NATURVETENSKAP OCH HÅLLBARHETSFRÅGOR UTIFRÅN SMÅ BARNS UTFORSKANDE

Transkript

1 NATURVETENSKAP OCH HÅLLBARHETSFRÅGOR UTIFRÅN SMÅ BARNS UTFORSKANDE Junibacken Bodil Halvars

2 VAD GÖR VI HÄR? VARFÖR ÄR DU HÄR?

3 TÄNKTE PRATA OM Hållbarhetsfrågor i en antropocen tid Naturvetenskap och hållbar utveckling i förskolan: de globala målen + Lpfö 2018 ett utforskande arbetssätt Forskning - med relationella perspektiv på hållbarhetsfrågor: barns möten med djur barns möten med träd Förskoledidaktiska möjlighetvillkor: vilka är verktygen? hur kan ett ekologiskt förhållningssätt till liv, natur och miljö växa fram?

4 BIKUPA Vad innebär hållbar utveckling för dig? Fundera och tala med din granne kring detta några minuter

5 HÅLLBAR UTVECKLING EN UTVECKLING SOM TILLFREDSSTÄLLER DAGENS BEHOV UTAN ATT ÄVENTYRA KOMMANDE GENERATIONERS MÖJLIGHETER ATT TILLFREDSSTÄLLA SINA BEHOV

6 ANTROPOCEN TID Holocen Antropocen Människans påverkan som geologisk kraft sedan jordbruket uppstod eller vid industrialismens intåg ca 200 år sedan?

7 SOMMARENS BRÄNDER

8 SOMMARENS TORKA h t t p : / / w w w. n a t u r s k y d d s f o r e n i n g e n. s e / v a d - d u - k a n - g o r a / h j a l p - n a t u r e n - n a r a - d i g M E

9 VINTERNS STORMAR

10 GRETAS KLIMATSTREJK BIKUPA: Samtala några minuter om vad ni tänker ni om Gretas upprop och vuxenvärldens reaktioner?

11 DIMENSIONERNAS INBÖRDES ORDNING FÖRÄNDRAS

12 DE GLOBALA MÅLEN AGENDA

13 HÅLLBAR UTVECKLING I LPFÖ, 2018 En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling. (Lpfö 2018, s. 6, min kursivering)

14 BIKUPA Vad innebär att en positiv framtidstro ska prägla förskolan? Hur kan ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till liv, natur och miljö växa fram i förskolan? Fundera och tala lite kring detta

15 ETT UTFORSKANDE ARBETSSÄTT FRÅN ETT FÖRSKOLEDIDAKTISKT PERSPEKTIV barnens egna frågor syfte ämnesinnehållsligt och didaktiskt pedagogernas fortlöpande research möjliggöra en estetisk lärprocess kooperativt/kollaborativt lärande ta vara på framväxande teorier och nya frågor miljö - material pedagogisk dokumentation pedagogens förhållningssätt medforskande lyssnandet

16 BARN OCH ETIK Etnografisk studie Två förskoleklasser under ett år Etik i vardagen Regler, ramar och ordning varför ska man göra som man ska? Pedagogernas förhållningssätt Barns möten i lek Barns möten med naturen/djur

17 DET ETISKA MÖTET Emmanuel Levinas ( ), judisklitauisk-fransk filosof relationsetik, det etiska mötet mötet med den Andres annanhet asymmetrisk relation välkomnandet, gästfriheten ansvar för den andres ansvar sägandet, det redan sagda

18 ANALYS AV BARNENS DJURMÖTEN I leken är barnen djur Antropomorfiska uttalanden relationella kopplingar Den relationella aspekten framstår tydligt i barnens micromöten och lärprocesser och öppnar upp för ett utforskande inom naturvetenskap och hållbarhetsfrågor utifrån lärandet som ett relationellt fält

19 TRÄDPROJEKTET EN KARTLÄGGNING AV BARNENS KOPPLINGAR En etnografisk studie Två förskoleklasser under ett år En kartläggning av kopplingar och kluster Analys lärandet som ett relationellt potentialitetsfält och ett rhizomatiskt lärande

20 TAKING CHILDREN S QUESTIONS SERIOUSLY Vilket meningsskapande växer fram i barnens möten med träd? Vilka är barnens egna frågor? Vilka relationer etablerar barnen med träden? Hur öppnar ett utforskande arbetssätt upp för närmandet av ekologiska frågor och hållbarhetsfrågor med yngre barn? Vad händer barnens frågor och teorier om träd tas på allvar? Vilka möjlighetsvillkor krävs?

21 LÄRANDET SOM ETT RELATIONELLT FÄLT Lärandet som ett relationellt potentialitetsfält Ett relationellt perspektiv där lärandet ses växa fram genom ett obegränsat antal kopplingar mellan förskolans aktörer (barn, pedagoger, föräldrar), miljön (utomoch inomhus), material (estetiskt, återvunnet och naturmaterial), ett ämnesinnehåll (exempelvis naturvetenskap, språk) Ett gemensamt problemfält konstrueras där frågor och problemställningar som saknar på förhand givna svar utgör drivkraften i ett fortsatt utforskande I problemfältet ryms olika krafter och förbindelser; genom att uppmärksamma de händelser (events) som sker kan den potentialitet som uppstår ges plats, utan att direkt tolkas utifrån igenkänning, kategorisering eller representation Rhizomatisk perspektiv Innebär att uppmärksamhet riktas mot den rörelse och den vitalitet som finner nya oväntade vägar vid barnens meningsskapande Rhizom-begreppet formuleras av Deleuze och Guattari - ett mycelliknande system med en vibrerande, mångfaldig intensitet, där oförutsägbara sammankopplingar uppstår utan någon egentlig början eller slut. Det rhizomatiska perspektivet kan därför användas för att synliggöra lärprocesser och meningsskapande utan ett hierarkiskt orsak-verkan-resonemang

22 KOPPLINGAR MELLAN TRÄDEN OCH DEN EGNA KROPPEN - Löven på trädet är som människans hår. - Bladen är hår. En del träd har hål, de är som munnar. - Rötterna är som ben. Kådan är som blod. - Barken är som skinnet. - Jag tror att trädets frö är som hjärtat.

23 KOPPLINGAR MELLAN TRÄDEN OCH DEN EGNA KROPPEN - Kådan samlas på en plats inne i trädet, därifrån pumpas den ut i hela trädet. Platsen där kådan samlas är som människans hjärta. Grenarna på trädet är som människans armar.

24 KOPPLINGAR TILL DEN EGNA KROPPEN Blodådror, fågelbo, hjärta, vakter, magsäck, ett litet fågelbo, blodplättar, sav, kåda, blod, syre, blandat, luft, hjärtat och hemliga rum

25 KOPPLINGAR TILL DEN NÄRA KRETSEN - Samma sorts träd tillhör samma familj. - Jag tror familjen kan vara ungefär åtta träd. - Mamma- och pappaträden är större än barnträden. Pappaträdet är störst. - Jag tror att granarna är pappor och björkarna är mammor. De andra träden är barn. - En del träd tappar frön som blir barn, de andra växer av sig själva. - När vinden kommer och grenarna rör sig pratar de [träden] med varandra.

26 KOPPLINGAR TILL PLATSER TAGGTRÄDET Taggträdet brukar stå på ängar. På natten lever träden. Om det kommer en fiende så sticker trädet ut taggarna längre så fienden blir stucken. På dagarna står träden bara stilla och taggarna åker in. På natten kan träden prata med varandra. STADSTRÄDET En stad har byggts ihop med trädet. Där bor vanligt folk. Det var många människor som inte hade någonstans att bo, så då byggde man en stad i trädet. De bor på olika trädvåningar [ ].

27 KOPPLINGAR TILL UNDERJORDEN Är det något under jorden som gör att träden växer? -Rötter. - I rötterna finns det någon slags vätska som gör att trädet ska växa. - När det regnar kommer regnet till jorden. - Det är som en slags konstig hiss som gör att vattnet åker upp till grenarna. - Vattnet går ända ut i ådrorna i löven. - Varför åker vattnet inte ner igen?

28 KOPPLINGAR TILL UNDERJORDEN Det regnar och regnet åker ner till rötterna. I rötterna är det luckor. Luckorna öppnas och vattnet åker upp i stammen. Luften suger upp vattnet. Löven som sitter på trädet suger upp luft från himlen. Sedan åker luften ner i marken och hämtar upp vattnet.

29 KOPPLINGAR TILL DJUREN Vattnet kommer från regnet och åker ned i jorden. Myrorna hjälper till att samla upp vattnet och lägger det i trädhissen. Vattnet åker sedan upp i trädhissen.

30 KOPPLINGAR TILL DJUR Vilka djur behöver träden? vilka träd behöver djuren?

31 KOPPLINGAR TILL FÅGLAR

32 VÄNTAR PÅ KNOPPARNA 1) Knoppen är skalet. Först öppnas knoppen däruppe. 2) Sedan öppnas hela. När allt har öppnats av knoppen så åker kastanjeblomman upp. 3) Därefter ramlar knoppen av. En del är blomman och en del är grenen.

33 HUR GICK DET MED SPANINGEN EFTER TRÄDETS HJÄRTA? celler, klorofyll, kloroplaster, solsken, stärkelse

34 Syre bildas i lövet. Det är det gröna. När lövet blir brunt är det för lite syre i lövet. Syret kommer ut från lövet och åker in i människans kropp. Då kan de andas luft. Lövet ger också syre till djuren.

35 KARTLÄGGNING AV KOPPLINGAR OCH KLUSTER till den egna kroppen och träden till familj och släkt till träden och deras liv till platser till djuren till fåglarna till småkryp till mikrovärldar

36 KARTLÄGGNING AV MÖJLIGHETSVILLKOREN pedagogernas medforskande förhållningssätt syfte ämnesinnehållsligt/förskoledidaktiskt miljö material estetiska uttryck

37 KARTLÄGGNING AV MÖJLIGHETSVILLKOREN men också: engagerade och kunniga pedagoger en fungerande organisation en levande dokumentation en ständigt pågående reflektion analys ett kollegialt lärande en kontinuerlig handledning forskningens närvaro

38 ANALYS AV TRÄDPROJEKTET Kartläggningen synliggör barnens meningsskapande Barnen utforskar och systematiserar sin omvärld Kopplingarna expanderar, relationer växer fram Mötet med det levande ger intensitet Barnens och pedagogernas frågor uppstår i korrelation Frågandet öppnar för ett utvidgat utforskande kring hur allt hänger ihop Barnens frågor kommer in på komplexa områden med kopplingar till ekologi och hållbarhetsfrågor Konklusion: drivkraften i trädprojektet är de frågor som barnen formulerar - samtidigt som pedagogernas support skapar möjlighetsvillkor för ett fördjupat och vidgat lärande

39 FÄLT i FÄLTET Dendrologi Botanik Växtfysiologi Växtsystematik: växtmorfologi, växtanatomi Ekologi Nedbrytning Skydd försvar Kommunikation

40 träd människor odling frön blad/löv årstider nedbrytning rötter svampar skog djur fåglar insekter mikrovärldar knoppar fotosyntes växtkraft kretslopp ekosystem

41 VAD BEHÖVER BARN ERFARA OCH UPPLEVA FÖR ATT UTVECKLA SIN HANDLINGSKOMPETENS I EN ANTROPOCEN TID?

42 BIKUPA Kan kunskap och utbildning förändra världen? Vilka former av deltagande behöver små barn erbjudas för att kunna möta en värld i en accelererande förändring?

43 RISK FÖR EN NORMERANDE GLIDNING? Rottböll & Sheppard (2008). Vad händer med jorden? Lauren Child (2008). Charlie och Lola. Hjälp vår jord!

44 BIKUPA Små barns rätt till framtidstro - trots alarmerande rapporter - och samtidigt vikten av att göra deras röster hörda Hur ge barn möjlighet att närma sig dessa frågor som vi vuxna faktiskt inte har svar på? Hur arbeta med hållbarhetsfrågorna tillsammans med barnen?

45 VAR ÄR VI NU? Helene Schmitz, Thinking Like A Mountain, 2017

46 VIDARE FRÅGOR ATT DISKUTERA Hur kan barns bli röster hörda? Hur kan barns bli avtryck synliga? Att som barn vara delaktig i naturens kretslopp vad kan det innebära i en förskolans vardag? Konkreta exempel! I vilken ände ska vi börja? Delaktighet på alla nivåer? Hur synliggöra vi att vi jobbar med dessa frågor? Vad krävs för att ett varsamt förhållningssätt till liv, natur och miljö ska kunna växa fram i förskolans vardag?

47 FORMER AV DELTAGANDE Biologisk mångfald

48 HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN

49 HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN Borg, Farhana (2017). Caring for People and the Planet. Preschool Children s Knowledge and Practices of Sustainability. Umeå: Umeå universitet. Caiman, Cecilia (2015). Naturvetenskap i tillblivelse: barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid. Stockholm: Stockholms universitet. Davis, Julie (2009). Revealing the research 'hole' of early childhood education for sustainability: a preliminary survey of the literature, Environmental Education Research, 15(2), Duhn, Iris (2011). Making place for ecological sustainability in early childhood education. Environmental Education Research. Hedefalk, Maria (2014). Förskola för hållbar utveckling: förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Uppsala : Uppsala universitet. Ideland, M. & Malmberg, C. (2014). Governing eco-certified children through pastoral power: Critical perspectives on education för sustainable development. Environmental Education Research. Mackey, Glynne (2012). To know, to decide, to act: the young child s right to participate in action for the environment. Environmental Education Research, 18, Somerville Margaret & Williams, Carolyn (2015). Education in Early Childhood: An updated review of research in the field. Contemporary Issues in Early Childhood. Sustainability 16(2) Ärlemalm Hagsér, Eva (2013). Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet.