Fossilfria vägtransporter Förnybara drivmedel och elektrifiering

Transkript

1 Fossilfria vägtransporter Förnybara drivmedel och elektrifiering Workshop om infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel, Länsstyrelsen Dalarna

2 Min bakgrund Huvudsakliga arbetsområden Systemanalys Miljöbedömning Innovationssystem Transporter och energi Större projekt Hållbara teknikutvecklings-vägar (CPM, VREF, m.fl.) Governance of Innovation for Sustainable Transport (GIST) (Formas) Regionala Alternativa Teknologier för Trafiken i X-län (RATT-X) (ERUF, Region Gävleborg, Högskolan i Gävle) Mindre projekt (urval) Elfordonsoffensiven (EFO) SELF-i (Svensk Enkät Laddbara Fordon inledning) Hållbara transporter i leverantörsleden (HTL) Förstudie RATT-X Utbildningsledare och lärare Miljöstrateg (co-op) 180 hp Miljöteknik vatten, återvinning (co-op) 180 hp Övriga program Samverkan och synergier i forskning och utbildning!

3 Energi- och miljöstrategi för transporter

4 3. Fordonseffektivitet 4. Miljöeffektivitet Minska energibehovet per kilometer! Transportslag, drivlina, eco-driving Minska miljöpåverkan per energienhet! Reningsteknik, alternativa drivmedel RATT-X omvärldsbevakning: RATT-X huvudområde: Transportslag utifrån behov Multi-modal transport Elektrifiering och effektivisering av befintlig teknik Hastighet och körbeteende Helt eller delvis regionala värdekedjor: BIOGAS, BIODIESEL, EL Från råvaruförsörjning till användning av fordon Förnybara råvaror från närområdet + dagens och framtidens teknik Stora möjligheter för länets små- och medelstora företag

5 Principer för omställningen Tre nödvändiga delar: Transporteffektivt samhälle, fordon, drivmedel Sverige bör vara föregångare internationellt Offentlig sektor bör vara förebild Alla aktörer behöver samverka Omställningen kan även bidra till andra samhällsmål Tillgänglighet viktigare än mobilitet Digitalisering kan ge effektivare transportsystem Hänsyn och anpassning till regionala och lokala förutsättningar Arbetet med omställningen bör anpassas till olika regionala och lokala förutsättningar. På så sätt kan man utnyttja de lösningar som har störst potential, kan få störst acceptans och hitta möjliga vägar framåt i alla delar av landet. Källa: Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Framtagen av Boverket, Energi-myndigheten, Naturvårdsverket, Trafikanalys, Trafikverket och Transportstyrelsen.

6 RATT-X Regionala Alternativa Teknologier för Trafiken i X-län Syftet med projektet: Att genom kunskapsutveckling och samverkan stärka det regionala näringslivet i utvecklingen av koldioxidsnål teknik för vägtransporter och bidra till att Gävleborgs län blir en fossilfri transportregion till år Systemanalys av (helt eller delvis) regionala värdekedjor för förnybara drivmedel och samspelet mellan dem Biogas, biodiesel (HVO, FAME), el (inkl. vätgas, elvägar) Råvaror, förädling, distribution, försäljning, användning ,5 heltidsekvivalenter 7 medarbetare

7 RATT-X: Målgrupp och bakgrund Den primära målgruppen är SME i Gävleborgs län med följande roller: aktörer i värdekedjorna slutanvändare av fordon och energibärare leverantörer eller inköpare av transporttjänster Många olika valmöjligheter inom och mellan värdekedjor för förnybara drivmedel och el för vägtransporter Osäkerhet kring vilka lösningar som kommer att vara hållbara och lönsamma på sikt från råvara till marknad

8 RATT-X: Systemperspektiv Orealiserad potential i länet Helt eller delvis regionala värdekedjor Råvaror, förädling, distribution försäljning och användning Samspel mellan värdekedjor för bästa resultat optimering av resurser för transporter utifrån länets förutsättningar och behov!

9 RATT-X: Arbetsområden Omvärldsanalys Internationellt EU Nationellt Andra regioner Samverkan och kunskapsspridning Evenemang Intervjuer och dialog Litteraturundersökningar Nätverk Gävleborgs län Infrastruktur Tillförsel av drivmedel Antal fordon av olika typ och med olika drivmedel Potential Råvaror, produktion, infrastruktur, användning Olika aktörers perspektiv Scenarier och övrigt beslutsunderlag (senare)

10 Resurser/råvaror och energibärare Möjliga resurser/råvaror Organiskt avfall och restprodukter Hushåll Jordbruk Skogsbruk Livsmedelskedjan Pappers- och massabruk Avloppsslam Jordbruksgrödor Skogsprodukter Vallväxter Energiskog Energibärare Mest aktuella FAME och RME HVO och HEFA Biogas och fordonsgas (inkl. flytande, SNG) El Vätgas Övriga Etanol Metanol Syntetisk diesel DME Biobensin

11 Resurser/råvaror och energibärare Solar Vegetable/animal oils and fats (incl. waste) Organic waste Animal manure Sewage sludge Grasses Sugar- or starchcontaining crops Cellulosic materials Wind Hydro Pressing Hydrolysis Electricity production Transesterification Hydrogenation Digestion Fermentation Gasification Electrolysis FAME HVO Methane (biogas) Ethanol Methanol FT-diesel DME Hydrogen Electricity Källa: Hillman (2008)

12 Elektrifiering och hybrider Fordon Hybridisering (batterier + förbränning eller bränsleceller) HEV (elhybrider) PHEV (laddhybrider) BEV (elfordon) Infrastruktur Stationär laddning Olika lokalisering Med/utan sladd Olika effekt Kontinuerlig laddning (med laddhybrider) Vätgas (bränsleceller)

13 Blandning och multi-fuel Blandning Biokomponenter i fossil bensin och diesel E85: etanol + bensin HVO100 och fossil diesel Hytan: metan (fordonsgas) och vätgas Multi-fuel Bensin + fordonsgas E85 och bensin HVO100 och fossil diesel Dual fuel: fordonsgas + fossil diesel

14 Drivmedel för vägtransporter 2017 Källa: Trafikverket PM 2018.

15 Biokomponenter i drivmedel Källa: Energimyndigheten. Drivmedel 2017.

16 HVO (hydrerad vegetabilisk olja) 2017 Inblandning i fossil diesel, samt HVO100 Råvaror: vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, samt vätgas Ökar kraftigt, främst från palmoljeprodukter Sverige en av de största marknaderna i världen Regional råvaru- och produktionspotential? Källa: Energimyndigheten. Drivmedel 2017.

17 Biogas från Bollnäs/Ovanåkers avfall (exempel från första överslag) Organiskt avfall ton/år GJ transport till Forsbacka Biogas GJ produktion GJ insatt energi 600 GJ transport till Bollnäs Överskott: GJ Fordonsflottor 5 regionbussar: GJ 5 sopbilar: GJ 5 taxi: MJ Summa: GJ Personbilar 10 bilar: 500 GJ Summa: GJ

18 Råvarupotential i Sverige God tillgång till biomassa God tillgång till skogsbaserad råvara God men osäker tillgång till jordbruksråvaror Akvatisk biomassa kan endast ge små mängder Stor potential för avfall och restprodukter Liten tillgång till oljeväxter Ny teknik för omvandling av skogsbaserad råvara krävs Biomassa (TWh/år) Skogsbaserad Jordbruksbaserad Akvatisk - 0,6-1,5 Totalt Drivmedel 2017: ca 90 TWh Källa: Trafikutskottet (2018)

19 Produktionspotential 2030 (TWh) Källa: Trafikutskottet (2018)

20

21 Planerade anläggningar Metanol Pilot (Holmen) Demo 2019 (Södra) HVO m3 (SunPine) 2020: 200 kton (St1) 2023: ökning med 600% till 1,3 miljoner m3 (Preem) Flera större projekt på gång närmaste åren Källa: Tomas Ekbom, Svebio 2018

22

23

24 Laddinfrastruktur i Dalarna

25 Tankställen i Dalarna HVO100: Colabitoil Borlänge, Sälen OKQ8 Borlänge, Falun Circle K Borlänge Energifabriken Gagnef, Mora, Sälen Biogas: Borlänge energi Borlänge Etanol E85 78 tankställen Källa:

26 Fordonsmodeller Fordonsgas Personbilar: 45 Transportbilar: 18 Etanol E85: 0 El Personbilar: 67 Transportbilar: 19 Laddhybrid Personbilar: 33 Vätgas Personbilar: 1 Tunga fordon Enstaka modeller från olika tillverkare Biodiesel RME HVO Främst tunga fordon Enstaka personbilar godkända Många tunga fordon godkända Källa:

27 Problem finns Samtliga drivmedel Partiklar Olyckor (Trängsel) Diesel, bensin, naturgas Importberoende Klimat- och miljömål Effektivisering av samhälle, transportsystem och fordon minskar energibehoven! Biogas, etanol och biodiesel (HVO och FAME) El Tillgång till och transport av hållbara råvaror Utsläpp från fordon Produktion av el och vätgas Råvarutillförsel och batteriproduktion Laddning och infrastruktur Behovsanpassning

28 Optimering av värdekedjor Vilka kombinationer av: Resurser/råvaror Energibärare Elektrifiering och hybrider Fordonstyp Blandning och multi-fuel Ägare och ägande Användning är mest lämpliga i ett systemperspektiv? Både inom värdekedjor och samspelet mellan dem Olika aspekter: Klimat Miljö Energi Ekonomi Hälsa

29 Förutsättningar för fordon Olika fordonstyper Personbilar Mopeder och motorcyklar Lätta lastbilar Sopbilar Bussar (olika storlek) Distributionslastbilar Större lastbilar Arbetsmaskiner (många olika typer) Olika användning Körsträckor Pauser och parkering Exponering för utsläpp Antal passagerare Mängd gods Ägare och ägande Offentligt ägda flottor Företagsägda flottor Tjänstefordon Förmånsbilar Privatbilar Bilpooler

30 Optimering av värdekedjor Biogas för utvalda fordonsflottor? Flytande biogas (LBG) för utvalda tunga fordon? Elfordon för begränsade körsträckor och delade fordon? HVO och elvägar för tunga fordon? Laddhybrider och vätgas för varierande körsträckor? Betydelsen av styrning och regional förankring?

31 Vad är det som avgör? Råvarutillgång Miljö Ekonomi Kostnad Betalningsvilja Styrmedel Teknik Skala Tillgång Räckvidd Infrastruktur (inkl. elsystem) Systemperspektiv Avfall Återvinning Kretsloppsfrågor Aktörers intresse Nationell och internationell utveckling Regional förankring av värdekedjor Matchning av tillförsel och användning

32

33 Tack! Karl Hillman