PLANBESKRIVNING Granskningshandling

Transkript

1 Detaljplan för Del av Balkåkra 18:53 m.fl (Svarte pendelparkering) Ystads kommun, Skåne län 1(17)

2 INNEHÅLL Syfte och bakgrund 3 Sammanfattning/Huvuddrag 4 Planeringsförutsättningar 5 Planförslag 10 Behov av miljöbedömning 13 Konsekvenser 14 Genomförandefrågor 16 Medverkande 17 HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser Planbeskrivning (denna handling) Fastighetsförteckning 2(17)

3 SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med planen är att göra det möjligt att använda marken för parkeringsändamål. Det finns ett stort behov av fler parkeringsplatser i anslutning till tågstationen i Svarte, både för att hantera en ökad tågpendling och för att på sikt ge möjlighet att utveckla ett attraktivt centrum och en samlingsplats mellan stationen och stranden. Bakgrund Ystads kommun har en process för medborgardialog kallad Fokus på byarna. År 2013 genomfördes den första dialogen med Svarte. I processen framkom det att Svarte hade många positiva platser, men att parkeringssituationen vid stationen var mindre bra. Önskemål om att skapa en pendelparkering på någon annan plats i närhet till stationen fördes fram. Dels för att skapa mer parkeringsmöjligheter kopplat till stationen, dels för att frigöra yta i centrum/stationsområdet för att kunna omvandla platsen samt för att minska biltrafiken där. Framförallt två olika förslag på placering av pendelparkering diskuterades, en väster om Balkåkravägen, en öster om vägen. I Svarte är tillgången till mark i direkt anslutning till stationen begränsad, kommunen äger inte heller all mark i anslutning till stationen. Den mark som ligger väster om Balkåkravägen i anslutning till stationen ägs av kommunen, medan den öster om Balkåkravägen är privatägd. Det krävs speciella förutsättningar för att kommunen ska kunna lösa in mark, i nuläget är det inte något som är aktuellt. Efter medborgardialogen tog kommunen därför ställning för att gå vidare med alternativet väster om Balkåkravägen. För att det ska vara möjligt att anlägga en parkering behöver detaljplanen ändras. Planprocessen Utökat förfarande Planbesked december 2017 Samråd september 2018 Granskning vinter 2019 Antagande våren 2019 Laga kraft Planarbetet bedrivs med utökat förfarande och följer Boverkets rekommendation kring ändrat förfarande under planprocessen. Planen kommer därmed att kungöras och granskningstiden är minst tre veckor från kungörelse. 3(17)

4 SAMMANFATTNING/HUVUDDRAG Föreslagna åtgärder Planen innefattar: Kvartersmark med parkeringsyta med ca parkeringsplatser i anslutning till Svarte station. Kvartersmark med teknisk anläggning, inklusive infart. 4(17)

5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Planområdets läge och avgränsning Planområdet ligger söder om Orgelgatan, väster om Balkåkravägen och norr om järnvägen i Svarte. Mot väster begränsas området av småhusbebyggelse i kvarteret Flygeln. Området omfattar ca kvadratmeter mark. Markägoförhållanden Fastigheterna Balkåkra 18:53 och 1:162 ägs av Ystads kommun. Ystads kommun är markägare till och huvudman för allmänna platser i Svarte. Markanvändning Marken är planlagd som parkmark, och används idag för det ändamålet. Där finns klippta gräsmattor, oklippt ängsmark, buskar och enstaka träd. I norra delen finns en tryckstegringsstation. Marken utgörs av sluttande mark mot småhusbebyggelsen, och övergår i en brant sluttning mot Balkåkravägen som ligger i skärning för att gå under järnvägen. Området är en del i ett nordvästligt grönstråk, men tillgängligheten är begränsad på grund av höjdskillnader. Ytan slutar i en brant ner mot gång- och cykelvägen i söder men det finns inget som leder in besökare och ytorna uppfattas som privata längre in i området. Området har framför allt betydelse för de som har angränsande fastigheter till den föreslagna parkeringsytan. Geoteknik Geoteknisk undersökning har inte utförts men kommer att göras i detaljprojekteringsskedet. Ledningar Inom planområdet finns det en vattenledning som ansluter till tryckstegringsstationen i norr. Även en elledning och en dagvattenledning korsar området. Tidigare ställningstaganden Översiktsplanen Enligt Översiktsplan 2005 är området en del av tätorten Svarte. Enligt fördjupad översiktsplan för Svarte från 2009 är området befintlig naturmark, men det beskrivs också att resandeunderlaget för kollektivtrafiken ökar och därmed behovet av täta och snabba persontransporter. Tillgängligheten till pågatågsstationen och kopplingen mellan olika trafikslag, exempelvis tåg, buss, bil och taxi, bör förbättras så att en naturlig omstigningsplats skapas. 5(17)

6 Ny pendelparkering är ett led i att åstadkomma en sådan koppling mellan bil och tåg. Åtgärden strider inte mot översiktsplanen. Ystads kommun håller på att ta fram en ny översiktsplan men den fördjupade översiktsplanen för Svarte gäller även fortsättningsvis. I den fördjupade översiktsplanen finns det en gång-och cykelväg utritad parallellt med Bakåkravägen på den västra sidan nedanför den tänkta pendelparkeringen. Detaljplaner, områdesbestämmelser För planområdet gäller Stadsplan för del av Svarte, Balkåkra 18:31 m.fl. (Svarte 3) som vann laga kraft samt Stadsplan för delar av kvarteret Banjon och Balkåkra 18:53 m.fl (Svarte 5), laga kraft Planerna gäller som detaljplan och de har ingen återstående genomförandetid. Enligt planerna är det aktuella området avsett för allmän plats, park respektive gata. Program, inventeringar m.m. Inom ramen för projektet Fokus på byarna har kommunen genomfört en medborgardialog med representanter för Svarte. Genomförandet och resultatet finns redovisat i programmet Fokus Svarte från Önskemål om att skapa en pendelparkering på någon annan plats i närhet till stationen fördes fram i den processen. Framförallt två olika förslag på placering av pendelparkering diskuterades, en väster om Balkåkravägen, en öster 6(17)

7 om vägen. I Svarte är tillgången till mark i direkt anslutning till stationen begränsad, kommunen äger inte heller all mark i anslutning till stationen. Det krävs speciella förutsättningar för att kommunen ska kunna lösa in mark, i nuläget är det inte något som är aktuellt. Efter medborgardialogen tog kommunen därför ställning för att gå vidare med alternativet väster om Balkåkravägen, eftersom denna mark ägs av kommunen. En mindre lokaliseringsutredning har genomförts av kommunen inom ramen för planprocessen. Riksintressen och förordningar Riksintresse för kommunikationer (miljöbalken 3 kap. 8 ) Järnvägen Ystadbanan är av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap 8. Riksintresse för kustområdet (miljöbalken 4 kap. 4 ) Planområdet är beläget inom område som är av riksintresse med hänsyn till de naturoch kulturvärden som finns i området. Exploateringsföretag och andra ingrepp får komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2-8 i 4 kap och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Bestämmelserna i 4 kap utgör inget hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap. miljöbalken får regeringen meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Miljökvalitetsnormerna anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. För utomhusluft finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), ozon, arsenik, kadmium, nickel och benspyren. Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt har beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och grundvattenförekomster i distriktet. Normen är att god ekologisk status ska ha uppnåtts till 2015 men för ytvattenförekomsterna i Ystads kommun har normen satts till (17)

8 Hälsa och säkerhet Luftföroreningar Kommunen i samarbete med Ystad Hamn Logistik AB har gjort omfattande mätningar av luftkvaliteten i Ystad mellan 2010 och Värdena har legat under miljökvalitetsnormen och i vissa fall till och med under nedre utvärderingströskeln. För vissa ämnen uppnås miljömålen till 2020 redan nu. De goda resultaten gör att inga mätningar har genomförts under 2015 och 2016 i kommunens regi. Några mätningar av luftkvaliteten i Svarte finns inte tillgängliga men eftersom trafikmängden i Svarte är mycket mindre än i Ystad och det inte finns några andra kända utsläppskällor är det mycket troligt att även värdena i Svarte ligger under miljökvalitetsnormen. Trafik och infrastruktur Väster om planområdet går Balkåkravägen (väg 745) som förbinder väg 9 med väg E65. Enligt mätningar 2016 var trafikflödet cirka 1300 fordon/dygn. Från Balkåkravägen leder Orgelgatan åt väster. Orgelgatan är en lokalgata som fungerar som infartsgata till skolan i Svarte. Inga flödesmätningar har gjorts på Orgelgatan. Planområdet ligger i nära anslutning till Svarte station, direkt norr om järnvägen. Svarte station trafikeras av Pågatåg mellan Ystad och Malmö, med avgångar 2 gånger per timme i vardera riktningen. Övrig kollektivtrafik från Svarte är linje 190 som går mellan Trelleborg och Ystad längs väg 9 med avgångar 1-2 gånger per timme i vardera riktningen. Till Svarte station ansluter gång- och cykelvägar både från norr och söder. Direkt söder om planområdet går en gång- och cykelväg som binder ihop områden norr om järnvägen med Svarte station. Den går i en tunnel under järnvägen parallellt med Balkåkravägen. På grund av stora höjdskillnader är sträckningen inte speciellt gen. I anslutning till Svarte station finns en parkeringsplats för bilar norr om Musikgatan och en parkeringsplats söder om Musikgatan. Totalt finns plats för cirka 45 bilar. Beläggningen på dessa är hög och bilar parkerar därför även utmed Musikgatan. Samtliga parkeringar är avgiftsfria. Vid Svarte station finns en väderskyddad cykelparkering med plats för 60 cyklar. Även denna har hög beläggning. Natur- och kulturmiljö Naturmiljö och biologisk mångfald Vegetationen inom planområdet består i huvudsak av klippt och oklippt gräsmark. Mot slänten till Balkåkravägen och i gränsen mot befintlig bebyggelse finns buskage av bland annat try, syren, och vresros. Inom planområdet finns det förutom blandbuskage fyra medelstora ekar, ca 40 år gamla. Kulturmiljö Området utgörs av tidigare åkermark. När Balkåkravägen tillkom ca 1990 med sin skärning under järnvägen införlivades området i befintlig bebyggelsestruktur. 8(17)

9 Arkeologi Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Skulle under mark dolda fornlämningar påträffas ska arbetena avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas. Stads- och landskapsbild Planområdet ligger dolt i alla väderstreck eftersom det ligger inramat av höga, branta slänter med vegetation. Havet är synligt från området. Ekosystemtjänster Regeringen har beslutat om ett etappmål i miljömålssystemet, som innebär att betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster senast 2018 ska vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Det finns fyra typer av ekosystemtjänster: Stödjande (biologisk mångfald, ekologiskt samspel, upprätthållande av markens bördighet, habitat), Reglerande (luftkvalitet, bullerreglering, skydd mot extremt väder, vattenrening, klimatanpassning, pollinering), Försörjande (matproduktion, färskvatten, material, energi), Kulturella (hälsa, sinnlig upplevelse, sociala interaktioner, naturpedagogik, symbolik och andlighet). De ekosystemtjänster som tillhandahålls inom området idag är framför allt kopplat till biologiska funktioner som berör oexploaterad mark med uppvuxen vegetation, till exempel pollinering, biologisk mångfald och habitat. Utöver detta fyller en oexploaterad yta en funktion för skydd mot extremt väder genom att den möjliggör vattenfördröjning och infiltration och därmed vattenrening mm. Utifrån det kulturella perspektivet skapar platsen en yta som framför allt fyller en rekreativ funktion för närboende. Service Allmänna kommunikationer Planområdet ligger i anslutning till stationen i Svarte och är tänkt att serva omgivande landsbygd och boende i västra Ystad med möjlig pendelparkering. 9(17)

10 PLANFÖRSLAG Trafik Biltrafik Angöring till pendelparkeringen är placerad från Orgelgatan i planområdets norra del. Gång- och cykeltrafik Parkeringen ansluter till stationen via befintlig gång- och cykelväg söder om planområdet genom en trappa. Den befintliga gång- och cykelvägen ansluter via en tunnel öster om perrongen. För att minska avståndet utreds även möjligheten att bygga en trappa upp till perrongen från den östliga passagen. Det går även att gå eller cykla till stationen norrifrån på befintligt gång- och cykelväg norrifrån och passera under järnvägen i en västlig tunnel. Utformning av gator Beläggning på körbanor och parkeringsplatser kommer att slutgiltigt bestämmas under detaljprojektering. Med tanke på behovet av dagvattenhantering kan det vara klokt att använda ytbeläggning som medger infiltration. Utfartsförbud från planområdet finns mot Balkåkravägen och mot korsningen Orgelgatan-Balkåkravägen. Parkeringen och belysningen på denna ska utformas så att varken billyktor eller belysning kan blända trafikanter på Balkåkravägen eller lysa in i intilliggande fastigheter. Parkering Området är tänkt att bebyggas med en parkeringsanläggning med ca parkeringsplatser. Parkeringen läggs i den norra delen av planområdet genom befintlig infart från Orgelgatan. I söder ansluts parkeringen med en gångväg via trappor till befintlig gång- och cykelväg. Denna södra del ingår inte i planområdet utan här gäller fortsatt detaljplan för Balkåkra 1:162 (Svarte 3), som anger markanvändning park. Planen ska göra det möjligt att använda för personbilsparkering, främst för att tillgodose behovet av pendelparkeringsplatser. Parkeringen är inte avsedd för och kommer inte att utformas för camping eller uppställning av husvagnar eller husbilar. Lösning för cykelparkering och handikapparkering finns och är möjlig att förlägga söder om stationen, dock inte inom planområdet. 10(17)

11 Illustration över var trappor kan komma att behöva anläggas i relation till planområdet. Svart cirkel markerar ungefärlig placering från parkeringen ner till befintlig gång- och cykelväg. Grå cirkel visar var det eventuellt kan placeras en anslutning via trappa upp till perrongen i söder. 11(17)

12 Tillgänglighet På grund av områdets läge med stora höjdskillnader finns det inte möjlighet att inom området skapa handikapparkering. Detta kommer att lösas genom att avsätta parkering för ändamålet på befintlig parkeringsyta söder om järnvägen i direkt anslutning till perrongen. Teknisk försörjning Dagvattenhantering Kommunen avser lösa dagvattenfrågan på egen mark. Dagvatten tas omhand genom fördröjning och anläggande av översilningsytor och leds/pumpas ner i befintligt ledningsnät. Lovplikt Bygglov Någon ändring av bygglovplikten föreslås inte. De bestämmelser om krav på bygglov som finns i 9 kap 2, 3c PBL och 6 kap 3 PBF bedöms som tillräckliga för att bevaka bebyggelsens utformning. Marklov Inom områden med detaljplan krävs, med vissa undantag, marklov för schaktningar eller fyllningar som avsevärt ändrar markens höjdläge. Detta gäller både för tomter och för allmänna platser. 12(17)

13 BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING När en detaljplan upprättas ska kommunen göra en bedömning av behovet att göra en miljöbedömning. Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska en miljöbedömning av planen göras om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Påverkan Även om pendelparkeringen ger lokal påverkan på vissa bostadsfastigheter, så förväntas den inte leda till någon betydande miljöpåverkan. Sett ur ett helhetsperspektiv minskar även påverkan på andra bostadsfastigheter. Kollektivtrafikresandet underlättas, med en positiv effekt på miljön i stort. Behovsbedömningen grundas på följande: Åtgärden kommer att genomföras inom riksintresse för kustområdet, men den sker inom en befintlig tätort. Åtgärden medför ingen påverkan på kända natur- eller kulturvärden. Åtgärden innebär inte ökade risker för säkerhet eller hälsa. Åtgärden gynnar resande med tåg som är ett säkrare trafikslag än bil. Genomförandet av planen kommer inte att medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Planen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan, den bedöms dock medföra viss påverkan på omgivningen och den berörs också av förhållanden i omgivningen, vilket redovisas under Konsekvenser. 13(17)

14 KONSEKVENSER Riksintressen och förordningar Riksintresse för kommunikationer Järnvägen Ystadbanan är av riksintresse. Fungerande bytespunkter som stödjer användningen av järnvägen och stationen är ett led i att säkerställa riksintresset. Riksintresse för kustområdet (miljöbalken 4 kap. 4 ) Planområdet är beläget inom område som enligt 4 kap 1 miljöbalken är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Pendelparkeringen ingår som ett led i att utveckla Svartes tätort. Bestämmelserna i 4 kap utgör inget hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Planen utgör en del av befintlig tätort och parkeringen bedöms inte påverka riksintresset. Miljökvalitetsnormer De föreslagna användningsområdena parkering bedöms inte medföra någon ökad risk för att miljökvalitetsnormer ska överskridas. Hälsa och säkerhet Vägtrafik, buller och skydd mot störningar Trafiken till parkeringen kan i första hand påverka de som bor i det angränsande kvarteret. Bilarna som kör på ytan håller låg hastighet och mängden fordon antas inte ge upphov till buller som överskrider gällande riktvärden. De störningar som kan uppkomma genom planens genomförande är kopplat till ljud- och ljus som kommer från både bilar och människor som rör sig i området samt belysning av parkeringsytan. Avsikten är att hantera dessa störningsmoment genom att parkeringen sänks ned och att vegetation i mesta möjliga mån behålls och återplanteras som ett skydd mot intilliggande bostäder. Belysningen av parkeringen kommer att utformas så att det uppkommer så små störningar som möjligt för de kringboende. Pendelparkeringens lokalisering är skild från Balkåkravägen genom både höjdskillnad och vegetation. Den tänkta lokaliseringen av en framtida gång- och cykelväg går längs Bakåkravägen och därmed påverkas inte denna av parkeringen. Vid Orgelgatan blir det en konfliktpunkt vid infarten till parkeringen men kommunen bedömer att det tillskott av trafik som parkeringen genererar innebär ett marginellt ökat flöde. Natur- och kulturmiljö Hushållning med naturresurser Planen tar ingen jordbruksmark i anspråk. Planens genomförande möjliggör för fler att på ett enkelt sätt använda kollektivtrafik vilket skapar en god resurshushållning. 14(17)

15 Stads- och landskapsbild Planen påverkar genom sitt dolda läge inte de kultur- och naturmiljöer som finns i Svarte, och därmed inte heller stads- eller landskapsbild. Ekosystemtjänster Planen kommer att innebära en viss förlust av ekosystemtjänster. För att minska förlusten av vegetationsyta och kompensera för hårdgjorda ytor inom området är avsikten att bibehålla och utveckla vegetationen genom växtval och genom materialval på parkeringsytan där så är möjligt. Det valda alternativet för parkeringens lokalisering medför att jordbruksmark inte tas i anspråk vilket i den aspekten inverkar positivt på ekosystemtjänsten matproduktion. Klimat/Havsnivåhöjning Området ligger på mellan m öh och påverkas därmed inte av havsnivåhöjning. Sociala konsekvenser Befolkning och service Pendelparkeringen underlättar för de boende i och omkring Svarte att pendla med tåg. Barnperspektivet Vid utarbetande av detaljplanen har hänsyn tagits till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen. Planärendet handlar om att ge förvaltningen i uppdrag att ändra detaljplanen så att mark kan användas för parkeringsändamål. I planprocessen kommer berörda parter ges möjlighet till insyn och inflytande. Säkerhet och trygghet Planområdet ligger i stadsmiljö, där många människor rör sig, vilket ger en känsla av trygghet. 15(17)

16 GENOMFÖRANDEFRÅGOR Ansvarsfördelning Kommunen är markägare och huvudexploatör. Huvudmannaskap för allmänna platser Ystads kommun ska vara huvudman för allmänna platser inom planområdet. Tidplan för genomförandet Planen beräknas antas under våren Byggnation förväntas påbörjas direkt därefter. Avtal Kommunen äger marken och genomförandet vilket gör att exploateringsavtal inte är aktuellt. Ekonomi Kostnader för planens genomförande, anläggande av parkring och tillhörande trappa söder om planområdet beräknas uppgå till cirka 5,3 miljoner kronor. En eventuell trappa upp till perrongen söder om järnvägen ingår inte i denna summa. Genomförandetid Planen har en genomförandetid på fem år, från det datum den vinner laga kraft. En detaljplan får inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det, såvida inte ändringen eller upphävandet behövs på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen eller om införande av bestämmelser om fastighetsindelning m.m. behövs. De rättigheter som har uppkommit genom detaljplanen hindrar inte att detaljplanen ändras eller upphävs efter genomförandetidens utgång. (4 kap PBL) Övriga åtgärder inom planområdet Massbalansering Inom planområdet kommer massbalans att eftersträvas. Fastighetsbildning Den mark inom planområdet som är utlagd som kvartersmark ska genom fastighetsreglering avskiljas från nuvarande fastighet för allmänt ändamål. En avstyckning ska göras där parkeringen utgör en egen fastighet på kvartersmark. Servitut, ledningsrätt m.m. Rätt att dra fram ledningar inom planområdet kan regleras med ledningsrätt eller servitut. 16(17)

17 Ansökan om fastighetsbildning m.m. Det ankommer på berörd fastighetsägare, dvs kommunen, att hos Lantmäterimyndigheten ansöka om erforderlig fastighetsbildning eller inrättande av gemensamhetsanläggning. MEDVERKANDE I planarbetet har från Stadsbyggnadsavdelningen planarkitekt Hanna Elgåker, och stadsarkitekt Leila Ekman medverkat. Stadsbyggnadsavdelningen Leila Ekman stadsarkitekt Hanna Elgåker planarkitekt 17(17)