Tid och plats: Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde kl i kommunhuset, rum Hävringe. Linus Fogel

Transkript

1 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Vård- och omsorgsnämnden Tid och plats: Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde kl i kommunhuset, rum Hävringe Linus Fogel Ordförande Agnetha West Sekreterare Nr Ärendemening Föredragning Sidnr/Anm 1 Information om GDPR Svitlana Jelsec Ordförande informerar Linus Fogel Förvaltningschefernas rapport Titti och Katarina Övrig information 5 Kö till särskilt boende Titti Kendall Hemtjänsten Titti Kendall Redovisning sjukskrivningstal och åtgärder Carolina Ericson MAS rapport Verksamhetsplan 2019 Pål Näslund Internkontrollplan Föreningsbidrag Redovisning av utredning av möjligheten att införa utbildade vårdbiträden inom äldreomsorgen i Oxelösund Åsa Mirheim Tilsynsplan enligt alkohollagen Tillsynsplan för folköl, tobak och vissa receptfria läkemedel 15 Ansökan statsbidrag - personliga ombud Riktlinjer för kommunkontrakt Riktlinjer för social förtur till bostad Utse verksamhetschef enligt HSL samt upphävande av tidigare beslut 19 Riktlinjer för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Anslutning till gemensam socialjour Revidering av delegations- och verkställighetsordningen 22 Uppföljning målstyrning och roller

2 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Vård- och omsorgsnämnden 23 Redovisning av delegationsbeslut Balanslista och årshjul Övrigt 26 Sekretessärende *) 27 Sekretessärende *) 28 Sekretessärende *) *) Handlingar delas ut på sammanträdet

3 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Ingela Mindemark Vård- och omsorgsnämnden MAS rapport Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut är att godkänna informationen. 2. Sammanfattning Trygg och effektiv planering vid utskrivning från slutenvård: Bakgrund: Länsgemensam överenskommelse om Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård beslutad i Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) Från 2018 kommer kommunens betalningsansvar för personer varit inskrivna på sjukhus och behöver fortsatta insatser i kommunen att förändras. Beräkningen kommer att baseras på medeltalet de senaste 3 månaderna. Man kommer att räkna somatik och psykiatri ihop, alla åldrar inklusive barn. Om medeltalet överstiger 3 dagar 3 månader i rad träder betalningsansvar in för alla patienter och alla dagar som överstiger 3. Beloppet är kr per dygn enligt Socialstyrelsens föreskrifter om belopp för vård av utskrivningsklara patienter (HSLF-FS 2017:72). Mål: Antal dagar från utskrivningsklar till faktisk hemgång från slutenvård ska vara <3 i genomsnitt. Målsättningen är att den enskilde ska garanteras en trygg och säker vård genom hela vårdkedjan. Ingen ska behöva vänta på att få komma hem från sjukhuset. Från och med januari sker månatlig uppföljning med analys av varför personer som vårdats inom somatiken blivit kvar på sjukhus i väntan på fortsatta insatser i kommunen. Resultat för november: 8 personer har väntat sammanlagt 38 dagar inom somatiken. Den person som väntat längst har väntat på kortvård i 11 dagar. 31 personer har inte väntat. 2 personer har väntat sammanlagt 5 dagar inom psykiatrin. 5 personer har inte väntat. Totalt 2018: 441 personer har vårdats inom slutenvården. Sammanlagt har de väntat i 626 dagar = 1,42 dagar i genomsnitt (2017 = 1,18 dagar) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

4 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Beräkning i nedanstående tabell: Antal väntedagar inom somatik + antal väntedagar inom psykiatri delat med antal personer som väntat inom somatik + antal personer som väntat inom psykiatri. Resultat för november är preliminärt poch kan komma att ändras. 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0,46 Resultat för Oxelösunds kommun 2018 Mål < 3 1,5 1,06 3,2 0,64 0,81 2,86 0,9 0,93 2,07 0,94 Antal dagar från utskrivningsklar i slutenvård till hemgång, alla åldrar Titti Kendall Förvaltningschef Ingela Mindemark Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslut till: MAS (FK)

5 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON Vård- och omsorgsförvaltningen Titti Kendall Vård- och omsorgsnämnden Verksamhetsplan Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut 1. I avvaktan på resultat av genomlysning och Kommunfullmäktiges därpå eventuellt kompletterande beslut om revidering av budget godkänner nämnden för egen del Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan för med en underbalans på 8,9 mkr. Förfarandet underställs Kommunfullmäktige för beslut om godkännande. 2. Att Vård- och omsorgsnämnden i februari fattar beslut om en uppdelad budget mellan sina båda förvaltningar; Äldreomsorgsförvaltningen och Social- och omsorgsförvaltningen. 3. Förvaltningarna uppdras att informera nämnden, för vidare beslut, om ålagda sparkrav inte kan genomföras eller dessa leder till betydande negativa konsekvenser för brukarna i verksamheterna som inte förutsetts vid beslut om sparkrav. 2. Sammanfattning Kommunfullmäktige (KF) har beslutat om Mål och budget (M&B) vilken innehåller fullmäktiges styrning av koncernen. Enligt budgetreglerna ska nämnden innan det aktuella budgetåret startar anta en verksamhetsplan. Förvaltningarna har upprättat förslag till verksamhetsplan för Målen i verksamhetsplanen togs fram tillsammans med nämndledamöterna under två halvdagar i september och november. I verksamhetsplanen ingår riktningar på vad som ska följas upp och hur detta ska göras under , ekonomiska ramar för verksamheterna och hur nämnden ska arbeta med kommunmålen, nämndens styrning i övrigt samt verksamhetsutveckling. 3. Ärendet Vård- och omsorgsnämnden har processat fram nya mål med fokus på förbättringsarbete inom bland annat arbetet med genomförandeplaner och att följa utvecklingen avseende ekonomiskt bistånd och möjlighet till egenförsörjning. De mål som nämnden haft lika som Kommunfullmäktige har nämnden tagit bort utifrån att dessa ändå processas och följs upp i verksamheterna och redovisas vid delårsbokslut och helårsbokslut. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

6 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Med anledning av sedan tidigare beviljade budgetramar för 2019 och de bedömningar som gjorts av förvaltningarnas nettokostnadsutveckling beslutas att ålägga förvaltningarna ett generellt och gemensamt sparkrav avseende sina sammantagna nettokostnader på så sätt att dessa ryms inom en maximal nivå om 279,0 mkr för Mellanskillnaden mellan ursprungligt beslutad budgetram om 270,1 mkr och den beräknade nivån om 279,0 mkr betraktas härvid som en underbalans vilken tillsvidare budgeteras och följs upp i verksamheten separerat från den övriga driftsredovisningen. Att notera är att underbalansen om ca 8,9 mkr alltjämt kommer att ingå till sin respektive andel i de båda förvaltningarnas budget och uppföljning, men då som en separat post åtskild från gällande driftsredovisning. Detta för att tydligare kunna särskilja och följa utvecklingen av driften kontra vad som alltjämt ligger som definierad underbalans. Att notera är att det för närvarande råder osäkerhet kring vilka statsbidrag som kommer att beslutas och fastställas av riksdagen avseende budget Detta påverkar dock inte beslutade budgetramar. I avvaktan på att en fördjupad analys och genomlysning slutförts av de bedrivna verksamheterna och dess nettokostnadsutveckling kvarstår den definierade underbalansen på separata ansvarskoder och konton i förvaltningarnas uppföljning. Beroende av vilka slutsatser och bedömningar som nämnden kan komma att göra baserat på sådan genomlysning fattas härefter beslut om hur underbalansen fortsatt skall hanteras av förvaltningarna. Sådant kommande beslut kan då leda till att sparkraven utökas, eller att anslagsintäkterna gottskrivs ett utökat anslag, eller att både utökat sparkrav och gottskrivning av anslagsintäkter kombineras. Beslut om det ska även underställas kommunstyrelsen/fullmäktige, som förfogar över sådant eventuellt tilläggsanslag. Beslutsunderlag Förslag till Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan Titti Kendall Förvaltningschef Katarina Haddon Förvaltningschef Pål Näslund Förvaltningsekonom Beslut till: FC (FÅ) FE (FÅ)

7 Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan Antagen av Vård- och omsorgsnämnden ,?

8 Inledning Kommunfullmäktige (KF) har beslutat om Mål och budget (M&B) vilken innehåller fullmäktiges styrning av koncernen. Enligt budgetreglerna ska nämnderna anta en verksamhetsplan. Vård- och omsorgsnämnden bedriver en bred verksamhet för de kommuninvånare som är i behov av stöd, omsorg och rådgivning. Verksamheten är fördelad på följande verksamhetsområden. Social- och omsorgsförvaltningen (SOF) ansvarar för områdena socialtjänst och funktionsstöd. Här ingår bl a utredning av och insatser till personer med funktionsnedsättning, missbruk, barn och ungdomar, föräldrar mm. Färdtjänst och riksfärdtjänst, budget och skuldrådgivning, arbetsmarknadsinsatser, familjerätt, familjecentral, vård och behandling barn, serveringstillstånd, behandlingscentrum med rådgivningsbyrå är andra exempel på verksamheter. Äldreomsorgsförvaltningen (ÄF) ansvarar för äldre personer i behov av särskilt boende, hemtjänst, dagverksamhet, kommunal hälso- och sjukvård. Förvaltningen ansvarar för såväl myndighetsutövning som utförande av insatser. Fortsatt process Efter att verksamhetsplanen har antagits av nämnden ska den brytas ner på förvaltningsnivå till en handlingsplan. Handlingsplanen ska beskriva de konkreta åtgärder/aktiviteter som planeras i syfte att nå nämndmålen samt vilken funktion som ansvarar för vilka delar. Handlingsplanen beslutas av respektive ansvarig chef. Helheten ska säkerställas av respektive förvaltningsledning. Det är varje enskild medarbetares arbetsinsats som avgör hur väl kommunen lyckas med åtagandena i verksamhetsplan och handlingsplan. För att skapa den delaktighet som krävs ska varje enskild medarbetares uppdragsbeskrivning ha en koppling till handlingsplanen. Uppföljningen ska på samma sätt göras utifrån den enskilda medarbetaren, handlingsplanen och verksamhetsplanen. Uppföljning Miniminivå för uppföljning som gäller för samtliga nämnder: Samtliga nämnder ska lämna budgetuppföljning med prognos för helåret i mars, april, augusti (delårsrapport) och oktober. För helåret görs dessutom ett bokslut med årsredovisning. Vid årsredovisningen följs målen upp av samtliga nämnder och i delårsrapporten följs genomförandegrad av aktiviteter kopplade till verksamhetsplanen upp. Av uppföljningarna ska framgå hur stor del av satsningen som gått åt samt vilket resultat som uppnåtts. Redovisningarna i mars, april och oktober görs till kommunstyrelsen. Delårsrapporten och årsredovisningen tas upp till kommunfullmäktige. 2

9 Nämnderna redovisar snarast till kommunstyrelsen hur ett eventuellt befarat budgetöverskridande eller bristande måluppfyllelse kommer att hanteras. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram ska redovisas vid prognostiserat underskott. Uppföljning av investeringar och exploatering sker fyra gånger årligen per april, augusti, oktober och december månad. Detta görs på objektsnivå. 3

10 Ekonomi Internbudget Nettokostnader Bokslut 2017 Budget 2018 Förändringar mot budget 2018 Budget Stöd t pol partier Miljö o hälsoskydd Gem administration Individ och familjeomsorg Vård o omsorg SoL och HSL Insatser enl LSS Färdtjänst/Riksfärdtjänst Förebygg verksamhet Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Summa Nettokostnader Intäkter 11 Stöd t pol partier 27 Miljö o hälsoskydd Gem administration Individ och familjeomsorg Vård o omsorg SoL och HSL Insatser enl LSS Färdtjänst/Riksfärdtjänst Förebygg verksamhet 62 Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Summa Intäkter Kostnader 11 Stöd t pol partier Miljö o hälsoskydd Gem administration Individ och familjeomsorg Vård o omsorg SoL och HSL Insatser enl LSS Färdtjänst/Riksfärdtjänst Förebygg verksamhet Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Summa Kostnader Resultat 1 127

11 Fördelning av internbudgetens underbalans baserad på nettokostnadsfördelning 2019 (Alla belopp i tkr) Nettokostnader Andel Fördelat belopp 11 Stöd t pol partier 797 0,3% Miljö o hälsoskydd 137 0,1% 4 50 Gem administration ,5% Individ och familjeomsorg ,9% Vård o omsorg SoL och HSL ,6% Insatser enl LSS ,9% Färdtjänst/Riksfärdtjänst ,6% Förebygg verksamhet ,5% Flyktingmottagande 0 0,0% 0 63 Arbetsmarknadsåtgärder ,7% 62 Summa Kostnader % Nämndens Internbudget för 2019 har initialt beräknats baserat på tillgängliga anslag samt med fördelning per verksamhet som grundas på historiskt genomsnittligt utfall av nettokostnader. I ett efterföljande steg skall nämnden fatta beslut om fastställande av separata budgets för respektive underliggande förvaltning, Social- och omsorgsförvaltningen (SOF) samt Äldreomsorgsförvaltningen (ÄF). Vid beräkningen av den nu initialt upprättade gemensamma budgeten för de båda underliggande förvaltningarna har en beräknad underbalans bedömts föreligga motsvarande 8,9 mkr. Sådan underbalans har härvid fördelats mellan verksamheterna i förhållande till sin nettokostnadsandel. I avvaktan på att en fördjupad analys och genomlysning slutförts av de bedrivna verksamheternas nettokostnadsutveckling kvarstår den definierade underbalansen på separata ansvarskoder och konton i förvaltningarnas uppföljning. Beroende av vilka slutsatser och bedömningar som nämnden kan komma att göra baserat på sådan genomlysning fattas härefter beslut om hur underbalansen fortsatt skall hanteras av förvaltningarna. Beslut härom skall även underställas kommunstyrelse/fullmäktige.

12 Investeringsbudget Investerings- Investerings- Investerings- belopp belopp belopp Investeringar Nya moduler i befintligt verksamhetssystem Trådlöst kommunnät (intranät) VOF Kommunnät (bredband) i brukarboenden 110 Nytt verksamhetssystem Välfärdsteknik, app för social dok., digital signering m.m Trädgårdsutrustning till korttidsboende funktionsstöd Utemiljö trädgårdar inom äldreomsorgens boenden Diskdesinfektor särskilda boende äldreomsorg 580 Elektriska cyklar till hemtjänsten Aktivitetscyklar, särskilda boenden Inventarier nya hemtjänstlokaler för äldreomsorgen Inventarier till äldreomsorgens hemtjänst och äldreboenden Inventarier till gemensamma utrymmen Inventarier till gemensamma utrymmen inom IFO Inventarier funktionsstöd, bef. verksamhet LSS o SOL Utemiljö särskilt boende, verksamhetsanpassning 350 Sinnesrum Björntorp, projekt FR 100 Inventarier till ny gruppbostad LSS, klar 2019 Inventarier nytt SÄBO Totalt Vård- och omsorgsnämnden Ovan investeringsbudget visar beräknade investeringar i enlighet med tidigare upprättad investeringsplan för Överflyttade investeringsobjekt från 2018 till 2019 tillkommer till ovan budgeterade tal som separat tilläggsbudget. För 2021 redovisas endast en preliminär bedömning av investeringsobjekt och totalvärde.

13 Nämndens arbete med kommunmålen Mod och framtidstro I Oxelösund råder mod och framtidstro. Det innebär en vilja att bryta mönster och att prova nya sätt att göra gott för kommuninvånarna. Kommunen och dess verksamheter marknadsförs med stolthet och goda exempel lyfts. Medborgarperspektiv, helhetssyn, dialog och tydlighet kännetecknar arbetet. Kommunfullmäktiges mål - Antalet invånare ska öka med minst 100 per år. Nämndens mål Ingångsvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 Trygg och effektiv planering vid utskrivning från slutenvård- (Antal dagar från utskrivningsklar till faktisk hemgång från slutenvård) 1,45 (jan-okt) <3 <3 <3 7

14 Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. I Oxelösund betyder det att alla barn och ungdomar ska nå goda studieresultat utifrån sina förutsättningar, att barn och ungdomar aktivt deltar i kultur- och fritidsutbudet och att barn och ungdomar växer upp i trygga hemförhållanden och i en trygg och säker miljö. Kommunfullmäktiges mål - Andel elever som når minst godkända betyg i alla ämnen i år 6 ska öka. - Andel elever som når minst godkända betyg i alla ämnen i år 6 ska minst ligga i nivå med genomsnittet för Sveriges kommuner. - Andel elever som når minst godkända betyg i alla ämnen i år 9 ska öka. - Andel elever som når minst godkända betyg i alla ämnen i år 9 ska minst ligga i nivå med genomsnittet för Sveriges kommuner. - Andel elever år 3 som klarar de nationella proven (svenska och matematik) ska öka. - Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen ska öka. - Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen ska minst ligga i nivå med genomsnittet för Sveriges kommuner. - Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska öka. - Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet ska minst ligga i nivå med genomsnittet för Sveriges kommuner. - Andelen barn och elever i förskola och skola som känner sig trygga ska öka. Nämndens mål Andel barn (0-12) som inte återkommit inom ett år efter avslutad insats/utredning ska bibehållas (Kolada U 33461) Oxelösund ska minst 2 ggr/år erbjuda utbildning i ABC till barnföräldrar Ingångsvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde % 86% 86% 86% Saknas Nytt mål 100% 100% 100% 8

15 God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. I Oxelösund betyder det att invånarna ska känna delaktighet och inflytande, att invånarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård samt lever ett självständigt liv fritt från missbruk. Kommunfullmäktiges mål Nämndens mål Att tillsyn av försäljningsställen av folköl och tobak genomförs vid minst två tillfällen under året (utförs av mottagningsgrupp soc) Andel unga (13 20) som inte återkommit inom ett år efter avslutad insats/ utredning ska bibehållas (Kolada U 33400) Brukare i kommunens bostäder med särskild service (LSS) ska vara sammantaget nöjda med boendet (egen brukarundersökning) Ingångsvärde 2018 Saknas Nytt mål - Medborgarnas möjligheter att delta i kommunens utveckling ska öka. - Andelen vuxna med missbruksproblem som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad utredning/insats ska bibehållas. Andelen unga med insats som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats ska bibehållas. Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde % 100% 100% 91 % >90% >90% >90% Saknas Nytt mål >50% >55% >60% 9

16 Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. I Oxelösund innebär det att äldre med behov av stöd erbjuds möjlighet att bo kvar i egen bostad och att äldre har inflytande över hur beviljade insatser utförs. Insatser till äldre ska vara av god kvalitet, individinriktade samt ges med gott bemötande. Kommunfullmäktiges mål - Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka. - Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka. - Antal personer (personal) en brukare med hemtjänst möter under 14 dagar ska minst ligga i nivå med ingångsvärdet för 2018, som var 11 st. Nämndens mål Andel brukare i hemtjänst som har en aktuell genomförandeplan, Öppna jämförelser äldreomsorg (Mätning i april, resultat i oktober) samt två egna mätningar som genomförs i augusti och november Andel brukare i särskilt boende som har en aktuell genomförandeplan, Öppna jämförelser äldreomsorg (Mätning i april, resultat i oktober) samt två egna mätningar som genomförs i augusti och november Andel brukare med hemtjänst som känner förtroende för alla eller flertalet personal (nationell brukarundersökning) Andel brukare som är ganska eller mycket nöjda med de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet (nationell brukarundersökning) Brukare med hemtjänst ska känna till vart de kan vända sig med synpunkter och klagomål på verksamheten (nationell brukarundersökning) Brukare i särskilt boende för äldre ska veta vart de kan vända sig med synpunkter och klagomål på verksamheten (nationell brukarundersökning) Ingångsvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde % 50% 50% 50% 57% 65% 65% 65% 85% >88% 88% 88% 60% >65% 65% 65% 63% >66% 66% 66% 51% >54% 54% 54% 10

17 Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal servicenivå. I Oxelösund innebär det att kommunen erbjuder bra barnomsorg, skola, fritid och kulturliv. Ett bra och varierat bostadsutbud finns för olika behov och åldrar. Kommunen präglas av ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag. Infrastrukturen håller god kvalitet och upplevs välfungerande. Kommunfullmäktiges mål - Andelen förskoleplatser som erbjuds på önskat placeringsdatum ska öka. - Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens näringslivsklimat ska förbättras/öka. - Andelen medborgare som får svar på sitt mejl till kommunen inom två dagar ska bibehållas. - Andelen medborgare som ringer kommunen som får svar på sin fråga direkt ska öka. - Andelen medborgare som ringer kommunen och som upplever att de får ett gott bemötande ska öka. Nämndens mål Ingångsvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde

18 Hållbar utveckling Oxelösunds kommun tar ansvar för att långsiktigt säkra resurser för framtiden och för kommande generationer. I Oxelösund innebär det att kommunens ekonomi är stabil, att kommunen är en attraktiv arbetsgivare och att kommunen arbetar aktivt för att möta samhällets krav inom miljöområdet. Det innebär också att kommunen arbetar för ökad integration och möjlighet till egen försörjning. Kommunfullmäktiges mål - Avvikelsen från standardkostnad totalt ska vara max 5 %. - Resultatet efter reavinster, uttryckt som andel av skatter och statsbidrag ska vara ,5 %, ,0 % och ,0 %. - Nettokostnadsandelen skall vara max 99 %. - Skillnaden mellan kostnader och taxor och avgifter i förhållande till skatter och statsbidrag. - Kommunkoncernens soliditet ska vara minst 30 %. - Medarbetarengagemanget bland kommunens anställda ska öka. - Sjukfrånvaron hos kommunanställda ska minska. - Resande med kollektivtrafik ska öka. - Andelen ekologiska livsmedel ska vara minst 40 %. - - Andelen nyanlända som har egen försörjning inom etableringsperioden ska år 2018 vara minst 50 % Nämndens mål Andel av personer som haft stöd av jobbcoacher med annan försörjning än ekonomiskt bistånd efter avslutad insats Ingångsvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 Ca 70% 75% 80% 80% 12

19 Verksamhetsutveckling Gemensamma för Social- och omsorgsförvaltningen och Äldreomsorgsförvaltningen Ekonomi/målstyrning: Genom en skärpt målstyrningsprocess och den delaktighet det innebär är förväntningen att detta vartefter ska bidra till ett bättre utfall. Arbetssättet inkluderar; målklarhet, delaktighet och feedback för att på så vis skapa tydlighet och kreativitet i verksamheterna kring mål och medel. Detta gäller en delaktighet för alla medarbetare för att vi ska lyckas så fokus på detta även under 2019 och framåt. APIL projekt övergår i ordinarie verksamhet Projekttiden för APIL- arbetsplats integrerat lärande löper ut vårterminen Modellen har under projekttiden testats och korrigeras utifrån erfarenheter och tas i bruk efter avslutat projekt. Sjukfrånvaro: Förvaltningarnas arbete med att sänka sjukfrånvaron kommer även 2019 att vara en prioriterad fråga där verksamheterna har gott stöd från personalenheten genom den extra satsning som kommunstyrelsen gjort med exempelvis rehabstödjare. Följa upp extratjänster Antal personer med extratjänster ska öka under året. Social- och omsorgsförvaltningen Kompetensutveckling : Socialsekreterare inom enheten Barn och unga kommer att genomgå internutbildning i dokumentation Webbutbildning i våld i nära relation för all personal inom SoF fortsätter Klart till Q1. Ny socialjour: Länsgemensam socialjour kommer att gå i drift under Q 1, 2019 Bemanning/rekrytering: Fortgående rekryteringsprocess riktat mot socialsekreterare och legitimerad personal. Nytt LSS-boende: Projektering har påbörjats. Preliminärt klar under senare del

20 Integration ensamkommande barn: Lågt antal nyanlända. Inga nya anvisningar till kommunen har aviserats. Brukarundersökning: Brukarnas upplevelse av sitt LSS-boende ska undersökas Personlig assistans Digital redovisning av utförda timmar kommer att införas LSS - utjämningen Rutin för årlig inrapportering av insatser behöver tas fram Äldreomsorgsförvaltningen Trygghetsskapande teknik: Verksamheten är i nuläget i ett införande av trygghetskameror och fortsatt arbete med det samt andra lösningar kommer att ske under nästkommande år. Palliativ vård: Utbildning av all personal inom äldreomsorgen om palliativ vård i livet slut. Webbutbildning Palliation ABC och två utbildningstillfällen. Sjuksköterskor från den egna förvaltningen håller i utbildningen. Bekostas genom Omställningsfonden. Kost och nutrition: Förebyggande arbetssätt för att minska risk för undernäring. Arbetsgrupp med enhetschefer sjuksköterska och kostutvecklare. Mäta dygnsfasta i 2 dygn 4 gånger per år i särskilt boende. Samordnad bemanning och Rekrytering och introduktion: Förvaltningen fokuserar på en samordnad bemanning för effektivt nyttjande av resurser samt säkerställa arbetsmiljön. I den blivande enheten för samordnad bemanning kommer även introduktion att kvalitetssäkras. Fortsatt fokus under 2019 på optimal bemanning. Demens: Personer med demenssjukdom ökar och utvecklingsarbetet med fokus på de nationella riktlinjerna pågår i förvaltningen. Kvalitets- och kompetensutveckling: Förvaltningen utreder på uppdrag av nämnd möjlighet att införa tjänster för utbildade vårdbiträden för att på så vis möta verksamhetens framtida behov. Vidare pågår arbete med att motivera timanställda till att genomföra vård- och omsorgsutbildning med målsättning undersköterskeexamen. 14

21 Fortsatt arbete med värdegrund och förhållningssätt och förbättrade resultat i brukarundersökningen som ger en indikation på hur brukaren upplever äldreomsorgen. Demografi och särskilt boende: Förvaltningen arbetar vidare med att följa den demografiska utvecklingen och de medföljande behoven av såväl hemtjänst som särskilt boende. De individuella behoven anger även utvecklingen av mer avancerade och komplexa vårdbehov. Nytt äldreboende: Kommunstyrelsen har tagit beslut om projektering av nytt särskilt boende och denna process behöver ta fart och komma vidare snarast med fokus under 2019 för att vara klart och i bruk år Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården trygg hemgång: Förvaltningen har fortsatt fokus på att de som går hem från sjukhus får bra och tryggt stöd i hemmet för att på så vis klara sig så självständigt som möjligt. Vidare arbete tillsammans med landstinget i primär- och slutenvården för att utskrivningar ska ske till hemmet utan att nödvändigtvis passera korttidsboende. 15

22 Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lars Ask,utvecklingsstrateg Lars.ask@oxelosund.se Internkontrollplan Social- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden fastställer Intern kontrollplan för vård- och omsorgsnämnden Sammanfattning Nämnden ska, inom sitt område, se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig på en rimlig nivå samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt (kommunallagen 6 kap 7 ). Enligt Oxelösund kommuns reglemente för internkontroll ansvarar nämnden för att internkontroll upprättas, fastställs, revideras och följs upp årligen. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret. Nämnden ska besluta vilka delar som ska granskas i internkontrollplanen för Nämnden har också möjlighet att själv initiera kontrollmoment. Vid vård- och omsorgsnämndens sammanträde genomfördes en work-shop med nämndens ledamöter som utmynnade i förslag på nya kontrollområden. Dessa finns införda i förslaget till internkontrollplan för 2019 vid nummer 2 samt 8. Kontrollområdet för riktlinjer har fått en utökad granskning. 3. Medborgarens perspektiv Medborgarna ska vara trygga med att verksamheten bedrivs rättssäkert och med god kvalitet. Beslutsunderlag Intern kontrollplan år 2019 Katarina Haddon Socialchef Titti Kendall Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND (fax) kommun@oxelosund.se

23 Tjänsteskrivelse 2 (2) Datum Beslut till: Internkontrollansvarig KSF (FK) FC(FK) MAS(FK) Lars Ask Utvecklingsstrateg

24 OXELÖSUNDS KOMMUN INTERNKONTROLLPLAN Vård- och omsorgsnämnden 2019 Rutin /System Kontrollmoment Kontroll- Omfattning Frekvens Metod Rapportering Risk Konsekvens (område) ansvarig till Dokumentation i Att relevanta vård- 5 st / 1. patientjournal HSL planer finns och följs MAS mätning 2 ggr/år Stickprov FC + US Stor Allvarlig upp av berörd personal Orosanmälan barn Att förhandsbedömning sker inom Samtliga inom Egen kontroll 2. inom SoF 14 dgr och skyddsbedömning UL mätperioden 2 ggr/ år kronologisk US Stor Betydande finns dokumenterad pärm Genomförande- Att planer finns och följs 5 st / 3. planer inom SoF brukare med LSS- EC mätning 2 ggr/år Stickprov FC + US Stor Allvarlig insatser Genomförandeplaner Att planer finns och följs 5 st / 4. inom ÄOF finns för brukare. US mätning 2 ggr/år Stickprov FC Stor Betydande Att ändamålsenliga Granskning 5. Riktlinjer inom VON riktlinjer finns EC + MAS Samtliga 1 g/år av befintliga FC + US Liten Betydande Att dessa följs US + MAS 5 beslut/mätning 2ggr/år Stickprov Medelstor Återkoppling av oros- Andel återkopplade Egen kontroll 6. anmälningar från skolan anmälningar US Samtliga 2 ggr/ år kronologisk EC + FC Liten Måttlig och BVC pärm Granskning av fattade Alla AU- 7. Delegationsbeslut SoL beslut US 3st / mätning 2 ggr/år protokoll EC + FC Liten Betydande Lex Sarah Att utredniningar följs upp med Eget urval Beroende Beroende 8. åtgärder inom 6 mån US + EC 2 st/ mätning 2 ggr/ år FC på typ av på typ av missförhållande missförhållande Förkortningar: LSS- lagen om stöd och service till vissa HSL- Hälso- och sjukvårdslagen funktionshindrade MAS- Medicinskt ansvarig sjuksköterska EC- Enhetschef FC- förvaltningschef ÄOF-Äldreomsorgsförvaltningen US- Utvecklingsstrateg VON- Vård och omsorgsnämnden SoF- Social- och omsorgsförvaltningen BVC- Barnavårdscentral UL- Utvecklingsledare SoL- Socialtjänstlagen

25 Tjänsteskrivelse 1(6) Datum Dnr VON OXL2 621 v Social- och omsorgsförvaltningen Lisbeth Ivarsson Vård- och omsorgsnämnden Kommunalt bidrag för föreningar och liknande grupper Social- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Föreningsbidrag för 2019 fördelas procentuellt enligt följande: Kvinnojouren Mira 55 % Bris region Öst 7 % Stiftelsen Fontänhuset Nyköping 12 % Kooperativet Silvermånen Nyköping 3 % Brottsofferjouren Östra Sörmland 5 % IOGT/NTO Oxelösund 18 % Livboj 18 0 % Summa: 100 % 2. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden handlägger ansökningar från föreningar som är ett viktigt komplement från civilsamhället till kommunens verksamhet för socialt utsatta grupper. Vid utskick av nämndens kallelse saknas uppgift om summa på det anslag som nämnden avsatt till föreningsbidrag för 2019 vilket är skälet till att förslaget innehåller en procentuell fördelning. Sju föreningar har ansökt om föreningsbidrag för En förening, Livboj 18, ansöker om föreningsbidrag för första gången. Social- och omsorgsförvaltningen har träffat representanter för föreningarna som presenterat sin verksamhet och beskrivit på vilket sätt föreningens verksamhet kompletterar kommunens arbete med socialt utsatta grupper. Brottsofferjouren och IOGT-NTO önskar skriva en överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap (IOP) vilket är en flerårig överenskommelse som gör att föreningarna bättre kan planera sin verksamhet. Även Kooperativet Silvermånen framför att de vill ha längre avtalsperioder för att kunna få en tryggare framtid för medlemmar och handledare. Förvaltningens bedömning är att de sökande föreningar som föreslås få del av föreningsbidraget bedriver verksamhet som på olika sätt är till nytta för Oxelösundsborna. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

26 Tjänsteskrivelse 2(6) Datum VON Ansökningar om föreningsbidrag 2019 Sammanställning av ansökningar om föreningsbidrag för år 2019 och en kortare beskrivning av de föreningar som beviljats bidrag tidigare. Beskrivningen av Livboj 18 är lite längre eftersom det är en ny förening som ansöker om föreningsbidrag för första gången. Sammanställning av ansökningar om föreningsbidrag för år 2019 Bidrag 2017 Bidrag 2018 Förslag 2019* Beslut 2019 % kr % kr % kr % kr Kvinnojouren MIRA BRIS Barnens rätt i samhället Stiftelsen Fontänhuset Kooperativet Silvermånen Brottsofferjouren Ö Sörmland IOGT-NTO Oxelösund Livboj 18* Summa % % Noter: * under förutsättning att nämnden fastställer förslag till 2019 års budget * Livboj 18 ny ansökan 2019

27 Tjänsteskrivelse 3(6) Datum VON Kvinnojouren Mira och Tjejjouren Mira Mira är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som drivs utan vinstkrav. Målgruppen är våldsutsatta kvinnor och deras barn som behöver stöd, hjälp och skydd för att kunna bearbeta upplevelser av våld i nära relationer. Upptagningsområdet är de bidragsgivande kommunerna Nyköping och Oxelösund. Mira kan även ta emot kvinnor och barn från andra kommuner i mån av plats och skyddsbehov. Mira har 5 lägenheter och de försöker reservera en av lägenheterna för kvinnor från Oxelösunds kommun. Under 2018 har 5 kvinnor från Oxelösund behövt boende på Mira. Mira har även stödsamtal med kvinnor och barn som inte bor på kvinnojouren och totalt har 10 kvinnor och 7 barn från Oxelösund fått stöd från Mira under året. Större delen av platserna på Mira har belagts av personer med utländsk bakgrund vilket medfört ökat behov av tolkservice. Det är vanligast att kvinnorna kommer till Mira via socialtjänsten men kvinnor kan även komma via landstinget genom akutmottagningen och vårdcentralerna. I början av 2018 startades tjejjouren som nu är en del av kvinnojouren Mira. Föreningen har fått bidrag från Socialstyrelsen 2018 för att starta den nya verksamheten. Nu behöver Mira utökade medel för att kunna fortsätta med både kvinnojour och tjejjour. Tjejjouren har stödverksamhet för tjejer och unga kvinnor genom chatt, mejl och telefon. Tjejjouren arbetar även våldspreventivt genom föreläsningar och workshops i skolor och för vuxna som arbetar med unga. 3.2 Bris region Öst (Barnens Rätt I Samhället) Bris är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn och ungdomar som far illa och som alltid utgår från barnets behov. Verksamhetens mål är att stärka barn och ungas rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Kärnan i Bris verksamhet är Brischatten, Barnens Hjälptelefon och Brismejlen dit barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt kan vända sig när de behöver stöd av en vuxen. Via elevhälsan har Idolkort med information om Bris skickats till samtliga 6:e klassare. Bris kommer efter inbjudan ut till skolor för att berätta om sin verksamhet. De har inte fått någon inbjudan från skolor i Oxelösund under Eftersom det mesta inom Bris verksamhet sker anonymt förs ingen statistik över var barnen som kontaktar BRIS är hemmahörande. Det är en fortsatt ökning med några procent varje år av barn som kontaktar BRIS och flest kontakter sker under sommarlovet. Man har märkt av en markant ökning av barn som har allvarliga funderingar runt bland annat självmord och en ökning av kontakter med barn som kommer från andra länder. Bris Nätverk möjliggör möten, dialog och samverkan mellan professionella från olika delar av samhället, den ideella, privata eller offentliga sektorn. Nätverket ska vara en källa till inspiration och erfarenhetsutbyte där man får möjlighet att lyssna till föreläsningar, ta del av olika rapporter inom området mm. Nätverket finns i hela landet och Oxelösund ingår i nätverket för region öst. Bris har projekt med fokus på psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, på barn som flytt och på ökat samarbete med idrottsrörelsen. Bris verksamhet fyller en viktig funktion då många barn och unga har det besvärligt och deras trygga och säkra uppväxt är ett prioriterat koncernmål. Bris ansöker om föreningsbidrag med kr för 2019.

28 Tjänsteskrivelse 4(6) Datum VON Stiftelsen Fontänhuset Nyköping Fontänhusmodellen är en beprövad och evidensbaserad metod till social- och arbetslivsinriktad rehabilitering av personer med psykisk ohälsa och som är utestängda från dagens arbetsmarknad. Konceptet är världsomspännande och har funnits under ca 70 år. Fontänhuset finns i Nyköping sedan 27 år. Fontänhuset arbetar med det friska hos varje människa, skapar mening och bryter isolering. Allt arbete bygger på den egna förmågan och viljan. Medlemmarna kan delta i olika aktiviteter som skapar gemenskap och utveckling. Handledare och medlemmar arbetar sida vid sida för att skapa en plats för tillfrisknande, socialt umgänge och meningsfull sysselsättning. Medlemmarna kommer oftast från psykiatrin och Fontänhuset ingår i ett brukarråd på psykiatriska kliniken. Antalet medlemmar från Oxelösund har ökat och tio medlemmar som bor i Oxelösund kommer nu regelbundet till Fontänhuset. Fontänhuset försöker även fånga upp ungdomar under 18 år med psykisk ohälsa. De arbetar bland annat med att ordna utbildning i annan miljö för att undvika avhopp från gymnasiet. Föreningen har även samarbete med frivården för personer med fotboja. Fontänhuset Nyköping ansöker om föreningsbidrag med kr för Kooperativet Silvermånen Nyköping Kooperativet Silvermånen är en ideell förening som vänder sig till personer som lever med psykisk ohälsa. Målsättningen är att ge kooperatörerna (medlemmarna) meningsfull sysselsättning utifrån var och ens individuella färdigheter och kunskaper, samt att öka den sociala gemenskapen. Syftet är inte att kooperatörerna ska slussas ut i arbetslivet. Silvermånen har idag 18 kooperatörer varav 4 är från Oxelösund. Kooperatörerna från Oxelösund är aktiva och kommer till Silvermånen flera dagar i veckan. Varje dag deltar ca 6 kooperatörer i verksamheten som kan bestå av inhandling, matlagning, städning, friskvård, studiebesök, utflykter, cykelreparationer och hantverk. Silvermånen har planer på att utveckla verksamheten genom att starta ett mindre hunddagis. Föreningen samarbetar med psykosenheten och är med i deras brukarråd. Nya medlemmar kommer ofta via psykosenheten men också via personligt ombud och olika boenden. Kooperativet Silvermånen ansöker om kr i föreningsbidrag för Brottsofferjouren Östra Sörmland Brottsofferjouren är en religiöst och partipolitiskt obunden ideell förening som bedriver stöd till brottsoffer, vittnen och målsäganden i samband med rättegång. Stöd till brottsoffer sker i första hand via jourtelefon genom att erbjuda: tid att lyssna och hjälp att formulera vad du varit med om information om hur en polisanmälan går till och stöd vid eventuell rättegång information om hur det går till i rättssalen hänvisa till myndighetskontakter hjälp att ställa krav på skadestånd samtal och stöd på vägen för att underlätta bearbetningen av vad som hänt och för att kunna gå vidare Föreningen har en vittnesstödsamordnare anställd 10 timmar per vecka som säkerställer att vittnesstöd finns på Tingsrätten i Nyköping. Brottsoffermyndigheten bekostar samordnaren.

29 Tjänsteskrivelse 5(6) Datum VON Föreningen sprider information om sin verksamhet bland annat via möten med politiker, tjänstemän och polisen. Det finns reklamblad om verksamheten hos polisen och på tingsrätten. Brottsofferjouren Östra Sörmland framför önskemål om en flerårig överenskommelse med kommunerna för en stabilare och mer långsiktig tillvaro för sin verksamhet. De önskar teckna IOP-avtal (Idéburet Offentligt Partnerskap) med kommunerna. Brottsofferjouren Östra Sörmland ansöker om föreningsbidrag för tiden med två kronor per invånare och år enligt SCB:s officiella mätning för föregående år. 3.6 IOGT/NTO IOGT-NTO-rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse. Rörelsen bygger på principen om alla människors lika värde och rättigheter. Inom rörelsen samlas människor som tagit ställning för personlig nykterhet och som delar viljan att tillsammans verka för bättre levnadsvillkor för alla människor. IOGT-NTO har sin kamratstödsverksamhet på Lanternan på Biblioteksgatan i Oxelösund. Det finns även en Second Handverksamhet på Lanternan. Från och med januari 2018 är all verksamhet nykter och drogfri. På grund av sjukskriven personal har Lanternan varit stängd sedan augusti 2018 men öppnar nu åter inom kort. Två årligen återkommande drogfria arrangemang för ungdomar har anordnats. Innebandy by night arrangeras på Valborgsmässoafton sedan 18 år tillbaka och sedan ett 10-tal år anordnas Halloween cup i samband med höstlovet. IOGT-NTO har antilangningskampanjer i samband med skolavslutning och Valborg och samarbetar med ICA Kvantum runt ICA-klassikern. IOGT-NTO ansöker om kr i föreningsbidrag för Föreningen har planer på att öppna ett härbärge i Lanternans lokaler och ansöker om IOP (idéburet offentligt partnerskap) med kommunen om drift av ett härbärge. 3.7 Livboj 18 Föreningen Livboj 18 i Nyköping bildades senhösten 2017 och består av lärare, kuratorer, idrottsledare, fd gode män, fd familjehemsföräldrar och andra personer som på olika sätt kommit i kontakt med ensamkommande flyktingbarn. Medlemmarna arbetar på ideell basis för att stödja asylsökande ungdomar så att de ska kunna bo kvar i kommunen och fortsätta sin skolgång på Nyköpings gymnasium även efter sin artonårsdag*. Migrationsverket anvisar ensamkommande barn och ungdomar till kommunen. Om ungdomen fortfarande är asylsökande den dag den blir myndig övergår ansvaret från kommunen till Migrationsverket som är ansvarig myndighet för asylsökande vuxna. Livboj 18 hjälper ungdomar som kommuner har överlämnat till Migrationsverket när de blev myndiga. Ungdomarna har tackat nej till boende via Migrationsverket eller har fått avslagsbeslut som vunnit laga kraft och vänt sig till Livboj 18 för att kunna stanna kvar i Nyköping/Oxelösundsområdet. För 2017 och 2018 har det utgått ett särskilt statsbidrag till kommunerna från staten. I vårbudgeten för 2018 tilldelades Oxelösund kronor och det är den summan Livboj 18 ansöker om att få till stöd till boende med mera för asylsökande ungdomar. Statsbidraget utgick för att landets kommuner skulle kunna erbjuda unga som fyllt 18 år, eller blivit uppskrivna till 18 års ålder, möjlighet att bo kvar för att till exempel kunna avsluta sina studier i stället för att flytta till något av Migrationsverkets anläggningsboenden. Inga beslut väntas om motsvarande statsbidrag till kommunerna för *utdrag från Livboj 18:s Ansökan om stöd till boende för asylsökande ungdomar

30 Tjänsteskrivelse 6(6) Datum VON Statsbidraget har utbetalats utan särskilda villkor. Oxelösunds kommun har, liksom Nyköpings kommun och troligen de flesta andra kommunerna, använt statsbidraget för att täcka kostnader för fortsatt placering av de myndiga ungdomar som utifrån särskilda skäl inte avslutats till Migrationsverket. Det innebär att när en asylsökande ungdom blir myndig gör ansvarig socialsekreterare en individuell bedömning om den enskilde ungdomens behov. De ungdomar som bedömts ha behov av att stanna i kommunen efter 18-årsdagen har beviljats detta enligt Socialtjänstlagen. Livboj 18 arbetar för att alla asylsökande ungdomar ska kunna bo kvar i Nyköping eller Oxelösund efter att de blivit myndiga. Föreningen meddelar att de för närvarande hjälper ett 60-tal asylsökande ungdomar som går på gymnasiet i Nyköping. Alla ungdomar utom en är pojkar och alla ungdomar utom en kommer från Afghanistan. Livboj 18 uppger att 20 ungdomar som får deras hjälp vistas i Oxelösund. Livboj 18 säger att troligen har 3 av dessa ungdomar tidigare varit Oxelösunds kommuns ansvar. De övriga 17 ungdomarna har Livboj 18 flyttat från andra kommuner till Oxelösund eftersom de hittat boende till dem i vår kommun. Lagen om ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande, den nya gymnasielagen, trädde i kraft den 1 juli Mellan 1 juli och 30 september 2018 var det möjligt att ansöka om uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Migrationsverket prövar just nu alla inkomna ansökningar och alla ungdomar ska få beslut innan årsskiftet. De ungdomar som får uppehållstillstånd för studier enligt gymnasielagen har rätt att söka studiemedel via CSN och vid behov ekonomiskt bistånd till uppehälle och boende hos kommunen. Kommunen får sedan återsöka kostnaden för beviljat bistånd hos Migrationsverket. Livboj 18 ansöker om kr i föreningsbidrag för Förslag till beslut är att avslå ansökan om verksamhetsbidrag för Livboj 18:s verksamhet för 2019 eftersom de ungdomar som beviljas uppehållstillstånd utifrån den nya gymnasielagen kan få sina behov tillgodosedda genom studiemedel via CSN och vid behov via ekonomiskt bistånd från kommunen. Inget statsbidrag förväntas utgå till kommunerna för detta ändamål för år Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Social- och omsorgsförvaltningen. Katarina Haddon Förvaltningschef Social- och omsorgsförvaltningen Lisbeth Ivarsson Utvecklingsstrateg Social- och omsorgsförvaltningen Beslut till: Förvaltningschef (FÅ)

31 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Vård- och omsorgsförvaltningen Titti Kendall Vård- och omsorgsnämnden Utredning om möjligheten att införa utbildade vårdbiträden inom äldreomsorgen i Oxelösund 1. Äldreomsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att godkänna informationen i utredningen. 2. Sammanfattning Äldreomsorgsförvaltningen har utrett möjlighet att införa utbildade vårdbiträden inom äldreomsorgen. I kommunen finns krav att de som anställs ska ha utbildning som motsvarar Socialstyrelsens rekommendationer. Vårdbiträdesutbildning motsvarar inte dessa krav. Erfarenheten från verksamheterna är att de äldre har behov av mer avancerad vård- och omsorg i såväl ordinärt som särskilt boende än tidigare. Vårdbiträdesutbildning motsvarar inte den kompetens som verksamheterna bedömer vara nödvändig. En feleffektanalys har genomförts avseende risker i verksamheten och vilken effekt som uppnås med att ersätta outbildade vårdbiträden med utbildade vårdbiträden. De risker som finns med outbildade vårdbiträden minskar med utbildade vårdbiträden. Flera av riskerna i analysen kan var för sig hanteras med riktade utbildningar inom riskområdet. Bristande kunskaper i det svenska språket är den största risken i verksamheterna. Erfarenheter från verksamheterna visar att språkkunskaper hos medarbetare inte alltid är tillräckliga, även om de genomgått vård- och omsorgsutbildning. Sammantaget visar utredningen att utbildade vårdbiträden minskar risken för att allvarliga händelser ska inträffa i verksamheterna, men utbildade vårdbiträdens kompetens motsvarar inte verksamheternas behov. Beslutsunderlag Utredning av möjlighet att införa utbildade vårdbiträden i äldreomsorgen Förvaltningschef Titti Kendall Handläggare Åsa Mirheim Beslut till: FC (FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

32 Utredning 1 (10) Datum Diarienummer Äldreomsorgsförvaltningen Åsa Mirheim Utredning av möjlighet att införa utbildade vårdbiträden inom äldreomsorgen Postadress Besöksadress Telefon E-post/Webb Org.nr. Oxelösunds kommun Järntorget kommun@oxelosund.se Oxelösund

33 2 (10) Sammanfattning Äldreomsorgsförvaltningen har utrett möjlighet att införa utbildade vårdbiträden inom äldreomsorgen. Utredningen har tydliggjort att det finns rekommendationer från Socialstyrelsen gällande utbildningsnivå. I kommunen finns krav att de som anställs ska ha utbildning som motsvarar Socialstyrelsens rekommendationer. Vårdbiträdesutbildning motsvarar inte dessa krav. Erfarenheten från verksamheterna är att de äldre har behov av mer avancerad vård- och omsorg i såväl ordinärt som särskilt boende än tidigare. Vårdbiträdesutbildning motsvarar inte den kompetens som verksamheterna bedömer vara nödvändig. En feleffektanalys har genomförts avseende risker i verksamheten och vilken effekt som uppnås med att ersätta outbildade vårdbiträden med utbildade vårdbiträden. I hemtjänsten är riskerna med outbildade vårdbiträden större än i särskilt boende. De risker som finns med outbildade vårdbiträden minskar med utbildade vårdbiträden. Flera av riskerna i analysen kan var för sig hanteras med riktade utbildningar inom riskområdet. Bristande kunskaper i det svenska språket är den största risken i verksamheterna. Erfarenheter från verksamheterna visar att språkkunskaper hos medarbetare inte alltid är tillräckliga, även om de genomgått vård- och omsorgsutbildning. Sammantaget visar utredningen att utbildade vårdbiträden minskar risken för att allvarliga händelser ska inträffa i verksamheterna, men utbildade vårdbiträdens kompetens motsvarar inte verksamheternas behov. Bakgrund Vård- och omsorgsnämnden har gett uppdrag till Vård- och omsorgsförvaltningen att utreda möjlighet att införa utbildade vårdbiträden inom äldreomsorgen. Förvaltningen har som ett första steg utrett lämpligheten med att införa utbildade vårdbiträden i verksamheterna. Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser har inte vägts in i denna utredning. Sveriges Kommuner och Landsting (nedan SKL) och Kommunalarbetareförbundet har i en avsiktsförklaring 1 angett att de ser ett behov av att dela upp arbetsuppgifter mellan olika yrkesroller som ett led i att säkerställa kompetensförsörjningen inom offentlig sektor. Utifrån detta har utredningen fokuserat på att tydliggöra vilka kompetenskrav som finns på medarbetare idag, undersöka hur vanligt Postadress Besöksadress Telefon E-post/Webb Org.nr. Oxelösunds kommun Järntorget kommun@oxelosund.se Oxelösund

34 3 (10) förekommande det är med vårdbiträden i verksamheterna, vilka risker som finns med outbildade vårdbiträden kontra utbildade vårdbiträden samt vilka konsekvenser som kan uppstå i verksamheten vid en uppdelning av arbetsuppgifter i enkla avancerade uppgifter. Kompetenskrav för arbete inom äldreomsorg I lagstiftning anges att det ska finnas personal med för uppgiften lämplig kompetens och erfarenhet. (3:3 SoL, 5:2 HSL). Socialstyrelsen har inte i föreskrift stadgat vad som är lämplig kompetens och erfarenhet. Socialstyrelsen har dock gett ut ett allmänt råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2011:12). I de allmänna råden anges att de som ska arbeta med stöd och hjälp till äldre personer kan uppnå kunskaper och förmågor i enlighet med de allmänna råden genom godkända kurser om 1100 poäng i de programgemensamma karaktärsämnena och 300 poäng i ämnet gerontologi och geriatrik i vård- och omsorgsprogrammet eller genom annan motsvarande utbildning. I Oxelösunds kommun finns en ambition om att för att anställas inom äldreomsorgen ska du ha utbildning motsvarande undersköterska. Detta medför att enhetschefer inom äldreomsorgen aktivt ska arbeta med att motivera outbildade vikarier att utbilda sig. Då du arbetat 200 dagar ska det finnas dokumenterat att du har en påbörjad utbildning för att nå upp till kraven för att få fortsätta arbeta inom äldreomsorgen 1. Detta fungerar inte alltid i praktiken då behovet är större än tillgången till vikarier med lämplig utbildning och erfarenhet. Förekomst av vårdbiträden i verksamheterna I verksamheterna finns ett antal medarbetare som saknar avslutad utbildning som motsvarar kommunens krav. En del av dessa har viss utbildning, andra saknar utbildning helt. Det är inte möjligt att ta fram exakt hur många som helt saknar utbildning ur den statistik som finns tillgänglig. Alla de som saknar avslutad utbildning motsvarande undersköterska benämns idag som vårdbiträde. Postadress Besöksadress Telefon E-post/Webb Org.nr. Oxelösunds kommun Järntorget kommun@oxelosund.se Oxelösund

35 4 (10) Tabell 1 Förekomst av vårdbiträden i verksamheterna Verksamhet Antal medarbetare Antal vårdbiträden Andel vårdbiträden Björntorp inkl. natt % Sjötången inkl. natt % Korttidsboende % Hemtjänst inkl. natt % Hemtjänst demens % Dagverksamhet demens % Visstidsanställda månad % Totalt % Det är en ojämn fördelning av vårdbiträden mellan verksamheterna. I hemtjänst är andelen vårdbiträden högre än i särskilt boende. Utöver tillsvidare- och månadsanställd personal finns ett stort antal personer med timanställning i verksamheterna. Majoriteten av den timanställda personalen är vårdbiträden. Framtida rekryteringsbehov Inom de närmaste tio åren beräknas 48 personer, eller 17%, av personalen i äldreomsorgen gå i pension. Under samma period beräknas antalet äldre personer öka i kommunen vilket medför utökat behov av stödinsatser i form av hemtjänst och särskilt boende. 39 av de 48 personer som kommer att gå i pension är undersköterskor. Den största andelen går i pension under åren För att ersätta alla pensionsavgångar med personal som uppnår Socialstyrelsens och kommunens krav om lämplig utbildning behöver 48 personer med undersköterskeutbildning eller motsvarande rekryteras till äldreomsorgen. Utöver pensionsavgångar behöver personal rekryteras till ett nytt äldreboende. Tabell 2 Pensionsavgångar äldreomsorg Pensionsavgångar (65 år) Totalt Undersköterska Vårdbiträde Totalt Postadress Besöksadress Telefon E-post/Webb Org.nr. Oxelösunds kommun Järntorget kommun@oxelosund.se Oxelösund

36 5 (10) Personal kommer sannolikt att sluta även av andra skäl än pension under tidsperioden men det är inte möjligt att förutse omfattning eller yrkesgrupp. Det är redan en stor efterfrågan på vård- och omsorgspersonal med lämplig utbildning och erfarenhet. Denna efterfrågan kommer att öka utifrån förändrad demografi med en åldrande befolkning och minskad tillgång till personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Det är därför rimligt att anta att vi kommer att få en ökad personalomsättning inom äldreomsorgen. Samtidigt väljer färre personer att utbilda sig till undersköterska. Det är mycket osannolikt att kommunen kommer att lyckas rekrytera personal som uppnår Socialstyrelsens och kommunens utbildningskrav. Skillnad mellan yrkesroller Det finns ingen tydlig uppdelning av arbetsuppgifter mellan undersköterska och vårdbiträde i dagsläget. Det finns en fastslagen utbildningsnivå och utbildningsinnehåll för vårdbiträde. Skolverket har tagit fram en yrkesutbildning till vårdbiträde som är påbyggnadsbar. Detta gör det möjligt att senare komplettera utbildningen till en fullständig gymnasieexamen. Yrkespaket för vårdbiträde omfattar 800 gymnasiepoäng och innehållet i utbildningen motsvarar Vård- och omsorgsprogrammets programgemensamma ämnen. En jämförelse mellan information 1 om arbetsuppgifter för vårdbiträde och undersköterska visar att skillnaden mellan yrkesrollerna förefaller vara små. Medicinska arbetsuppgifter: Undersköterskan har enligt beskrivningen ansvar för såväl enkla som mer avancerade medicinska uppgifter. Mer avancerade medicinska uppgifter kan vara exempelvis sondmatning, såromläggning och att hantera katetrar. Vårdbiträdet kan ha ansvar för medicinska uppgifter såsom att hjälpa brukaren med medicin, linda ben, utföra kontroller som temp, puls och blodtryck. Personlig omvårdnad och serviceinsatser: För undersköterskan anges att personlig omvårdnad är en stor del av arbetet. Praktiska serviceinsatser kan ingå i undersköterskans arbete. Vårdbiträdet har som arbetsuppgifter att hjälpa till med personlig omvårdnad. Praktiska serviceinsatser ingår i arbetet. Postadress Besöksadress Telefon E-post/Webb Org.nr. Oxelösunds kommun Järntorget kommun@oxelosund.se Oxelösund

37 6 (10) Delegerade uppgifter Den största skillnaden mellan undersköterska och vårdbiträde är, utifrån de beskrivningar som finns av yrkesrollerna, att en undersköterska kan utföra mer avancerade medicinska uppgifter. Denna skillnad är dock en sanning med modifikation. Det finns inget som automatiskt gör att en undersköterska kan utföra mer avancerade medicinska uppgifter än ett vårdbiträde. Medicinska uppgifter delegeras från sjuksköterska till personal med tillräckliga kunskaper för att utföra uppgiften. Ett vårdbiträde kan ha en mer omfattande delegation än en undersköterska. Sjuksköterskan delegerar utifrån personalens individuella kunskaper och personlig lämplighet, inte utifrån om personalen är undersköterska eller vårdbiträde. I delegationen finns alltid en risk för patienten samt för sjuksköterskan. Om en personal utför en delegerad medicinsk uppgift felaktigt kan vårdskada uppstå. Den delegerande sjuksköterskan måste därför säkerställa att den personal som mottar en delegering har tillräckliga kunskaper. Skulle en vårdskada uppstå för patient finns även risk för att delegerande sjuksköterska får sin legitimation indragen. Feleffektanalys (FMEA 1 ) Under de senaste åren har en fråga lyfts återkommande i media, att vårdbiträden skulle utföra enklare arbetsuppgifter inom vård och omsorg. De enkla uppgifter som oftast nämnts i dessa sammanhang är olika typer av serviceinsatser som måltidsservering, städ och tvätt. Något annat som lyftes i dessa sammanhang var att vårdbiträden kunde rekryteras från gruppen nyanlända. Inom vård- och omsorg är en till synes enkel uppgift ofta reglerad i hur den ska genomföras. Detta eftersom det finns risker för enskilda brukares och medarbetares hälsa kopplat till felaktigt utförande. Det finns redan nu outbildade vårdbiträden med tillsvidare- och visstidsanställning i våra verksamheter. Utifrån detta har en feleffektanalys enligt metoden FMEA genomförts för att analysera risker med outbildade vårdbiträden i verksamheten samt hur riskbilden förändras om outbildade vårdbiträden ersätts med utbildade vårdbiträden. Feleffektanalysen har även använts för att uppskatta risker med att indela arbetet i enklare och mer avancerade uppgifter. Utifrån nuvarande rekryteringssituation och det uttalade önskemål som finns från SKL och Kommunalarbetareförbundet om att göra det lättare att rekrytera nyanlända har även bristande språkkunskaper hos medarbetare lyfts in i feleffektanalysen. Feleffektanalysen har genomförts av utvecklingsstrateg. Förvaltningschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, enhetschefer samt representanter för Vårdförbundet och Kommunalarbetareförbundet har bidragit till analysen. Postadress Besöksadress Telefon E-post/Webb Org.nr. Oxelösunds kommun Järntorget kommun@oxelosund.se Oxelösund

38 7 (10) Resultat av feleffektanalys I FMEA analysen framkom att det finns stora risker kopplade till att outbildad personal sköter enkla arbetsuppgifter. Med utbildade vårdbiträden sjunker riskvärdet. De största riskerna med outbildad personal finns i hemtjänsten. Där är ensamarbete vanligt förekommande och det finns en osäkerhet i vad du kommer att möta när du öppnar en dörr. Det är svårare för personal att få hjälp och stöd av kollegor eller hälso- och sjukvårdspersonal i hemtjänst än i särskilt boende. Enkla och mer avancerade uppgifter Om arbetsuppgifter skulle delas in i enklare/mer avancerade uppgifter kan det uppstå arbetsmiljöproblem för undersköterskor och vårdbiträden. Enklare uppgifter och schemaläggning Enklare uppgifter utförs på tidpunkter på dagen då brukarnas samlade behov av omsorg är mindre. Det skulle fortfarande behövas undersköterskor mitt på dagen, men i mindre omfattning än om ingen uppdelning i enkla/avancerade arbetsuppgifter görs. Uppdelning av arbetsuppgifter i enkla/avancerade medför troligen en ökad förekomst av delade turer för undersköterskor. Enklare arbetsuppgifter och belastningsskador Belastningssjukdomar förorsakas ofta av en kombination av olika faktorer. Repetitivt arbete, tunga lyft och förflyttningar av bördor samt olämpliga arbetsställningar är vanliga anledningar till att belastningsskador uppstår 1. Undersköterskor kommer i högre utsträckning utföra tunga lyft med mindre möjlighet till variation av arbetsuppgifter i och med att enklare uppgifter såsom måltidsstöd i hög utsträckning kan komma att utföras av vårdbiträden. Detta kan öka risken för att belastningsskador uppstår hos undersköterskorna. En uppdelning av arbetsuppgifter i enklare/mer avancerade uppgifter kan även medföra arbetsmiljöproblem för vårdbiträden. Detta då de i högre utsträckning kommer att utföra arbetsuppgifter med risk för olämpliga arbetsställningar såsom städ, tvätt och inköp. Att vårdbiträden utför alla dessa uppgifter kan medföra ökad risk för belastningsskador för yrkesgruppen. Kvalitets- och effektivitetsbrister En av riskerna med att dela in arbetsuppgifter i enklare och mer avancerade uppgifter är att kontinuiteten minskar för brukaren. Detta då det kan bli mer vanligt förekommande att en undersköterska gör mer avancerade uppgifter och ett vårdbiträde kommer och ger service som undersköterskan annars skulle utfört. Det blir även ineffektivt i och med att två personer går till samma brukare. Schemaläggningen kan bli mer komplicerad och rekrytering av vikarier kan försvåras om undersköterska alltid måste ersättas med undersköterska. Postadress Besöksadress Telefon E-post/Webb Org.nr. Oxelösunds kommun Järntorget kommun@oxelosund.se Oxelösund

39 8 (10) Risker för brukare uppstår även till följd av vårdbiträdens otillräckliga kunskaper om vanliga sjukdomstillstånd. Detta kan leda till att brukare får utebliven eller felaktigt utförd vård- och omsorg. Risker av denna typ minskar delvis med utbildade vårdbiträden. Bristande språkkunskaper I våra verksamheter ökar andelen personal med bristande språkkunskaper. I FMEA-analysen har vanligt förekommande moment för personal lyfts in och analyserats utifrån vilka risker som uppstår i dessa arbetsuppgifter om personal har bristande språkkunskaper. I analysen har erfarenheter av språkförbistring inhämtats från verksamheten. De risker som uppstår i verksamheten om personal har bristande språkkunskaper drabbar i första hand brukaren i form av uteblivet eller felaktigt utfört stöd. Uteblivet eller felaktigt utfört stöd kan ge konsekvenser för brukarna i form av försämrad hälsa. I vissa fall kan konsekvenserna bli livshotande för brukarna. Erfarenheter från verksamheten visar att det förekommer bristande språkkunskaper även hos personer med svenska som andraspråk som genomgått en vård- och omsorgsutbildning motsvarande undersköterska. Riskhantering Flera av riskerna som uppstår till följd av att outbildade vårdbiträden utför uppgifter i verksamheterna är kända. Risker gällande praktiska moment kan delvis avhjälpas med riktade utbildningsinsatser till medarbetarna. Exempel på detta är utbildning i lyftteknik som minskar risken för att hjälpmedel hanteras felaktigt, eller webbutbildningen Demens ABC som ger ökade kunskaper om demenssjukdom. De risker som är svårast att hantera i verksamheterna är bristande kunskaper i svenska språket. Det är även där FMEA-analysen visar på minst effekt av utbildning. Bristande språkkunskaper kan inte hanteras genom en kortare utbildning till medarbetare i verksamheten och inte heller genom utbildning till vårdbiträde eller undersköterska. Synpunkter från enhetschefer Ett införande av utbildade vårdbiträden kan höja statusen för yrket för såväl undersköterskor som vårdbiträden, i och med att det blir tydligt att inte vemsomhelst kan gå in och arbeta i verksamheten. Får vi upp kompetensen på alla outbildade vårdbiträden till utbildade har vi åstadkommit en kompetenshöjning i verksamheterna. Kompetensförsörjningen framåt är högst osäker. Vi kanske måste anlita vårdbiträden för att överhuvudtaget ha personal. Och då är utbildade vårdbiträden att föredra framför outbildade. Postadress Besöksadress Telefon E-post/Webb Org.nr. Oxelösunds kommun Järntorget kommun@oxelosund.se Oxelösund

40 9 (10) Vi bör inte införa utbildade vårdbiträden och dela upp i enklare/mer avancerade uppgifter. Det blir ett steg tillbaka till ett gammalt system. Skillnaderna i arbetsuppgifter är inte så stora att det är motiverat att införa en yrkesroll med lägre kompetens än det vi vill ha och behöver till äldreomsorgen. Samhällsekonomin tillåter inte några egentliga utökningar i form av mer resurser. Risken finns att vi kommer att bygga in oss i ett system med låg kompetens hos medarbetarna, där vårdbiträden kommer att ersätta undersköterskor efterhand. En betydande andel vårdbiträden tror vi kommer att komma ifrån gruppen nyanlända. Bristande språkkunskaper är en stor svårighet i verksamheterna idag. Det blir inte bättre för att de får en vårdbiträdesutbildning. Ett införande av utbildade vårdbiträden kan leda till att vi sänder fel signaler, att vi accepterar lägre utbildningsnivå än vad som egentligen krävs för att klara ett arbete inom äldreomsorgen. Om arbetsuppgifterna delas upp i enklare/mer avancerade kan både undersköterskor och vårdbiträden få mindre varierade arbetsuppgifter. Detta innebär att det lättare kan uppstå belastningsskador hos våra medarbetare. Synpunkter från fackliga organisationer Vårdförbundet Det blir en tillbakagång till ett tidigare system. Jämfört med att ta in vemsomhelst i äldreomsorgen är det givetvis en förbättring. Men den kompetens vi ser behövs i verksamheterna är som minst undersköterska. Kraven ökar hela tiden på verksamheterna. Brukare får mer komplexa medicinska behandlingar i hemmet. Att få in fler med lägre kompetens i verksamheterna kan göra att sjuksköterskorna bedömer fler som ej delegeringsbara, d v s att sjuksköterskan inte kan delegera ut medicinska uppgifter till dem. En utbildning till vårdbiträde måste omfatta mycket praktiskt arbete. Teorin är viktig men praktiken och bemötandet gentemot brukare och anhöriga är a och o. Om vårdbiträden i stor utsträckning ska utföra så kallade enklare arbetsuppgifter kommer de att vara de första som anhöriga möter på en avdelning i särskilt boende. Då spelar bemötandet en väldigt stor roll. Kommunalarbetareförbundet Vårdbiträden i dagsläget har väldigt olika utbildning och erfarenhet. Vi ser ett behov av att validera kunskaperna hos de vårdbiträden som finns i Postadress Besöksadress Telefon E-post/Webb Org.nr. Oxelösunds kommun Järntorget kommun@oxelosund.se Oxelösund

41 10 (10) verksamheten nu, helst upp till undersköterska om möjligt. Undersköterska är den kompetens som bedöms vara nödvändig för större delen av arbetsuppgifterna inom äldreomsorgen. Om olika uppgifter ska kopplas till undersköterska respektive vårdbiträde behövs en övergångsperiod för att det ska bli bra i verksamheten. Det är viktigt att det då finns en tydlig trappa med olika ansvarsnivåer utifrån yrkesrollernas kompetens. Från outbildad, till utbildat vårdbiträde, undersköterska, specialistundersköterska och sjuksköterska. En omställning i verksamheterna till en sådan trappa kräver att vårdbiträden validerar sina kunskaper till önskad nivå och att omställning av arbetsuppgifter sker under en övergångsperiod och kanske i en verksamhet i taget. Enklare arbetsuppgifter som kan skötas av vårdbiträde är egentligen tvätt och städ samt vissa beställningar. I övriga arbetsuppgifter är undersköterskans kompetens viktig för helhetssynen och möjligheten att upptäcka förändringar hos brukaren. En alltför strikt uppdelning i arbetsuppgifter mellan undersköterska och vårdbiträde kan komplicera semesterplanering, framförallt sommarsemestrarna men även ledighet under andra tider på året. Det kräver tillgång till en stor vikariepool med både undersköterskor och vårdbiträden för att lösa ledigheter om undersköterska alltid ska ersättas av undersköterska. Det är svårt att rekrytera personal till våra verksamheter. Statusen på yrket måste höjas och en del i det är utbildning. En annan del är lönen. Det måste löna sig med utbildning, oavsett om det är till vårdbiträde, undersköterska eller legitimerad personal. Yrket måste även göras attraktivt av andra anledningar. Vi är verksamma dygnet runt året runt. Det måste finnas något som gör det värt att arbeta högtidsdagar. I dagsläget ser många bara nackdelar med arbete inom vård- och omsorg och väljer bort vård- och omsorgsutbildningar. Arbete inom vård- och omsorg blir då ett genomgångsjobb, ett arbete i väntan på något bättre. Postadress Besöksadress Telefon E-post/Webb Org.nr. Oxelösunds kommun Järntorget kommun@oxelosund.se Oxelösund

42 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lena Lundin Vård- och omsorgsnämnden Tillsynsplan enligt alkohollagen Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Tillsynsplan enligt alkohollagen 2019 fastställs. 2. Sammanfattning Varje kommun har ansvar att årligen upprätta en tillsynsplan enligt alkohollagen. Tanken är att en sådan tillsynsplan väsentligt strukturerar upp och underlättar verksamheten samt också kan öka effekterna av det genomförda arbetet. I tillsynsplanen specificeras vad kommunen under det kommande verksamhetsåret planerar att prioritera i sin tillsyn, antal tillsynsbesök, tematisk inriktning med mera. Social- och omsorgsförvaltningen anlitar Nyköpings kommuns alkoholinspektörer enligt upprättat avtal. Alkoholinspektörerna har upprättat ett förslag till tillsynsplan för Oxelösunds kommun för verksamhetsåret Ändringar jämfört med föregående år är markerade med röd text. Beslutsunderlag Förslag till tillsynsplan enligt alkohollagen 2019 Tjänsteskrivelse från Social- och omsorgsförvaltningen Katarina Haddon Förvaltningschef Lena Lundin Enhetschef Beslut till: Förvaltningschef (FK) Enhetschef (FK) Alkoholinspektörer, Nyköpings kommun (FÅ) Länsstyrelsen i Södermalnads län (FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

43 Tillsynsplan enligt alkohollagen 2019 Innehåll Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Tillsynsplan Vård- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Lena Lundin Castor VON Dokumentinformation Tillsynsplan enligt alkohollagen Oxelösunds kommun 2019

44 Tillsynsplan enligt alkohollagen (7) Datum Bakgrund 3 Syfte med tillsynsverksamheten enlig alkohollagen 3 Tillståndsprövning av serveringstillstånd 3 Förebyggande arbete 4 Inre tillsyn 4 Yttre tillsyn 5 Samordnad yttre tillsyn 5 Prioritering av objekt vad gäller tillsyn 5 Övergripande målformulering för Uppföljning 7

45 Tillsynsplan enligt alkohollagen (7) Datum Bakgrund Staten, genom Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna, förordar att kommunernas skyldighet att utföra tillsyn enligt alkohollagen görs utifrån av en ansvarig nämnd beslutad tillsynsplan. Tanken är att en sådan tillsynsplan väsentligt strukturerar upp och underlättar verksamheten och också kan öka effekterna av det genomförda arbetet. I tillsynsplanen bör det specificeras vad kommunen under det kommande verksamhetsåret planerar att prioritera i sin tillsyn, antal tillsynsbesök, tematisk inriktning med mera. Vård och omsorgsnämnden har tagit fram denna tillsynsplan för att beskriva och informera om hur tillsynsarbetet på alkohollagens område är planerat att genomföras under år Nyköpings kommun levererar tjänster på området till Oxelösunds kommun. Oxelösunds kommun finns representerat i Södermanlands län Initieringsgruppen vilken består av representanter från Polismyndigheten, Skatteverket, Länsstyrelsen och tre alkoholhandläggare i länet. Uppgiften är att varje år planera gemensamma tillsynsomgångar då samtliga kommuner i länet, så långt det är möjligt, utför tillsynsbesök under en kortare tidsperiod med att gemensamt tema. De länsgemensamma tillsynsbesöken beräknas till ett tillfälle under året. Oxelösunds kommun har vid årsskiftet 2018/2019 ett stabilt antal stadigvarande serveringstillstånd. Det har genomförts två ägarbyten. Inför verksamhetsåret 2019 ser antalet ut som följer: Stadigvarande serveringstillstånd 11 stycken Tillfälliga serveringstillstånd 1 stycken Syfte med tillsynsverksamheten enlig alkohollagen All försäljning av alkoholdrycker ska skötas på ett sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras. Servering av alkohol får endast ske i sådan omfattning och i sådana former att skador eller brister i ordning och nykterhet inte föreligger. Som ett särskilt skydd mot ungdomar finns också åldersgränser som ska bevakas. Tillståndsprövning av serveringstillstånd Tillståndsprövningen omfattar arbete i huvudsak med följande tillstånd stadigvarande tillstånd till allmänhet/slutna sällskap, tillfälliga tillstånd till allmänhet/slutna sällskap, utvidgade/ändrade serveringstillstånd och bolagsändringar i bolag cateringverksamhet.

46 Tillsynsplan enligt alkohollagen (7) Datum Tillsynsarbete Tillsynen delas i förebyggande tillsyn, inre tillsyn och yttre tillsyn. Förebyggande arbete Förebyggande tillsyn kan röra vitt skilda områden men grundtanken är ändå att genom sådan tillsyn förebygga överträdelser av alkohollagen. Tillståndshavaren kan till exempel vända sig till tillsynsmyndigheten för svar på sina frågor för att kunna vara säker på vad som förväntas av denne. Även om en tillståndshavare förutsätts ha kunskap i alkohollagen för att vara lämplig att inneha ett serveringstillstånd, är det tillsynsmyndighetens uppgift att informera samtliga tillståndshavare om till exempel kommunala riktlinjer, aktuella lagändringar eller ny rättspraxis. Vidare är det myndighetens uppgift att tillhandahålla informationsmaterial och blanketter samt att sammanställa statistik. Myndigheten kan även arrangera krögarmöten eller utbildningar för restaurangpersonal. Slutligen är en viktig faktor i det förebyggande arbetet att myndigheten bedriver effektiv och regelbunden yttre och inre tillsyn. För Oxelösunds kommun anordnar alkoholinspektörerna under år 2019 minst en så kallad Krögarträff. Syftet med dessa träffar är att upprätta en dialog och att föra ut information. Det är av vikt att alkoholinspektörerna kontinuerligt har en mötesplats och en dialog med kommunens krögare för att fånga inputs från krögarna. Ambitionen är också att utbildning i ansvarsfull alkoholservering för krögare, restaurangpersonal och ordningsvakter ska fortsätta även om det nationella projektet är avslutat. Resultaten har visat sig vara mycket positiva i form av till exempel minskat alkoholrelaterat våld och förbättrat samsyn mellan myndighet och krogliv. Utbildningen kommer att erbjudas vid minst ett tillfälle under år I mars 2019 kommer alkoholinspektörerna i länet tillsammans med länsstyrelsen erbjuda en halv dags utbildning för politiker som sitter i beslutandeställning. Utbildningen kommer att genomföras i Katrineholm. Inre tillsyn Inre tillsyn innebär att en skrivbordsbaserad kontroll sker av om förutsättningarna för tillstånd fortfarande föreligger. Tillståndsenheten tar varje år emot tillståndshavarnas restaurangrapport och tar på basis av denna ut en tillsynsavgift. Restaurangrapporten granskas med avseende på avvikelser; till exempel att en orimligt stor del av omsättningen härrör från alkoholförsäljning. Uppgift om hur en tillståndshavare sköter sig i ekonomiskt hänseende inhämtas från skattemyndigheten eller kronofogdemyndigheten. Uppgift om personlig lämplighet kan inhämtas via polisens belastnings- och misstankeregister. Uppgift kan även hämtas från Bolagsverket för kontroll av huruvida den personkrets som lämplighetsprövades inför tillståndsgivningen består eller om förändringar i denna har skett utan att anmälas till tillsynsmyndigheten.

47 Tillsynsplan enligt alkohollagen (7) Datum Information inkommer också till alkoholinspektörerna via samverkande myndigheter och från andra källor såsom allmänhet och media. Alkoholinspektörerna arbetar under året kontinuerligt med inre tillsyn av tillståndshavare och dess bolag. Yttre tillsyn Yttre tillsynsbesök kan uppdelas i rutinbesök, påkallade besök och uppföljningsbesök. Alkoholinspektörerna genomför minst ett rutinbesök per tillståndshavare och år. Påkallade besök görs då inre tillsyn getts anledning till det. Uppföljningsbesök blir aktuella då missförhållanden förelegat vid tidigare besök. Alkoholinspektörerna kontrollerar att de alkoholpolitiska kraven i lagen följs genom observationer av hur verksamheten bedrivs. Huvudfokus ligger på ordning, nykterhet, och kontroll av att servering inte sker till underåriga och/eller märkbart påverkade personer. Vidare kontrolleras förekomsten av lagad mat samt att serveringsansvarig finns på plats. Kontroll sker också av att försäljningen sker i enlighet med tillståndet som det framgår av tillståndsbeviset. Hit hör frågor som rör vilka slag av alkoholdrycker som serveras, om servering sker till allmänheten eller till slutet sällskap, serveringslokalernas och kökets beskaffenhet, matutbud, serveringstid samt i förekommande fall om meddelade villkor för tillståndet följs. Vidare kontrolleras bland annat att förvarings- och förtäringsförbuden följs, tillgången på lättdrycker samt eventuell marknadsföring. När det gäller servering av folköl så kontrolleras det på serveringsställen som enbart serverar folköl. Samordnad yttre tillsyn Vid minst ett tillfälle under verksamhetsåret genomförs en så kallad samordnad tillsyn. Samverkande parter med kommunen kan variera mellan till exempel Polismyndigheten, Skatteverket, Miljöenheten och Räddningstjänsten. Uppföljande tillsynsbesök Uppföljande tillsynsbesök utförs om tillsynen påvisat allvarliga brister i verksamheten samt om sanktionsåtgärder har vidtagits. Uppföljningsbesöken är viktiga för att ta reda på om det är fråga om en engångs- företeelse eller om bristerna är återkommande. Prioritering av objekt vad gäller tillsyn Oxelösunds kommun prioriterar sin tillsynsverksamhet utifrån en enkel riskanalysmodell där tillsynsobjekten delas in i fyra olika kategorier. Detta görs för att utnyttja kommunens resurser på området så effektivt som möjligt och för att arbetet ska få så stor effekt som möjligt där effekten bäst behövs.

48 Tillsynsplan enligt alkohollagen (7) Datum Mycket hög prioritet De tillståndshavare som har tillstånd för servering till allmänheten och med ett återkommande nöjesutbud för unga eller vuxna eller har haft allvarliga och/eller återkommande brister. Något av följande kriterier ska vara uppfyllda: Nöjesrestaurang/disco/pub med låg matförsäljning och hög alkoholförsäljning Återkommande störningar Återkommande brister och förseelser enligt alkohollagen Tillståndshavaren har meddelats varning Serveringstider Hög prioritet De tillståndshavare som har tillstånd till allmänheten eller har haft mindre allvarliga brister. Något av följande kriterier ska vara uppfyllda: Serveringsstället vänder sig till unga vuxna Tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten Matrestaurang med hög alkoholförsäljning Nöjesutbud förekommer tillfälligt eller under viss period Brister av mindre allvarlig karaktär har förekommit under den senaste treårsperioden Låg prioritet De tillståndsinnehavare som vänder sig till slutna sällskap, föreningar som återkommande ansöker om serveringstillstånd till slutet sällskap, lunchrestauranger eller restauranger med serveringstillstånd till allmänheten med hög kostnadsbild där familjer och äldre gäster är huvudsakliga besökare. Något av följande kriterier ska vara uppfyllda: Låg försäljning Inget nöjesutbud Inga kända störningar Mycket låg prioritet De tillståndshavare som endast vänder sig till ett slutet sällskap och där inga ordningsstörningar är kända. Oxelösunds kommun ska varje år kategorisera tillståndshavarna enligt ovanstående riskbedömning. Kategoriseringen utgör underlag för detaljplanering av tillsynsarbetet. Kategoriseringen kan komma att ändras under innevarande verksamhetsår om till exempel brister uppmärksammas på ett mindre prioriterat serveringsställe.

49 Tillsynsplan enligt alkohollagen (7) Datum Övergripande målformulering för 2019 Minst ett tillsynsbesök hos samtliga tillståndshavare i Oxelösunds kommun Genomförande av så kallad Krögarträff Minst ett utbildningstillfälle vad gäller Ansvarsfull alkoholservering Löpande och kvalitativ inre tillsyn Samverkan med andra myndigheter Politikerutbildning Kompetensutveckling Uppföljning av tillsynsplan Uppföljning av tillsynsplan ske kontinuerligt, dvs vård och omsorgsnämnden får löpande rapporter om alla tillsynsbesök och tillsynsärende som startats. Katarina Haddon Förvaltningschef Marie Johannesson Alkoholinspektör Lukasz Kraczek Alkoholinspektör

50 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lena Lundin Vård- och omsorgsnämnden Tillsynsplan för folköl, tobak och vissa receptfria läkemedel 1. Social- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Tillsynsplan för folköl, tobak och vissa receptfria läkemedel 2019 fastställs. 2. Sammanfattning Kommunen är enligt lag skyldig att kontrollera att den som säljer eller serverar folköl, säljer tobaksvaror samt handlare som säljer receptfria läkemedel följer aktuella regelverk. Social- och omsorgsförvaltningen har tagit fram ett förslag till tillsynsplan avseende Beslutsunderlag Tillsynsplan för folköl, tobak och vissa receptfria läkemedel 2019 Tjänsteskrivelse från Social- och omsorgsförvaltningen Katarina Haddon Förvaltningschef Lena Lundin Enhetschef Beslut till: Förvaltningschef (FK) Enhetschef (FK) Länsstyrelsen i Södermanlands län (FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

51 Tillsynsplan för folköl, tobak och vissa receptfria läkemedel 2019 Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Tillsynsplan Vård- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Lena Lundin Castor VON. Dokumentinformation Tillsynsplan för folköl, tobak och vissa receptfria läkemedel 2018

52 Tillsynsplan folköl, tobak, läkemedel (3) Datum Tillsynsuppdraget Kommunen är jämlikt alkohollagen (2010:1622) skyldiga att kontrollera den som säljer eller serverar folköl. Vidare är kommunen skyldig att kontrollera handlare som säljer tobaksvaror enligt 12 tobakslagen (1993:581) samt handlare som säljer receptfria läkemedel (exklusive apotek) enligt 20 lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730). Kommunens roll är att informera handlarna om försäljningsreglerna och om skyldigheten att ha en särskild tillsyn över folkölförsäljningen, så snart en handlare har gjort en anmälan enligt 5 kap 5 andra stycket alkohollagen. Kommun bör i sin tillsyn över handeln med folköl ha särskild uppmärksamhet på hur egenkortrollen fungerar. Den som säljer folköl till underåriga, langare, onyktra personer eller den som inte kan visa upp ett egenkontrollprogram eller som på annat sätt bryter mot alkohollagen, riskerar en varning eller försäljningsförbud sen eller 12 månader. Den som lämnas ut varan eller säljer öl utan att ha rätt till det, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. För tobak gäller samma förutsättningar som för folköl, förutom beträffande egenkontrollprogrammet. Om sådant saknas kan kommunen meddela ett föreläggande med vite och försäljningsförbud, om försäljning sker utan egenkontrollprogram. Enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel är det kommunen som ska kontrollera efterlevnaden av regelverket och Läkemedelsverket som har det övergripande tillsynsansvaret och sanktionsmöjligheterna. Kommunen ska rapportera funna brister till Läkemedelsverket som då kan vidta åtgärder.

53 Tillsynsplan folköl, tobak, läkemedel (3) Datum Sammanfattning av tillsyn 2018 Den 27 augusti utfördes tillsyn av 3 försäljningsställen. På grund av personalbrist och omorganisation har återstående planerad tillsyn fått skjutas på framtiden. Folköl/tobak Marknadsföring, prissättning, märkning av tobaksprodukter, åldersdekaler samt om det fanns egenkontrollprogram kontrollerades samt om anmälan om försäljning hade gjorts till kommunen. Noterade brister rörde avsaknad av egenkontrollprogram, avsaknad av åldersdekaler samt anmälan om försäljning. Receptfria läkemedel Det kontrollerades om läkemedlen såldes bakom disk under uppsikt, separerade från andra produkter, skyltade med Läkemedel och åldersgräns, hållbarhet, om det fanns skylt som upplyser om langningsförbud för nikotinläkemedel samt om det fanns egenkontrollprogram. De brister som noterades var bland annat avsaknad av skyltning. Tillsynsplan 2019 I kommunen finns 14 anmälda handlare som säljer antingen folköl, tobak eller receptfria läkemedel. Flera av handlarna säljer flera kategorier. Målsättningen under 2019 är att alla handlare ska få två tillsynsbesök under året samt följa upp tidigare års tillsynsbesök genom att gå vidare med fördjupade tillsyner utefter behov. Skulle några missförhållanden upptäckas kommer lämpliga åtgärder att vidtas. Utöver detta tillkommer tillsyn påkallad av tips från allmänheten och polis.

54 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsnämnden Ansökan om statsbidrag för verksamhet med personliga ombud 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslutar att hos länsstyrelsen ansöka om statsbidrag för verksamhet med personligt ombud för Sammanfattning Oxelösunds kommun bedriver sedan flera år verksamhet med personligt ombud tillsammans med Nyköping och Gnesta kommuner. Personliga ombudens övergripande uppgift är att hjälpa människor med psykiska funktionsnedsättningar att få sina rättigheter tillgodosedda. Personliga ombuden ska vara ett stöd och språkrör i kontakten med myndigheter och andra offentliga organisationer. Personliga ombuden arbetar på den enskildes uppdrag och ska tillsammans med den enskilde formulera behovet av stöd, vård, rehabilitering och sysselsättning. Verksamheten bedrivs med stöd av statsbidrag och ansökan om medel görs årligen hos länsstyrelsen. Den nämnd som ansvarar för socialtjänsten får ansöka om statsbidraget. Beslutsunderlag Socialstyrelsens föreskrift HSL-FS 2016:98 Katarina Haddon Förvaltningschef Beslut till: Förvaltningschef (för åtgärd) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

55 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN , Artikelnummer Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens föreskrifter om statsbidrag till verksamhet med personligt ombud; beslutade den 20 december HSLF-FS 2016:98 Utkom från trycket den 18 januari 2017 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 16 förordningen (2013:522) om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud för vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar. Inledande bestämmelse 1 I dessa föreskrifter ges kompletterande bestämmelser till förordningen (2013:522) om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud för vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar. Ansökan om statsbidrag 2 En kommuns ansökan om statsbidrag till verksamhet med personligt ombud ska ha kommit in till länsstyrelsen senast den 1 mars samma år som länsstyrelsen fördelar bidraget (bidragsåret). Fördelning av statsbidrag 3 Länsstyrelsen ska fördela statsbidraget med utgångspunkt från antalet årsanställningar på heltid eller deltid som personligt ombud. Fördelningen av statsbidraget för en deltidsanställning ska vara proportionerlig i förhållande till en heltidsanställning. 4 Av länsstyrelsens beslut om fördelning av statsbidraget ska det framgå hur många årsanställningar på heltid eller deltid som personligt ombud som respektive kommun har beviljats statsbidrag för. 5 Socialstyrelsen beslutar om hur stort statsbidrag en årsanställning på heltid som personligt ombud motsvarar.

56 HSLF-FS 2016:98 1. Denna författning träder i kraft den 1 september Författningen tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret Socialstyrelsen OLIVIA WIGZELL Johan Beije HSLF-FS kan laddas ned eller beställas via Socialstyrelsens publikationsservice webb: e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se 2 Edita Bobergs AB, Falun, 2017

57 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för kommunkontrakt 1. Social- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden antar Social- och omsorgsförvaltningens förslag till ny riktlinje för kommunkontrakt och försöksboende. 2. Sammanfattning Antal personer som har stora svårigheter att på egen hand kunna etablera sig på bostadsmarknaden ökar stadigt. Detta har bland annat fått till konsekvens en ökad efterfrågan av kommunens hjälp med bostadsanskaffande. Behovet av ett styrdokument som stöd och vägledning vid bedömning av ansökningar om bistånd till bostad har länge önskats av verksamheterna. Riktlinjerna kan även bidra till ökad förutsägbarhet om vad man som sökande kan förvänta sig från kommunen. Beslutsunderlag Riktlinje för kommunkontrakt och försöksboende daterad Katarina Haddon Förvaltningschef Lars Ask utvecklingsstrateg Beslut till: EC (FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax)

58 Riktlinje för kommunkontrakt och försöksboende Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Castor Dokumentinformation

59 2 (6) Datum Innehåll Inledning 3 Bostadsförsörjningsansvar 3 Syfte 4 Målgrupp 4 Förutsättningar 5 Vid bifall 5 Barnperspektiv 5

60 3 (6) Datum Inledning Kommunkontrakt och kommunalt kontrakt om försöksboende är boendeinsatser som kan erbjudas vissa personer under speciella omständigheter. Konkret innebär det att kommunen åtar sig att fungera som hyresvärd då man upplåter bostaden genom andrahandsuthyrning till de som beviljats insatsen. Enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) framkommer det att: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. [ ] Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Socialtjänsten har ingen generell skyldighet att bistå med bostäder men ska vid behov medverka till att en enskild individ ska kunna uppnå en skälig levnadsnivå vad gäller boende. Under vissa omständigheter kan socialtjänsten behöva vidta särskilda åtgärder för att bistå en enskild som har stora svårigheter att på egen hand skaffa bostad. Ett sådant bistånd kan ges med stöd av 4 kap 2 SoL. När alla andra möjligheter konstateras vara uttömda och den enskilde är i stort behov av en mer permanent lösning för att i längden vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå kan vara en sådan omständighet. Bostadsförsörjningsansvar Bostadsförsörjningen i kommunen regleras i lag (2000:1383 om kommunernas bostadsförsörjningsansvar). Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar innehåller bestämmelser om kommunernas skyldighet att planera för bostadsförsörjningen i kommunen och för att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder.

61 4 (6) Datum Många kommuner använder sig av så kallade kommunkontrakt samt kommunalt kontrakt för försöksboende för att kunna lösa boendefrågan för personer som har särskilda svårigheter att på egen hand skaffa bostad. Endast tre grupper kan sägas ha lagstadgad rätt till bostad. Personer med funktionshinder (5 kap 5 och 7 SoL) Äldre som inte klarar sitt boende (5 kap 5 och 7 SoL) Utlänningar som söker asyl i Sverige och som anvisas kommunen Syfte Riktlinjerna innebär ett tydliggörande av vilken målgrupp som kan komma i fråga för kommunkontrakt eller försöksboende och under vilka förutsättningar. Syftet med riktlinjerna är att ge vägledning till socialtjänsten vid bedömning av vem som omfattas av biståndet och hur det ska tillämpas. Målgrupp Kommunkontrakt är en insats för hemlösa personer som inte kan få en bostad på egen hand eller som riskerar att bli bostadslös. Det kan handla om personer med missbruksproblem, psykisk eller allvarlig social problematik som kan vara i behov av insatser från socialtjänsten och i kombination av stödinsatser från annan vårdgivare som psykiatrin eller beroendevården. Enbart den omständigheten att man är bostadslös är inte tillräckliga skäl för att beviljas ett kommunkontrakt. Personer som kan komma i fråga för kommunkontrakt ska vara folkbokförda och bott i kommunen under minst 12 månader. Övriga kriterier är Bostadslösa missbrukare som fullföljt rehabiliterande behandling Unga vuxna som varit placerade genom socialtjänsten Våldsutsatta som inte kan bo kvar i befintlig bostad

62 5 (6) Datum Andra som av synnerliga skäl inte kan erhålla/ behålla en bostad det kar röra sig om psykisk/ fysisk ohälsa Barnfamiljer kan under vissa omständigheter även bli föremål för kommunkontrakt Förutsättningar Socialsekreterare vid enheten för försörjningsstöd utreder individens ansökan om bistånd till kommunkontrakt/försöksboende med andrahandskontrakt. Av utredningen ska det tydligt framgå individens behov och förmåga att tillgodose dessa avseende bostad. Vidare ska det framgå vad den sökande själv gjort för att lösa sitt problem och vad denne ska göra för att på sikt kunna erhålla eget boende. I kontraktet ska det framgå under vilka förutsättningar som hyresgästen kan överta förstahandskontraktet. Försöksboende Ett kommunalt kontrakt om försöksboende kan beviljas till personer som har insats genom vuxenenheten. Innan kontraktet påskrives ska ett beslut om ett godkännande från Hyresnämnden om avstå besittningsskyddet ha inkommit. Ett försöksboende bör pågå som längst under 12 månader. Därefter bör kontraktet överlåtas till den enskilde alternativt erhålla kommunkontrakt efter uppvisad skötsamhet samt följsamhet i genomförandeplanen. Enheten för försörjningsstöd övertar då också den fortsatta administrationen för boendet. Vid bifall om kommunkontrakt/försöksboende Då den enskilde blir beviljad kommunkontrakt eller försöksboende är det den enskildes ansvar att själv söka och hitta en bostad med kommunkontraktet som garant. Saknar den enskilde möjlighet eller förmåga att söka efter en bostad bör socialtjänsten vara behjälplig och stötta personen. Barnperspektiv Barns rätt till en bostad och bostadens betydelse för barn och deras familjer är oomtvistlig. Huvudansvaret för barnets boende och välbefinnande åligger vårdnadshavarna som kan vara i behov av bistånd för att uppfylla sina åtaganden som vårdnadshavare.

63 6 (6) Datum En period kan den ena föräldern nödgas ta ett större ansvar för barnet om den andra föräldern inte har ett eget boende. Enligt 1 kap 2 socialtjänstlagen stadgas att När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsyn till barnets bästa kräver. Detta innebär att konsekvenserna för barnet alltid ska övervägas innan beslut fattas. Vid avslagsbeslut ska det alltid dokumenteras att sådant övervägande har gjorts.

64 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för social förtur till bostad 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämnden antar social-och omsorgsförvaltningens förslag till Riktlinjer för social förtur till bostad. 2. Sammanfattning Det finns en målgrupp i samhället som inte uppfyller kraven för bistånd till bostad men som ändå kan behöva hjälp med anskaffandet under vissa förutsättningar. Inom verksamheten med försörjningsstöd har man mötts av en efterfrågan av sådan tjänst. Flertalet kommuner har reglerat detta i form av riktlinje till stöd för bedömning av när förtur till bostad kan bli aktuellt. Riktlinjen syftar även till att tydliggöra för sökanden om vad som krävs av dem samt i övrigt vad de kan förvänta sig från kommunen. Verksamheten har efterfrågat ett styrdokument i denna fråga och underställer bifogat förslag till nämnden för beslut. Beslutsunderlag Riktlinjer för social förtur till bostad Katarina Haddon Förvaltningschef Lars Ask utvecklingsstrateg Beslut till: FC(FK) EC(FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

65 Riktlinjer för social förtur till bostad Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Enhetschef försörjningsstöd Dokumentinformation Beslutsdatum Reviderat Förvaring Castor, G: Dnr VON

66 2 (3) Datum Riktlinjer för social förtur i Oxelösunds kommun Social förtur till bostad riktar sig till de som är bosatta och folkbokförda i Oxelösunds kommun och är ett frivilligt åtagande från kommunens sida. Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden i Oxelösund har inga egna bostäder utan förturen gäller endast till Kustbostäders AB bostäder i kommunen. 2. Förturskriterier Förtur till bostad i Oxelösunds kommun kan beviljas till den som saknar möjlighet att tillgodose behovet på annat sätt inom rimlig tid och samtidigt har starka medicinska och-/ eller starka sociala behov av en viss bostad eller ett starkt skyddsbehov på grund av hotbild 2.1 Starka medicinska och-/ eller starka sociala behov Med detta avses behov som krävt vård eller behandling och för vilka en viss bostad kan tillgodose behovet. Starkt skyddsbehov på grund av hotbild Med detta avses hot om eller en risk för allvarlig skada fysiskt eller psykiskt och där skyddsbehovet kan tillgodoses med en viss bostad. Viss bostad Med viss bostad avses bostadens standard och utformning. För att ett bifall ska kunna undanta bostad i ett visst område, måste det klart framgå att det är direkt olämpligt för sökanden att bosätta sig i området. Tillgodose på annat sätt Förtur till bostad kan endast beviljas som en sista utväg när inga andra möjligheter återstår, även om ovanstående behov anses finnas. Den sökande ska helt sakna andra möjligheter att tillgodose behovet på annat sätt inom rimlig tid och ska stå i det kommunala fastighetsbolagets bostadskö. Möjlighet till andrahandsboende, inneboende eller eventuellt byte av lägenhet ska vara utredda och uttömda innan förtur kan beviljas. Ekonomiska förutsättningar till eget anskaffande av bostad ska saknas.

67 3 (3) Datum Övriga förutsättningar Behoven ska kunna styrkas skriftligen med intyg från sjukvård eller annan myndighet. Den sökande ska kunna lämna sådana referenser att en tilltänkt hyresvärd kan göra en bedömning om lämpligheten att erbjuda en lägenhet. Hyres- eller andra bostadsrelaterade skulder innebär att förtur inte kan beviljas eftersom en hyresvärd inte kommer att erbjuda en bostad under dessa förutsättningar. Sökanden ska lämna nödvändiga uppgifter som behövs för att kunna utreda och fatta beslut. 4. Beslut Ett bifall om förtur är giltigt under tolv (12) månader från beslutsdatum. Efter denna tid, om inte lägenhet erhållits innan, avskrivs ärendet. Om ett bifallsbeslut som fattas med oriktiga uppgifter som grund kan avskrivas. Ett beslut om förtur fattas med stöd av 4 kap 2 socialtjänstlagen och är utöver skälig levnadsnivå och kan därför inte överklagas till förvaltningsdomstol vis avslag. Ett bifallsbeslut om förtur gäller endast till ett lägenhetserbjudande. Om sökanden avvisar erbjudandet utan att det finns synnerliga skäl för detta, så upphör beslutet att gälla och ärendet avskrivs.

68 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lena Lundin Vård- och omsorgsnämnden Utse verksamhetschef enl HSL samt upphävande av tidigare beslut 1. Äldreomsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämndens beslut att utse Titti Kendall till verksamhetschef för hälso- och sjukvården upphävs. 2. Annika Olsson utses till verksamhetschef för hälso- och sjukvården som bedrivs inom Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde. 2. Sammanfattning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) 4 kap 2 ska det där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Av Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) 4 kap. Behörighet och ansvar för vissa personalgrupper framgår att verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Verksamhetschefen ansvarar bland annat för rutiner för delegering och har alltid det övergripande ansvaret för verksamheten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Social- och omsorgsförvaltningen/äldreomsorgsförvaltningen Titti Kendall Förvaltningschef Äldreomsorgsförvaltningen Lena Lundin Enhetschef Social- och omsorgsförvaltningen Beslut till: Förvaltningschef (FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

69 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Vård- och omsorgsförvaltningen Ingela Mindemark Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut är att: - Upphäva beslut VON om Riktlinjer för kommunens hälso- och sjukbvårdsansvar, daterade Fastställa reviderade Riktlinjer för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar, Vård och omsorgsnämnden, daterade Sammanfattning Riktlinjerna är revderade och uppdaterade utifrån gällande lagar och föreskrifter samt att ny verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) har utsetts. Beslutsunderlag Riktlinjer för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar, Vård och omsorgsnämnden daterade Titti Kendall Förvaltningschef Ingela Mindemark Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslut till: FC (FK), MAS (FÅ) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

70 Riktlinjer för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Vård och omsorgsnämnden Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr MAS Castor och G- VON : katalogen Dokumentinformatio Ersätter Riktlinjer daterade (VON )

71 Riktlinjer för kommunens hälsooch sjukvårdsansvar Datum (5) Inledning och bakgrund Enligt hälso- och sjukvårdslagen är landsting respektive kommun huvudman med ansvar att erbjuda en god hälso- och sjukvård på lika villkor för befolkningen. Vårdgivare är den som utför hälso- och sjukvård. Vårdgivare kan vara landsting, kommun eller privat utförare. Vårdgivare är skyldiga att bedriva hälso- och sjukvård så att kraven på god och säker vård uppfylls enligt lag. Vårdgivare i Oxelösunds kommun är Vård och omsorgsnämnden enligt kommunfullmäktiges beslut. Vårdgivaren skall tillse att det finnas en verksamhetschef som ansvarar för hälsooch sjukvården i verksamheten. I Oxelösunds kommun utser Vård- och omsorgsnämnden verksamhetschef för hälso- sjukvård. Inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer skall det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS. Enligt delegationsordningen i Oxelösunds kommun utser förvaltningschef MAS. Funktionernas (MAS och verksamhetschef) respektive ansvar regleras i Hälsooch sjukvårdsförordningen (SFS 2017:80). Inom kommunal hälso- och sjukvård är det verksamhetschefen och den medicinskt ansvariga sjuksköterskan som har ett gemensamt ansvar för att se till att verksamheten har en hög patientsäkerhet och att hälso- och sjukvård inklusive rehabilitering är av god kvalitet. Styrande dokument Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) HSL Hälso-och sjukvårdsförordning (2017:80) Patientsäkerhetslag (2010:659) Patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) Patientlag (2014:821) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enligt SoL, LSS m.m; Cirkulär 2003:82, Sveriges kommuner och landsting. Socialstyrelsens meddelandeblad: Medicinska ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering Vem får göra vad i hälso- och sjukvården?

72 Riktlinjer för kommunens hälsooch sjukvårdsansvar Datum (5) Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Lagkrav: Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Offentligt finansierad hälso- och sjukvårdsverksamhet ska vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet. Kommunen ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård. I planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården ska kommunen samverka med samhällsorgan, organisationer och vårdgivare. Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Kommunen ska ge den enskilde möjlighet att välja hjälpmedel. När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten, ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard, 2. tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och 5. vara lätt tillgänglig

73 Riktlinjer för kommunens hälsooch sjukvårdsansvar Datum (5) Var har kommunen hälso- och sjukvårdsansvar inom Vård och omsorgsnämndens område? - Särskilt boende för äldre inklusive korttidsboende - Bostäder med särskild service för vuxna - Dagverksamhet för äldre - Daglig verksamhet och sysselsättning - Hemsjukvård för personer från 18 år - Rehabilitering och habilitering i ovan nämnda verksamheter - Hjälpmedel som utprovas i hemmet även för personer som inte är inskrivna i hemsjukvård I kommunernas hälso- och sjukvård ingår inte sådan vård som meddelas av läkare. Avtal om läkarmedverkan finns. Organisation och ansvar Vårdgivare = Vård och omsorgsnämnden ansvarar för: Ledningen av kommunens hälso- och sjukvård Organisera och bedriva verksamhet utifrån lokala förutsättningar så att den tillgodoser lagens krav på hög patientsäkerhet, god kvalitet, samt främjar kostandseffektivitet Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet Utse verksamhetschef enligt HSL Att verksamhetschefen har tillräcklig kompetens Vilket verksamhetsområde och resultatansvar, samt vilka befogenheter, rättigheter, skyldigheter och vilket ansvar verksamhetschefen skall ha Vårdgivaren ansvarar för att medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ges en organisatorisk ställning på ledningsnivå och placering som gör det möjligt att fullgöra sina uppgifter. Utse anmälningsansvarig för anmälan av allvarliga vårdskador till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Förvaltningschef: Har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården inom respektive förvaltning. Förvaltningschef utser medicinskt ansvaig sjuksköterska enligt delegationsordningen i Oxelösunds kommun. Verksamhetschef = Enhetschef för legitimerad personal: En verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Verksamhetschefen ska utse en fast vårdkontakt.

74 Riktlinjer för kommunens hälsooch sjukvårdsansvar Datum (5) Medicinskt ansvarig sjuksköterska = MAS: En medicinskt ansvarig sjuksköterska ska ansvara för att 1. patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde, 2. patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, 3. journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen, 4. beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med patientsäkerheten, 5. det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för a) läkemedelshantering, b) uteda och rapportera allvarliga vårdskador till Inspektionen för vård och omsorg, och c) att kontakta läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det. Enhetschef: Är ansvarig för verksamheten på sin enhet och för att samverka med legitimerad personal. Hälso- och sjukvårdspersonal: Sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut samt omvårdnadspersonal som utför hälso- och sjukvårdsuppgifter efter delegering från legitimerad personal eller assisterar andra vid utförandet av hälso- och sjukvårdsuppgifter har bland annat ansvar för: eget yrkesansvar vid utförandet av hälso- och sjukvårdsuppgifter dokumentation kvalitetsutveckling att rapportera avvikelser och missförhållanden

75 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Anslutning till gemensam socialjour 1. Social- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Oxelösunds kommun ansluter sig till den gemensamma socialjouren med säte i Eskilstuna kommun 2. Sammanfattning Oxelösunds kommun har sedan ett antal år tillbaka försökt att få till stånd ett samarbete med Nyköpings kommun avseende en gemensam socialjour utan att lyckas. Orsaken är att det är en stor påfrestning för en liten grupp handläggare i Oxelösund som behöver ingå i en socialjour vilket även blir mycket sårbart redan vid enstaka frånvaro. Idag bedrivs jouren i Oxelösund av ordinarie socialsekreterare på frivillig basis vilket gör det tidvis svårt att bemanna jouren och den vanliga verksamheten blir svårplanerad då de som haft beredskap ska vara lediga för veckovila mm. Nu har samtliga kommuner i länet utom Nyköping framfört intresse för att ansluta sig till en gemensam socialjour under ledning av Eskilstuna kommun vilket förvaltningen välkomnar. Konsekvensen blir en stabilare och bättre kontinuitet samt att egna personalresurser frigörs. Kostnadsmässigt bedöms det ligga inom ramen. 3. Ärendet Länets socialchefer har tagit fram ett förslag på gemensam socialjour. Eskilstuna kommun har uppdraget att vara värdkommun. Länets socialchefer har gemensamt beställt ett utredningsuppdrag från Eskilstuna kommun att utreda möjligheten till att fler kommuner ansluter sig till den jour som Eskilstuna idag bedriver även åt Strängnäs kommun. Utredningen bifogas. Beslutsunderlag Utredningen Länsgemensam socialjour Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

76 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Katarina Haddon Förvaltningschef Lars Ask Utvecklingsstrateg Beslut till: Socialchef Eskilstuna kommun (FK) FC(FK)

77 Kommunstyrelsen (21) Konsult och uppdrag Utvecklingsenheten Nina Ekblom, Sammanfattning Eskilstuna kommun har genomfört uppdraget om att utreda om en länsgemensam socialjour. Rapporten inleds med rättsläget, gällande lagstiftning, och framtida lagstiftning. Från ska möjligheterna för kommuner och landsting att ingå avtal om att uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller ett annat landsting vidgas. Detsamma gäller möjligheten till extern delegation av beslutanderätt. Rapporten beskriver kort hur andra kommuner hanterar sina socialjourer, det finns många exempel att lära av. Digital signering blir alltmer efterfrågat och det finns ett antal kommuner som använder detta. Det finns också ett antal system på marknaden som kan hantera detta. Nuläget i Eskilstuna kommun samt övriga kommuner beskrivs kort. Både kostnader och antal ärenden varierar. Några kommuner har redan avtalssamverkan med andra kommuner. Det ges två förslag på kostnadsmodell, en med bara en fast kostnad och variant som har en del fast kostnad och en del rörlig kostnad. Den fasta kostnaden står för grundtryggheten att ha tillgång till en socialjour och den rörliga delen består av de kostnader som uppstår fördelat på antal ärenden och ärendetyngd. Den fasta kostnaden baseras på antal invånare i kommunen vid ett givet tillfälle. Förslaget innehåller input från socialjourens medarbetare, biträdande enhetschef och enhetschef. Viktiga punkter är samverkan, samma förutsättningar för alla kommuner, digitalt system för beslut, korrekta kontaktuppgifter och en omfattande delegation. Den länsgemensamma socialjouren tänkta upplägg baseras på avtalet med Strängnäs kommun. Förslaget är att övriga kommuner adderas till den befintliga socialjouren och i största utsträckning anpassar sig efter den. Uppdraget till socialjouren blir i korthet, och det baseras på Eskilstunas socialjour idag: Socialjourens uppdrag är akuta ärenden som inte kan vänta tills nästkommande dag. Det är endast akutverksamhet som ska bedrivas. Vid tidspress prioriterar socialjouren alltid ärenden där barn och ungdom är inblandade. Länsgemensam socialjour

78 Eskilstuna kommun (21) Innehåll 1 Inledning/bakgrund till länsgemensam socialjour Sörmland Lagstiftning och rättsläget Socialtjänstlagen En generell rätt till kommunal avtalssamverkan SOU 2017: Nuvarande reglering Nuvarande undantag från lokaliseringsprincipen, Socialtjänst och LSS Hemkommunen har kvar ansvaret för uppgiften Extern delegering av beslutanderätt Förhållandet till speciallagstiftning En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli Konsekvenser av SOU 2017: Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård Andra kommuners socialjourer Jourverksamheter i samhället utöver socialjour Beslutsfattande digitala signaturer Beslutsfattande Digitala signaturer Dokumentation Befolkningen i Sörmland Nuläge socialjouren Eskilstuna Kostnader och personal idag Erfarenheter från avtalet med Strängnäs Jourhem Nuläge socialjourerna Sörmlandskommunernas Jourhem Förslag på en länsgemensam socialjour Gemensam länsjour - medarbetarna i socialjouren Testperiod 1 år Gemensam länsjour - uppdraget Gemensam länsjour - förutsättningar Gemensam länsjour - upptagningsområde Arbetsmiljö Samverkansform Information/kontaktuppgifter Om kommuner hoppar av avtalet Tilläggsuppdrag till socialjouren? Förslag på kostnadsmodell Förslag Förslag Uppföljning Länsgemensam socialjour

79 Eskilstuna kommun (21) 1 Inledning/bakgrund till länsgemensam socialjour Sörmland Ett antal kommuner i länet har utryckt önskan om att starta en länsgemensam jour med säte i Eskilstuna. Eskilstuna har åtagit sig uppdraget att utreda detta. Strängnäs har redan ett avtal med Eskilstuna om en gemensam socialjour. Kommunerna Katrineholm, Vingåker, Flen, Oxelösund, Trosa och Gnesta kommun är intresserade av en gemensam socialjour. Nyköping är i nuläget inte intresserade av en gemensam socialjour. Hösten 2016 skrevs ett avtal mellan Eskilstuna och Strängnäs kommuner om en gemensam socialjour. Strängnäs har haft rekryteringsproblem och det var en av anledningarna till att skapa en gemensam socialjour. För detta betalar Strängnäs kommun ca 1 mkr/år Socialjouren ska finnas tillgänglig utanför kontorstid, kvällar och helger. Denna rapport är ett resultat av utredningen. Två förslag har utarbetats och det är dessa som kommunerna får ta ställning till. Länsgemensam socialjour

80 Eskilstuna kommun (21) 2 Lagstiftning och rättsläget I socialtjänstlagen står att kommuner bör tillhandahålla bland annat social jour eller jämförlig verksamhet. Se kortfattat nedan vilket lagrum som reglerar social jour och avtalssamverkan. Regeringen har gett ett uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar. Detta uppdrag har resulterat i SOU 2017:77, en generell rätt till kommunal avtalssamverkan. 2.1 Socialtjänstlagen Enligt 3 kap 6 Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet. Lag (2012:776). Enligt 2 kap 5 socialtjänstlagen får en kommun sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till andra juridiska personer eller en enskild individ. Lag (2014:579). 2.2 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan SOU 2017:77 Kommunutredningen (fortsättningsvis utredningen) har överlämnat sitt delbetänkande till regeringen. Utredningen ska även lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen har bland annat haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ge kommunerna generella möjligheter till avtalssamverkan. Utredningen ska i denna del, med beaktande av behovet av att kunna överblicka kommunens eller landstingets organisation, utreda möjligheterna att utvidga och förenkla möjligheterna till avtalssamverkan. Utredningen ska utreda förutsättningarna att införa bestämmelser om en generell rätt till avtalssamverkan respektive avtalssamverkan i ärenden som avser myndighetsutövning. Utredningen konstaterar att det finns en utbredd efterfrågan av vidgade möjligheter till kommunal avtalssamverkan. Behovet är brett, men gäller framför allt möjligheten att utnyttja den kompetens som finns hos anställda i andra kommuner. Områden som lyfts fram är bland annat specialisttjänster som innefattar myndighetsutövning, IT och digitalisering samt administration Nuvarande reglering Utredningen konstaterar att den kommunala lokaliseringsprincipen (finns i kommunallagen) inte innebär något absolut hinder mot kommunal avtalssamverkan. Samtidigt innebär lokaliseringsprincipen en tydlig rättslig begränsning. Om nyttan inte anses proportionerlig mot åtgärden är den inte rättsligt tillåten. Den rättsliga osäkerheten kring vilka åtgärder som är förenliga med lokaliseringsprincipen kan innebära att kommuner och landsting avstår från samverkan som skulle kunna bidra till en effektivare och kvalitativt bättre verksamhet. Länsgemensam socialjour

81 Eskilstuna kommun (21) Därutöver finns det redan i dag uttryckliga undantag från lokaliseringsprincipen på en rad områden som möjliggör kommunal avtalssamverkan Nuvarande undantag från lokaliseringsprincipen, Socialtjänst och LSS Kommuner får sluta avtal om att utföra uppgifter inom socialtjänsten hos andra kommuner. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Kommunens övergripande eller yttersta ansvar för socialtjänsten är dock inte överlåtbart. Det är heller inte befogenheten att fatta beslut om tvångsåtgärder enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, eller uppgifter enligt familjebalken, FB, i samband med fastställande av faderskap Hemkommunen har kvar ansvaret för uppgiften Samverkan i avtalsform innebär inte att kommunen eller landstinget överlåter ansvaret som sådant till den utförande kommunen eller landstinget. Hemkommunen har fortfarande kvar ansvaret för uppgiften även om man utnyttjar den andre kommunens eller landstingets kompetens för att kunna leverera tjänsten till medborgarna. Om det finns brister i den verksamhet som samverkan avser är det fortfarande den ansvariga nämnden i hemkommunen som enligt 6 kap. 6 KL svarar för att verksamheten bedrivs enligt lag och fullmäktiges riktlinjer. Nämnden har revisionsansvaret och måste vara beredd att vidta åtgärder om brister i verksamheten upptäcks. Det är alltså viktigt att i avtalet se till att det finns förutsättningar att kunna agera och ytterst kunna återta verksamheten i egen regi om det uppstår problem eller brister Extern delegering av beslutanderätt Den föreslagna bestämmelsen innebär även att delegation kan ske till anställd i en annan kommun (så kallad extern delegation). Delegationsrätten är inskränkt till anställda, och det är inte möjligt att delegera till förtroendevalda i andra kommuner eller till anställda i kommunala bolag. Detta eftersom det politiska ansvaret alltid bör vila på den kommun som ger delegationen. När en anställd i en annan kommun får delegation beslutar den på den delegerande kommunens vägnar, det vill säga beslutet är att anses som fattat av den kommun som delegerat beslutanderätten. Beslutet kan även överklagas i samma utsträckning som om det fattats av en anställd i den egna kommunen. Delegation får bara ske i sådan omfattning som är möjlig till anställda i den egna kommunen. Sådana ärenden som anges i 6 kap. 38 KL får alltså inte delegeras till anställd i annan kommun eller annat landsting. Detta avser beslut kring bland annat verksamhetens mål, inriktning eller omfattning eller myndighetsutövning i ärenden av principiell beskaffenhet Förhållandet till speciallagstiftning I 2 kap 5 SoL anges att en kommun får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till andra juridiska personer eller en enskild individ. Nuvarande reglering i SoL innebär alltså ett undantag från lokaliseringsprincipen som möjliggör avtalssamverkan. Länsgemensam socialjour

82 Eskilstuna kommun (21) Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av socialtjänstlagen och uppdraget ska redovisas senast den 1 december Utredaren ska bland annat lämna förslag som möjliggör och underlättar för kommuner att samarbeta och samverka. Översynen och förslagen ska även avse uppgifter som innefattar myndighetsutövning. Samverkan på socialtjänstens område bör alltså kunna ske med stöd av den av utredningen föreslagna huvudregeln i kommunallagen. Däremot regleras möjligheten att överlämna uppgifter till andra juridiska personer än kommuner fortfarande i socialtjänstlagen. Av samma skäl bör LSS justeras på motsvarande sätt En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Utredningen föreslår att det i kommunallagen införs en generell möjlighet till avtalssamverkan. Regeln innebär att en kommun eller ett landsting får träffa avtal om att dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller ett annat landsting. Genom ett sådant avtal får en kommun eller ett landsting utföra uppgifter åt en annan kommun eller landsting utan hinder av lokaliseringsprincipen. Denna rätt innebär alltså ett generellt undantag från lokaliseringsprincipen för kommunala samverkansavtal. Några ändringar av övriga regler som styr de kommunala befogenheterna föreslås inte. Det som kommuner och landsting vill samverka kring måste därför även fortsättningsvis falla inom befogenheten för samtliga samverkande kommuner och landsting. Inga ändringar av övriga regler som styr den kommunala befogenheten, inklusive självkostnadsprincipen, föreslås Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2018 Den tid som kan uppskattas för remissförfarandet och beredningen av förslagen inom Regeringskansliet samt riksdagsbehandlingen, och den tid kommuner och landsting behöver för att förbereda sig, medför att den föreslagna lagstiftningen bör kunna träda i kraft den 1 juli Möjligheterna för kommuner och landsting att ingå avtal om att uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller ett annat landsting vidgas genom utredningens förslag. Detsamma gäller möjligheten till extern delegation av beslutanderätt. Befintliga samverkansavtal påverkas inte. Vad gäller möjligheten till avtalssamverkan och extern delegation är det också fråga om nya möjligheter för kommuner och landsting, som de kan välja att utnyttja från och med ikraftträdandetidpunkten. Vad gäller uppsiktsplikten för styrelsen är detta närmast fråga om ett förtydligande av vad som redan gäller. Avseende rapporteringsskyldigheten utgör detta förslag i någon mening en ny uppgift för styrelsen. Denna behöver emellertid inte fullgöras redan vid ikraftträdandetidpunkten. Något behov av särskilda övergångsbestämmelser finns därför inte för dessa förslag. 2.3 Konsekvenser av SOU 2017:77 Kommittén föreslår att kommunallagen förändras så att det ska finnas en generell rätt att genom avtal låta annan kommun, landsting eller region utföra arbetsuppgifter. Om kommuner enligt utredningens förslag ges ökade möjligheter att på ett enkelt sätt samverka genom avtal, minskar behoven av att från statligt håll eller via kommunalekonomisk skatteutjämning stödja kommuner som har svårt att finansiera olika typer av Länsgemensam socialjour

83 Eskilstuna kommun (21) kommunal service och välfärdstjänster. Att genom samverkansavtal kunna dela på kostnaden för exempelvis hemtjänst eller olika specialisttjänster som krävs vid myndighetsutövning ger vinster i form av effektivare verksamhet och högre kvalitet på servicen. Givetvis innebär också avtalssamverkan att förutsättningarna för att upprätthålla service och välfärd gentemot den enskilda kommuninnevånaren ökar. Det här gör det möjligt för till exempel kommuner, landsting och regioner att utbyta tjänster där det inte är kostnadseffektivt eller ens möjligt att få tag på egna personella resurser. Det är nödvändigt att kunna ta del av en annan kommuns expertkunskap eller att på andra sätt samverka om det gör verksamheten mer effektiv, säger Lena Micko SKL. 2.4 Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård Utskrivningsklara patienter ska snabbt kunna komma hem från sjukhuset och känna sig trygga med att de får vård på rätt nivå. Det är målet med överenskommelsen och de nya riktlinjerna för utskrivning som Landstinget Sörmland och länets nio kommuner enats om och som införs stegvis under Överenskommelsen omfattar de patienter som, efter att de skrivits ut från sluten vård, kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. I och med införandet av trygg och effektiv utskrivning behöver kommunen finnas till hands varje dag. Detta eftersom handläggarna kan behöva fatta snabba beslut om exempelvis hemtjänst och korttidsboende när en individ blir utskriven från slutenvården. Landstinget ska också kunna komma i kontakt med (via Prator) kommunen alla dagar. Biståndshandläggarna i Eskilstuna (vårdteamet på sjukhuset) kommer att arbeta de helger som sammanfaller med ledighet mer än 2 dagar, dvs julen 2017 osv. Vanliga tvådagarshelger kommer inte att vara bemannade. Det är ytterst sällan som en brukare behövt beviljats exempelvis korttidsboende någon helg. Länsgemensam socialjour

84 Eskilstuna kommun (21) 3 Andra kommuners socialjourer Många kommuner runt om Sverige har någon typ av samverkan gällande socialjour. Det är speciellt småkommuner som har ett samarbete med en större kommun i länet eller någon annan samverkanskonstellation. De små kommunerna har oftast endast beredskap, som i flera fall hanteras av politiker. Samverkansavtal har exempelvis kommunerna i Örebro län, kommunerna i Västmanland, kommuner runt Helsingborg, Stockholmskommuner, Uppsala och Enköping, Skaraborgskommuner och andra. Bemanning och kostnader för socialjouren varierar beroende på ambitionsnivå. Många kommuner har samverkat länge, exempelvis startade Västmanlands socialjour Socialjourerna startar i allmänhet sin verksamhet sen eftermiddag och har en aktiv jour fram till midnatt eller någon timme till. Sedan är det beredskapstid som gäller, det vill säga, en eller flera personal har beredskap i hemmet. På helgerna kliver jouren på någon gång på eftermiddagen och håller sig aktiva lite senare än på veckodagarna. I de mindre kommunerna är det oftast beredskapstid direkt efter kontorstid. Det kan vara ordinarie handläggare som går på schema. Det kan också vara så att det är en chef som har beredskapen, alternativt att det är nämndens ordförande som har beredskap. I vissa fall är det någon chef som har beredskapen på obetald tid. Jourernas uppdrag handlar uteslutande om myndighetsutövning utanför kontorstid. Vissa kommuner tar uppföljningsuppdrag för den egna kommunen, men långt ifrån alla. Hur kommer medborgarna i kontakt med socialjourerna? De allra flesta kommuner har information på sin webbplats och/eller sina sociala medieplattformar. På vissa ställen har kommunen ett avtal med SOS alarm och då ringer man 112, medan andra har vanliga telefonnummer. Det är också vanligt att det är polisen som kontaktar kommunens socialjour. Det finns många kommuner som samverkar men det finns väldigt få dokumenterade uppföljningar. Det som följs upp är kostnader, antal ärenden och ibland även ärendetyngden. Kostnadsmodellerna hos kommuner som samverkar ser lite olika ut. Vissa kommuner har en fast kostnad per invånare, medan andra har en fast kostnad och en rörlig kostnad. Den rörliga kostnaden utgår från nedlagd tid av socialjouren för respektive kommun. Några räknar på antalet ärenden, andra på hur lång tid ett ärende tar. Hur den rörliga kostnaden beräknas mer detaljerat verkar bero på hur bra kontroll man har på sin statistik. Med en fast och en rörlig del betalar varje kommun så mycket som de faktiskt nyttjar socialtjänsten samtidigt som de har en trygghet med tillgång till en jour när behov uppstår. Det är också vanligt att de kostnader som uppstår till en specifik individ också faktureras denna kommun, utöver den fasta och rörliga kostnaden. Någon kommun tar betalt per timme när socialjouren gör hembesök, vilket då är en rörlig kostnad. Det varierar även hur kommunerna har valt att placera sig geografiskt. Vissa har ett kontor hos polisen, hos räddningstjänsten eller i kommunhuset alternativt annan kommunal lokal. Geografiska avstånd varierar och inställelsetiderna likaså. Skåne går inte att jämföra med norra Sverige men oavsett avstånd har alla kommuner samma ansvar. Länsgemensam socialjour

85 Eskilstuna kommun (21) 4 Jourverksamheter i samhället utöver socialjour I samhället finns ett antal olika aktörer som kan stötta och hjälpa människor vid kris, såväl lokala som rikstäckande. De frivilliga organisationerna kan inte jämföras med kommunernas socialtjänst som ska följa socialtjänstlagen. Listan kan säkert göras längre men visar på att det finns kompletterande aktörer i samhället. SOS Alarm Sjukvårdsrådgivningen Kvinnofridslinjen BRIS BRIS Vuxentelefon - om barn Röda Korsets telefonjour Jourhavande kompis UMO - din ungdomsmottagning på nätet Eskilstunas Brottsofferjour Kvinnojouren MOA Jourhavande präst Jourhavande medmänniska Länsgemensam socialjour

86 Eskilstuna kommun (21) 5 Beslutsfattande digitala signaturer Inom den kommunala socialtjänsten finns ibland ett behov av att kunna fatta snabba beslut såsom omhändertagande enligt lagen om vård av unga (LVU) samt LVM. Dessa beslut kan inte delegeras till tjänsteman utan det är ordförande eller annan förordnad ledamot som nämnden förordnat som är beslutande. 5.1 Beslutsfattande För att kunna fatta beslut om omhändertagande enligt lagen om vård av unga (LVU) samt LVM, krävs bland annat en formell signering av beslutet för att kunna fullgöra uppgiften. Idag sker dessa beslut via fax. Ordförande (eller annan ledamot som nämnden förordnat) måste ta sig till socialkontoret oavsett tid på dygnet, för att signera beslut. Detta bedöms inte vara det mest effektiva sättet att hantera frågan. 5.2 Digitala signaturer Det finns idag tekniska möjligheter att införa digitala signaturer. Det finns ett antal aktörer på marknaden som erbjuder tjänster som hanterar digitala signaturer. Det finns olika lösningar, någon använder en e-tjänstportal vilket skulle kunna vara en lösning även för Sörmland. Den stora fördelen med digital signering är att det är en tidsbesparing då socialjouren inte behöver åka till ett kommunhus i annan kommun för att nämndordförande ska skriva på ett beslut. Nämndordföranden behöver inte lämna hemmet för att hantera sitt beslutsfattande. Handläggarna i socialjouren kan också använda systemet för att dokumentera ärenden. För att gå vidare med digital signering kommer det först och främst att krävas ett beslut om att så ska ske. Eskilstuna kommun får i uppdrag av länets kommuner att hantera och driftsätta en lösning för digital signering. En lösning skulle kunna vara att kopiera Skaraborgs digitala system. De har använt en e- tjänst för signering av beslut och att hantera sina dokument. Eskilstuna kommun har redan nu en e-tjänstportal som borde kunna hantera digitala signeringar. Länsgemensam socialjour

87 Eskilstuna kommun (21) 6 Dokumentation Socialstyrelsen handbok underlättar tillämpningen av de lagar och regler som gäller socialnämndens handläggning av ärenden. Den kompletterar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, som trädde i kraft den 1 januari När dessa föreskrifter och handbok följs ger det möjligheter till en rättssäker handläggning. Socialjouren arbetar under precis samma regelverk som alla andra handläggare inom socialtjänsten. Det är viktigt att socialjouren dokumenterar efter de föreskrifter som finns och att det görs lika för alla kommuner. Kommunerna i länet har i nuläget tre olika verksamhetssystem; Viva, Treserva och Procapita. Det är inte optimalt att socialjourens medarbetare ska vara inne i tre olika system och dokumentera. Detta skulle allvarligt försvåra uppdraget som socialjour åt flera kommuner. Hur dokumentationen ska hanteras i praktiken bör hanteras i samband med en lösning för digitala signaturer. Det finns system som hanterar både och. Länsgemensam socialjour

88 Eskilstuna kommun (21) 7 Befolkningen i Sörmland I detta kapitel beskrivs hur befolkningsstrukturen ser ut i de kommuner som är intresserade av en länsgemensam socialjour. I Tabell 1 Befolkningen i Sörmland (ej Nyköping nedan visar på olikheterna i Sörmland avseende folkmängd, hur invånarna bor, svensk eller utländsk bakgrund, utbildningsnivå, arbetslöshet och socioekonomisk sorteringsnyckel. Nyköping är inte med i redovisningen nedan men kortfattat har Nyköpings invånare värdet 3 på Socioekonomisk sorteringsnyckel, arbetslöshet och inkomster i ungefärlig nivå med riket. Länet Sörmland har högre arbetslöshet än riket och ungefär samma nivå på inkomster som riket. Eskilstuna har absolut flest invånare, allra minst antal invånare har Vingåker, Gnesta, Oxelösund, Trosa och Flen. Katrineholm och Strängnäs har ungefär samma antal invånare. Eskilstuna, Katrineholm, Oxelösund och Flen har störst andel ensamhushåll. Fördelningen av småhus och flerbostadshus skiljer sig också åt och har inte nödvändigtvis en koppling till andelen ensamhushåll. Trosa, Vingåker och Gnesta har högst andel småhus medan Eskilstuna har högst andel flerbostadshus. Strängnäs och Katrineholm som är lika till antalet invånare har i stort sett ombytta roller för småhus- och flerbostadshusandelarna. Fördelningen av invånare som har svensk respektive utländsk bakgrund har en stor spridning. Av invånarna i Gnesta är det 15% som har utländsk bakgrund och i Eskilstuna är motsvarande siffra 33%. Definitionen av svensk bakgrund är: inrikes födda med en inrikes född och en utrikes född förälder och inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. Utländsk bakgrund definieras som utrikes födda och inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Utbildningsnivån delas in i tre kategorier, förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I mittenkategorin gymnasial utbildning placerar sig kommunerna relativt jämt, 46-54% av invånarna har minst en gymnasial utbildning. I övriga två kategorier är spridningen större, där Vingåker har lägsta utbildningsnivå i länet och Strängnäs har den högsta utbildningsnivån. Arbetslösheten, i oktober 2017, skiljer sig ganska markant åt i länet, Trosa och Gnesta har låg arbetslöshet både i jämförelse med länet (10,3%) och till riket (7,4%). Trosa, Gnesta och Strängnäs har de högsta disponibla inkomsterna medan Flen och Katrineholm är de kommuner som har de lägsta disponibla inkomsterna i länet. Den socioekonomiska sorteringsnyckeln ger en indikation om den relativa risken för ekonomiskt bistånd i kommunen jämfört med landets kommuner i stort, baserat på invånarnas arbetsmarknadsanknytning och inkomstnivå. Värdena av detta tal visar också på olikheterna i Sörmland. Eskilstuna, Flen och Katrineholm har de högsta värdena medan Gnesta och Trosa har de lägsta värdena. Länsgemensam socialjour

89 Eskilstuna kommun (21) Tabell 1 Befolkningen i Sörmland (ej Nyköping) Kommun Vingåker Gnesta Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Folkmängd Andel/kommun ,9% 4,7% 5,1% 7,2% 14,5% 44,5% 14,8% 5,3% Antal hushåll Ensamstående hushåll % 43% 43% 48% 46% 48% 48% 42% 40% Småhus % 65% 42% 55% 44% 36% 52% 66% Flerbostadshus % 30% 53% 40% 51% 59% 43% 31% Svensk bakgrund % 85% 74% 72% 77% 67% 82% 83% Utländsk bakgrund % 15% 26% 28% 23% 33% 18% 17% Förgymnasial utbildning 2016* 28% 20% 22% 25% 24% 22% 20% 20% Gymnasial utbildning % 49% 54% 48% 49% 46% 47% 50% Eftergymnasial utbildning % 28% 22% 22% 25% 30% 32% 29% Arbetslöshet oktober 2017** föregående år inom parantes 10,2% (10,8%) 4,8% (4,4%) 12,3% (13,5%) 15,1% (15,0%) 11,0% (10,8%) 12,9% (13,4%) 6,2% (6,7%) 4,2% (4,4%) Socioekonomisk sorteringsnyckel (skala1-8)*** Källor: Kolada och SCB. *Förgymnasial utbildning har personer vars högsta utbildning är folk-, grund-, real- eller flickskola. Förgymnasial utbildningsnivå kan också erhållas genom komvux- eller folkhögskolestudier. Även personer som saknar formell utbildning ingår i denna grupp. Gymnasial utbildning har personer vars högsta avslutade utbildning är någon av gymnasieskolans utbildningar. Gymnasial utbildningsnivå kan också erhållas genom komvux- eller folkhögskolestudier. Eftergymnasial utbildning utgörs av dem vars högsta avslutade utbildning är en eftergymnasial utbildning (om minst en termin). Källa: **Arbetslöshet år i kommunen, andel (%) av den registerbaserade arbetskraften. Antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Avser statistik från oktober Källa: Arbetsförmedlingen. ***Nyckeln är ett mått på relativ socioekonomisk status. Den socioekonomiska sorteringsnyckeln ger en indikation om den relativa risken för ekonomiskt bistånd i kommunen jämfört med landets kommuner i stort, baserat på invånarnas arbetsmarknadsanknytning och inkomstnivå. För kommuner i grupp 1 indikeras en relativt låg risk och för kommuner i grupp 8 en relativt hög risk. T.o.m var skalan 1-10 och baserad även på invånarnas utbildningsnivå. Källa: Socialstyrelsens Öppna Jämförelser av ekonomiskt bistånd. Länsgemensam socialjour

90 Eskilstuna kommun (21) 8 Nuläge socialjouren Eskilstuna Socialjouren finns idag organisatoriskt inom Socialförvaltningens Individ- och familjeomsorgens Mottagningsenhet. Enheten består av tre team. Mottagning dag, socialjouren samt team förebygg. Hela enheten består av ungefär 30 personer. Medarbetarna på socialjouren finns i aktiv tjänst vardagar kl och kl fredagsöndag. Beredskap i hemmet vardagar kl och fredag och lördag 02-15, söndag Socialjouren börjar fungera som socialjour från kl 17. Detta gäller såväl Eskilstuna som Strängnäs. Avtalet med Strängnäs påbörjades när de nya tjänsterna var tillsatta. 8.1 Kostnader och personal idag Bemanningen på socialjouren är idag 9 personer. Arbetet leds av enhetschef med en biträdande enhetschef som daglig arbetsledare. Samtliga medarbetare arbetar heltid (38,25 h/månad). Budgeten för socialjourens personalkostnader år 2017 är knappt 5,8 mkr. Kostnaden för lokaler är knappt kr och drygt kr för bil, drivmedel, telefon osv. Totalt är budgeten drygt 6,2 mkr. Servicenivån, eller bemanningen, på socialjouren i Eskilstuna är hög i jämförelser med andra kommuner. Eskilstuna kommun har därmed också en högre kostnad per invånare än vad många andra kommuner har. För medarbetarna i Eskilstuna kommun finns det tid för bland annat kompetensutveckling, tematräffar, arbetsplatsträffar och samverkan med kollegor. 8.2 Erfarenheter från avtalet med Strängnäs I början av avtalsperioden med Strängnäs var det relativt få ärenden, men antalet ärenden har ökat med tiden. Vad det beror på är oklart. Det kan vara så att tillgång har skapat en efterfrågan. Denna erfarenhet tas med inför ett eventuellt samarbete med fler kommuner. 8.3 Jourhem Eskilstuna kommun har fyra kontrakterade jourhem, tre med två platser och ett med fyra platser. Arvodet per år för alla 10 platserna är drygt 1,9 mkr/år. Länsgemensam socialjour

91 Eskilstuna kommun (21) 9 Nuläge socialjourerna Sörmlandskommunernas Det finns redan några samarbeten kring socialjour i länet. Vingåker köper tjänster från Katrineholm och Trosa köper tjänster från Södertälje. Eskilstuna och Strängnäs har också ett samarbete sedan ungefär ett år tillbaka. Beredskapstiden hanteras lite olika i kommunerna. I Vingåker är det politiken som har en beredskap för att vid behov kunna fatta de formella besluten. I Katrineholm är det tjänstemän som har beredskapen och ordförande i socialnämnden har beredskapen. I Trosa är det chefer utan ersättning och nämndens ordförande som är tillgänglig. I Gnesta är det politiker som sitter med i Sociala utskottet. I Oxelösund är det tjänstemän samt chef och politiker som har bakjour. I Flen hanteras beredskapen som så att det är en tjänsteman, chef handleder, politiker skriver på beslut. Det är stor variation på hur många ärenden respektive kommun hanterar. Några små kommuner har väldigt få ärenden och de större har lite fler ärenden. Nämndernas ordförande fattar ett fåtal beslut på jourtid. Det handlar om 5-15 beslut/år. Ingen kommun använder idag digitala signeringar, men Katrineholm har fått i uppdrag att utreda. I Gnesta finns möjlighet via Treserva men politikerna använder inte det då de inte har tillgång till systemet. Kostnaderna varierar ganska mycket bland länets kommuner, variationen befinner sig mellan knappa kr/år upp till 1 mkr/år för socialjoursverksamheten. Snittkostnaden är ca kr/år men spridningen är stor. 9.1 Jourhem Tabell 2 Jourhem i Sörmland (ej Nyköping) Kommun Vingåker Gnesta Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Antal jourhem Inga formell Vårdförbundet Flera egna 2 st Snart 2 st 4 st 5 st 1 st och Vårdförbundet Länsgemensam socialjour

92 Eskilstuna kommun (21) 10 Förslag på en länsgemensam socialjour Förslag på hur en länsgemensam socialjour skulle kunna se ut beskrivs i detta kapitel. Om det beslutas om en socialjour behöver detta förslag konkretiseras vilket det kommer att göra i avtalet Gemensam länsjour - medarbetarna i socialjouren Medarbetarna i socialjouren i Eskilstuna har gemensamt listat ett antal förutsättningar för att Eskilstuna kommuns socialjour ska kunna ta ett ansvar som länsgemensam jour. Den ser ut som nedan i sin helhet: Gemensamt rapporteringssystem alternativt att allt informationsflöde sker via fax. Digital signering. Förutsättningar att fatta beslut om handräckning för barn/ungdom/vuxen i samtliga läns kommuner. Tydlig prioriteringsordning barn/ungdoms ärenden och ärenden rörande våld i nära relation. Det är Eskilstuna kommuns socialjour som bedömer och prioriterar eventuella utryckningar avseende barn/ungdom och våld i nära relationer. Akut bedöma/verkställa omedelbar vård enligt LVU och LVM. Att ordförandelistor, jourhemslistor är uppdaterade från länets kommuner. Vuxna med beroendeproblematik erbjuds i första hand stöd och vägledning via telefon. Inga uppdrag från kommunerna i länet, socialjouren arbetar endast i akuta ärenden. Kontinuerliga samverkansforum med uppdragskommunerna samt i vissa fall på operativ nivå i komplexa återkommande ärenden. Uppföljning med uppdragskommunerna gällande avtal och statistik över ärendemängd, utryckningar och tidsåtgång. I händelse av kris och/eller katastrof ska Eskilstunas socialjour ha telefonnummer till tjänsteman i beredskap för att överlämna ansvar. Punkterna ovan ger sammanfattningsvis en bild av att socialjouren ska arbeta lika gentemot alla kommuner, att samverkan på olika plan är av största vikt samt att socialjouren har en lika och omfattande delegation i samtliga kommuner Testperiod 1 år Socialjourens utökade upptagningsområde behöver en testperiod på cirka 1 år för att kunna utläsa det faktiska behovet i de olika kommunerna. Antalet ärenden som finns idag i respektive kommun är en nulägesbild och hur antalet ärenden fördelar sig framöver är det ingen som vet, men antalet ärenden kommer förmodligen inte att minska. Förutsättningarna kommer att förändras i varje kommun i och med en länsgemensam socialjour. Länsgemensam socialjour

93 Eskilstuna kommun (21) I nuläget är det oklart hur mycket tid som läggs ner per ärende. Detta behöver således mätas och följas upp under testperioden år 1. För vissa kommuner ökar tillgängligheten betydligt, vilket kan innebära ett även efterfrågan ökar Gemensam länsjour - uppdraget Socialjourens uppdrag är akuta ärenden som inte kan vänta tills nästkommande dag. Det är endast akutverksamhet som ska bedrivas. Vid tidspress prioriterar socialjouren alltid ärenden där barn och ungdom är inblandade. Socialjourens uppgifter i Eskilstuna är idag enligt nedanstående lista. Uppdraget som socialjouren kommer att ha gentemot länet föreslås vara samma som idag. rådgivning, hänvisning och upplysning per telefon. biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) i akut uppkomna situationer som inte kan avvaktas. stödjande eller utredande samtal i akut uppkomna situationer som inte kan avvaktas. Hembesök då det inte kan avvaktas och då gällande barn och våld i nära relation. åtgärder enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). åtgärder enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Socialjouren utgår från Eskilstuna kommun. Geografiskt är det Flen som finns mitt i länet men folkmängden är störst i Eskilstuna och antalet hembesök kommer också att vara flest i Eskilstuna. Den totala restiden borde bli minst när socialjouren finns belägen i Eskilstuna. Inställelsetiderna blir dock lite längre ut i ytterkanterna av länets södra delar Gemensam länsjour - förutsättningar För att få en bra gemensam socialjour är det viktigt att ett antal förutsättningarna är tydliggjorda innan ett samarbete startar. Det som behöver göras, och det syftar till att invånarna i länet ska ha tillgång till en rättssäker och effektiv socialjour. Men också att medarbetarna i socialjouren ska ha en så bra arbetsmiljö som möjligt: Kommunernas delegationsordningar måste harmoniseras så att medarbetarna i socialjouren kan arbeta lika mot samtliga kommuner som man har avtalat med. Besluten som socialjouren fattar gäller endast i ett dygn eller tills nästkommande ordinarie arbetsdag. Ett förslag är att respektive nämnd har ett avsnitt i sin delegationsordning som heter socialjour. Viktigt är att socialjouren har en så omfattande delegation som möjligt, och samma delegation från alla avtalskommuner. Kontaktuppgifter till respektive kommun måste vara korrekta. Det är en stor fördel om socialjouren kan ha samma telefonnummer till respektive kommun oavsett vem som är kontaktperson. Det är upp till respektive kommun att ha rätt kopplingar på sina telefoner till politiker/tjänstemän i beredskap. I avtalet ska det tydligt framgå vilka arbetstider respektive kommun har. Om möjligt bör dessa vara samma i hela länet. Länsgemensam socialjour

94 Eskilstuna kommun (21) För att kunna mäta nedlagd tid i form av ärendetyngd per kommun krävs det av socialjouren att föra statistik över detta. Tidrapportering kommer att vara nödvändig oavsett vilken variant av invånarkostnad som väljs. Direkta individkostnader i form av tid, inköp etc. faktureras aktuell kommun. Det är upp till beslutsfattarna att komma fram till om man ska fortsätta ha ett informationsflöde via fax eller om man ska övergå till system för digitala beslut. Oavsett vad som beslutas är det viktigt att samtliga kommuner har samma system, då medarbetarna i socialjouren inte ska behöva hålla reda på flera olika sätt att hantera beslutsfattandet. Samverkan är jätteviktigt för att få en välfungerande socialjour och Eskilstuna ansvarar för att ta fram en samarbetsrutin i samråd med avtalskommunerna. Rutinen ska finnas med som en bilaga till avtalet. Beredskap i kommunerna måste finnas tillgänglig dygnet runt, dels i form av nämndens ordförande men också via medarbetare inom socialtjänsten. Det är att föredra en handläggare före chef då handläggaren oftast har större kunskap om klienterna. I praktiken kommer dessa att behöva kontaktas sällan om delegationen är hög Gemensam länsjour - upptagningsområde Inställelsetiderna med utgångsläget Eskilstuna. Den kommun som befinner sig längst bort är Oxelösund och dit är det knappt 1,5 h med bil Arbetsmiljö Eskilstuna kommun är den som anställer medarbetare och har arbetsgivaransvaret Samverkansform Samarbetet ska ske på flera nivåer, dels på den övergripande nivån vilket då borde vara socialchef eller liknande. Det är också denna konstellation som ansvarar för att efterfråga uppföljningar av socialjouren. Det ska vara såväl ekonomisk uppföljning som uppföljning av verksamheten. Se även kapitlet om Uppföljning. Länsgemensam socialjour

95 Eskilstuna kommun (21) Vidare ska chefer närmast verksamheten ha samverkansträffar med chefer närmast verksamheter i avtalskommunerna. Till att börja med kan träffarna ske oftare för att skapa en så bra och effektiv socialjour som möjligt. Samverkan mellan arbetsgrupperna i kommunerna är också önskvärt. Både när det gäller kunskap om kommunen och dess arbetssätt liksom samverkan i konkreta ärenden av komplex art. Eskilstuna är sammankallande till de obligatoriska gemensamma träffarna Information/kontaktuppgifter Kontaktuppgifter till alla kommuners beslutsfattare (nämndordförande), reserver, arbetsledning, handläggare och jourhem. Det åligger respektive kommun att hålla kontaktlistan uppdaterad. Informationsspridning om socialjouren. Det ska vara enkelt för invånarna att hitta jouren. Bäst är förmodligen att ha avtal med 112, det vill säga se över om ett länsövergripande avtal är möjligt med SOS. Det är något som behöver undersökas närmare hur detta kan hanteras. Information till länets invånare. Om det är möjligt är det en stor fördel om kontaktuppgifter och information om socialjouren presenteras lika på samtliga kommuners webbplatser. Redan idag har många kommuner en liknande struktur på sina webbplatser. Socialjouren ska ha kontaktuppgifter till kommunernas krisledning om denna behöver ta över ansvaret. För Eskilstuna kommuns del tar krisledningsorganisationen vid när händelser påverkar delar av kommunens verksamhet eller när det finns ett stort behov av samverkan mellan olika aktörer Om kommuner hoppar av avtalet Vad händer om en eller flera kommuner inte vill teckna avtal alternativt hoppa av den gemensamma jouren? När teståret är avklarat kommer socialjouren att ha ett bättre nuläge i länet och detta får ligga till grund för kommande kostnadsberäkningar. Eskilstuna kommun ska inte få några extrakostnader för den egna socialjouren då avtal om socialjour tecknas med en eller flera andra kommuner Tilläggsuppdrag till socialjouren? Vissa kommuner har även ickeakuta uppdrag till socialjouren, det kan vara olika typer av uppföljningar. För Eskilstunas del förordas att det inte ska förekomma ickeakuta uppdrag från kommunerna i länet, utan socialjouren arbetar endast i akuta ärenden. Länsgemensam socialjour

96 Eskilstuna kommun (21) 11 Förslag på kostnadsmodell Denna utredning ger två förslag på kostnadsmodell i en länsgemensam socialjour och de är baserade på servicenivå. Det är framtaget två olika servicenivåer och till dessa finns två olika kostnadsmodeller. De två kostnadsmodellerna består av en del där det är endast en fast kostnad och en del där kostnaden består av en del fast kostnad och en del rörlig kostnad. Se punkterna 1 och 2 med exempel: 1) Ska kostnadsmodellen bestå av endast en fast kostnad? Det skulle i så fall innebära att respektive kommuns kostnad baseras på kommunens invånarantal. I detta fall kan kostnaden för exempelkommunen bli kr/år, vilket baseras på att exempelkommunen har invånare och kostnaden per invånare är 30 kr. 2) Ska kostnaden fördelas så att det är en del fast kostnad, också den baseras på respektive kommuns invånarantal, medan övrig del hanteras utifrån nedlagd tid hos socialjouren? I detta fall blir den fasta kostnaden för exempelkommunen kr/år. Det baseras på att den fasta kostnaden är 50% av kommunens invånarantal*kostnaden/invånare. Den rörliga kostnaden består av ärendetyngd, vilket består av hur mycket tid och resurser socialjouren lägger ner per respektive kommun. Faktiska kostnader som kan härleds till individer faktureras utöver det fasta beloppet i samtliga förslag. Förslagsvis ska den fasta kostnaden betalas i förskott för ett år i taget och den rörliga delen faktureras i efterskott 3 ggr/år. Kostnaderna består av: Personalkostnader (löner, vikarier, övertid, arbetsledning) lokaler, bilar, arbetsplats (möbler, telefon, dator, Ipad). Den stora kostnaden är personal. Jour- och beredskapstiderna hålls oförändrade, se kapitel Nuläge socialjouren Eskilstuna, men om behov uppstår ska tiderna kunna förändras. Detta kommer också att innebära att kostnaderna förändras. För år 1 är det att föredra kostnadsmodellen som beräknas till 100% på invånarantalet. När år 1 har passerat har Eskilstuna kommun skaffat ett underlag som kan ligga till grund för att byta till kostnadsmodell 2. Den kostnadsmodell som är att föredra är kostnadsmodell 2, där den fasta delen står för säkerheten att ha en gemensam socialjour och rörliga delen står för att kommunerna faktisk bara får en kostnad när socialjouren nyttjas. Kommuner runt om i landet som redan har ett samarbete har varierande kostnader. De kommuner som studerats har en kostnad på ungefär kr/invånare Förslag 1 Bibehåll den höga servicenivå Eskilstuna kommun har idag för hela länet. Detta skulle innebära höga kostnader. Både i förhållande till andra kommuner runt om i landet och även för övriga Sörmlandskommuner. Kostnaderna för socialjouren med Eskilstuna och Strängnäs ligger idag på ca 45 kr/invånare. Eskilstunas egna kostnader är högre än 45 kr/invånare. Anta att antalet personal skulle öka i förhållande till folkmängden, kostnaden oförändrad på 45 kr/invånare. Om samtliga kommuner utom Nyköping går med i en länsgemensam jour Länsgemensam socialjour

97 Eskilstuna kommun (21) skulle kostnaden för dessa bli knappt 5,8 mkr/år. För detta belopp skulle socialjouren kunna få en avsevärd bemanningsökning. Många av kommunerna skulle få en betydligt högre kostnad för jouren än vad de har idag och en mycket bättre servicenivå än i nuläget. Kostnaderna måste ställas i relation till behovet och bedömningen är att det inte finns ett så stort behov i länet. Den bedömningen är gjort efter nulägesanalysen. Det finns också en stor risk i att ha en överkapacitet och det är att det i sig skapar ett behov som egentligen inte finns Förslag 2 Eskilstuna kommun avtalar med intresserade kommuner om en servicenivå som gäller lika för alla. Utgångsläget är det avtal Eskilstuna kommun har med Strängnäs kommun och där Strängnäs kostnader ligger på 30 kr/invånare. Eskilstuna kommun tänker sig samma kostnad för övriga kommuner för det första året. Efter att år 1 är utvärderat kan kostnaderna justeras till kostnadsmodell 2, som har en fast del och en rörlig del. Detta kan innebära att någon för högre kostnader och att någon får lägre kostnader totalt. Som socialjouren ser ut i Eskilstuna idag kommer bemanningen att behöva utökas då fler kommuner ska ingå Uppföljning Socialjouren ska följas upp enligt det avtal som tecknas. Då denna utredning föreslår en testperiod på 1 år är det viktigt att en första uppföljning sker tidigt år 1. Statistikuppföljning ska ske månadsvis. Det som ska följas upp är antal ärenden/kommun och ärendetyngd/kommun. För att mäta ärendetyngden måste socialjouren tidrapportera. Ärendena ska rapporteras uppdelat på barn unga, våld, missbruk och övrigt. Denna månadsuppföljning kommer också att ge ett underlag inför omteckning av avtalen. Förslagsvis sker en första uppföljning efter tre månader, åtta månader och 12 månader under det första året. Det vill säga i samband med kommunernas delårs- och årsrapporter. Respektive kommun bestämmer själva om socialchefen rapporterar till respektive socialnämnd. Eskilstuna ansvarar för att delge avtalskommunerna månadsuppföljningarna. Hur detta ska gå tillväga ska beskrivas i avtalet. Borde bli en enkel rapport med antal ärenden hur mycket tid som är nerlagd på respektive kommun. Alla ser allt, då räcker det med 1 st rapport. Eskilstunas socialjour som i nuläget utför uppdrag internt behöver, inför avtalsskrivning och till uppföljningen, uppmärksamma detta så att Eskilstunas kommuns egna resurser för socialjour inte fördelas ut på länet. Länsgemensam socialjour

98 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Revidering av delegations- och verkställighetsordningen 1. Social- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden fastställer reviderad delegations- och verkställighetsordning för vård- och omsorgsnämnden daterad Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden får uppdra åt utskott, ledamot eller anställd att besluta på nämndens vägnar (6 kap 33 KL). Genom sin delegations- och verkställighetsordning överför vård- och omsorgsnämnden beslutanderätten för angivna ärenden till delegat som får rätt att fatta självständiga beslut. Besluten ska redovisas till vård- och omsorgsnämnden. Gällande delegations- och verkställighetsordning för vård- och omsorgsnämnden från har granskats och reviderats enligt följande. Dispositionen av ärendegrupperna har omarbetats. Förekomster av dubletter dvs upprepningar av ärenden har tagits bort för ökad tydlighet. Kompletterande vidaredelegation har införts i enlighet med informationen under punkt 5. Några nya ärenden samt förändringar avseende delegat har tillkommit. Ny delegat socialjour har tillkommit med anledning av regional överenkommelse. De ändringar som gjorts har markerats med gul överstrykning. Beslutsunderlag Delegations- och verkställighetsordning för vård- och omsorgsnämnden Katarina Haddon Förvaltningschef Lars Ask Utvecklingsstrateg Beslut till: FC(FK) EC(FÅ) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

99 Delegations- och verkställighetsordning för vård- och omsorgsnämnden Dokumenttyp Styrdokument Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden Beslutsdatum Reviderat Dokumentansvarig Lars Ask Förvaring Castor Dnr VON Dokumentinformation Ersätter VON

100 Innehåll Innehåll Om delegation i allmänhet Delegation och verkställighet Undantag från delegation Villkor för delegation och anmälan av beslut Vidaredelegation Övergång av delegationsrätt Förkortningar... 6 A. Delegater:... 6 B. Lagar och förordningar Allmänna ärenden... 8 Organisation... 8 Signering... 8 Ombud... 8 Brådskande ärenden... 8 Arkiv... 8 Överklagan och omprövning av delegationsbeslut... 9 Representation och uppvaktningar... 9 Ekonomi... 9 Övrigt Beslut enl SoL, LVU och LVM som endast kan fattas av utskott eller nämnd Vård enl LVU... 13

101 11. Individ och familjeomsorg (ang överklagande, yttranden med mera se avsnitt 10) Socialtjänstlagen SoL med mera Vård av missbrukare enligt LVM Föräldrabalken, FB Omsorg om äldre och funktionshindrade samt hälso- och sjukvård Socialtjänstlagen - SoL Stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS Patientsäkerhetslagen Offentlighets- och sekretesslag (ang överklagande, yttrande med mera se avsnitt 10) Alkohollagen (ang överklagande, yttrande med mera se avsnitt 10) Övrigt Överklagande, yttranden och anmälningar med mera till domstol, åklagare och andra myndigheter Tobakslagen Lag om färdtjänst och Lag om riksfärdtjänst... 32

102 1. Om delegation i allmänhet Vård- och omsorgsnämnden får uppdra åt ledamot eller anställd att besluta på nämndens vägnar (KL 6 kap 33). Genom sin delegationsoch verkställighetsordning överför Vård- och omsorgsnämnden beslutanderätten för angivna ärenden till delegat som får rätt att fatta självständiga beslut. Delegation innebär överlåtande av en beslutsfunktion, vilket betyder att delegaten inträder i styrelsens ställe. Beslutet skall kunna överklagas, antingen genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär. Även att avge yttranden innebär självständiga bedömningar, trots att yttranden normalt inte kan överklagas. 2. Delegation och verkställighet Det finns ingen rak skiljelinje mellan delegationsbeslut och verkställighet. Huvudregeln är att ett delegationsbeslut kräver en självständig bedömning medan verkställighetsbeslut fattas inom ramen för de politiska besluten som ett led i den löpande driften av verksamheten. Ett antal verkställighetsärenden som ligger i gränslandet mellan delegation och verkställighet finns med i delegations- och verkställighetsordningen och betecknas V för verkställighet. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas till Vård- och omsorgs- nämnden och kan heller inte överklagas. 3. Undantag från delegation Av 6 kap. 34, Kommunallagen, följer att beslutanderätten inte får delegeras i följande ärenden: - Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. - Framställningar eller yttranden till fullmäktige, liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. - Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. - Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden. - Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter, se 10 kap 4-5 SoL. 4. Villkor för delegation och anmälan av beslut Beslut som fattas med stöd av delegation är jämställt med ett av styrelsen fattat beslut. Styrelsen kan inte ändra delegationsbeslut, men kan när som helst återta beslutanderätten. Delegaten kan också överlåta till styrelsen att besluta och måste inte alltid utnyttja sin delegationsrätt. Beslut som fattas av en tjänsteman utan delegering saknar laga verkan, det vill säga det gäller inte. 4

103 I vissa fall kan ett visst beslut i ett delegerat ärende få principiell betydelse genom ej förutsedda omständigheter. Delegaten bör i sådana fall överväga att på eget initiativ lyfta ärendet för beslut i Vård- och omsorgsnämnden. Fattade delegationsbeslut ska anmälas till Vård- och omsorgsnämndens nästkommande sammanträde Av anmälan ska följande framgå: - beslutsfattare, - beslutsdatum, - hänvisning till den punkt i delegationsordningen beslutet stöder sig på samt - beslutets innehåll i korthet. 5. Vidaredelegation Om en nämnd uppdrar åt en förvaltningschef att fatta beslut inom nämndens verksamhetsområde får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd i kommunen att besluta i ärendet. Det innebär att förvaltningschefen i sin tur får delegera beslutanderätten vidare. Förvaltningschefens beslut att vidaredelegera ska anmälas till nämnden enligt ovan. Vidaredelegerade beslut ska anmälas både till nämnden och till förvaltningschefen som delegerat beslutanderätten. Förvaltningschefens rätt att vidaredelegera ska framgå av delegations- och verkställighetsordningen. 6. Övergång av delegationsrätt Om inget annat har angivits i delegationsordningen och ställföreträdare eller vikarie inte har förordnats, övergår delegationsrätten vid förfall för delegat, till närmast högre befattning. 5

104 7. Förkortningar A. Delegater: AU Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott EC Enhetschef FCH Förvaltningschef/socialchef Handl Handläggare KC Kommunchef KSO Kommunstyrelsens ordförande MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska VONO VONOV Vård- och omsorgsnämndens ordförande Vård- och omsorgsnämndens vice ordförande B. Lagar och förordningar AFL Lag om allmän försäkring AL Alkohollagen BrB Brottsbalken FB Föräldrabalk FL Förvaltningslag HSL Hälso- och sjukvårdslag KL Kommunallag LOU Lag om offentlig upphandling LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LUL Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LVM Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga 6

105 OSL Offentlighets- och sekretesslag PUL Personuppgiftslag SFB Socialförsäkringsbalk SoF Socialtjänstförordningen SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SoL Socialtjänstlagen TF Tryckfrihetsförordningen ÄB Ärvdabalken 7

106 8. Allmänna ärenden Ärendegrupp/ärende Delegat Ersättare D / V Lagrum och/eller kommentar Organisation Nämndens övergripande organisation av verksamheterna FCH V Signering A.1 Tecknande av avtal för Vård- och omsorgsnämnden FCH D A.2 Tecknande av avtal inom verksamhetsområdet inom befintlig budget FCH V Ombud A.3 Befullmäktigande av ombud, med undantag för upphandlingar, att föra nämndens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag, samt mottagande av delgivningar till nämnden FCH D Brådskande ärenden A.4 Beslut på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas VONO VONOV D KL 6 kap 36 Arkiv A.5 Beslut om gallring av nämndens handlingar FCH D AL 10 A.6 Fastställande av dokumenthanteringsplan FCH D AL 10, 16 8

107 Ärendegrupp/ärende Delegat Ersättare D / V Lagrum och/eller kommentar Överklagan och omprövning av delegationsbeslut A.7 Yttrande över överklagat delegationsbeslut Aktuell delegat D A.8 Omprövning av delegationsbeslut Aktuell delegat D Representation och uppvaktningar Kommunens Personalhandbok A kr FCH V kr KC V kr KSO D Ekonomi A.10 Tilldelning av attesträtt FCH D A.11 Beslut om nedsättning av eller befrielse från avgift FCH D 9 kap 4 SoL A.12 Ansökan om externa medel (inklusive EU-medel) för projekt- och utvecklingsarbete med mera FCH V A. 13 Fördelning av tilldelade investeringsmedel FCH V Övrigt A.14 Fastställande av nämndsgemensamma administrativa rutiner, instruktioner och processer FCH V 9

108 A.15 Fastställande av rutiner, instruktioner och processer inom respektive verksamhetsområde FCH / MAS V A.16 Utse PuL-ansvarig FCH D 37 PuL A.17 Utse Medicinskt ansvarig sjuksköterska FCH D 11 kap 4 HSL 9. Beslut enl. SoL, LVU och LVM som endast kan fattas av utskott eller nämnd eller i brådskande fall av ordföranden eller annan ledamot i utskott Ärendegrupp/ärende Delegat Lagrum Kommentar B.1 Beslut som endast kan fattas av utskott eller nämnd 10 kap 4 SoL Om nämndens beslut inte kan avvaktas får ordförande eller annan ledamot i vissa fall fatta beslut 1.1 Medgivande att barn tas emot för stadigvarande vård och fostran i enskilt hem som inte tillhör någon av dennes föräldrar eller vårdnadshavare AU. 6 kap 6 SoL Ett beslut om att bereda en underårig vård i ett visst familjehem är att betrakta som ett medgivande enligt 6 kap 6 SoL. Utredning av familjehemmet ska alltid ske 1.2 Övervägande om vård i annat hem än det egna fortfarande behövs AU 6 kap 8 SoL Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var 6:e månad ska överväga om vård enligt SoL fortfarande behövs. 1.3 Medgivande att ta emot ett barn för adoption AU 6 kap 12 SoL 1.4 Återkallelse av medgivande att ta emot ett barn för adoption AU 6 kap 13 SoL 1.5 Pröva om samtycke skall ges till fortsatt adoptionsförfarande - Vid samtycke - Vid ej samtycke Handl AU 6 kap 14 SoL 10

109 1.7 Beslut om att föra talan i Förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap 1 SoL AU 9 kap 3 SoL 1.8 Beslut om ansökan hos Förvaltningsrätt om vård enligt LVU AU 4 LVU 1.9 Beslut om omedelbart omhändertagande av barn och ungdom under 20 år I avvaktan på nämndens beslut AU VONO, VONOV, ledamot och ers. i AU 6 1 och 2 st LVU 1.10 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden AU 11 1 st LVU 1:11 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden. AU 11 2 st LVU 1.12 Övervägande om vård med stöd av 2 LVU fortfarande behövs 1:13 Prövning av om vård med stöd av 3 LVU ska upphöra 1.14 Beslut om hur umgänge med den unge ska regleras när överenskommelse med förälder/ vårdnadshavare inte kan nås (umgängesbegränsning) AU AU VON 13 1 och 2 st LVU 13 1 och 3 st LVU 14 2 st 1 LVU I avvaktan på nämndens beslut VONO, VONOV, ledamot och ers. i AU Beslutet får endast tas i samband med omhändertagande och gäller fram till nästkommande sammanträde i nämnden 1.15 Beslut om att den unges vistelseort inte ska röjas för föräldern eller vårdnadshavaren VON 14 2 st 2 LVU i avvaktan på nämndens beslut VONO, VONOV, ledamot och ers. i AU Beslutet får endast tas i samband med omhändertagande och gäller fram till nästkommande sammanträde i nämnden 11

110 1.16 Socialnämnden ska minst en gång var tredje månad överväga om beslut enligt 14 s st 1 och 2 fortfarande behövs AU 14 3 st LVU 1.17 Beslut om att vård enligt LVU ska upphöra AU 21 LVU 1.17 Beslut om regelbunden kontakt med särskilt utsedd kontaktperson eller behandling i öppna former AU 22 LVU Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var 6:e månad ska pröva om insatsen fortfarande behövs Ansökan hos Förvaltningsrätten om flyttningsförbud AU 24 LVU 1.19 Övervägande om flyttningsförbud fortfarande behövs AU 26 1 st LVU 1.20 Beslut om att flyttningsförbud ska upphöra AU 26 2 st LVU 1.21 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud I avvaktan på nämndens beslut AU VONO, VONOV, ledamot och ers. i AU 27 LVU Beslutet ska underställas förvaltningsrätten inom en vecka Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning I avvaktan på nämndens beslut AU VONO 43 p1 LVU 1.23 Beslut om ansökan hos Förvaltningsrätt om vård enligt LVM AU 11 LVM 1.24 Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare I avvaktan på nämndens beslut AU VONO, VONOV, ledamot och ers. i AU 13 LVM 12

111 10. Vård enligt LVU B.2 Ärendegrupp/ärende Delegat Lagrum Kommentar 2.1 Begäran om förlängd tid för ansökan om vård FCH 8 LVU Vidaredelegation 2.2 Beslut om att omedelbart omhändertagande enl 6 LVU genast ska upphöra VONO, VONOV samt ledamot och ers. i AU 9 3 st 2.3 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1 och 2 st LVU Handl / socialjour 11 4 st LVU 2.4 Beslut om att ett flyttningsförbud ska upphöra AU 26 LVU 2.5 Beslut om att ett tillfälligt flyttningsförbud ska upphöra VONO, VONOV samt ledamot och ers. i AU 30 2 st LVU 2.6 Vid beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud, beslut om hur den unges umgänge ska utövas med vårdnadshavare/föräldrar med umgängesrätt reglerad genom dom eller avtal 2.7 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökningen 2.8 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU AU Handl / socialjour VONO, VONOV samt ledamot i AU, förordnad tjänsteman i socialjour 31 LVU 32 LVU 43 p 2 LVU 13

112 11. Individ och familjeomsorg Ärendegrupp/ärende Delegat Lagrum Kommentar B.3 Socialtjänstlagen SoL med mera Delegat Lagrum Kommentar 3.1 Beslut i ärenden om försörjningsstöd Enligt norm och riktlinjer Handl 4 kap 1 SoL Med villkor om praktik eller kompetenshöjande åtgärd Handl 4 kap 1, 4 SoL Med vägrande av eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd Handl 4 kap 1, 5 SoL 3.2 Beslut om bistånd i form av förmedling av egna medel EC 4 kap 1 SoL 3.3 Beslut om bistånd till hyresskuld 4 kap 1, 2 SoL upp till 2 månaders hyra EC över 2 månaders hyra AU 3.4 Beslut om bistånd till övriga skulder 4 kap 1, 2 SoL upp till 10 % av basbeloppet EC över 10 % av basbeloppet AU 3.5 Beslut om bistånd till tandvårdskostnad 4 kap 1, 2 SoL upp till 25 % av basbeloppet EC över 25 % av basbeloppet AU 14

113 3.6 Beslut om bistånd till kommunkontrakt (hyreskontrakt i andra hand) 4 kap 1 SoL avseende personer som genomgår behandling via Oxelösunds Behandlingscentrum EC övriga personer AU 3.7 Beslut om social förtur till bostad EC 4 kap 2 SoL 3.8 Beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader och utgifter i omedelbar anslutning till dödsfall 4 kap 1 SoL Avslag på biståndet ges med hänvisning till 4.1 SoL. Kostnaderna kan återkrävas om beslutet villkorats med återbetalningsskyldighet enligt 9 kap. 2 SoL upp till 50 % av basbeloppet Handl över 50 % av basbeloppet AU 3.9 Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 SoL Handl 9 kap 1 SoL 3.10 Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 2 SoL Handl 9 kap 2 SoL Återkrav får endast ske om biståndet getts under villkor om återbetalning Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form av stadigvarande vård (placering/omplacering) i familjehem eller hem för vård eller boende - HVB AU 4 kap 1 SoL 3.12 Beslut om bistånd i form av placering av barn i jourhem eller nätverkshem för tillfällig vård och fostran EC/ socialjour 4 kap 1 SoL Inte varaktig vård, högst två månader efter avslutad utredning enl 11 kap 1 SoL Beslut om bistånd åt ensamkommande asylsökande barn och ungdomar i form av vård (placering) i kommunens egna boenden eller i de som kommunen har avtal med EC 4 kap 1 SoL 15

114 3.14 Beslut om ekonomiskt bistånd åt barn och ungdom i samband med placering, omplacering eller flyttning från familjehem eller hem för vård eller boende 4 kap 1 SoL - enligt riktlinjer EC - i avvaktan på studiebidrag EC - utöver riktlinje AU 3.15 Beslut om bistånd åt vuxna i form av vård (placering/omplacering) i hem för vård eller boende, i familjehem eller korttidsvistelse 4 kap 1 SoL Observera lagen om offentlig upphandling, men också kravet på individuell bedömning i biståndsärenden - i kommunens regi EC - beslut om köp av plats av annan vårdgivare AU 3.16 Beslut om tillfällig placering i skyddat boende EC/ socialjour 4 kap 1 SoL Inte varaktig vård, högst fyra månader 3.17 Beslut om ersättning till familjehem (arvode och omkostnadsersättning) Uppdraget ska regleras genom avtal med familjehemmet. Se aktuellt cirkulär från SKL - grundkostnad enligt rekommendation av SKL Handl - tilläggskostnad enligt rekommendation av SKL EC - ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt förhöjt arvode AU 3.18 Beslut om upphörande av bistånd i form av vård i hem för vård eller boende eller i familjehem Handl 4 kap 1 SoL 3.19 Beslut om köp av plats i annan kommun eller hos annan vårdgivare AU Observera lagen om offentlig upphandling 16

115 3.20 Beslut om bistånd i form av kontaktperson/-familj FCH 4 kap 1 SoL Vidaredelegation 3.21 Beslut om upphörande av kontaktperson/-familj Handl 4 kap 1 SoL 3.22 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson/-familj Handl 3.23 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/-familj EC Jfr B Beslut om familjestöd Handl 4 kap 1 SoL 3.25 Beslut om bistånd i form av öppenvårdsinsatser i kommunens regi Handl 4 kap 1 SoL 3.26 Beslut om avgift från föräldrar vars barn är under 18 år och får vård i ett annat hem än det egna EC 8 kap 1 2 st SoL 6 kap 2 SoF Se SKL:s cirkulär 3.27 Beslut om avgift från personer över 18 år och som bereds plats för missbruksvård vid HVB-hem eller i familjehem eller vid LVM-hem Handl 8 kap 1 1 st SoL 6 kap 1 SoF Avgiften får uppgå till högst 80 kr per dag. Gäller även vid LVM 3.28 Beslut om framställning till FK om ändring av betalningsmottagare för allmänt barnbidrag när barn är placerade utom hemmet Handl 4 3 st och 7 Lag om allmänt barnbidrag 3.29 Beslut om att underrätta FK om att nämnden ska uppbära folkpension och barntillägg Handl Kungörelse (1962:393) 3.30 Underrättelse till FK om att barn med underhållsstöd placerats i familjehem eller HVB-hem respektive återflyttat till boförälder Handl Förordning (1996:1036) Beslut om anmälan till FK att nämnden ska uppbära del av sjukpenning för den som bereds plats för missbruksvård vid HVB hem eller familjehem enligt SoL Handl 3 kap 15 AFL 3.32 Beslut om att underrätta FK att nämnden ska uppbära ersättning enligt AFL som ersättning för bistånd som utgivits som förskott på förmån Handl 17 kap 1 AFL 9 kap 2 SoL 3.33 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 8 kap 1, 9 kap 1,2 SoL FCH 9 kap 4 SoL Jfr A.13 och B

116 3.34 Beslut om att inleda utredning (vuxna) Handl/ socialjour 11 kap 1 SoL 3.35 Beslut om att utredning inte ska inledas (barn och vuxna) EC 11 kap 1 SoL 3.36 Beslut om att inleda utredning (barn) Handl/ socialjour 11 kap 1 SoL VON:s ansvar vid barnutredningar se 11 kap 2 SoL 3.37 Beslut om att utredning inte ska föranleda åtgärd (barn och vuxna) EC 11 kap 1 SoL 3.38 Beslut om förlängning av utredningstid i ärenden som rör barn AU 11 kap 2 SoL 3.39 Beslut om framställning om överflyttning av ärende till nämnd i annan kommun AU 2a kap 10 SoL Avser även ärenden enligt LVU och LVM 3.40 Beslut i fråga om mottagande av ärende från nämnd i annan kommun AU 2a kap 10 SoL 3.41 Beslut om ansökan hos IVO om överflyttning av ärende AU 2a kap 11 SoL 3.42 Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare AU 6 kap 11 SoL 3.43 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare EC 5 kap 3 SoF 3.44 Beslut om anmälan till överförmyndaren att behov av god man/förvaltare inte längre finns EC 5 kap 3 SoF 3.45 Beslut om anmälan till överförmyndaren om förhållanden beträffande förvaltningen av underårigs egendom EC 5 kap 3 SoF Avser all slags egendom och inkomster inkl pension 3.46 Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig Handl 5 kap 2 SoF 3.47 Beslut om bistånd till asylsökande (dagersättning och särskilt bidrag) Handl 1 3, 17 och 18 Lag 1994:137 om mottagande av.. Kontakt ska tas med Migrationsverket innan ersättning betalas ut. Försörjningsstöd enl SoL är ej aktuellt. 18

117 3.48 Beslut om nedsättning av dagersättning till asylsökande 3.49 Beslut om introduktionsersättning EC Handl 10 Lag 1994:971 om ändring i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. 1 Lag 1992:1068 om introduktionsersättning för flyktingar B.5 Vård av missbrukare enligt LVM Delegat Lagrum Kommentar 5.1 Beslut att inleda utredning om det kan finnas skäl för tvångsvård EC 7 LVM Jfr. B Beslut om att påbörjad utredning enl 7 LVM övergår i en utredning enligt 11 kap 1 SoL eller läggas ned EC 7 LVM 5.3 Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för undersökningen Handl / socialjour 9 LVM Beslut om läkarundersökning ska fattas om sådan inte är uppenbart obehövlig 5.4 Beslut om att ansöka hos domstol om vård enligt LVM AU 11 LVM 5.5 Beslut om att omedelbart omhändertagande genast ska upphöra FCH 18 b LVM Vidaredelegation 5.6 Beslut om återtagande av ansökt vård enligt LVM FCH 20 LVM Vidaredelegation 5.7 Beslut att ansöka hos domstol om förlängning av utredningstiden FCH 38 LVM Vidaredelegation 5.8 Beslut om att begära polishandräckning för att föra en missbrukare till läkarundersökning EC / Socialjour 45 1 LVM 5.9 Beslut om att begära polishandräckning för inställelse vid vårdinstitution EC / socialjour 45 2 LVM 19

118 B.6 Föräldrabalken - FB Delegat Lagrum Kommentar 6.1 Godkännande av faderskapsbekräftelse Handl 1 kap 4 1 st FB Se SOSFS 2011:2 6.2 Beslut om att inleda utredning om fastställande av faderskap när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas EC 2 kap 1 FB 6.3 Beslut om att påbörjad faderskapsutredning ska läggas ned VON 2 kap 7 FB 6.4 Beslut om att återuppta nedlagd utredning EC 2 kap 1 FB 6.5 Beslut om att inleda utredning om någon annan man än den som är gift med barnets moder kan vara far till barnet EC 2 kap 9 1 st FB Beslut att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning ligger på nämnden 6.6 Beslut att väcka och föra talan i mål om faderskap VON 3 kap 5 2 st och 6 2 st FB 6.7 Beslut att godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge Handl 6 kap 6 2 st, 14a 2 st, 15a 2 st FB Se SKL cirkulär 1998: Beslut att ej godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge EC 6 kap 6, 14a 2 st, 15 FB Beslutet kan ej överklagas 6.9 Beslut om vård och sociala insatser mot ena vårdnadshavarens samtycke AU 6 kap 13a FB 6.10 Lämnande av upplysningar till tingsrätt i vårdnads-, boende och umgängesmål Handl 6 kap 19 FB 6.11 Lämnande av upplysningar inför interimistiskt beslut i tingsrätt beträffande vårdnad, boende eller umgänge Handl 6 kap 20 FB 6.12 Beslut att utse utredare i vårdnads- och umgängesärenden EC 6 kap 19 2 st FB 6.13 Godkänna avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre perioder än tre månader Handl 7 kap 7 2 st FB 20

119 6.14 Beslut om ansökan hos tingsrätt om särskilt förordnad vårdnadshavare VON 6 kap 10a FB 12. Omsorg om äldre och funktionshindrade samt hälso- och sjukvård B.7 Socialtjänstlagen - SoL Delegat Lagrum Kommentar 7.1 Beslut om att inleda utredning Handl 11 kap 1 SoL 7.2 Beslut om bistånd i form av hjälp i hemmet i kommunens regi av annan utförare Handl AU 4 kap 1 SoL Beslut om hälso- och sjukvårdsinsatser ges med stöd av HSL och är inte överklagbara 7.3 Beslut om bistånd i form av särskild boendeform alternativt hem för vård eller boende 4 kap 1 SoL i kommunens regi EC köp av plats hos annan vårdgivare AU 7.4 Beslut om bistånd i form av avlastningsplats eller växelvård Handl 4 kap 1 SoL 7.5 Beslut om bistånd i form av plats i dagverksamhet Handl 4 kap 1 SoL 7.6 Beslut om ledsagning enligt riktlinjer Handl 4 kap 1 SoL 7.7 Beslut om bistånd i form av kontaktperson/kontaktfamilj EC 4 kap 1 SoL 7.8 Beslut om bistånd i form av sysselsättning för psykiskt funktionshindrade Handl 4 kap 1 SoL 7.9 Beslut om bistånd i form av boendestöd för psykiskt funktionshindrade Handl 4 kap 1 SoL 21

120 7.10 Beslut om avgiftsbeslut Handl 8 kap 2 SoL 7.11 Jämkning av avgift för hemtjänst, service och omvårdnad samt boende Handl 8 kap 2 SoL 7.12 Beslut om nedskrivning av eller befrielse från debiterad avgift inom äldre- och funktionshinderområdet FCH 4 kap 2 SoL Jfr A.13 och B 3: Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare Handl 5 kap 3 SoF 7.14 Beslut om anmälan till överförmyndaren att behov av förvaltare inte längre finns Handl 5 kap 3 SoF B.7 Stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS Delegat Lagrum Kommentar 7.15 Beslut om personkretstillhörighet Handl 1 och 7 LSS 7.16 Beslut om biträde av personlig assistent 9 2 LSS högst 20 tim/vecka Handl över 20 tim/vecka EC 7.17 Beslut om ekonomiskt stöd för att bekosta personlig assistent vid tillfälligt utökade behov EC 9 2 LSS 7.18 Beslut om ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistent EC 9 2 LSS 7.19 Beslut om ledsagarservice 9 3 LSS högst 10 tim/v Handl över 10 tim/v EC vid resor över 25 tim/v AU 22

121 7.20 Beslut om biträde av kontaktperson FCH 9 4 LSS Vidaredelegation 7.21 Beslut om avlösarservice i hemmet Handl 9 5 LSS 7.22 Beslut om korttidsvistelse utanför det egna hemmet 9 6 LSS i kommunens regi Handl beslut om köp av plats av annan vårdgivare AU 7.23 Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet 9 7 LSS i kommunens regi Handl beslut om köp av plats av annan vårdgivare AU 7.24 Beslut om boende i familjehem för barn och ungdomar AU 9 8 LSS 7.25 Beslut om bostad med särskild service för barn och ungdomar 9 8 LSS i kommunens regi EC beslut om köp av plats av annan vårdgivare AU 7.26 Beslut om bostad med särskild service för vuxna 9 9 LSS i kommunens regi EC beslut om köp av plats av annan vårdgivare AU 7.27 Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig i kommunens regi Handl 9 10 LSS Personkrets 1 och 2 beslut om köp av plats av annan vårdgivare AU 23

122 7.28 Beslut om upprättande av individuell plan Handl 10 LSS 7.29 Beslut om att utbetala assistansersättning till annan person än den som är berättigad till insatsen EC 11 LSS 7.30 Beslut om återbetalningsskyldighet EC 12 LSS 7.31 Förhandsbesked om rätt till insats enligt LSS för person som inte är bosatt i kommunen AU 16 2 st LSS 7.32 Beslut om att utreda behoven för enskild på tillfälligt besök i kommunen och besluta om insatser enligt LSS EC 16 3 st LSS 7.33 Beslut om avgift från föräldrar vars barn är under 18 år och får omvårdnad i ett annat hem än det egna EC 20 LSS, 5 LSS förordningen 6 kap 2 s SoF Kan ej överklagas Jfr B Beslut om att anmäla behov av assistansersättning till FK Handl 51 kap 1 SFB Under förutsättning att det gäller ansökan om personlig assistent enligt 9 2 LSS 7.35 Godkännande av familjehem AU 6 kap 6 SoL 7.36 Beslut om ersättning till familjehem (arvode och omkostnadsersättning) EC Se SKL:s cirkulär 7.37 Anmälan till överförmyndare att person som omfattas av LSS kan vara i behov av förmyndare, förvaltare eller god man 7.38 Anmälan till överförmyndare att förmyndare, förvaltare eller god man inte längre behövs 7.39 Anmälan till IVO av allvarliga missförhållanden i enskild tillståndspliktig verksamhet Handl Handl AU 15 6 p LSS 15 6 p LSS 11 LSSförordningen (1993:1090) 24

123 B.7 Patientsäkerhetslagen Delegat Lagrum Kommentar 7.40 Beslut om anmälan till IVO av allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning 7.41 Beslut om anmälan till IVO av anledning att befara att en person som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren kan utgöra en fara för patientsäkerheten. MAS MAS 3 kap 5 Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap 7 Patientsäkerhetslagen (2010:659) Vårdgivaren ansvarar för att Lex Maria-anmälningar görs. 13. Offentlighets- och sekretesslag (ang överklagande, yttrande med mera se avsnitt 10) Beslut om att lämna ut handling fattas av den som har handlingen i sin vård om inte viss befattningshavare enligt arbetsledning eller särskilt beslut ska göra detta. B.8 Offentlighets- och sekretesslag - OSL Delegat Lagrum Kommentar 8.1 Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild FCH 2 kap 14 TF, OSL kap Vidaredelegation 8.2 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte FCH 12 kap 6 SoL Vidaredelegation 25

124 14. Alkohollagen B.9 Alkohollagen -AL Delegat Lagrum Kommentar 9.1 Beslut i ärenden rörande stadigvarande serveringstillstånd till allmänhet och slutna sällskap AU 8 kap 2, 4, 7 AL 9.2 Beslut med anledning av ansökan från konkursbo att få fortsätta rörelsen EC 9 kap 12 AL 9.3 Beslut om tillfälligt tillstånd till allmänheten Bifall Avslag EC AU 8 kap 2, 6.2 AL 9.4 Beslut om stadigvarande tillstånd till arrangerande av provsmakning 9.5 Beslut om tillstånd till arrangerande av provsmakning för enstaka tidsperiod AU EC 8 kap 2, 6, 7 AL 8 kap 2, 6, 7 AL 9.6 Beslut om tillfälligt tillstånd till slutna sällskap EC 8 kap 2 AL 9.7 Beslut om utvidgning av serveringstillstånd till att även omfatta uteservering EC 8 kap 2 AL Ändringar 9.8 Beslut om ändring av stadigvarande tillstånd avseende serveringsyta, tid eller dryck. Avser även komplettering med catering och gemensam serveringsyta. 9.9 Beslut om tillfällig ändring av stadigvarande tillstånd avseende serveringsyta, tid eller dryck. Avser även komplettering med catering och gemensam serveringsyta Godkännande av anmälan av förändringar i verksamheten (ändrad inriktning, byte av bolagsman med mera) 9.11 Beslut om medgivande till ombyggnad av serveringsställe 26 AU EC EC EC 8 kap 2, 4, 14, 19 AL 8 kap 2, 4, 14, 19 AL 8 kap 12 AL 9 kap 11 AL 8 kap 14 AL 9 kap 11 AL

125 9.12 Beslut om godkännande av tillfällig lokal för cateringföretag med stadigvarande tillstånd EC 8 kap 4 AL Godkännande 9.13 Beslut om villkor i samband med gynnande beslut om serveringstillstånd följer ovanstående beslutsnivå Villkor 9.14 Beslut om att meddela undantag från skyldighet att avlägga kunskapsprov EC 8 kap 12 AL Kunskapsprov 9.15 Beslut om att meddela hinder mot att avlägga kunskapsprov EC 8 kap 12 AL 9.16 Beslut om erinran EC 9 kap 17 AL Sanktioner 9.17 Beslut om varning AU 9 kap 17,19 AL 9.18 Beslut om återkallelse av stadigvarande serveringstillstånd VON 9 kap 18.2 AL 9.19 Beslut om återkallelse av gemensam serveringsyta AU 9 kap 18.1 AL 9.20 Beslut om återkallelse av tillstånd när verksamheten upphör EC 9 kap 18.1 AL 9.21 Beslut om återkallelse av tillfälligt serveringstillstånd AU 9 kap 18 AL 9.22 Beslut om omedelbar återkallelse av serveringstillstånd VONO 9 kap 18.2, 3 AL 9.23 Beslut om att förbjuda detaljhandel av eller servering av folköl AU 9 kap 19 AL 9.24 Beslut om att meddela varning till den som bedriver detaljhandel med eller servering av folköl AU 9 kap 19 AL 9.25 Beslut om förbud eller inskränkning av försäljning av alkoholdrycker för visst tillfälle AU 3 kap 10 AL 27

126 B.9 Övrigt Delegat Lagrum Kommentar 9.26 Beslut om avskrivning av tillsynsärende EC 9.27 Yttrande till Lotteriinspektionen EC Lotterilagen 9.28 Beslut om att begära handräckning för att kunna utföra tillsyn EC 9 kap 9 AL 9.29 Beslut att polisanmäla vid misstanke om brott mot AL eller Tobakslagen EC AL, Tobakslagen 15. Överklagande, yttranden och anmälningar med mera till domstol, åklagare och andra myndigheter B.10 Överklagande, yttrande och anmälningar med mera Delegat Lagrum Kommentar 10.1 Beslut om att föra talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol FCH 10 kap 2 SoL 10.2 Utseende av ombud att föra nämndens talan FCH 10 kap 2 SoL 10.3 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltnings- eller kammarrätt ändrat nämndens beslut som ursprungligen fattats av delegaten, samt lämna yttrande i ärenden enigt SoL, LVU eller LVM där ursprungsbeslutet fattats av delegat EC 10 kap 1, 2 SoL 3 kap 10 och 6 kap 33, 34.3 KL AL Om beslutet inte gäller myndighetsutövning mot enskilda i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (jfr RÅ 1994 ref 67) 10.4 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltnings- eller kammarrätt ändrat nämndens beslut och detta beslut ursprungligen fattats av delegaten samt avgivande av yttranden i LSS-ärenden EC 27 LSS 6 kap 33, 34.3 KL 10.5 Överklagande, yrkande om inhibition samt lämna yttrande till förvaltnings- och kammarrätt i ärenden enligt SoL, LVU och LVM FCH 10 kap 1-2 SoL 6 kap 36 KL Beslutet fattat av nämnd eller utskott och nämnds-/utskotts-sammanträdet kan inte avvaktas. Se även B.1.9 betr. delegationsbegränsning 10.6 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till förvaltnings- och kammarrätt i LSS-ärenden FCH 27 LSS 6 kap 36 KL 28

127 10.7 Beslut huruvida omprövning ska ske Delegaten i ursprungsbeslutet 10.8 Omprövning av beslut Delegaten i ursprungsbeslutet 38 FL 39 FL 10.9 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent Delegaten i ursprungsbeslutet 45 FL Avvisande av ombud AU 14 FL Yttrande till allmän domstol i brottmål Yttrande till allmän domstol när den som begått brottslig gärning kan bli föremål för LVM-vård EC EC 31 kap 1 1 st BrB 31 kap 2 1 st BrB Yttrande till åklagare vid åtalsprövning EC 46 LVM Yttrande till åklagarmyndigheten EC 11 LUL Yttrande till åklagare med anledning av eventuell utredning beträffande den som är under 15 år EC 31, 33 LUL Begäran hos åklagare om förande av bevistalan EC 37 LUL Anmälan om behov av offentligt biträde Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsräkning Handl EC 3 Lagen om offentligt biträde 3 Lagen om offentligt biträde 29

128 10.19 Yttrande enligt namnlagen EC 45, Yttrande i körkortsärende Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande Handl EC 3 kap 8, 5 kap 2 körkortsförordninge n 3 2 st passförordningen Yttrande beträffande äktenskapsdispens Handl 1 kap 1 ÄB Yttrande i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fyllt 16 år Handl 11 kap 16 2 st FB Yttranden angående värdeautomatspel Handl 44 lotterilagen Yttranden till lotteriinspektionen angående anordnande av automatspel Handl 3 Lag om anordnande av visst automatspel Upplysningar i vapenärenden EC Uppgifter får endast lämnas ut om den enskilde lämnat samtycke (JO 1983/84 s. 188 f.) Avge yttrande angående antagande av hemvärnsmän EC 5 Hemvärnsförordningen Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare EC / MAS 6 kap 9 smittskyddslagen Kontakt med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ska tas i alla lägen Dödsboanmälan Handl 20 kap 8 a ÄB Folkbokföringsmyndighet ska underrättas om vem som är delegat Beslut om provisorisk dödsboförvaltning Handl 18 kap 2 ÄB Bosättningskommun ansvarig Beslut att anordna begravning EC 5 kap 2 begravningslagen Kommunen har rätt till ersättning för kostnaderna av dödsboet 30

129 10.33 Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid myndighetsutövning som förorsakats av personal EC 3 kap 2 skadeståndslagen Gäller belopp om högst skr Yttrande till tillsynsmyndighet, (IVO, JO, JK) FCH 13 kap 2 SoL Vidaredelegation Anmälan till IVO om missförhållanden i kommunens egen verksamhet FCH 14 kap 2 SoL 24 a LSS Vidaredelegation Anmälan till IVO om missförhållanden i enskild verksamhet AU 13 kap 5 SoL Beslut om polisanmälan angående brott mot den egna verksamheten (ekonomiskt bistånd, avgifter med mera) AU 12 kap 10 SoL Vid brådskande ärenden enhetschef Beslut om polisanmälan angående vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott EC 12 kap 10 SoL Avser misstanke om brott enligt BrB 3, 4 och 6 kap samt misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse två år Yttrande till Patientnämnden FCH SoL, HSL, LSS Vidaredelegation 16. Tobakslagen B.11 Tobakslagen Delegat Lagrum Kommentar 11.1 Beslut om varning 11.2 Beslut om försäljningsförbud AU AU 20, 20 a tobakslagen 20, 20 a tobakslagen 31

130 11.3 Beslut om vite AU 20 tobakslagen 17. Lag om färdtjänst och Lag om riksfärdtjänst B.12 Lag om färdtjänst och riksfärdtjänst Delegat Lagrum Kommentar 12.1 Beslut om tillstånd till färdtjänst med regelkompletteringar 12.2 Beslut om färdtjänstavgifter enligt taxa som fastställs av kommunfullmäktige 12.3 Beslut om att återkalla tillstånd för färdtjänst om förutsättningar för tillstånd inte längre finns 12.4 Beslut om tillstånd till riksfärdtjänst 12.5 Beslut om ersättning för riksfärdtjänstresa enligt förordning som fastställts av regeringen 12.6 Beslut om att återkalla tillstånd för riksfärdtjänst om förutsättningar för tillstånd inte längre finns 12.7 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till förvaltnings- och kammarrätt rörande färdtjänst eller riksfärdtjänst där ursprungsbeslutet fattats av handläggare Handl Handl Handl Handl Handl Handl EC 7, 9 Lag om färdtjänst 10, 11 Lag om färdtjänst 12 Lag om färdtjänst 5, 7 Lag om riksfärdtjänst 8 Lag om riksfärdtjänst 9 Lag om riksfärdtjänst 16 Lag om färdtjänst 32

131 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lena Lundin Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning målstyrning och roller Social- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Utvärderingen av policy för målstyrning och roller godkänns. 2. Utvärderingen delges kommunstyrelsen. 2. Sammanfattning Kommunfullmäktige antog Policy för målstyrning och roller i Oxelösunds kommun. Policyn reviderades Social- och omsorgsförvaltningen samt Äldreomsorgsförvaltningen har utvärderat hur policyn fungerat i facklig samverkan Följande synpunkter framkom: Vision anser att det är viktigt med öppenhet, förtroende och tillit till varandra samt att ta vara på medarbetarnas idéer och tankar och att inkludera medarbetarna på ett tidigt stadium vid förändringar i verksamheten. Vårdförbundet instämmer med Vision. Enligt Kommunal är det svårt att avgöra på vilken nivå vissa frågor ska lyftas. Men att målet ska vara att samverka så tidigt som möjligt så att verksamheten hinner landa och att riskbedömningar m.m. kan genomföras i god tid. Kommunal anser även att komplexa ärenden har vid tillfällen hanterats bra så att medarbetarna kan få bästa möjliga stöd. Som exempel kan samarbetet kring skyddsombud nämnas, kampanjen inom hemtjänsten har gett bra resultat. Vård- och omsorgsnämnden utvärderade policyn vid sammanträdet : Policyn är känd av ordinarie ledamöter, dock inte självklart för ersättare och nytillkomna. Spelreglerna upplevs vara tydliga och klara. Dokumentet är bra som sådant. Efterlevs spelreglerna? ledamöterna gav uttryck att de gjorde så. De upplevde även att tjänstemännen var lojala mot fattade politiska beslut. Slutsats: En tydligare introduktion av dokumentet för alla nya politiker önskades. Cheferna inom Social- och omsorgsförvaltningen samt Äldreomsorgsförvaltningen svarade enligt nedan vid sin utvärdering : Ungefär hälften av cheferna känner till dokumentet. Övriga sa sig känna igen det men var inte närmare bekanta med innehållet. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

132 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Dokumentets beskrivning av spelreglerna uppfattas tydligt och klart. Spelreglerna följs inte alltid och det gäller såväl tjänstemän som politiker. Om det händer är det inte uppsåtligt. Det finns gråzoner som kan vara knepiga att förhålla sig till. Övrig kommentar: Spelreglerna behöver göras mer kända för all personal. Katarina Haddon Förvaltningschef Social- och omsorgsförvaltningen Titti Kendall Förvaltningschef Äldreomsorgsförvaltningen Lena Lundin Enhetschef Social- och omsorgsförvaltningen Beslut till: KS (FK)

133

134

135

136

137

138

139

140

141 Sammanträdesprotokoll Blad1(1) Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämnden (17) Dnr VON Redovisning av delegationsbeslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Redovisning av delegationsbesluten godkänns. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt i vissa frågor till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av Vård- och omsorgsnämnden antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till Vård- och omsorgsnämnden. Redovisningen innebär inte att Vård- och omsorgsnämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det Vård- och omsorgsnämnden fritt att återkalla en lämnad delegation. Vård- och omsorgsnämnden föreläggs utövad delegationsrätt från Biståndshandläggare/ november Särskilt boende, hemtjänst, matdistr, larm, enhetschef daglig verksamhet, korttidsvistelse Avgiftshandläggare/ november Avgiftsbeslut, färdtjänst, riksfärdtjänst, färdtjänsthandläggare LSS-handläggare november Personlig assistans, daglig verksamhet, korttidsvistelse, ledsagarservice, kontaktpers Socialtjänst IFO okt-nov Försörjningsstöd, utredn, behandling Förvaltningschef Beslut stadigvarande serveringstillstånd Von au Protokollsutdrag beslut Protokollsutdrag beslut Von au 203-granskning delegationsbeslut Utdragsbestyrkande

142 BALANSLISTA VON 1 (2) Datum B = Beslutsärende med tjänsteskrivelse MI = Muntlig information Ärendemening / ärendenummer Ansvarig Beslutsdatum och Uppdrag/sammanfattning B/MI Uppdrag klart/återrapportering Ekonomisk uppföljning Pål Näslund Uppföljning varje månad muntlig föredragning MI Varje nämnd Kö till särskilt boende Titti Kendall Muntligt redovisning MI Varje nämnd Hemtjänsten Titti Kendall Muntlig redovisning MI April, augusti och december Redovisning åtgärder/orsaker sjukskrivningtal Titti och Katarina MI April, augusti och december Utredning om möjligheten att införa utbildade B Q vårdbiträden inom äldreomsorgen i Välfärdsteknik Titti Kendall Plan för fortsatt införande MI Q Socialtjänst och skola i samverkan Taxor 2018 Avgift för boendestöd Katarina Haddon Katarina Haddon Uppdrag att arbeta fram förslag hur skolan och socialtjänsten kan samverka att arbeta förebyggande för elevernas bästa Förvaltningschefens får i uppdrag att undersöka om avgiften för boendestöd kan reduceras eller helt tas bort för att brukare inom funktionsstöd ska i större utsträckning använda sig av boendestöd. B Q B Q VON Utredningsuppdrag gällande dagverksamhet Konsekvensbeskriva vad detta skulle bli för mervärde för brukaren och vad det skulle medföra för kostnadsökningar för nämnden. Titti Kendall Socialchefen får i uppdrag att utreda möjligheten att vid beviljande av dagverksamhet även bevilja fria alternativt subventionerade resor till verksamheten. B Q Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

143 2 (2) Datum Utreda hur ökad möjlighet att delta i dagverksamhet påverkar brukarens mående och om behov av hemtjänst eller särskilt boende minskar eller skjuts på framtiden med denna insats. Utreda de ekonomiska konsekvenserna vid uppskjutet behov av hemtjänst och särskilt boende.

144 ÿ12345ÿ789ÿ7734ÿ