & AG3 två) för utbyte av gränsregional kompetens för att fördjupa och utveckla projektaktiviteterna samt utbyte av gränsregional kompetens. Hav möter Land har bidragit till att en gränsöverskridande regionala klimatmodell NEMO-Nordic utvecklats. SMHI tar det fortsatta arbetet och ansvaret vidare samt kommer att använda mätresultat från projektets 3 strategiskt utplacerade mätbojar i sin fortsatta utveckling av modellen. Informationsinsatser Kontinuerlig uppdatering av websida externt samt den intern arbetsytan på Projectplace. Informationsspridning & informationsprodukter Inför slutkonferensen togs en postermall fram. och projektets 17 Temagrupper gjorde en eller flera postrar för att beskriva Temagruppernas delaktiviteter. Samtliga postrar återfinns på hemsidan och har sedan använts som faktablad vid olika arrangemang för att på ett enkelt och kortfattat sätt sprida projektresultat. Kategori Klimat Klimarapporter og åpne datakilder (286 kb) Klimaforandringer i Kattegat og Skagerrak (945 kb) Framtidsscenarier klimat-modellering i Kattegat-Skagerrak (670 kb) Framtida extrema vattennivåer i Falkenberg en demomodell (704 kb) Att kommunicera klimat-information till användare (772 kb) Klimaforandringer i Kattegat og Skagerrak (1 MB) BaltriX en havsmodell för klimat-modellering i KASK-området (1 MB) Ålegræs og klimaforandringer i Kattegat-Skagerrak (2 MB) Ökade havsförsurning troliga effekter i Kattegat Skagerrak (1 MB) Kategori Vattenförvaltning & Miljöövervakning Lokal modellering i Oslofjorden (364 kb) Pilotstudie: miljöövervakning av bentiska habitatbildande arter (741 kb) Harmoniserad framtida miljö-övervakning i Skagerrak-Kattegat (579 kb) Dyk eller video? Kartläggning av flora och fauna (1 MB) Kategori kust-och-havsplanering Var hittar vi befintlig GIS-data och hur kan de användas? (1 MB) Klimatanpassning i kustzonen tillämpning av Stigande vatten (1 MB) Förvaltning av utsjöområdet Bratten (1 MB) Framtida förvaltning av havsmiljön i utsjöområdena (1 MB) 38

40 Pilotprojekt Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden (1 MB) Naturtypekartlegging i Tvedestrand og byfjorden (2 MB) Kriterier för TBT, Irgarol och Diuron i muddermassor (1 MB) Båtliv: Håndbok for utvikling av mijløvennlige havner (1 MB) Båtliv: Shit ship o hoj (1 MB) 23 rapporter har slutförts under innevarande projektperiod och finns nu alla att ladda ner från projektets hemsida : Video or dive? Methods for integrated monitoring and mapping of marine habitats in the Hvaler-Koster area Klimatanpassning i kustzonen - Tillämpning av handboken Stigande vatten Miljövänliga småbåtshamnar (svensk version) Miljøvennlige småbåthavner (norsk version) Kriterier för tributyl-tenn, Irgarol och diuron i muddermassor som omhändertas på land Kriterier for tributyltinn, Irgarol og diuron i muddermasser som skal avhendes på land Rapporter om klimaforandringer i Skandinavien (Faktablad) Restaurering av övergödda havsvikar med hjälp av miljömusselodling Broschyr om Hav möter Land (sammanfattande rapport om projektet Hav möter Land) Ålegræs og klimaforandringer i Kattegat- og Skagerrakområdet Hur mår vattnet? En guide till digitala kartunderlag för planering i kust och hav Medborgardialog i fokus FÖP Åbyfjorden Brochure on Sea meets Land (sammanfattande rapport på engelska om projektet Hav möter Land) Ta tak i dette! Hav möter Land konferens i Larvik maj 2013 (sammanfattning från Slutkonferens i Larvik maj 2013) Utveckling av metodbeskrivning vid övervakning, uppföljning och kart-läggning av habitat och habitatbildande arter med undervattensvideo Modeller i vannforvaltningen Slutrapport fra båtlivsgruppen Miljögifter och muddring slutrapport från temagrupp 3.6 Rapporter från projekt Hav möter Land (Faktablad - kort sammanfattning av varje rapport som publicerats inom ramen för projekt Hav möter Land) 39

41 Fra Bermuda til Skagerrak - Fremtidens fisk i Kattegat og Skagerrak Framtidens Kattegatt och Skagerrak temperatur, salt och havsvattenstånd. En ny havsmodell för klimatmodellering Digging worms for remediation of sediments impacted by mussel farms Under projektperiod 6 har 5 pressmeddelanden lagts ut 23 maj. Hav møter Land sjøsetter bøye som måler havet 24. maj Tøm møkka ved Verdens Ende 5 juni. Ny handbok gör båtlivet miljösmart 10 juni pressinbjudan Planering av kust och hav i Norge och Sverige, ett seminarium välkommen! 25 juni Tøm møkka ved Tordenskjoldbukta, Hvaler Totalt har 10 externa workshops arrangerats under innevarande projektperiod (se ovan) där externa deltagare deltagit (se sammanställning inledningen sid 2-3) Inom ramen för Prioriterat område 2: Binda samman regionen har projektet under innevarande period slutfört arbetet med Aktivt arbete med gemensamma program och strategier. Gemensam plattform för information och kunskapsuppbyggnad som stöd för strategisk planering/förvaltning gemensam GIS-tillgänglighet rapporten har stämts av i dialogmöten med kommuner och länsstyrelser och slutförts under period 6. Hav möter Land har bidragit till att en gränsöverskridande regionala klimatmodell NEMO-Nordic utvecklats. SMHI tar det fortsatta arbetet och ansvaret vidare samt kommer att använda mätresultat från projektets 3 strategiskt utplacerade mätbojar i sin fortsatta utveckling av modellen. Arbetet med gränsöverskridande och samordnad Översiktsplanering med koppling mellan Hav och Land beskrivas i en slutrapport Medborgardialog i fokus - FÖP Åbyfjorden, samt förslag på hur ett gränsöverskridande mellankommunalt samarbete kan genomföras och bli en bestående samarbetsform. Utarbetandet av en stark koppling mellan förvaltning och forskning baserat på ekosystemansatsen och adaptiv förvaltning med Open Standards som gemensam nomenklatur slutfördes bland annat via framtagande av utkast till Förvaltningsplan Bratten i dialog med intressenter och aktörer i området. Förvaltningsplanen Förslag till fiskeregleringar i Bratten gick i augusti ut på bred remiss. Under senhösten sammanställs remissvaren av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och materialet går sedan vidare till Havs- och vattenmyndigheten och sedan EU-kommissionen i Bryssel för beslut. Utkast till samsyn i avloppsstrategi togs fram i samband med Temagruppen Enskilda avlopp två konferenser i maj En gemensam handbok för Miljövänliga småbåtshamnar har tagits fram och utgör en En håndbok med sjekkliste for å planlegge og utvikle miljøvennlige småbåthavner Utveckling av och rekommendationer för användning av visuella metoder i marin miljöövervakning och tog fram delar till en metodbeskrivning för användning av undervattensvideo vid kartering av makroalger. Gemensam samsyn kring arbetet med Klimatanpassning i kustzonen grundlades i samarbetet som genomfördes i Klimatanpassningsgruppen och presenterades i rapporten: Klimatanpassning i kustzonen tillämpning av handboken Stigande vatten 40

42 Resultat från temagrupp Miljögifter och muddring för en gemensam syn på hantering av miljögifter i förorenade muddermassor i marin miljö. Sanering av förorenade sediment i småbåts-hamnar. Uppmaningar, metoder, riktvärden. I sammanfattande rapport beskrivs delprojektets samtliga rapporter och vem som har nytta av dessa. Som en uppföljning av M/S Latrines turné sommaren 2012 på norska sydkusten har Hav möter Land ingått överenskommelse med den marina nationalparken Ytre Hvaler att utplacera och ansvara för, även efter projekt Hav möter Lands projektslut, en mobil tömningsstation för båtavlopp att utplacera strategiskt i området nära de två marina nationalparkerna Ytre Hvaler & Kosterhavet. Ytterligare en tömningsstaiuon placerades ut vid Verdens Ende, nära den nybildade marina Færder nasjonalpark. Där kommunen påtagit sig ansvaret för den mobila tömningsstationen som ansluts till det närliggande kommunala reningsverket. Båda dessa mobila tömningsstationer placerades ut under maj/juni månad under stort pådrag med massmedia. Mobil tömningsstation för båtavlopp som utplaceras på norska sydkusten respektive gränsen mellan de två marina nationalparkerna Ytre Hvaler & Kosterhavet. 41

43 6. Genomförda informationsinsatser internt och externt a. Beskriv hur information och förankring fungerar i projektorganisationen och in i respektive partnerorganisation. Interna arbetsytan på Projectplace utgör ett nav för utbyte av information och dokument inom projektet. Förstärkning av nätverk mellan kommunikationsansvariga hos respektive partner för möjliggörande av informationsspridning om projektet på respektive partners interna och externa forum Uppdatering av sammanställning av lista på respektive partners informations forum för kommunikation i form av Tidskrifter, Nyhetsblad, Seminarier m.m. Presentationer från möten som genomförts inom projektet är tillgängliga på interna arbetsytan för att möjliggöra användning vid partners presentation av projektet Officiell presentation av projektet tillgänglig på interna arbetsytan b. Beskriv vilka insatser som genomförts för att kommunicera projektet externt (i linje med projektets kommunikationsplan) under projektperiod 6 (inom parentes siffror under projektperiod 5). Extern websida (1 227) personer besökte (+85% jämfört med förra perioden) Sidorna visades (6 997) gånger. Unika sidvisningar (4 962) (+86% jämfört med förra perioden) Kommunikationsplanen utgör ett levande dokument. Antogs vid Styrgruppsmötet 5 maj, Twittrar med intresserade i nätverk på mikroblogg twitter.com/havmoterland 250 personer följer oss (+25% jämfört med förra perioden) bestående av myndigheter på nationell, regional och lokal nivå samt privatpersoner. Vårt projekt i sin tur följer 190 (174) personer. 45 (38) personer retweetade (återutsände) våra tweets till sina följare, med en sammanlagd räckvidd på (23 698) personer. Publicitet massmedia 23 publiceringar i massmedia (se bifogad dokumentation) Omnämnanden 26 omnämndande på andra webbplatser (se bifogad dokumentation) Pressmeddelanden Under projektperiod 6 har 5 pressmeddelanden lagts ut 23 maj. Hav møter Land sjøsetter bøye som måler havet 24. maj Tøm møkka ved Verdens Ende 5 juni. Ny handbok gör båtlivet miljösmart 42

44 10 juni pressinbjudan Planering av kust och hav i Norge och Sverige, ett seminarium välkommen! 25 juni Tøm møkka ved Tordenskjoldbukta, Hvaler Tillfällen då projektet presenterats externt i samband med möten och andra aktiviteter I samarbeidsavtale med Oslofjordens båtunion, så har filmproduksjonen; Miljøvennlige båtliv rullet og gått under vårens messe mars Sjøen for all på Telenor arena, og ble godt mottatt mars presenterades Hav möter Lands arbete i samband med Länsstyrelsernas årliga konferens kring utbildning för miljöövervakning av marin miljö. I år hölls konferensen i Göteborg och arrangerades av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Presentationer gjordes av Mats Lindegarth & Martin Gullström (Göteborgs Universitet) samt Göran Sundblad från Aquabiota, Norge som genomförde uppdrag för Hav möter land i våra marina nationalparker Vid konferensen fanns också information och faktablad om Hav möter Land tillgängliga. Som ett led i förankringarbete av projektresultat deltog Temagruppsledaren Per-Olof Samuelsson med presentation av gruppens arbete i ett seminarium i Malmö på Nätverket Renare Mark vårmöte i Malmö mars. 415 deltagare från hela Sverige och grannländer deltog för att lyssna på intressanta föredrag och knyta kontakter. 21 mars Dialogmöte om Havsplanering Västerhavet i Tylösand arrangerat av Länsstyrelserna i Västra Götalands, Hallands och Skånes län i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten. Hav möter land deltog med informationsmaterial, rapporter och kartmaterial. Ca 70 personer bestående av representanter från kustkommunerna, regionerna och länsstyrelserna i Västerhavet deltog från havsplaneområde Västerhavet (från Strömstad i norr till Helsingborg i söder). Hav möter Land på dialogmöte i Tylösand 21 mars med temat Havsplanering Västerhavet 5 maj proejktledaren och ansvarig för delaktiviteten med I Petersens fotspår 130 år senare möte i Köpenhamn med Naturstyrelsen i Danmark för att presentera övergripande arbetet med Hav möter Land samt fokus på fortsatt samarbete kring Petersens undersökningar och koppling till Havsmiljödirektivet för återbesök av Petersens lokaler från maj presentation av Hav möter Land av projektledaren Ingela Isaksson för representanter från SIDA på besök i Göteborg. Nordsjökommissionens besök i Halland där Region Halland stod som värd för Nordsjökommissionens generalförsamlings möte juni, juni deltog Hav möter Land med presentationer övergripande om projektet av projektledare Ingela Isaksson samt fördjupad 43

45 information om Klimatanpassning i kustzonen av Sofia Hedberg Broberg, Temnagruppsledare Klimatanpassningsgruppen och Lennart Benson som presenterade Hav möter Land och Region Hallands arbete med Miljövänligt båtliv. Väskor med information om Hav möter land delades ut. Nordsjökommissionen Generalförsamling på möte i Halland juni tar 12 juni del av information om Hav möter Land och studiebesök vid Kattegatt stränder Hav möter Land tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län (som var värd för kvällsaktiviteten) bidrog vid OSPAR kommissionens kvällsaktivitet 25 juni i samband med OSPAR kommissionens möte i Göteborg juni. Vid hemresan från Styrsö visades den engelska långa versionen av Ocean Hope marint skräp samt väskor och information om Hav möter Land delades ut. Främst Maria Kilnäs men också Ingela Isaksson deltog vid del av OSPAR-kommissionens möte dagtid. 28 juni möte på Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg med representanter från förvaltande nationella myndigheter i Sverige, Norge & Danmark för att diskutera marina nätverk mellan skyddade områden i Kattegatt-Skagerrak. Notis/artikel om «Sveriges kustvatten ska mätas kontinuerligt»där Hav möter Land mätbojar omtalas i SMHI tidskrift Medvind Aktuellt från SMHI Nr En tidskrift med bred spridning hos förvaltande kommunala, regionala och statliga myndigheter samt universitet i Sverige. 20 augusti. Sofia Hedberg Broberg presenterade Hav möter Lands arbete vid Falkenberg kommuns arbetsutskottsmöte. Västerhavsveckan va 31 i augusti. Hav möter Lands filmer visades samt faktablad och informationsmaterial och postrar. Augusti 2013 Hav möter Land Publikationer information i Vattenblänk svenska Vattenmyndigheters Nyhetsbrev 24 augusti i Göteborg på havs- och vattenmyndigheten. Lena Tingström från Havs- och vattenmyndigheten presenterade Hav möter Land i samband med ett nordsikt möte med planerare. 44

46 24 augusti. Lena Tingström HaV, presenterar Hav möter Land vid möte med planerare i Norden c. Beskriv på vilka sätt projektet uppfyller EU: s regler om användning av EU-logon. Vid samtliga inbjudningar till möten, presentationsmaterial (stand ; Faktablad ; Rapportmall ; Power point presentationer m.m.) på externa och interna hemsidor används EU-logon tillsammans med Interreg IV A logo och projektets egen logo för Hav möter Land enligt de riktlinjer som angetts i vägledningen. 7. Avvikelser från projektplan och budget Besvara följande frågor med ett Ja eller Nej. Vid ett Nej ska svaret motiveras a. Kommer projektet att följa tidsplanen? Ja Nej (motivera) Motivering: Upphandlingar & Investeringar i projektet har generellt varit försenade med ca ett halvår upp till ett år. Men samtliga åtagande (sånär på övervakningsbojarnas drift) kommer att uppfylldes, med råge, innan projektperiod 6 slut. b. Kommer projektet att hålla budgeten? Ja Nej (motivera) Motivering: Se ovan I projektet har man som helhet identifierat att man i budgeten gjort en för högt beräknad investeringsandel. Delvis beroende på att kostnaden för M/S Latrina blev betydligt lägre än beräknat, då man av praktiska skäl valde att hyra båt både i Sverige respektive Norge istället för att köpa respektive planerar att hyra mobil tömningsanordning vid sommarens M/S Latrine turné på norska sydkusten. Efter diskussion med KASK-sekretariatet har delar av dessa investeringar nyttjats inköp av mätboj på norsk sida samt två mobila tömningsanordningar för båtavlopp. I oppstarten av prosjektet Hav møter Land var det ikke alle de norske partnerne som klarte å opparbeide nok tid. Selv om det nå har vært jobbet veldig godt og mye, særlig i periode 4 og 5, har vi et etterslep fra oppstarten. Vi søkte derfor om en reduksjon i budsjettet med NOK ,- på Fast ansatt eget personale hvilket medfører at vi må kutte i faktiske kostnader med NOK ,-. Innan ansökan om utbetalning för projektperiod 5 ansökte projektet och erhöll godkännande om budgetförändringar. c. Kommer projektets inriktning, struktur och partnerskap att vara oförändrat? 45

Hav möter Land vill ändra på detta.

Hav möter Land vill ändra på detta. Tänk dig en värld där kartan tar slut vid gränsen Där kunskapen ligger gömd i skilda lådor En värld där klimatet snart kanske höjer vattennivån och rubbar ekosystemen Välkommen till Kattegatt Skagerrak

Läs mer

AG 3 Kust- & havsplanering

AG 3 Kust- & havsplanering AG 1 Klima AG 2 Vannförvaltning & Övervakning AG 3 Kust- & havsplanering AG 4 Information & Administration TG 3.1 Översiktlig nulägesanalys av planeringssystem TG 3.2 Sammanställning av befintliga data

Läs mer

STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK

STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK (version 1.3, 2010-09-07) 1. Information STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK Statusrapport 7 för: Hav möter Land version 2014-04-18 Hav möter Land mätbojar slutligen godkända och åter

Läs mer

Hav möter Land bidrar till att ändra på detta. 2011-09-26 2

Hav möter Land bidrar till att ändra på detta. 2011-09-26 2 Tänk dig en värld där kartan tar slut vid gränsen Där kunskapen ligger gömd i skilda lådor En värld där klimatet snart kanske höjer vattennivån och rubbar ekosystemen Välkommen till Kattegatt Skagerrak

Läs mer

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se Hav möter Land klimat vatten samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead partner) 1 september 2010 31 augusti 2013 Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak

Läs mer

STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK

STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK (version 1.3, 2010-09-07) STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK 1. Information Statusrapport för: Hav möter Land version 2013-05-25 Hav möter Land nätverket förstärks genom formella och

Läs mer

Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne

Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Västra Götaland, Halland & Skåne Välkommen! Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Göteborg, 2 februari 2017 Västra Götaland,

Läs mer

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se Hav möter Land klimat vatten & samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Norsk koordinator: Tyra Risnes Dansk kontaktperson: Peter Grönkjaer Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead

Läs mer

STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK

STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK (version 1.3, 2010-09-07) 1. Information STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK Statusrapport för: Hav möter Land version 2012-11-26 Projektets NYPS ID: 154242 Rapportens period: 2012/03/01

Läs mer

STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK

STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK (version 1.3, 2010-09-07) STATUSRAPPORT INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK 1. Information Statusrapport för: Hav möter Land version 2012-05-21 Hav möter Land nu och för kommande generationer Projektets

Läs mer

1 september 2010 31 augusti 2013

1 september 2010 31 augusti 2013 Hav möter Land klimat vatten & samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Norsk koordinator: Tyra Risnes Dansk kontaktperson: Peter Grönkjaer Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead

Läs mer

Havsplanering. Ingela Isaksson - Länsstyrelsen Västra Götalands län. Foto: Markus Klingberg. Västra Götaland, Halland & Skåne

Havsplanering. Ingela Isaksson - Länsstyrelsen Västra Götalands län. Foto: Markus Klingberg. Västra Götaland, Halland & Skåne Havsplanering Ingela Isaksson - Länsstyrelsen Västra Götalands län Västra Götaland, Halland & Skåne Foto: Markus Klingberg Mat, hälsa, transport, rekreation, pengar 2 Samordnande länsstyrelser 14 kustlänsstyrelser

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

TG 3.3 Klimatilpasning i kustzonen

TG 3.3 Klimatilpasning i kustzonen Björn Evensen, Larvik kommune Bengt Gustafsson, Sotenäs kommun Josefin Kaldo, Lysekils kommun Rickard Karlsson, Orust kommun Sofia H Broberg, Falkenbergs kommun AG 1 Klima AG 2 Vannförvaltning & Övervakning

Läs mer

AG 4 Information & Administration. AG 2 Vannförvaltning & Övervakning. AG 1 Klima. AG 3 Kust & havsplanering

AG 4 Information & Administration. AG 2 Vannförvaltning & Övervakning. AG 1 Klima. AG 3 Kust & havsplanering AG 1 Klima AG 2 Vannförvaltning & Övervakning AG 3 Kust & havsplanering AG 4 Information & Administration TG 3.1 Översiktlig nulägesanalys av planeringssystem TG 3.2 Sammanställning av befintliga data

Läs mer

Marint centrum. där havet är en tillgång

Marint centrum. där havet är en tillgång Marint centrum där havet är en tillgång Program 10 FEB 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Forskningsstudien ECOSIMP i ett Simrishamnsperspektiv, Thomas Palo 13.30 14.00 Rapport från Innovatten, Marint Centrum

Läs mer

Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län Vad är havsplanering? Havsplanering är en demokratisk process som leder

Läs mer

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll Ver 1(5) Datum 2015-03-03 Detta är Kattegatts kustvattenråd Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Geografiskt område... 2 3. Kustvattenrådets syfte... 3 4. Organisation... 3 4.1 Deltagare i Kattegatts kustvattenråd...

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem

Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem SeaGIS 2.0 Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem Ann Holm och Gustav Nygård Österbottens förbund Projekt SeaGIS 2.0 Samarbete mellan Sverige och

Läs mer

I Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene

I Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene I Petersens fotspår Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene 1883-86 Den danske biologen Carl Georg Johannes Petersen utförde 1883-1886 en mycket

Läs mer

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap VGR har kartlagt organisationens arbete med hållbar utveckling som det beskrivs i budget 2016 och övergripande styrdokument i relation till FNs hållbarhetsmål Överblick: FNs mål för hållbar utveckling

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08

Läs mer

Välkomna till Gränsregionalt planforum. Elsie Hellström och Julia Sandberg

Välkomna till Gränsregionalt planforum. Elsie Hellström och Julia Sandberg Välkomna till Gränsregionalt planforum Elsie Hellström och Julia Sandberg Syfte och mål Projektet - Friskt och produktivt Skagerrak - Dialog och samverkan över gränsen - Gemensam kunskapsbas Dagen - Gemensamt

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

Havsplanering. till glädje och nytta för alla

Havsplanering. till glädje och nytta för alla Havsplanering till glädje och nytta för alla 2012-04-02 1 Varför havsplanering? Nuläget: Miljötillståndet är inte hållbart och försämras. Anspråken ökar på att använda haven. Nya användningar och anspråk

Läs mer

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige Vattenförvaltning i grannlandet Sverige Jakob Granit, Generaldirektör Nasjonal vannmiljøkonferanse 2 3 november 2016 Struktur Global utblick Svensk vatten och havsförvaltning Utmaningar, möjligheter, nästa

Läs mer

Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004. Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM

Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004. Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004 Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM The project is co-financed by ERDF through the InterregIIIB North Sea Region programme

Läs mer

Norra Bohuslän. Skärgårdskonferens landstingshuset Carl Dahlberg

Norra Bohuslän. Skärgårdskonferens landstingshuset Carl Dahlberg Norra Bohuslän Skärgårdskonferens landstingshuset 170317 Carl Dahlberg Blå ÖP med Maritim näringslivsstrategi Var gör vi vad, på havet? Hållbart nyttja vår gemensamma resurs! Ett samarbete mellan Strömstad,

Läs mer

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt? Institutionen för akvatiska resurser Karl Lundström Johan Lövgren Mikaela Bergenius PROJEKTFÖRSLAG 2018-09-21 SLU ID: SLU.aqua.2018.5.2-336 Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Övergripande mål 1) SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten

Läs mer

EU-finansiering hur går det till och vad finns?

EU-finansiering hur går det till och vad finns? EU-finansiering hur går det till och vad finns? Göteborgsregionens kommunalförbund Linda Bell Projektkoordinator, GR Planering Rykten om EU-finansiering. Mycket Administration Svår ekonomi.. Krångligt!

Läs mer

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Delfinansieras av Europeiska Unionen,, Interreg IVA Sverige-Norge 2007-2013. Allmänna uppgifter Delområde: Prioriterat

Läs mer

Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla

Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla 4/26/13 Berit Pettersson För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot 1 The

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING

Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN Ärende 5 TIDIGT SKEDE SAMRÅD GRANSKNING SLUTLIGT FÖRSLAG REGERINGENS BESLUT Förslag till Havsplan Östersjön Samrådshandling 2018-02-15 Samråd för en bättre havsplan Detta

Läs mer

Blå ÖP. Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi TILLVÄXT BOHUSLÄN - NOBO. KUSTLIV Göteborg

Blå ÖP. Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi TILLVÄXT BOHUSLÄN - NOBO. KUSTLIV Göteborg Blå ÖP Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi Erfarenheter/kunskap genom tidigare samarbeten: Kustzonsprojektet Samverkansplan för värdefulla kust- och havsområden Hav möter Land Suscod, Ren kust

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder Information från Länsstyrelsen Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder Miljögifter Miljögifter - Tidplan för klassningar Nationell påverkansanalys (GIS) A-, B- och C-anläggningar

Läs mer

Inbjudan till Gränskartseminarium den september 2017

Inbjudan till Gränskartseminarium den september 2017 Inbjudan till Gränskartseminarium den 12 13 september 2017 Det finns ett behov av att dela geodata mellan myndigheter, län och kommuner på båda sidor av den svensk-norska gränsen. 2015 och 2016 arrangerades

Läs mer

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

U2008/3167/UH. Enligt sändlista Regeringsbeslut II:7 2008-04-17 U2008/3167/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att inrätta ett Havsmiljöinstitut Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Göteborgs universitet, Stockholms

Läs mer

Framtagande av lämpliga områden för musselodling med GIS

Framtagande av lämpliga områden för musselodling med GIS Framtagande av lämpliga områden för musselodling med GIS Rapport från projekt Hav möter Land 1 Klima vatten samfundsplanlæging sammen Rapportnummer: 24 Rapportnummer hos Länsstyrelsen: 2013:57 ISSN: 1403-168X

Läs mer

Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla

Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 2016-00181.10 Styrgruppsärende 3 2018-01-11 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

PROJEKTPLAN - STRUKTUR, ROLLER OCH UPPFÖLJNING

PROJEKTPLAN - STRUKTUR, ROLLER OCH UPPFÖLJNING PROJEKTPLAN - STRUKTUR, ROLLER OCH UPPFÖLJNING Mats Johansson Maraton Konsult AB 08:30 Inledning och syfte: Projektmål och indikatorer samt exempel Övergripande struktur för projektplan Uppföljning och

Läs mer

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Europa och Hässleholm Samråd pågår i hela EU. Andra gången - Vattendirektivet Första

Läs mer

Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen

Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen 2017 2020 i samverkan med: I denna sammanställning finns åtgärderna i Utmaningar för ett hållbart

Läs mer

Utkast version 14.12.22. Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life

Utkast version 14.12.22. Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life Utkast version 14.12.22 Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life 1 1. Plattform för hållbar blå tillväxt ÖstersjöInitiativet tillsammans med IVL ansöker om 150 000 i skrivarmedel för

Läs mer

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 9.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten Vattendelegat 10.15 11.15 Nästan 600 sidor Vattenmyndigheten Samarbete

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS.   Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen

Läs mer

Naturtypkartläggning i Åbyfjorden (Lysekil & Sotenäs kommuner) och Tvedestrand kommun. Hav møter Land klima vann planlegging sammen

Naturtypkartläggning i Åbyfjorden (Lysekil & Sotenäs kommuner) och Tvedestrand kommun. Hav møter Land klima vann planlegging sammen Naturtypkartläggning i Åbyfjorden (Lysekil & Sotenäs kommuner) och Tvedestrand kommun Ewa Lawett, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Jan Atle Knutsen, Fylkesmannen i Aust Agder Hav møter Land klima vann

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum KOMMUNIKATIONSPLAN HELENA GRANATH Innovatum SYFTET MED KOMMUNIKATION- OCH INFORMATIONSINSATSER Det övergripande syftet med kommunikationen är att bidra till att projektet når uppsatta mål. STRATEGI För

Läs mer

Water Co-Governance for sustainable eco systems

Water Co-Governance for sustainable eco systems Water Co-Governance for sustainable eco systems Ökat deltagande och genomförande i vattenförvaltningen 2016-2019 Peter Nolbrant peter.nolbrant@havochvatten.se Varför lokalt deltagande? Samverkan är en

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Planering och Förvaltning av nationalparksområdet Kosterhavet/Ytre Hvaler Nationalparkschef Anders Tysklind, Enheten för Kosterhavet,

Planering och Förvaltning av nationalparksområdet Kosterhavet/Ytre Hvaler Nationalparkschef Anders Tysklind, Enheten för Kosterhavet, Planering och Förvaltning av nationalparksområdet Kosterhavet/Ytre Hvaler Nationalparkschef Anders Tysklind, Enheten för Kosterhavet, Naturavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län En av 29. Invigdes

Läs mer

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe Näringsämnen En fördjupning Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Vem är detta? Utredare på Havs- och vattenmiljö enheten Samordnare inom Regionala Havskonventionerna Övergödning som fokusområde Började

Läs mer

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling Fiske och vattenbruk en viktig del av kommunernas översiktsplaner och näringslivsstrategier Nationell Leaderträff Borgholm

Läs mer

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Lisa Emelia Svensson Havs- och vattenambassadör @EmeliaLisa Diskussionspunkter Vatten - en internationell utblick Nationellt och EU perspektiv Dricksvattenutredningen

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0 Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS Johnny Berglund, projektledare Länsstyrelsen Västerbotten EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU) Fastställdes 23 juli 2014 Stödja blå tillväxt

Läs mer

Vattenrådet för Bohuskusten

Vattenrådet för Bohuskusten Preliminär verksamhetsberättelse 2012 och verksamhetsplan 2013 Vattenrådet för Bohuskusten Alla vattenråd med en överenskommelse med vattenmyndigheten för Västerhavet får ett årligt ekonomiskt bidrag för

Läs mer

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion

Läs mer

Norska erfarenheter av förorenade sedimentåtgärdsmetoder. sanering

Norska erfarenheter av förorenade sedimentåtgärdsmetoder. sanering DEN GRØNNE MANUAL- Norska erfarenheter av förorenade sedimentåtgärdsmetoder och sanering Skriven av Roger M Konieczny, COWI Norge Översatt till svenska av Lena Holm Beställare; Østfold Fylkeskommune, Norge

Läs mer

Framtida Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak - utkast till projektplan

Framtida Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak - utkast till projektplan Framtida Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak - utkast till projektplan Bakgrund Inför programperioden 2014-2020 väntas regeringarna ge uppdrag kring programskrivning till regionerna. Region Skåne har aviserat

Läs mer

Kustvatten -Erfarenheter och behov av verktyg och data

Kustvatten -Erfarenheter och behov av verktyg och data Kustvatten -Erfarenheter och behov av verktyg och data Workshop med SMHI 14 april 2016 Malin Kronholm, VM Bottenviken Marina data och verktyg Kustzonsmodellen Vattenwebb Datavärdskap Bedömningsgrunder

Läs mer

Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid

Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid 24.9.2010 Michael Haldin, Naturtjänster / Forststyrelsen En kort översikt över vad vi (inte) vet Havsbottnens topografi batymetri

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 24 februari, 2006

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 24 februari, 2006 Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 24 februari, 2006 Plats och tid Rasta Nordby, Strömstads kommun 24 februari, 2006 09.30 13.00 ande Ole Haabeth, Fredrikstad kommune Erland Lundqvist, Strömstads kommun Clas-Åke

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Swedish Lifewatch hearing 3 December, 2013 Bengt Karlson bengt.karlson@smhi.se SMHI, Research & development, oceanography Sven Källfeldts

Läs mer

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

x Stockholms läns landsting i (s)

x Stockholms läns landsting i (s) x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden

Läs mer

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D Samordning mellan olika planer Samordning mellan olika planer Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske,

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Regional planering enligt PBL finns inte i Skåne men länsstyrelsen har många uppdrag

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Aktivitetsplan Urban Platsinnovation

Aktivitetsplan Urban Platsinnovation Aktivitetsplan Urban Platsinnovation 2016-2018 Nedanstående aktivitetslista uppdateras kontinuerligt. Aktiviteter 2017-2018; budget 1,2 mkr Projektledare för Urban Platsinnovation: Åsa Massleberg, turistchef

Läs mer

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Nästan 600 sidor Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Samrådsmaterial Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsmaterial Förvaltningsplan

Läs mer