Är du intresserad av kontorsplats nära hemmet? Hur ska vi använda våra lokaler? Budgeten för 2011 klar. Föreningens stämma Nr.

Transkript

1 Vi i Bränneriet Brf Bränneriets medlemstidn. Utg. K Lövgren Nr. 3 februari 2011 Hur ska vi använda våra lokaler? Är du intresserad av att ingå i en arbetsgrupp som arbetar med att få liv i föreningens lokaler med ett sunt ekonomiskt hänsynstagande? Kom då till Åttingen den 23 mars kl Vid mötet kommer vi att informera om vilka lokaler föreningen har och deras nuvarande användning. Även om du inte vill ingå i arbetsgruppen är du välkommen att ta del av presentationen. Om du vill vara med i arbetsgruppen men saknar möjlighet att delta på mötet så kan du anmäla ditt intresse per e-post till styrelsen eller lapp i styrelsens brevlåda på Reimersholmsgatan 29, 1tr. e-post: styrelsen@branneriet.se Kontaktperson: Kristina Lövgren kvällstid men inte efter kl Föreningens stämma 2011 Vi planerar att föreningens ordinarie årsmöte kommer att hållas torsdagen den 12 maj På torsdagen innan, den 5 maj, planerar vi ett informationsmöte i Åttingen om föreningens ekonomiredovisning. Är du intresserad av kontorsplats nära hemmet? Styrelsen har förstått att ett antal personer är intresserade av att ha tillgång till en kontorsplats nära hemmet, d.v.s. någonstans inom brf Bränneriets lokaler. För att undersöka intresset ytterligare för detta och möjligheten att bilda en ekonomisk förening som kan hyra lokalen och hantera det praktiska inbjuder härmed Styrelsen intresserade till en träff i lokalen bredvid Coop den 24 mars kl Kontaktperson för styrelsen är Anders Åkeson. Han nås via styrelsens e-post styrelsen@branneriet.se eller kvällstid på men inte efter kl Budgeten för 2011 klar Styrelsen har under hösten gjort en budget för 2011 och uppdaterat femårsbudgeten. Budgeten är en balanserad budget där utgifter och intäkter balanserar varandra. Budgeten visar om inget oförutsett inträffar att vi har oförändrade månadsavgifter även under Redaktionen: Olof Ekström, 47an, Dan Lundberg, 73an.

2 2 ViB Insändare: För sophämtningens och allas vårt bästa Trots att mycket återstår har vintern redan nu varit lång och hård mycket snö och halka. Detta har bl a inverkat på sophämtningen från det stora grovsoprummet vid Garageplan, det s.k. containersoprummet, genom att lastbilarna ibland haft svårt att komma till detta utrymme. Resultatet har blivit inte bara fyllda utan helt överfyllda containrar, vilket ökat på sophämtarnas besvärligheter än mer! Samtidigt drabbas naturligtvis alla vi som vill utnyttja detta förträffliga soprum Enda sättet att undvika dessa problem är att vi, särskilt under vintertid, undviker att fylla på en redan fylld container. Du som kommer till grovsoprummet med grejer och finner att befintlig container redan är fylld bör alltså helt enkelt avstå från att lasta i mer, för att i stället ta med dig de medförda soporna därifrån. Kanske känner du till något annat avlämningsställe, eller också får du återvända till vårt containerrum någon dag senare. Inte så roligt, men nödvändigt om sophämtarna och därmed vi själva ska slippa ökade svårigheter! Energigruppen tar time-out Energigruppen lämnade i höstas efter 1,5 års arbete ett antal förslag för att göra Bränneriet grönare och energieffektivare till styrelsen. Förslagen summerades i ViB 12, och presenterades för boende inför ett väl besökt möte den 16 september 2010 i Åttingen. En del av förslagen var helt färdiga, till exempel har brf Bränneriet beviljats medel för att sätta upp solceller, andra förslag hade tålts att arbeta vidare med, vilket vi var inställda på. Sedan kom styrelsens svar i ViB 16. Vi har ett antal invändningar i sak mot vad styrelsen skriver, men vi ser ingen större mening med att föra en skriftlig debatt. Styrelsen har klargjort att den inte vill ha någon dialog, så för närvarande saknas förutsättningarna för energigruppen att fortsätta. Vi tackar därför för oss för tillfället. Däremot är vi öppna för att bjuda på vår kunskap och vårt engagemang, när vi har en styrelse som uppskattar och värderar ett samarbete. För energigruppen Fredrik Lundberg Margot Granvik Stefan Strid Fredrik Goliats Ulf Kastengren Bo Juslin Henry Holmberg (Malte Cederström har ingått i Energigruppen avstår från att underteckna) En sopkommentar från red. Det som beskrivs för containern här till vänster gäller naturligtvis även om något av våra andra grovsoprum blir fulla.

3 ViB 3 Styrelsen svarar Energigruppen: Under november 2010 redovisade styrelsen i Vi i Bränneriet (nr 16) sina ställningstaganden till de olika förslag eller idéer som den ideellt arbetande Energigruppen (E-gruppen) hade bidragit med fr.o.m. hösten Denna redovisning från styrelsen, under rubriken Ja till renare och billigare energi men hur? repeteras i detta nummer av ViB. Detta för att så många medlemmar som möjligt ska ha haft möjlighet att läsa bakgrunden till det nu aktuella inlägget från E-gruppen, rubricerat Energigruppen tar time-out. Av styrelsens ovan nämnda artikel framgår att E-gruppen har lämnat förslag/ idéer på sju olika områden, allt-ifrån försök med solceller till installation av avfallskvarnar i våra kök. Vad gäller ett av förslagen, övergång från fjärrvärme till egen bergvärmeanläggning, har styrelsen beslutat att under 2011 både reservera medel för och starta en förstudie som kan ge underlag för upphandling av en sådan anläggning. Vad gäller detta förslag har styrelsen alltså ställt sig direkt positiv! Det enda förslag som mer definitivt har avvisats gäller installation av avfallskvarnar i föreningens regi, av skäl som också redovisats. Mellan dessa ytterligheter finns åtgärdsförslag som styrelsen valt att åtminstone inte i dagsläget försöka arbeta vidare med, p. g. a. olika osäkerheter eller svårigheter. Hit hör förslagen om solceller respektive byte till moderna fönster. En tredje kategori av ställnings- taganden innebär påpekanden om att vissa åtgärder redan har påbörjats, t ex i fråga om närvarostyrd belysning och förbättrad ventilation i fastigheterna. Återstår så idén om mätning av varmvattenförbukningen i varje enskild lägenhet. Här har styrelsen uttalat att frågan är tillräckligt intressant för att utredas vidare, även om beslut om detta ännu inte har fattats. Mot denna bakgrund finner styrelsen det svårt att förstå E-gruppens uttalanden om att vi skulle ha klargjort att vi inte vill ha någon dialog med gruppen, liksom att vi inte uppskattar och värderar ett samarbete. Vi har fått ett idéunderlag som vi självfallet både uppskattar och sätter värde på. Vi kan dock nu konstatera att de genomförbara formerna för fortsatt samarbete efter denna inledande fas borde ha diskuterats och klargjorts långt tidigare. Kanske har styrelsen tagit det som alltför givet att inte alla idéer och förslag kan realiseras, i varje fall inte samtidigt. Härtill finns förstås varken tid eller ekonomiska resurser! Varje förslag från E-gruppen, liksom förslag från styrelsens medlemmar, måste bedömas med hänsyn till prioritet, funktion och ekonomi i relation till andra nödvändiga underhållsåtgärder, förbättringar och/eller investeringar. Det är inte heller förenligt med styrelsens förpliktelser att utan vidare överlåta upphandlingar av olika tjänster, t ex entreprenader, till utomstående. Vad sakförhållanden av här nämnda slag betyder för möjligt samarbete med en arbetsgrupp utanför styrelsen borde som sagt ha diskuterats från början. Under alla förhållanden behöver dessa frågor diskuteras när den inledande idégivar-fasen nu är genomförd. Låt oss försöka finna tid för en sådan diskussion!

4 4 ViB Utdrag ur Vi i Bränneriet nr : Ja till renare och billigare energi men hur? I ett septembernummer (nr 12/2010) av Vi i Bränneriet, liksom vid ett särskilt informationsmöte i Åttingen den 16 september, presenterade den s.k. Energigruppen sina funderingar kring olika sätt att uppnå renare och billigare energi. Gruppen har varit verksam under ca ett år och består av ideellt arbetande medlemmar/boende i vår förening. Den första förstudien, vilken gällde solceller, presenterades för styrelsen under förra hösten. Därefter fick styrelsen under juni i år en sammanfattning av olika förstudier, samt under hösten en rapport om bergvärme. Dessa avrapporteringar har diskuterats av styrelsen vid några sammanträden. Särskilt skedde detta vid ett sammanträde den 24 oktober 2010, då vi tog beslut om hur vi skulle ställa oss till de olika förslagen rörande energisatsningar. Dessa ställningstaganden, vilka naturligtvis är långt ifrån okomplicerade, vill vi här försöka redogöra något närmare för. De ställningstaganden som främst redovisas närmare här avser förslag från Energigruppen på följande områden: Försöksinstallation av solceller på ett av våra platta tak Installation av moderna fönster Installation av avfallskvarnar i våra kök Utbyte av nuvarande fjärrvärme mot värme från egna bergvärmepumpar Härutöver har diskussioner och arbeten utförts kring energibesparande förslag inom följande områden: Närvarostyrd belysning i trapphusen Styrning och reglering av ventilationen i fastigheterna Införande av individuell mätning av förbrukningen av varmvatten, dvs. mätning av förbrukningen i varje enskild lägenhet. Närvarostyrd belysning och åtgärder rörande ventilationen ingår som delar av projekt som styrelsen redan har inlett, vilket kort berörs i slutet av denna artikel. Frågan om individuell mätning av varmvattenförbukningen har vid olika tillfällen diskuterats av styrelsen, utan att något beslut har fattats. Frågan har ett tillräckligt stort intresse för att studeras/utredas vidare. Solceller Enligt rekommendation från Energigruppen har styrelsen lämnat in en ansökan om statsbidrag för installation av solceller på taket till en av våra 17 hus/uppgångar. Ansökan har beviljats och bidraget täcker 60% av den beräknade kostnaden för den aktuella installationen. Motivet för ansökan var att styrelsen ville hålla dörren öppen för en fortsättning av projektet solceller. Den nämnda installationen skulle dock inte ge mer ström än vad som motsvarar grundförbrukningen för trappuppgångsbelysning och fläktar i 2 3 uppgångar. Med andra ord innebär alltså denna åtgärd ingen lösning för hela föreningen, men kunde i bästa fall ge lite erfarenheter. Något betydande tillskott av grön energi kommer den dock inte att ge. Till bilden hör också att villkoren för bidraget är milt sagt tuffa arbetena ska vara påbörjade detta år och avslutade senast den 30 september 2011! Styrelsen bedömer denna tidsplan som omöjlig att hålla, bl.a. därför att montering av solceller på taket kan innebära så väsentliga förändringar för många boende att det krävs beslut på ett årsmöte. Styrelsen i sig har inte heller den tid till förfogande som krävs för ett genomförande inom den påbjudna tidsplanen. Ekonomiskt sett är det tveksamt om installation av solceller lönar sig ens med det statliga bidraget - och utan detta bidrag är denna satsning helt ohållbar, i varje fall med dagens prisbild. Här delar styrelsen Energigruppens uppfattning. För närvarande finns inga politiska beslut om ytterligare bidrag längre fram i tiden i denna fråga är alltså osäker-

5 ViB 5 heten mycket stor. Vad som händer med priserna för solceller vet vi inte heller, men troligen sker ingen betydande prissänkning under de närmaste åren. Vilket i så fall betyder att beroendet av statliga bidrag kvarstår under överskådlig tid, samtidigt som vi inte vet om dessa bidrag kommer att finnas tillgängliga och vilken nivå de har. Styrelsen vill undvika att vi tvingas till olika solenergilösningar i föreningens fastigheter då detta kan leda till en rad problem i framtiden. I dagsläget finns ingen strategi för solceller som innefattar samtliga fastigheter och anger åtgärder om ekonomiska bidrag uteblir. Mot den beskrivna bakgrunden har styrelsen beslutat att under de närmaste åren inte företa någon installation av solceller, utan att i stället låta frågan vila. Moderna fönster Energigruppen har diskuterat vad som kan åstadkommas med utbyte av våra 30 år gamla fönster och då påpekat möjligheterna till kraftigt minskat värmeläckage, bullerdämpning för dem som bor i utsatta lägen, minskad värmeinstrålning i söderlägen samt att självtvättande glas (ytan utåt) möjligen kan erhållas. Man har dock också påpekat vissa problem för föreningen, såsom att få en överblick över vad de boende vill ha och hur kostnaden ska fördelas mellan föreningen och innehavarna av bostadsrätterna. Styrelsen har i sin diskussion tagit hänsyn till att befintliga fönster i princip är underhållsfria och har en livslängd på över 50 år. Detta enligt gällande underhållsplan. Enligt föreningens stadgar fördelar sig underhållsansvaret för fönstren på följande sätt: Bostadsrättsinnehavaren svarar för inre målning, målning mellan karmar, glas, kitt, beslag och tätning. Föreningen svarar för karm, båge och yttre målning. Yttre bågen är av aluminium och behöver inte målas. Under senare år har föreningen i snitt reparerat en eller två fönsterbågar per år, Med hänsyn till det totala antalet fönster i våra fastigheter (gissningsvis drygt 2000 fönster) är reparationsmängden alltså mycket liten. Energigruppen rekommenderar vidare utredning av fönsterfrågan. Styrelsenhar beslutat att i dagsläget inte planera något utbyte av fönster. Avfallskvarnar Dessa kvarnar, placerade i köken, används för malning av biologiskt avfall såsom potatisskal och kaffesump. Energigruppen påpekar att avfallet i reningsverket omvandlas till biogas för bilar och bussar och att utsläppen av kväve till Östersjön minskar. Minskad sophämtning förefaller kunna betala kostnaden för kvarnarna, enligt Energigruppen. Styrelsens uppfattning är att installation av avfallskvarnar får anses ligga inom varje bostadsrättshavares ansvar. Om i stället föreningen tar på sig tar på sig investeringen och underhållsansvaret måste detta föregås av ett stämmobeslut. Styrelsen har vidare noterat de krav som installationer i föreningens regi skulle medföra: Tillträde till varje lägenhet, varierande installationer beroende på hur kök har byggts om, hänsyn till dem som inte vill ha en avfallskvarn inmonterad, etc. Också vårt befintliga avloppssystem innebär vissa problem redan i dag, såsom stopp p.g.a. tvära krökar, långa partier av horisontella rör samt små rördimensioner. Vi försöker förhindra stopp genom regelbunden spolning av stammarna. Styrelsens bedömning är att avfallskvarnar skulle öka detta underhållsbehov. Vad gäller frågan om minskad sophämtning skulle kunna betala kostnaden för avfallskvarnar beaktar styrelsen att våra

6 6 ViB vanliga hushållssopor tas om hand av en sopsuganläggning, gemensam för alla bostadsföreningar och Micasa på Reimersholme. För denna anläggning betalar varje fastighet efter sitt andelstal, vilket bygger på den totala bostadsytan i husen. Betalningen har alltså inget direkt att göra med antalet lägenheter, eller hur många ton soporna från en förening väger. Styrelsen bedömer det som en mycket svår process att ändra på denna kostnadsfördelning inom sopsugssamfälligheten. I varje fall det ekonomiska incitamentet för avfallskvarnar framstår som tämligen obefintligt. Inte heller betalar Stockholm Vatten något för att avloppen ger mer biogas vid rening. Styrelsen har beslutat att inte gå vidare med frågan om avfallskvarnar. Bergvärmepumpar Energigruppen har i sin rapport om bergvärmepumpar rekommenderat styrelsen att gå vidare med projektering, kostnadsberäkning och begäran av offerter. Bergvärme får anses vara en etablerad teknik som under lång tid använts i både mindre och större anläggningar. Exempelvis värms över 5% av Sveriges villor med bergvärme, liksom flera större anläggningar såsom köpcentra. Av Bränneriets omsättning utgör vår nuvarande fjärrvärme ca 11%. Detta innebär att fjärrvärmen är en stor kostnadspost den näst största driftkostnaden, bara tomträttsavgiften är numera större. Härmed blir uppvärmningen av våra fastigheter en viktig punkt för föreningen att arbeta med. Den enkla studie som hittills gjorts indikerar att investeringen är stor, men styrelsen bedömer att investeringen har en lång ekonomisk livslängd och en rimlig återbetalningstid, betraktad med ett fastighetsperspektiv. Att utnyttja bergvärme har dessutom en stor grön effekt, som nog inte är oväsentlig med tanke på fastigheternas framtida värde och anseende. Det finns dock osäkerheter, t ex i fråga om vilken taxa som Fortum kommer att tillämpa när de bara får leverera spetsenergin i de lägen när förbrukningen är som störst. Med ovanstående bedömning anser styrelsen därför att föreningen skall investera i en teknisk och ekonomisk förstudie som kan leda fram till ett upphandlingsunderlag för en bergvärmeanläggning. Efter det att en förstudie gjorts kommer det att krävas stämmobeslut för att möjliggöra denna installation. Övriga frågor a) närvarostyrd belysning har redan aktualiserats i samband med den renovering av trapphusen som befinner sig i ett inledande skede. Åskådningsexempel på ommålning och ny belysning finns att se i Rhg 39, plan 1-3. b) ventilationen är också under åtgärd, genom den omfattande kanalrensning som pågår. Direkt efter rensningen balanseras sedan ventilationen så att den uppfyller normerna. I nästa steg följer också åtgärder i fråga om styrning och reglering.

7 ViB 7 Information från Stockholms Brandförsvar:.

8 8 ViB TILL ALLA ANVÄNDARE AV SOP- NEDKASTEN PÅ REIMERSHOLME Som Ni förhoppningsvis känner till så är samtliga sopnedkast på ön anslutna till en central sopsuganläggning som transporterar bort cirka 30 ton avfall per månad från alla oss boende. Terminalen som samlar upp allt detta ligger nere vid kanalen i den östra delen av Reimersholme. Transportledningarna är endast 40 cm i diameter vilket gör att stora och felaktiga sopor kan fastna och orsaka mycket besvärliga stopp i markledningarna. Tänk därför på följande: Avfall innehållande flytande ämnen får under inga förhållande kastas. (korrosionsrisk och kletiga rör) Ej heller får man kasta glas. (slitagerisk och det kan orsaka uppbyggnad av glasberg i rören) Tidningar samt förpackningar av kartong, wellpapp, hårdplast, glas och metall skall kastas vid återvinningsstationen på Reimersholmsgatan eller där speciellt utrymme finns för sådant avfall. I sopnedkasten får endast kastas väl förpackade sopor som lätt går in genom inkastluckan. Samtliga Bostadsrättsföreningar och Micasa Fastigheter i Stockholm AB betalar, i förhållande till sina andelstal, i m 2 total bruksarea, för drift av sopsugen samt borttransport och destruktion av avfallet.