Ombyggnation av 145 kv ledning Trängslet-Oxberg samt 50 kv ledning Trängslet-Åsen, Älvdalen och Mora kommuner, Dalarnas län

Transkript

1 Ombyggnation av 145 kv ledning Trängslet-Oxberg samt 50 kv ledning Trängslet-Åsen, Älvdalen och Mora kommuner, Dalarnas län Underlag för samråd enligt Miljöbalken kap september 2016 Ellevio AB Stockholm Säte Stockholm. Org nr Telefon ellevio.se 1 (16)

2 INNEHÅLL 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE ELKONCESSION BEFINTLIG KONCESSION SAMRÅD LOKALISERING OCH ALTERNATIV BEFINTLIG LEDNINGSGATA ALTERNATIVA STRÄCKNINGAR SAMRÅTT ALTERNATIV TEKNIK BEFINTLIG LUFTLEDNING TEKNISK UTFORMNING AV NYA LUFTLEDNINGAR STRÄCKAN TRÄNGSLET-ÅSEN TEKNISK UTFORMNING AV NYA LUFTLEDNINGAR STRÄCKAN ÅSEN-OXBERG TRANSPORTER ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT PLANFÖRHÅLLANDEN ÖVERSIKTSPLANER DETALJPLANER BERÖRDA INTRESSEN BOENDEMILJÖ OCH BEBYGGELSE LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ HOTADE ARTER KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV INFRASTRUKTUR ÖVRIGA RIKSINTRESSEN BREDDNING AV LEDNINGSGATA TIDPLAN FÖR PROJEKTET SVARSTID OCH SKRIFTLIGA YTTRANDEN FRÅGOR SYNPUNKTER I SAMRÅDET BILAGOR 1. Översiktskartor 2. Karta naturobjekt befintlig ledningsgata 3. Karta kulturobjekt befintlig ledningsgata 4. Karta Skog och historia befintlig ledningsgata 5. Karta Riksintresse totalförsvar 6. Karta Breddning av ledningsgata 2 (16)

3 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Projektorganisation: Ellevio AB Stockholm Telefonväxel: Org.nr: Projektledare Lars-Eric Johansson Samrådsunderlag NEKTAB, Nordisk ElkraftTeknik AB Flöjelbergsgatan 20 C Mölndal Uppdragsledare Karl-Gustav Bergström Samrådsunderlag Peter Waldeck peter.waldeck@nektab.se Tel: (16)

4 2 INLEDNING 2.1 Bakgrund och syfte Ellevio (tidigare Fortum Distribution) planerar en ombyggnation av en 145 kv ledning mellan stationerna Trängslet och Oxberg, Älvdalen och Mora kommuner, samt en 50 kv ledning mellan Trängslet och Åsen, Älvdalens kommun, Dalarnas län, se figur 1. Den befintliga 145 kv ledningen L21 har varit i bruk i snart 60 år och behöver byggas om. Figur 1. Aktuellt område Trängslet - Oxberg 2.2 Elkoncession För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare. En ansökan om koncession till Ei ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. När Ei mottagit koncessionsansökan remitteras handlingarna till samtliga berörda instanser och intressenter. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession. Ledningsägaren behöver förutom koncession säkra rätten att anlägga och bibehålla kraftledningen på annans mark. Ellevio har för avsikt att vid behov (t.ex. vid eventuella nya 4 (16)

5 stolpplatser i skogsmark) i första hand teckna en frivillig överenskommelse, ett s.k. markupplåtelseavtal, med berörda fastighetsägare. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Markupplåtelseavtalet ligger sedan till grund för innehållet i den ledningsrätt, som Ellevio avser att ansöka om hos Lantmäterimyndigheten. Ersättning för intrånget betalas ut som ett engångsbelopp. 2.3 Befintlig koncession Ellevio innehar nätkoncession för linje för de befintliga ledningarna 145 kv Trängslet- Åsen (L21), 50 kv Trängslet- Åsen (L154) samt 145 kv Åsen Oxberg( L22). Detta samråd samordnas för samtliga tre linjer. Koncession kommer dock att sökas separat för dessa delsträckor. 2.3 Samråd Ellagen (1997:857) ställer krav på att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall ingå i ansökan om nätkoncession för linje. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs ledningens konsekvenser på berörda intressen. Innan en MKB kan upprättas ska samråd genomföras i enlighet med miljöbalkens bestämmelser (6 kap 4 ). Samråd hålls med Länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter, organisationer och enskilda som kan bli särskilt berörda. Samrådet berör verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedda miljöpåverkan. Syftet med samrådet är att få in synpunkter. Inkomna synpunkter i samrådet kommer att utgöra ett underlag för det fortsatta arbetet och upprättandet av MKB:n. 3 LOKALISERING OCH ALTERNATIV 3.1 Befintlig ledningsgata Befintlig ledningssträcka går i stort sett kortaste möjliga väg mellan Trängslet Åsen, ca 12 km, respektive mellan Åsen Oxberg, ca 27 km. På sträckan Åsen - Oxberg passeras Bossel som är anslutningspunkt för Granbergs vindkraftpark. Ledningsgatan går i huvudsak i skogsmark men passerar korta sträckor myrmark och viss åkermark, samt en ca 250 m lång sträcka över Rämmasjön, se kartor bilaga 1. I närområdet av befintlig ledningsgata finns ett skyddat område (SKS biotopskydd), ett antal inventerade områden, bland annat nyckelbiotoper, våtmarker och sumpskogar, samt ett antal kulturmiljöobjekt. Relativt få objekt berörs dock direkt av ledningsgatan, se tabeller kapitel 7 nedan, samt kartor bilagor 2-4. Ombyggnation i befintlig ledningsgata kräver ingen breddning eller ändring av ledningsgatan, förutom på ett ca 600 meter långt avsnitt vid Åsendammen i södra delen av sträckan Trängslet-Åsen där ledning L21 och L154 korsar varandra, se under punkt 7.9 nedan. 3.2 Alternativa sträckningar Alternativ sträckning luftledning Alternativa sträckningar av luftledning har utretts. I området finns flera skyddade objekt, bland annat natur- och kulturreservat, riksintresse naturvård och kulturvård, fornminnesobjekt, biotopskyddsområden och vattenskyddsområden samt ett stort antal inventerade objekt, bland annat nyckelbiotoper, våtmarksinventeringar och sumpskogar. 5 (16)

6 En möjlig alternativ sträckning utan nya ingrepp i ett större antal av dessa skyddsvärda objekt har inte kunnat identifieras. En alternativ sträckning skulle bli längre och innebära betydligt större ingrepp i natur- och kulturmiljö jämfört med om nuvarande sträckning bibehålls. Ledningen måste dessutom passera stationen i Bossel, (se karta bilaga 1) vilket begränsar möjligheter till alternativa sträckningar. Delar av befintlig ledningsgata innehåller även andra ledningar förutom aktuell ledningar som ska byggas om, varför markbehovet i dessa delar kommer att finnas kvar även om aktuell ledning flyttas. Markkabelalternativ Även markkabelalternativ har utretts. Helt ny sträckning i orörd natur är mindre lämplig av samma skäl som för alternativ sträckning av luftledning ovan. Markkabel kräver i anläggningsskedet att en ca 10 meter bred gata avverkas och i driftskedet en ca 4 meter bred gata som hålls fri från grövre vegetation. Alternativen för en markkabel är att gå längs befintliga vägar eller att ligga i befintlig ledningsgata. I området finns en del skogsvägar men de flesta är återvändsvägar, och ingen naturlig sträckning längs väg har kunnat identifieras som passerar anslutningspunkterna utan att nya orörda områden måste tas i anspråk. Kvarstående alternativ är att förlägga markkabel i befintlig ledningsgata. Den befintliga ledningsgatan passerar över vattenområden, ett större antal bäckar och även våtmarker och sumpskogar vilket vid nedläggning av markkabel skulle kunna ge stor lokal påverkan. Detta och andra geologiska förutsättningar gör att förlägga markkabel i befintlig ledningsgata inte är optimalt. Sträckningen skulle på flera platser behöva dras om och nya områden behöva tas i anspråk. Dessutom, som nämnts ovan innehåller delar av ledningsgatan även andra ledningar förutom aktuella ledningar som ska byggas om vilket gör att landskapsbilden inte kommer att förändras väsentligt på dessa sträckor, även om aktuell ledning markförläggs. Slutligen skulle ett markkabelalternativ bli betydligt mer kostsamt (ca 3-4 gånger) än luftledning. Markkabelalternativet bedöms oavsett sträckning innebära stora ingrepp i naturoch kulturmiljö jämfört med om en ny luftledning byggs i befintlig ledningsgata. 3.3 Samrått alternativ Eftersom en befintlig avverkad ledningsgata finns för den nuvarande ledningen är det tydligt att alternativet att nyttja den befintliga ledningsgatan för en ny luftledning ger betydligt mindre konsekvenser än att skapa en ny ledningsgata på annat ställe, se avsnitt På samma sätt ger det mycket större konsekvenser att anlägga markkabel utmed en ny sträcka eller i befintlig ledningsgata till följd av de ingrepp som schaktningen ger, se avsnitt Sammantaget konstaterar Ellevio att det inte finns flera likvärdiga sträckningsalternativ att samråda om i detta projekt. Med motivering enligt ovan behandlas inom ramen för koncessionsansökan och detta samråd bara ombyggnad i befintlig luftledningsgata Trängslet Åsen Bossel - Oxberg. 4 TEKNIK 4.1 Befintlig luftledning Aktuell ledningssträcka L21 Trängslet Åsen och L22 Åsen - Oxberg är till största delen uppförd med trästolpar i stagat portalstolputförande förutom ett mindre antal ostagade åkerstolpar i syskat utförande (två stolpar ihopfogade), ca 15 meter höga. Hela sträckan är 6 (16)

7 bestyckad med tre fasledare typ duplex (två ledare per fas) FeAl (Ståltrådsförstärkt aluminiumlina), se figur 2. Ledningen är uppförd kv ledning L154 Trängslet-Åsen är uppförd med enkelstolpar i trä ca 10 meter höga. Figur 2. Normalstolpe på ledningarna L21 och L22. L21 Trängslet Åsen, ca 12,0 km. Ledningsgatan närmast Trängslet innehåller dels 145 kv ledningen L21, 50 kv ledningen L154, samt en 10 kv ledning, se figur 3. 7 (16)

8 Figur 3. Befintlig ledningsgata vid Trängslet sedd i ledningens riktning mot söder Efter ca 3 km lämnar 10 kv ledningen ledningsgatan. Efter ca 8,7 km korsar 50 kv ledningen L154 under L21 och byter sida i ledningsgatan och fortsätter på denna sida fram till stationen Åsen. De sista 2,7 km närmast Åsen ansluter 50 kv ledningen L186 till ledningsgatan och följer L21 och L154 resterande sträcka in mot transformatorstationen vid Åsen. In mot stationen ansluter också en 10 kv, se figur 4. Ledningarna L186 (50 kv) och 10 kv ledningen omfattas inte av detta projekt. Figur 4. Befintlig ledningsgata norr om Åsen sedd i ledningens riktning mot sydost L22 Åsen Oxberg (avgrening Blyberg), ca 27 km. Söderut från Åsen innehåller ledningsgatan 145 kv ledningen L22, en 50 kv ledningen L185, samt en 10 kv ledning. Efter cirka 250 meter söder om Åsen fortsätter L22 i egen ledningsgata fram till stationen Bossel som är anslutningspunkt för kraftproduktionen från 8 (16)

9 Granbergs vindpark. Ledningsgatan söderut från Bossel innehåller enbart L22 fram till Oxberg (avgreningspunkten mot stationen Blyberg). Ledningarna L185 (50 kv) och 10 kv ledningen omfattas inte av detta projekt. 4.2 Teknisk utformning av nya luftledningar sträckan Trängslet-Åsen Avbrottsmöjligheterna (möjligheten att göra ledningen spänningslös utan att påverka elförsörjningen i området) på sträckan Trängslet Åsen är mycket begränsade då L21 är huvudmatningen från Trängslets vattenkraftstation. Enda alternativet på sträckan är därför att uppföra en ny ledning vid sidan av och parallellt med befintlig ledning på ett avstånd där befintlig ledning kan vara spänningssatt under större del av tiden för byggnation av den nya ledningen. Detta gör att teknikalternativen blir begränsade. 50 kv ledningen L54 kan dock göras spänningslös under ombyggnationen. L21 konstrueras för konstruktionsspänning 170 kv. Utredda teknikalternativ Tre alternativa tekniklösningar har utretts för denna sträcka: Alternativ 1 Att parallellt med befintlig ledning uppföra en dubbelledning (totalt sex fasledare) i enbent stålstolputförande med ledarearea 539 mm 2 AL59 (legerad aluminium). Med denna konstruktion blir stolphöjden ca meter. Normalspannet i den nya ledningen kommer att i stort bli det samma som i befintlig ledning dvs. ca 220 m. Ledningsgatan behöver ej breddas förutom på en ca 600 meter lång sträcka vid Åsendammen där gatan måste breddas ca 8 meter. Alternativ 2 Att parallellt med befintlig ledning uppföra en enkelledning (totalt tre fasledare) i enbent stålstolputförande med ledararea 910 mm 2 Al59 (legerad aluminium). Med denna konstruktion blir stolphöjden ca meter. Normalspannet i den nya ledningen kommer att i stort bli det samma som i befintlig ledning dvs. ca 220 m. Ledningsgatan behöver ej breddas förutom på en ca 600 meter lång sträcka vid Åsendammen där gatan måste breddas ca 8 meter. Alternativ 3 Att parallellt med befintlig ledning uppföra en enkel duplexledning 2x1x3 593 mm 2 Al59 (totalt sex fasledare) i ett tvåbent portalstolputförande (liknande den befintliga ledningen) i komposit- alternativt stål. Med denna konstruktion blir stolphöjden ca meter. Alternativet kräver en breddning av ledningsgatan på 6-7 meter längs hela sträckningen, och ytterligare breddning vid Åsendammen. Alternativ 50 kv ledning L kv ledning L154 Trängslet-Åsen planeras att konstrueras på samma sätt som befintlig ledning med trästolpar ca meter höga med ledararea 157mm 2 FeAl. 9 (16)

10 Förordat huvudalternativ delsträcka L21 Den tekniska lösning som Ellevio förordar som huvudalternativ är enligt alternativ 2 ovan. Med detta alternativ behöver ledningsgatan ej breddas (förutom en kortare sträcka vid Åsendammen, se punkt 7,9 nedan). Parallellt med befintlig ledning uppförs enkelledning i enbent stålstolputförande, med ledararea 910 mm 2, se figur 5. Normalspannet i den nya ledningen kommer att i stort bli det samma som i befintlig ledning dvs. ca 220 m. Höjden på nya stolparna är ca meter beroende på topografin i området. Faslinans lägsta punkt blir ca 7 meter och vid stolpen ca 13 meter. Ledningen anläggs genom att befintlig 50 kv ledning L154 först raseras. Den nya L21 uppförs därefter så nära befintlig L21 som möjligt. Då nya L21 uppförts raseras gamla L21 och på dess plats uppförs den nya L154. Figur 5. Stolpe förordat huvudalternativ L21 Trängslet - Åsen 4.3 Teknisk utformning av nya luftledningar sträckan Åsen-Oxberg Avbrottsmöjligheterna på L22, sträckan Åsen Bossel, och Bossel Oxberg är goda under förutsättning att ett kortare totalavbrott är möjligt. Under denna förutsättning kan sträckan Åsen Oxberg göras spänningslös och befintlig ledning raseras varefter ny ledning uppförs i befintlig centrumlinje. L22 konstrueras för konstruktionsspänning 170 kv. 10 (16)

11 Utredda alternativ Två alternativa tekniklösningar har utretts för denna sträcka: Alternativ 1 En dubbelledning i enbent stålstolputförande, (totalt sex fasledare). Med denna konstruktion blir stolphöjden ca meter. Normalspannet i den nya ledningen kommer att i stort bli det samma som i befintlig ledning dvs. ca 220 m. Befintlig ledningsgata behöver inte breddas med detta alternativ. Alternativ 2 Två enkelledningar i enbent stålstolputförande, typ (totalt sex fasledare), se figur 4 nedan. Med denna konstruktion blir stolphöjden ca meter. Normalspannet i de nya ledningarna kommer att bli något kortare, ca 180 m jämfört med befintlig lednings ca 220 m. Befintlig ledningsgata behöver inte breddas med detta alternativ. Förordat huvudalternativ delsträcka L22 Det teknikval som Ellevio förordar som huvudalternativ är enligt alternativ 2 ovan. Alternativet är det med lägsta stolphöjd. Efter rasering av befintlig ledning uppförs två enkelledningar i enbent stålstolp-utförande utförd med ledararea 593 mm 2 alternativt 910 mm 2 Al59. Höjden på de nya stolparna är ca 20 meter, se figur 6. I och med att stolparna är relativt låga blir normalspannet i de nya ledningarna något kortare, ca 180 m jämfört med befintlig lednings ca 220 m (ca 30 fler stolp-par). Faslinans lägsta punkt blir ca 7 meter och vid stolpen ca 12 meter. Figur 6. Stolpe förordat huvudalternativ L22 Åsel Oxberg.. 11 (16)

12 4.4 Transporter Transporter av material kommer i första hand att göras i befintlig ledningsgata. För att undvika markskador i myrmarker kan eventuellt mattor användas. 5 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa. Magnetiska fält alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledarnas inbördes placering. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar kan därför vara högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex från de elapparater som förekommer i hemmen. I dagsläget har forskningen ännu inte kunnat säkerställa om det finns några skadliga hälsorisker. Det finns således inga fastställda gränsvärden eller riktvärden för magnetiska fält eller särskilda skyddsavstånd till ledningar med hänvisning till magnetiska fält. Ellevio tillämpar den försiktighetsprincip som formulerats av fem svenska myndigheter: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Preliminära beräkningar visar att fältstyrkan 1.5 meter över marken är nere under 0.4 µtesla på ca meters avstånd från ledningen. Samrådsunderlaget kommer inom kort kompletteras med detaljerade magnetfältsberäkningar för aktuella ledningar. Vill du få tillgång till dessa var vänlig kontakta Peter Waldeck NEKTAB, kontaktuppgifter se kapitel 1 ovan. En utförligare beskrivning av det elektromagnetiska fältet kommer även att redovisas i MKB:n. 6 PLANFÖRHÅLLANDEN 6.1 Översiktsplaner Projektet berör översiktsplan för Älvdalens kommun beslutad , samt översiktsplan för Mora kommun beslutad juni Åtgärden bedöms inte stå i konflikt med dessa planer. 6.2 Detaljplaner Åtgärden berör inga detaljplaner 12 (16)

13 7 BERÖRDA INTRESSEN I detta avsnitt beskrivs de intressen som berörs av projektet. I nuläget görs ingen detaljerad analys av den faktiska påverkan, detta kommer att analyseras i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas ansökan om nätkoncession för linje. 7.1 Boendemiljö och bebyggelse Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor förväntas vistas i under längre tid som till exempel permanentbostäder, fritidsbostäder, industribyggnader och kontorslokaler. För aktuellt projekt uppstår ljud i anläggningsskedet som kan uppfattas som störande. Störningarna består främst av ljud från fordon och maskiner i arbete. Ledningen kommer att alstra magnetiska fält. För mer information om elektriska och magnetiska fält, se avsnitt 5 ovan. Genom studier av kartor/flygfoto har ett fåtal byggnader identifierats inom ca 35 meter från ledningsgatan. Närmsta bostadshus finns ca 50 meter från ledningsgatan vid Håltby och Kisthol. Dessa är enligt Älvsbyns kommun dock ej permanentboendebostäder. 7.2 Landskapsbild En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Om en luftledning går genom skogsmark exponeras den generellt sett mindre. Befintlig ledningsgatan sträcker sig huvudsakligen genom skogsmark och viss våtmark, bruten av vägar och andra kraftledningar. Ombyggnationen planeras i befintlig gata varför påverkan på landskapsbilden blir begränsad. Viss påverkan sker dock genom att stolparna i det nya utförandet blir högre, se avsnitt 4 ovan, samt att ledningsgatan på ett ställe måste breddas, se avsnitt 7.9 nedan. Eventuellt kommer ett fotomontage som visar hur nya konstruktion kommer se ut att infogas i MKBn. 7.3 Naturmiljö Ledningsgatan berör direkt eller ligger inom 75 meter från ett skyddat område, SKS biotopskydd samt ett antal andra hänsynsobjekt, se tabeller nedan samt kartor bilaga 2. Inga Natura 2000-områden, naturreservat eller riksintresse naturvård berörs. SKS Biotopskydd Beteckning Kategori Avstånd till RT90-X RT90-Y ledningsgata, meter SK Äldre naturskogsartade skogar < SKS Nyckelbiotoper Beteckning Namn Avstånd till ledningsgata, meter RT90-X RT90-Y N Öster Gässelknaxen < N Hackstensklitt < N Sjurberget < N Ogbergets ostsluttning < (16)

14 SKS Naturvärden Beteckning Namn Avstånd till ledningsgata, meter RT90-X RT90-Y N Hackstensklitt N Sv Väsagnupen N Sv Väsagnupen N Sälsberg < SKS Sumpskogar Namn Avstånd till ledningsgata, meter RT90-X RT90-Y Okbodarna Svarttjärnåsen Ändmyr < Björnskallmyr Malinmyr < Sälsberg < Våtmarksinventering ARKIVNR Beskrivning Avstånd till ledningsgata, meter RT90-X RT90-Y 14D 8i02 Myrar vid Oradtjärn D 7i02 Myrar på Granberg < E 7a01 Näsmyr SJV Ängs- och betesmarksinventering FältID Avstånd till ledningsgata, meter RT90-X RT90-Y 0AB-QBI < LstW Värdefulla odlingslandskap NAMN Avstånd till ledningsgata, meter RT90-X RT90-Y Okbodarna LstW Övriga intressen för naturvården Namn Avstånd till ledningsgata, meter RT90-X RT90-Y Svarttjärnsåsen Hotade arter Förekomst av rödlistade växter och vissa fågelarter har kontrollerats via artdatabankens webbplats artportalen och lokala ornitologigrupper. I området runt ledningsgatan har kungsörn observerats, den senaste rapporterad i artportalen Enligt kungsörngruppen i Dalarna finns också ett revir i området runt Rämma, ca 1,5 km från ledningsgatan. Även skogshöns (Tjäder, Orre och Järpe) finns rapporterad i området. Inga rödlistade växter finns registrerade i området som direkt berörs av projektet. 7.5 Kulturmiljö Ett antal fornlämningar samt skog och historia objekt finns inom området. Nedan redovisas objekt inom ca 75 meter från ledningsgatan, se även karta bilaga 3 och (16)

15 RAÄ Fornlämningar Fornlämningar Lämningstyp punkt Antikvarisk bedömning Avstånd till ledningsgata, meter RT90-X RT90-Y Älvdalen 247:1 Plats med tradition Övrig kulturhistorisk lämning Älvdalen 626 Fäbod Fornlämning Älvdalen 652 Kolningsanläggning Fornlämning Älvdalen 827 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning Älvdalen 845 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning SKS Skog och Historia inventering Objektnr Avstånd till ledningsgata, meter RT90-X RT90-Y < < LstW Skog och historia < Rekreation och friluftsliv Åtgärden berör inget riksintresse för friluftsliv. Eftersom befintlig luftledningsgata används blir påverkan inte rekreationsvärdet i området mycket begränsad. 7.7 Infrastruktur Ledningsgatan korsar vid Åsendammen riksintresse kommunikationer; väg 70 Mora-Idre som är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. 7.8 Övriga riksintressen Ledningsgatan går på en sträcka av ca 12 km genom riksintresse FM Älvdalens skjutfält, samt ca 30 km genom hinderfritt område skjutfält, se karta bilaga Breddning av ledningsgata Om byggnationen genomförs enligt nuvarande förslag måste ledningsgatan breddas på ett ca 8 meter brett och 600 meter långt avsnitt i södra delen av sträckan Trängslet-Åsen där 15 (16)

16 ledning L21 och L154 korsar varandra. Sträckan innehåller inga skyddade eller inventerade objekt. Stora delar av detta område är enligt länsstyrelsens WebGIS sedan tidigare avverkningsanmäld, se karta bilaga 6. 8 TIDPLAN FÖR PROJEKTET Samrådet genomförs under fjärdekvartalet Planen är att lämna in en ansökan till Energimarknadsinspektionen under första kvartalet SVARSTID OCH SKRIFTLIGA YTTRANDEN 9.1 Frågor Vid frågor kontakta Peter Waldeck på NEKTAB. Tel: Mail: peter.waldeck@nektab.se 9.2 Synpunkter i samrådet Synpunkter i samrådet skall skriftligen inkomma senast den 16 oktober 2016 till: NEKTAB Att: Peter Waldeck Flöjelbergsgatan 20 C MÖLNDAL Eller på mail: peter.waldeck@nektab.se 16 (16)