Ny 170 kv ledning mellan stamnätsstation Tandö och vindkraftsanläggningen Fageråsen i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län

Transkript

1 Ny 170 kv ledning mellan stamnätsstation Tandö och vindkraftsanläggningen Fageråsen i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län SAMRÅDSUNDERLAG Ansökan om nätkoncession för linje Mars 2019 Ellevio AB (publ) Stockholm Säte Stockholm. Org-nr Telefon ellevio.se

2 Projektorganisation Ellevio AB Stockholm Telefonväxel: Org.nr: Projektledare: Hans Gleimar Samordnare tillståndsfrågor: Sofia Miliander NEKTAB, Nordisk ElkraftTeknik AB Flöjelbergsgatan 20 C Mölndal Uppdragsledare: Peter Waldeck Handläggare tillstånd: Peter Waldeck Handläggare teknik: Lennart Olofsson, Emma Edvardsson 2 (29)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Tillståndsprocessen Markupplåtelse och ledningsrätt 6 2 Alternativ Nollalternativ Teknisk utformning Utredningsområde Studerade sträckningsalternativ 9 3 Berörda intressen och bedömd påverkan avseende det förordade alternativet Landskapsbild Boendemiljö Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Mark- och vattenanvändning Planer och infrastruktur Försvaret 29 4 Fråga om betydande miljöpåverkan Omfattning MKB Bilagor: 1. Karta översikt Naturobjekt 2. Karta översikt Kulturobjekt 3. Karta Naturobjekt föreslaget alternativ 4. Naturvärdesinventering 5. Detaljkartor Hänsynsobjekt 3 (29)

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Ellevio planerar att ansöka om tillstånd, nätkoncession för linje, för en ny 170 kv ledning mellan stamnätsstation Tandö och vindkraftsanläggningen Fageråsen i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, se Figur 1. Ledningen krävs för att ansluta den planerade vindkraftsanläggningen Fageråsen till elnätet så att producerad el kan levereras till överliggande elnät. Ledningssträckan är ca 30 km. DalaVind erhöll tillstånd från mark- och miljöverdomstolen för 34 turbiner i vindkraftsanläggningen Fageråsen. Malungs Elnät planerar dessutom att ansluta sitt lokalnät till transformatorstationen vid vindpark Fageråsen vilket även möjliggör en förstärkning av lokalnätet genom en ny tryckpunkt från överliggande nät. Figur 1 Översikt över projektområdet (röd rektangel) Stamnätsstation Tandö innehåller idag enbart utrustning för 400 kv ledningen och ingen anslutning till underliggande nät. Planen är att bygga ut stationen med transformatorer för att koppla ihop stamnätet och regionnätet. Bland annat planeras Ellevios 170 kv ledning mellan Sälen och Malung att anslutas till stationen norrifrån med en in- och utgående ledning för att förstärka nätet i Dalarna. Samråd kring den anslutningen genomfördes runt november Planeringen av stamnätsstation Tandö hanteras av Svenska kraftnät. 1.2 Tillståndsprocessen För att bygga och driva en kraftledning krävs tillstånd. Det primära tillståndet som erfordras är så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. 4 (29)

5 En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa och miljön. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingen till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden fattar Energimarknadsinspektionen ett beslut om koncession. Beslutet är överklagningsbart till mark- och miljödomstolen. Erhållen nätkoncession gäller i regel tills vidare. En beviljad koncession kan omprövas efter tidigast 40 år. Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. miljöbalken med länsstyrelse, tillsynsmyndighet samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet omfattar sedan 1 januari 2018 två typer av samråd, ett inledande undersökningssamråd som i vissa fall följs av ett avgränsningssamråd. Undersökningssamrådet ska avse den miljöpåverkan som projektet bedöms medföra. Utifrån underlaget som presenteras vid undersökningssamrådet, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Avgränsningssamråd ska genomföras för verksamheter som bedömts medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd ska då ske med en bredare samrådskrets, med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. et ska även beskriva alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden. Om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas, ska verksamhetsutövaren ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Om det rör sig om betydande miljöpåverkan ska en specifik miljöbedömning genomföras inom vilken en mer omfattade miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Se översikt över tillståndsprocessen i Figur 2. Figur 2 Översikt över tillståndsprocessen I aktuellt fall har Ellevio bedömt att projektet innebär betydande miljöpåverkan (se kap 5), vilket innebär att ett avgränsningssamråd hålls direkt med en bred samrådskrets. Innan det formella avgränsningssamrådet hölls en myndighetsdialog med de särskilt berörda myndigheterna; Länsstyrelsen i Dalarna, Malung-Sälens kommun, Skogsstyrelsen och Försvarsmakten. Under myndighetsdialogen önskade Ellevio myndigheternas skriftliga synpunkter på de studerade sträckningsalternativen och Ellevios förordade alternativ (se kap 2.4.2). Ett avgränsningssamråd kring förordat alternativ hålls nu med samtliga berörda parter. Under avgränsningssamrådet får samtliga berörda en möjlighet att tycka till om den förordade sträckningen och avgränsningen av MKBn. 5 (29)

6 1.3 Markupplåtelse och ledningsrätt Förutom koncession för linje behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsfördelningen förändras. För den nya ledningen kommer Ellevio att teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare gällande rätten att bygga och bibehålla ledningen. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter samt ligger till grund för innehållet i den ledningsrätt som nätägaren därefter kan ansöka om hos Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör. 2 Alternativ 2.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär i det aktuella fallet att den planerade ledningen inte byggs och att planerad vindkraftspark inte kan överföra den producerade elen till elnätet. Den el som vindkraftsparken skulle ha producerat måste produceras på annat sätt, t.ex. genom utbyggnad av andra typer av produktionsanläggningar eller import från andra länder. Även till dessa anläggningar måste elledningar byggas för överföring av den producerade elen. Om ledningen inte byggs kommer sannolikt områdets markanvändning fortgå som idag. 2.2 Teknisk utformning Ledningen planeras att i huvudsak uppföras med portalstolpar i trä se exempel i figur 4. Andra typer av utformning och material, t.ex. stål, betong eller komposit, kan också förekomma. Särskilt svåra passager över vägar och vattendrag kan kräva speciallösningar med högre enkelstolpar i stål. Figur 3 Exempel på portalstolpe 6 (29)

7 Stolparnas höjd över mark uppgår i huvudsak till ca m för portalstolpar, medan enkelstolpar har en höjd om ca m. Avstånd mellan stolparna varierar beroende på terräng och typ av stolpe, men uppskattas till i snitt ca 150 m. Både höjden på stolparna och avståndet mellan stolparna anpassas till topografin och tas fram i detaljprojekteringen, som vanligtvis sker efter det att koncession erhållits. Faslinorna sitter upphängda i isolatorer av glas eller kompositmaterial. Avståndet mellan linorna är ca 5 m. Vid uppförandet av portalstolpar i trä behövs normalt inget fundament utan stolpbenen grävs bara ned ca 2 meter i marken. Beroende på hur mycket produktion (effekt) som ska anslutas till ledningen kan en eller två linor per fas behövas. En optokabel kan placeras i toppen av den ena stolpen. För en 170 kv luftledning krävs ett m brett röjt markområde, en s.k. skogsgata. Därtill måste det inom ett sidoområde tillses att det inte finns några så kallade farliga kantträd som riskerar att falla över ledningen. Sidoområdets bredd påverkas av skogens karaktär. Skogsgatan med dess sidoområden kallas tillsammans för ledningsgata, se figur 5. Figur 4 Ledningsgata Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (30 kv 170 kv) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med 7 (29)

8 stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågoch mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än låg- och mellanspänningskablar, liksom själva schaktarbetet, så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det inte heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla. Även kabelskarvarna utgör felkällor. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som en befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,2 meter djupt och 2-3 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl, som ledningar markförläggs inom regionnätet. 2.3 Utredningsområde Den aktuella ledningen ska gå mellan stamnätstation vid Tandö och ny nätstation för vindkraftpark Fageråsen, ca 15 km sydväst om Malung. Initialt har ett utredningsområde studerats inom vilket ledningen bedömts kunna byggas. Utredningsområdets utsträckning begränsas i öst av Västerdalsälven och riksväg E16/E45, och i väst av befintlig stamnätsledning, Rönnhällsjön, Bredåsjön och Klambergets naturreservat, se figur 3. 8 (29)

9 Figur 5 Utredningsområde. 2.4 Studerade sträckningsalternativ De alternativa sträckningarna definieras utifrån de punkter mellan vilka ledningen ska förläggas, och har tagits fram med beaktande av teknisk framkomlighet, intrång i hänsynsytor samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur. En så kort sträckning som möjligt, och därmed så litet markintrång som möjligt, eftersträvas alltid. Länsstyrelsens GIS-data har studerats tillsammans med GIS-data från Riksantikvarieämbetet, Skogens pärlor och Artportalen Studerade alternativ i myndighetsdialogen Mellan stamnätstation Tandö och anslutningspunkten har ett antal möjliga stråk för byggnation av ledningarna identifierats. Stråket definieras utifrån de punkter mellan vilka ledningarna ska 9 (29)

10 förläggas, intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur, se figur 6. Figur 6 Utredda stråk. 10 (29)

11 Alternativ 1 Ut från stationen i Tandö går sträckningen först i samma riktning som befintlig stamnätsledning Tandö-Borgvik i ca 900 meter, men i egen separat ledningsgata. Ledningen korsar på denna sträcka Västerdalälven som är skyddad enligt Natura 2000 och är också riksintresse för naturvård. Sträckningen viker sedan av söderut ca 3,8 km och sedan sydöst 4,4 km och går parallellt med älven men utanför Natura 2000/riksintresse naturvård. Sträckningen går därefter i stort sett rakt söderut 22,1 km ned till anslutningspunkten och passerar på denna sträcka bland annat ett antal våtmarker. Hela sträckan är ca 31,2 km. Alternativ 2 Ut från stationen i Tandö går sträckningen först i samma riktning som befintlig stamnätsledning Tandö-Borgvik i ca 900 meter, men i egen separat ledningsgata. Ledningen korsar på denna sträcka Västerdalälven som är skyddad enligt Natura 2000 och är också riksintresse för naturvård. Sträckningen viker sedan av söderut ca 13,3 km och passerar först ett större våtmarksområde och sedan mellan sjöarna Rönnhällsjön och Niställingen. Sträckningen viker sedan av sydöst ca 10,3 km och därefter syd 7,6 km ner till anslutningsstationen, och passerar på denna sträcka bland annat ett antal våtmarker. Hela sträckan är ca 32,1 km. Alternativ 3 Vid förberedande planering inför naturvärdesinventeringen konstaterades att alternativ 3 berör stora våtmarksområden, sannolikt med höga naturvärden. Alternativ 3 går också närmare betydligt fler byggnader och bostäder än de övriga alternativen, inom 500 m finns 64 byggnader totalt/22 bostäder jämfört med 32/11 respektive 19/17 för alternativ 1 och 2. Bland annat ligger fäboden Byxångsälen med ett flertal bostäder inom 500 meter från alternativ 3. Alternativ 3 avfördes därför som sträckningsalternativ Synpunkter i myndighetsdialogen Under oktober-november 2018 hölls en myndighetsdialog med Länsstyrelsen, Malung-Sälens kommun, Skogsstyrelsen och Försvarsmakten. Syftet med myndighetsdialogen var att få synpunkter de alternativa sträckningarna och Ellevios förordade alternativ för vidare avgränsning av MKB:s innehåll (alternativ 1). Länsstyrelsen I myndighetsdialogen framkom att länsstyrelsen ser Ellevios förordade alternativ som det alternativ som det lämpligaste både ur naturmiljö- och kulturmiljösynpunkt. Länsstyrelsen undrar dock om det är möjligt att i större utsträckning samförlägga ledningen med befintlig infrastruktur. Miljönämnden i Malung-Sälens kommun Miljönämnden i Malung-Sälens kommun anser att inget av de förordade förslagen är att föredra då de både berör mycket fritidsbebyggelse och stora naturvärden. Nämnden skulle istället föredra att Ellevio ser över andra alternativa sträckningar inför framtida ansökan. Med hänsyn till närhet till bebyggelse anser nämnden dock att av alternativen är alternativ 1 att föredra. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen anser att det förordade förslaget torde vara det bästa och har inga övriga synpunkter. Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra. 11 (29)

12 2.4.3 Tillkomna alternativ efter myndighetsdialog För att bemöta Länsstyrelsens och Malung-Sälens kommuns yttrande har Ellevio valt att i samrådet utöka utredningsområdet och utreda ytterligare ett alternativ, se nedan. Det nya alternativet har lagts främst med avseende på att följa befintlig infrastruktur och en befintlig koncession. Alternativ 4 Alternativet går längs en sträckning där Ellevio delvis redan har koncession, men där ingen ledning ännu har byggts. Linjekoncession finns längs en sträckning från Fagersåsen till Malung (regeringsbeslut dnr N2007/164/E, anläggningsnummer 7220FJ). Malungs transformatorstation och befintligt regionnät är dock inte dimensionerat för att direkt ansluta den stora produktionsenheten från Fageråsen vindpark. Anslutning till Malungs station är därmed inte ett möjligt alternativ. Ny ledning måste därför anläggas hela vägen till Tandö stamnätstation, och ny koncession måste sökas för sträckan Malung-Tandö, ca 25 km. Alternativet innebär ca 15 km ledning i tidigare orört område från anslutningsstation vid Fageråsens vindkraftspark till Heckinberget (ca 2 km sydöst om Lugnet). Sträckningen viker sedan av norrut mot Malung och följer befintliga 50 och 170 kv ledningar i en gemensam ledningsgata ca 5 km till Malungs transformatorstation. Denna ledningsgata behöver breddas för att inrymma tre parallellt gående ledningar. Från Malung till Tandö kommer den 25 km långa ledningsgatan behöva breddas för att inrymma två ledningar, befintlig 50 kv och ny 170 kv. Utöver detta kommer ca 1 km ny ledningsgata behöva tas i anspråk för anslutning vid Tandö station. På sträckan där ny koncession måste sökas passerar ledningen Malungs tätort och går i relativ närhet till bostäder och berör också detaljplanelagt område. Sträckan berör också bland annat flera våtmarker. Hela sträckan är totalt ca 49 km, se figur (29)

13 Figur 7 Samtliga utredda alternativ 13 (29)

14 2.4.4 Jämförelse av alternativen och val av förordat alternativ I tabell 1 nedan och på kartor bilaga 1, 2 och 5 beskrivs påverkan från de olika alternativen. Tabell 1. Jämförelse mellan alternativen Aspekt Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Teknik Luftledning Luftledning Luftledning Luftledning Längd Ca 31 km Ca 32 km Ca 32 km Ca 48 km Bebyggelse Naturmiljö Inga bostäder inom 100 m. Närmaste större samling bebyggelse Lidsälen ca 1 km från sträckningen Korsar Västerdalälvens dalgång (Natura2000/ riksintresse) nära befintlig ledning. Korsar två VMI objekt (klass 3) och går kant i kant med ett (klass 2). Går kant i kant med ett SKS naturvärde. Korsar fyra SKS sumpskogar och går kant i kant med två. Inga bostäder inom 100 m. Närmaste större samling bebyggelse Lidsälen ca 1 km från sträckningen Korsar Västerdalälvens dalgång (Natura2000/ riksintresse) nära befintlig ledning. Korsar tre VMI objekt (ett klass 2, ett klass 4 och ett oklassat) och går kant i kant med ett (klass 2). Går kant i kant med ett SKS naturvärde. Korsar en SKS Nyckelbiotop. Korsar fyra SKS sumpskogar och går kant i kant med tre. Inga bostäder inom 100 m. Närmaste större samling bebyggelse Byxånsälen ca 250 meter från sträckningen Korsar Västerdalälvens dalgång (Natura2000/ riksintresse) nära befintlig ledning. Korsar sex VMI objekt (tre klass 2, två klass 3 och ett klass 4). Går kant i kant med ett SKS naturvärde. Korsar en SKS nyckelbiotop. Korsar fyra SKS sumpskogar och går kant i kant med två. Ett flertal bostäder inom ca meter från sträckningen i Malungs tätort. Korsar Västerdalälvens dalgång (riksintresse naturvård) på ny plats. Korsar tre LstW Naturvärden kända av Länsstyrelsen. Korsar ett område Skogliga värdetrakter Gran. Korsar fem VMI objekt (ett klass 2, tre klass 3, och ett klass 4.) Korsar en SKS nyckelbiotop. Korsar ett SKS naturvärde och går kant i kant med två. Korsar fyra SKS sumpskogar och går kant i kant med tre. Friluftsliv Korsar riksintresse friluftsliv Västerdalälven med Görälven parallellt med befintlig ledning Korsar riksintresse friluftsliv Västerdalälven med Görälven parallellt med befintlig ledning Korsar riksintresse friluftsliv Västerdalälven med Görälven parallellt med befintlig ledning Korsar riksintresse friluftsliv Västerdalälven med Görälven på tidigare orörd plats 14 (29)

15 Planer Korsar ett E område (Områden där skydds- och bevarandeintressen prioriteras) i Malung-Sälens ÖP. E9 Västerdalälven, del d på en sträcka av 900 meter. Korsar två E områden (Områden där skydds- och bevarandeintressen prioriteras) i Malung-Sälens ÖP. E9 Västerdalälven, del d på en sträcka av 900 meter och E18 Rönnhällsjön- Niställingens vattensystem på en sträcka av 2700 m. Korsar två E områden (Områden där skydds- och bevarandeintressen prioriteras) i Malung-Sälens ÖP. E9 Västerdalälven, del d på en sträcka av 900 meter och E18 Rönnhällsjön- Niställingens vattensystem på en sträcka av 2700 m. Korsar två E områden (Områden där skydds- och bevarandeintressen prioriteras) i Malung-Sälens ÖP. E9 Västerdalälven, del d på en sträcka av 250 meter, E12 Friluftsområde öster om Malung på en sträcka av 5500 m, samt ett D område (Randområden som omfattar älvdalgångarna och fjället som inte är bebyggda i någon större omfattning) ca 9000 m. Berör tre detaljplaner samt ett detaljplaneförslag i Malungs tätort. Kulturmiljö Korsar ett område LST värdefulla kulturmiljöer. En Övrig kulturhistorisk lämning, Fyndplats och två objekt Skog och historia inom 100 meter från sträckning. Korsar ett område LST värdefulla kulturmiljöer. En Övrig kulturhistorisk lämning, Fyndplats och en uppgift om offerkast inom 100 meter från sträckning Korsar ett område LST värdefulla kulturmiljöer. En Övrig kulturhistorisk lämning, Fyndplats och en uppgift om offerkast inom 100 meter från sträckning Berör kanten på ett område LST värdefulla kulturmiljöer. Fem fornlämningar (tre fångstgropar och två blästplats) inom 100 meter från sträckningen. Landskapsbild Korsningar av befintliga ledningar Går huvudsakligen genom produktionsskog och våtmarker. Går huvudsakligen genom produktionsskog och våtmarker. Går huvudsakligen genom produktionsskog och våtmarker. Inga Inga Inga Infrastruktur Endast skogsvägar berörs. Endast skogsvägar berörs. Endast skogsvägar berörs. Går huvudsakligen genom produktionsskog och viss våtmark. Korsar en sjö. Passerar i närhet till tätbebyggda områden i Malung och Malungsfors Korsar 130 kv ledning två gånger och 50 kv ledning en gång Korsar riksintresse befintlig väg två gånger och riksintresse järnväg en gång. Korsar riksintresse framtida väg en gång. Går parallellt med 50 kv ledning ca 25 km. 15 (29)

16 Alternativ 4 innebär bland annat korsning av Västerdalälven vid tidigare orörd plats, påverkan på riksintresse för naturvård och friluftsliv, flera VMI områden, SKS nyckelbiotoper och sumpskogar och också kulturmiljöobjekt. Sträckningen går också nära ett större antal bostäder och berör flera detaljplaner i Malungs kommun. Då påverkan från alternativ 4 inte är mindre än för övriga alternativ (se tabell 1), samtidigt som alternativet är betydligt längre bedömer Ellevio att det inte är rimligt att utreda alternativet vidare. Av de ursprungliga tre förslag till sträckningar berör alternativ 3 flest naturvärden och också flest bostäder i relativ närhet till ledningen. Alternativ 3 bedömdes också som olämplig i förstudien inför naturvärdesinventeringen och valdes därför bort tidigt, se under Av de kvarvarande två alternativen berör alternativ 1 påtagligt färre kända naturvårdsobjekt (se tabell 1). Även vad gäller NVI-objekt ger alternativ 1 mindre påverkan (alternativ 1 berör ett klass 1, 11 klass 2 och 21 klass 3, alternativ 2 ett klass 1, 24 klass 2 och 25 klass 3). Det klass 1 objekt som berörs gäller Västerdalälven, som inte kan undvikas. Alternativ 1 berör även färre bostäder i relativ närhet till ledningssträckningen och berör i mindre grad Områden där skyddsoch bevarandeintressen prioriteras i Malung-Sälens ÖP. Sammantaget ger alternativ 1 påtagligt mindre påverkan än andra alternativ. Med hänsyn taget till ovanstående har Ellevio valt att gå vidare och samråda om sträckningsalternativ 1. 3 Berörda intressen och bedömd påverkan avseende det förordade alternativet I och med Ellevios bedömning av påverkan från de olika alternativen, samt myndigheternas yttrande i myndighetsdialogen så har alternativ 2, 3 och 4 avfärdats. Härefter kommer därför enbart det förordade alternativet, alternativ 1 att behandlas för avgränsningssamrådet med myndigheterna, fastighetsägare och övriga intressenter. 3.1 Landskapsbild Beskrivning av berört område och dess känslighet En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Synintrycket är störst där ledningarna går över öppen mark, men även ledningsgatan i skogsmark påverkar synintrycket lokalt. Ledningen exponeras mindre när den går genom skogsmark och följer landskapsformerna. Där ledningen går över höjder och exponeras mot himlen blir den mer synlig. I ett storskaligt öppet landskap kan ledningen bli mindre påtaglig än där den korsar ett småbrutet landskap. I områden där människor rör sig är exponeringsgraden större. Större delen av området består av produktionsskog dominerat av tall med en del större myrar. Landskapet är relativt kuperat med flera större och mindre myrar i de lägre områdena. Bebyggelsen i området består i huvudsak av fäbodar och andra typer av sommarboenden Bedömd påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder Sträckningen har lagts för att i möjligaste mån undvika närhet till bebyggelse samt påverkan på naturvärden, främst våtmarker med högre klassning. Påverkan på landskapsbilden bedöms preliminärt bli liten-måttlig. 16 (29)

17 3.2 Boendemiljö Beskrivning av berört område och dess känslighet Sträckningen går till största delen genom produktionsskog. Bebyggelsen i området består endast av fritidshus/sommarboende. Inom 500 meter finns totalt 32 byggnader varav 11 bostäder, se figur 8. Närmaste bostadshus ligger 180 meter från planerad sträckning (fastighet Östra Lillmo 1:1, ca 1800 söder om korsningen av Västerdalälven). Närmsta kända permanentboende ligger vid Petsjön, ca 6 km öster om förordat alternativ. Figur 8 Berörd bebyggelse 17 (29)

18 3.2.2 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö kring kraftledningar, transformatorer och elapparater såsom hårtork och dammsugare. Elektriska fält avskärmas av vegetation och byggnader och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetfält avskärmas däremot inte av väggar och tak och därför kan magnetfältet inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan beror på ledningens strömlast, fasernas inbördes placering och på avståndet mellan faserna. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Ellevios avsikt är att uppfylla myndigheternas rekommendationer vid planering av nya ledningar Bedömd påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder Som beskrivs ovan är magnetfältet beroende av bland annat placering av faslinor (stolptyp) och strömmen i ledningen. Då avståndet till närmaste bostadshus är stort, mer än 100 meter, medför inte aktuell ledning någon negativ påverkan på människors hälsa. Ledningen bedöms inte heller medföra någon negativ påverkan på boendemiljön i övrigt. Inga skadeförebyggande åtgärder planeras. 3.3 Naturmiljö Beskrivning av berört område och dess känslighet Större delen av inventeringsområdet består av barrblandskog dominerat av tall med en del fattigmyrar och fuktstråk. Landskapet bedömdes vid naturvärdesinventeringen (se nedan) vara hårt brukat med få naturvärden. Då inventeringsområdet består av många skiften med olika markägare varierar dock naturvärdena. Skyddade områden Föreslagen sträckning korsar Natura 2000 Görälven-Västerdalälven på en sträcka av ca 190 meter. Sträckningen går här nära befintlig stamnätsledning. I övrigt berörs inte några skyddade 18 (29)

19 områden (tex naturreservat eller biotopskydd). Närmsta naturreservat är Östra Almberget ca 4 km väster om föreslagen sträckning, se figur 9. Natura2000-området omfattar Görälven från den norska gränsen till sammanflödet med Fulan (Fuluälven) som där bildar Västerdalälven. Vidare omfattar området Västerdalälven nedströms Hälla till kraftverksdammen strax söder om Tandö. Det främsta syftet för området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för samtliga naturtyper och arter som legat till grund för utpekandet av området till nätverket Natura2000. Naturtyperna är 3210 Större vattendrag, 3260 Mindre vattendrag, 6270 Silikatgräsmarker och 6510 Slåtterängar i låglandet och arterna är utter och stensimpa 1. Den naturtyp som berörs är större vattendrag och till viss del mindre vattendrag. Av arterna finns utter rapporterats i artportalen i Östra Tandö ca 2 km norr om planerat korsningsställe. Figur 9. Korsning över Västerdalälvens dalgång (Natura 2000-område och riksintresse för naturvård) (29)

20 Övriga områden I tabell 2 och i karta bilaga 3 redovisas de sedan tidigare kända naturområden som berörs av föreslagen sträckning. Tabell 2. Berörda naturvärdesobjekt Namn Typ Berör aktuell luftledning (m, uppmätt i karta) Riksintresse Naturvård 1 Grälen-Västerdalälven* Korsar ca 750 m + kant i kant ca 500 m LST Särskilt värdefullt vatten 2 Västerdalälven m Görälven och Fulan** 190 Natura Görälven-Västerdalälven SE ** 190 LST övriga intressen naturvård 1 Västerdalälven* Korsar ca 750 m + kant i kant ca 500 m Våtmarksinventering 3 Grossmossen Klass Sångkölen-Ällingkölen Klass Åsterkölen och myrar O om Sången Klass 2 Kant i kant 200 SKS Naturvärden 6 N Kant i kant 130 SKS sumpskogar 7 Ålidberget N 40 8 Remmet Kant i kant Sångkölen-Ällingkölen 10 Slåttkölen V Knokarna Skördrisån 200 *Överlappande ytor, **Överlappande ytor Föreslagen sträckning berör riksintresse Naturvård Västerdalälven med Görälven som är i det närmaste helt opåverkad av reglering och uppvisar en naturlig strandzonering. Genom de naturliga vattenståndsvariationerna uppträder en mycket värdefull flora och fauna med ett flertal sällsynta och hotade arter. Den mycket rika förekomsten av glacifluviala och fluviatila bildningar (bildade av vatten) är av stort intresse och är ställvis (bitvis) av mycket stort värde 2. Vatten med miljökvalitetsnormer (MKN) Sträckningen korsar ett antal vatten med miljökvalitetsnormer, se tabell 3 och figur 10. Tabell 3 Vatten med miljökvalitetsnormer. Namn Vattendrag Nuvarande Ekologisk status Nuvarande Kemisk Status Alman SE Måttlig Uppnår ej god Västerdalälven SE Måttlig Uppnår ej god 2 Område av riksintresse för naturvård i Dalarnas län, Nr 14 Görälven-Västerdalälven 20 (29)

21 Ällingån SE Måttlig Uppnår ej god Sångan SE Måttlig Uppnår ej god Älgsjöån SE Måttlig Uppnår ej god Ringsån SE Dålig Uppnår ej god Grundvatten Malung -Sälen SE God kemisk grundvattenstatus - SE God kemisk grundvattenstatus Figur 10 Vatten med miljökvalitetsnormer 21 (29)

22 Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering enligt SIS standard på fältnivå medel genomfördes under v för både alternativ 1 och 2. Längs förordad sträckning korsas ett klass 1 objekt (Västerdalälven som också är Natura-2000) och ett antal klass 2 och 3 objekt. De flesta klass 2 objekt är små och mindre justeringar av sträckningen kan göras för att i möjligaste mån undvika dessa. Inga värdelement identifierades på alternativ 1. Vid ett klass 2 område, Lövåstjärnen, som är en möjlig häckningstjärn för bland annat smålom, gjordes en justering för att undvika att passera över tjärnen, se figur 11. Figur 11 Justering av sträckning vid Lövåstjärnen. För en detaljerad beskrivning av metod och resultat se bilaga 4, Naturvärdesinventering. Förekomst av rödlistade och hotade arter Ledningsgatan kan medföra positiva effekter för hotade arter. Hävdgynnade växtarter kan trivas i ledningsgatan tack vare den återkommande underhållsröjningen och ledningsgator fungerar som spridningskorridorer för fjärilar. Flera fågelarter återfinns ofta i brynmiljön som skapas mellan skogsgatan och dess intilliggande skogsmark. Det förekommer dock att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd. Risken för påflygningar anses störst för fågelarter med sämre flygförmåga såsom vadare, hägrar, svanar, tranor och hönsfåglar. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik. Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker. Fåglar i aktuellt område Fågelförekomst har undersökts via Artdatabankens webbplats Artportalen. Skyddsklassade arter har beställts direkt av Artdatabanken. Fokus har lagts fynd som har häckkriterier och som är rödlistade eller ingår i bilaga 1 i Fågeldirektivet. Fynd presenteras i tabell (29)

23 Tabell 4. Rödlistade arter och arter som ingår i bilaga 1 i Fågeldirektivet inom 500 m från föreslagen sträckning. Namn Skydd Tretåig hackspett Kungsfågel Rödlista NT Rödlista VU Sångsvan fågeldirektivets bilaga 1 Tjäder fågeldirektivets bilaga 1 Ett antal arter observerades också vid Naturvärdesinventeringen, se bilaga 4. En örninventering och en inventering av skogshöns kommer att göras längs föreslagen sträckning under vårvintern Övriga arter Inga hotade arter som direkt berörs av föreslagen sträckning finns rapporterade i artportalen. Vid naturvärdesinventeringen identifierades inom det ca 200 meter breda inventeringsområdet ett antal rödlistade arter och naturvårdsarter, se bilaga 4. Om och hur dessa fynd kommer att påverkas av det slutgiltiga valet av förordad sträckning kommer att redovisas i MKB Bedömd påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder Föreslagen sträckning har lagts för att i möjligaste mån undvika skyddade områden. Passage av Natura-2000 Västerdalen kan dock inte undvikas. Passagen görs nära befintlig stamnätsledning. Inga stolpar behöver placeras inom ca 50 meter från strandkanten. Inga av de naturtyper som ligger till grund för utpekande av Natura2000 området berörs direkt. För att minimera negativ påverkan sker avverkning och bortforsling av skogen i första hand genom skogsgatan. Avverkningsrester lämnas inte kvar i markerade leder eller på stigar. Torrakor ska i möjligaste mån sparas, vid behov genom toppkapning. Det gäller dock inte inom ledningens fasområde av elsäkerhetsskäl. Denna åtgärd utgör även en skadeförebyggande åtgärd för förekommande lavar och svampar. Eventuella äldre lövträd inom ledningsgatan sparas som högstubbar. Det gäller dock inte inom ledningens fasområde av elsäkerhetsskäl. Vid passage av vattendrag används tillfälliga eller permanenta broar. Körning i vattendrag sker endast om det är miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska ris, virke eller annat läggas i vatten eller strandområde till skydd för naturmiljön. När arbetet är klart avlägsnas tillfälliga broar och utlagt skydd. Lägre träd och buskar i strandzonen, som inte utgör någon säkerhetsrisk, ska ej avverkas utan lämnas kvar. Viss avverkning kommer dock att ske intill vattendragen. För att påverka en vattenförekomst så pass mycket att dess status sjunker, eller förhindrar att uppsatta miljökvalitetsnormer (MKN) ej kan uppnås, krävs relativt omfattande och oftast långvarig påverkan på vattenförekomsten i sin helhet. En luftledning ger inte upphov till den typen av påverkan på MKN för vatten vare sig i drift eller anläggningsskedet. Inga åtgärder som medför omfattande påverkan på vattenförekomsterna kommer att utföras och planerad ledning bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå MKN. Körning på våtmarker och sumpskogar får bara ske om minsta möjliga grad av körskador säkerställs. Detta ska göras genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Om körskador uppstår vid körning på våtmarker ska dessa återställas, om så är lämpligt. Då fasavståndet är stort finns ingen risk för fåglar dödas genom strömgenomgång. Ledningssträckningen korsar inte någon sedan tidigare orörd plats med känt fågelstråk eller fågelrik sjö. Det bedöms därmed inte som motiverat med fågelavvisare på någon delsträcka. 23 (29)

24 Avverkningen kan påverka fågelbon och bohålor med häckande fåglar. Som skadeförebyggande åtgärd planeras avverkningen av ny skogsgata in så att den sker utanför fåglarnas häckningssäsong (april-juli). Vid detaljprojekteringen kan sträckningen och stolpplaceringen finjusteras för att i möjligaste mån undvika alternativt minimera påverkan på rödlistade och/eller naturvårdsarter. Det gäller även våtmarker där placering av stolpar på så torr mark som möjligt alltid eftersträvas. Om möjligt kan högre stolpar användas för att på så vis kunna placeras stolparna längre ifrån varandra och på varsin sida om ett våtmarksområde. Påverkan på naturmiljön bedöms preliminärt bli liten-måttlig. 3.4 Kulturmiljö Beskrivning av berört område och dess känslighet Föreslagen sträckning går inte intill några kända fornlämningar eller övriga kulturlämningar enligt Riksantikvarieämbetets databas Fornsök. Övriga kulturobjekt som ligger inom 100 m redovisas i Tabell 5 och figur 12. Tabell 5. Berörda kulturobjekt. Typ Namn Berör aktuell luftledning (m, uppmätt i karta) LTS värdefulla kulturmiljöer Västerdalälven inom Malungs kommun Korsar ca 850 m + kant i kant ca 700 m Övrig kulturhistorisk lämning, Fyndplats Skog och historia punkt, Husgrund, historisk tid Skog och historia punkt, Husgrund, historisk tid Malung 261:1 ID ID Inom stråket Inom stråket Inom stråket 24 (29)

25 Figur 12. Kulturobjekt inom 100 från sträckningarna Bedömd påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder Under detaljprojekteringen kommer stolparnas placering anpassas för att i möjligaste mån undvika kulturlämningar. Avverkningsrester får inte lämnas kvar på kulturlämningar. Negativ påverkan på kulturlämningar kommer undvikas genom att inte tillåta framförande av maskiner över kulturlämningar. 25 (29)

26 Om en fornlämning skulle påträffas vid exempelvis byggnation och underhållsarbete, kommer arbetet stoppas omedelbart och länsstyrelsen kontaktas enligt kulturmiljölagen 2 kap. 10. Påverkan på kulturmiljön bedöms preliminärt bli liten. 3.5 Friluftsliv Beskrivning av berört område och dess känslighet Föreslagen sträckning korsar Riksintresse friluftsliv Västerdalälven med Görälven. Övrig yta är till största delen produktionsskog varav relativt många skiften redan är avverkade eller avverkningsanmälda. Skogen kan dock användas för till exempel jakt och svamp- och bärplockning Bedömd påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder I området för riksintresse friluftsliv förläggs ledningen nära befintlig stamnätsledning. I övrigt föreslås inga skyddsåtgärder. Påverkan på friluftsliv bedöms preliminärt som liten. 3.6 Mark- och vattenanvändning Beskrivning av berört område och dess känslighet Pågående markanvändning inom det området som berörs av ledningssträckningen utgörs till största delen av skogsmark. Ledningsgatan kommer att ta i anspråk totalt ca hektar. Till detta tillkommer uttag av eventuella högväxande farliga kantträd i sidoområden. Ledningssträckningen passerar ingen jordbruksmark eller andra kända naturresurser förutom grundvatten, se avsnitt Bedömd påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder Endast skogs- och myrmark berörs. De flesta skiftena i området är små och ligger öst-västlig riktning, vinkelrät mot ledningsträckningen. Påverkan på ett flertal mindre skiften är därför svårt att undvika. Grundvattenförekomsten bedöms inte påverkas då träimpregneringsmedel har en mycket begränsad spridning enligt utförda studier 3,4,5,6. Sammantaget bedöms den planerade åtgärden medföra måttlig påverkan på markanvändningen. 3.7 Planer och infrastruktur Översiktsplan Föreslagen sträckning berör Översiktsplan för Malung-Sälens kommun, juni I översiktsplanen ges särskilda rekommendationer beträffande bebyggelseutveckling och övrig 3 SGI, Kreosotimpregnerade sliprars inverkan på skridning av kreosot i mark litteraturstudie. 4 Svenska kraftnät, Om kreosot, kraftledning och vår miljö. 5 Kemi, Fakta- Information om impregnerat virke. 6 Sofia Ellergård, Spridning i mark av koppar, krom och arsenik från CCA-impregnerade telefonstolpar, SLU (29)

27 mark- och vattenanvändning. I princip har all mark med mer omfattande permanent bebyggelse, mark som nyttjas för fritidsexploateringar och även mark som omfattas av någon form av dokumenterat bevarandeintresse eller nytt exploateringsintresse fått särskilda rekommendationer. Följande grova indelning av rekommendationsområdena har gjorts. Indelningen ger en antydan om graden av förändringar i framtiden. A Områden med starka bebyggelseintressen Här ingår Malungs centralort, anläggningar och fritidsbebyggelse i centrala fjällområdet samt områden med tätbebyggelse inom randzon kring fjällområdet. B Bebyggelseinfluerade områden Områden med bebyggelseintressen t ex byarna i älvdalgången, där bebyggelsetrycket är mindre än i A-områdena, och där viss utveckling av bebyggelse kan ske utan starka motstående intressen. Här ingår även markreservområden för bebyggelseutveckling på längre sikt. C Områden där större förändringar, dock ej bebyggelse, kan komma till stånd Här avses områden där det på grund av speciella naturbundna förutsättningar (eller av annan orsak) kan komma till stånd en större förändring, t ex vindkraft, vägar, järnväg, täkter m.m. D Randområden Områdena omfattar älvdalgångarna och fjället som inte är bebyggda i någon större omfattning. Områdena omfattar bl.a. de områden för turism och friluftsliv som utpekas enligt 4 kap 2 miljöbalken. E Områden där skydds- och bevarandeintressen prioriteras I dessa områden finns utpekade bevarandeintressen vad gäller natur, kultur och/eller friluftsliv. I dessa områden utgör bevarandeaspekterna en väsentlig utgångspunkt vid utformningen av rekommendationerna. F Övriga områden Områdena utgör resterande del av kommunen som inte ingår i områden A-E. De består av skogsmark som huvudsakligen utnyttjas för virkesproduktion men det ingår ett stort antal, ofta mindre, områden med höga naturvärden t ex biotopskydd, nyckelbiotoper m.m. Den föreslagna ledningssträckan berör till största delen F-område. I övrigt berörs områden enligt tabell 6 och figur 13. Berört E-område sammanfaller med andra intresseområden, riksintresse naturvård, riksintresse friluftsliv och LST värdefulla kulturmiljöer. 27 (29)

28 Figur 13 Berörda rekommendationsområden Tabell 6. Berörda rekommendationsområden Typ Namn Berör aktuell luftledning (m, uppmätt i karta) D1 Södra Randområdet 9000 E9 Västerdalälven, del d 900 D 1 Södra Randområdet Området (9 delområden) utgörs till stora delar av värdefull skogsmark, som har betydande rekreationsvärde p.g.a. läget vid/i anslutning till dalgången och närheten till befolkningskoncentrationer. E9 Området (9 delområden) omfattar Västerdalälven inom kommunen som är 28 (29)

29 utpekad som riksintresse för naturvård och rörligt friluftsliv. Även landpartier vid sidan av älven ingår. Det är många intresseaspekter som tillsammans bidrar till det höga värdet. Bl.a. liten påverkan av vattenreglering, intressanta geomorfologiska bildningar, rik flora och fauna, hotade biotoper och arter, vacker landskapsbild, och rekreationsvärde. Älvsträckor med forsande vatten är ekologiskt känsliga Detaljplaner och områdesbestämmelser Den föreslagna ledningssträckningen berör inga detaljplaner Infrastruktur Endast ett antal mindre skogsvägar berörs. Sträckningen går nära Svenska kraftnäts stamnätsledning, men i egen ledningsgata, på en sträcka av ca 800 meter Bedömd påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder Inga detaljplaner eller större vägar berörs. Större delen av sträckningen går genom F område. Sträckningen har lagts för att minimera intrång i E område. Visst nytt intrång görs i D område, främst för att undvika påverkan på våtmarker med höga naturvärden och E område runt sjön Niställingen väster om föreslagen sträckning. Den planerade åtgärden bedöms medföra liten-måttlig påverkan på planer och infrastruktur. 3.8 Försvaret Hela sträckningen berör område med särskilt behov av hinderfrihet: Lågflygningsområde, Värmland upp till Älvdalen Objekt ID TM0351. Försvaret hade i myndighetsdialogen dock inget att erinra mot de förslagna sträckningarna. 4 Fråga om betydande miljöpåverkan Mot bakgrund av de kriterier som anges i förordningen om miljöbedömningar bedömer Ellevio att projektets karaktäristiska egenskaper, lokalisering eller bedömda effekter blir sådana att de kan antas medföra betydande miljöpåverkan i miljöbalkens mening. Ledningen innebär att en ny ca 30 km ledningssträcka tas upp genom ett landskap med förekomst av höga naturvärden, framförallt i form av våtmarker, och berör även Natura2000 område och riksintresse för naturvård. Vid identifiering av sträckningar har hänsyn tagits för att minska intrång. Påverkan på framförallt våtmarksytor med naturvärden går dock inte att undvika. 5 Omfattning MKB Miljökonsekvensbeskrivningen kommer ha den omfattning som krävs enligt 6 kap 35 miljöbalken. Innehållet förtydligas i Miljöbedömningsförordningen (SFS 2017:966). De uppgifter som ska finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder, och behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. 29 (29)