KALLELSE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN TISDAGEN DEN 12 APRIL Tid och plats Kl Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna

Transkript

1 KALLELSE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN TISDAGEN DEN 12 APRIL 2011 Tid och plats Kl Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna Kallade tjänstemän Övriga kallade Roland Beijer, utbildningschef, Annika Hellberg, ekonomiadministrativ chef, Eva Lod, enhetschef kvalitet och utveckling, Jennie Falk Eriksson, kvalitetshandläggare, Lotta Lann, nämndsekreterare Personalrepresentanter: Saila Wallén (Lärarförbundet) och Inga Höglund (Lärarnas Riksförbund) OBS! Borgerlig grupp kl i Kragstarummet (S)-grupp kl i Ormstarummet Raimo Vuojärvi Ordförande Lotta Lann Sekreterare Tfn:

2 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 2 (18) Barn- och ungdomsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Ärende Sidan 1. Val av justerare Fastställande av dagordning Kvalitetsredovisning 2010 information Remissvar Ansökan om godkännande som huvudman för en fristående grundskola och fritidshem, Hjälmsta skolan Montessori Remissvar Ansökan om godkännande som huvudman för en fristående grundskola och fritidshem, Montessoriskolan Amanto Skolpeng fr.o.m. 1 juli Kommunplan information Beslut från Skolinspektionen angående Vallentuna kommuns tillsyn av enskild verksamhet Tillsynsbesök vid enskilda förskolor och familjedaghem information Tillsynsprotokoll enskilda förskolor och familjedaghem i Vallentuna kommun Checklista vid egenkontroll av barnsäkerhet och hygienrutiner Beslutsattestanter för barn- och ungdomsnämnden fr.o.m. april Remissvar Detaljplan och gestaltningsprogram för Vallentuna centrum Remissvar Samråd detaljplan för trygghetsboende vid Fornminnesvägen Rapport från förvaltningsråd Anmälningsärenden Postlistan... 18

3 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden (18) 1. Val av justerare 2. Fastställande av dagordning

4 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden (18) 3. Kvalitetsredovisning 2010 information Dnr Ärendet i korthet Jennie Falk Eriksson, kvalitetshandläggare, presenterar kvalitetsredovisningen för kommunens skolverksamheter Handlingar 1. Kvalitetsredovisning för kommunens skolverksamheter 2010

5 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden (18) 4. Remissvar Ansökan om godkännande som huvudman för en fristående grundskola och fritidshem, Hjälmsta skolan Montessori Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens förslag till remissvar till Skolinspektionen, förutom att följande mening stryks (sid 2, andra stycket): Lena Gunnerblad är välkommen att starta fristående montessoriskola utanför Hjälmstaskolan. Ärendet i korthet Montessori Hjälmstaskolan har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående grundskola och fritidshem i Vallentuna kommun fr.o.m. läsåret 2012/13. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att ställa sig bakom tjänsteskrivelsen och överlämnar den som svar på Skolinspektionens remiss. Yrkande i arbetsutskottet Roswitha Melzer (FP) yrkar att beslutsförslaget ändras så att det står: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens förslag till remissvar tillskolinspektionen, förutom att följande mening stryks (sid 2, andra stycket): Lena Gunnerblad är välkommen att starta fristående montessoriskola utanför Hjälmstaskolan. Propositionsordning i arbetsutskottet Ordföranden Raimo Vuojärvi (M) ställer proposition på förvaltningens förslag och Roswitha Melzers (FP) tilläggsyrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Thomas Arctaedius (S) deltar inte i beslutet. Handlingar 1. Remissvar - Ansökan om godkännande som huvudman för en fristående grundskola och fritidshem, Hjälmsta skolan Montessori 2. Remiss Ansökan om godkännande som huvudman för en fristående grundskola och fritidshem, Hjälmstaskolan Montessori

6 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden (18) 5. Remissvar Ansökan om godkännande som huvudman för en fristående grundskola och fritidshem, Montessoriskolan Amanto Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att ställa sig bakom tjänsteskrivelsen och överlämnar den som svar på Skolinspektionens remiss. Ärendet i korthet Filippa Amanto har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående grundskola och fritidshem i Vallentuna kommun fr.o.m. läsåret 2012/13. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att ställa sig bakom tjänsteskrivelsen och överlämnar den som svar på Skolinspektionens remiss. Propositionsordning i arbetsutskottet Ordföranden Raimo Vuojärvi (M) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Thomas Arctaedius (S) deltar inte i beslutet. Handlingar 1. Remissvar Ansökan om godkännande som huvudman för en fristående grundskola och fritidshem, Montessoriskolan Amanto 2. Remiss Ansökan om godkännande som huvudman för en fristående grundskola och fritidshem, Montessoriskolan Amanto

7 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 7 (18) Barn- och ungdomsnämnden Skolpeng fr.o.m. 1 juli 2011 Dnr Förvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer skolpengen fr.o.m. 1 juli 2011: Förskola kr Förskola kr Familjedaghem kr Familjedaghem kr Förskoleklass kr Grundskola kr Grundskola kr Fritidshem kr Ärendet i korthet Förslag till skolpengsbelopp fr.o.m. 1 juli Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet utan eget ställningstagande. Yrkande i arbetsutskottet Raimo Vuojärvi (M) yrkar att arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet utan eget ställningstagande. Propositionsordning i arbetsutskottet Ordföranden Raimo Vuojärvi (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Handlingar 1. Förslag till skolpengsbelopp fr.o.m. 1 juli 2011.

8 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden (18) 7. Kommunplan information Dnr Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har skickat en tjänsteskrivelse som underlag för KP-genomgång av nämndernas förutsättningar för Annika Hellberg, ekonomiadministrativ chef, informerar om barn- och ungdomsnämndens förutsättningar för Handlingar 1. Budgetunderlag ( inkluderades i kallelsen till barn- och ungdomsnämnden den 22 mars 2011)

9 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 9 (18) Barn- och ungdomsnämnden Beslut från Skolinspektionen angående Vallentuna kommuns tillsyn av enskild verksamhet Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar om två utvecklingsområden inom tillsynen av enskilda förskolor 2011 som direkt berör Skolinspektionens bedömning: Att utöka tillsynstiden vid varje tillsynsbesök. Besöket ska omfatta, förutom de tidigare momenten, observation av pågående verksamhet under del av dag/dag. Avsikten är att få fördjupad kunskap om förskolans pedagogiska verksamhet, personalens förhållningssätt till verksamhetens styrdokument. Barn- och ungdomsförvaltningen utformar under 2011 rutiner för synpunkter och klagomålshantering kring kommunala och enskilda förskolors verksamheter. Ärendet i korthet Skolinspektionen har under 2010 genomfört en riktad tillsyn av kommunens tillsyn av enskilda förskolor. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar om två utvecklingsområden inom tillsynen av enskilda förskolor 2011 som direkt berör Skolinspektionens bedömning: Att utöka tillsynstiden vid varje tillsynsbesök. Besöket ska omfatta, förutom de tidigare momenten, observation av pågående verksamhet under del av dag/dag. Avsikten är att få fördjupad kunskap om förskolans pedagogiska verksamhet, personalens förhållningssätt till verksamhetens styrdokument. Barn- och ungdomsförvaltningen utformar under 2011 rutiner för synpunkter och klagomålshantering kring kommunala och enskilda förskolors verksamheter. Propositionsordning i arbetsutskottet Ordföranden Raimo Vuojärvi (M) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Handlingar 1. Förvaltningens skrivelse Riktad tillsyn angående Vallentuna kommuns tillsyn av enskilda förskolor 2. Skolinspektionens beslut efter riktad tillsyn i Vallentuna kommun

10 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 10 (18) Barn- och ungdomsnämnden Tillsynsbesök vid enskilda förskolor och familjedaghem information Dnr Ärendet i korthet Rapport från tillsynsbesök vid enskilda förskolor och familjedaghem Handlingar 1. Rapport från tillsynsbesök vid enskilda förskolor och familjedaghem 2010

11 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden (18) 10. Tillsynsprotokoll enskilda förskolor och familjedaghem i Vallentuna kommun Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och ungdomsnämden beslutar att tillsynsprotokollet delges enskilda förskolor och familjedaghem efter tillsynsbesök. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att lägga till en kolumn i tillsynsprotokollet där utvecklingsområden kan antecknas. Ärendet i korthet Förvaltningen har tagit fram ett förslag till tillsynsprotokoll att användas vid tillsyn av enskilda förskolor och familjedaghem. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämdnen beslutar att tillsynsprotokollet delges enskilda förskolor och familjedaghem efter tillsynsbesök. Yrkande i arbetsutskottet Thomas Arctaedius (S) yrkar att arbetsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att lägga till en kolumn i tillsynsprotokollet där utvecklingsområden kan antecknas. Propositionsordning i arbetutskottet Ordföranden Raimo Vuojärvi (M) ställer proposition på förvaltningens förslag och Thomas Arctaedius (S) tilläggsyrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Handlingar 1. Tillsynsprotokoll enskilda förskolor och familjedaghem i Vallentuna kommun

12 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 12 (18) Barn- och ungdomsnämnden Checklista vid egenkontroll av barnsäkerhet och hygienrutiner Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att checklistan delges alla kommunala och enskilda förskolor som stöd i arbetet med egenkontrollen. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att lägga till en fråga i checklistan för att se till att föräldrar får information om rutiner för hygien på förskolan. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsnämnden beslutade , 45, att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en checklista för egenkontroll av barnsäkerhet och hygienrutiner som kommunala- och enskilda förskolor kan använda i samband med upprättande av rutiner för egenkontrollen. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att checklistan delges alla kommunala och enskilda förskolor som stöd i arbetet med egenkontrollen. Yrkande i arbetsutskottet Roswitha Melzer (FP) yrkar att arbetsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att lägga till en fråga i checklistan för att se till att föräldrar får information om rutiner för hygien på förskolan. Propositionsordning i arbetsutskottet Ordföranden Raimo Vuojärvi (M) ställer proposition på förvaltningens förslag och Roswitha Melzers (FP) tilläggsyrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Handlingar 1. Checklista vid egenkontroll av barnsäkerhet och hygienrutiner

13 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden (18) 12. Beslutsattestanter för barn- och ungdomsnämnden fr.o.m. april 2011 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden fastställer beslutsattestanter fr.o.m. april Ärendet i korthet Barn- och ungdomsnämnden behöver fastställa nya beslutsattestanter inom Resurscentrums enheter fr.o.m. april 2011 med anledning av en organisationsförändring. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden fastställer beslutsattestanter fr.o.m. april Propositionsordning i arbetsutskottet Ordföranden Raimo Vuojärvi (M) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Handlingar 1. Beslutsattestanter för barn- och ungdomsnämnden fr.o.m. april 2011

14 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden (18) 13. Remissvar Detaljplan och gestaltningsprogram för Vallentuna centrum Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden lämnar förslaget utan erinran. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsnämnden har sänt ut detaljplan och gestaltningsprogram för Vallentuna centrumför granskning från den 28 mars till den 28 april Förvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden lämnar förslaget utan erinran. Propositionsordning i arbetsutskottet Ordföranden Raimo Vuojärvi (M) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Handlingar 1. Förvaltningens skrivelse Remissvar Detaljplan och gestaltningsprogram för Vallentuna centrum 2. Länk till detaljplan och gestaltningsprogram på kommunens webbsida: Vallentuna-centrum/

15 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 15 (18) Barn- och ungdomsnämnden Remissvar Samråd detaljplan för trygghetsboende vid Fornminnesvägen Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden lämnar förslaget utan erinran. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsnämnden har sänt ut detaljplan för trygghetsboende på Fornminnesvägen omfattande del av fastigheten Vallentuna-Mörby 1:310 på samråd. Samrådstiden pågår fram till den 20 april Förvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden lämnar förslaget utan erinran. Propositionsordning i arbetsutskottet Ordföranden Raimo Vuojärvi (M) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Handlingar 1. Förvaltningens skrivelse Remissvar Samråd detaljplan för trygghetsboende vid Fornminnesvägen 2. Länk till samrådshandlingar på kommunens webbsida: Fornminnesvagen/

16 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden (18) 15. Rapport från förvaltningsråd

17 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden (18) 16. Anmälningsärenden Ärendet i korthet Anmälningsärenden. Handlingar Barn- och ungdomsnämnden - Delegationsbeslut

18 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden (18) 17. Postlistan Ärendet i korthet Barn- och ungdomsnämndens postlista. Handlingar 1. Postlistan

19 Handlingar till barn- och ungdomsnämnden Ärenderubrik Dnr 3. Kvalitetsredovisning 2010 BUN Remissvar Ansökan om godkännande som huvudman, Hjälmstaskolan Montessori BUN Remissvar Ansökan om godkännande som huvudman, Montessoriskolan Amanto BUN Skolpeng fr.o.m. 1 juli 2011 BUN Kommunplan BUN Beslut från Skolinspektionen angående Vallentuna kommuns tillsyn av enskild verksamhet BUN Tillsynsbesök vid enskilda förskolor och familjedaghem 2010 BUN Tillsynsprotokoll enskilda förskolor och familjedaghem i Vallentuna kommun BUN Checklista vid egenkontroll av barnsäkerhet och hygienrutiner BUN Beslutsattestanter fr.o.m. april 2011 BUN Remissvar Detaljplan och gestaltningsprogram för Vallentuna centrum BUN Remissvar Samråd detaljplan för trygghetsboende vid Fornminnesvägen BUN Anmälningsärenden 17. Postlistan

20 Ärende 3

21 VERSION DIARIENUMMER BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsredovisning Förskola, grundskola, fritidshem, gymnasium och vuxenutbildning

22 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Organisation och omfattning Mål och utvecklingsarbete Kunskapsresultat Upplevd kvalitet Mål och utvecklingsarbete

23 KAPITEL Sammanfattning 1 1. Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är att ge vårdnadshavare och andra intresserade en övergripande bild av utbildningsverksamheterna i Vallentuna kommun och deras resultat. Redovisningen ska också ge inblick i vilka övergripande insatser som genomförts under året för att ytterligare förbättra verksamheterna och resultaten och vad som planeras inför nästa år. Kvalitets- och utvecklingsarbetet sker i faserna planera, genomföra, följa upp och utvärdera. 2. Organisation och omfattning I Vallentuna finns både kommunala och enskilda förskolor samt kommunala och fristående grundskolor. I förskolan går cirka 2000 barn och i grundskolan cirka 4000 elever. Kommunen har en gymnasieskola med både teoretiska och praktiska program där drygt 500 elever går. Cirka 2/3 av barnen folkbokförda i kommunen som går i förskolan är inskrivna i enskild förskola. Av grundskoleelever folkbokförda i kommunen går 1/6 i en friskola i eller utanför kommunen. 1/3 av gymnasieelever folkbokförda i kommunen går i Vallentuna gymnasium. Personaltätheten och andel behöriga lärare, respektive andel förskollärare och fritidspedagoger är i huvudsak god. 3. Mål och utvecklingsarbete 2010 Barn- och ungdomsnämnden sätter mål för förskola, grundskola och fritidshem. Utbildningsnämnden sätter mål för gymnasieskola och vuxenutbildning. För att få en helhetssyn på utbildningen och se en röd tråd i utvecklingsarbetet har nämnderna till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma utvecklingsarbete som skett i kommunen under 2010 har prioriterats utifrån de kommunala målen, men också utifrån andra viktiga områden som visat sig i utvärderingar av olika slag. De områden som prioriterades under 2010 var: 1. Matematikutveckling 2. Systematiskt kvalitetsarbete 3. Webbaserad skolportal, Skola Direkt 4. Lärmiljöer 5. Insatser för barn i behov av särskilt stöd 6. Vägledning 7. Fritidshemmens verksamhet 4. Kunskapsresultat Kunskapsresultaten i kommunen är i många avseenden goda. Betyg och nationella prov ligger väl i nivå med övriga Riket. Målet är satt högre och mycket fokus ligger på 3

24 KAPITEL att förbättra resultaten för att bli ännu bättre. I grundskolan behöver bland annat matematikkunskaperna förbättras, framförallt i de högre årskurserna samt att få fler elever godkända i alla ämnen. I gymnasieskolan behöver betygsresultaten bli bättre för elever på de yrkesinriktade programmen Upplevd kvalitet Enkäter till elever och vårdnadshavare genomförs varje vårtermin. Syftet är att synliggöra elevers och vårdnadshavares upplevelse av verksamheten, få underlag för att göra verksamheterna ännu bättre och följa upp förbättringar som redan genomförts. Områden med genomgående gott betyg i alla verksamheter är trygghet och personalens engagemang. Samverkan med föräldrar är också mycket god. Exempel på utvecklingsområden är dokumentation kring barnens och elevernas lärande och utveckling, samt elevernas delaktighet i planeringen av sitt eget skolarbete och undervisningens utformning. Både förskola och fritidshem behöver också bli bättre på att informera om målen för verksamheten och hur verksamhetens innehåll förhåller sig till dessa mål. 6. Mål och utvecklingsarbete 2011 På samma sätt som 2010 har barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden 2011 till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma utvecklingsarbete som kommer att ske i kommunen under 2011 har prioriterats utifrån de kommunala målen men också utifrån andra viktiga områden som visat sig i utvärderingar av olika slag. De områden som har prioriterats för 2011 är: 1. Implementering av ny Skollag 2. Implementering av nya läroplaner och gymnasiereformen 3. Systematiskt kvalitetsarbete 4. IKT i utbildningen 5. Matematikutveckling 6. Läs- och skrivutveckling 7. Ledning och stimulans till elever som kan/vill nå längre 8. Utveckling av teknikämnet 9. Fritidshemmens verksamhet 10. Skapande skola 11. Uppföljning av nya SYV-organisationen 12. Utbildning och program för ledarskap 4

25 KAPITEL Inledning 2 Syftet med kvalitetsredovisningen är att ge vårdnadshavare och andra intresserade en övergripande bild av utbildningsverksamheterna i Vallentuna kommun och deras resultat. Redovisningen ska också ge inblick i vilka övergripande insatser som genomförts under året för att ytterligare förbättra verksamheterna och resultaten och vad som planeras inför nästa år. Kvalitets- och utvecklingsarbetet sker i faserna planera, genomföra, följa upp och utvärdera. 1. Redovisningens upplägg Istället för att presentera varje verksamhetsform för sig utgår huvudrubrikerna från den röda tråden i kvalitetsarbetet med mål, resultat och utvärdering samt utveckling och åtgärder. Varje aktuell verksamhetsform presenteras under varje rubrik. Detta upplägg på kvalitetsredovisningen är valt med tanke på att Vallentuna har en helhetssyn på all verksamhet från förskolan upp till gymnasieskolan. Målen är till stor del gemensamma och uppföljning och utvärdering utgår ofta från att se samband över årskurser och stadier. Genomförda och planerade utvecklingsinsatser berör ofta flera olika verksamhetsformer. Detta är ett sätt att skapa ett gemensamt förhållningssätt där alla drar åt samma håll, och på så sätt skapa bättre resultat på sikt. Redovisningen inleds i kapitel 3 med att utbildningsverksamhetens organisation och omfattning beskrivs. Bland annat beskrivs antal elever i olika verksamhetsformer och dess fördelning på olika huvudmän, personaltäthet och personalens utbildningsnivå. Kapitel 4 beskriver de mål och det utvecklingsarbete som har bedrivits på kommunnivå under I kapitel 5 finns en sammanställning över kunskapsresultaten, främst i grundskolan och gymnasieskolan. Vuxenutbildningen berörs till en liten del. Här finns också en kort sammanfattning av de slutsatser vi har dragit utifrån resultaten. Dessa slutsatser ligger sedan till grund för det utvecklingsarbete som har prioriterats och planeras inför Hur elever och vårdnadshavare upplever verksamheten i förskolan, skolan och fritidshemmet sammanfattas i kapitel 6. Detta baserar sig på enkäter som genomförs årligen. Utifrån kommunala mål, resultaten och andra utvärderingar har utvecklingsområden för 2011 prioriterats. Dessa, tillsammans med de kommunala målen beskrivs i det avslutande kapitlet. Alla kommunuppgifter i redovisningen när det gäller mått för personal och resultat avser kommunal verksamhet om inte annat anges. Mått för Riket innefattar både kommunal och enskild/fristående verksamhet. Mått för förortskommuner innefattar endast kommunal verksamhet i dessa kommuner om inte annat anges. 5

26 KAPITEL 2. Utbildningsverksamheternas mål 2 Utbildningsverksamheterna styrs av skollagen och läroplanerna. Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser för verksamheterna beslutade riksdagen om en ny skollag som ska börja tillämpas från och med 1 juli I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Det finns tre läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98), läroplan för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), samt läroplan för de frivilliga skolformerna, (Lpf 94). Från och med 1 juli 2011 börjar den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) att gälla. Förskolans läroplan har revideras och ska börja tillämpas 1 juli Från och med detta datum finns även en läroplan för sameskolan. De kommunala målen för utbildningsverksamheterna som fastställs av politiker i Vallentuna kommun, har satt fokus på utvalda områden i de nationella målen. Uppföljning av de kommunala målen redovisas i barn- och ungdomsnämndens och utbildningsnämndens verksamhetsberättelser. Den uppföljning och utvärdering som redovisas i kvalitetsredovisningen utgår däremot från de nationella målen för att bilden ska bli fullständig. Det utvecklingsarbete som är prioriterat och finns beskrivet i denna rapport har prioriterats utifrån de kommunala målen, utvärderingar av resultat och måluppfyllelse samt Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskningar. 3. Kvalitetsarbetet i praktiken Processen i systematisk kvalitetsutveckling är cyklisk. Genom att uppföljningar och utvärderingar av föregående års resultat påverkar nya mål och vilka insatser som planeras knyts cirkeln ihop. Följa upp Utvärdera Planera Genomföra förbättringar Figur 1: Faser i kvalitetsutveckling. 6

27 KAPITEL 3.1 Planera 2 I planeringsfasen fastställs målen för verksamheten. Med utgångspunkt från de nationella målen i läroplanen formulerar politiker i nämnderna mål för alla de kommunala verksamheterna. Varje förskola, skola och fritidshem bör också diskutera hur de nationella målen kan förtydligas och konkretiseras i den egna verksamheten och formulera egna mål för verksamhetsåret. Både politiker och verksamheterna utgår från utvärderingar och analyser av föregående års resultat när man sätter nya mål. Med stöd av t.ex. nyckeltal görs en beskrivning av nuläget och hur man förhåller sig till det önskvärda läget (målet). Utifrån nuläget formuleras strategier och planer för hur man ska nå målen. Åtgärder och förändringar som man planerar att genomföra för att förbättra dokumenteras. Hur och när uppföljning ska ske är viktigt att besluta redan i detta skede. 3.2 Följa upp Uppföljning av förskola, skola och fritidshem sker genom att fortlöpande samla in uppgifter relaterade till mål, strukturella förutsättningar, arbetssätt och framgångsfaktorer för goda resultat. Detta material ligger till grund för utvärdering, som till skillnad från uppföljningarna innehåller analys och värdering. Förvaltningen samlar in en stor mängd data under året som sedan sammanställs och utgör underlag för utvärdering både på kommunal nivå och på varje enhet. Uppföljning sker genom: insamling och sammanställning av personal-/elevstatistik insamling och sammanställning av kunskapsresultat, t.ex. betyg, prov och bedömningar enkäter (till elever, vårdnadshavare och medarbetare) inspektioner från Skolverket tillsyn av enskilda förskolor enheternas egna uppföljningar, t.ex. självvärderingar, pedagogisk dokumentation, kollegiala observationer Uppföljningarna sammanfattas bland annat i nyckeltal som i detta sammanhang står för mått som belyser viktiga aspekter i verksamheterna på ett överskådligt sätt. Nyckeltalen är utvalda utifrån vad som är väsentligt för att målen ska kunna uppfyllas, så kallade framgångsfaktorer, samt viktiga mått som beskriver resultat i förhållande till mål i läroplanen eller i den kommunala verksamhetsplanen. Exempel på nyckeltal är meritvärde, andel elever som nått kravnivån på nationella prov eller andel nöjda elever i elevenkäten. Nyckeltalen ska ge stöd vid utvärderingen samt ge överblick och tydliggöra verksamheten. 7

28 KAPITEL 3.3 Utvärdera 2 Uppföljningarna ligger till grund för utvärdering och analys både på kommunal nivå och på enhetsnivå. Värderingen sker i förhållande till mål i läroplan, lokal verksamhetsplan och till enhetens egna prioriterade mål. En analys av resultat och måluppfyllelse ingår också i utvärderingen. Syftet med analysen är att skapa förutsättningar för att de åtgärder man beslutar att genomföra är relevanta och trovärdiga. Erfarenhetsbaserad kunskap om den egna verksamheten är därför en viktig utgångspunkt. På förvaltningsnivå kan organisation, resurser, gemensamma satsningar och övergripande målsättningar vara områden som diskuteras vid utvärderingen. På enhetsnivå sätts organisation och arbetssätt på den enskilda enheten i fokus. Samband mellan förutsättningar, arbetssätt och resultat bör diskuteras. Frågeställningar kring vilka insatser som har givit effekt och vilka som inte har det, ger vägledning till vad man behöver göra för att utveckla verksamheten vidare. Vilken inverkan undervisningens utformning och organisation har haft på resultaten samt pedagogens betydelse är frågor som behöver lyftas och diskuteras. Förutsättningar Kvalitet i skolan Det pedagogiska arbetet Måluppfyllelse Lärande och utveckling Figur 2: Förhållandet mellan förutsättningar, det pedagogiska arbetet och lärande och utveckling, vilka påverkar kvaliteten i skolan. 3.4 Verksamheternas respektive förvaltningens ansvar Det är varje förskolas och skolas ansvar att planera, genomföra, utvärdera och utveckla sin verksamhet. I skolornas kvalitetsredovisningar redovisas förutom utvärdering mot nationella mål och riktlinjer, utvärdering av skolans egna mål och valda utvecklingsområden. Dessa områden bör grunda sig på en analys av den egna skolans/förskolans resultat i olika former av uppföljningar. Förvaltningens ansvar i kvalitetsarbetet är att följa upp att verksamheterna uppfyller de mål, krav och riktlinjer som finns och att se till att de har de förutsättningar som krävs för att nå dessa mål. Förvaltningen följer också upp, utvärderar och genomför åtgärder och insatser på en övergripande nivå utifrån de kommunala målen och de nationella styrdokumenten. 8

29 KAPITEL Förvaltningen behöver också stödja enheterna i deras kvalitetsarbete på olika sätt. Detta görs bl.a. genom att: 2 tillhandahålla en struktur och ett system för kvalitets- och utvecklingsarbetet, genomföra uppföljningar och ta fram underlag för skolornas, förskolornas och fritidshemmens utvärderingar, samordna gemensamma satsningar och projekt som till exempel viss kompetensutveckling, föra en dialog och ge feedback till enheterna utifrån deras resultat och specifika behov av utveckling, lyfta och sprida goda exempel på framgångsrika arbetssätt, hålla sig informerad om förändringar inom området som genomförs på nationell nivå samt informera verksamheterna om dessa. Kommunen samverkar också med andra kommuner kring kvalitetsarbete och kvalitetsfrågor. 9

30 KAPITEL Organisation och omfattning 3 I Vallentuna finns både kommunala och enskilda förskolor samt kommunala och fristående grundskolor. I förskolan går cirka 2000 barn och i grundskolan cirka 4000 elever. Kommunen har en gymnasieskola med både teoretiska och praktiska program där drygt 500 elever går. Cirka 2/3 av barnen folkbokförda i kommunen som går i förskolan är inskrivna i enskild förskola. Av grundskoleelever folkbokförda i kommunen går 1/6 i en friskola i eller utanför kommunen. 1/3 av gymnasieelever folkbokförda i kommunen går i Vallentuna gymnasium. Personaltätheten och andel behöriga lärare, respektive andel förskollärare och fritidspedagoger är i huvudsak god. 1. Organisation Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och särskola, fritidshem, öppen förskola och ungdomsmottagning. Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola och vuxenutbildning. En målsättning för kommunens skolor är att skapa goda förutsättningar för en helhetssyn på barns lärande och utveckling. Nya skolor planeras utifrån ett F-9 perspektiv och gamla skolor byggs om för F-9 om elevunderlag finns och budget så medger. I Vallentuna finns tretton grundskolor och en gymnasieskola, varav tre grundskolor är fristående. Dessutom finns särskilda skolverksamheter för barn i behov av särskilt stöd inom Resurscentrums verksamhet. Det finns tolv kommunala förskolor och 30 enskilda. Som ett alternativ till förskola finns sex kommunala familjedaghem och tre enskilda. (T.o.m. oktober 2010 fanns fyra enskilda familjedaghem). De kommunala förskolorna och familjedaghemmen tillhör organisatoriskt en grundskola. Särskolan i Vallentuna har en enhet för träningssärskola och en enhet för grundsärskola. Den senare är till större del integrerad på Bällstabergsskolan. Dessutom finns en fristående särskola. 10

31 KAPITEL Förvaltningskontor 3 Bällstabergsskolan 2 förskolor, F-9, Särskola Ekebyskolan 3 förskolor, F-9 GustavVasaskolan 1 förskola, F-6 Hammarbacksskolan F-9 Hjälmstaskolan F-9 Karbyskolan 1 förskola, 3 famdagh, F-9 Karlbergsskolan 1 förskola, F-6 Kårstaskolan 1 förskola, F-6 Lovisedalsskolan 1 förskola, F-7 Ormstaskolan 2 förskolor, 3 famdagh, F-6, Särskola Resurscentrum Elevstöd Skoldatateket Resursenheter Skolhälsovård Öppen förskola Ungdomsmottagning Kostenheten Vallentuna gymnasium Nordostsektorns vuxenutbildning (KCNO) Figur 3: Barn- och ungdomsförvaltningens enheter. Fritidshemmens verksamhet är integrerad i skolan och erbjuds barn i förskoleklass till och med åk 6. Förvaltningens Resurscentrum (RC) har det övergripande uppdraget att organisera specifika elevvårdsinsatser i syfte att skapa optimala utvecklingsmöjligheter för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. De organiserar också modersmålsundervisning och ansvarar för skolhälsovården och ungdomsmottagningen samt särskilda skolverksamheter för barn i behov av särskilt stöd samt förberedelseklassen för nyanlända elever. Vallentuna gymnasium hade 2010 följande program; Naturvetenskap Samhällsvetenskap (ekonomi-, kultur-, språk-, sam-, Asperger-) Beteendevetenskap Kommunikation och media Fordon Bygg Handel- och administration Individuella programmet (IV) Vuxenutbildning sker genom Kunskapscentrum Nordost (KCNO) som är ett samarbete mellan kommunerna Danderyd, Täby, Vaxholm och Vallentuna. 2. Ledning Varje skola leds av en rektor tillsammans med skolans ledningsgrupp. Ledningsgruppen består av rektor och arbetslagsledarna samt i vissa fall av administrativt ansvarig personal. Arbetslagsledarna leder arbetslag med pedagoger. Organisationen med arbetslagsledare innebär en bättre kommunikation mellan verksamhet och ledning. För medarbetarna innebär det också att de blir sedda i vardagsarbetet och får ett nära ledarskap. 11

32 KAPITEL Ett tydligt och väl fungerande ledarskap samvarierar med goda studieresultat för eleverna, vilket medför att det är viktigt både för skolan och för förvaltningen att utveckla ledarna. Vallentuna erbjuder stöd och utbildning inom ledarskap genom kommunens ledarutvecklingsprogram och andra utbildningar Barn och elever 3.1 Antal barn och elever efter huvudman Verksamhet i Vallentuna kommun efter huvudman Antal enheter Antal barn/elever folkbokförda i Vallentuna Antal barn/elever totalt 1 Förskola kommunala (K) Förskola enskilda (E) Familjedaghem (K) Familjedaghem (E) 4 34 Förskoleklass (K) Förskoleklass (E) 2 31 Grundskola (K) Grundskola (E) Fritidshem (K) Fritidshem (E) 2 86 Grundsärskola (K) Grundsärskola (E) 1 2 Träningssärskola (K) Gymnasieskola (K) Tabell 1: Antal enheter samt antal barn/elever i förskolor och skolor i Vallentuna kommun, oktober Kommunen har inte någon uppgift på totala antalet barn och elever i enskild/fristående verksamhet, utan endast antalet elever från Vallentuna. 12

33 KAPITEL 3.2 Fördelning av barn och elever per huvudman 3 Förskola Kommunal Vallentuna Enskild Vallentuna Kommunal annan kommun Enskild annan kommun 0% 1% Familjedaghem Kommunal Vallentuna Enskild Vallentuna Kommunal annan kommun Enskild annan kommun 0% 2% 66% 33% 53% 45% Förskoleklass Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun Grundskola Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun 6% 0% 1% 3% 10% 6% 93% 81% Särskola Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun Gymnasieskola Kommunal Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun 4% 7% 14% 41% 30% 75% 29% Figur 4: Barn/elever folkbokförda i Vallentuna, med uppdelning efter huvudman, oktober Utbudet i kommunen samt elevernas ålder spelar roll för hur stor andel av barnen och eleverna som går i kommunal respektive enskild eller fristående verksamhet. I förskolan är 71 % av enheterna enskilda. I grundskolan finns betydligt färre alternativ för de som vill välja en friskola. Få barn i de yngre åldrarna går utanför kommunen. I gymnasieskolan väljer betydligt fler elever att gå i en skola i en annan kommun. Fördelningen med 1/3 i den egna kommunala gymnasieskolan ligger i nivå med hur det ser ut i genomsnitt även bland övriga kommuner i Stockholms län. 13

34 KAPITEL 3.3 Förändring över tid av andel barn och elever i fristående verksamhet 3 Av barnen i Vallentuna som är inskrivna i familjedaghem har andelen som går i enskild verksamhet ökat kraftigt. Detta beror på att ett flertal kommunala familjedaghem har lagts ner. Antalet barn som är inskrivna i familjedaghem har som följd av detta minskat och andelen i enskild verksamhet ökat. Av eleverna folkbokförda i Vallentuna i gymnasieskola har andelen som går i Vallentuna gymnasium minskat. Det är dock vanligt i kommuner i Stockholms län att ungefär 1/3 av eleverna går i kommunens egna gymnasieskolor, eftersom det är relativt enkelt att förflytta sig över kommungränserna. Verksamhet Andel i enskild/fristående verksamhet (%) Förskola Familjedaghem Förskoleklass Grundskola Särskola Gymnasieskola Tabell 2: Andel barn och elever folkbokförda i Vallentuna i enskild/fristående verksamhet Andel barn i barnomsorg, fritidshem och förskoleklass Andel barn i barnomsorg och fritidshem är högre i Vallentuna jämfört med Riket. Jämfört med förortskommuner har Vallentuna en högre andel barn i barnomsorg, men en lägre andel barn i fritidshem 6-9 år. När det gäller barn år inskrivna i fritidshem har Vallentuna en märkbart högre andel. Detta kan bero på att Vallentuna har en bra verksamhet även för äldre barn, men också att Vallentuna saknar öppen fritidsverksamhet för den här gruppen. 14

35 KAPITEL 3 Vallentuna Riket Förortskomm Andel barn 1-5 år inom barnomsorg (%) Andel barn 6-9 år i fritidshem (%) Andel barn år i fritidshem (%) Andel barn 6 år i förskoleklass (%) Tabell 3: Andel barn folkbokförda i Vallentuna i barnomsorg, fritidshem och förskoleklass Antal barn per avdelning i förskola och fritidshem Grupperna i fritidshemmen som barnen tillhör rent organisatoriskt är mellan barn. Detta beror på att fritidshemmen är en integrerad del av grundskolan och skolans organisation i arbetslag styr vilken grupp barnen tillhör även på fritids. Detta ger kontinuitet och sammanhang för barn och personal. Verksamheten i praktiken sker dock ofta i mindre grupper inom avdelningen. Verksamhet Vallentuna Riket Förortskomm Förskola totalt Barn/avdelning Fritidshem Barn/avdelning 17,5 17,3 17,3 16,9 16,9 51,8 54,7 60,5 38,1 42,7 Tabell 4: Antal barn/avdelning i förskola och fritidshem okt

36 KAPITEL 4. Personal Behörighet och utbildning Andelen personal i förskolan med högskoleutbildning har återgått till den nivå den var 2008 efter en nedgång under Skillnaden mellan kommunala och enskilda förskolor är tio procentenheter. Det råder också stor skillnad mellan olika förskolor, både kommunala och enskilda. Alla lärare som erbjuds en fast anställning av kommunen ska vara behöriga lärare. De av lärarna som inte räknas som lärare med uttagen examen i tabellen ovan kan vara nyutexaminerade lärare, lärare som endast har fåtal poäng kvar till fullständig utbildning m.fl. Med anledning av nya behörighetskrav i den nya Skollagen kommer skolorna och kommunen göra en fullständig inventering av alla lärares utbildning och behörighet. Fritidshemmens mål är att öka andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning, men det är mycket svårt att få tag på utbildade fritidspedagoger. Vissa fritidshem inom kommunen har dock lyckats bra och har en hög andel personal med högskoleutbildning. Brist på utbildad personal försvårar bland annat utvecklingsarbetet mot fritidshemmets nationella mål och uppdrag, något Skolinspektionen påpekade behöver förbättras. För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten krävs god kännedom om målen, barns utveckling och lärande och kompetens att anpassa den pedagogiska miljön och arbetet i verksamheten efter det. Vi vill ändå understryka att fritidshemmen ser att personalens engagemang oavsett utbildningsnivå är av stor vikt för barnens trygghet, trivsel och lärande. 16

37 KAPITEL 3 Verksamhet Vallentuna Riket Förortskomm Förskola totalt Andel (%) ped. högsk.utb. Förskola (K) Andel (%) ped. högsk.utb. Förskola (E) Andel (%) ped. högsk.utb. Familjedaghem totalt (K+E) Andel (%) utbild. arbete med barn Fritidshem Andel (%) ped. högsk.utb. Förskoleklass Andel (%) ped. högsk.utb. Grundskola Andel (%) lärare med uttagen examen Särskola Andel (%) ped. högsk.utb. Gymnasieskola Andel (%) lärare med uttagen examen Tabell 5: Utbildningsnivån i förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, fritidshem, särskola och gymnasieskola (Siffrorna baserar sig på mätningar i oktober för respektive år). 17

38 KAPITEL 4.2 Personaltäthet 3 Personaltätheten mäts på olika sätt inom barnomsorg och skolverksamhet. Inom barnomsorg mäts antal barn/årsarbetare. I skolverksamheter mäts antal lärare eller pedagoger (årsarbetare)/100 elever. Redovisningen av personaltätheten har därför delats upp på två tabeller. Inom fritidsverksamheten infördes 2009 i Vallentuna ett nytt sätt att rapportera in personal som gjorde att jämförelse med tidigare år inte är möjlig. Vallentuna har nu en jämförbar personaltäthet på fritidshemmen jämfört med både Riket och förortskommuner. Personaltätheten i grundskolan har ökat sedan Det finns variationer mellan olika skolor, då vissa har minskat och andra ökat sin personaltäthet. Vallentuna gymnasium har stabiliserat sin personaltäthet på en rimlig nivå efter anpassning till de förändringar i verksamheten som har varit. Verksamhet Vallentuna Riket Förortskomm Förskola totalt Barn/årsarbetare Förskola (K) Barn/årsarbetare Förskola (E) Barn/årsarbetare Familjedaghem totalt (K+E) Barn/anställd 5,8 5,5 5,8 5,4 5,5 5,7 5,2 5,6 5,4 5,6 5,8 5,7 5,8 5,2 5,4 4,8 4,8 4,8 5,0 5,2 Fritidshem Barn/årsarbetare Ej jämförbart 21,8 20,2 21,5 22,7 Tabell 6: Personaltäthet i förskola, familjedaghem och fritidshem (Siffrorna baserar sig på mätningar i oktober för respektive år). 18

39 KAPITEL 3 Verksamhet Vallentuna Riket Förortskomm Grundskola Antal lärare/100 elever Särskola Antal ped/100 elever Gymnasieskola Antal lärare/100 elever 7,6 7,8 8,3 16,1 35,5 7,6 9,2 prel 8,2 Tabell 7: Personaltäthet i förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasieskola (Siffrorna baserar sig på mätningar i oktober för respektive år). 19

40 KAPITEL Mål och utvecklingsarbete Barn- och ungdomsnämnden sätter mål för förskola, grundskola och fritidshem. Utbildningsnämnden sätter mål för gymnasieskola och vuxenutbildning. För att få en helhetssyn på utbildningen och se en röd tråd i utvecklingsarbetet har nämnderna till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma utvecklingsarbete som skett i kommunen under 2010 har prioriterats utifrån de kommunala målen, men också utifrån andra viktiga områden som visat sig i utvärderingar av olika slag. 1. Kommunala mål för utbildningsverksamheterna Gemensamma mål för alla utbildningsverksamheter Andelen medborgare som är nöjda avseende inflytande, tillgänglighet, service och dialog ska öka. Kommunen ska erbjuda valfrihet inom skola och förskola efter invånarnas behov. I Vallentunas skolor ska kränkande behandling, droger och brott inte förekomma. Individuellt anpassade studier. God vägledning 1.2 Mål enbart för förskolan, grundskolan och fritidshemmet Andelen elever som går ut skolan med fullständiga betyg ska öka årligen. Resultatet i Vallentunas skolor ska årligen överskrida det förväntade resultatet i enlighet med Skolverkets mätning. Resultatet i Vallentunas skolor ska på sikt ligga bland de 30 bästa kommunerna i landet. Fler elever kan läsa i åk 2. Goda resultat i matematik. Verksamheterna erbjuder trygga lärmiljöer. 20

41 KAPITEL 1.3 Mål enbart för gymnasieskolan 4 Fler elever fullföljer sin gymnasieutbildning. Elever på IV blir behöriga till gymnasieskolans nationella program. Fler elever ska studera på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Lärlingssystemet inom gymnasieskolan ska fortsatt omfatta minst 20 platser. 2. Utvecklingsarbete 2010 Under 2010 genomfördes ett antal gemensamma utvecklingsarbeten som beskrivs nedan. Utöver detta arbetade varje förskola, skola och fritidshem med de utvecklingsområden de själva prioriterade. De gemensamma områdena valdes utifrån de kommunala målen, utvärderingar av resultat och måluppfyllelse samt Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskningar. 2.1 Matematikutveckling Berörda verksamheter: Alla Under 2010 fortsatte arbetet med utveckling av undervisningen i matematik. Den gemensamma handlingsplanen för matematikutveckling utgjorde grunden för arbetet. Exempel på insatser som gjordes under året var kompetensutveckling för lärare, träffar för matematiklärare med möjlighet att utbyta erfarenheter samt ökade inslag av laborativt arbete i undervisningen. Som en del av matematiksatsningen använde kommunen i början av 2010 PRIMgruppens tester för att genomföra en fördjupad utvärdering av elevernas grundläggande kunskaper i matematik i åk 2 och i åk 8 (UiM). 2.2 Systematiskt kvalitetsarbete Berörda verksamheter: Alla För att snabbt kunna ta fram prov- och betygsstatistik och göra mer avancerade analyser har ett it-verktyg köpts in. Detta möjliggör omedelbar återkoppling av resultat till skolorna efter att betygen har satts eller provresultat rapporterats in. Det ger också möjlighet till mer detaljerad information som till exempel vilka områden på de nationella proven som gick bra respektive mindre bra för eleverna. Den här informationen är viktigt för att skolorna och lärarna ska kunna göra relevanta analyser och utveckla undervisningen utifrån resultaten. Beslut har tagits under året att Vallentuna 2011 ska delta i samverkan kring enkäter inom VÅGA VISA, som är en samverkan mellan 15 kommuner i Stockholmsområdet. Samverkan innebär bland annat att resultaten från enkäterna kan jämföras med de andra kommunerna. 21

42 KAPITEL 2.3 Webbaserad skolportal, Skola Direkt 4 Berörda verksamheter: Alla Alla elever och vårdnadshavare fick under året tillgång till kommunens webbaserade skolportal Skola Direkt. Syftet med Skola Direkt är att stimulera elevens lärande för att nå bättre resultat samt öka kommunikationen mellan elev och lärare och hem och skola. Genom att använda Skola Direkt får eleverna och vårdnadshavare tillgång till bland annat kursmål, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling och lärarfeedback. De kan också föra en dialog med lärarna kring elevernas skolarbete. Vårdnadshavare med barn i kommunal förskola har också tillgång till Skola Direkt. De kommunala förskolorna har under året dessutom arbetat med att utveckla dokumentationen kring barnens utveckling och lärande. 2.4 Lärmiljöer Berörda verksamheter: Grundskolan, gymnasieskolan Under året har skolorna köpt in fler datorer, projektorer och digitala whiteboards som används i undervisningen. Gymnasiet har infört en-till-en-konceptet som innebär att varje elev får en egen bärbar dator. 2.5 Insatser för barn i behov av särskilt stöd Berörda verksamheter: Grundskolan, gymnasieskolan Skolorna har arbetat för att öka tillgången på kompensatoriska hjälpmedel och program. Exempel på hjälpmedel är Daisy-spelare som gör det möjligt för elever med lässvårigheter att lyssna på sina läroböcker och Talsyntes som är ett program där en syntetisk röst läser upp text i datorn. Skoldatateket arbetar kontinuerligt med att utbilda lärare och informera elever och vårdnadshavare om de möjligheter till stöd och hjälp som finns. 2.6 Vägledning Berörda verksamheter: Grundskolan, gymnasieskolan En ny organisation för studie- och yrkesvägledning har tagits fram. Syftet är att förbättra vägledningen för eleverna genom att öka samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna. En ny handlingsplan för vägledningen har också tagits fram. 2.7 Fritidshemmens verksamhet Berörda verksamheter: Fritidshemmen Gemensamma utgångspunkter för fritidshemmens verksamhet samt en handlingsplan för utveckling under har tagits fram. Arbetet bedrivs på varje fritidshem med stöd i ett nätverk inom kommunen. 22

43 KAPITEL 4 SAMMAN- FATTNING Utvecklingsarbete 2010 Matematikutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Webbaserad skolportal, Skola Direkt Lärmiljöer Insatser för barn i behov av särskilt stöd Vägledning Fritidshemmens verksamhet 23

44 KAPITEL Kunskapsresultat 5 Kunskapsresultaten i kommunen är i många avseenden goda. Betyg och nationella prov ligger väl i nivå med övriga Riket. Målet är satt högre och mycket fokus ligger på att förbättra resultaten för att bli ännu bättre. I grundskolan behöver bland annat matematikkunskaperna förbättras, framförallt i de högre årskurserna samt att få fler elever godkända i alla ämnen. I gymnasieskolan behöver betygsresultaten bli bättre för elever på de yrkesinriktade programmen. 1. Grundskola I detta avsnitt redovisas läsutvecklingen i åk 2, resultat på nationella prov i åk 3 och i åk 5, simkunnighet i åk 5 samt betygsresultat i åk 9. Respektive skola följer varje elevs kunskapsutveckling i varje ämne genom dokumentation och skriftliga omdömen. De skriftliga omdömena ges till alla elever i alla årskurser i alla ämnen varje termin. På grund av begränsningar i de administrativa systemen kan vi ännu inte ta fram statistik som grundar sig på dessa bedömningar. Detta är något som förvaltningen arbetar för att kunna redovisa på sikt, och på så sätt få en ännu bättre översikt över kunskapsnivån i de olika årskurserna. Det skulle också ge varje skola ett bättre underlag för att diskutera resultat och arbeta med förbättringar av undervisning med mera. 1.1 Läsutveckling åk 2 Läs- och skrivförmågan är av största vikt för studieresultat i alla ämnen under hela skoltiden. Kommunens målsättning 2010 var att fler elever ska kunna läsa i åk 2. Uppföljningen visar en positiv trend av andel elever i åk 2 som når den nivå i sin läsning som Lundberg-Herrlin 2 har satt som en bör-nivå för åk 2. Detta är resultatet av en medveten och långsiktig satsning på läs- och skrivutveckling. Alla skolor har stort fokus på och arbetar systematiskt med språk-, läs- och skrivutveckling i förskoleklassen och de första åren i grundskolan. Elevernas utveckling följs kontinuerligt upp och särskilt stöd sätts in tidigt om det behövs för att hjälpa eleven. Kommunen prioriterar området särskilt i den kompetensutveckling för lärare som sker genom det s.k. Lärarlyftet, en nationell satsning på kompetensutveckling för lärare. Vallentuna kommer att fortsätta att satsa mycket på tidig läs- och skrivutveckling, eftersom det är tydligt att det ger resultat. 2 Litteratur: God läsutveckling av Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin 24