Inger Dobson Ekerö kommun Hanna Mankéus Nacka kommun Vecka 47 och 48. Enens förskola Danderyds kommun

Transkript

1 Inger Dobson Ekerö kommun Hanna Mankéus Nacka kommun Vecka 47 och 48 Enens förskola Danderyds kommun

2 Innehållsförteckning VÅGA VISA 3 FAKTADEL 4 OBSERVATIONENS METOD 5 SAMMANFATTNING 6 Sammanfattande slutsats 6 Starka sidor 6 Förbättringsområden 6 MÅLOMRÅDEN 7 Normer och värden 7 Utveckling och lärande 10 Ansvar och inflytande för barn 17 Förskolechefens ansvar 19 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION 22 REFERENSER 22 2

3 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. VÅGA VISA: baseras på läroplaner för förskola och skola utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling Observationer inom Våga Visa Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en förskola i en annan kommun. Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden: Normer och värden Utveckling och lärande Ansvar och inflytande för barn Förskolechefens ansvar Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer förskolans arbete och resultat inom målområden, baserat på Observationer i verksamheten Intervjuer med personal och skolledning samt samtal med barn Förskolans styrdokument Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda frågeställningar. Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på 3

4 FAKTADEL Fakta om enheten Förskolan/delenhetens namn: Är verksamheten kommunal eller fristående? (Koncern) Avdelningar Tillagningskök eller catering Har förskolan någon profilering? Typ av demografiskt upptagningsområde Enens förskola Fristående (Danderyds församling, Svenska kyrkan) Älgarna(3-6 år), Myrorna (1-3 år) Catering Kristen profil, mycket utevistelse, miljöcertifierad (Grön flagg), musiker sjunger med barnen varje vecka. Skridskoskola för 5-åringarna. Vi använder av oss Bornholmsmodellen. Område med radhus och villor. Statistik Antal barn: 23 Antal pedagogisk personal 5,8 (heltidstjänster/årsarbetare) Antal barn/årsarbetare 4 Antal personal med förskollärarexamen (åa) 2,76 samt en barnskötare som utbildar sig till förskollärare på distans (går termin 5). Förskolechef (åa) 0,33 Övrig ledning (åa) 0,05 Organisation /Ledning Ledningsgrupp, pedagoggrupp Arbetslag eller liknande kring vilka barngrupper personalen är organiserad. En förskollärare per förskola (3 st) ingår i Kvalitetsgruppen (ledningsgruppen för förskolan). En förskollärare är pedagogiskt ansvarig på varje avdelning. Två avdelningar, Myrorna för barn ca 1-3 år och Älgarna för barn ca 3-6 år. 4

5 OBSERVATIONENS METOD Vi observerar Enens förskola i Enebyberg den november 2014 Vi besöker förskolans båda avdelningar observerar under utevistelse på gården deltar vid samlingar, måltider och övriga aktiviteter intervjuar förskolechef intervjuar två förskollärare, en från varje avdelning har kortare samtal med övriga pedagoger har kortare samtal med några barn har kortare samtal med några föräldrar Före observationen har vi observatörer läst igenom översända dokument samt tagit del av information från förskolans hemsida. 5

6 SAMMANFATTNING Sammanfattande slutsats Kyrkans förskolor i Danderyd är fristående och består av tre små förskolor. Alla har två avdelningar vardera och är belägna i Djursholm, Stocksund och Enebyberg. Förskolorna ägs av Danderyds församling. Förskolorna leds av en förskolechef som är tydlig, strukturerad och mycket uppskattad av sina kollegor. På förskolorna finns gemensamma dokument upprättade som styr verksamheten och utgår från förskolans läroplan Lpfö98/10. Ett gediget och välutvecklat samarbete sker kontinuerligt mellan förskolornas pedagoger. Den gemensamma värdegrunden genomsyrar alla förskolorna. Vi möter närvarande och engagerade pedagoger, glada och samspelta barn och nöjda föräldrar. Utveckling och lärande finns i fokus och miljöerna stimulerar till detta. Förskolan har ett aktivt samarbete med olika samhällsinstanser vilket bidrar till spännande och utvecklande möten. Förskolan kan utveckla sitt arbete ytterligare med den pedagogiska dokumentationen och barnens ansvar och inflytande kan öka för att stimulera till utveckling och lärande. Starka sidor Det aktiva arbetet med förskolans värdegrund. Normer och värden sid7 Pedagogernas närvaro, fokus och delaktighet tillsammans med barnen. Normer och värden sid 7 Förskolans pedagogiskt tilltalande innemiljö bidrar till utveckling och lärande. Utveckling och lärande sid 10 Förskolans bedriver ett aktiv samarbete med samhället. Utveckling och lärande sid 10 Förskolechefen bedriver ett demokratiskt arbetssätt, ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete och är mycket uppskattad av alla pedagoger. Förskolechefens ansvar sid 19 Förbättringsområden Användandet av modern teknik kan utvecklas på förskolan. Utveckling och lärande sid 10 Den pedagogiska dokumentationen behöver utvecklas så den blir mer likvärdig för alla barn. Utveckling och lärande sid 10 Barnens ansvar och inflytande kan öka för att stärka dem i deras utveckling och lärande. Ansvar och inflytande sid 17 6

7 MÅLOMRÅDEN Normer och värden Beskrivning Värdegrundsarbetet Vi läser i ett av förskolans dokument: I kyrkans förskola strävar vi efter att alla möten ska vara fyllda med glädje, värme och trygghet. Varje människa, liten som stor, ska känna sig sedd. Den kristna grundsynen sätter sin prägel och bidrar till den gemensamma värdegrunden. Pedagogerna berättar för oss att det är viktigt att det finns ett gemensamt synsätt för alla som arbetar på förskolan. Detta är något som de gemensamt diskuterar på sina pedagogträffar såväl tillsammans på sin förskola som tillsammans med hela enhetens pedagoger. En gemensamt utarbetad plan för likabehandling finns som utvärderas, revideras och omarbetas varje år. I den finns mål, förebyggande åtgärder, definitioner, dokumentation och kartläggningar beskrivna. Bilagor med dokument finns med som förtydligar hur arbetet bedrivs. Till exempel arbetar pedagogerna med en modell Huset 1 där de kartlägger hela förskolans lokaler för att minimera fysiska och psykiska risker. I likabehandlingsplanen saknar vi dock viss dokumentation som visar om det förekommer diskriminering eller kränkningar och hur förskolan arbetar vidare med detta. Vid höstterminens start arbetar förskolan med att stärka grundverksamheten för att skapa en vi-känsla i barn- och personalgruppen, vilket är ett av förskolans fokusområde denna termin. Vi ser en dokumentation på väggen där barn och pedagoger tryckt sina händer med målarfärg på ett papper i form av en ring för att symbolisera samhörighet. Förskolan har ett samarbete med Stockholms universitet, PATHS, Promoting Alternative THinking Strategies. Detta är ett forskningsbaserat värdegrundsarbete där de just nu arbetar med komplimanger, känslor och att se andras känslouttryck. På en samling drar ett barn ett kort ur en låda som blir dagens kompis. De andra barnen får sen ge det barnet komplimanger. Detta arbete fortskrider vartefter med tio arbetshäften och böcker. Vi ser att barnen tycker att detta är ett spännande och roligt tema. Universitetet gör uppföljningar genom att utbildade barnpsykologer kommer till förskolan för att se hur pedagogerna arbetar och för att ta del av hur arbetet fortskrider. Pedagogerna berättar att de under vårterminen hade genus som ett av sina fokusmål och att de då medverkade på föreläsningar om det. De tycker det är viktigt att de är neutrala och att de behandlar alla barn lika. De säger också att de inte tar bort något från sina miljöer utan att de snarare tillför material som intresserar både pojkar och flickor. De har till exempel införskaffat fler sorts utklädningskläder till barnens rollekar och att de lånar böcker från biblioteket som tar upp detta ämne. På förskolan finns en hemvrå på varje avdelning där vi ser att barnen ofta leker tillsammans. 1 En metod som kan bidra till att upptäcka risker och trakasserier. 7

8 En pedagog berättar att de i år har mailat ut ett informationsbrev till föräldrarna om luciafirandet på förskolan. I det förtydligar pedagogerna att barnen själva får välja vad de vill vara i tåget och att både pojkar och flickor får vara vad de vill. I hallarna på förskolan ser vi barnets namn tillsammans med en skylt med namn på båda vårdnadshavarna. Förhållningssätt Vi ser att pedagogerna har ett varmt och positivt bemötande mot varandra. De hälsar varandra välkomna varje morgon med en kram. De bemöter också barnen välkomnande och de möts ute av lågmäld musik från en bandspelare. Pedagogerna är närvarande och engagerade i sitt arbete. De samtalar mycket med barnen och deltar i deras lek. De delar hela tiden upp sig i lokalerna, både ute och inne. Förskolan arbetar med Stoppmetoden, ett stopp markeras med en utsträckt handflata och ett tydligt Stopp istället för att säga barnets namn. Vi ser ett exempel utomhus när ett barn springer fram och knuffar ett annat barn. En pedagog springer då fram till barnet som knuffar och går ner på dess nivå och säger Stopp. Hon förklarar sedan för barnet att man inte får knuffas. Barnen på förskolan leker och arbetar mycket tillsammans. Vi ser få konflikter mellan barnen. Arbetsklimat för barn Förskolechefen berättar att hennes vision är att alla barn ska må bra, vara trygga och glada på förskolan. Antalet barn i grupperna är få och pedagogerna har arbetat med att skapa arbetsro i verksamheten. Vi hör inga höjda röster mot barnen från pedagogerna. När barnen ska gå ut och in klär de på eller av sig några i taget och de får god tid på sig att i lugn och ro utföra detta. Vid måltiderna är barnen på de äldre barnens avdelning uppdelade i två rum medan de yngre barnen som inte är så många sitter tillsammans. Vid uteleken finns pedagogerna som hjälp och stöd i barnens lek. Pedagogerna berättar att de sprider ut sig på gården för att se alla barn. Vid rutinsituationer finns en vuxen tillhands som stöttar barnen mellan olika aktiviteter som till exempel mellan mat och vila. 8

9 Bedömning i text På förskolan finns i hög grad en gemensam och förankrad syn på verksamhetens värdegrund bland pedagogerna. Det bedrivs ett aktivt arbete med att utveckla förståelse för alla människors lika värde. En utarbetad plan för det systematiska arbetet mot diskriminering och kränkande behandling finns. Vi saknar dokumentation i den som påvisar eventuell aktuell diskriminering och kränkning och hur förskolan arbetar med detta. Vi ser att det finns ett varmt och respektfullt förhållningssätt mellan alla på förskolan. Vi hör inget skvaller från barn och ser få konflikter på grund av ständigt närvarande pedagoger. Förskolan bedriver en verksamhet som i hög grad präglas av arbetsro. Bedömning enligt skala 2 Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora förbättringsbehov 2.0 Mindre god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden 3.0 God kvalitet Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 4.0 Mycket god kvalitet Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 9

10 Utveckling och lärande Beskrivning Hur enheten arbetar för att varje barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta målområde i läroplanen Vi läser i förskolornas kvalitetsdokument att det finns tre fokusområden som kyrkans enheter arbetar med denna termin. Dessa handlar om att de ska bygga grundverksamhet för att stärka vi-känslan i barngruppen, att stimulera barns språkliga utveckling i allt de gör i verksamheten bland annat genom modern teknik och att ge barnen ännu bättre förutsättningar för lek. Förskolan har aktiviteter i friluftsfrämjandets regi, Knytte och Skrinna 3. En pedagog på de äldre barnens avdelning berättar att de även är intresserade av att gå en utbildning för att bli Mulleledare. Förskolan arbetar med Bornholmsmodellen 4 som bas för arbetet med språkutveckling främst på sina samlingar med alla barn. Vi är med på en samling med de yngre barnen när en pedagog sätter på sig en sagohatt och virar om sig ett vackert tygstycke som sjal. Med hjälp av rekvisita som finns i en sagoväska om Sagan om den lilla, lilla gumman berättar pedagogen sagan. Lilla gumman är lite busig idag och gömmer sig under en tallrik. Var är gumman? frågar pedagogen och barnen utmanas att fundera över språket. Barnen får också härma olika ljud som de tillsammans utför. Hur låter det till exempel när gumman mjölkar kon och katten slurpar i sig mjölken? Sagan avslutas med att katten kommer hem igen till gumman och de pratar om känslan som gumman då uppleveler när de pussas och kramas. Barnen är fängslade av sagan och hjälper pedagogen att berätta. Pedagogerna berättar att de arbetat med sagan under en lång tid. De har gjort i ordning små lådor som barnen fått leka med på en matta på golvet med innehåll från sagan. I skogen har de berättat sagan för barnen med hjälp av kottar, pinnar med mera som rekvisita. Vi är med på en annan samling med de äldre barnen där de ska dramatisera sagan om Guldlock och de tre björnarna. En pedagog läser sagan högt för barnen. Ett barn är Guldlock och tre andra barn är björnarna. Alla barn får vara med och låta som en knarrig dörr och andra ljud som finns med i sagan. Vi ser att barnen tycker det är roligt att få ges möjlighet att vara med i sagan och de lever sig in i gestalterna, som till exempel stora björnen med sin barska röst och lilla björnen med sin pipiga röst. Vi ser att pedagogerna hela tiden samtalar med barnen, ställer frågor, bekräftar och upprepar. De använder mycket rim och ramsor och sjunger tillsammans med dem. De har sagopåsar som ofta används vid samling. En samling i veckan är en kyrkosamling. 3 Ingår i Friluftsfrämjandets barnverksamhet. 4 Ett systematiserat material för att stärka barns språkliga medvetenhet. 10

11 Före ett mellanmål med de äldre barnen ser vi när de bubblar en minut med ett sugrör. Ett barn berättar att de har bubbeltisdag Detta gör de varje vecka för att stimulera munmotoriken. Vi ser flera exempel på matematik i vardagen. En pedagog har tillsammans med några barn lagt en lång rad med magneter som de kallar en magnettråd. Barnen är intresserade av att veta hur lång den är. De lägger ut den på golvet för att se. Pedagogen frågar hur många barn lång är den tror ni? Ett barn lägger sig ner men då är den fortfarande längre, ett till barn lägger sig bredvid magnettråden och då är den kortare. Barnen drar slutsatsen att den är längre än ett barn, men kortare än två. En annan gång skalar de ett äpple med en äppelskalare med vev. Skalet blir långt och tillsammans mäter de det. Om vi gör det här en gång till kan vi mäta och jämföra, säger en pedagog. En pedagog visar oss en dokumentation på hur de exempelvis arbetar med matematik med de yngre barnen. De använder sig av en liten byrå på samlingen i temat med Små djur i skogen. De räknar lådorna. Varje låda har dessutom en färg. Barnen får välja färg, en i taget, och de öppnar lådan och ser vilket djur som finns däri. De avslutar med att sjunga en sång och räknar först tillsammans, ett, två, tre. Förskolan deltar med Kyrkbackens och Djursholms femåringar vid flera skridskopass under vintern. En pedagog från Kyrkbackens förskola leder ett Skrinnapass med barnen. Skridskopasset varvas med lek och olika övningar. En förmiddag har förskolan Mini-Röris 5 för alla barn som vill vara med. Det har det utomhus på gården. Ibland är de inne och har rörelse i en stor sal som tillhör kyrkan. Förskolan är tillsammans med enhetens andra förskolor certifierade med Grön flagg" 6. I kyrkans lokaler finns tillgång till att sortera och lämna sina sopor, vilket pedagoger och barn gör tillsammans. Varje måndag går en pedagog till en närbelägen livsmedelsbutik och handlar frukt och vad de behöver till mellanmålet. Barnen är med och väljer och ser till att de handlar så mycket som möjligt av kravmärkta varor, berättar pedagogerna. På älgarnas avdelning ser vi att de planterat ekollon i tre glasburkar. Ett av ollonet har de placerat upp och ner i glaset för att se vad som händer. En pedagog berättar att Naturskyddsföreningen uppmanar till att plantera träd för det kommer vi att behöva mer av i framtiden. Nu är utmaningen att få plantorna att överleva vintern för att sen planteras ut. Om plantorna överlever kommer de att överleva oss, berättar pedagogen. En pedagog berättar också att de gräver ner en planka i skogen med äpple, bananskal, godispapper, glasspinne, plast, kartong och folie. Varje gång som de sedan går till skogen tittar de hur mycket det har förmultnats. På väg till skogen finns ett stort träd och här kan de följa årstidernas växlingar. 5 Ett lekfullt jympaprogram från Friskis&Svettis. 6 Ett verktyg för förskolor och skolor att arbeta med hållbar utveckling genom stiftelsen Håll Sverige Rent. 11

12 Femåringarna har ett eget bord inne på avdelningen där de sitter och äter. Bakom det har de en anslagstavla där deras dokumentation sitter. Vi är med på en måltid med dem. När alla tagit för sig av maten får ett barn till uppgift att ställa in tid på fem minuter på en timer. Under dessa fem minuter ska barnen vara tysta när de äter sin mat. Detta är ett arbetssätt som skolorna använder och barnen vill träna på det. Vi ser att alla äter med god aptit under tystnaden. Förskolans femåringar jobbar under vårterminerna med ett tema Snilleblixtarna. Vi läser i ett dokument att detta syftar till att ge barnen utlopp för sin kreativitet och uppfinningsrikedom, samtidigt som de får träna sina kunskaper i till exempel teknik, matematik, miljömedvetenhet och samarbete. Här får barnen pilla, sätta ihop, upptäcka, klura, bygga, sortera och visa upp. Tillsammans åker de iväg till Tekniska muséet där de inspireras till att hitta på egna uppfinningar. Detta arbetar de sedan med på förskolan för att sen visa upp på muséet och delta i deras uppfinnartävling Hur modern teknik integreras i lärandeprocessen En pedagog berättar för oss att paddan är bra inte bara till dokumentation utan även till för att ta reda på saker. Barnen frågar så mycket och det är inte alltid som vi har svar. Nu kan vi enkelt söka information tillsammans. Vi skapar gemenskap tillsammans runt ipaden. Sitter vi tillsammans barn och pedagog blir det ett pedagogiskt verktyg. Pedagogerna berättar också att de fotograferar mycket med lärplattan och att de använder den i vardagen om till exempel några barn vill lyssna på musik. De yngre barnen som sover kortare stunder använder lärplattan tillsammans med en pedagog efter vilan. Vi ser när de äldre barnen ser på kortare filmer från utbildningsradion med värdegrundstankar som fokus. Pedagogerna berättar att de vill öka sitt kunnande och användandet av modern teknik, vilket de berättar att de kan få hjälp med från en av enhetens andra förskolor. Hur verksamheten anpassas till barn i behov av särskilt stöd Om förskolan upptäcker att de har ett barn som behöver extra stöd gör de först observationer på barnet. Därefter samtalar de i arbetslaget, skriver en handlingsplan, kontaktar förskolechef och föräldrar. Förskolan har också tillgång till stöd från Danderyds kommun med psykolog, specialpedagog och talpedagog som de vid behov kan anlita. De kan söka ekonomiskt stöd för att förstärka med till exempel extra resurser i form av fler pedagogtimmar. Pedagogerna berättar för oss att de är mycket nöjda med stödet de får från kommunen. 12

13 Hur verksamheten anpassas efter barn med annat modersmål På förskolan finns ett par barn med annat modersmål, däremot finns det inga barn som inte talar det svenska språket. Vi ser i hallen när vi kommer till förskolan att de har skrivit upp ordet hej på flera språk som symboliserar språken som talas på förskolan. Pedagogerna berättar att det finns ett par pedagoger som har annat modersmål och just nu är det samma språk som barnen pratar. De berättar också att de använder lärplattorna när de ska översätta ord och att föräldrarna kan få med sig bokpåsar från biblioteket med böcker på svenska och på barnets språk. Dokumentation av barns lärande Handlingsplaner som beskriver arbetssätt med syfte och metoder finns gemensamt upprättade för flera av förskolornas gruppaktiviteter. Barns lärande dokumenteras i deras portfolio. Vi kan se dokumentationer med fotografier och barnets kommentarer. Pedagogerna berättar att barnen får vara med och kommentera och att de återkopplar till det de gjort tillsammans. Vi ser att pedagogerna påbörjat arbetet med att utveckla pärmarna och att det ser lite olika ut i dem. En del har flera flikar och fler reflektioner och kommentarer av barnen. På väggarna finns dokumentationer uppsatta, en del med barnens egna reflektioner. Femåringarna har en egen vägg där vi bland annat kan läsa vad barnen vill lära sig under året, knäppa svåra knappar, läsa, åka skridsko med mera. På en annan dokumentation kan vi läsa vad barnen har önskat att köpa in till sin nya restaurang. På båda avdelningarna finns en Vad vi gör pärm. I den finns det dokumenterat allt som händer på förskolan under året, vad de gjort, brev till föräldrar samt övrig information. I samband med föräldrafrukost utomhus sätter pedagogerna upp dokumentationer av barnens teckningar och fotografier med text som visar hur förskolan arbetar för att uppnå läroplanens målområden. 13

14 Miljön som stöd för lärandet Förskolan ligger i samma byggnad som kyrkan i Enebyberg. Förskolan har tillgång till kyrkans lokaler där de bland annat har rörelseaktiviteter i en stor spegelsal. Biblioteket ligger i samma byggnad vilket de ofta besöker, dels lånar de böcker och dels går de dit och läser sagor tillsammans. Förskolan har en strukturerad innemiljö. En pedagog berättar för oss att de vid höstterminens start inte har så mycket material framme på de yngre barnens avdelning. De tillför tillsammans med barnen succesivt mer material allt eftersom gruppen blir tryggare och behöver mer utmaningar. Pedagogen berättar också att de byter ut och kompletterar materialet utefter barnens intresse och pågående teman. Här finns ett stort rum med låga hyllor som avskärmar till olika lek- och lärområden. Bord, hyllor, lek- och arbetsmaterial är i barnens höjd. På de äldre barnens avdelning finns de flera rum som också är tydligt avskärmade eller uppdelade i olika områden med material som stimulerar språk, matematik, rollekar med mera. Utemiljön består av en liten gård, med gungor, sandlåda och en yta med konstgräs där det finns ett lekhus, stockar att balansera på, rutschkana och en bil att köra. Under tak vid entrén finns en läshörna med böcker och bilder uppsatta på väggen på böcker som finns att läsa. En vagn med olika material, såsom pennor, papper med mera finns alltid tillgänglig. Här sover också de yngre barnen efter maten. Precis i anslutning till gården finns ytterligare en inhägnad yta som används till att spela bandy och hoppa hopprep. Förskolan öppnar och stänger utomhus. I förskolans närmiljö finns skog och lekplatser. Pedagogerna berättar att de har som ett utvecklingsområde att förbättra miljön ytterligare utomhus. Alla barn går till skogen under vår och höst. På vintern åker femåringarna skridskor i en idrottshall. 14

15 Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning Förskolan besöker kyrkan och medverkar tre gånger per termin på vardagsgudstjänster. Andra förskolor i närområdet inbjuds också. Förskolan får varje vecka besök av en präst och en sångpedagog. Dessa besök är mycket uppskattade av såväl barn som pedagoger, berättar flera pedagoger för oss. Förskolan ligger i samma hus som biblioteket vilket gör att de ofta besöker det. Vi ser att femåringarna går upp dit och läser i deras läshörna efter lunchen. Hit blir de också ibland inbjudna till teater. I samma hus finns också en dagverksamhet för äldre där barnen till exempel har varit och sjungit för dem. Den närbelägna skogen besöks kontinuerligt av förskolans båda avdelningar under årets varmare månader. De går också ofta till olika parker i området. Några barn handlar livsmedel varje vecka tillsammans med en pedagog. Förskolornas femåringar åker iväg till Tekniska museet under vårterminen. De besöker också en ishall tillsammans med de andra två enheternas femåringar där de har Skrinna. Under året besöker de Naturens hus i Bergianska trädgården vid tre tillfällen under året. De har som mål att sprida kunskap och känsla för naturvetenskap och skapa engagemang för miljöfrågor. Förskolan har ibland besök av pensionärer som kommer och läser sagor för barnen. Förskolechefen berättar att de tar emot VFU 7 -elever varje år. Förskolan har också ett samarbete med Stockholms universitet. 7 Verksamhetsförlagd utbildning för studenter från lärarhögskolan. 15

16 Bedömning i text Verksamheten är i hög grad strukturerad. Enhetens förskolor har många dokument, pedagogiskt uppbyggda miljöer och rutiner för att arbeta med utveckling och lärande efter förskolans läroplan, Lpfö98/10, Detta bidrar också till att barnen ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Utforskande och kreativa arbetssätt förekommer i stor utsträckning vilket också bidrar till samarbete mellan barnen i deras lärande. Vi bedömer att det förekommer en mångfald av språkutvecklande och matematiska arbetssätt. Även arbetssätt som utvecklar förmågor inom naturvetenskap och teknik bedrivs i hög grad. Pedagogerna använder till stora delar estetiska arbetssätt som verktyg i lärandeprocesser. Användandet av modern teknik som ett verktyg i lärprocesser förekommer ofta och barnen får även utveckla sin förmåga att söka information med hjälp av den tillsammans med sina pedagoger. Detta arbete kan dock utvecklas vidare. Det finns väl fungerande strategier och metoder för arbetet med barn i behov av särskilt stöd och för barn med annat modersmål. Verksamheten anpassas i stor utsträckning för dessa barn. Vi ser att dokumentation av barns lärprocesser förekommer i hög grad men behöver göras mer likvärdig för alla barn i deras pärmar. Förskolan har många olika dokumentationer som visar på verksamhetens utveckling. Föräldrar har stora möjligheter att kontinuerligt ta del av dokumentationen. Pedagogerna har byggt upp en stimulerande, utmanande och mångsidig lärmiljö inomhus. Vi ser att utomhusmiljön även är stimulerande men kan utvecklas. Samverkan med samhälle och arbetsliv sker i hög grad i det pedagogiska arbetet och närområdets möjligheter tas till stor utsträckning tillvara i verksamheten. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X 16

17 Ansvar och inflytande för barn Beskrivning Barns ansvar för det egna lärandet och verksamheten Förskolechefen berättar att de arbetar med barns inflytande genom att fråga vad de vill göra, ge tid för lek, göra upp regler tillsammans och att barnen själva får ansvara för sin miljö och sitt material. Pedagogerna berättar att de vill att barnen ska vara självständiga och att de vill veta deras tankar. Allt på förskolan ska vara i deras höjd så att barnen själva kan nå, prova själva och känna att, jag kan! På de yngre barnens avdelning ser vi att de får ta ansvar över det egna lärandet i olika situationer. Under lekstunden väljer barnen att klä ut sig, leka med lego och bilar, rita, baka med lera och läsa bok. Vi ser ett barn som sätter sig i soffan och tittar i en bok och en pedagog kommer sen och läser för barnet. Ett annat barn vill lyssna på musik, pedagogen ber henne då att hämta lärplattan och tillsammans lyssnar de på olika sånger. Vid deras utevistelse ser vi att de själva väljer vad de vill leka med. Två och två kommer de yngre barnen in från sin utelek. De tar av sig sina kläder och får hjälp om de behövs. De äldre barnen klär av och på sig själva och en vuxen finns också till hands. Vi ser att klädhyllorna är uppsatta i barnens nivå vilket gör att de själva kan hänga upp sina kläder. Vid lunch hos de yngre barnen serverar pedagogerna barnen mat. En pedagog berättar att de gör så nu när det är förkylningstider. Innan de börjar äta ber de en bordsbön. På de äldre barnens avdelning dukar pedagogerna och barnen får själva ta sin mat. Innan de börjar äta ber de tillsammans en bordsbön. Efter maten dukar de av sin tallrik, glas och bestick. Pedagogerna serverar barnen deras mellanmål och brer deras smörgåsar. När de yngre barnen ska gå ut efter mellanmålet tar pedagogerna in barnens kläder på avdelningen för att skapa en lugn stund. Pedagogerna klär på barnen de flesta kläderna. Några barn berättar för oss att de själva får bestämma vad de vill leka med på förskolan. Demokratiska arbetsformer Pedagogerna berättar att när de ska på utflykt till en park får barnen rösta om vilken park de ska besöka och att de lyssnar in vad barnen vill göra på förskolan. De berättar om ett exempel då de skulle utforma ett café på de äldre barnens avdelning. Barnen fick bestämma vad de skulle köpa och sedan gick de till affären och köpte sakerna. Det var väldigt uppskattat av barnen. Pedagogerna berättar att de inte har något formellt barnråd förutom i arbetet med grön flagg. Femåringarna får ibland diskutera och bestämma saker tillsammans, de har bland annat fått vara med och bestämma sånger som de ska sjunga när de besöker ett äldreboende i närheten. 17

18 Samverkan med föräldrar Båda avdelningarna har varje termin ett föräldramöte och en gång per termin inbjuds föräldrar till utvecklingssamtal om deras barns utveckling. Förskolan har utarbetat dokument för detta som beskriver hur de tillsammans med föräldrarna ska arbeta före, under och efter samtalen. En pedagog berättar att ett barn ville visa sin porfoliepärm på utvecklingssamtalet. Barnet fick då vara med under den stunden på samtalet. Barnen är annars inte med under dessa samtal. Pedagogerna skriver föräldrabrev cirka en gång i månaden. I dessa brev får föräldrarna viktig information, nulägesrapport samt information om pågående tema. En gång per termin inbjuder förskolan till ett föräldraforum. Till det är alla föräldrar välkomna och förskolechef samt en pedagog från varje avdelning deltar. Pedagogerna berättar att de lyssnar på föräldrarnas önskemål och att de återkopplar till dem. Kan någon inte närvara får de gärna skicka ett mail om de har något som de önskar ta upp. Förskolan bjuder in föräldrarna på frukost utomhus en gång på termin. De inbjuds också till familjegudstjänster och luciafirande Bedömning i text Barns tankar, intressen och åsikter tas i hög grad tillvara i verksamheten och de ges möjlighet att påverka sin egen situation i förskolan. De har också möjligheter till inflytande över planering, arbetssätt, och innehåll. Vi ser att barnen kan stärkas genom att få större möjligheter att själva ta ansvar och inflytande vid en del rutinsituationer. De flesta barn kan också bli mer delaktiga och ta större ansvar för sin utveckling och sitt lärande genom att bli mer delaktiga vid utvecklingssamtalen. Förskolan har få formella forum, som stärker barnens inflytande, förutom tillsammans med femåringarna och i arbetat med grön flagg. Föräldrarna ges i stor utsträckning att i dialog med förskolan påverka utvecklingen av innehållet i verksamheten. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X 18

19 Förskolechefens ansvar Beskrivning Hur förskolechef leder den pedagogiska verksamheten Huvudman för förskolorna är Danderyds församling som leds av en kyrkoherde. Kyrkans tre förskolor leds i sin tur av en förskolechef. Förskolechefen kommer ut till de olika förskolorna en gång i veckan för att bland annat delta vid veckomöten. Övrig tid finns hon mestadels i församlingshuset i Danderyd. Förskolorna har ett dokument som beskriver vilka som ansvarar för olika områden. På varje förskola finns en pedagogansvarig förskollärare som ingår i ledningsgruppen. De träffas tre gånger per termin. På förskolorna finns pärmar med dokument som förskolechefen upprättat tillsammans med sina pedagoger. Dokumenten har sänts ut på remiss till samtliga på förskolorna innan de fastslagits. Dessa pärmar innehåller bland annat handlingsplaner för krissituationer, händelserapporter, säkerhet och mallar att användas vid observationer, samtal och intervjuer. Pedagogerna berättar att de har en fantastisk chef. Hon ger dem mandat att komma med egna idéer och förslag. Har vi en drift att vilja göra eller utveckla något, frågar chefen hur vi vill göra, och sen säger hon, KÖR! Förskolechefen berättar att det är hennes ansvar att se till att alla pedagoger ska må bra och att hon ger dem förtroende och frihet. Hon säger att alla pedagoger är fantastiska, engagerade och har en vilja att vara på förskolan. Hon berättar också att på förskolornas kvällsmöten för de pedagogiska diskussioner. Praktisk information får pedagogerna genom veckobrev som hon mailar ut till alla. Förskolorna har gemensamma personalmöten en gång i månaden. Där tar de upp olika teman, just nu arbetar de med leken som är ett fokusområde på förskolorna. Tre gånger per termin träffas enheternas förskollärare. Ofta läser de en artikel inför mötet som de sedan diskuterar. Något från mötet ska sedan implementeras på förskolorna. Förskolorna har gemensamma pedagogiska forum där alla pedagogerna turas om att träffas. Vi läser ur en agenda till ett forum, Hur vi ger ännu bättre förutsättningar för lek. Här finns citat från läroplanen och från barnkonventionen som handlar om barns lek. Pedagogerna får också ett antal frågeställningar att fundera över som de sedan diskuterar på mötet. All personal har planeringstid, hur mycket beror på hur många procent de arbetar. De som arbetar 100 % har ca 3,5 timmar i veckan. 19

20 Det systematiska kvalitetsarbetet Enheten har ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Hjulet innehåller olika aktiviteter och avstämningspunkter varje månad, för att säkerställa att de gör det de ska och delar upp det på ett rimligt sätt under året. De tre förskolorna har en gemensam planeringsdag en gång per termin. Då skriver de en utvärdering, ett kvalitetsdokument. Avdelningarna opponerar därefter på dokumenten, de yngre barnens pedagoger opponerar på varandras och vice versa. Förskolechefen bestämmer vem som opponerar på vem. Pedagogerna berättar att det var lite obekvämt i början att få kritik och att få tycka till om det någon annan skrivit, men att det är väldigt bra och lärorikt. Varje termin utvärderas verksamheten avdelningsvis av hela arbetslaget enligt en speciell mall. Utifrån analys av detta sätts nya fokusmål. Dessa mål ska pedagogerna arbeta med under terminen. Fokusmålen utvärderas och nya sätts för nästa termin. Barnen intervjuas inför utvecklingssamtalen. Dessa intervjuer finns med vid arbetet av det systematiska kvalitetsabetet, berättar förskolechefen. Förskolan använder sig av Lotusdiagram som säkerställer att förskolans alla mål uppnås. Kvalitetsdokument och likabehandlingsplan utvärderas och upprättas årligen. Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov Förskolornas pedagoger har stora möjligheter till kompetensutveckling berättar både förskolechef och pedagoger. Pedagogerna är mycket nöjda och stimulerade med att de får så mycket fortbildning. Förskolechefen erbjuder kompetensutveckling, ofta sammankopplade till förskolans aktuella fokusområden, men också utbildningar som pedagogerna själva önskar gå. Danderyds kommun erbjuder också utbildningar och föreläsningar. Pedagogerna berättar att de efter sina utbildningar ofta får tid till att dela med sig av sina kunskaper till övriga pedagoger och även egen tid för reflektion över sitt lärande. Förskolechefen säger att det är viktigt att pedagogerna får tillfällen till att förkovra sig. På enheterna finns tre barnskötare som utbildar sig till förskollärare på distans. 20

21 Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer Övergångar inom förskolan sker oftast väldigt smidigt, berättar en pedagog. Förskolan är liten, de arbetar mycket tillsammans och träffas dagligen utomhus på förskolans gård och i deras gemensamma hall. De äldre barnen besöker ofta spontant de yngre barnens avdelning vilket också bidrar till att de lär känna varandra väl. När det är dags att byta avdelning besöker barn och en pedagog, som barnet är tryggt med, den nya avdelningen. De äter lunch eller mellanmål tillsammans. Övergångarna brukar vara klara innan semestrarna. Alla föräldrar erbjuds ett avslutningssamtal på den gamla avdelningen innan barnet slutar. Närliggande skola, som de allra flesta av förskolans barn börjar på, inbjuder till ett informationsmöte i januari. Skolans lärare kommer ut och besöker barnen på förskolan och barnen får göra två klassrumsbesök under vårterminen. Pedagogerna följer med till skolan men är inte med inne i klassrummen. Under våren besöker också förskolan skolans gård för att bekanta sig med dess miljö. För barn i behov av särskilt stöd tar förskolan initiativ till ett överlämningsmöte. På detta möte träffas föräldrar och berörda representanter från förskola och skola. Inom enheten finns dokument upprättade som beskriver hur samverkan och övergångar ska gå till. Bedömning i text Förskolechefen har i hög grad kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet och arbetar kontinuerligt för att utveckla verksamheten tillsammans med ledningsgrupp och medarbetare. Förskolechef tar stort ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Pedagoger, barn och föräldrar medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet, detta arbete dokumenteras i hög grad. Vi tar del av många välskrivna dokument med hög kvalitet. Pedagogerna ser det som en stor förmån att de erbjuds en mängd av kompetensutveckling och att det finns väl fungerande rutiner och former för samverkan och kunskapsutbyte mellan dem och de andra enheterna. Förskolechefen uppmuntrar och betonar att det är viktigt med kompetensutveckling. Vi bedömer att det finns en väl fungerande samverkan inom verksamheten, mellan förskolans avdelningar och till skolan. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X 21

22 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION Observationsår: Förbättringsområden Nuläge: i tidigare rapport: 2008 Bryta grupperingar i flickpojkgrupper Förbättringsområdet har åtgärdats 2008 Mötesprotokoll och liknande dokumentation Förbättringsområdet har åtgärdats 2008 Långsiktig planering av den pedagogiska verksamheten Förbättringsområdet har åtgärdats 2008 Ett mera nära ledarskap Förbättringsområdet har åtgärdats REFERENSER Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, Våga Visa Metodbok för observationer 2014, Våga Visa Rapportmall, Våga Visa Bedömningsmatris förskola, Våga Visa frågebank vid observation på förskola, Kyrkans förskolors hemsida Kyrkans förskola, informationsbroschyr Ansvarsområden Kyrkans förskola Fokusområden för kyrkans förskola VT-14 Fokusområden för kyrkans förskola HT-14 Händelserapport Kyrkans förskolor Informationspolicy Kyrkans förskolor Klagomålshantering för föräldrar på Kyrkans förskolor Kyrkans förskolas Årshjul Medarbetarsamtal HT Våga visa observationsrapport Kyrkans förskolor, 2008 Pedagogansvarig Personalförteckning Policy för samarbete Pedagogansvarig Plan för övergångar förskola, skola Utvecklingsplan Kyrkans förskola Utvärdering inskolning Likabehandlingsplan Enens förskola 2013/2014 Utvärdering av Myrorna VT Utvärdering av Älgarna våren 2014 Kvalitetsdokument Enen 2013/2014, Kartläggning Älgarna 18/ Kvalitetsdokument Vatten Pedagogiskt forum på Pärlan 19/

23 Handlingsplan för förbättringsområden Våga visa rapport, Förskolan Enen Vi vill börja med att konstatera att vi är mycket nöjda och stolta över vårt resultat i Våga visa rapporten. Det är speciellt glädjande att observatörerna lyft fram det jämna och kvalitativt höga resultatet på alla våra tre förskolor. Som starka sidor visar de på: Pedagogernas närvaro, fokus och delaktighet tillsammans med barnen Det aktiva arbetet med förskolans värdegrund Förskolans pedagogiskt tilltalande innemiljö bidrar till utveckling och lärande Förskolan bedriver ett aktivt samarbete med samhället Enens förskolas förbättringsområden enligt rapporten Den pedagogiska dokumentationen Barns ansvar och inflytande för att stärka barnens utveckling och lärande Användandet av modern teknik Den pedagogiska dokumentationen Som ett av våra tre fokusområden för VT 15 har vi satt Från dokumentation till pedagogisk dokumentation med modern teknik Som en gemensam grund i att utveckla vår pedagogiska dokumentation läser alla pedagoger boken Lyssnandes pedagogik-etik och demokrati i pedagogiskt arbete av Ann Åberg, Hillevi Lenz Taguchi under VT 15 och för pedagogiska diskussioner utifrån denna. Gemensamt studiebesök på förskola (Äventyret i Bagarmossen 18/2) som kommit långt och kan lära oss konkret om pedagogisk dokumentation Vi har startat ett gemensamt nätverk med pedagoger från alla våra tre förskolor för att fokusera på och utveckla en mer likvärdig pedagogisk dokumentation. Prioritera reflektionstid på varje avdelning på dagtid varje vecka

24 Vi konstaterar att vi är mitt i (och var det när Våga visa var hos oss) en förändringsprocess när det gäller vår dokumentation. Vi har använt oss av och utbildats i Skrattegis metod men ser nu med mer modern teknik och möjlighet att använda oss av Förskoleappen att vi går in i ett nytt sätt att se på pedagogisk dokumentation Vi ska använda modern teknik till dokumentation där barnen är delaktiga Barns ansvar och inflytande Pedagogerna på avdelning Myrorna läser boken Små barns delaktighet och inflytande - några perspektiv av Nina Johannesen, Ninni Sandvik för att få nya perspektiv och se möjligheterna i barns delaktighet och inflytande Som en gemensam grund i att utveckla barnens möjlighet till ansvar och inflytande läser alla pedagoger boken Lyssnandes pedagogik-etik och demokrati i pedagogiskt arbete av Ann Åberg, Hillevi Lenz Taguchi under VT 15 och för pedagogiska diskussioner utifrån denna. Nu är barnen lite äldre på Myrorna (de yngre barnens avdelning) vilket gör att de nu klär på sig mer. Vi har bestämt att vi ska köpa en ny stor spegel så att barnen tydligt kan se när de klär på sig och hur kläderna sitter på. 5-åringarna är delaktiga i utvecklingssamtalet/utvärderingssamtalet våren ( Vad har du lärt dig under dina år på förskolan? Vad har varit roligt på förskolan? Vad är bra med din förskola?). Vi skriver in det i vår Årsplan. Detta utvärderas sedan för att se om det även ska gälla för de yngre barnen. Denna termin kommer vi att arbeta mer aktivt med Grön flagg och då ha Barnråd. Ett av våra tre fokusområden denna termin är: Grön flagg arbeta med hållbarhet och barns inflytande. Då ingår bl a att ha regelbundna och dokumenterade barnråd. Fortsätta och fördjupa det dagliga arbetet med att lyssna till barnen och låta dem välja aktiviter, fundera över och förändra sin miljö och material på förskolan mm Vi ska använda modern teknik till dokumentation där barnen är delaktiga

25 Användandet av modern teknik Vi håller med om och är på god väg att utveckla vårt arbete med modern teknik. Vi har under senaste året investerat i en ipad per avdelning samt bärbara datorer. Vi ser att vi behöver fortsätta att investera i fler ipads. Men har köpt högtalare som förenklar detta arbete. Pedagogiskt blir nästa steg att organisera bättre för och att Ipaden är en naturlig del i alla samlingar och blir barnens material. Vårt fokusområde Från dokumentation till pedagogisk dokumentation med modern teknik visar ju också på vår intention att utveckla detta område det gör vi bl a genom utbildning av pedagogerna på olika nivåer när det gäller datahantering, appar mm. Modern teknik ska användas som ett pedagogiskt verktyg där vi hela tiden upptäcker nya sätt att använda den Pedagogerna styr vilka appar som används för att de ska ge pedagogiskt värde (lockar fram kreativiteten hos barnen och inte är begränsande). Att modern teknik blir ännu ett medel för barnen att utforska och uttrycka sig med En förskollärare kommer gå utbildningen Naturvetenskap och teknik i förskolan-med didaktisk inriktning, 7,5 hp under vt 15 för att fördjupa vår kunskap om bl.a. teknik Vi ska använda modern teknik till dokumentation där barnen är delaktiga I vår terminsutvärdering kommer vi att utvärdera att vi har följt denna handlingsplan och se över vad vi fortsatt behöver jobba vidare med och utveckla utifrån Våga visa rapporten. Danderyd , Ebba Zeno