Utbildningsnämnden kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning ärende 1 13 Dnr: NUT 2015/1:006

Transkript

1 Kallelse / Underrättelse Utbildningsnämnden Utskicksdatum Utbildningsnämnden kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning ärende 1 13 Dnr: NUT 2015/1:006 Tid: Onsdag den 9 december 2015 kl. 13:00 cirka 17:00 Plats: Oden, Parkgatan 4, Alvesta Ledamöter Lars-Olof Petersson (S) ordförande Ilich Idensjö(S) Adelisa Barakovic (S) Rolf Marklund (S) Mats Nilsson (C) 1:e vice ordförande Jonas Engkvist (C) Gunilla Gustafsson (M) Björn Tisjö (M) 2:e vice ordförande Anne Grotmaak (V) Magnus Svensson (AA) Tommy Ernemyr (SD) Ersättare Ingrid Salmonson (C) Åsa Kjellsson(C) Vakant (S) Britta Bünger (FP) Phlogi Ludiongo (S) Hanna Evelyndotter (MP) Anne Johansson (M) Helen Gustavsson (M) Tommy Everthsson (AA) Andreas Danforth Kullman (S) Thomas Falk (SD) Om du inte kan närvara på mötet kallar du snarast din ersättare. Därefter anmäler du förändringen Eva Jullia via e-post: eva.jullia@alvesta.se eller telefon:

2 Kallelse / Underrättelse Utbildningsnämnden Utskicksdatum Förteckning över Utbildningsnämndens ärenden den 9 december Närvaro 2. Godkännande av dagordningen 3. Informations- och diskussionsärende 4. Utbildningsnämndens IT-strategi 5. Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå 6. Information om Strategisk förstudie över utbildningsnämndens verksamheter i Alvesta tätort Utbildningsnämndens mål Budgetuppföljning t.o.m. oktober Budget 2016 och plan Internkontroll sammanställning 11. Utbildningsnämndens sammanträdesplan Redovisning av delegationsbeslut 13. Meddelanden

3 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (13) UN Dnr 2015/ Informations- och diskussionsärende 3 Redogörelse Ordförande Lars-Olof Pettersson (S) informerar T.f. förvaltningschef Gunilla Kaij Bevheden informerar - Lokalsituationen på Mohedaskolan, Dnr 2015/ Lokalsituationen på Prästängsskolan, Dnr 2015/ Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

4 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (13) UN Dnr 2015/ Utbildningsnämndens IT-strategi Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, Förslag till IT-strategi med IT-plan 2016, Redogörelse Utbildningsnämnden beslutade i UN 20/ att ge Utbildningsförvaltningen i uppdrag att arbeta fram ett förslag till en IT-strategi. Förslaget är framtaget av förvaltningens IT-utvecklare Carolina Sanderberg och är avsett att fungera som vägledning och stöd för de pedagogiska verksamheternas planering och utveckling. Strategin innehåller långsiktiga övergripande mål vilka konkretiseras genom definierade arbetssätt och praktiska åtgärder i IT-planen. Beredning i UN AU 69/2015 Arbetsutskottet föreslår att utbildningsnämnden beslutar: 1. IT-strategin antas, för att gälla från beslut år 2015 till IT-planen antas, för att gälla till Beslut Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

5 Ärende Dnr NUT 2015/ (1) Utbildningsförvaltningen Carolina Sanderberg carolina.sanderberg@alvesta.se Tjänsteskrivelse Utbildningsnämnden beslutade tidigare i år att ge Utbildningsförvaltningen i uppdrag att arbeta fram ett förslag till en IT-strategi (dnr 2015/ ). Förslaget är framtaget av förvaltningens IT-utvecklare och avsedd att fungera som vägledning och stöd för de pedagogiska verksamheternas planering och utveckling. Strategin innehåller långsiktiga övergripande mål vilka konkretiseras genom definierade arbetssätt och praktiska åtgärder i den innehållande IT-planen. Genom en IT-strategi skapas ett gemensamt förhållningssätt och en tydlig samsyn på hur vi vill arbeta med IT och lärande i Alvesta kommun samt säkrar en verksamhet som bedrivs på både vetenskaplig och lagligenlig grund Revideringscykel IT-planen med mål och åtgärder ska utvärderas och revideras varje år. IT-strategin revideras vartannat år eller vid behov när något styrdokument ändras. På så sätt blir dokumenten levande då de ständigt förbättras och utvecklas med en stark förankring i verksamhetens vardag och behov. Förslag till beslut 1. IT-strategin antas gälla från beslut år 2015 till IT-planen antas gälla Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Webbplats E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx utbildning@alvesta.se

6 Utbildningsförvaltningens IT-STRATEGI Stöd och vägledning i planering och genomförande av Utbildningsförvaltningens olika verksamheter Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx utbildning@alvesta.se

7 2 (16) Förord IT-strategin ska fungera som vägledning och stöd för de pedagogiska verksamheternas planering och utveckling. Strategin innehåller långsiktiga övergripande mål vilka konkretiseras genom definierade arbetssätt och praktiska åtgärder i den innehållande IT-planen. Genom detta skapas ett gemensamt förhållningssätt och en tydlig samsyn på hur vi vill arbeta med IT och lärande i Alvesta kommun. IT-planen med mål och åtgärder, dvs vad vi vill åstadkomma och hur det ska förverkligas, ska utvärderas och revideras varje år. IT-strategin revideras vartannat år eller vid behov när något styrdokument ändras. På så sätt blir dokumenten levande då de ständigt förbättras och utvecklas med en stark förankring i verksamhetens vardag och behov. IT-strategin och den åtföljande IT-planen utgår ifrån läroplaner, styrdokument och nationella riktlinjer som reglerar Utbildningsförvaltningens verksamheter. Dessa är: Skolverkets läroplaner (Lpfö 98, Lgr11, Lgrsär11 m fl) SKL:s strategi för esamhället SKL:s handlingsplan för esamhället Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande Länsgemensam handlingsplan för användning av digitala verktyg i Kronobergs län Personuppgiftslag (1998:204) Skollag (2010:800) Barnkonvention (Unicef) Begreppet digitala verktyg används i dokumentet som ett samlingsnamn på de slags digitala artefakter som kan användas för lärande, det kan handla om fysiska redskap så som datorer, lärplattor och mobiltelefoner såväl som digitala plattformar, tjänster, program eller appar. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

8 3 (16) Bakgrund Värdegrund Skolans uppdrag är att hjälpa elever inhämta och utveckla kunskaper och värden som ska främja lusten att lära livet ut (Skolverket, 2011, s 7). Människors lika värde, demokrati och frihet under ansvar är den värdegrund skolan byggs på. Målet är att fostra ansvarsfulla empatiska medborgare rustade för ett livslångt lärande i en snabbt skiftande och komplex värld (Skolverket, 2011). I vårt samhälle är digital kompetens nödvändig för individens fortsatta lärande vilket ställer krav på kunskap om ansvar och lagliga begränsningar i digitala miljöer. Likaväl som skolan kommunicerar en tydlig värdegrund genom analoga verksamheter måste barn och unga tidigt fostras in i samma värdegrund när de agerar, kommunicerar och lär sig i digitala miljöer. Det livslånga lärandet I takt med att tekniken utvecklas och kunskapsnivåerna i samhället ökar blir resultatet att vi inte längre en gång för alla kan skaffa oss kunskap och kompetenser som räcker för ett helt yrkesliv. Det finns därigenom ett behov av att utveckla nya slags förmågor och egenskaper hos elever för att kunna bli attraktiva på arbetsmarknaden. Det livslånga lärandet beskrivs som en helhetssyn på ett lärande som sker både formellt och informellt livet ut. Individen måste ta ett större ansvar för sin egen informationshämtning då kompetens och kunskap betraktas som en färskvara (Skolverket, 1999). Våra digitala verktyg ger oss möjlighet att hitta information och svar på våra frågor när som helst på dygnet. Mängden av data och dess konstanta tillgänglighet gör det angeläget för oss att kunna sålla, kritiskt granska och ta till oss det som är relevant. Europaparlamentets (2007) beskrivning av nyckelkompetenser för ett livslångt lärande nämner digital kompetens som väsentlig. Den definieras som förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. (Europeiska gemenskaperna, 2007, s7). Vi behöver därför utveckla en skola där undervisningen stödjer elevernas utveckling av de kunskaper och färdigheter som framtiden kräver. Digitala kompetenser är en viktig del i detta (Lindström, 2012). Skola på vetenskaplig grund Historiska föreställningar kring IT och lärande har beskrivit hur tekniken skulle kunna ersätta läraren, att individualiseringen och motivationen skulle öka och så småningom även hur skolan och klassrummet skulle kunna avvecklas (Säljö, 2009). Kvarlevor av dessa idéer har i kombination med ständig teknisk utveckling lett till en överdriven optimism och tilltro till teknikens användning och funktion i dagens skolor. Det har snarare visat sig vara komplext att implementera teknik i en sedan länge väl etablerad social praktik. Resultatet har blivit spänningar mellan rådande rutiner och hur man ska använda de digitala verktygen (Tallvid, 2015). Utvärderingar och studier visar dock att övergripande förändringar sker långsamt. Även skolor som kan framhållas som goda exempel visar stora skillnader klassrum emellan (Lindström, 2012). Anledningarna till detta är flera men de mest styrande faktorerna handlar inte enbart om brist på teknisk kompetens utan främst brist på kompetens kring hur man använder tekniken pedagogiskt i sin ämnespraktik (Tallvid, 2015). Det är därför av vikt att betrakta implementering av digitala verktyg i undervisningen som ett förändringsarbete. Framgångsrika förändringsar- Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

9 4 (16) beten är tidskrävande och bygger på delaktighet då alla medarbetare medverkar för att göra förändringsarbetet till en naturlig del av det dagliga uppdraget (Grönlund 2014). Att anta att undervisningen per automatik utvecklas eller reformeras som ett resultat av implementering av digitala verktyg saknar stöd i forskning. Likaså är direkta förväntningar på högre måluppfyllelse ett sätt att missrikta fokus. Barn som inte kan läsa blir inte bättre läsare av att få tillgång till böcker, precis som barn inte utvecklas kunskapsmässigt genom att få tillgång till digitala verktyg. Pedagogens roll kommer alltid vara den viktigaste när det gäller hur vi får eleverna att uppnå bättre resultat. Den senaste en-till-enforskningen visar att de förändringar som sker är andra än de vi traditionellt sett brukar mäta. I en sådan undervisningsmiljö sker en fokusförskjutning från elevernas förutsättningar att möta skolan till skolans kompetens att möta eleverna. Lärarrollen utvecklas till att främst fungera som guide och handledare i att hjälpa eleverna utveckla analysförmåga och kritiskt tänkande. Mer tid till individuella samtal och diskussioner skapar möjlighet till flexibilitet och spontanitet. Sådan undervisning visar sig också inbjuda till samarbete och samlärande samt skapa ett ökat entreprenöriellt lärande då eleverna genom motivation, kreativitet och nyskapande driver sin egen kunskapsutveckling (Kroksmark, 2013). Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

10 5 (16) Formella krav Skollagen ställer krav på att det ska finnas utrustning som behövs för att bedriva utbildningen utefter dess syfte samt att elever ska ha tillgång till lärverktyg som krävs för en tidsenlig utbildning (SFS 2010:800). Läroplanerna beskriver hur skolan ska ge eleverna de kunskaper de behöver för att fungera optimalt i ett komplext samhälle med hög förändringstakt, vilket ställer nya krav på informationshantering, flexibilitet, kommunikationsförmåga så väl som förmågan att kunna omsätta kunskap till praktik. De betonar också vikten av att eleverna utvecklar förmåga till kritisk granskning av fakta och konsekvenstänkande (Skolverket, 2011). Barnkonventionen visar hur barn har rätt att få tillgång till information via Internet och andra medier och hur de har rätt att delta i sådana kommunikativa sammanhang. (Unicef, 2011) Den länsgemensamma handlingsplanen för användning av digitala verktyg fokuserar både på hur barns användning av digitala verktyg är en naturlig del av deras utveckling av färdigheter och förmågor samt att förskola och skola har en viktig roll i att förebygga och minska ohälsa kopplat till sådan användning (Region Kronoberg, 2014). SKL:s strategi för esamhället beskriver hur modern teknik bör användas för att väcka intresse och motivation hos elever, bättre möta deras behov samt underlätta administration, dokumentation och kommunikation med hemmen. Även här poängteras att lärarnas kompetens kring hur de digitala verktygen används är avgörande för koppling mellan lärande och resultat. (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011). I SKL:s handlingsplan för esamhället beskrivs hur alla lärare och elever ska ha tillgång till moderna verktyg och Internet. Användning av administrativa system ska förenkla och effektivisera för läraren samtidigt som man möter ett upp behov av att elever och målsmän kan följa planering, skolarbete och måluppfyllelse på ett effektivt och säkert sätt. Det betonas också hur skolan ska utveckla den digitala kompetensens både hos barn/elever, lärare, ledare och andra medarbetare (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). Datainspektionen ger tydliga riktlinjer kring hur molntjänster ska användas i skolan. Genom att skolan väljer en extern leverantör för lagring av arbetsmaterial och dokumentation kommer både elever och lärares personuppgifter att behandlas av molntjänstleverantören. Varje personuppgiftsansvarig nämnd måste göra en egen bedömning av användningen och avgöra huruvida man följer kraven i Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) genom en Risk och Sårbarhetsanalys med fokus på hur personuppgifter behandlas. Personuppgiftsansvarig är alltid nämnden som ansvarar för skolverksamheten (Datainspektionen, 2015). Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) definierar personuppgifter såsom namn och personnummer men även andra uppgifter som kan avslöja en persons identitet. Även koder, fortkortningar och krypterade uppgifter räknas som personuppgifter som skyddas av lagen. Omdömen om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling räknas som känslig information. Om dessa lagras i ett IT-stöd gäller höga säkerhetskrav, dvs säker metod krävs vid inloggning (t ex BankID eller engångslösenord). Sker kommunikation över öppna nät så krävs dessutom en krypterad förbindelse (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

11 6 (16) Vision Skolorna i Alvesta kommun ska bedriva högkvalitativ utbildning på vetenskaplig grund, väl förankrad i aktuell forskning inom lärande, IT och kommunikation. Utbildningen har fokus på elevernas egen lust att lära där digitala verktyg skapar möjlighet för kreativitet, undersökande och analytiska arbetssätt där lärare och elever utvecklar kunskap tillsammans. Medskapade och ansvarstagande bör vara en röd tråd i utvecklingen av elevernas digitala kompetens vilket ger en god förutsättning för ett livslångt lärande. Övergripande mål Alla barn/elever i Alvesta kommun ska ha möjlighet att: 1. använda digitala verktyg som ett naturligt redskap för lärande i en likvärdig skola. 2. utveckla kompetens att söka, kritiskt granska och tolka information i digitala miljöer samt kunna använda digitala verktyg för att kommunicera, redovisa och utbyta information. 3. utveckla digitala kompetenser för att nå högre måluppfyllelse och förbereda för fortsatta studier. 4. få kunskap och förståelse för lagar som reglerar användande och hantering av digitalt material. 5. lära sig kommunicera och agera etiskt korrekt i digitala miljöer. 6. få tillgång till digitala verktyg anpassade efter den enskilde elevens behov och förutsättningar. 7. lära sig hur man använder digitala verktyg på ett hälsosamt och ergonomiskt sätt. De övergripande målen struktureras ner i mindre delmål och åtgärder vilka presenteras i ITplanen. Åtgärderna ska resultera i konkreta insatser som främjar ett utvecklat lärande för kommunens barn och elever. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

12 7 (16) Uppdragsfördelning Pedagogerna ska: o använda digitala verktyg för ökad undervisningskvalité och högre måluppfyllelse o med stöd av digitala verktyg bedriva en formativ undervisning som utvecklar barn och elevers nyfikenhet, kreativitet och lust att lära o bedriva undervisning på vetenskaplig grund genom att utveckla arbetssätt enligt aktuell forskning inom IT och lärande. o arbeta aktivt med såväl analog som digital värdegrund med fokus på källkritik, etik och säkerhet i digitala miljöer. o se till att barn/elever i behov av särskilt stöd, nyanlända samt elever i anpassad skolform använder digitala verktyg för att tillgodogöra sig utbildningen på ett likvärdigt sätt, med stöd och handledning av specialpedagoger, speciallärare, Skoldatatek, integrationssamordnare och studiehandledare. Skolledare ska: o föregå med gott exempel i användningen av digitala verktyg. o vara insatt i aktuell forskning inom IT och lärande för att utveckla verksamheten. o planera för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska stärka digital kompetens hos barn/elever och medarbetare. o utse pedagoger med IT-pedagogiskt ansvar och frigöra tid så dessa kan handleda och utveckla arbetet med digitala verktyg. o frigöra tid och resurser för fortbildning och kompetensutveckling. o ta hänsyn till digital kompetens vid anställning. o planera och utvärdera medarbetares IT-pedagogiska insatser och utveckling under medarbetarsamtal. o tillhandahålla vårdnadshavare information och möjlighet till dialog genom digitala verktyg. Utbildningsförvaltningen ska: o erbjuda elever och vårdnadshavare en digital lösning för att enkelt kunna ta del av pedagogisk dokumentation, planering och bedömning. o erbjuda lärare och elever en digital arbetsyta för lärande och kommunikation. o arbeta för att digital infrastruktur och drift motsvarar verksamhetens behov. o svara för att IT-strategin implementeras i verksamheterna genom det systematiska kvalitetsarbetets planering och uppföljning. o erbjuda stöd från Skoldatateket vid val av digitala verktyg till elever i behov av särskilt stöd. o tillhandahålla stöd från integrationssamordnare och specialpedagoger vid val av digitala verktyg för nyanlända elever med behov av språkstöd. o samordna pedagoger med IT-pedagogiskt ansvar, vilka ingår i den IT-pedagogiska gruppen, samt erbjuda dessa regelbunden kompetensutveckling/nätverksträffar med stöd och handledning av förvaltningens IT-utvecklare. o samordna övergripande kompetensutvecklingsinsatser för medarbetarna o ha en långsiktig ekonomisk planering för den digitala skolutvecklingen o ta hänsyn till digital kompetens vid anställning o säkerställa att verksamheterna bedrivs på lagenliggrund gällande lagring av känsliga uppgifter i molnbaserade tjänster och andra IT-stöd. o informera elever, vårdnadshavare och personal hur personuppgifter hanteras i verksamheternas digitala tjänster och system. o erbjuda verksamheterna support genom förvaltningens IT-vecklare. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

13 8 (16) Utbildningsförvaltningens IT-PLAN 2016 Nulägesbeskrivning Inom utbildningsförvaltningens verksamheter har en rad digitala satsningar gjorts genom åren togs ett politiskt beslut att alla elever i år 7-9 skulle få en personlig elevdator under sin studietid. Detta förverkligades 2011 då alla högstadieelever i kommunen utrustades med varsin PC. All undervisande personal inom grundskolan har också utrustats med en personaldator. Respektive enheter har dessutom gjort en rad olika lokala insatser i form av egna inköp av digitala verktyg, såsom interaktiva skrivtavlor, dokumentkameror, lärplattor eller digitala läromedel. Då flertalet skolor har visat sig vara intresserade av Google Apps for Education (GAFE) köptes 2014 en extern domän in för användning; edualvesta.se. I dagsläget finns ett antal administratörer som hanterar användarna i GAFE och alla elever i kommunen erbjuds genom detta gränssnitt en egen inloggning och epostadress. Användningen är på initiativnivå vilket innebär att vissa skolor står utanför. Likaså är de stor skillnad på hur och om lärarna använder sig av GAFE på de skolor som använder GAFE. Det finns än så länge inget formellt beslut på vilken typ av plattform som ska användas i verksamheten och det saknas också underlag för att säkerställa att GAFE motsvarar de krav som ställs på en lagstyrd pedagogisk verksamhet. Det finns därför ett behov av att genomgå en Risk och sårbarhetsanalys, rekommenderad mall finns framtagen av SKL, för att finna och motverka eventuella brister. I dagsläget finns inte heller någon gemensam strategi för hur man ska arbeta med formativ och summativ bedömning och hur denna ska lagras digitalt. Enheterna har hanterat detta på olika sätt vilket har resulterat i att vissa lärare använder egenskapade materiser inom GAFEs ramar vilket tangerar vad som är tillåtet enligt PuL. Det förs därför diskussioner kring om en eventuell lärplattform skulle kunna vara en god lösning. Än finns inga digitala verktyg som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet där implementeringen av IT-strategin bör utgöra en naturlig del. Den nuvarande tekniska utrustningen är en stor utgift för förvaltningen. Datorerna är inte bara dyra i leasingkostnader, försäkringar, licenser och eventuella restvärden utan en stor andel skador och förstörelse av elevdatorer kostar mycket pengar i form av hantering, administration och faktiska reparationer. Det finns ett stort behov att utvärdera vilka slags verktyg som ska köpas in from läsåret 16/17 och huruvida eleverna ska fortsätta administreras i tunga resurskrävande system eller om andra kostnadseffektiva lösningar är att föredra. Det finns också att behov att se över och skärpa avtalen som reglerar elevernas användning av sina digitala verktyg. Användandet av pedagogiska program är ojämnt och ineffektiv. Det behövs göras en inventering av vilka licenser som finns, vilka som används och vilka som vi inte ska behålla. Genom att göra dessa justeringar kan vi frigöra resurser till mer moderna digitala pedagogiska tjänster, ITpedagogik, fortbildingar och implementering av en eventuell lärplattform. Gällande IT-driften så Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

14 9 (16) finns det brister i det trådlösa nätverkets täckning på de flesta skolor och förskolor. Det finns en upprättad plan kring komplettering av accesspunkter som pågår under detta läsår. De olika insatserna och initiativen har resulterat i att verksamheterna spretar ut på olika håll, både vad gäller teknisk utrustning, kompetens och pedagogisk IT-användning. Vi behöver därför göra ett krafttag för att säkerställa att eleverna erbjuds en likvärdig skola med samma möjlighet och arbetssätt runtom i kommunen. Det bör finnas en samsyn och en pedagogisk röd tråd från förskola upp till gymnasiet i det pedagogiska arbetet med digitala verktyg. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

15 10 (16) Mål och åtgärder 1. Alla barn/elever i Alvesta kommun ska ha möjlighet att: - använda digitala verktyg som ett naturligt redskap för lärande i en likvärdig skola Delmål Medarbetare och barn/elever ska ha tillgång till fungerande digitala verktyg i nätverk som är anpassade för verksamhetens behov. Elever och pedagoger ska vara förtrogna med de digitala verktyg som används i egna undervisningen och hur de kan användas för att utveckla det egna lärandet. Åtgärd - Öka antalet datorer/läsplattor bland barn/elever. - Alla fastanställda pedagoger ska få möjlighet till ett digitalt verktyg som arbetsredskap. - Utrusta de pedagogiska enheterna med fungerande trådlöst nätverk med god täckning - Planera så att nyanlända barn har möjlighet att få använda digitala verktyg som språkstöd. - Tillgängliga wifi- nätverk på alla skolor för att möjliggöra BYOD. - Elever och lärare ska få tillgång till digitala och interaktiva läromedel. Pedagogriktade: - Kompetensutveckling med förankring i aktuell forskning i form av t ex utbildningar, workshops och föreläsningar. - Skapa struktur för kollegialt lärande i egna arbetslaget/arbetsplatsen genom att sprida goda exempel och arbetssätt. - Använda onlineresurser så som pedagogiska grupper/nätverk på sociala medier, pedagogiska forum/bloggar mm. - IT-pedagoger och förvaltningens IT-utvecklare ger stöd och handledning i hur man kan använda de digitala verktygen. Elevriktade: - Implementera och använda de digitala verktygen i skolans alla ämnen. - Grundutbilda i basprogram och tjänster som är stöd för det egna lärande. - Erbjuda verktyg för språkstöd samt anpassningar /hjälpmedel för elever med rätt till särskilt stöd. - Informera om Legimus och skolbibliotekarien De pedagogiska enheterna ska vara utrustade på ett rättvist och jämlikt sätt. Förhållningssätt och digitala arbetsytor ska vara gemensamma inom kommunen. - Utforma en basnivå för teknisk utrustning inom förskola, grundskola, IM och vuxenutbildning. - Ta beslut om gemensam digital lärmiljö 1 och lärplattform 2 implementera den i verksamheten. 1 Digital lärmiljö avser yta för lärande och samarbete mellan lärare och elever, fn GAFE. 2 Lärplattform avser system för hantering av formativ och summativ bedömning, samt frånvaro, planering och kommunikation med föräldrar. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

16 11 (16) 2. Alla barn/elever i Alvesta kommun ska ha möjlighet att: - utveckla kompetens att söka, kritiskt granska och tolka information i digitala miljöer samt kunna kommunicera, redovisa och utbyta information med hjälp av digitala verktyg. Delmål Förskolan ska lägga grunden för ett etiskt, analytiskt och källkritiskt tänkande hos barnen så att de kan utveckla förmåga att hantera, tolka och bearbeta information för att tillägna sig kunskaper. Skolan ska arbeta aktivt och ämnesövergripande med sökstrategier, informationshantering och kritisk granskning av fakta så att elever kan utveckla förmåga att värdera, välja och tillägna sig innehåll. Eleverna ska använda digitala kommunikationsverktyg som en naturlig del i sitt skolarbete samt utveckla förståelse för hur dessa kan användas för lärande, arbete, fritid och nätverkande. Åtgärd Förskolan: - Närvarande pedagoger vid barns användning av digitala verktyg. - Samtal/diskussion om bilder och annat medieinnehåll samt visa och experimentera med bildmanipulation. Skolan: - Alla skolans ämnen ska innehålla arbetssätt och metoder som utvecklar elevernas källkritiska förhållningssätt. - Erbjuda digitala skolbibliotek där bibliotekarie kan handleda och stötta pedagoger långsiktigt, från förskoleklass och kontinuerligt upp i de äldre skolåren. - Pedagoger ska förstärka kompetensen genom att delta i NE:s webbaserade utbildningspaket: Lag och rätt på Internet Sociala medier i undervisningen Informationssökning och källkritik på internet. Skolan ska: - Utveckla elevernas förståelse för de miljövinster som finns i att kunna träffas och mötas digitalt. - Lära elever hur man kan kommunicera och nätverka med människor på andra platser i världen genom att t ex använda epost, skapa och delta i gruppsamtal: (t ex Hangout, Skype), chatta, blogga, kommunicera i sociala nätverk etc. Pedagoger ska: - Förstärka kompetensen genom att delta i NE:s webbaserade utbildningspaket (se ovan). Genom digitala verktyg ska eleverna ges möjlighet att skapa och producera på ett innovativt och nyskapande sätt. De digitala verktygen ska inbjuda till samarbete och medskapande mellan lärare och elever. Digitala verktyg är ett stöd för barn/elever, vårdnadshavare och pedagoger i den peda- - Eleverna ska få möjlighet att arbeta med olika presentationsprogram/tekniker, samt skapa video, ljud och bild samt få en grundläggande förståelse för digitala byggstenar och programmering. Exempelvis skapa podcaster med skolbiblioteket, sprida digitala boktips mellan skolorna, göra en skoltidning på webben etc. - Den digitala lärmiljön ska användas för daglig kommunikation och som samarbetsyta för elever och lärare. - Se åtgärden ovan om lärplattform och digital lärmiljö. - Ge möjlighet till elevsamverkan och föräldrasam- Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

17 12 (16) gogiska dokumentationen och/eller formativa bedömningen av barn/elevers kunskapsutveckling. verkan genom digitala plattformar. 3. Alla barn/elever i Alvesta kommun ska ha möjlighet att: - utveckla digitala kompetenser för att nå högre måluppfyllelse, förbereda för fortsatta studier samt skapa gynnsamma förutsättningar för ett livslångt lärande. Delmål Skolan/förskolan arbetar på vetenskaplig grund genom att använda digitala verktyg och arbetssätt/modeller som ger goda resultat enligt aktuell forskning. Skolan ska tillhandahålla en utbildning som ger eleverna en grundläggande digital kompetens vilket skapar en god grund för vidare studier och lärande i kommande arbetsliv och fritid. Åtgärd - Kompetensutveckling som utgår från aktuell forskning. - Använda beprövade verktyg/arbetssätt utnyttja kollegialt lärande och nätverk. - Våga prova nya verktyg och utvärdera dessa efter funktion och nytta. - Skapa forum där pedagoger kan träffas för att utbyta idéer. - Organisera IT-pedagoger som kan framföra ny och aktuell forskning. - Göra medvetna val när vi väljer program/appar som används pedagogiskt med barn/elever - Under vårterminen 2016: ta fram konkreta utbildningsmål för digital kompetens per stadium, så att de kan börja användas fr o m höstterminen I fortsättningen kommer dessa att finnas som bilaga till IT-planen. - Utbildningsmålen ska minst omfatta grundläggande kunskaper i hur man använder verktyg för ordbehandling, kalkylering, databassökning, bild-, ljud- och videoredigering, produktion av text för webb, hur man hanterar och lagrar digitalt material samt hur man söker efter information och tolkar den. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

18 13 (16) 4. Alla barn/elever i Alvesta kommun ska ha möjlighet att: - få kunskap och förståelse för lagar som reglerar användande och hantering av digitalt material. Delmål Elever ska få grundläggande förståelse och kunskaper kring hur lagen om upphovsrätt reglerar vår hantering av digitalt material. Elever ska känna till hur personuppgiftslagen reglerar hantering av personlig information och på vilka sätt man kan skydda och värna om den personliga integriteten. Åtgärd - Utbilda eleverna i hur man söker, sållar och använder digitalt material på ett lagligt sätt samt hur man kan sprida, skydda och använda bilder genom Creative Commons. - Eleverna ska få kunskap om vilket ansvar den har som bryter mot lagen samt vilka konsekvenser det kan få. - Pedagogerna förstärker sin kompetens genom att delta i NE:s webbaserade utbildningspaket (se ovan). - Skolan ska göra eleverna medvetna om vikten av att skydda sin integritet och identitet i digitala miljöer, t ex genom att gå Webbstjärnans onlinekurs Säkerhet på internet en grundkurs i informationssäkerhet. - Skolan ska informera elever/vårdnadshavare och personal hur man använder/hanterar personuppgifter i molnbaserade tjänster och IT-stöd. 5. Alla barn/elever i Alvesta kommun ska ha möjlighet att: - lära sig kommunicera och agera etiskt korrekt i digitala miljöer Delmål Eleverna ska kunna känna till både möjligheter och risker med digitala kommunikationsverktyg samt utveckla en användning som visar respekt och tar hänsyn till andra. Barn/elever ska tidigt få lära sig ansvar och konsekvenser av ageranden i digitala miljöer. Åtgärd - Revidera enheternas Lika-behandlingsplaner så att de även omfattar aktiviteter i digitala miljöer. - Alla utbildningsformer arbetar aktivt och kontinuerligt med det digitala värdegrundsarbetet genom att lyfta både goda exempel och ha ett öppet klimat där barn/elever vågar ta upp och diskutera sina upplevelser på nätet. Skolan ska ge eleverna kunskap om: - hur indexering i sökmotorer går till, dvs material som publiceras på nätet finns kvar på nätet. - vad som klassificeras som nätmobbing/näthat, komma i bekantskap med begrepp som trolling och grooming samt hur man kan skydda sig. - vilket ansvar du som individ har och vilka konsekvenser det kan få när någon bryter mot lagar som reglerar diskriminering och förtal. Förskolan ska: - samtala med barn om vikten att vara en god kamrat även på nätet. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

19 14 (16) 6. Alla barn/elever i Alvesta kommun ska ha möjlighet att: - få tillgång till digitala verktyg anpassat efter den enskilde elevens behov och förutsättningar. Delmål Nyanlända, elever i behov av särskilt stöd samt elever med anpassad skolform ska få tillgång till digitala verktyg som stödjer det enskilda lärandet. Åtgärd - Nyanlända elever ska få tillgång till digitala verktyg i undervisningen för ett gott språkstöd. - Skoldatatek och specialpedagoger ska fungera rådgivande när personal behöver hjälp med att välja utrustning och digitala verktyg för elever i behov av särskilt stöd. 7. Alla barn/elever i Alvesta kommun ska ha möjlighet att: - lära sig hur man använder digitala verktyg på ett hälsosamt och ergonomiskt sätt Delmål Förskola/skola stöttar och ökar vårdnadshavare kunskap kring barn/elevers användning och effekter av digitala verktyg. Skolan har ökad beredskap för hur man både förebygger och tidigt upptäcker problematisk användning av digitala verktyg. Åtgärd Information från förskola/skola genom t ex föräldragrupper/ föräldramöten/ utvecklingssamtal/ pedagogiska caféer. - Elevhälsan stöttar pedagogisk personal i hur man kan arbeta förebyggande gällande både psykisk och fysisk hälsa med barn/elever kring användningen av digitala verktyg. - Fortbilda personal kring barns och elevers riskbeteende vid användning av digitala verktyg så att de tidigt kan upptäcka och erbjuda hjälp till de barn och föräldrar som behöver. - De pedagogiska verksamheterna föregår med gott exempel på hur man kan blanda analoga och digitala aktiviteter på ett hälsosamt och lustfyllt sätt. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

20 15 (16) Referenser Datainspektionen (2015). Molntjänster i skolan. Hämtad , från Europeiska gemenskaperna. (2007). Nyckelkompetenser för livslångt lärande. Tillgänglig: pdf Grönlund, Åke. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom en dator per elev. Örebro: TMG Sthlm Kroksmark, Tomas. (2013). Den trådlösa pedagogiken : en-till-en i skolan på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur. Lindström, Berner. (2012, september). Kunskap i en digitaliserad värld. Pedagogiska magasinet, 3. Tillgänglig: Region Kronoberg. (2014). Länsgemensam handlingsplan för användning av digitala verktyg i Kronobergs län. Tillgänglig: C3%A4lsa/L%C3%A4nsgemensam%20handlingsplan%20f%C3%B6r%20anv%C3%A4ndning%20 av%20digitala%20verktyg%20-%20slutgiltlig% pdf SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Skolverket. (1999). Det livslånga och livsvida lärandet. Tillgänglig: xt%2ftrycksak%2fblob%2fpdf588.pdf%3fk%3d588 Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Tillgänglig: xt%2ftrycksak%2fblob%2fpdf2575.pdf%3fk%3d2575 Sveriges Kommuner och Landsting. (2011). Strategi för esamhället. Tillgänglig: Sveriges Kommuner och Landsting. (2013). Digitala vägen till morgondagens välfärd. Handlingsplan för e-samhället Tillgänglig: Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

21 16 (16) Sveriges Kommuner och Landsting. (2013). Vägledning om molntjänster i skolan. Tillgänglig: %A4nster_i_skolan_SKL.pdf Säljö, Roger. (2009). Medier och nya landskap för lärande: Skolan i informationssamhället. Hämtad från Tallvid, Martin. (2015). 1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring. (Doktorsavhandling). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig: Unicef (2011). Barnkonventionen. Hämtad , från Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx barn.ungdom@alvesta.se

22 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (13) UN Dnr 2015/ Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå Beslutsunderlag 1. Kvalitetsrapport om fokusområde Samverkan, Redogörelse Skolinspektionen påtalade 2015 i sin regelbundna tillsyn av landets kommuner brister i Alvesta kommuns systematiska kvalitetsarbete. Huvudmannen behöver säkerställa att analyser av det som framkommer i samtliga verksamheters uppföljningsarbete genomförs, samt att huvudmannen utifrån analyserna beslutar om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumenterar dessa. Från läsåret 2015/2016 arbetar Alvesta kommun utifrån ett nytt system kring det systematiska kvalitetsarbetet. - Alla enheter följer upp samma målområde i läroplanen samtidigt. - Sammanställning görs på Utbildningsförvaltningen. - Rapportering sker till Utbildningsnämnden. - Eventuella utvecklingsåtgärder beslutas. Beredning i UN AU 70/2015 Arbetsutskottet föreslår att utbildningsnämnden beslutar: 1. Utbildningsnämnden ger i uppdrag till förvaltningen att se till att varje förskola och/eller skola upprättar en plan för: - Introduktion av nyanlända barn/elever och föräldrar i förskola och skola. - Övergång mellan förberedelsegrupp för nyanlända elever till reguljär klass. - Övergång för nyanlända obehöriga elever från årskurs 9 till gymnasieskolans introduktionsprogram. 2. I kommande redovisning av målområde Samverkan i oktober 2016 presenteras utvärdering av arbetet med nyanlända enligt beslut i punkt 1. Beslut Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

23 Systematiskt kvalitetsarbete Samverkan 2015 Utbildningsnämndens arbetsutskott NUT 2015/

24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning.2 Sammanställning Samverkan Förskola.3 Sammanställning Samverkan Grundskola 5 LSS..9 Sammanställning Samverkan Gymnasie- och vuxenutbildning 10 Sammanfattning...12 Förslag till riktade satsningar för utveckling av prioriterad verksamhet..12 2

25 INLEDNING Skolinspektionen har 2015, i sin regelbundna tillsyn av landets kommuner, påtalat brister i Alvesta kommuns systematiska kvalitetsarbete. Huvudmannen behöver säkerställa att analyser av det som framkommer i samtliga verksamheters uppföljningsarbete genomförs, samt att huvudmannen utifrån analyserna beslutar om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumenterar dessa. Från läsåret 2015/2016 arbetar Alvesta kommun utifrån ett nytt system kring det systematiska kvalitetsarbetet. - Alla enheter följer upp samma målområde i läroplanen samtidigt. - Sammanställning görs på utbildningsförvaltningen. - Rapportering sker till Utbildningsnämnden. - Eventuella utvecklingsåtgärder beslutas. Sammanställning sker i november 2015 för målområdet Samverkan. De olika skolformerna har något olika underrubriker i respektive läroplan. Se nedan. Läroplan för förskolan Läroplan för grundskolan Läroplan för gymnasieskola samt för vuxenutbildning Förskola och hem Skola och hem Utbildningsval, arbete och samhällsliv Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Sammanställningen har följande struktur för respektive skolform: - Läroplanens mål redovisas. - En samlad översikt ges av enheternas arbetsmetoder. - En samlad bedömning av måluppfyllelse görs, utifrån rektorernas egen bedömning. - En sammanställning redovisas av ett urval av åtgärder för utveckling från enheterna. Utifrån denna uppföljning, har utbildningsnämnden möjlighet att besluta om åtgärder för verksamheten inom det aktuella målområdet, om nämnden så vill. Beslut om eventuella åtgärder från huvudmannens sida görs, utifrån huvudmannens övergripande ansvar för verksamheten. Förskolechef/ rektor ansvarar för enhetens inre organisation. Utbildningsnämndens övergripande ansvar för verksamheterna kan omfatta: budget och resursfördelning förutsättningar i form av lokaler, utrustning riktlinjer och regelverk riktade satsningar för utveckling av prioriterad verksamhet riktad uppföljning/utvärdering av prioriterad verksamhet Observera: Utbildningsnämndens ansvarsområden; bibliotek samt fritidsgårdsverksamhet har inte medtagits i år. Dessa verksamheter har ett pågående kvalitetsarbete. Sammanställningen till utbildningsnämnden kommer 2016 att kompletteras med dessa två verksamhetsområden. 3

26 2015 SAMMANSTÄLLNING SAMVERKAN FÖRSKOLA Mål i läroplanen för förskolan Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Förskollärare ska ansvara för: - att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan - att föräldrarna ges möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen - utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande - att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten Arbetslaget ska: - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer - föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år - beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten Sammanställning av skolornas arbetsmetoder för samarbete Inskolning av barn och föräldrar på förskolan under en vecka. Inskolningssamtal i grupp med föräldrar används för att ge förståelse för förskolans uppdrag samt skapa kontakter mellan föräldrar. Daglig kontakt med föräldrar vid lämning och hämtning av barnen på förskolan. Välkomnande bemötande och relationer i fokus. Veckobrev/blogg med information om det pedagogiska arbetet. Information på anslagstavla, SMS, mail kompletterar. Bilder och texter kring projekt på förskolan sätts upp på väggarna. Föräldramöten genomförs en gång per termin. Drop-in-fika, grillkväll, sommar- och julfester, vernissage med barnens alster är några exempel på andra gemensamma aktiviteter. Enhets/föräldraråd finns på några förskoleområden. Utvecklingssamtal en gång per termin. Samarbete kring barnets förskolevistelse. Tolk används vid behov, när vårdnadshavare har ett annat modersmål än svenska. Bedömning av måluppfyllelse Det finns en mycket god organisation för samverkan mellan hem och skola i Alvesta kommun. En föräldraaktiv inskolning upplevs positiv av föräldrarna och ger trygga barn och föräldrar. Daglig kontakt goda relationer till föräldrarna. Information om barnens situation i förskolan, trivsel och utveckling fungerar mycket bra och föräldrar upplever att de har inflytande. Utvecklingssamtalen uppskattas. Föräldrarna visar stort intresse för förskolans arbete. 4

27 Minst hälften av barnen har föräldrar närvarande på föräldramöten. Utökad användning av tolk på bl a föräldramöten behövs, när vårdnadshavare har ett annat modersmål än svenska. Antal förskoleområden med egen bedömning enligt skala nedan: Föredömlig Mycket god God Godtagbar Ej godtagbar 3 2 Åtgärder för utveckling Insatser för att öka närvaron av föräldrar på föräldramöten. Utveckla fler olika former av information och kontaktytor gentemot föräldrarna. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Sammanställning av skolornas arbetsmetoder för övergång och samverkan En plan för barnens övergång mellan förskola och förskoleklass/fritidshem finns på alla förskoleområden. Barnen som är fem år från olika förskolor, träffas regelbundet före övergången, för att lära känna varandra, då de kommer att bilda en förskolegrupp. Förskoleklassens personal besöker barnen i förskolan. Barngruppen hälsar på i skolan och träffar sina blivande lärare. Besök sker ofta också på fritidshemmet, där barnen bjuds på mellanmål. Ibland förekommer utskolningssamtal med föräldrarna i förskolan. Under kommande höst hälsar ibland förskolans personal på i den nya förskoleklassen, för att återse barnen. Inför övergång till förskoleklass och bildande av elevgrupper, samverkar rektorer och specialpedagog. Personal från respektive skolform har överlämningssamtal kring varje barns behov och utveckling inför skolstarten. Detta genomförs ofta också s k trepartssamtal(med förälder, personal från förskola samt förskoleklass) kring varje barn samt kring verksamheterna i förskola och förskoleklass. Den centrala elevhälsan medverkar rörande barn i behov av särskilt stöd. Bedömning av måluppfyllelse Det finns en mycket god organisation på alla förskolor för samverkan kring barnen i övergången till förskoleklass. Föräldrar till barn i behov av särskilt stöd, upplever en trygghet i övergången. Antal förskoleområden med bedömning enligt skala nedan: Föredömlig Mycket god God Godtagbar Ej godtagbar 4 1 5

28 Åtgärder för utveckling Trepartssamtalen kan vidareutvecklas och användas på alla förskoleområden. Personalen i fritidshemmen kan i större utsträckning inkluderas i samtalen/besöken vid övergång från förskola till förskoleklass/fritidshem. Samtal med mottagande lärare kring kunskapsområden som barnen arbetat med i avlämnande förskola kan utökas, i syfte att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande SAMMANSTÄLLNING SAMVERKAN GRUNDSKOLA Mål i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Mål i läroplanen för grundsärskolan Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång, ska skapa de bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande. - Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare, så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. - Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. - Läraren ska hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. Sammanställning av skolornas arbetsmetoder för samarbete Föräldramöten, öppet hus, drop-in-fika på fritidshem, föräldraråd, höstmarknad, luciafirande, öppna skolavslutningar. Bildspel i korridoren om skolans verksamhet. Information på skolans hemsida. Veckoinformation/veckoplanering på Sites med bl a information om planering och läxor, kontaktblogg/skoldagbok för dubbelriktad kommunikation mellan skola och föräldrar. Besök av föräldrar i klassen. Utvecklingssamtal en gång/termin om elevens kunskapsutveckling. Uppföljningssamtal vid behov. Spontana kontakter med föräldrar förekommer ofta, både i skolan och på fritidshemmet. Elevens mentor har kontakt med förälder vid behov av särskilt stöd/ åtgärder för enskild elev. SMS, mail/telefonkontakt mellan skola och förälder vid incidenter/personliga omständigheter kring elev. Kontaktbok knuten till enskild elev, med löpande ömsesidig information (används särskilt i grundsärskolan och Virdaskolan). Kontakt med skolans elevhälsoteam. Träff med föräldrar om eleven riskerar att inte få godkänt i vissa ämnen på högstadiet. Tolk används vid behov, när vårdnadshavare har ett annat modersmål än svenska. 6

29 Bedömning av måluppfyllelse Det finns sammantaget en god organisation och gemensam struktur för samverkan mellan hem och skola i Alvesta kommun. Det finns dock en variation i enheternas bedömningar. Information om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling fungerar bra. Information om vad som planeras och genomförs i skola/förskoleklass/fritidshem/grundsärskola fungerar också bra. Olika former för kommunikation och möten används, både formella och informella, vilket gynnar kontakten. Personalen är mån om att skapa goda relationer till föräldrarna. Föräldrar uppger i samtal att man är nöjd med skola/fritidshem och att barnen trivs. Antal enheter med egen bedömning enligt skala nedan: Föredömlig Mycket god God Godtagbar Ej godtagbar Åtgärder för utveckling Samarbetet med föräldrarna, för att utveckla skolans innehåll och verksamhet kan förbättras. För att utveckla detta, behöver kompletterande mötesformer skapas, t ex temakvällar. Intresse hos föräldrar för att delta i ett sådant samarbete behöver då uppmuntras. För att uppnå en meningsfull och ömsesidig dialog, kan tolkning behövas i samspelet med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Om behovet av tolkning är tillgodosett och tillräckligt för kommande behov, kan kartläggas. Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Skolan ska också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå ifrån de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Sammanställning av skolornas arbetsmetoder för övergång och samverkan En plan för barnens övergång mellan förskola och förskoleklass/fritidshem finns. En plan för mottagande av barn till grundsärskolan ska upprättas, där nödvändiga utredningar och anpassad inskolning beskrivs. Barnen besöker blivande förskoleklass/fritidshem. Mottagande lärare besöker barnen i förskolan. Trepartssamtal med förälder, personal från förskola samt förskoleklass kring varje barn genomförs inför skolstarten. Inskolning sker på fritidshemmet. Överlämningssamtal genomförs mellan lärare i förskoleklass och årskurs 1 kring varje elev, inför övergången till den obligatoriska skolan. Detsamma sker kring varje elevs kunskapsutveckling och sociala utveckling inför övergången mellan låg- och mellanstadiet. Mottagande lärare kan också göra besök i aktuella klasser läsåret innan. Eleverna kan besöka mellanstadiet och särskilt välkomnas av elever i årskurs 6. 7

30 Vid övergången till högstadiet i Alvesta besöker lärare och elever först Prästängskolan och Grönkullaskolans årskurs 6 och berättar om Hagaskolan. De blivande eleverna får sedan komma på besök till Hagaskolan. Högstadiet bildar nya klasser i årskurs 7 med elever från alla avlämnande skolor i respektive klass. Det sker i dialog med F-6skolornas lärare. Vid terminsstart träffar överlämnande lärare mottagande arbetslag på högstadiet för information kring elevernas kunskapsnivå och sociala utveckling. I alla stadieövergångar sker möten med specialpedagog/kurator och berörda lärare kring de barn/elever som har behov av särskilt stöd och förebyggande insatser. Gymnasieskolans IM i Alvesta informerar sig under vårterminen om vilka elever som är i riskzonen för att ej bli behöriga till gymnasieskolans nationella program. Bedömning av måluppfyllelse Det finns en god organisation på alla skolor för samverkan kring barn/elever i alla övergångar. Personalen strävar efter ett förtroendefullt samarbete och överföring av information om elevens kunskapsutveckling vid stadieövergångar. Antal enheter med bedömning enligt skala nedan: Föredömlig Mycket god God Godtagbar Ej godtagbar 7 1 Åtgärder för utveckling En skriftlig plan för mottagande i grundsärskolan ska upprättas, där föräldrarnas delaktighet ingår. Samla samtlig personal inom LSS-verksamheten för gemensamma planeringsdagar. Personalen i fritidshemmen kan i större utsträckning inkluderas i samtalen/besöken vid övergång från förskola till förskoleklass/fritidshem. Samtal kring kunskapsområden som barnen arbetat med i avlämnande förskola/stadium kan utökas, i syfte att stödja mångsidig utveckling och lärande. Det underlättar för lärare att bygga vidare i kunskapsutvecklingen inom olika ämnen. Ämnesgrupper som möts över stadierna gynnar också detta. Övergången mellan mellanstadiet och högstadiet kan förbättras med en tydligare struktur och planering, t ex gällande avlämnande skolors kunskap om eleverna och elevers språkval i årskurs 7. En plan för övergång mellan förberedelsegrupper för nyanlända elever till reguljär klass, i linje med ny lagstiftning 2016 behöver utvecklas. Planering och kontakter vid övergången för obehöriga elever från årskurs 9 till gymnasieskolans Introduktionsprogram kan utvecklas. Hur och vad som bör dokumenteras kring elevers kunskapsutveckling och skolsituation i samband med övergångar kan diskuteras. 8

31 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningarna, som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Skolans mål är att varje elev - kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden - har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv -har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och andra länder Sammanställning av skolornas arbetsmetoder för skolan och omvärlden Besök av olika yrkesutövare på lektioner, som präst och tandsköterska. I ämnet Samhällskunskap tas olika institutioner och yrken upp som behövs i ett samhälle. Studiebesök i olika årskurser på arbetsplatser som ansvarar för olika samhällsfunktioner, som brandstationen, affärer, kyrkan, avfallsstationen, vattentornet, äldreboende och bondgården. Studiebesök för- och efterarbetas under lektionerna i skolan. Praktik på arbetsplatser genomförs i årskurs 4 och 5. Praktikdag i skolans kök genomförs också. Information om lokala föreningar t ex idrottsföreningar ges i skola och på fritidshemmet. Skolidrottsföreningen Skol-IF knyter kontakter mellan elever och de lokala idrottsföreningarna. Inblick i det lokala kulturlivet sker vid deltagande i kulturskolans musikshow, besök på bibliotek och utställningar, projektet Skapande skola. Temadagar om hembygden, forntida spår i närmiljön. Samarbete med studie-och yrkesvägledare i undervisningen. Besök på gymnasieskolor för elever i årskurs 9. Grundsärskolan arbetar med att eleverna ska bli medvetna om sina funktionshinder i förhållande till olika yrkesområden. Studiebesök på dagcenter och korttidsvistelse genomförs. Information till föräldrar ges inför barnens val och övergång till gymnasiesärskolan. Bedömning av måluppfyllelse Eleverna får en god eller åtminstone en godtagbar inblick i närsamhället och dess arbetsliv. Det väcker ofta tankar kring vad man själv vill göra som vuxen och ger impulser till eleverna om vad de kan syssla med på sin fritid. Fritidshemmen på F-6skolorna och skolfritidsledarna på 7-9skolorna ger elevernas goda kontakter med förenings- och kulturliv på skolorna. Skolor utanför Alvesta tätort har ett godtagbart utbud i närområdet. Fritidsanläggningarna som simhall och ishall är svåra att komma till på grund av tid och busskostnader. Personalen ger trots detta eleverna goda förutsättningar till aktivitet på fritiden. Elevernas stöd för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden är godtagbart. Ett förbättrat samarbete med SYV efterlyses. Mer av enskild studie- och yrkesvägledning till elever efterlyses också, för att eleverna ska få stöd att göra egna val inför framtiden. I grundsärskolan kan föräldrar känna otrygghet inför övergång till nästa stadium. Antal enheter med bedömning enligt skala nedan: Föredömlig Mycket god God Godtagbar Ej godtagbar 4 3 9

32 Åtgärder för utveckling Mer av ämnesintegrering och temaarbeten på skolan kopplade till studiebesök i arbetslivet. Det underlättas om skolan har etablerade kontaktytor med näringsliv m m i förväg, vilket sparar tid för enskilda lärare. Utökat samarbete mellan lärare och studie-och yrkesvägledare på skolan, för att underlätta för elever att göra underbyggda val inför framtida studier och yrkesval. Gemensam utbildning kan bidra. Utveckla övergången mellan grundsärskola och gymnasiesärskola tillsammans med personal, elever och föräldrar. LSS insats: Korttidsboende och fritidshem Mål Samverkan Socialtjänst och LSS 5 Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Sammanställning av Virdaskolans arbetsmetoder I samarbetet med Omsorgsförvaltningen, Individ- och familjeomsorgen samt Utbildningsförvaltningen i Alvesta kommun har kartläggning påbörjats för att identifiera områden där samverkan behöver utvecklas. Ett IT-baserat ledningssystem finns på Omsorgsförvaltningen, som skulle kunna användas gemensamt. Bedömning av måluppfyllelse Då arbetet ännu inte fullföljts, är måluppfyllelsen i nuläget ej godtagbar. Åtgärder för utveckling Fortsätta påbörjat samarbetet med hjälp av stöd ifrån utbildningsförvaltningen. 10

33 2015 SAMMANSTÄLLNING SAMVERKAN GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING Mål i läroplanen för utbildningsval - arbete och samhällsliv GYMNASIESKOLAN Gymnasieskolan ska samverka nära med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Skolans mål är att varje elev - utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering - medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper - ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha - har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder - är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket VUXENUTBILDNINGEN En elev i vuxenutbildningen kan ha behov av att kombinera studier i flera av de skolformer som ingår i vuxenutbildningen. Det förutsätter att det finns en nära samverkan mellan de olika skolformerna. Vuxenutbildningen ska även samverka med verksamheter som hör till arbetslivet, yrkeshögskolan, folkhögskola och universitet och högskola samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet samt underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behov av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse för eleven. Det är särskilt viktigt att vuxenutbildningen samarbetar med arbetslivet när det gäller yrkesutbildning. Vuxenutbildningens mål är att varje elev - får information om arbetslivets aktuella och förväntade kompetensbehov - ges möjlighet att få sina kunskaper och kompetenser validerade - utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering - medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper - ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter, bedöma konsekvenser - har kännedom om arbetslivets och arbetsmarknadens villkor när det gäller bl.a. arbetsrätt och arbetsmiljö generellt och om möjligt, inom sin studieinriktning - har kännedom om möjligheter till vidare utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder - är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och arbetsliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. 11

34 Sammanställning av skolans arbetsmetoder för utbildningsval Samtliga studerande på Allbo lärcenter erbjuds personlig handledning av lärare och/eller studieoch yrkesvägledare. Gymnasieelever på Introduktionsprogrammen skall ha möjlighet att läsa samtliga ämnen som erbjuds i grundskolan. Det underlättar och vidgar elevernas framtida utbildningsval. Samarbete sker med Vislandaskolan i syfte att elever snabbare ska kunna bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram. UF-företag genomförs på Introduktionsprogrammen. Samverkan sker med näringslivet. Studiehandledning ges vid behov, när eleven har ett annat modersmål än svenska. Gymnasiesärskolans elever erbjuds studiebesök på olika arbetsplatser och praktik. Samverkan sker med lärvux och dagcenter, samt fritidshem och korttidsboende. Dialog sker tidigt i processen med vårdnadshavare kring elevens framtid efter gymnasiesärskolan. Inom vuxenutbildningen arbetar man med att möjliggöra en högre studietakt för de studerande. Många kontakter tas med näringslivet i samband med utveckling av yrkesutbildningar på enheten. Bedömning av måluppfyllelse Det finns en bemannad studie-och yrkesvägledning med goda ambitioner att vidareutveckla sitt gemensamma arbete. Det finns en god och upparbetad kontakt med näringslivet. Allbo lärcenters bedömning enligt skala nedan: Föredömlig Mycket god God Godtagbar Ej godtagbar 2 Åtgärder för utveckling Utveckla teamarbete mellan de tre anställda studie-och yrkesvägledarna för grundskola, gymnasieskola samt vuxenutbildning. Utveckling av studiehandledningen för elever i gymnasieskolans Introduktionsprogram. Vidareutveckla samverkan med näringslivet. 12

35 SAMMANFATTNING Förskola, grundskola/grundsärskola, gymnasieskola/gymnasiesärskola samt vuxenutbildning har redovisat sitt arbete inom målområdet Samverkan. Alla skolformer bedriver sammantaget en mycket god eller god samverkan på alla samverkansområden i respektive läroplan. Förskolechef/rektor har också redovisat ambitioner att vidareutveckla arbetet mot ännu högre måluppfyllelse, då det varit aktuellt. Utmaningar under 2016 Varje barn/elev samt deras vårdnadshavare omfattas av läroplanens målsättningar. Under år 2016 förväntas många nyanlända barn, ungdomar och vuxna finnas i våra verksamheter i Alvesta kommun, då många flyktingar har anlänt till Sverige under hösten Alvesta kommun har ambitionen att kraftsamla för ett bra mottagande i kommunen. Under år 2016 blir detta en av de större utmaningarna för anställda inom utbildningsförvaltningen. Förskola och skola har en god grund att stå på i samverkan med barn, föräldrar och i samverkan sinsemellan. Förtroendefullt samarbete Förskolans och grundskolans arbete med barn/elever och deras föräldrar ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete. Samtal med varje barns/elevs vårdnadshavare om trivsel, utveckling och skolsituation både i och utanför förskola/skola skall ske löpande. Nyanlända föräldrar behöver introduceras i förskola och skola, för att få en förståelse för sina barns situation. Förståelse och dialog är nödvändig för att föräldrar ska kunna stödja sina barn i den svenska skolan. För att uppnå en meningsfull och ömsesidig dialog, kan tolkning behövas i samspelet med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Om behovet av tolkning är tillgodosett och tillräckligt för kommande behov bör kartläggas och vid behov åtgärdas. Samverkan inom förskola/skola Samverkan skall ske i övergångar mellan olika skolformer och mellan stadier/klasser i skolan. Från och med januari 2016 har Skollagen förändrats. Nyanlända elever kommer då att börja grundskolan på den skola som finns närmast bostaden. Den samling av förberedelseklasser som tidigare funnits enbart på Grönkullaskolan avvecklas. En plan för övergång mellan förberedelsegrupper för nyanlända elever till reguljär klass, i linje med ny lagstiftning 2016 behöver utvecklas. Utvecklingsarbete behövs för att hitta bra övergångar för varje elev, för varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Förslag till riktade satsningar för utveckling av prioriterad verksamhet Varje förskola och skola skall upprätta en plan för: Introduktion av nyanlända barn/elever och föräldrar i förskola och skola Övergång mellan förberedelsegrupp för nyanlända elever till reguljär klass Övergång för nyanlända obehöriga elever från årskurs 9 till gymnasieskolans Introduktionsprogram. I kommande redovisning av målområdet Samverkan i oktober 2016 beskrivs särskilt resultaten för arbetet med nyanlända enligt ovan. 13

36 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (13) UN Dnr 2014/ Information om strategisk förstudie över utbildningsnämndens verksamheter i Alvesta tätort Beslutsunderlag 1. Strategisk förstudie, Redogörelse I UN AU 39/2014 beslutade utbildningsnämndens arbetsutskott att uppdra förvaltningen att starta en strategisk förstudie kring centrala Alvestas framtida behov för nämndens verksamhetsområde. Den strategiska förstudien är nu klar. Politiska beslut avgör i nästa steg vilka, om några, av förstudiens strategiska spår som ska utredas vidare. Beredning i UN AU 71/2015 Ärendet tas som informationspunkt på nämndens sammanträde den 9 december. På nämndens första möte 2016 beslutas om upp till tre alternativa spår att utreda vidare. Protokollet ska skickas till akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

37 STRATEGISK FÖRSTUDIE för Utbildningsnämndens verksamheter i Alvesta tätort Utbildningsnämndens arbetsutskott

38 Innehållsförteckning Inledning.3 Framtida behov i nämndens verksamheter i Alvesta..3 Nuvarande verksamhetslokaler.5 Befolkningsunderlag..5 Gällande befolkningsprognos för hela kommunen.6 Gällande befolkningsprognos för Alvesta tätort 7 Markområden för verksamhetslokaler..13 Möjliga strategiska spår för byggnation 15 Karta.25 2

39 Inledning Hösten 2014 beslutade Utbildningsnämnden i Alvesta kommun att ge uppdrag till förvaltningschefen att genomföra en strategisk förstudie avseende nämndens alla ansvarsområden i Alvesta tätort. Förstudiens syfte är att ge underlag för strategiska vägval och därmed påverka förutsättningar och utveckling för olika verksamheter i Alvesta framöver. Inriktningsbeslut och därefter en långsiktig plan för lokalförsörjning måste bli en följd av den strategiska förstudien. Förstudien har ett tioårsperspektiv, dvs omfattar perioden och baseras på aktuell befolkningsprognos för kommunen. Den strategiska förstudien skall ge underlag för strategiska lokalfrågor för förskola, grundskola, gymnasieutbildning och vuxenutbildning. Bibliotek, musikskola och fritidsgårdsverksamheten skall också omfattas. Framtida behov i nämndens verksamheter i Alvesta Alla elever ska ges förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven och målen för utbildningen. Utbildningen skall vara av hög kvalitet och likvärdig för eleverna. Det innebär olika arbetssätt för att kunna anpassa undervisningen efter elevers olika behov. Förskole- och skollokaler skall möjliggöra organisering av olika slags elevgrupperingar och varierade arbetsmetoder. Förskola och grundskola Förskola och skola är en lagstadgad verksamhet. Kommuner har att försörja sina invånare med barnomsorg och skolgång. Barn- och elevantal förväntas öka under kommande tioårsperiod. Framtidens förskola/skola bör motverka segregation i samhället. Det kan vara en miljö där olika barn får lära känna varandra. Vårt samhälle är och lär förbli mångkulturellt. Förskola/skola kan skapa en beredskap och vana hos barnen att tidigt möta olikheter. Lokaler bör placeras i bostadsbebyggelse så att man så långt möjligt får ett blandat barnunderlag till enheterna. Om bostadsbebyggelsen är segregerad, kan detta uppnås om barn/elever hänvisas till skolor på ett sådant sätt att olika stadsdelar blandas. Flexibla lokallösningar t ex vid övergångar mellan olika stadier i utbildningssystemet behövs, då antalet barn/elever i olika årskullar växlar. Lokaler bör vara byggda så att man kan variera användningen. Framtiden innebär en fortsatt IT-utveckling. Lokaler bör vara utrustade så att denna teknik är en naturlig del i både förskola och skola. Samtidigt leder IT-utvecklingen till att barn/elever blir mer stillasittande framför skärmen. Motorik, rörelse, idrott behöver stimuleras. Då är utemiljön viktig samt ytor/hallar inomhus som tillåter mycket rörelse. Lokaler skall ha en viss storlek för att kunna drivas effektivt och kostnadsmedvetet. En förskola bör omfatta minst fyra avdelningar, helst sex avdelningar. En skola bör omfatta minst två paralleller, dvs rymma två klasser per årskurs. 3

40 Gymnasie- och vuxenutbildning De nationella programmen kommer även i fortsättningen att erbjudas inom samverkansområdet. Två introduktionsprogram bedöms finnas kvar i Alvesta, under förutsättning att nuvarande lagstiftning består. Introduktionsprogrammet IM Språk för nyanlända kommer att behöva utvecklas i flera steg, för att möta behovet av att fler nyanlända på sikt ska kunna uppnå gymnasieexamen. Nyanlända vuxna i etablering, behöver i större utsträckning kunna kombinera arbete / praktik/komvux med SFI-studier. Nationella satsningar för att motverka ungdomsarbetslösheten kan leda till mer av yrkesutbildning inom kommunerna i kombination med praktik/arbete (t ex traineejobb och utbildningskontrakt). Det blir än mer nödvändigt med regional samverkan gällande planering och genomförande av yrkesutbildningar, för att ta ett gemensamt ansvar för utbildningsutbud och arbetskraftsförsörjning i regionen. Möjlighet att sälja utbildning i egen regi ökar, samt även behovet av att köpa utbildningsplatser från andra kommuner. Bibliotek Nuvarande folkbibliotek i Alvesta har ett bra läge, men något svårtillgängliga lokaler. Det har nyligen anpassats till att också tjäna som skolbibliotek för Hagaskolans högstadium. Ett modernt bibliotek bör vara lättillgängligt för allmänheten med ett brett utbud av information, kultur, medier av olika slag, mötesplats för allmänhet t ex med café. Ett aktivt mediatek kan utvecklas, då datoranvändningen och annan teknik ständigt ökar. Musikskola Musikskolan finns idag i lokaler nära fritidsgården i Alvesta. Här finns också en musikverkstad med möjlighet för ungdomar att spela i band. Musikskola för ungdomar kommer med all sannolikhet att finnas kvar även i framtiden. Fritidsgårdsverksamhet Fritidsgårdsverksamheten erbjuder öppna, drogfria och hälsofrämjande miljöer för ungdomar. På fritidsgården finns tillgängliga vuxna förebilder, som bidrar till meningsfulla aktiviteter och ger samtalsstöd. Förebyggande arbete sker i samverkan med Individ- och familjeomsorgen i syfte att motverka utslagning av ungdomar, främja etablering på arbetsmarknaden och integrering av olika grupper i samhället. Under den kommande tioårsperioden ökar antalet ungdomar i kommunen. Fler kommer att behöva ta del av fritidsgårdsverksamheten. Kraven på ungdomar har ökat i samhället och att på sikt etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande är svårare nu än tidigare. För många ungdomar har perioden mellan skola och vuxenliv förlängts. Detta ingemansland är en framtida uppgift för fritidsgårdsverksamheten att verka i. Flyktingströmmar och migration på grund av krig och konflikter ser ut att öka. Insatser för en god integration av unga och insatser mot främlingsfientlighet och rasism blir allt viktigare. Nuvarande fritidsgård har ett bra centralt läge och vänder sig både till östra och västra Alvesta. Utemiljön är också bra. Spontanidrottsplatsen leder till att (framförallt) pojkar blandas från östra och västra sidan. Närheten till högstadieskolan är en fördel. Det saknas en samlingsplats för unga vuxna i åldern år. En alkoholfri miljö, för unga 4

41 som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Fritidsaktiviteter är viktiga för barn och ungdomar och kommer att vara det även i framtiden. Behovet av arenor/idrottshall behöver ses över, då antalet barn och ungdomar beräknas öka i Alvesta tätort. Nuvarande verksamhetslokaler Det finns hösten 2015 i Alvesta tätort totalt: Sju förskolor samt en fristående förskola spridda i tätorten. Två F-6-skolor, Prästängskolan och Grönkullaskolan på östra respektive västra delen. En högstadieskola centralt i Alvesta, Hagaskolan. Allbogatan. Två Introduktionsprogram för gymnasieelever som inte är behöriga till nationella program, på Fabriksgatan i sydvästra delen av Alvesta. Vuxenutbildning på Allbo lärcenter i norra delen av Alvesta tätort. SFI finns i paviljonger. Hjärtenholmsvägen. Alvesta kommuns huvudbibliotek centralt i Alvesta. Allbogatan. Alvesta fritidsgård centralt i Alvesta. Allbogatan. Befolkningsunderlag Kommunledningskontoret beställer årligen en ny befolkningsprognos för Alvesta kommun, som blir planeringsunderlag under innevarande år. Prognosen löper tio år fram i tiden. Nuvarande prognos gäller alltså för Under perioden beräknas befolkningen i kommunen öka från personer vid årsskiftet 2014/2015 till personer vid slutet av år Befolkningsökningen ökar härmed med personer eller i medeltal 150 personer per år. Prognosen innefattar antaganden om ett relativt högt mottagande av nyanlända flyktingar under perioden. Bostadsbyggande och tomtförsäljning kan eventuellt påverka invånarantalet i kommunen, utöver vad prognosen anger. 5

42 Gällande befolkningsprognos för hela kommunen Befolkning efter ålder 2014 och prognos för Alvesta kommun. År w Totalt Prognosen för åldersgruppen i förskolan (ålder från 1 5 år) ökar med 67 barn till år Alla folkbokförda barn i åldersgruppen har dock inte behov av förskoleplats i Alvesta kommuns egna förskolor. Prognosen för åldersgruppen i grundskola F- 6 (ålder från 6 12 år) ökar med 355 elever. Nästan alla folkbokförda elever i åldersgruppen har skolgång i kommunens skolor. Prognosen för åldersgruppen i grundskola 7-9 (ålder från år) ökar med 251 elever. Nästan alla folkbokförda elever i åldersgruppen har skolgång i kommunens skolor. En del besöker fritidsgården. Prognosen för åldersgruppen i gymnasieskolan (ålder från år) ökar med 304 elever. Få av dessa har skolgång i kommunens gymnasieskola. Alla behöriga elever går i gymnasieskola i andra kommuner, där Alvesta kommun köper utbildningsplatser. Prognosen för åldersgruppen Vuxna i aktiv ålder (ålder från år) ökar med 447 invånare. En del av dessa kan vara aktuella för vuxenutbildning i kommunen. Många besöker bibliotek. 6

43 Gällande befolkningsprognos för Alvesta tätort FÖRSKOLA Folkbokförda förskolebarn Vid mättillfället fanns i folkbokföringsregistret (KIR) barn i åldern 1 5 år i hela kommunen. Samtidigt var 956 barn placerade i kommunens förskolor. Det innebär 77 % av den totala åldersgruppen i hela kommunen. I Alvesta tätort var andelen placerade barn 75 % (nyckelkodsområdena ). De två fristående förskolorna (Änglagård/Växjö Islamska förskola samt Bullerbyn i Lekaryd) har ca 10 % av åldersgruppen placerade. Övriga barn är hemma med förälder som är föräldraledig/ annan orsak. Befolkningsprognos för förskola Befolkningsprognosen är uppdelad i olika områden i kommunen. Ökningen av folkbokförda förskolebarn under år förväntas inte ske i tätorten, utan i övriga kommunen. Enligt prognosen kommer barnantalet att ligga kvar ungefär på dagens nivå i Alvesta (= Alvesta församling, Alvesta glesbygd). Enligt prognosen förväntades 705 st barn i åldern 1 5 finnas i Alvesta år I KIR finns i nuläget 685 barn, dvs något färre än vad som anges i prognosen. Inflyttning i december 2015 kan medföra att prognosen stämmer med verkligheten? Hypotes: Prognosen är tillräckligt tillförlitlig. 7

44 I november 2015 fanns 514 barn placerade på kommunala förskolor i Alvesta tätort. Det finns sammanlagt 545 platser att tillgå i tätortens förskolor. Det finns också två avdelningar som ej är utnyttjade, en på Aringsås och en på Skogsbacken. Det finns i nuläget outnyttjade platser. Det finns cirka 70 barn i kö som önskar placering under våren SLUTSATS Förskolelokaler finns i tillräcklig omfattning i dagsläget, under förutsättning att alla tillgängliga avdelningar används. Ingen större förändring av antalet förskolebarn väntas enligt befolkningsprognosen. F-6 SKOLA Folkbokförda låg- och mellanstadiebarn Vid mättillfället fanns i folkbokföringsregistret (KIR) 1750 barn i åldern 6 12 år i hela kommunen. Samtidigt var 1646 elever inskrivna i kommunens F-6-skolor. Det innebär 94 % av den totala åldersgruppen i hela kommunen. Övriga elever är inskrivna på Kronobergsheds friskola eller går i skola i annan kommun. I Alvesta tätort var andelen inskrivna elever 95 % (nyckelkodsområdena ). Befolkningsprognos för grundskola F-6 Befolkningsprognosen är uppdelad i olika områden i kommunen. Enligt gällande befolkningsprognos förväntas elevantalet i åldern 6 12 år i Alvesta tätort öka med 226 elever under tioårsperioden. 8

45 Förväntat elevantal med behov av skolplacering i Alvesta kommuns F-6skolor i tätorten är 1054 elever om tio år. De flesta eleverna tillkommer under de närmsta fem åren. (Val av skolplacering i fristående skolor bedöms ligga kvar på samma procentsats som nu). I september 2015 fanns 829 elever inskrivna på F-6 skolorna i Alvesta tätort. Inom fem år prognosticeras en elevökning med ca 200 elever. Därefter tillkommer ytterligare omkring en klass elever. SLUTSATS Skollokaler för F-6 behöver utökas i Alvesta tätort för att rymma elever till. Byggnation behöver startas så snart som möjligt. 9

46 7-9 SKOLA Folkbokförda högstadieelever Vid mättillfället fanns i folkbokföringsregistret (KIR) 701 ungdomar i åldern år i hela kommunen. Samtidigt var 672 elever inskrivna i kommunens högstadieskolor. Det innebär 96 % av den totala åldersgruppen i hela kommunen. I Alvesta på Hagaskolan var andelen inskrivna elever 95 % (nyckelkodsområdena samt Hjortsberga). Övriga elever är inskrivna i skola i annan kommun. Befolkningsprognos för grundskola 7 9 Enligt gällande befolkningsprognos förväntas elevantalet i åldern år i Alvesta tätort öka med 185 elever under tioårsperioden. För Hagaskolans del blir det en ökning med 175 elever. Förväntat elevantal med behov av skolplacering i Alvesta kommuns 7-9skola i tätorten är totalt 527 elever om tio år. De flesta eleverna tillkommer mellan år 2020 och