Studiehandledning Observera att fullständig version finns i Lisam Yrkesdidaktik och lärande i yrkesämne, del 1, 15 hp

Transkript

1 Institutionen för beteendevetenskap och lärande Yrkeslärarprogrammet 90 hp Linköpings universitet Halvfart, distans Studiehandledning Observera att fullständig version finns i Lisam Yrkesdidaktik och lärande i yrkesämne, del 1, 15 hp Kurskod: 976G03 Vårterminen 2019 Åsa Mårtensson Karolina Muhrman 1

2 Innehåll Om kursen... 3 Lärandemål... 3 Kursens struktur... 3 När- och distansundervisning... 5 Examination och bedömning... 6 Utvärdering... 6 Kurslitteratur... 6 Inte tillåtet att spela in undervisning... 7 Kontakt... 7 Postadress:... 7 Undervisande lärares telefonnummer och e-postadresser:... 7 Schema NU-dagar Schema NU-dagar Schema NU-dagar Schema NU-dagar Schema NU-dag Examination Examination 1 (STN3) 5,5 hp, U-VG Mål: Betygskriterier: Examination 2 (STN4) 9 hp, U-VG Mål: Betygskriterier: Examinerande muntlig uppgift: MTN2 0,5 hp, Genomförande av lektion, U-G Betygskriterier: Litteraturförteckning Obligatorisk litteratur Referenslitteratur

3 Om kursen I denna studiehandledning beskrivs innehåll och arbetssätt för den tredje kursen i Yrkeslärarutbildningen, Yrkesdidaktik och lärande i yrkesämne, del 1. Inledningsvis presenteras kursens syfte och översiktlig arbetsstruktur, examinationsformer och kontaktuppgifter. Därefter presenteras kursens olika huvudmoment inkluderande schema, litteratur och övningsuppgifter. I slutet på studiehandledningen finns ett avsnitt om kursens examination. Kursen bygger vidare på kunskaper som du tillägnat dig i de två tidigare kurserna. Exempelvis kommer du att ha god nytta av de bearbetningar och reflektioner du redan gjort om begreppen kunskap, yrkesämne och yrkeskunskap samt organisation och styrning av skolan. Du kommer också att fortsätta utveckla dina färdigheter att läsa större textmassor och att i egna texter kunna referera till vad du läst - men också formulera egna reflektioner kring hur det som du har läst kan relateras till ett praktiskt sammanhang i skolan. För mer information om programmet kan du läsa Yrkeslärarutbildningen. Övergripande studiehandledning för hela yrkeslärarprogrammet. Den fick du när du startade programmet, men den finns även på Lisam för denna kurs. Du kan också vända dig till studievägledare och VFU-samordnare för frågor som berör deras ansvarsområden. Lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna redogöra för, samt tillämpa, centrala didaktiska begrepp och frågeställningar inom yrkesundervisning använda styrdokument som grund för undervisningsplanering relatera teorier och begrepp om lärande till yrkeslärarrollen och undervisningspraktiken reflektera kring vuxnas lärande i relation till yrkesutbildning förklara och använda kunskap om ungdomars behov och utveckling vid planerande av yrkesundervisning. diskutera användandet av digitala verktyg i den egna undervisningen tillämpa och reflektera kring intervju som metod för datainsamling Kursens struktur Kursen inleds med en introduktion av design, planering och genomförande av undervisning genom att fokusera didaktik och didaktiska begrepp. Vad som kan betraktas som grundläggande didaktiska frågor presenteras, t ex frågor som berör undervisningens innehåll (VAD), genomförande (HUR), för vilka studerande (FÖR VEM) samt utifrån vilka övervägningar (VARFÖR). Utifrån dessa frågor kommer sedan lärarens arbete med att organisera och planera undervisning att diskuteras och övas. Frågan om undervisningens mål och innehåll (VAD) har behandlats under föregående kurs då läroplan och kursplaner har undersökts. Även i programmets första kurs fick den studerande möjlighet att fundera över undervisningsämnets innehåll genom att undersöka och reflektera över sin egen yrkeskunskap, vilket utgör en viktig utgångspunkt för yrkeslärarens 3

4 undervisning. VAD-frågan blir i den här kursen fortsatt central då all undervisning ska utgå från styrdokumenten. De första NU-dagarna introduceras förutom grundläggande didaktiska begrepp och frågor temat om undervisning FÖR VEM. Två föreläsningar behandlar yrkesutbildningens deltagare ungdomar och vuxna. Observera att du redan till NU-dag 1 ska ta med dig ett undervisningsmaterial. Den andra omgången av NU-dagar behandlar lärande och dess förutsättningar. Olika perspektiv på lärande och design för lärande introduceras. Intervjumetodik som metod, samt kvalitativ forskningsmetod introduceras tillsammans med övningsuppgift på temat. Mellan NU-dag 2 och 3 genomför ni ett grupparbete på distans som presenteras vid NU-dag 3. Kursens första examination (STN3) genomförs mellan den andra och tredje omgången NUdagar. Den tredje omgången av NU-dagar fortsätter temat om lärande och undervisningens HUR. Vid vår fjärde träff kommer du att få ta del av olika undervisningsmetoder. Kursens andra examination (STN4) genomförs efter den fjärde träffen. Den avslutande NU-dagen innehåller en obligatorisk examinerande övning. vi följer även upp övningsuppgifter och undervisningsplanering samt behandlar uppföljning/utvärdering av undervisning. Allt vi gör i kursen (föreläsningar, seminarier, grupparbeten, lektioner, övningsuppgifter, aktiviteter i Lisam etc.) är planerat med studentens lärande i centrum. Eftersom didaktik och lärande är fokus för kursen vill vi uppmana alla studenter att genom kursen reflektera kring Hur var det att lära på det här sättet? 4

5 När- och distansundervisning Innehåll Dag och datum Tid NU-dag 1 tisdag 22/ onsdag 23/ Inlämning ÖU1 Inlämning ÖU2 NU-dag 2 Didaktik och vuxendidaktik Yrkesutbildning för vem? Vem är yrkeseleven? onsdag 6/2 onsdag 20/2 onsdag 27/ torsdag 28/ Examination 1 STN3 måndag 4/3 måndag 11/3 Grupparbete Perspektiv på lärande NU-dag 3 torsdag 28/ fredag 29/ Inlämning ÖU3 Inlämning ÖU4 Inlämning ÖU5 Motivation måndag 8/4 Didaktik i Tisdagen 30/4 praktiken IKT NU-dag 4 onsdag 8/ torsdag 9/ Examination 2 STN4 måndag 13/5 måndag 20/5 Inlämning Inför MTN2 Måndag 27/ NU- dag 5. Examnination 3 MTN2 tisdag 4/

6 Observera att du till NU-dag 1 ska: 1) Ta med ett undervisningsmaterial som används i undervisning (antingen av dig eller av någon annan som undervisar på det program du studerar för att bli lärare). Det kommer att användas som exempel vid dessa dagar. Det kan vara en bok, ett IT-baserat undervisningsprogram eller något annat. 2) Fundera på hur simulering används i undervisning på det program som du undervisar på. Mellan NU-dagarna sköter du dina studier på din hemort, läser kurslitteratur och arbetar med kursens läs- och övningsuppgifter. Du har som tidigare lärplattformen Lisam som stöd för dina studier, men också för kommunikation med kurskamrater och kursens lärare. Inför NU-dagarna är det en förutsättning att du har läst de delar av kurslitteraturen som relaterar till de områden som behandlas enligt schemat för att du ska kunna delta aktivt i undervisningen. Den undervisning som genomförs på campus och via Lisam ska du se som möjlighet att möta olika former av undervisning (föreläsning, gruppdiskussioner, grupparbeten, muntliga redovisningar, tvärgruppsarbete och -redovisning, skriftlig samt muntlig utvärdering). Vi kommer kontinuerligt att diskutera didaktiska begrepp och undervisning i förhållande till lärande, ett aktivt deltagande under och mellan NU dagarna är därför av vikt för ditt lärande. Examination och bedömning Syftet med kursens examination är flerfaldigt. Examinationen har ett kontrollerande och ett utvecklande syfte. Att kontrollera att de studerandes kunskaper motsvarar kursplanens målsättning syftar till kvalitetssäkring av utbildningen. Det utvecklande syftet med examinationen avser den enskilda studerandes utveckling under studierna. Genom examinationen skapas förutsättningar för den studerande att reflektera över de nyförvärvade kunskapernas relevans för den kommande yrkesutövningen. Examination innebär också att den studerande med jämna mellanrum sammanfattar utbildningen och reflekterar över dess genomförande. Detta för att den studerande ska kunna jämföra med egna förväntningar/behov och, inom utbildningsplanens ramar, kunna påverka innehållet i sin egen utbildning. Kursen examineras genom två skriftliga hemtentamina samt ett muntligt. Utvärdering Kursen utvärderas på två sätt. Via EvaLiUate ska du svara på frågor som dels är generella för studier vid vårt universitet, dels specifika för yrkeslärarprogrammet. Dessutom utvärderas kursen muntligt på den sista NU-dagen i maj. Då ska du få möjlighet att, enskilt och tillsammans med dina studiekamrater, reflektera över de kunskaper du har förvärvat under kursen och vilken relevans dessa har för ditt framtida arbete som yrkeslärare. Du ska också få möjlighet att reflektera över utbildningens genomförande för att du ska kunna jämföra detta med dina egna förväntningar och behov. Kurslitteratur I slutet på studiehandledningen finner du en förteckning över den kurslitteratur som vi ska använda i kursen. I anslutning till NU-dagarnas schema presenteras vilka böcker som kan vara lämpliga att studera för just dessa dagar. Du finner den obligatoriska kurslitteraturen i litteraturlistan. Referenslitteratur presenteras på undervisningen och kan ses som fördjupningslitteratur om du vill läsa mer än vad som tas upp i den obligatoriska kurslitteraturen. 6

7 Inte tillåtet att spela in undervisning Linköpings universitet har beslutat att ljudupptagning, fotografering, filmning och liknande inspelning av föreläsningar, seminarier och andra undervisningssituationer inte är tillåten. Ett undantag är studenter med funktionsnedsättning, som med anledning av denna behöver särskilda hjälpmedel, äger rätt att göra ljud- och bildupptagning. Då får det endast göras av studenten själv genom personlig närvaro vid föreläsningen. Sådant behov ska meddelas i god tid före föreläsningen. Det är den enskilde studenten som har ansvar att vid förfrågan uppvisa intyg om sådant behov, utfärdat av koordinator för studenter med funktionshinder vid Linköpings universitet. (Regler för studenters möjlighet till ljud- och bildupptagning i samband med undervisningssituationer vid Linköpings universitet, Dnr LiU ) Kontakt Postadress: Åsa Mårtensson Linköpings universitet Campus Valla, IBL LINKÖPING Undervisande lärares telefonnummer och e-postadresser: Åsa Mårtensson, kursansvarig, universitetsadjunkt, , asa.martensson@liu.se frågor om kursen, litteraturen, schema etc. Karolina Muhrman, lärare, universitetslektor, , karolina.muhrman@liu.se Helena Tsagalidis, universitetslektor och programansvarig utbildningsledare, , helena.tsagalidis@liu.se för övergripande frågor om programmet, tillgodoräknande, etc. Linda Ahl, administratör , linda.ahl@liu.se frågor om registrering, betyg etc. linda.ahl@liu.se frågor om registrering, betyg etc. Studievägledare (flera stycken), , studievagledare.larli@liu.se Inger Haglund, VFU-samordnare, , Inger.haglund@liu.se VFU-placeringar etc. 7

8 Schema NU-dagar 1 Tisdag 22 januari, Kursintroduktion, Åsa Mårtensson och Karolina Muhrman Didaktik och yrkesdidaktik, Karolina Muhrman Seminarium: Didaktik och yrkesdidaktik, Karolina Muhrman intro övningsuppgift Läromedel i yrkesundervisning, Helena Tsagalidis Onsdag 23 januari, Seminarium: läromedelsanalys Ungdomars utveckling, ungdomskulturer och det mångkulturella klassrummet, Åsa Mårtensson Vuxnas lärande, Johanna Mufic Introduktion övningsuppgift 2 Åsa Mårtensson Schema NU-dagar 2 Onsdag 27 februari Föreläsning Lärande: Kommunikation och samspel i yrkesundervisning, Ronny Högberg Seminarium: Lärande: Kommunikation och samspel i yrkesundervisning Ronny Högberg Seminarium: Övningsuppgift 1: Karolina Muhrman Föreläsning Design för lärande Åsa Mårtensson + intro ÖU Undervisning i yrkesämne Torsdag 28 februari Seminarium Design för lärande Åsa Mårtensson Kvalitativa studier och intervjun som forskningsmetod. Johanna Köpsén Föreläsning: Teorier om lärande Tobias Karlsson 8

9 14 15 Grupparbete: Teorier om lärande Tobias Karlsson och Åsa Mårtensson Sammanfattning och avslut Åsa Mårtensson Schema NU-dagar 3 Torsdag 28/ Grupparbete: Perspektiv på lärande (eget arbete) Redovisning grupparbete: Perspektiv på lärande Åsa Mårtensson och Tobias Karlsson Gruppseminarium: Perspektiv på lärande och arbete Åsa Mårtensson, och Tobias Karlsson Fredag 29/ Redovisning grupparbete perspektiv på lärande 4+5 Åsa Mårtensson, Tobias Karlsson Gruppseminarium: Perspektiv på lärande 4+5 och arbete, Åsa Mårtensson, Tobias Karlsson Motivation för lärande, Karolina Muhrman Seminarium motivation, introduktion övningsuppgift 3 motivation och övningsuppgift 5 IKT Karolina Muhrman Schema NU-dagar 4 Onsdags 8 maj Seminarium övningsuppgift 3 motivation Karolina Muhrman, Johanna Mufic Lektion Undervisningsmetoder Åsa Mårtensson Uppföljning av Övningsuppgift 4 undervisning i yrkesämne Åsa Mårtensson, Tobias Karlsson Torsdag 9 maj 8-10 Föreläsning Sociala kategorier i undervisning och lärande Johanna Köpsén Seminarium Sociala kategorier i undervisning och lärande Johanna Köpsén 9

10 13-15 Redovisning av övningsuppgift 5 IKT Tobias Karlsson Genomgång inför examinationsuppgift 2 och 3 Åsa Mårtensson Karolina Muhrman Schema NU-dag 5 Tisdag 4 juni Examinerande redovisning, MTN2, Gruppseminarium, Planering, genomförande och uppföljning av undervisning, Åsa Mårtensson, Karolina Muhrman, Ronny Högberg, Inger Haglund, Tobias Karlsson, Johanna Mufic Examinerande redovisning, MTN2, Gruppseminarium, Planering, genomförande och uppföljning av undervisning, Åsa Mårtensson, Karolina Muhrman, Ronny Högberg, Inger Haglund, Tobias Karlsson, Johanna Mufic Uppföljning och utvärdering av lärande Åsa Mårtensson, Karolina Muhrman Inför VFUI, Inger Haglund och Helena Tsagalidis 10

11 Examination Examination 1 (STN3) 5,5 hp, U-VG Genomförs som hemtentamen och lämnas in i Lisam. Tentamensfrågorna läggs ut på Lisam kl måndag den 4 mars och tentamen ska vara inlämnad på Lisam senast kl måndag den 11 mars Datum för omtentamen 1: måndagen den Datum för omtentamen 2: måndagen den Datum för omtenta 3: I samband med kursen vt 20 Mål: redogöra för, (samt tillämpa,) centrala didaktiska begrepp och frågeställningar inom yrkesundervisning reflektera kring vuxnas lärande i relation till yrkesutbildning förklara och använda kunskap om ungdomars behov och utveckling vid planerande av yrkesundervisning. Betygskriterier: För betyget Godkänd kan studenten redogöra för några relevanta centrala didaktiska begrepp och frågeställningar inom yrkesundervisning. Studenten kan i viss mån relatera begreppen till varandra samt förklara hur de tillämpas i yrkesundervisning. peka på några grundläggande förutsättningar för vuxnas lärande. exemplifiera hur ungdomars behov och utveckling påverkar planering för yrkeslärande. För betyget Väl Godkänd kan studenten dessutom visa att den med säkerhet kan relatera de centrala begreppen till varandra samt visa på hur de är beroende av varandra. Vidare förklarar studenten ingående hur de centrala didaktiska begreppen och frågeställningarna tillämpas i yrkesundervisningen och vad det får för konsekvenser. kritiskt och ingående reflektera kring förutsättningarna för vuxnas lärande ur olika perspektiv. motiverat och nyanserat diskutera hur ungdomars behov och utveckling påverkar planering för yrkeslärande. Examination 2 (STN4) 9 hp, U-VG Genomförs som hemtentamen och lämnas in i Lisam. Tentamensfrågorna läggs ut på Lisam kl måndag den 13 maj och lämnas in på Lisam senast kl måndag den 20 maj. Datum för omtentamen 1: STN

12 Datum för omtenta 2: STN Datum för omtenta 3: I samband med kursen vt 20 Efter dessa tillfällen erbjuds studenten att tentera i samband med att kursen går nästa gång. Studenter som blivit underkända på tre tentamina har rätt att bli bedömd av annan examinator. Mål: redogöra för, (samt tillämpa,) centrala didaktiska begrepp och frågeställningar inom yrkesundervisning relatera teorier och begrepp om lärande till yrkeslärarrollen och undervisningspraktiken använda styrdokument som grund för undervisningsplanering diskutera användandet av digitala verktyg i den egna undervisningen tillämpa och reflektera kring intervju som metod för datainsamling Betygskriterier: För betyget Godkänd kan studenten göra grundläggande kopplingar mellan några relevanta teorier kring lärande och undervisning. exemplifiera hur digitala verktyg kan användas för yrkeslärande inom relevant ämnesområde och diskutera användandet av dessa. reflektera kring intervju som metod för insamlande av olika formera av data. För betyget Väl Godkänd kan studenten dessutom göra utförliga kopplingar mellan teorier om lärande och undervisning. ingående diskutera för- och nackdelar (problematisera) digitala verktyg i undervisning. resonera kring hur intervju som metod kan tillämpas i lärarrollen. Examinerande muntlig uppgift: MTN2 0,5 hp, Genomförande av lektion, U-G Genomförs som muntligt seminarium med studenterna som seminarie-/lektions ledare den 4 juni kl Vid momentet examineras följande kursmål: redogöra för, samt tillämpa, centrala didaktiska begrepp och frågeställningar inom yrkesundervisning Betygskriterier: För betyget Godkänd kan studenten tillämpa flera centrala didaktiska begrepp vid planering för och vid genomförande av undervisning för lärande. Om dessa kriterier bedöms ej vara uppfyllda får studenten betyget Underkänd och får tillfälle att lämna in en ny planering samt genomföra introduktionen vid ett senare tillfälle. 12

13 Datum för omtentamen 1: Datum för omtentamen 2: Datum för omtenta 3: I samband med kursen vt 20 13

14 Litteraturförteckning Detta är en samlad förteckning över kurslitteraturen både den obligatoriska och förslag på fördjupningslitteratur för den som vill läsa mer. Obligatorisk litteratur Abrandt Dahlgren, M., & Carlsson, I. (2009). Lärande på vuxnas vis vetenskap och beprövad erfarenhet. Lund: Studentlitteratur. Kap 1 4 Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber Englund, B. (2006). Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning. Bilaga till Läromedlens roll i undervisningen, rapport 2006:284. Finns som pdf i Lisam. Gustavsson, S. (2013). Blivande yrkeslärares beskrivningar av yrkesämnets didaktik. Utbildning och lärande Vol. 7 nr 1 Hansson, T. (2009). Didaktik för yrkeslärare. Lund: Studentlitteratur. (kap. 1, 2, 5, 8) Johansson, T., Lindgren, S. & Hellman, A. (2013). Nya uppväxtvillkor: samhälle och individ i förändring. Stockholm: Liber. Jungert, T. (2015). Inre motivation positivt för elevers utveckling och lärande. Venue Köpsén, S. (Red.) (2014). Lära till yrkeslärare. Lund: Studentlitteratur. (kap 4 & 5) Lindqvist, P. (2015). Ödmjuk orubblighet. En avgo rande (och rimlig) kvalitet i la rares yrkeskunnande. Nordisk tidskrift för allmän didaktik 1(1), Linnéuniversitetet: Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. ro.pdf Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red) (2014). Lärande skola bildning, Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur, (Kapitel 6, 7, 8, 9, 12, 13 & 14) Långström, S. & Viklund, U. (2010). Metoder undervisning och framträdande. Lund: Studentlitteratur (valda delar) Skaalvik, Einar M. & Skaalvik Sidsel (2016). Motivation och lärande. Stockholm: Natur och kultur Skolinspektionen. (2016). Lärarstöd och arbetsformer i gymnasieskolans yrkesprogram. Examensmål, Ämnesplaner och centralt innehåll för lämplig kurs inom gymnasial yrkesutbildning. Artiklar kan tillkomma litteraturlistan, meddelas vid NU-dagarna. Referenslitteratur Dessa böcker erbjuder valfri fördjupning till ovanstående litteratur. Bronäs, A., & Runebou, N. (2010). Ämnesdidaktik en undervisningskonst. Stockholm: Nordstedts förlag. Colnerud, G., & Granström, K. (2015). Respekt för lärarprofessionen: om lärares yrkesspråk och yrkesetik. [Ny, reviderad och uppdaterad utgåva] Stockholm: HLS. Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. 14

15 Fuglestad, O. L. (1999). Pedagogiska processer empiri, teori, metod. Lund: Studentlitteratur Gruber, S. (2008). När skolan gör skillnad: skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber. Illeris, K. (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur. Köpsén, S. (2014). How vocational teachers describe their vocational teacher identity. Journal of Vocational Education & Training, vol 66:2, , (kan laddas ner från universitetsbiblioteket) Lindström, G., & Pennlert, L Å (2009). Undervisning i teori och praktik. Umeå: Fundo förlag Muhrman, K., & Samuelsson, J. (2015). Hur kan man öka elevernas motivation för matematik. v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1- matematik/gymnasieskola/444_undervisamatematikpayrkesprogram%20gy/2_arbetame deleversinstallningtillmatematik/material/flikmeny/taba/artiklar/ygy_02a_02_motivat ion_ docx Nielsen, K., & Kvale, S. (red) (2000). Mästarlära. Lärande som social praxis. Lund: Studentlitteratur. Läs: Förord, Kap 1, 2, 3, 5, 8. Rystedt, H., Säljö, R.(red) (2008). Kunskap och människans redskap: teknik och lärande. Lund: Studentlitteratur. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts förlag. Tyson, R. (2018). Är det meningsfullt med evidensbaserad ämnesdidaktik. Skola och samhälle. A+SkolaOchSmhalle+%28Skola+och+Samhälle%29 Uljens, M. (red) (2008). Didaktik. Lund: Studentlitteratur 15