Roland Beijer, utbildningschef Annika Hellberg, ekonomiadministrativ chef Eva Lod, enhetschef kvalitet och utveckling Emelie Hallin, nämndsekreterare

Transkript

1 KALLELSE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tid och plats Kl Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna Kallade tjänstemän Övriga kallade Roland Beijer, utbildningschef Annika Hellberg, ekonomiadministrativ chef Eva Lod, enhetschef kvalitet och utveckling Emelie Hallin, nämndsekreterare Personalrepresentanter: Alf Bjälnes (Lärarförbundet) Stefan Karlsson (Lärarnas riksförbund) Vallentuna Raimo Vuojärvi Ordförande Emelie Hallin Sekreterare Tfn:

2 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 2 (18) Barn- och ungdomsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Ärende Sidan 1. Val av justerare () Fastställande av dagordning () Kvalitetsredovisning 2011 (BUN ) Månadsuppföljning februari 2012 (BUN ) IKT-plan (BUN ) Biblioteksplan (BUN ) Rapport Frukost i förskolan 2012 (BUN ) Godkännande fristående förskolor och pedagogisk omsorg (BUN ) Rapport Omsorg vid obekväm arbetstid (BUN ) Omsorgstider för barn till föräldralediga och arbetslösa (BUN ) Matematiksatsning, PISA - inbjudan från SKL (BUN ) Remiss från Skolinspektionen gällande ansökan från VIMS AB om godkännande som huvudman för skolverks (BUN ) Remiss från Skolinspektionen; ansökan från Små Klockorna Förskola om godkännande som huvudman för sk (BUN ) Remissvar Strukturplan södra Vallentuna och planprogram Kristineberg (BUN ) Anmälningslista ()...22 Kallelsen, inklusive handlingarna, finns också i elektroniskt format på

3 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 3 (18) Barn- och ungdomsnämnden Val av justerare

4 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 4 (18) Barn- och ungdomsnämnden Fastställande av dagordning

5 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 5 (18) Barn- och ungdomsnämnden Kvalitetsredovisning 2011 (BUN ) Beslut Barn- och ungdomsnämnden tackar för informationen. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsförvaltningen sammanställer varje år en kvalitetsredovisning som omfattar alla utbildningsverksamheter i kommunen. Syftet med redovisningen är att ge en övergripande bild av verksamheterna och deras resultat. Redovisningen ska också ge inblick i vilka övergripande insatser som genomförts under året för att ytterligare förbättra verksamheterna och resultaten samt vad som planeras inför nästa år. Arbetsutskottet tackade för informationen (med reservation för eventuella ändringar; protokollet ej justerat vid tidpunkten för utskick). Ärendets tidigare behandling Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Vallentuna Kvalitetsredovisning 2011 BUN 2. Kvalitetsredovisning 2011 Expedieras till Akten

6 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 6 (18) Barn- och ungdomsnämnden Månadsuppföljning februari 2012 (BUN ) Beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner uppföljningen. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsnämndens månadsuppföljning februari Arbetsutskottet noterade informationen (med reservation för eventuella ändringar; protokollet ej justerat vid tidpunkten för utskick). Ärendets tidigare behandling Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Handlingar 1. MU 02 BUN Månadsuppföljning februari 2012 Expedieras till Akten Kommunledningskontorets ekonomiavdelning

7 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 7 (18) Barn- och ungdomsnämnden IKT-plan (BUN ) Beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner förvaltningens förslag till IKT-plan för Ärendet i korthet IKT-planen för år är en uppföljning av den strategi som gällt för Den nya planen sätter tillgänglighet, kompetens och organisation i fokus. Målen för det kommande arbetet syftar till att öka tillgängligheten till digitala lärmiljöer och verktyg för elever och personal. Flera mål lyfter också nödvändigheten av god kompetens hos personalen och systematiskt förvärvande av kunskaper kring IKT för eleverna. Utifrån utvärderingar som gjorts framkommer vikten av god teknik- och användarsupport för att skapa en effektiv IKT-organisation. Arbetsutskottet föreslår att Barn- och ungdomsnämnden godkänner förvaltningens förslag till IKTstrategi för , men döper om den till plan istället för strategi (med reservation för eventuella ändringar; protokollet ej justerat vid tidpunkten för utskick). Ärendets tidigare behandling Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Handlingar 1. IKT-plan IKT-plan Version 3.2 (Antagen av AU) Expedieras till Akten

8 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 8 (18) Barn- och ungdomsnämnden Biblioteksplan (BUN ) Beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner förslag till biblioteksplan för Vallentuna Ärendet i korthet Kommunbibliotekarier och skolornas ledningsgrupper har deltagit i framtagandet av en ny biblioteksplan för kommunen. Den nya skollagen ger direktiv att skolbibliotek sak finnas på varje skola. Skolbiblioteket är en del av skolans lärmiljö. Samarbetet med kommunbiblioteken är viktigt och ett komplement till skolornas egen biblioteksverksamhet. Arbetsutskottet föreslår att barn- och ungdomsnämnden godkänner förslaget till biblioteksplan för Vallentuna kommun (med reservation för eventuella ändringar; protokollet ej justerat vid tidpunkten för utskick). Ärendets tidigare behandling Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Biblioteksplan Biblioteksplan Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden Expedieras till Akten

9 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 9 (18) Barn- och ungdomsnämnden Rapport Frukost i förskolan 2012 (BUN ) Beslut Barn- och ungdomsnämnden noterar informationen; att mellanmål ska serveras som komplement förmiddag och eftermiddag anpassat utifrån de fasta måltiderna. Ärendet i korthet Beskrivning av frukosthantering i kommunala och fristående förskolor i Vallentuna kommun samt komplement i form av mellanmål under förmiddagen. Arbetsutskottet föreslår att nämnden beslutar att frukost och lunch ska erbjudas i förskolan så att barn som vistas heldag på förskolan kan få huvuddelen av sitt näringsintag tillgodosett på förskolan. Mellanmål ska serveras som komplement förmiddag och eftermiddag anpassat utifrån de fasta måltiderna (med reservation för eventuella ändringar; protokollet ej justerat vid tidpunkten för utskick). Ärendets tidigare behandling Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Rapport Frukost i förskolan Rapport Frukost i förskolan 2012 Expedieras till Akten

10 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 10 (18) Barn- och ungdomsnämnden Godkännande fristående förskolor och pedagogisk omsorg (BUN ) Beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner förvaltningens förslag till regler för godkännande av fristående förskolor och pedagogisk omsorg i Vallentuna. Alla avtal mellan kommunen och utövare av verksamhet för fristående förskola och pedagogisk omsorg skrivs om med anledning av ny skollag och regler för godkännande. Ärendet i korthet En ny skollag infördes 1 juli Med anledning av detta har regler för godkännande av fristående förskolor och pedagogisk omsorg skrivits om. Då många avtal mellan kommunen och utövare av förskola och pedagogisk omsorg är gamla skrivs alla avtal om för att anpassas till det nya regelverket. Arbetsutskottet föreslår att nämnden godkänner rutinerna för fristående förskolor (med reservation för eventuella ändringar; protokollet ej justerat vid tidpunkten för utskick). Ärendets tidigare behandling Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Villkor för godkännande av fristående förskola och pedagogisk omsorg 2. Godkännande fristående förskolor och pedagogisk omsorg Expedieras till Akten

11 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 11 (18) Barn- och ungdomsnämnden Rapport Omsorg vid obekväm arbetstid (BUN ) Beslut Barn- och ungdomsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utarbeta ett regelverk för omsorg på obekväm arbetstid. Ärendet i korthet Barn och ungdomsförvaltningen har utrett frågan om omsorg under obekväm arbetstid. En bakgrund ges och olika alternativ för denna omsorg redovisas. Förslag att barn- och ungdomsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utarbeta ett regelverk för omsorg under obekväm arbetstid. Arbetsutskottet föreslår att barn- och ungdomsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utarbeta ett regelverk för omsorg på obekväm arbetstid (med reservation för eventuella ändringar; protokollet ej justerat vid tidpunkten för utskick). Arbetsutskottet föreslår att barn- och ungdomsnämnden noterar informationen samt begär en uträkning av totalkostnad. Ärendets tidigare behandling Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Rapport Omsorg vid obekväm arbetstid 2. Rapport Omsorg vid obekväm arbetstid Expedieras till Akten

12 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 12 (18) Barn- och ungdomsnämnden Omsorgstider för barn till föräldralediga och arbetslösa (BUN ) Beslut Barn- och ungdomsnämnden tackar för informationen. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att ta fram en beskrivning av olika frågeställningar vad gäller förskola och fritidshem. Ett område gäller omsorgstider för barn till arbetslös förälder och barn till förälder som är föräldralediga med yngre syskon. (med reservation för eventuella ändringar; protokollet ej justerat vid tidpunkten för utskick). Ärendets tidigare behandling Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Omsorgstider för barn till föräldralediga och arbetslösa Expedieras till Akten

13 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 13 (18) Barn- och ungdomsnämnden Matematiksatsning, PISA - inbjudan från SKL (BUN ) Beslut Barn- och ungdomsnämnden anmäler sig till matematiksatsningen. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att ta fram en beskrivning av olika frågeställningar vad gäller förskola och fritidshem. Ett område gäller omsorgstider för barn till arbetslös förälder och barn till förälder som är föräldralediga med yngre syskon. Arbetsutskottet föreslår att nämnden beslutar att anmäla sig, förutsatt att den beräknade kostnaden begränsas till kr per år (med reservation för eventuella ändringar; protokollet ej justerat vid tidpunkten för utskick). Ärendets tidigare behandling Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Expedieras till Akten

14 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 14 (18) Barn- och ungdomsnämnden Remiss från Skolinspektionen gällande ansökan från VIMS AB om godkännande som Beslut huvudman för skolverks (BUN ) Barn- och ungdomsnämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande. Ärendet i korthet Skolinspektionen har tillställt kommunen en remiss för yttrande gällande en ansökan från VIMS AB att få godkännande som huvudman för skolenhet i Vallentuna. VIMS AB önskar år 2013 starta en fristående grundskola åk 1-6, förskoleklass och fritidshem med montessoriinriktning. Skolan planeras för drygt 100 elever. Arbetsutskottet föreslår att barn- och ungdomsnämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande (med reservation för eventuella ändringar; protokollet ej justerat vid tidpunkten för utskick). Ärendets tidigare behandling Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Yttrande gällande remiss från Skolinspektionen om godkännande som huvudman i Vallentuna från VIMS AB 2. Remiss från Skolinspektionen gällande ansökan från VIMS AB om godkännande som huvudman för skolverksamhet i Vallentuna 3. Bilaga: Ansökan från VIMS AB Expedieras till Akten

15 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 15 (18) Barn- och ungdomsnämnden Remiss från Skolinspektionen; ansökan från Små Klockorna Förskola om Beslut godkännande som huvudman för sk (BUN ) Barn- och ungdomsnämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande. Ärendet i korthet Skolinspektionen har skickat en remiss till Vallentuna kommun gällande en ansökan från Små Klockorna Förskolor om godkännande som huvudman för skolverksamhet i Vallentuna. Små Klockorna Förskolor önskar år 2013 starta en fristående grundskola för förskoleklass, fritidshem och grundskola åk 6 i Vallentuna. Arbetsutskottet föreslår att barn- och ungdomsnämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande (med reservation för eventuella ändringar; protokollet ej justerat vid tidpunkten för utskick). Ärendets tidigare behandling Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Ansökan från Små Klockorna Förskola om godkännande som huvudman 2. Remiss från Skolinspektionen; ansökan från Små Klockorna Förskola om godkännande som huvudman för skolverksamhet i Vallentuna 3. Yttrande gällande remiss om godkännande som huvudman i Vallentuna från Små Klockorna Förskolor Expedieras till Akten

16 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 16 (18) Barn- och ungdomsnämnden Remissvar Strukturplan södra Vallentuna och planprogram Kristineberg (BUN Beslut ) Barn- och ungdomsnämnden vill framföra följande synpunkt på strukturplanen för södra Vallentuna och detaljplansprogrammet för Kristineberg: Det fortsatta planarbetet måste beakta antalet och storleken på tomter för förskola och grundskola, vilka måste anpassas efter barn- och ungdomsnämndens behov. Hänsyn ska tas till förväntat barnantal och erforderlig yta avsättas. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsförvaltningen har sänt Strukturplan för södra Vallentuna med program för detaljplanering av Kristineberg på remiss. Svar ska ha inkommit senast 10 april Strukturplanen omfattar området söder om Vallentuna centrum och Angarnsvägen. Syftet är att redovisa en övergripande utvecklingsstrategi för den södra delen av Vallentuna tätort t.o.m. år Som en del av strukturplanen har ett planprogram tagits fram. Detta är gemensamt för kommande detaljplaner i Kristineberg, beläget öster om Arningevägen. I detta område planeras bebyggelse med ca 2000 bostäder, handel och service. De planerade bostäderna kommer att kräva utbyggnad av kommunens service avseende förskolor och grundskolor. Det är oerhört viktigt att erforderliga ytor avsätts för ändamålet. För att inte investeringskostnaderna ska bli alltför höga, är få större tomter att föredra jämfört med många små tomter. Arbetsutskottet lämnar remissen utan eget ställningstagande (med reservation för eventuella ändringar; protokollet ej justerat vid tidpunkten för utskick). Ärendets tidigare behandling Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Bilaga 1 2. Remissvar Strukturplan södra Vallentuna och planprogram Kristineberg 3. Bilaga 2 Expedieras till Akt Samhällsbyggnadsförvaltningen

17 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 17 (18) Barn- och ungdomsnämnden Anmälningslista ( ) Beslut Barn- och ungdomsnämnden noterar informationen i anmälningslistan och lägger den till handlingarna. Protokoll - Protokoll från utbildningsnämndens arbetsutskott: Protokoll BUN AU Samverkan (Protokoll BUN Samverkan ) Delegationsbeslut - Resurscentrum: anställningar; 2 lärare, 3 elevassistenter, 1 arbetslagsledare, 1 kurator - Lovisedalsskolan: anställningar; 1 lärare, 1 barnskötare, 1 fritidspedagog - Karlbergsskolan: anställningar;3 barnskötare - Ormstaskolan: anställningar; 2 elevassistenter Dnr Titel/rubrik Initierare Datum Beslut om vårdnadsbidrag Annika Hellberg Beslut om vårdnadsbidrag Annika Hellberg Beslut om vårdnadsbidrag Annika Hellberg Beslut om vårdnadsbidrag Annika Hellberg Beslut om vårdnadsbidrag; Annika Hellberg uppehåll Beslut om vårdnadsbidrag Annika Hellberg Skrivelser för kännedom Reg. datum Diarienr Initierare Rubrik Registrator BUF Informationsmail från Skolinspektionen om Rektors ledarskap BUN Får ej visas enligt PUL Resurscentrum (Vallentuna kommun) BUN Skolverket Synpunkter gällande skolskjutshantering/samtrans från förälder Riskbedömning inför ändring i verksamheten - Resurscentrum, förberedelseklass Information från skolverket gällande insatser för förstärkt elevhälsa

18 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 18 (18) Barn- och ungdomsnämnden Roland Beijer (Vallentuna kommun) Kalle Sönnergren (Vallentuna kommun) Sveriges Kommuner och Landsting Marianne Wimmerström (Vallentuna kommun) Emelie Hallin [Vallentuna kommun] Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta BUN Sekretessbelagt Avtal om verksamhetsförlagd utbildning VFU mellan Vallentuna kommun och Uppsala universitet Protokollsutdrag kommunstyrelsen , 14 - Tidplan för kommunplan Cirkulär 12:09 från Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunernas mottagande av betygshandlingar från friskolor Protokoll BUN AU Samverkan Protokollsutdrag BUN arbetsutskott Begäran om yttrande från skolinspektionen Bilaga till cirkulär 12:11 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta: arbetsdomstolens dom 2012 nr 16 om reglering av sysselsättningsgraden för ett antal fritidspedagoger Cirkulär 12:11 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta Yttrande: Anmälan angående skolsituationen för en grundskoleelev i Täby kommun

19

20 Handlingar

21 Ärende 3

22 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR BUN JENNIE ERIKSSON SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Kvalitetsredovisning 2011 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden tackar för informationen. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsförvaltningen sammanställer varje år en kvalitetsredovisning som omfattar alla utbildningsverksamheter i kommunen. Syftet med redovisningen är att ge en övergripande bild av verksamheterna och deras resultat. Redovisningen ska också ge inblick i vilka övergripande insatser som genomförts under året för att ytterligare förbättra verksamheterna och resultaten samt vad som planeras inför nästa år. Handlingar 1. Kvalitetsredovisning 2011 Roland Beijer utbildningschef utveckling Eva Lod Enhetschef/kvalitet och Ska expedieras till: Akten VALLENTUNA TFN FAX

23 DIARIENUMMER 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsredovisning Förskola, grundskola, fritidshem, gymnasium och vuxenutbildning

24 KAPITEL Innehåll 1 Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Organisation och omfattning... 9 Mål och utvecklingsarbete Kunskapsresultat Upplevd kvalitet Mål och utvecklingsarbete

25 KAPITEL Sammanfattning 1 1. Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är att ge en övergripande bild av utbildningsverksamheterna i Vallentuna kommun och deras resultat. Redovisningen ska också ge inblick i vilka övergripande insatser som genomförts under året för att ytterligare förbättra verksamheterna och resultaten och vad som planeras inför nästa år. Kvalitets- och utvecklingsarbetet sker i faserna planera, genomföra, följa upp och utvärdera. 2. Organisation och omfattning I Vallentuna finns både kommunala och fristående förskolor och grundskolor. I förskolan går cirka 2000 barn och i grundskolan cirka 4000 elever. Kommunen har en gymnasieskola med både teoretiska och praktiska program där cirka 470 elever går. Cirka 2/3 av barnen folkbokförda i kommunen som går i förskolan är inskrivna i fristående förskola. Av grundskoleelever folkbokförda i kommunen går 1/6 i en friskola i eller utanför kommunen. Cirka 1/4 av gymnasieelever folkbokförda i kommunen går i Vallentuna gymnasium. Personaltätheten och andel behöriga lärare, respektive andel förskollärare och fritidspedagoger är i huvudsak god. 3. Mål och utvecklingsarbete 2011 Barn- och ungdomsnämnden sätter mål för förskola, grundskola och fritidshem. Utbildningsnämnden sätter mål för gymnasieskola och vuxenutbildning. För att få en helhetssyn på utbildningen och se en röd tråd i utvecklingsarbetet har nämnderna till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma utvecklingsarbete som skett i kommunen under 2011 har prioriterats utifrån de kommunala målen, utvärderingar av resultat och måluppfyllelse samt behov av att implementera och anpassa verksamheten till de nya nationella styrdokumenten. De områden som prioriterades under 2011 var: 1. Implementering av ny skollag 2. Implementering av nya läroplaner och gymnasiereformen 3. Systematiskt kvalitetsarbete 4. IKT i utbildningen 5. Matematikutveckling 6. Läs- och skrivutveckling 7. Ledning och stimulans till elever som kan/vill nå längre 8. Utveckling av teknikämnet 9. Fritidshemmens verksamhet 10. Skapande skola 11. Uppföljning av nya SYV-organisationen 12. Utbildning och program för ledarskap 3

26 KAPITEL 4. Kunskapsresultat 1 Kunskapsresultaten i kommunen är i många avseenden goda. Betyg och nationella prov ligger väl i nivå med övriga riket. Målet är satt högre och mycket fokus ligger på att förbättra resultaten för att bli ännu bättre. I grundskolan behöver bland annat matematikkunskaperna förbättras, framförallt i de högre årskurserna samt att få fler elever godkända i alla ämnen. I gymnasieskolan behöver betygsresultaten bli bättre för att ligga i nivå med riket. 5. Upplevd kvalitet Enkäter till elever och vårdnadshavare genomförs varje vårtermin. Syftet är att synliggöra elevers och vårdnadshavares upplevelse av verksamheten, få underlag för att göra verksamheterna ännu bättre och följa upp förbättringar som redan genomförts. Områden med genomgående gott betyg i alla verksamheter är trygghet och personalens engagemang. Exempel på utvecklingsområden är arbetsro i skolan samt information till vårdnadshavare. 6. Mål och utvecklingsarbete 2012 På samma sätt som 2011 har barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden 2012 till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma utvecklingsarbete som kommer att ske i kommunen under 2012 har prioriterats utifrån de kommunala målen utvärderingar av resultat och måluppfyllelse samt behov av att fortsätta implementera och anpassa verksamheten till de nya nationella styrdokumenten. De områden som har prioriterats för 2012 är: 1. Fortsatt implementering av ny skollag 2. Fortsatt implementering av nya läroplaner 3. Systematiskt kvalitetsarbete 4. IKT i utbildningen 5. Matematikutveckling 6. Läs- och skrivutveckling 7. Ledning och stimulans till elever som kan/vill nå längre 8. Utveckling av teknikämnet 9. Fritidshemmens verksamhet 10. Arbetsro i verksamheterna 11. Arbetet inom SYV-enheten 4

27 KAPITEL Inledning 3 Syftet med kvalitetsredovisningen är att ge en övergripande bild av utbildningsverksamheterna i Vallentuna kommun och deras resultat. Redovisningen ska också ge inblick i vilka övergripande insatser som genomförts under året för att ytterligare förbättra verksamheterna och resultaten och vad som planeras inför nästa år. Kvalitets- och utvecklingsarbetet sker i faserna planera, genomföra, följa upp och utvärdera. 1. Redovisningens upplägg Istället för att presentera varje verksamhetsform för sig utgår huvudrubrikerna från den röda tråden i kvalitetsarbetet med mål, uppföljning och utvärdering av resultat samt utveckling och åtgärder. Varje aktuell verksamhetsform presenteras under varje rubrik. Detta upplägg på kvalitetsredovisningen är valt med tanke på att Vallentuna har en helhetssyn på all verksamhet från förskolan upp till gymnasieskolan. Målen är till stor del gemensamma och uppföljning och utvärdering utgår ofta från att se samband över årskurser och stadier. Genomförda och planerade utvecklingsinsatser berör ofta flera olika verksamheter. Detta är ett sätt att skapa ett gemensamt förhållningssätt där alla drar åt samma håll, och på så sätt skapa bättre resultat på sikt. Redovisningen inleds i kapitel 3 med att utbildningsverksamhetens organisation och omfattning beskrivs. Bland annat beskrivs antal elever i olika verksamhetsformer och dess fördelning på olika huvudmän, personaltäthet och personalens utbildningsnivå. Kapitel 4 beskriver de mål och det utvecklingsarbete som har bedrivits på kommunnivå under En överblick över vanligt förekommande utvecklingsområden på enheterna ges också och dessa sätts i relation till de prioriterade områdena på kommunnivå. I kapitel 5 finns en sammanställning över kunskapsresultaten, främst i grundskolan och gymnasieskolan. Vuxenutbildningen berörs till en liten del. Här finns också en kort sammanfattning av de slutsatser vi har dragit utifrån resultaten. Dessa slutsatser ligger sedan till grund för det utvecklingsarbete som har prioriterats och planeras inför Hur elever och vårdnadshavare upplever verksamheten i förskolan, skolan och fritidshemmet sammanfattas i kapitel 6. Detta baserar sig på enkäter som genomförs årligen. Utifrån kommunala mål, resultat och utvärderingar har utvecklingsområden för 2012 prioriterats. Dessa, tillsammans med de kommunala målen beskrivs i det avslutande kapitlet. Alla kommunuppgifter i redovisningen när det gäller mått för personal och resultat avser kommunal verksamhet om inte annat anges. Mått för riket innefattar både 5

28 KAPITEL kommunal och fristående verksamhet. Mått för förortskommuner innefattar endast kommunal verksamhet i dessa kommuner om inte annat anges Utbildningsverksamheternas mål Utbildningsverksamheterna styrs av skollagen och läroplanerna beslutade riksdagen om en ny skollag och nya läroplaner som började tillämpas från och med 1 juli Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om verksamheterna. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. De kommunala målen för utbildningsverksamheterna som fastställs av politiker i Vallentuna kommun, har satt fokus på utvalda områden i de nationella målen. Dessa mål finns i barn- och ungdomsnämndens respektive utbildningsnämndens verksamhetsplan. Uppföljning av de kommunala målen redovisas i nämndernas verksamhetsberättelser. 3. Kvalitetsarbetet i praktiken Processen för systematisk kvalitetsutveckling är cyklisk. Genom att uppföljningar och utvärderingar av föregående års resultat påverkar nya mål och utvecklingsområden knyts cirkeln ihop. Följa upp Utvärdera Planera Genomföra förbättringar Figur 1: Faser i kvalitetsutveckling. 3.1 Planera I planeringsfasen fastställs målen för verksamheten. Med utgångspunkt från de nationella målen i läroplanen formulerar politiker i nämnderna mål för de kommunala verksamheterna. Varje förskola, skola och fritidshem bör också diskutera hur de nationella målen kan förtydligas och konkretiseras i den egna verksamheten 6

29 KAPITEL och formulera egna mål för verksamhetsåret. Både politiker och verksamheterna utgår från utvärderingar och analyser av föregående års resultat när man sätter nya mål. 3 Med stöd av t.ex. nyckeltal görs en beskrivning av nuläget och hur man förhåller sig till det önskvärda läget (målet). Utifrån nuläget formuleras strategier och planer för hur man ska nå målen. I utbildningsverksamheterna är det ofta processerna som sätts i fokus. Lärare behöver föra dialog och diskussioner kring utvecklingsområdet för att utveckling och lärande ska ske. Utvecklingsarbetet ska kontinuerligt dokumenteras. Hur och när uppföljning ska ske är viktigt att besluta redan i detta skede. 3.2 Följa upp Uppföljning av förskola, skola och fritidshem sker genom att fortlöpande samla in uppgifter relaterade till mål, strukturella förutsättningar, arbetssätt och framgångsfaktorer för goda resultat. Detta sker genom: insamling och sammanställning av personal-/elevstatistik insamling och sammanställning av kunskapsresultat, t.ex. betyg, prov och bedömningar enkäter (till elever, vårdnadshavare och medarbetare) inspektioner från Skolverket tillsyn av enskilda förskolor enheternas egna uppföljningar, t.ex. självvärderingar, pedagogisk dokumentation, kollegiala observationer Uppföljningarna sammanfattas bland annat i nyckeltal som i detta sammanhang står för mått som belyser viktiga aspekter i verksamheterna på ett överskådligt sätt. Nyckeltalen är utvalda utifrån vad som är väsentligt för att målen ska kunna uppfyllas, så kallade framgångsfaktorer, samt viktiga mått som beskriver resultat i förhållande till mål i läroplanen eller i den kommunala verksamhetsplanen. Exempel på nyckeltal är meritvärde, andel elever som nått kravnivån på nationella prov eller andel nöjda elever i elevenkäten. Nyckeltalen ska ge stöd vid utvärderingen samt ge överblick och tydliggöra verksamheten. 3.3 Utvärdera Uppföljningarna ligger till grund för utvärdering och analys både på kommunal nivå och på enhetsnivå. Värderingen sker i förhållande till mål i läroplan, kommunal verksamhetsplan och till enhetens egna prioriterade mål. En analys av resultat och måluppfyllelse ingår också i utvärderingen. Syftet med analysen är att skapa förutsättningar för att de åtgärder man beslutar att genomföra är relevanta och trovärdiga. Erfarenhetsbaserad kunskap om den egna verksamheten är därför en viktig utgångspunkt. På förvaltningsnivå kan organisation, resurser, gemensamma satsningar och övergripande målsättningar vara områden som diskuteras vid utvärderingen. På enhetsnivå sätts organisation och arbetssätt på den enskilda enheten i fokus. Samband mellan förutsättningar, arbetssätt och resultat bör 7

30 KAPITEL diskuteras. Frågeställningar kring vilka insatser som har givit effekt och vilka som inte har det, ger vägledning till vad man behöver göra för att utveckla verksamheten vidare. Vilken inverkan undervisningens utformning och organisation har haft på resultaten samt pedagogens betydelse är frågor som behöver lyftas och diskuteras. 3 Förutsättningar Kvalitet i skolan Det pedagogiska arbetet Måluppfyllelse Lärande och utveckling Figur 2: Förhållandet mellan förutsättningar, det pedagogiska arbetet och lärande och utveckling, vilka påverkar kvaliteten i skolan. 3.4 Verksamheternas respektive huvudmannens ansvar Enligt den nya skollagen har huvudmannen ansvar för att på huvudmannanivå planera, följa upp och utveckla utbildningen. Huvudmannen har också ansvar för att verksamheterna uppfyller de mål, krav och riktlinjer som finns och att se till att de har de förutsättningar som krävs för att nå dessa mål. På varje förskola och skola ska planering, uppföljning och utveckling ske på enhetsnivå. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Varje skola skriver varje år en utvärdering och en verksamhetsplan, vilka syftar till att ge en övergripande bild av det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningen behöver stödja enheterna i deras kvalitetsarbete på olika sätt. Detta görs bl.a. genom att: tillhandahålla en struktur och ett system för kvalitets- och utvecklingsarbetet, genomföra uppföljningar och ta fram underlag för skolornas, förskolornas och fritidshemmens utvärderingar, samordna gemensamma satsningar och projekt som till exempel viss kompetensutveckling, föra en dialog och ge feedback till enheterna utifrån deras resultat och specifika behov av utveckling, lyfta och sprida goda exempel på framgångsrika arbetssätt, hålla sig informerad om förändringar inom området som genomförs på nationell nivå samt informera verksamheterna om dessa. Kommunen samverkar också med andra kommuner kring kvalitetsarbete och kvalitetsfrågor. 8

31 KAPITEL Organisation och omfattning 3 I Vallentuna finns både kommunala och fristående förskolor och grundskolor. I förskolan går cirka 2000 barn och i grundskolan cirka 4000 elever. Kommunen har en gymnasieskola med både teoretiska och praktiska program där cirka 470 elever går. Cirka 2/3 av barnen folkbokförda i kommunen som går i förskolan är inskrivna i fristående förskola. Av grundskoleelever folkbokförda i kommunen går 1/6 i en friskola i eller utanför kommunen. Cirka 1/4 av gymnasieelever folkbokförda i kommunen går i Vallentuna gymnasium. Personaltätheten och andel behöriga lärare, respektive andel förskollärare och fritidspedagoger är i huvudsak god. 1. Organisation Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och särskola, fritidshem, öppen förskola och ungdomsmottagning. Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola och vuxenutbildning. En målsättning för kommunens skolor är att skapa goda förutsättningar för en helhetssyn på barns lärande och utveckling. Nya skolor planeras utifrån ett F-9 perspektiv och gamla skolor byggs om för F-9 om elevunderlag finns och budget så medger. I Vallentuna finns tretton grundskolor och en gymnasieskola, varav tre grundskolor är fristående. Dessutom finns särskilda skolverksamheter för barn i behov av särskilt stöd inom Resurscentrums verksamhet. Det finns tolv kommunala förskolor och 30 enskilda. Som ett alternativ till förskola finns sex kommunala familjedaghem och tre enskilda. De kommunala förskolorna och familjedaghemmen tillhör organisatoriskt en grundskola. Särskolan i Vallentuna har en enhet för träningssärskola och en enhet för grundsärskola. Dessutom finns en fristående särskola. 9

32 KAPITEL 3 Figur 3: Barn- och ungdomsförvaltningens enheter. Fritidshemmens verksamhet är integrerad i skolan och erbjuds barn i förskoleklass till och med tolv års ålder. Förvaltningens Resurscentrum (RC) har det övergripande uppdraget att organisera specifika elevvårdsinsatser i syfte att skapa optimala utvecklingsmöjligheter för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. De organiserar också modersmålsundervisning och ansvarar för skolhälsovården och ungdomsmottagningen samt särskilda skolverksamheter för barn i behov av särskilt stöd samt förberedelseklassen för nyanlända elever. Vallentuna gymnasium har från och med höstterminen 2011 följande program; Bygg- och anläggning Ekonomi Fordon- och transport Handel- och administration Introduktionsprogram Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Vuxenutbildning sker genom Kunskapscentrum Nordost (KCNO) som är ett samarbete mellan kommunerna Danderyd, Täby, Vaxholm och Vallentuna. 2. Ledning Varje skola leds av en rektor tillsammans med skolans ledningsgrupp. Ledningsgruppen består av rektor och arbetslagsledarna samt i vissa fall av administrativt ansvarig personal. Arbetslagsledarna leder arbetslag med pedagoger. Organisationen med arbetslagsledare innebär en bättre kommunikation mellan verksamhet och ledning. För medarbetarna innebär det också att de blir sedda i vardagsarbetet och får ett nära ledarskap. 10

33 KAPITEL Ett tydligt och väl fungerande ledarskap samvarierar med goda studieresultat för eleverna, vilket medför att det är viktigt både för skolan och för förvaltningen att utveckla ledarna. Vallentuna erbjuder stöd och utbildning inom ledarskap genom kommunens ledarutvecklingsprogram och andra utbildningar Barn och elever 3.1 Antal barn och elever efter huvudman Verksamhet i Vallentuna kommun efter huvudman Antal enheter Antal barn/elever folkbokförda i Vallentuna Antal barn/elever totalt Förskola kommunala (K) Förskola fristående (F) Familjedaghem (K) Familjedaghem (F) Förskoleklass (K) Förskoleklass (F) Grundskola (K) Grundskola (F) Fritidshem (K) Fritidshem (F) Grundsärskola (K) Grundsärskola (F) 1 1 Träningssärskola (K) Gymnasieskola (K) Tabell 1: Antal enheter samt antal barn/elever i förskolor och skolor i Vallentuna kommun, oktober 2011 (Vallentuna gymnasium januari 2012). 1 Kommunen har inte någon uppgift på totala antalet barn och elever i fristående grundskolor, utan endast antalet elever från Vallentuna. 11

34 KAPITEL 3.2 Fördelning av barn och elever per huvudman 3 Förskola Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun 0% 2% Familjedaghem Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun 0% 6% 33% 65% 44% 50% Förskoleklass Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun Grundskola Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun 9% 1% 1% 3% 10% 7% 89% 80% Särskola Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun Gymnasieskola Kommunal Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun 10% 3% 6% 43% 26% 81% 31% Figur 4: Barn/elever folkbokförda i Vallentuna, med uppdelning efter huvudman, oktober 2011 (Vallentuna gymnasium januari 2012). Utbudet i kommunen samt elevernas ålder spelar roll för hur stor andel av barnen och eleverna som går i kommunal respektive enskild eller fristående verksamhet. I förskolan är 71 % av enheterna fristående. I grundskolan finns betydligt färre alternativ för de som vill välja en friskola. Få barn i de yngre åldrarna går utanför kommunen. I åk 1-5 är det 10 % som väljer ett annat alternativ än de kommunala skolorna i kommunen. I åk 6-9 är det 35 % som väljer något annat. I gymnasieskolan väljer de flesta elever att gå i en skola i en annan kommun. Fördelningen med ca 1/4 i den egna kommunala gymnasieskolan ligger i nivå med hur det ser ut i genomsnitt även bland övriga kommuner i Stockholms län. 12

35 KAPITEL 3.3 Förändring över tid av andel barn och elever i Vallentunas kommunala verksamhet 3 Andelen barn som är folkbokförda i Vallentuna och går i en kommunal förskola inom kommunen har varit i princip konstant de senaste tre åren. Andelen barn i Vallentunas kommunala familjedaghem minskade kraftigt mellan 2009 och Detta berodde på att ett flertal kommunala familjedaghem lades ner. Antalet barn som var inskrivna i familjedaghem minskade därför totalt sett och andelen i fristående verksamhet ökade. Ca 90 % av eleverna folkbokförda i Vallentuna i förskoleklass till åk 5 går i Vallentunas kommunala skolor. När eleverna blir äldre blir det vanligare att välja andra alternativ. 65 % av eleverna i åk 6-9 går i de kommunala skolorna. Andelen har minskat med 4 procentenheter mellan 2010 och Både fristående skolor inom och utanför kommunen har ökat sin andel av eleverna. Kommunala skolor utanför kommunen har däremot lika stor andel 2010 som Andelen av eleverna folkbokförda i Vallentuna som går i Vallentuna gymnasium har minskat. Trenden att fler och fler elever söker sig i riktning mot Stockholm från förortskommunerna är tydlig i många kommuner, eftersom det är relativt enkelt att förflytta sig över kommungränserna. Verksamhet Andel i kommunens egen verksamhet (%) Förskola Familjedaghem Förskoleklass Grundskola åk Grundskola åk Särskola Gymnasieskola Tabell 2: Andel barn och elever folkbokförda i Vallentuna, i Vallentunas kommunala verksamhet

36 KAPITEL Avsnitt uppdateras med fullständiga uppgifter för 2011 då dessa publiceras av Skolverket i april Andel barn i barnomsorg, fritidshem och förskoleklass Andel barn i barnomsorg och fritidshem är 89 % respektive 86 %. Det är högre än jämfört med riket. Jämfört med förortskommuner har Vallentuna en högre andel barn i barnomsorg, men en lägre andel barn i fritidshem 6-9 år. När det gäller barn år inskrivna i fritidshem har Vallentuna en märkbart högre andel (26 %). Detta kan bero på att Vallentuna har en bra verksamhet även för äldre barn, men också att Vallentuna saknar öppen fritidsverksamhet för den här gruppen. Vallentuna Riket Förortskomm Andel barn 1-5 år inom barnomsorg (%) Andel barn 6-9 år i fritidshem (%) Andel barn år i fritidshem (%) Andel barn 6 år i förskoleklass (%) Tabell 3: Andel barn folkbokförda i Vallentuna i barnomsorg, fritidshem och förskoleklass Antal barn per avdelning i förskola och fritidshem Grupperna i fritidshemmen som barnen tillhör rent organisatoriskt är mellan barn. Detta beror på att fritidshemmen är en integrerad del av grundskolan och skolans organisation i arbetslag styr vilken grupp barnen tillhör även på fritids. Detta ger kontinuitet och sammanhang för barn och personal. Verksamheten i praktiken sker dock ofta i mindre grupper inom avdelningen. Verksamhet Vallentuna Riket Förortskomm Förskola totalt Barn/avdelning Fritidshem Barn/avdelning 17,3 17,3 16,9 16,9 54,7 60,5 38,1 42,7 Tabell 4: Antal barn/avdelning i förskola och fritidshem okt

37 KAPITEL 4. Personal Behörighet och utbildning Andelen personal i förskolan 2010 med högskoleutbildning är 37 %. Skillnaden mellan kommunala och fristående förskolor är tio procentenheter. Det råder också stor skillnad mellan olika förskolor, både kommunala och fristående. Andelen lärare med uttagen examen är i Vallentuna 80 %. Alla lärare som erbjuds en fast anställning av kommunen ska vara behöriga lärare. De av lärarna som inte räknas som lärare med uttagen examen i tabellen nedan kan vara nyutexaminerade lärare, lärare som endast har fåtal poäng kvar till fullständig utbildning m.fl. Med anledning av nya behörighetskrav i den nya skollagen kommer skolorna och kommunen göra en fullständig inventering av alla lärares utbildning och behörighet. Fritidshemmens mål är att öka andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning som 2010 är 26 %, men det är mycket svårt att få tag på utbildade fritidspedagoger. Vissa fritidshem inom kommunen har dock lyckats bra och har en hög andel personal med högskoleutbildning. Brist på utbildad personal försvårar bland annat utvecklingsarbetet mot fritidshemmets nationella mål och uppdrag, något Skolinspektionen påpekade behöver förbättras. För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten krävs god kännedom om målen, barns utveckling och lärande och kompetens att anpassa den pedagogiska miljön och arbetet i verksamheten efter det. Vi vill ändå understryka att fritidshemmen ser att personalens engagemang oavsett utbildningsnivå är av stor vikt för barnens trygghet, trivsel och lärande. 15

38 KAPITEL 3 Verksamhet Vallentuna Riket Förortskomm Förskola totalt Andel (%) ped. högsk.utb. Förskola (K) Andel (%) ped. högsk.utb. Förskola (F) Andel (%) ped. högsk.utb. Familjedaghem totalt (K+F) Andel (%) utbild. arbete med barn Fritidshem Andel (%) ped. högsk.utb. Förskoleklass Andel (%) ped. högsk.utb. Grundskola Andel (%) lärare med uttagen examen Särskola Andel (%) ped. högsk.utb. Gymnasieskola Andel (%) lärare med uttagen examen Tabell 5: Utbildningsnivån i förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, fritidshem, särskola och gymnasieskola

39 KAPITEL 4.2 Personaltäthet 3 Personaltätheten mäts på olika sätt inom barnomsorg och skolverksamhet. Inom barnomsorg mäts antal barn/årsarbetare. I skolverksamheter mäts antal lärare eller pedagoger (årsarbetare)/100 elever. Redovisningen av personaltätheten har därför delats upp på två tabeller. Personaltätheten 2011 i förskolan i Vallentuna är 5,7 barn/årsarbetare. Det är en något lägre personaltäthet än riket. Familjedaghemmen har fått en minskad personaltäthet 2011 jämfört med tidigare år och ligger därmed lägre än riket. Personaltätheten i fritidshem är 21,5 barn/årsarbetare, vilket är på samma nivå som riket. Verksamhet Vallentuna Riket Förortskomm Förskola totalt Barn/årsarbetare Förskola (K) Barn/årsarbetare Förskola (F) Barn/årsarbetare Familjedaghem totalt (K+F) Barn/anställd Fritidshem Barn/årsarbetare 5,5 5,8 5,7 5,4 5,5 5,2 5,6 5,6 5,4 5,6 5,7 5,8 5,8 5,2 5,4 4,8 4,8 5,5 5,0 5,2 21,8 20,2 21,5 21,5 22,7 Tabell 6: Personaltäthet i förskola, familjedaghem och fritidshem Personaltätheten i förskoleklass i Vallentuna har minskat mellan 2010 och 2011 till 5,7 pedagoger/100 elever. Personaltätheten i grundskolan är 8,2 lärare/100 elever, vilket är samma som Det finns variationer mellan olika skolor, då vissa har minskat och andra ökat sin personaltäthet. Det är viktigt att tänka på att det inte är rättvisande att jämföra en enskild skolas personaltäthet med genomsnittet för kommunen eller riket, eftersom i dessa genomsnitt räknas även kommungemensamma lärare ( te x modersmålslärare) och lärare i särskilda undervisningsgrupper där personaltätheten är mycket högre. Måttet för personaltäthet i särskolan visar inte den verkliga personaltätheten. På grund av att även elever som inte är inskrivna i särskolan undervisas i särskolans verksamhet i Vallentuna blir måttet missvisande. Antalet elever som SCB beräknar måttet på är endast de elever som är inskrivna i särskolan, vilket göra att antal lärare/100 elever blir betydligt högre än det faktiskt är i verkligheten. 17

40 KAPITEL Personaltätheten med det antal elever som finns i verksamheten är 29,3 lärare/100 elever, vilket är mer överensstämmande med genomsnittet för riket. 3 Vallentuna gymnasium har en lärartäthet på 9,7 lärare/100 elever. Gymnasiet har en hög andel elever på yrkesförberedande program, vilket medför en högre personaltäthet jämfört med riket. Antal elever har också minskat, vilket medför högre personaltäthet på kort sikt. Verksamhet Vallentuna Riket Förortskomm Förskoleklass Antal ped /100 elever Grundskola Antal lärare/100 elever Särskola Antal ped/100 elever Gymnasieskola Antal lärare/100 elever 6,6 6,5 5,7 6,2 5,6 7,8 8,2 8,2 8,3 7,7 35,5 17,4 50,0 2 26,8 23,2 9,2 8,4 9,7 8,1 7,8 Tabell 7: Personaltäthet i förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasieskola Måttet speglar inte den faktiska personaltätheten i verksamheten som istället är 29,3. Se förklaring s

41 KAPITEL Mål och utvecklingsarbete Barn- och ungdomsnämnden sätter mål för förskola, grundskola och fritidshem. Utbildningsnämnden sätter mål för gymnasieskola och vuxenutbildning. För att få en helhetssyn på utbildningen och se en röd tråd i utvecklingsarbetet har nämnderna till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma utvecklingsarbete som skett i kommunen under 2011 har prioriterats utifrån de kommunala målen och nationella styrdokument. 1. Kommunala mål för utbildningsverksamheterna Gemensamma mål för alla utbildningsverksamheter Kommuninvånarna ska vara nöjda med den erbjudna valfriheten inom förskola, grundskola samt gymnasieskola. Barn och elever är trygga. Verksamheterna erbjuder stimulerande lärmiljöer. Individuellt anpassade studier. o Alla barn och elever får ledning och stimulans som är individuellt anpassad för att kunna utvecklas utifrån egna förutsättningar. God vägledning. o Alla elever får god vägledning inför framtida utbildnings- och yrkesval. 1.2 Mål enbart för förskolan, grundskolan och fritidshemmet Fler elever kan läsa i åk 2. Goda resultat i matematik. Andelen elever som går ut grundskolan med fullständiga betyg ska årligen överstiga det förväntade värdet i enlighet med Skolverkets mätning med minst två procentenheter. Det samlade betygsresultatet (meritvärdet) i Vallentunas grundskolor ska årligen överskrida det förväntade resultatet i enlighet med Skolverkets mätning. Det samlade betygsresultatet (meritvärdet) i Vallentunas grundskolor ska vara bland de 30 bästa kommunerna i landet. 19

42 KAPITEL 1.3 Mål enbart för gymnasieskolan 4 Minst 85 procent av kommunens gymnasieelever (oavsett huvudman)ska ha grundläggande behörighet för universitets- och högskolestudier. Minst 90 procent av gymnasieeleverna ska ha fullföljt gymnasiet inom fyra år. Kunskapsprogression. o Elevernas studieresultat i svenska, matematik och engelska förbättras över tid. 2. Utvecklingsarbete kommunnivå 2011 Under 2011 genomfördes gemensamt utvecklingsarbete inom ett antal områden som beskrivs nedan. Utöver detta arbetade varje förskola, skola och fritidshem med de utvecklingsområden de själva prioriterade. De gemensamma områdena valdes utifrån de kommunala målen, utvärderingar av resultat och måluppfyllelse samt behov av att implementera och anpassa verksamheten till de nya nationella styrdokumenten. 2.1 Implementering av ny skollag Berörda verksamheter: Alla En ny skollag trädde i kraft 1 juli Arbetet med implementering av den nya skollagen har bland annat omfattat kompetensutveckling för personal och information till vårdnadshavare. Många administrativa rutiner har setts över som till exempel system för hantering av beslut om åtgärdsplaner, klagomål och överklaganden. 2.2 Implementering av nya läroplaner Berörda verksamheter: Alla Grundskolan har fått ny läroplan som gäller från och med den 1 juli Förskolans läroplan Lpfö 98 reviderades 2010 och trädde i kraft 1 juli Hösten 2011 genomfördes gymnasiereformen gy2011 som innebär en rad förändringar inom gymnasieskolan. Arbetet med implementering har bland annat omfattat kompetensutveckling av personal, nya kunskapskrav och nya betygssystem, likvärdig bedömning och trygghet/likabehandling. 2.3 Systematiskt kvalitetsarbete Berörda verksamheter: Alla Utifrån den nya skollagen har kvalitetsarbetet förändrats på så sätt att enheterna inte längre behöver lämna in en kvalitetsredovisning i den form de tidigare har gjort. Istället har barn- och ungdomsförvaltningen valt en modell där verksamheterna tar fram en verksamhetsplan i början av läsåret och en utvärdering av planen när läsåret är slut. Verksamhetsplanen ska innehålla mål som grundar sig på en nulägesanalys samt de kommunala målen. Utvärderingen ska i sin tur fokusera på målen i 20

43 KAPITEL verksamhetsplanen. Utvärderingen av målen i verksamhetsplanen måste också kompletteras med en mer övergripande nulägesbeskrivning. Dessa ligger sedan till grund för nästa års verksamhetsplan och så vidare. Tanken är att detta arbetssätt ska medföra att kvalitetsarbetet blir tydligare för personalen samt att enheterna ska kunna avgränsa sitt utvecklingsarbete och lägga mer tid och kraft på de områden verksamheten behöver prioritera att förbättra och utveckla. 4 Kommunen har beslutat att införa ett it-system som stöd för mål- och resultatstyrningsprocessen. Detta kommer att börja användas under IKT i utbildningen Berörda verksamheter: Grundskolan, gymnasieskolan Vallentuna skolor har tagit stora steg i utvecklingen de senaste två åren. En teknisk infrastruktur är på plats, samtliga lärare har tillgång till en dator och mer än hälften av alla klassrum är förberedda för digital undervisning. Strategiskt har Vallentuna skolor jobbat mycket med hårdvara och mjukvara för att nu ta steget till att fokusera mera på användandet av tekniken i klassrummet, såväl administrativt som pedagogiskt. Under 2010 och 2011 genomfördes satsningar för att erbjuda personal i grundskola och gymnasieskola IKT-kompetens genom det av staten webbaserade lärmedlet PIM, praktisk IT- och mediekompetens. Många lärare har nått steg 2, vilket var målsättningen för Nu fortsätter utbildningen med målsättning att fler ska nå även de högre stegen. Detta mål tillsammans med flera andra finns beskrivna i en ny IKT strategi för Det är också viktigt att skapa goda förutsättningar för att lärares nya kompetens inom IKT verkligen omsätts i utveckling av undervisningen. Detta kan till exempel ske genom att lärare får möjlighet till dialog och erfarenhetsutbyte, men också genom uppföljning och utvärdering. Detta är något som behöver förbättras för att IKT verkligen ska bli en del av det vardagliga arbetet i alla skolor. 2.5 Matematikutveckling Berörda verksamheter: Förskolan, grundskolan, gymnasieskolan Resultaten i matematik i Vallentuna är, liksom i övriga landet, inte så bra som vi önskar. Matematik är ett nationellt prioriterat utvecklingsområde då svenska elevers resultat har försämrats över tid både nationellt och i jämförelse med andra länder. I Vallentuna finns en politiskt mål att resultaten i matematik ska vara goda, vilket vi mäter genom betygsresultat i åk 9 och genom resultat på de nationella ämnesproven i åk 3, åk 5 (fr.o.m i åk 6) och i åk 9. Arbetet för att förbättra resultaten i matematik har skett enligt en handlingsplan. Insatser som genomförts har bland annat varit kompetensutveckling för lärare genom kommunens nätverk och lärarlyftet. När det gäller lärmiljön har fler laborativa matematikmiljöer skapats och fler pedagogiska program använts. En mer utförlig uppföljning av handlingsplanen finns i rapporten uppföljning av arbetet för matematikutveckling. Utifrån uppföljningen och de nya kursplanerna har en ny handlingsplan tagits fram för Genomförandet av de insatserna som finns i den nya planen har ännu ej påbörjats. 21