Inger Dobson Ekerö kommun Hanna Mankéus Nacka kommun Vecka 47 och Kyrkbackens förskola Danderyds kommun

Transkript

1 Inger Dobson Ekerö kommun Hanna Mankéus Nacka kommun Vecka 47 och Kyrkbackens förskola Danderyds kommun

2 Innehållsförteckning VÅGA VISA 3 FAKTADEL 4 OBSERVATIONENS METOD 5 SAMMANFATTNING 6 Starka sidor 6 Förbättringsområden 6 MÅLOMRÅDEN 7 Normer och värden 7 Utveckling och lärande 10 Ansvar och inflytande för barn 16 Förskolechefens ansvar 18 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION 21 REFERENSER 21 2

3 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. VÅGA VISA: baseras på läroplaner för förskola och skola utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling Observationer inom Våga Visa Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en förskola i en annan kommun. Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden: Normer och värden Utveckling och lärande Ansvar och inflytande för barn Förskolechefens ansvar Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer förskolans arbete och resultat inom målområden, baserat på Observationer i verksamheten Intervjuer med personal och skolledning samt samtal med barn Förskolans styrdokument Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda frågeställningar. Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på 3

4 FAKTADEL Fakta om enheten Förskolan/delenhetens namn: Är verksamheten kommunal eller fristående? (Koncern) Avdelningar Tillagningskök eller catering Har förskolan någon profilering? Typ av demografiskt upptagningsområde Kyrkbackens förskola Fristående (Danderyds församling, Svenska kyrkan) Bamse (3-6 år), Nalle Puh (1-3 år) Catering Kristen profil, mycket utevistelses, miljöcertifierad (Grön flagg), Mulle, Knytte och Knopp i Friluftsfrämjandets regi, musiker sjunger med barnen varje vecka. Skridskoskola för 5-åringarna. Vi använder Bornholmsmodellen för språkinlärning. Villaområde Statistik Antal barn: 27 Antal pedagogisk personal 6,33 (heltidstjänster/årsarbetare) Antal barn/årsarbetare 4,3 Antal personal med 1,65 förskollärarexamen (åa) Förskolechef (åa) 0,33 Övrig ledning (åa) 0 Organisation /Ledning Ledningsgrupp, pedagoggrupp Arbetslag eller liknande kring vilka barngrupper personalen är organiserad. En förskollärare per förskola (3 st) ingår i Kvalitetsgruppen (ledningsgrupp för förskolan). En förskollärare är pedagogiskt ansvarig på varje avdelning. Två avdelningar Nalle Puh för barn ca 1-3 år och Bamse för barn 3-6 år. 4

5 OBSERVATIONENS METOD Vi observerar Kyrkbackens förskola i Stocksund den november 2014 vi besöker förskolans båda avdelningar observerar under utevistelse på gården deltar vid en skogsutflykt deltar vid ett Skrinnapass i närbelägen ishall deltar vid samlingar, måltider och övriga aktiviteter intervjuar förskolechef intervjuar två förskollärare, en från varje avdelning har kortare samtal med övriga pedagoger har kortare samtal med några barn har kortare samtal med några föräldrar Före observationen har vi observatörer läst igenom översända dokument samt hemsidans information. 5

6 SAMMANFATTNING Sammanfattande slutsats Kyrkans förskolor i Danderyd är fristående och består av tre små förskolor. Alla har två avdelningar vardera och är belägna i Djursholm, Stocksund och Enebyberg. Förskolorna ägs av Danderyds församling. Förskolorna leds av en förskolechef som är tydlig, strukturerad och mycket uppskattad av sina kollegor. På förskolorna finns gemensamma dokument upprättade som styr verksamheten och utgår från förskolans läroplan Lpfö98/10. Ett gediget och välutvecklat samarbete sker kontinuerligt mellan förskolornas pedagoger. Den gemensamma värdegrunden genomsyrar alla förskolorna. Vi möter närvarande och engagerade pedagoger, glada och samspelta barn och nöjda föräldrar. Utveckling och lärande finns i fokus och miljöerna stimulerar till detta. Förskolans arbete med modern teknik är föredömligt vilket bidrar till spännande arbetsmetoder för barn och pedagoger och underlättar i deras arbete med dokumentation och information. Förskolan behöver dock utveckla sitt arbete ytterligare med den pedagogiska dokumentationen och med att ge barnen mer ansvar och inflytande i verksamheten. Starka sidor Det aktiva arbetet med förskolans värdegrund. Normer och värden sid 7 Pedagogernas närvaro, fokus och delaktighet tillsammans med barnen. Normer och värden sid 7 Förskolans pedagogiskt tilltalande innemiljö bidrar till utveckling och lärande. Utveckling och lärande sid 10 Användandet av modern teknik är väl utvecklat på förskolan. Utveckling och lärande sid 10 Förskolechefen bedriver ett demokratiskt arbetssätt, ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete och är mycket uppskattad av alla pedagoger. Förskolechefens ansvar sid 18 Förbättringsområden Utveckla den pedagogiska dokumentationen så den blir mer likvärdig för alla barn. Utveckling och lärande sid 10 Barnens ansvar och inflytande kan öka för att stärka dem i deras utveckling och lärande Ansvar och inflytande sid 16 6

7 MÅLOMRÅDEN Normer och värden Beskrivning Värdegrundsarbetet Vi läser i ett av förskolans dokument: I kyrkans förskola strävar vi efter att alla möten ska vara fyllda med glädje, värme och trygghet. Varje människa, liten som stor, ska känna sig sedd. Den kristna grundsynen sätter sin prägel och bidrar till den gemensamma värdegrunden. Pedagogerna berättar för oss att det är viktigt att det finns ett gemensamt synsätt för alla som arbetar på förskolan. Detta är något som de gemensamt diskuterar på sina pedagogträffar såväl tillsammans på sin förskola som tillsammans med hela enhetens pedagoger. En gemensamt utarbetad likabehandlingsplan finns som utvärderas, revideras och omarbetas varje år. I den finns mål, förebyggande åtgärder, definitioner, dokumentation och kartläggningar beskrivna. Bilagor med dokument finns med som förtydligar hur arbetet bedrivs. Till exempel arbetar pedagogerna med en modell Huset 1 där de kartlägger hela förskolans lokaler för att minimera fysiska och psykiska risker. I likabehandlingsplanen saknar vi dock viss dokumentation som visar om det förekommer diskriminering eller kränkningar och hur förskolan arbetar vidare med detta. Vid höstterminens start har förskolan arbetat med att stärka grundverksamheten för att skapa vi-känsla i barn- och pedagoggrupp. Vi ser dokumentationer på väggarna hur de arbetat med vi-känslan. En dokumentation visar att de tryckt av sina händer med målarfärg på ett papper i form av en ring för att symbolisera samhörighet. En pedagog säger att det är bra att dokumentationen finns kvar för att påminna varandra om detta. Förskolan har ett samarbete med universitetet, PATHS, Promoting Alternative THinking Strategies. Detta är ett forskningsbaserat värdegrundsarbete där de just nu arbetar med komplimanger, känslor och att se andras känslouttryck. Vi är med på en samling med förskolans femåringar där en pedagog tar fram en handdocka som heter Iris och samtalar med barnen om känslor. De samtalar denna gång tillsammans med dockan om hur det känns när man är arg och beskriver det för varandra. Pedagogen tar fram en mall med ett ansikte och barnen får sätta dit ögon och mun med mera som visar hur man ser ut när man är arg. Detta arbete fortskrider vartefter med tio arbetshäften och böcker. Vi ser att barnen tycker att detta är ett spännande och roligt tema. Universitetet gör uppföljningar genom att utbildade barnpsykologer kommer till förskolan för att se hur pedagogerna arbetar och för att ta del av hur arbetet fortskrider. 1 En metod som kan bidra till att upptäcka risker för diskriminering och trakasserier. 7

8 Pedagogerna har nyligen gått på ett par föreläsningar som handlar om genus. De säger att de tänker på att säga barn istället för flicka och pojke och att de försöker skapa miljöer som utmanar alla barn oavsett kön. De lånar också barnböcker på biblioteket som tar upp detta ämne. Vi ser att pojkar och flickor leker mycket tillsammans i alla förskolans lokaler. Vi läser i ett informationsbrev till föräldrarna om luciafirandet på förskolan. I det förtydligar pedagogerna att barnen själva får välja vad de vill vara i tåget och att både pojkar och flickor får vara vad de vill. I hallarna på förskolan ser vi skyltar med mamma heter och pappa heter. Förhållningssätt Pedagogerna berättar att de trivs på sin förskola, det finns ett öppet arbetsklimat, kompetenta arbetskamrater, trevliga föräldrar och barn och struktur i verksamheten som bidrar till trygghet. De berättar att de är här för barnen och vi har tillsammans med dem skapat en vikänsla. Vi ser att pedagogerna har ett varmt och respektfullt samarbete och tar till vara på och är intresserade av varandras kompetenser. Till exempel delger de varandra av vad de lärt sig på sina fortbildningar. Pedagogerna har ett varmt och positivt bemötande gentemot barnen och de möter varje barn på morgonen på ett välkomnande sätt. Pedagogerna är närvarande och engagerade i sitt arbete. De samtalar mycket med barnen, bekräftar och deltar i deras lek. De delar ofta upp sig i lokalerna, både ute och inne. En morgon ser vi att en pedagog leker en lek ute tillsammans med flera barn, en annan är vid gungorna och hjälper barnen, en tredje tar emot dem som vartefter kommer till förskolan och en fjärde är inne och förbereder förmiddagens aktiviteter. Vi ser också inne på de äldre barnens avdelning att pedagogerna vissa tider under dagen delar upp barnen i grupper vid planerade aktiviteter. Vid andra tider leker de fritt och spontant och delar upp sig på avdelningarna. Vi ser få konflikter mellan barn under vårt besök. Vi ser däremot barn som bjuder in varandra i leken. Ett barn ropar till en pedagog Vi turas om. Pedagogen svarar: Bra det är så kompisar gör. En pedagog som arbetar med de äldre barnen berättar att barnen behöver lära sig lösa konflikter på egen hand med stöd av oss vuxna. Förskolan använder sig av Stoppmetoden, ett stopp markeras med en utsträckt handflata och ett tydligt "Stopp" istället för att säga barnets namn. Vi hör också att de sjunger flera kompissånger på förskolan för att påvisa vikten av att vara vänner. 8

9 Arbetsklimat för barn Förskolechefen berättar att hennes vision är att alla barn ska må bra, vara trygga och glada på förskolan. Antalet barn i grupperna är få och pedagogerna har arbetat med att skapa arbetsro i verksamheten. Samtalen med barnen är lågmälda. Vi hör inga höjda röster mot barnen från pedagogerna. På de äldre barnens avdelning delar barn och pedagoger ofta in sig i grupper, bland annat för att skapa ett lugnare arbetsklimat. När barnen ska gå ut och in klär de av och på sig några i taget, och de får god tid på sig att i lugn och ro utföra detta. Vid måltiderna är barnen uppdelade vid flera bord och på de äldre barnens avdelning också i två rum. Vi ser att pedagogerna ger trygghet genom att befinna sig där barnen är. Vid uteleken finns pedagogerna som hjälp och stöd i barnens lek. Pedagogerna berättar att de sprider ut sig på gården för att kunna se alla barn, vilket vi ser att de gör. Bedömning i text På förskolan finns i hög grad en gemensam och förankrad syn på verksamhetens värdegrund bland pedagogerna. Det bedrivs ett aktivt arbete med att utveckla förståelse för alla människors lika värde men förskolan behöver reflektera över en del normkritiska värderingar. En utarbetad plan för det systematiska arbetet mot diskriminering och kränkande behandling finns. Vi saknar dokumentation i den som påvisar eventuell aktuell diskriminering och kränkning och hur förskolan arbetar med detta. Vi ser att det finns ett varmt och respektfullt förhållningssätt mellan alla på förskolan. Vi hör inget skvaller från barn och ser få konflikter på grund av ständigt närvarande pedagoger. Förskolan bedriver en verksamhet som i hög grad präglas av arbetsro. Bedömning enligt skala 2 Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora förbättringsbehov 2.0 Mindre god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden 3.0 God kvalitet Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 4.0 Mycket god kvalitet Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 9

10 Utveckling och lärande Beskrivning Hur enheten arbetar för att varje barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta målområde i läroplanen Vi läser i förskolornas kvalitetsdokument att det finns tre fokusområden som kyrkans enheter arbetar med denna termin. Dessa handlar om att de ska bygga grundverksamhet för att stärka vi-känslan i barngruppen, att stimulera barns språkliga utveckling i allt de gör i verksamheten bland annat genom modern teknik och att ge barnen ännu bättre förutsättningar för lek. Förskolan har aktiviter i friluftsfrämjandets regi, Knopp, Knytte, Mulle och Skrinna 3. Vi följer med på en utflykt, ett knoppass, med de yngsta barnen till närliggande skog. Barn och pedagoger samlas på gården och tillsammans säger de, Alla barnen är ni klara, Jajamensan fattas bara. Därefter går vi tillsammans ned för trappan mot skogen. En pedagog överraskar oss med att ta fram en hare som samtalar med barnen och sen en spindel och vi sjunger en sång tillsammans. Därefter öppnar pedagogerna skogen för oss med gester, en ramsa och en sång. I skogen får barnen varsin kartongbit med självhäftande tejp och barnen får komponera ihop sin egen tavla med naturmaterial. Vi leker tillsammans en stund innan det är dags att återvända till förskolan. På vägen hem stänger pedagogerna dörren till skogen och vi tar sen en annan väg tillbaka. På vägen leker vi tillsammans Kom alla mina barn vilket bidrar till att barnen rör på sig i kylan och tycker att det är lustfyllt att promenera tillbaka. På förskolan lägger en pedagog fram barnens tavlor för beskådning av föräldrar. Vi läser i förskolans dokument att på de yngre barnens avdelning arbetar de mycket med barnens språkutveckling genom att benämna begrepp med dess rätta namn, använda hela meningar och vara tydliga. Pedagogerna berättar att de dramatiserar sagor, benämner färger, former och saker barnen ser. Vi ser en pedagog spontant dramatisera en saga om några ankor i den fria leken. En pedagog på de äldre barnens avdelning berättar att de hela tiden försöker utmana gruppen. Förskolan arbetar med 4 Bornholmsmodellen som bas för arbetet med språkutveckling främst på sina samlingar med alla barn. Dessa innehåller, upprop, ramsor, språklekar, sånger och sagor. Pedagogerna prioriterar också att läsa mycket böcker för barnen vilket vi ser att de gör både för de yngre och äldre barnen. I hallen finns bilder med klädesplagg som barnen sätter upp på en tavla för att visa vilka kläder de ska ha på sig när de går ut. Vi ser när en pedagog samtalar och får hjälp av ett tvåårigt barn att sätta upp dagens kläder. De samtalar om kallt och varmt, skor eller stövlar och så vidare. 3 Ingår i Friluftsfrämjandets barnverksamhet. 4 Ett systematiserat material för att stärka barns språkliga medvetenhet. 10

11 På de äldre barnens avdelning finns ett språkträd uppsatt på en vägg. Barnen utmanas att hitta svåra ord i vardagen som de skriver ned och hänger upp i trädet för att därefter utforska ordens betydelse. Pedagogerna hänger också upp lappar med rim och ramsor och sånger i trädet. Vi hör hur pedagogerna ofta sjunger tillsammans med barnen, sånger som ofta knyter an till kommande eller pågående aktivitet. Vi läser i förskolans kvalitetsdokument att de arbetar konstant med matematik i vardagen. De arbetar med sagor som Bockarna Bruse som handlar mycket om olika matematiska begrepp. På en fruktstund hör vi hur en pedagog pratar med barnen om ett halvt och ett helt äpple. Pedagogerna arbetar för närvarande mycket med att lägga mönster med barnen då de upplever att barnen är intresserade av det. Vi ser hur de utmanar barnen att kopiera allt svårare mönster. De ger dem tid och uppmuntran och avslutar med att fråga barnet om det är nöjd? De äldre barnen stimuleras och utmanas av pedagogerna bland annat genom matematikappar på lärplattorna. De spelar också kortspel såsom Vändtia och Finns i sjön. Under den fria leken spelar de spel, Fyra i rad, Små kloka pirater med flera. Vi ser en hylla där de erbjuder matematikmaterial, här finns bland annat en balansvåg och matematiklådor. Förskolan är certifierad med Grön flagg 5 genom Håll Sverige Rent och de arbetar med återvinning med barnen. En pedagog berättar att de pratar om Skräpmaja i skogen och att de får plocka upp och sortera skräpet som de hittar efter henne. De använder sig av symbolerna som finns på återvinningsstationerna. Med de äldre barnen går de till en återvinningsstation och sorterar materialet. Vi följer med femåringarna på ett skridskopass till ishallen, ett av femton tillfällen. Innan vi går iväg tar barnen sina gåkompisar i handen. De har samma gåkompis hela terminen. Vi sjunger en ramsa tillsammans innan vi går ut genom grinden. Framme vid ishallen träffar vi de andra femåringarna från kyrkans förskolor. En pedagog från Kyrkbackens förskola leder ett Skrinnapass med barnen. Skridskopasset varvas med lek och olika övningar. Vi ser att barnen deltar aktivt och tycker det är roligt. Förskolans femåringar jobbar under vårterminerna med ett tema Snilleblixtarna. Vi läser i ett dokument att detta syftar till att ge barnen utlopp för sin kreativitet och uppfinningsrikedom, samtidigt som de får träna sina kunskaper i till exempel teknik, matematik, miljömedvetenhet och samarbete. Här får barnen pilla, sätta ihop, upptäcka, klura, bygga, sortera och visa upp. Tillsammans åker de iväg till Tekniska muséet där de inspireras till att hitta på egna uppfinningar. Detta arbetar de sedan med på förskolan för att sen visa upp på muséet och delta i deras uppfinnartävling. 5 Ett verktyg för skolor och förskolor att arbeta med hållbar utveckling. 11

12 En pedagog berättar att barnen börjar prata om blixtar under mellanmålet. Vi ser när en pedagog följer upp barnens intresse om detta. Pedagogen blåser upp en ballong och visar barnen, genom att gnugga ballongen på deras huvuden, hur statisk elektricitet kan uppstå. De smular sönder en hård brödbit, gnuggar återigen ballongen på barnens hår och för den över smulorna. Ballongen symboliserar molnen och brödbitarna blixtarna. Barnen fascineras över vad som händer och pedagogen får upprepa försöket flera gånger. Hur modern teknik integreras i lärandeprocessen Förskolan arbetar regelbundet med lärplattor. De har tre stycken som de arbetar med på en del samlingar. Varje grupp gör det två gånger i veckan. De arbetar oftast med språk, matematik och återvinning genom olika appar. Vi får vara med under en samling där de arbetar med språket. Sex barn deltar och de delas in två och två. De får välja mellan att arbeta med två appar; Bornholmslek eller Memorim, och om de ville spela själva eller tillsammans med sin kompis. Pedagogen använder sig av ett timglas som visar på fem minuter därefter byts de av. Pedagogerna berättar att de är mycket lärorikt för barnen. De får förutom språklig träning lära sig turtagning och samarbete under dessa pass. På de äldre barnens avdelning finns en stor TV på väggen. Till den kopplar de upp lärplattan och arbetar eller läser sagor och visar bilderna på TV:n. En pedagog berättar att det fungerar väldigt bra då det fängslar alla barn som samtidigt tydligt kan se det som visas. På en avdelning finns även en overheadapparat. På den lägger barnen ofta till exempel bilar, djur och genomskinliga färgklossar och gör tillsammans skuggor på väggen berättar en pedagog. En digital fotoram finns på de yngre barnens avdelning för att visa barnens vardag för föräldrar och för barnen att visa sina föräldrar vad de gjort. Denna ram är placerad högt upp på en hylla. Lärplattorna används även för att dokumentera med text och bild. På avdelningarna finns också datorer och skrivare. Förskolan har köpt ett dataprogram, Inprint 6, som de själva använder, men också tillsammans med barnen, till att skriva ut bilder som de använder som flanomaterial i olika lärsammanhang. Hur verksamheten anpassas till barn i behov av särskilt stöd Om förskolan upptäcker att de har ett barn som behöver extra stöd gör de först observationer på barnet. Därefter samtalar de i arbetslaget, skriver en handlingsplan, kontaktar förskolechef och föräldrar. Förskolan har tillgång till stöd från Danderyds kommun med psykolog, specialpedagog och talpedagog som de vid behov kan anlita. De kan söka ekonomiskt stöd för att förstärka med extra resurser till exempel i form av fler pedagogtimmar. Pedagogerna berättar för oss att de är mycket nöjda med stödet de får från kommunen. 6 Ett verktyg för att göra bildscheman. 12

13 Hur verksamheten anpassas efter barn med annat modersmål På förskolan finns i dagsläget inget barn som inte talar det svenska språket. De berättar att förskolan har ett barn för närvarande som pratar tyska hemma. En pedagog pratar ibland tyska med det barnet. Dokumentation av barns lärande Handlingsplaner som beskriver arbetssätt med syfte och metoder finns gemensamt upprättade för flera av förskolornas gruppaktiviteter. Barns lärande dokumenteras i deras portfolie och på förskolans väggar. Vi kan se dokumentationer med fotografier och barnens teckningar, ibland med barnens reflektioner. Det är kul att räkna men svårt att skriva siffror. I hallen hos de äldre barnen finns en vägg med många och tydliga dokumentationer där fotografier och barnens teckningar är uppsatta. Här skriver pedagogerna ned barnens reflektioner, citat från förskolans läroplan, Lpfö 98/10, och sätter upp scheman i form av Lotusdiagram 7 på väggarna. Där noterar de vilka målområden som de arbetat med för att säkerställa att alla förskolans målområden blir belysta. En pedagog säger till oss: Jag tycker om att återberätta och reflektera tillsammans med barnen. Pedagogerna samlar barnens alster i mappar som de sen, tillsammans med barnen, väljer ut vilka ska finnas med i deras portfolio. Vi ser att pedagogerna påbörjat arbetet med att utveckla pärmarna, från att mer sätta in bilder som visar barnen i varierande situationer, till att de mer reflekterar tillsammans med dem. Nu ser vi att de mer skriver om det som påvisar utveckling och lärande. Vi läser i ett av förskolan dokument att ett mål är att utveckla detta ytterligare från pärm till padda. Miljön som stöd för lärandet Förskolan ligger i direkt anslutning till Petruskyrkan. De har tillgång till deras lokaler där de bland annat utnyttjar ett stort rum för rörelseaktiviteter. Förskolan har en väl strukturerad innemiljö. Rummen är uppdelade i vrår som uppmanar och utmanar barnen till lek och lärande inom olika områden som språk, matematik, rollekar med mera. På de äldre barnens avdelning finns bilder uppsatta överallt där saker har sin plats. Allt är i barnens höjd, sorterat i färg och de finns ett rikt utbud av material. På de yngre barnens avdelning finns ett stort rum med låga hyllor som avskärmar till olika lekområden. Bord, hyllor, lek- och arbetsmaterial är i barnens höjd. Utemiljön är uppdelad med en liten gård för de yngre barnen och en för de äldre. Här finns bland annat gungor, en brant rutschkana, sandlåda och ett lekhus. Det finns en grind emellan som öppnas upp under stora delar av dagen. Förskolan öppnar och stänger gemensamt ute på gården. I direkt anslutning till förskolan finns skogsområden som de ofta besöker. I närmiljön finns också lekplatser och en idrottsplats med isbana. Alla barn går till skogen en dag i veckan och femåringarna åker skridskor under vintern. 7 Ett verktyg för måluppfyllelse i förskolan. 13

14 Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning Förskolan besöker kyrkan och medverkar tre gånger per termin på vardagsgudstjänster. Andra förskolor i närområdet inbjuds också. Förskolan får varje vecka besök av en präst och en sångpedagog. Dessa besök är mycket uppskattade av såväl barn som pedagoger, berättar flera pedagoger för oss. Förskolan promenerar regelbundet till biblioteket. Där finns en barnbibliotekarie som gärna hjälper dem att välja ut böcker för till exempel olika aktuella teman. Här inbjuds förskolan också till sagostunder och teater. Den närbelägna skogen besöks kontinuerligt av förskolans båda avdelningar. De promenerar också till återvinningsstationen där de sorterar och lämnar sina sopor. Förskolorna femåringar åker iväg till Tekniska muséet under vårterminen. De besöker också en ishall där de tillsammans med de två andra enheternas femåringar har Skrinna som leds av en av förskolans pedagoger. Barnen besöker också vid tre tillfällen under året Naturens Hus i Bergianska trädgården, som har som mål att sprida kunskap och känsla för naturvetenskap och skapa engagemang för miljöfrågor. Förskolechefen berättar att de tar emot 8 VFU-elever varje år. Förskolan bedriver ett samarbete med Stockholms universitet. 8 Verksamhetsförlagd utbildning för studenter från lärarhögskolan. 14

15 Bedömning i text Verksamheten är i hög grad mycket strukturerad. Enhetens förskolor har många dokument, pedagogiskt uppbyggda miljöer och rutiner för att arbeta med utveckling och lärande efter förskolans läroplan, Lpfö98/10. Detta bidrar också till att barnen ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Utforskande och kreativa arbetssätt förekommer i stor utsträckning vilket också bidrar till samarbete mellan barnen i deras lärande. Vi bedömer att det förekommer en mångfald av språkutvecklande och matematiska arbetssätt. Även arbetssätt som utvecklar förmågor inom naturvetenskap och teknik bedrivs i hög grad. Användandet av modern teknik som ett verktyg i lärprocesser förekommer i hög grad och barnen får även utveckla sin förmåga att söka information tillsammans med sina pedagoger. Förskolan arbetar med att utveckla flera metoder för att underlätta och förbättra information och dokumentationsflödet i verksamheten. Det finns väl fungerande strategier och metoder för arbetet med barn i behov av särskilt stöd och för barn med annat modersmål. Verksamheten anpassas i stor utsträckning för dessa barn. Vi ser att dokumentation av barns lärprocesser förekommer i hög grad men behöver göras mer likvärdig för alla barn i deras pärmar. Förskolan har många olika dokumentationer som i hög grad visar på verksamhetens utveckling. Föräldrar har stora möjligheter att kontinuerligt ta del av dokumentationen. Pedagogerna har byggt upp en mycket stimulerande, utmanande och mångsidig lärmiljö inomhus. Vi ser att utomhusmiljön även är stimulerande men behöver utvecklas. Samverkan med samhälle och arbetsliv sker i stor utsträckning i det pedagogiska arbetet och närområdets möjligheter tas till stor utsträckning tillvara i verksamheten. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X 15

16 Ansvar och inflytande för barn Beskrivning Barns ansvar för det egna lärandet och verksamheten Förskolechefen berättar att de arbetar med barns inflytande genom att fråga vad de vill göra, ge tid för lek, göra upp regler tillsammans och att barnen själva får ansvara för sin miljö och sitt material. På de yngre barnens avdelning ser vi att de får ta ansvar över det egna lärandet i olika situationer. Under lekstunden väljer några barn att klä ut sig, laga mat, rulla en boll och leka med några ankor. En pedagog ser leken med ankorna och börjar dramatisera sagan till barnens stora glädje. Vid deras utevistelse ser vi att de själva väljer vad de vill leka med. Två och två kommer de yngre barnen in från sin utelek. De försöker ta av sig sina kläder och hänga upp dem. De som behöver får den hjälp som behövs. En pedagog berättar att de tänker på att det ska vara lugnt vid ingång då små barn behöver det och tid att tänka när de ska ta av sig. Vi ser att klädhyllorna hänger högt upp så att barnen själva har svårt att nå sina krokar. Korgarna med extra kläder måste pedagogerna ta ner. Det finns bilder på barnen vid deras klädhyllor som gör det lätt för dem att hitta sina platser. De äldre barnen klär av och på sig själva och en vuxen finns till hands om någon behöver hjälp. Barnen når själva upp till sina klädhyllor. Pedagogerna har ett schema som talar om att det alltid finns en vuxen vid hallen för att hjälpa till vid toalettbesök och vid av- och påklädning. Vid lunch hos de yngre barnen serverar pedagogerna barnen mat. En pedagog berättar att de efter jul funderar på att låta barnen själva ta sin mat. Ett barn är matvärd varje vecka. Det barnet får följa med ut i köket och hämta maten och sedan presentera lunchen för övriga barn. På de äldre barnens avdelning tar barnen själva sin mat. Efter maten dukar de av sin tallrik, glas och bestick. Innan de börjar äta ber de en kort bordsbön. Några barn berättar att de själva får bestämma vad de vill leka med både inomhus och utomhus. På en samling ser vi att barnen själva får bestämma vad de vill göra på lugna stunden efter maten. De får välja mellan flera aktiviteter, till exempel rita eller bygga lego. Barnen får sätta sitt namn på en av bilderna. På varje bild är det ett begränsat antal som får sätta sitt kort. En pedagog berättar att de var rädda i början över om barnen skulle bli ledsna om de inte fick sitt val, men det har inte varit några problem. Blir något barn ensamt på en bild får den hoppa in på några andras val eller så erbjuder sig ett annat barn att jag kan vara med dig. 16

17 Demokratiska arbetsformer Pedagogerna berättar att de inte har något formellt barnråd förutom i arbetet med grön flagg. De äldre barnen är dock med och utarbetar regler för förskolan. Detta sker genom användandet av Inprint. Vi ser dokumentationer på väggarna med symboler för detta. Samverkan med föräldrar Alla avdelningar har varje termin ett föräldramöte. En gång per termin inbjuds föräldrar till utvecklingssamtal om deras barns utveckling. Förskolan har utarbetat dokument för detta som beskriver hur de tillsammans med föräldrarna ska arbeta före, under och efter samtalen. Barnen är inte med under dessa samtal. Föräldrarna inbjuds också till familjegudstjänster och luciafirande. Pedagogerna skriver föräldrabrev cirka en gång i månaden. I dessa brev får föräldrarna viktig information, nulägesrapport samt information om pågående tema. En gång per termin inbjuder förskolan till ett föräldraforum. Till det är alla föräldrar välkomna. Förskolechef samt en pedagog från varje avdelning deltar. Bedömning i text Barns tankar, intressen och åsikter tas i hög grad tillvara i verksamheten och de ges möjlighet att påverka sin egen situation i förskolan. De har också möjligheter till inflytande över planering, arbetssätt, och innehåll. Vi ser att barnen kan stärkas genom att få större möjligheter att själva ta ansvar och inflytande vid en del rutinsituationer. De flesta barn kan bli mer delaktiga och ta större ansvar för sin utveckling och sitt lärande genom att bli mer delaktiga vid utvecklingssamtalen. Förskolan har få formella forum, som stärker barnens inflytande, förutom tillsammans med femåringarna och i arbetat med grön flagg. Föräldrarna ges i stor utsträckning att i dialog med förskolan påverka utvecklingen av innehållet i verksamheten. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X 17

18 Förskolechefens ansvar Beskrivning Hur förskolechef leder den pedagogiska verksamheten Huvudman för förskolorna är Danderyds församling som leds av en kyrkoherde. Kyrkans tre förskolor leds i sin tur av en förskolechef. Förskolechefen kommer ut till de olika förskolorna en gång i veckan för att bland annat medverka vid veckomöten. Övrig tid finns hon mestadels i församlingshuset i Danderyd. Förskolorna har ett dokument som beskriver vilka som ansvarar för olika områden. På varje förskola finns en pedagogansvarig förskollärare som ingår i ledningsgruppen. De träffas tre gånger per termin. På förskolorna finns pärmar med dokument som förskolechefen upprättat tillsammans med sina pedagoger. Dokumenten har sänts ut på remiss till samtliga på förskolorna innan de fastslagits. Dessa pärmar innehåller bland annat handlingsplaner för krissituationer, händelserapporter, säkerhet och mallar att användas vid observationer, samtal och intervjuer. Pedagogerna berättar att de tycker förskolechefen är engagerad, strukturerad, lyhörd och en tydlig chef. De tycker också att de får bra uppbackning och feedback av henne när det behövs. Pedagogerna säger att det finns en vi-känsla mellan förskolorna och att de har väldigt trevliga och kompetenta arbetskollegor. Förskolechefen berättar att det är hennes ansvar att se till att alla pedagoger ska må bra och att hon ger dem förtroende och frihet. Hon säger att alla pedagoger är fantastiska, engagerade och har en vilja att vara på förskolan. Hon berättar också att på förskolornas kvällsmöten för de pedagogiska diskussioner. Praktisk information får pedagogerna genom veckobrev som hon mailar ut till alla. Förskolorna har gemensamma personalmöten en gång i månaden. Där tar de upp olika teman, just nu arbetar de med leken som är ett fokusområde på förskolorna. Tre gånger per termin träffas enheternas förskollärare. Ofta läser de en artikel inför mötet som de sedan diskuterar. Något från mötet ska sedan implementeras på förskolorna. Förskolorna har gemensamma pedagogiska forum där alla pedagogerna turas om att träffas. Vi läser ur en agenda till ett forum, Hur vi ger ännu bättre förutsättningar för lek. Här finns citat från läroplanen och från barnkonventionen som handlar om barns lek. Pedagogerna får också ett antal frågeställningar att fundera över som de sedan diskuterar på mötet. All personal har planeringstid, hur mycket beror på hur många procent de arbetar. De som arbetar 100 % har ca 3,5 timmar i veckan. 18

19 Det systematiska kvalitetsarbetet Enheten har ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Hjulet innehåller olika aktiviteter och avstämningspunkter varje månad för att säkerställa att de gör det de ska och delar upp det på ett rimligt sätt under året. De tre förskolorna har en gemensam planeringsdag en gång per termin. Då skriver de en utvärdering, ett kvalitetsdokument. Avdelningarna opponerar därefter på varandras dokument, de yngre barnens pedagoger opponerar på varandras och de äldre på varandras. Förskolechefen bestämmer vem som opponerar på vem. Pedagogerna berättar att det var lite obekvämt i början att få kritik och att få tycka till om det någon annan skrivit, men att det är väldigt bra och lärorikt. Varje termin utvärderas verksamheten avdelningsvis av hela arbetslaget enligt en speciell mall. Utifrån analys av detta sätts tre nya fokusmål. Dessa mål ska pedagogerna arbeta med under terminen. Fokusmålen utvärderas och nya sätts för nästa termin. Barnen intervjuas inför utvecklingssamtalen. Dessa intervjuer finns med vid arbetet av det systematiska kvalitetsarbetet, berättar förskolechefen. Förskolan använder sig av Lotusdiagram som säkerställer att förskolans alla mål uppnås. Kvalitetsdokument och likabehandlingsplan utvärderas och upprättas årligen. Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov Förskolornas pedagoger har stora möjligheter till kompetensutveckling berättar både förskolechef och pedagoger. Pedagogerna är mycket nöjda och stimulerade med att de får så mycket fortbildning. Förskolechefen erbjuder kompetensutveckling, ofta sammankopplade till förskolans aktuella fokusområden, men också utbildningar som pedagogerna själva önskar gå. Danderyds kommun erbjuder också utbildningar och föreläsningar. Pedagogerna berättar att de efter sina utbildningar ofta får tid till att dela med sig av sina kunskaper till övriga pedagoger och även egen tid för reflektion över sitt lärande. Förskolechefen säger att det är viktigt att pedagogerna får tillfällen till att förkovra sig. På enheterna finns tre barnskötare som utbildar sig till förskollärare på distans. 19

20 Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer Övergångar inom förskolan sker oftast väldigt smidigt, berättar en pedagog, då förskolan är liten, de arbetar mycket tillsammans och träffas dagligen utomhus på förskolans gård. När det är dags att byta avdelning besöker barn och en pedagog, som barnet är tryggt med, den nya avdelningen. De äter lunch eller mellanmål tillsammans. Alla föräldrar erbjuds ett avslutningssamtal på den gamla avdelningen innan barnet slutar. På vårterminen inför skolstart besöker förskolan närliggande skolgårdar vid ett flertal tillfällen. Skolan inbjuder i år förskolans pedagoger för att gemensamt planera inför dessa övergångar. Bland annat kommer de att diskutera former för att delge varandra om arbetssätten i förskola och skola. Skolans lärare besöker förskolan en gång under våren och de blivande förskoleklassbarnen besöker skolan vid några tillfällen tillsammans med sina pedagoger. För barn i behov av särskilt stöd föreslår förskolan ett överlämningsmöte där föräldrar, förskola och skola träffas. Inom enheten finns dokument upprättade som beskriver hur samverkan och övergångar ska gå till. Bedömning i text Förskolechefen har i hög grad kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet och arbetar kontinuerligt för att utveckla verksamheten tillsammans med ledningsgrupp och medarbetare. Förskolechef tar stort ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Pedagoger, barn och föräldrar medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet, detta arbete dokumenteras i hög grad. Vi tar del av många välskrivna dokument med hög kvalitet. Pedagogerna ser det som en stor förmån att de erbjuds en mängd av kompetensutveckling och att det finns väl fungerande rutiner och former för samverkan och kunskapsutbyte mellan dem och de andra enheterna. Förskolechefen uppmuntrar och betonar att det är viktigt med kompetensutveckling. Vi bedömer att det finns en väl fungerande samverkan inom verksamheten, mellan förskolans avdelningar och till skolan. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X 20

21 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION Observationsår: Förbättringsområden Nuläge: i tidigare rapport: 2008 Dokumentation av verksamheten Förbättringsområdet har åtgärdats Långsiktig planering av den Förbättringsområdet har åtgärdats 2008 pedagogiska verksamheten Handlingsplan för större inflytande Förbättringsområdet har åtgärdats 2008 i lärandet 2008 Ett mera nära ledarskap Förbättringsområdet har åtgärdats REFERENSER Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, Våga Visa metodbok för observationer 2014, Våga Visa rapportmall, Våga Visa bedömningsmatris förskola, Våga Visa frågebank vid observation på förskola, Kyrkans förskolors hemsida Kyrkans förskola, informationsbroschyr Ansvarsområden Kyrkans förskola Fokusområden för kyrkans förskola VT-14 Fokusområden för kyrkans förskola HT-14 Händelserapport Kyrkans förskolor Informationspolicy Kyrkans förskolor Klagomålshantering för föräldrar på Kyrkans förskolor Kyrkans förskolas Årshjul Medarbetarsamtal HT Våga visa observationsrapport Kyrkans förskolor, 2008 Pedagogansvarig Personalförteckning Policy för samarbete Pedagogansvarig Plan för övergångar förskola, skola Utvecklingsplan Kyrkans förskola Utvärdering inskolning Likabehandlingsplan Kyrkbackens förskola 2013/2014 Kartläggning av huset Bamse Vt14 Kvalitetsdokument för Kyrkans förskola Tema Snilleblixtarna Skogsknopp HT