Hanna Mankeus, Nacka kommun Inger Dobson, Ekerö kommun Vecka 7 och 8, Enebybergs Montessoriförskola Danderyds kommun

Transkript

1 Hanna Mankeus, Nacka kommun Inger Dobson, Ekerö kommun Vecka 7 och 8, 2015 Enebybergs Montessoriförskola Danderyds kommun

2 Innehållsförteckning VÅGA VISA 3 FAKTADEL 4 OBSERVATIONENS METOD 5 SAMMANFATTNING 6 Sammanfattande slutsats 6 Starka sidor 7 Förbättringsområden 7 MÅLOMRÅDEN 8 Normer och värden 8 Utveckling och lärande 11 Ansvar och inflytande för barn 16 Förskolechefens ansvar 19 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION 22 REFERENSER 23 2

3 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. VÅGA VISA: baseras på läroplaner för förskola och skola utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling Observationer inom Våga Visa Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en förskola i en annan kommun. Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden: Normer och värden Utveckling och lärande Ansvar och inflytande för barn Förskolechefens ansvar Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer förskolans arbete och resultat inom målområden, baserat på Observationer i verksamheten Intervjuer med personal och skolledning samt samtal med barn Förskolans styrdokument Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda frågeställningar. Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på 3

4 FAKTADEL Fakta om enheten Förskolan/delenhetens namn: Enebybergs Montessoriförskola Är verksamheten kommunal Fristående. Kicki Näslund eller fristående? Om fristående ange ägare. Antal avdelningar. 2 Ev. profil på förskolan. Montessoripedagogik Statistik Antal barn: 12/21 totalt 33 Antal pedagoger i barngrupp 3/3 totalt 6 Antal barn per pedagog 5,5. Vill påpeka att vi i dagsläget har flera deltidsbarn (omräknat till heltidstjänst) Antal legitimerade 1 förskollärare. Organisation /Ledning Hur är ledningen organiserad? (finns ledningsgrupp, andra ledningsfunktioner) Ledningsresursens årsarbetstid på förskolan. Förskolan drivs som enskild firma. Huvudmannen arbetar full tid i barngrupp. En förskolechef arbetar 80% varav 18 timmar i veckan i barngrupp. 736 h 4

5 OBSERVATIONENS METOD Vi observerar Enebybergs Montessoriförskola i Enebyberg 9-11 februari Vi besöker förskolans båda avdelningar Vi observerar utevistelse på gården, i parken och en skogsutflykt Vi deltar vid samlingar, måltider och övriga aktiviteter Intervju med förskolechef Intervju med två pedagoger, en från varje avdelning Har kortare samtal med övriga pedagoger Har kortare samtal med några barn och föräldrar Före observationen har vi observatörer läst igenom översända dokument samt tagit del av förskolans hemsida 5

6 SAMMANFATTNING Sammanfattande slutsats Enebybergs Montessoriförskola är en fristående förskola som finns i en enplansvilla. Förskolan har två avdelningar, en för barn mellan 1-3 år och en för barn mellan 3-5 år. Den präglas av närvarande pedagoger med ett engagerat och respektfullt förhållningssätt, vilket bidrar till trygghet och arbetsro på förskolan. Förskolan har en strukturerad pedagogisk miljö med montessoriematerialet i fokus som stimulerar till utveckling och lärande. Barnen är delaktiga och får ta stort ansvar i samband med förskolans rutiner. Närmiljön med dess möjligheter utnyttjas väl i verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen är ett utvecklingsområde och bör synliggöras för barnen för att öka deras medvetenhet, delaktighet och ansvar över deras lärande. Kunskaper om den moderna tekniken behöver också utvecklas för att kunna användas som ett pedagogiskt verktyg. Förskolan behöver fördjupa sitt värdegrundsarbete med betoning på genus och kulturfrågor. Ledningen behöver tydliggöra förskolans ansvarsfördelning och bedriva ett mer aktivt arbete med utvecklingsfrågor. 6

7 Starka sidor Förskolan präglas av trygghet och arbetsro, Normer och värden sid 9 Pedagogernas närvaro, fokus och delaktighet tillsammans med barnen, Normer och värden sid 9 Förskolans strukturerade innemiljö bidrar till utveckling och lärande, Utveckling och lärande sid 11 Barnens ansvar, delaktighet och inflytande vid rutinsituationer, Ansvar och inflytande sid 16 Förbättringsområden Öka medvetenheten i arbetet med värdegrundsfrågor, Normer och värden sid 9 Utveckla den pedagogiska dokumentation, Utveckling och lärande sid 11 Användandet av modern teknik kan utvecklas på förskolan, Utveckling och lärande sid 11 Öka barns inflytande över hela verksamheten, Ansvar och inflytande sid 16 Ledningen behöver tydliggöra förskolans ansvarsfördelning och bedriva ett mer aktivt arbete med utvecklingsfrågor, Förskolechefens ansvar sid 18 7

8 MÅLOMRÅDEN Normer och värden Beskrivning Värdegrundsarbetet Förskolans pedagoger har tillsammans diskuterat värdegrundsfrågor och utarbetat en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Planen innehåller förskolans vision, utvärdering från föregående år, kartläggning och nulägesanalys samt mål och åtgärder. De har också en handlingsplan för barn som biter andra barn. Vi saknar dock dokumentation som visar om det förekommer diskriminering eller kränkningar och hur förskolan i så fall arbetar vidare med det. Vi läser i planen att pedagogerna kartlagt verksamheten, sett till att allt materialet är tillgängligt och att alla barn använder och leker med det. Vi ser att pojkar och flickor leker och arbetar mycket tillsammans, speciellt i arbetet med montessorimaterialet. Pedagogerna berättar för oss att de inte har något genomtänkt arbetssätt om hur de arbetar med genusfrågor men att detta är ett kommande utvecklingsområde som de vill arbeta vidare med. De berättar också att de behöver diskutera och ta ställning till mer kulturspecifika frågor framöver då detta aktualiseras allt mer i dagens samhälle. I dagsläget finns inga barn på förskolan med annan kulturell bakgrund. Pedagoger och barn har tillsammans utarbetat en kompissol på de äldre barnens avdelning efter att tillsammans ha läst litteratur och samtalat om värdegrundsfrågor. På solens strålar beskriver de hur en bra kompis ska vara som till exempel att vara snälla mot varandra, att säga förlåt och att inte slåss. Pedagogerna berättar för oss att de vid konflikter mellan barnen kan påminna dem om vad de tillsammans skrivit och att det har bidragit till mer förståelse. Vi ser ett barn som retat ett annat ångerfullt går fram till det andra barnet och säger förlåt. 8

9 Förhållningssätt mellan barn och personal Vi ser att pedagogerna bemöter barnen och varandra på ett välkomnande sätt. Vi ser också vid flera tillfällen att barnen varmt välkomnar varandra till förskolan. Pedagogerna är ständigt närvarande tillsammans med barnen och vägleder dem i deras aktiviteter. Detta ser vi under arbetspassen med montessorimaterialen, i leken, vid utflykter och vid rutinsituationer. Vi ser också att pedagogerna delar upp sig och finns till hands för barnen vid alla tillfällen. Pedagogerna hjälps åt i vardagssysslor och täcker ofta upp för varandra till exempel vid sjukdom. Om vikarier anlitas är de oftast placerade hos de äldre barnen så att de yngsta ska få trygghet med ordinarie pedagoger från förskolan. Barnen på förskolan leker och arbetar tillsammans. Vi ser få konflikter mellan barnen. Pedagogerna berättar att de arbetar med att få barnen att hantera konflikterna själva. Behöver barnen hjälp att lösa konflikten, frågar pedagogen vad är det som hänt?, hur gör vi nu? Arbetsklimat för barn Pedagogerna har utarbetat en miljö för barnen med tillgängligt och intressant montessorimaterial. Vi ser att detta leder till den arbetsro som råder i verksamheten, trots att många barn ska samsas på en mindre yta. Vid måltiderna är barnen på de äldre barnens avdelning uppdelade vid flera bord i två rum, medan de yngre barnen som är färre till antalet sitter tillsammans vid flera bord i samma rum. På de äldre barnens avdelning har de rullande mellanmål. Med det menas att några barn i taget äter tillsammans. När ett barn ätit klart går den och bjuder in en kompis som får äta. Vi ser att pedagogerna inger trygghet genom att befinna sig där barnen är. Både vid ute- och innelek finns pedagogerna som hjälp och stöd i barnens lek. Vid rutinsituationer finns en vuxen tillhands som stöttar barnen mellan olika aktiviteter. Pedagogerna berättar att de har bra överblick över gården och att de där ser alla barn. De är däremot inte är ute när det är mörkt eftersom de har för dålig belysning på gården. Förskolechefen berättar att föräldrarna är våra kunder och att det är viktigt att de är nöjda och trygga. Vi möter föräldrar som bekräftar för oss att de är mycket nöjda med sin förskola och att de känner sig trygga här. Det är en fantastisk förskola, säger en förälder till oss. 9

10 Bedömning i text Det finns till viss del en gemensam syn på värdegrunden bland pedagogerna. Ett tydligare arbetssätt behöver utarbetats med kultur och genus i fokus. Ett aktivt arbete med att utveckla en förståelse för allas lika värde bedrivs. Det pågår till stora delar ett systematiskt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan har nyligen utarbetat en plan för detta. Vi saknar dock dokumentation i den som påvisar aktuell diskriminering och kränkning och hur förskolan arbetar med detta. Det finns ett varmt och respektfullt förhållningssätt på förskolan. Vi ser få konflikter på grund av ständigt närvarande pedagoger. Förskolan bedriver en verksamhet som i hög grad präglas av arbetsro. Bedömning enligt skala 1 Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora förbättringsbehov 2.0 Mindre god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden 3.0 God kvalitet Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 4.0 Mycket god kvalitet Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 10

11 Utveckling och lärande Beskrivning Hur enheten arbetar för att varje barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta målområde i läroplanen Grunden för utveckling och lärande baseras på montessoripedagogiken och det gedigna material som finns kopplat till det, berättar förskolechefen. Materialet är anpassat så att det stimulerar alla läroplanens målområden och med varierande svårighetsgrad för att utmana alla barn. Detta är ofta placerat på hyllor från vänster till höger med det lättaste från vänster. Förskolan använder sig av krysslistor, där de ser att allt material blir visat för samtliga barn. Pedagogerna berättar att de hela tiden arbetar med att stimulera barnens språkutveckling. De sjunger, räknar, har högläsning, diskuterar, rim- och ramsar, reflekterar och pratar med barnen. Det är viktigt att snappa upp det som de vill prata om, säger en pedagog. På de yngre barnens avdelning arbetar de bland annat med Babblarna 2 och med dess sånger och böcker. Pedagogerna berättar att de använder mycket konkret material för att stimulera barnens språkutveckling, vilket vi ser fängslar barnen speciellt under deras samlingsstunder. Vi är med på en samling för de yngre barnen där pedagogen läser en rimsaga med olika djur. Barnen får vara delaktiga i sagan. De får berätta vad djuren heter och härma deras läten, de får knacka hårt eller löst, räkna djuren och rimma. Vi ser att barnen med glädje är delaktiga i samlingen. Under en annan samling får barnen reflektera tillsammans med sin pedagog om vad de gjort förra veckan när det hade kommit mycket snö och vilka vintersånger de sjöng. De samtalar också om förmiddagens händelser i samband med en skogsutflykt. Pedagogerna berättar att de vill gå en kurs i teckenkommunikation för att ytterligare stödja de yngre barnens språkutveckling. De äldre barnen har högläsning efter lunch varje dag och de yngre barnen får höra på saga när de vill. Pedagogerna berättar att de ofta läser för dem och vi ser det vid flera tillfällen under vårt besök. För att väcka barns intresse för läsinlärning använder sig förskolan bland annat av ett material I spy with my little eye, någonting som börjar på L (l:et ljudas). Små föremål från alfabetet läggs på bordet och sorteras sedan in i olika fack, från a-ö. Vi ser en pedagog som sitter och arbetar med detta material tillsammans med ett barn och vi ser också två barn som arbetar med det tillsammans. Det ena barnet frågar och det andra barnet svarar. Förskolechefen berättar att matematiken finns med hela tiden i vardagen. Vi ser att det stora, tillgängliga utbudet av montessorimaterial, erbjuder mycket matematiskt tänkande. Vi ser att de yngre barnen har ett aktivitetsbord på sin avdelning med hål för en bunke. Där i har de vatten, ris eller sand. Barnen får leka med kannor, slevar och decilitermått och får på så sätt arbeta med volym och vikt. Vi ser att barnen ofta står där och experimenterar. 2 Ett språkmaterial för barn 11

12 Vi är med på ett montessoripass med de äldre barnen där en pedagog och tre barn samarbetar med ett matematikmaterial. På en matta får barnen lägga ut sifferbilder med ental, tiotal, hundratal och tusental. Därefter får de lägga ut små kulor, som finns som ental, rader med tiotal och hundratal och kuber som tusental, bredvid några av talen. Pedagogen ber sen barnen hämta ett visst antal av kulorna, vilka är placerade i en låda som de kallar för banken. Dessa paras sedan ihop med siffrorna. Pedagogen utmanar barnen med olika svårighetsgrader. Vi ser också barn som självständigt eller tillsammans med en kamrat bygger med klossar, spelar spel eller lägger pussel på små mattor på golvet. I montessoriematerialet finns ett område som kallas för praktiska livets övningar. Dessa övningar innefattar sysslor såsom att vattna blommor, torka bord, skala och dela kokta ägg, ösa och hälla med vatten, med mera. Vi ser att barnen med förtjusning ägnar sig åt dessa sysslor. Materialet är, läser vi i förskolans dokument, väl genomtänkt för att bland annat träna finmotorik men även att för att få förståelse för hur vi sköter om växter, mäter volym och så vidare. Här får barnen också prova på naturvetenskapliga fenomen genom att förflytta vatten genom att suga upp vätskan med en svamp eller trasa och sen vrida ut det i en ny skål. I ett rum finns montessoriematerial som syftar till att utveckla och utmana kulturella inslag. Här finns jordglober, flaggor, kartor, världsdelspussel, främmande djur med mera. Vi ser inte att barnen aktivt använder detta material förutom att de är mycket intresserade av flaggor. Barnen får färglägga de flaggor de vill som de sen sätter in i sin flaggbok. Vi är med på en samling när förskolan uppmärksammar en pojke som fyllt sex år. Barnen sitter i samlingsringen, förutom pojken som fyllt år som står bredvid en pedagog. I mitten står ett värmeljus på en gul matta. Pedagogen tänder ljuset som symboliserar solen. På mattan står också en jordglob och en flagga. Pedagogen berättar att planeten Jorden snurrar ett varv runt solen varje år. Pojken får gå sex varv runt solen, som symboliserar åren han fyllt. Han går ett varv i taget och pedagogen läser på pojkens tidslinje, som hans föräldrar sammanställt, med en liten notis vad som hänt varje år. Till varje text finns också fotografier från noll till nu sex år på barnet. Samlingen avslutas med att alla ställer sig upp och sjunger och hurrar för barnet, först på svenska sen på engelska. På de äldre barnens avdelning har de rörelse en gång i veckan. Barnen delas då upp i tre grupper med sju barn i varje och turas om att ha det inomhus och utomhus. De som är inne har Mini-Röris 3 och de som är ute har rörelse i en hinderbana. Grupperna är inte uppdelade efter ålder. Båda avdelningarna besöker kontinuerligt skog och lekparker i närområdet. Vi följer med de yngre barnen en förmiddag till skogen. Här får de tillfällen till att utöva grovmotoriska aktiviteter. Några barn åker vagn till och från skogen och de andra går på led och håller i ett snöre. Under vägen till och från skogen korsar vi många vägar och pedagoger och barn stannar upp, lyssnar, tittar noga åt höger och vänster innan de går. Framme i skogen tar vi oss alla upp för en snöig stig. Här får barnen leka fritt en stund. Några hittar pinnar och kottar och 3 Ett lekfullt jympaprogram från Friskis & Svettis. 12

13 en pedagog börjar rulla en snöboll. Tillsammans bygger de en liten snögubbe, som de kallar Olof. Barnen letar upp material och får sätta dit ögon, näsa, mun och armar. På de yngre barnens avdelning får vi vara med under en skapande aktivitet med fyra treåringar. De får limma och sätta fast tussar på en utklippt stor snögubbe. Pedagogen frågar när de är klara om snögubben saknar något. Barnen funderar och säger öron, ögon, mun och armar. Pedagogen tar fram material ur ett skåp och frågar barnen om det här blir bra till ögon, knappar och mun. Vilken färg tycker ni vi ska måla det i? Barnen väljer röd, gul och blå och får måla dem i den färg de önskar. Pedagogen berättar att de sedan får torka till nästa gång de skapar och då ska de fortsätta med snögubbens armar. En gång i veckan har de äldre barnen en visningssamling. De barn som vill får ta med sig en valfri sak hemifrån och lägga den i en hemlig låda. På samlingen får sedan ett barn i taget ta fram sin sak och visa och berätta för kompisarna vad de har med sig. De andra barnen får ställa frågor till barnet. Alla saker placeras ut på en matta så övriga barn ser dem. På slutet av samlingen, som blir ganska lång, tappar en del barn koncentrationen och säger att de är hungriga. Vi saknar tillgängligt och inspirerande material såsom exempelvis kottar, pinnar, paljetter och tyger som stimulerar till ett utforskande arbetssätt. Ett material där barn kan skapa och konstruera efter sina egna intressen och förmågor, utan mallar och utan att fokusera på det färdiga resultatet. Hur modern teknik integreras i lärandeprocessen Vi är med på en samling för de äldre barnen, där de samtalar om djur och hur deras spår ser ut. En pedagog tar fram en lärplatta och barnen får lyssna till olika djurs läten. Dessa djur har de framför sig på en matta och barnen får gissa vilket djur de hör. Pedagogen berättar att de är väldigt nöjda med den appen 4. Vi ser också att barnen på de äldre barnens avdelning självständigt eller tillsammans med någon kamrat använder lärplattan för att spela något spel eller lyssna till olika ljud. Pedagogerna fotograferar mycket med digitalkamera och gör ibland collage som de sätter upp i hallen. Fotografierna används också i barnens månadsböcker som föräldrarna får ta del av. Vi läser i förskolans dokument att de har fotoramar uppsatta inne på en avdelning där barnen kan ta del av dessa bilder. Under vår observation finns det ingen fotoram framme. Pedagogerna berättar för oss att de för övrigt inte använder modern teknik i så stor utsträckning men vill gärna lära sig mer om detta, bland annat för att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Hur verksamheten anpassas till barn i behov av särskilt stöd Om förskolan upptäcker att de har barn som är i behov av särskilt stöd diskuterar de tillsammans om detta i personalgruppen. De kontaktar berörda föräldrar och vid behov konsulterar de kommunen där de kan få stöd i olika former. Handlingsplan och formulär att 4 Ett program som kan användas på en lärplatta. 13

14 fylla i för att ansöka och utvärdera om konsultation från kommunen finns på förskolan. I dagsläget finns inte detta behov. Pedagogerna berättar att de har ett bra samarbete med både barnhälsovården och BUP, barn och ungdomspsykiatrin. Förskolan har ingen egen nedskriven handlingsplan som visar hur de ska agera om behov uppstår. Hur verksamheten anpassas efter barn med annat modersmål På förskolan finns inga barn med annat modersmål än svenska. Om förskolan får barn med annat modersmål känner sig förskolechefen trygg med att få vägledning från kommunen hur de ska hantera detta. Dokumentation av barns lärande Förskolechefen berättar för oss, och vi läser i förskolans kvalitetsredovisning, att de i förra årets kundundersökning fick ett lågt resultat gällande hur väl insatta föräldrarna är i det pedagogiska arbetet. På grund av detta har nu varje barn fått en bok som skickas hem en gång i månaden till föräldrarna. I den beskriver pedagogerna med text och bild vad det enskilda barnet har varit med om och lärt sig under denna månad. Föräldrarna är mycket nöjda med denna bok, enligt pedagogerna. De upplever att det ibland kan vara svårt att få tillbaka böcker i tid av föräldrarna. Barnen är inte delaktiga i denna dokumentation. Den ena avdelningens månadsböcker har ofta kopplingar till förskolans läroplan. Vi ser ingen dokumentation av barns lärande uppsatta på väggarna eller som barnen på andra sätt kan ta del av. Pedagogerna berättar att pedagogisk dokumentation är ett utvecklingsområde. Förskolechefen och förskolläraren har haft diskussioner om hur de ska utveckla detta, dels genom fortbildning och dels genom att börja med en portfolio för varje barn. I den planeras att det ska finnas flikar för olika utvecklingsområden. Miljön som stöd för lärandet Förskolan har en strukturerad innemiljö. Bord, hyllor, lek- och arbetsmaterial är i barnens höjd. På de äldre barnens avdelning är montessorimaterialet uppdelat i olika områden; praktiska livets övningar, sensoriskt material, språk, matematik och kultur. En pedagog berättar för oss att allt material ska vara färdigt för barnen att använda. Till exempel ser vi en liten byrå där material för att göra halsband/armband är förberett för att användas av barnen. Vi ser inte så mycket material av plast på förskolan och pedagogerna berättar för oss att det är ett miljömedvetet val. Montessorimaterialet är i trä och förskolan köper helst in leksaker och pussel i detta material. Barnen äter sin mat på porslin och alla dricker ur glas, de yngre barnen har mindre glas. Utemiljön består av en kuperad gård med bland annat rutschkana, sandlåda, gunghästar och båtar att leka i. Vintertid finns möjlighet att åka stjärtlapp ute på gården. Här finns också en solskyddad plats under tak för att kunna äta mellanmål utomhus. 14

15 Pedagogerna berättar att de vill renovera huset och göra det bättre planerat för barnen. De önskar också att få mera lekredskap, exempelvis ett lekhus eller en klätterställning ute på gården för att stimulera barnens lek. Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning Förskolan besöker regelbundet bibliotek för att låna böcker och för att medverka på teaterföreställningar som anordnas genom kommunen. De besöker ofta närliggande parker och skogsområden. Ibland går de iväg med ett par barn till centrum där de både kan sortera sina sopor och handla livsmedel. De har också varit på biobesök på Danderydsgården. Bedömning i text Verksamheten är i hög grad strukturerad och utgår till stora delar från förskolans läroplan. Barnen får vanligtvis pröva olika arbetssätt och arbetsformer vilket medför att de ges möjligheter att utvecklas så långt som möjligt. Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan barnen präglar verksamheten i hög grad. Vi saknar kreativa arbetssätt som bidrar till ett utforskande och lustfyllt lärande. Vi saknar också till viss del estetiska arbetssätt. Vi ser att det förekommer ett flertal arbetssätt som utvecklar barnens språkliga och matematiska förmågor. Vi ser dock färre exempel på naturvetenskapliga arbetsmetoder på förskolan. Användandet av modern teknik förekommer till viss del men är ett utvecklingsområde. Verksamheten kan vid behov anpassas för barn i behov av särkilt stöd och för barn med annat modersmål. Det finns i viss mån strategier och metoder för detta arbete. Pedagogiska dokumentationer av barns lärprocesser förekommer sällan. Viss dokumentation som påvisar verksamhetens innehåll förekommer dock och föräldrar har stora möjligheter att ta del av dessa. Lärandemiljön är till stora delar stimulerande och mångsidig. Samverkan med samhälle och arbetsliv sker i stor utsträckning och närområdets möjligheter med skog och parker tas i hög grad tillvara. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X 15

16 Ansvar och inflytande för barn Beskrivning Barns ansvar för det egna lärandet och verksamheten Pedagogerna berättar för oss vid intervjuer att de har svårt att se när barnen inte har ansvar och inflytande på förskolan. Vi läser i förskolans kvalitetsdokument att allt montessorimaterial är självrättande. Därmed kan barnen se och självständigt ta ansvar för sitt eget lärande på ett konkret sätt. Både förskolechef och pedagoger poängterar detta under vårt besök. Vi ser att barnen själva ofta väljer vilket material de vill använda och att de efter avslutad aktivitet sätter tillbaka materialet på dess plats. På båda avdelningarna dukar barnen själva fram sin tallrik, glas och bestick och de får själva ta mat och dryck. De yngsta barnen får vid behov den hjälp de behöver. Efter maten dukar de av efter sig. De äldre barnen har så kallat rullande mellanmål. En pedagog berättar att de gjort så för att det ska bli lugnare för barnen att äta och att de som vill får avsluta sin lek i lugn och ro, vilket vi ser att de får. Alla barn på förskolan har med sig sin egen frukt. På de äldre barnens avdelning finns ett litet bord med stolar där två barn i taget kan äta sin frukt. Barnen får själva välja under förmiddagen när de vill äta den. Vi ser att några väljer att äta direkt när de kommer på morgonen och andra lite senare. Ibland blir de sugna när en kompis sitter och äter och går då och hämtar sin frukt. De yngre barnen har gemensamt en fruktstund. Ett barn delar då gärna ut kompisarnas fruktlådor. På de yngre barnens avdelning har varje barn sin egen korg i sin nivå där extra kläder, blöjor, nappar och gossedjur finns. Barnen uppmanas att själva hämta och byta sin blöja. En vuxen finns hela tiden tillhands som stöd. Pedagogerna berättar att de uppmuntrar de barn som kan att de med ord ska be om hjälp. Barnens klädhyllor i hallen är placerade i deras nivå, vilket gör att de själva kan ta ner och hänga upp sina kläder. Barnen klär på och av sig själva efter sina förmågor, oftast några i taget, i samband med utevistelsen. En vuxen finns alltid till hands för att vid behov stötta dem. Vi ser inga namnlappar på hyllorna endast ett kort på barnet i en ram som hänger högt ovanför dess klädhylla. På de äldre barnens avdelning ser vi att barnen själva väljer vad de vill leka med. Några barn bygger med magneter och staplar, andra med Plus Plus och några målar flaggor eller arbetar med montessorimaterialet. På avdelningen finns ett skåp med dockor, Lego och andra leksaker. Dessa får barnen fråga efter när de vill leka med det. Skåpet är oftast stängt vid montessoripassen. På de yngre barnens avdelning målar några vid staffliet, öser med vatten, lägger pussel, ritar eller tittar i böcker. Pedagogerna säger att de hela tiden utgår efter barnens intresse och önskemål. De barn som 16

17 inte pratar så mycket är de uppmärksamma på och hjälper dem att tolka deras behov. De berättar dock att barnen oftast inte kan påverka om de vill leka ute eller inne. Vi ser inga dokumentationer på förskolan över barnens lärande där de själva kan vara med och reflektera. Barnen intervjuas av sina pedagoger inför utvecklingssamtalen men är inte med under dessa samtal. Demokratiska arbetsformer Pedagogerna berättar att barnen ibland får vara med och rösta om olika saker. Vi ser att de äldre barnen dagligen får rösta på vilken bok de ska läsa under läsvilan. Förskolechefen berättar att de inte har något formellt barnråd. Samverkan med föräldrar Förskolechefen betonar att föräldrarna är förskolans kunder och utan dem ingen förskola. Vi finns där för deras barn och vi vill ge dem trygghet. Förskolan samarbetar med föräldrarna genom den dagliga kontakten som de betonar är viktig. Vi läser i ett dokument att pedagogerna strävar efter att varje dag kunna förmedla något som det enskilda barnet varit med om under dagen. Vi ser och hör pedagoger som tillsammans med barnen berättar om dagens händelser för föräldrarna när de hämtar sina barn. Föräldrarna inbjuds till föräldramöten och utvecklingssamtal en gång per termin. En förälder per avdelning är klassförälder och för föräldrarnas talan och eventuella åsikter vidare till förskolechefen. Denna grupp träffas en gång per år men kan träffas oftare om behov finns. Pedagogerna berättar att föräldrarna kan vara med och påverka verksamheten. Till exempel har förskolan tagit bort det mesta av sockrad mat efter önskemål från dem. Förskolan skickar varje månad hem böcker som beskriver med text och bild vad barnet har gjort i förskolan. Pedagogerna skriver månadsbrev en gång i månaden. I dessa brev får föräldrarna viktig information om kommande aktiviteter och annat som kommer ske på förskolan. 17

18 Bedömning i text Barnen ges stort ansvar för sina egna handlingar, egna tillhörigheter och för miljön på förskolan. Verksamheten har fasta ramar och pedagogerna har utformat lokalerna och dess innehåll. Inom dessa ramar bedömer vi att barnen får ta stort ansvar över sitt lärande. Utanför dessa ramar har barnen mindre möjlighet att påverka sin vardag. Vi saknar att de inte heller ges så stora möjligheter att reflektera över det egna lärandet. Verksamheten präglas av att barnens tankar och intressen ofta tas tillvara. Förskolan har inga formella forum som stärker barns inflytande men de ges ändå tillfällen till att delta i demokratiska processer. Föräldrarna ges relativt stor utsträckning att i dialog med förskolan påverka innehållet i verksamheten. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X 18

19 Förskolechefens ansvar Beskrivning Hur förskolechef leder den pedagogiska verksamheten Förskolechefen berättar att hon leder och planerar verksamheten tillsammans med sin personal. Hon tycker att det är viktigt att värna och vara snäll mot varandra, att det är viktigt att arbeta för allas lika värde och att alla ska vara måna om barnen och visa kärlek och omsorg till dem. Hon säger också att föräldrarna är betydelsefulla och att de alltid ska vara välkomna att höra av sig till förskolan. Förskolechefen, som är montessorilärare och arbetar 80 %, är schemalagd viss tid i barngrupp och arbetar en dag i veckan hemifrån. På förskolan finns endast en utbildad förskollärare. Under föregående termin hade förskolan färre barn på ena avdelningen vilket möjliggjorde för förskolechefen att ägna hela sin arbetstid till administrativa göromål. Många dokument och planer upprättades, förnyades eller kompletterades då, vilket tydliggjort verksamheten bättre. Till exempel har pärmar med beskrivningar för nyanställda till varje avdelning och dokument rörande hygienrutiner upprättats. Samtidigt upplevde pedagoger att hon inte var lika delaktig i förskolans fysiska verksamhet under denna tid. Den dagliga verksamheten styrs av avdelningens pedagoger. En tydlig ansvarsfördelning och samarbete dem emellan saknas på förskolan. Avdelningarna förmedlar information till föräldrar på olika sätt i sina månadsböcker, en del med mer pedagogiskt innehåll. Pedagogerna upplever att det kan ta lång tid mellan beslut och handling. Förskolechefen har påbörjat ett samarbete med förskolans förskollärare där de två gemensamt diskuterar utvecklingsfrågor. Hon berättar att de till hösten ska arbeta med värdegrundsfrågor, kultur och genus och den pedagogiska dokumentationen. Avdelningarna har gemensamma personalmöten en gång i månaden. Utöver dem har varje avdelning avdelningsmöten två-tre gånger per termin. Alla pedagoger har barnfri tid varje vecka, antalet timmar varierar beroende på befattning/ansvarsroll. Två dagar om året stänger förskolan för planering för pedagogerna. Dessa dagar används främst till planering och utvärdering av verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet Ett kvalitetsdokument skrivs årligen utifrån en mall från kommunen. Förskolechefen anser att mallen är tydlig och det finns exempel beskrivna på vad som bör finnas med i dokumentet. Förskolechefen har utarbetat ett tydligt årshjul som beskriver hur det systematiska arbetet ska fortlöpa under året. Hon berättar att hon tycker det är viktigt att inte missa något och har även gjort en checklista för att säkerställa att inget glöms bort. Hon tycker att checklistor är väldigt viktiga för att se till att allt blir gjort och att det är viktigt att dokumenten är tydliga. 19

20 Både hon och pedagoger bekräftar att de alla är delaktiga i det systematiska arbetet. Utvärderingar sker på personalmöten och utifrån detta skrivs de årliga dokumenten. Pedagogerna berättar att de hade två extra möten när de diskuterade och sammanställde förskolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov Både förskolechef och pedagoger berättar för oss att de har stora möjligheter till kompetensutveckling, utveckling som är kopplad till pedagogers och verksamhetens behov. De är också mycket nöjda med den fortbildning kommunen erbjuder och som de ofta medverkar på. Förskolechefen har påbörjat en utbildning till förskollärare på distans och ytterligare en pedagog kommer att söka denna utbildning till hösten. En pedagog kommer att gå en utbildning för att bli VFU-handledare 5. Två pedagoger kommer under våren att gå en fortbildning, Förskolelyftet 6 om naturvetenskap och teknik som anordnas av kommunen. Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer Övergångar mellan förskolans avdelningar sker väldigt smidigt, enligt förskolechefen och pedagogerna, eftersom hela förskolan är liten och att pedagogerna har ett nära samarbete med varandra. De samarbetar dagligen vid till exempel öppning och stängning och de är mycket tillsammans utomhus, vilket medför att förskolans pedagoger är välkända för såväl barn som föräldrar. Oftast sker övergångarna vid höstterminens start och barnen blir under vårterminens senare del inbjudna vid ett flertal tillfällen att tillsammans med sina pedagoger besöka sin nya avdelning. Pedagogerna rekommenderar föräldrarna att deras barn ska gå kortare dagar i början när deras barn skolas in på den nya avdelningen. Förskolechefen berättar att de inte tidigare haft så bra samverkan med skolan inför överlämningar av deras barn. Oftast har dock barnen under vårterminen blivit inbjudna att besöka skolan vid tre tillfällen, ibland tillsammans med förskolepersonal och ibland med föräldrar. I år har förskolan blivit inbjuden av skolans rektor till en träff för att diskutera hur samverkan dem emellan ska ske framöver, vilket förskolechefen upplever väldigt positivt. Förskolan har ett samarbete med två andra mindre förskolor i närområdet tillsammans med sina blivande förskoleklassbarn. Dessa träffas några gånger under vårterminen för att lära känna varandra inför skolstart. Det finns ingen handlingsplan upprättad för samverkan mellan förskola och skola. 5 En verksamhetsförlagd utbildning för att kunna ta emot studenter på lärarhögskolan. 6 Kompetenshöjande fortutbildning till personal inom förskolan. 20

21 Bedömning i text Förskolechefen har till vissa delar kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet. Hon arbetar få timmar i barngrupp. Förskolechefen har påbörjat arbetet för att utveckla verksamheten och ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med sina medarbetare. Barn och föräldrar deltar i viss mån i utvärderingarna. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i stor utsträckning. Pedagogerna erbjuds till stora delar kompetensutveckling som är kopplad till verksamhetens behov. Det finns i hög grad ett väl fungerande samarbete inom verksamheten medan samverkan mellan förskola och skola kan utvecklas. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X 21

22 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION Observationsår: Förbättringsområden Nuläge: i tidigare rapport: 2010 Utveckla värdegrunden Är under arbete 2010 Dokumentera barnets Kvarstår lärandeprocess med foto och text 2010 Öka barnens inflytande Är under arbete 2010 Utveckla barnens förmåga att Är under arbete förstå och handla efter demokratiska former 2010 Utveckla sättet på hur föräldrarna Förbättringsområdet har åtgärdats ska få mera information 2010 Uppdatera och komplettera förskolans hemsida Kvarstår 22

23 REFERENSER Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, Våga Visa Bedömningsmatris förskola Våga Visa frågebank vid observation för förskola Våga Visa Metodbok för observationer Våga Visa Rapportmall Beställning av handledning/konsultation 2012 Enebybergs Montessoriförskolas hemsida En dag på Myran, rutiner för anställda En dag på Smultronet, rutiner för anställda Handlingsplan Handlingsplan - barn som biter Information till anställda Miljö & Hälsa Intervjufrågor, smultronet Kvalitetsdokument 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015 Observationsrapport, Våga Visa 2010 Om oss Planering för personalmöten (årshjulet) Rutinbeskrivning Matsituationen Rutinbeskrivning vid utomhusvistelse Sjukdomspolicy Utvecklingssamtal, personal Utvärdering av handlingsplan Veckoschema för Myran Veckoplanering för Smultronet Vt-15 Välkommen på intressesamtal Välkommen på utvecklingssamtal, Myran Välkomna på utvecklingssamtal, Smultronet Krysslistor 23