Lust till förbättring

Transkript

1 Lust till förbättring Ett förbättringsarbete på Furulidskolan Aneby Kommun 1

2 Lust till förbättring på Furulidskolan Team: Furulidskolan, Aneby Kommun Kristina Björklund, lärare Ma/No Lilian Forssén, skolsköterska Elisabeth Grönte, Lärare Särskolan Lisbeth Hallgren, lärare No Yvonne Jarl, lärare Eng Jenny Svärd, lärare Ma/No Teamet träffades en gång/vecka för att jobba med uppgifterna som Teamet fick vid träffarna i Jönköping. Träffarna till en början tog ca ½ till 45 minuter (januari mars) och dessa låg i samband med No-lärarnas planeringstid. Vid dessa träffar gick man igenom vad som skulle genomföras, när det skulle vara klart och vem som var ansvarig för vad. Protokoll fördes och de som inte kunde närvara delgavs efter mötet vad som bestämts. Från och med april träffades gruppen ca 20 minuter en gång/vecka innan skoldagens början. Mål: Medvetandegöra kollegorna på skolan om sitt arbete med de övergripande målen när det gäller normer och värden. Medvetandegöra kollegorna om vad kursplanen tar upp i det centrala innehållet i de enskilda ämnena. Få en röd tråd genom temadagarna som löper under ett läsår. Sammanställa en pärm, idébank med olika värderingsövningar som kan användas vid morgonsamlingarna. Använda morgonsamlingen till att jobba med normer och värden. Öka vuxennärvaron/vuxenkontakten i Ljusgård och korridorer. Inventera material och litteratur som används till sex och samlevnadsundervisningen på skolan. Få igång ett samarbete med ungdomsmottagningen. Bakgrund: Furulidskolan är en 6-9 skola med 3 paralleller. På Furulidskolan går det ca 285 elever. Kartläggning av förbättringsområden Under en studiedag fick Teamet en ½ dag till sitt förfogande för att presentera sitt arbete med projektet Lust till förbättring. Målet med ½ dagen var att inventera nuläget ( ) Alla lärare fick sitta i sina ämneslag och jobba med tre huvuduppgifter. 1. Vad gör vi redan idag på skolan för att jobba med de övergripande målen i kursplanen? 2. Vad gör man i respektive ämne när det gäller det centrala innehållet som hör till sex och samlevnad? 3. Hur vill vi jobba framöver med de övergripande målen; normer och värden samt sex och samlevnad i respektive ämne? Till sin hjälp hade de kursplaner samt det material landstinget lagt ut på sin hemsida om sex och samlevnadsundervisningen i varje ämne. Därefter samlades ämnesgruppernas 2

3 dokumentation in och sammanställdes till en poster som hängdes upp i personalrummet. Postern presenterades även på träff i Jönköping Varje ämneslags dokumentation sammanställdes och placerades in på postern. Ämneslaget presenterade vad man gjorde idag och hur man ville gå vidare med arbetet kring de övergripande målen och det centrala innehållet i kursplanen. Förbättringsområden VT 2012 Morgonsamlingen hade använts mycket olika mellan klasserna. Här såg vi i Teamet tillsammans med vår rektor, ett ypperligt tillfälle att jobba med de övergripande målen när det gäller normer och värden. Till lärarnas hjälp skulle det finnas lätta övningar som snabbt gick att genomföra på ca 10 minuter. Via Schoolsoft hade sedan klassföreståndarna möjlighet att delge vårdnadshavare om vad man diskuterat och jobbat med för att försöka få med hemmet i arbetet. Förbättringar i de olika ämnena, tex i SO hade man tidigare inte lagt så stor vikt vid det centrala innehållet som handlar om sex och samlevnad. Långsiktighet och en röd tråd genom temadagarna så att när eleverna slutar åk 9 har de en fått en god bred grund att stå på. Läsåret Planering påbörjas vid A- dagarna i augusti Öka vuxennärvaron bland eleverna på raster. Utifrån arbetet med fiskbensdiagram och PGSAcykel vid träffen i Jönköping kom Teamet fram till att man ville jobba mer för att förbättra språkbruket mellan eleverna utanför klassrummet. Språket i korridorer och attityderna bland många elever i Ljusgården samt i 3

4 korridoren upplevdes av lärarna som hårt, tufft och respektlöst. Vi ville öka vuxennärvaron men inte på ett övervakande och vaktande sätt, utan som en del i deras vardag i skolan, där man umgicks och samtalade med varandra. I samtalet skulle vi vuxna fungera som förebilder när det gäller språk och handlande. Förändringar Morgonsamlingen alla klasser skulle genomföra minst en värderingsövning varje vecka. Utvärdering skulle ske genom att varje lärare markerade om man genomfört några värderingsövningar under vecka Sex och samlevnad inte bara på biologilektionen. Vuxennärvaron i korridoren - i samband med att vi skulle starta miniprojekt med att öka vuxennärvaron i Ljusgård och korridorer, skulle skolans nya uppehållsrum öppnas samt att korridorer och Ljusgård skulle målas om. Starten på projektet blev därför en liten invigning av lokalerna där elever sjöng, rektor höll tal och band klipptes. I talet belyste han skolans arbete med normer och värden. Det utlystes en tävling bland eleverna där de fick lämna namnförslag till det nya uppehållsrummet. För att göra det lite extra viktigt var även tidningen inbjuden för att kunna skriva om skolan mål med arbetet kring normer och värden. Utvärdering i arbetslagen där lärarna markerar sina spontana elevsamtal som ligger utanför lektionstid. Ett A3 inplastat med veckans dagar. Lärarna skulle sätta ett streck för varje elevsamtal utanför lektionstid i Ljusgård och korridorer. Temavecka för åk 9, där vi knyter ihop sex och samlevnadsundervisningen med lite repetition, diskussioner, värderingsövningar, föreläsningar, film och filmanalys. Fokus på temat låg på självkänsla och homosexualitet. Tre halvdagar med ett rullande schema för åk 9 där vårt Team tillsammans med kurator höll i planering och innehåll. Se innehåll i bilaga. 4

5 Resultat Morgonsamling (Tabellen visar de klasser som minst en gång/vecka har använt sig av värderingsövningar och diskussionsfrågor under morgonsamlingarna vecka ) v.16 v.17 v.18 v.19 6A X X 7A 8A 9A 6B XXX XX XX 7B X XX 8B X X 9B 6C X X X 7C X X 8C 9C Sex och samlevnad inte bara på biologilektionerna. SO-gruppen startade ett tema i åk 6 som handlade om identitet och självkänsla. Ökad vuxennärvaro i Ljusgård och korridorer (Siffrorna redovisas även i ett diagram, se bilaga. ) A B C vecka 17 Måndag 9 1 Tisdag 13 2 Onsdag Torsdag Fredag Vecka 18 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Vecka 19 Måndag Tisdag 12 9 Onsdag Torsdag Fredag 12 3 Vecka 20 Måndag 9 9 Tisdag 2 5 5

6 Tema självkänsla och homosexualitet för åk 9 tre halvdagar planerade och genomförda vecka 17. onsdag 9A 9B 9C Torsdag 9A 9B 9C Fredag 9A 9B 9C Självkänsla och självförtroende (Kurator + EGr) STD - sexuellt överförbara sjukdomar (Skolsköterska + JSv) Sexualrådgivning, eleverna agerar sexoch samlevnadsrådgivare (YJa + KBj) Film Apflickorna Film Apflickorna Film Apflickorna Homosexualitet (Stephan från Jkpg + EGr) Värderingsövningar i smågrupper (Kurator + Yja) Sexualupplysning på nätet (KBj + JSv) Sexualrådgivning, eleverna agerar sexoch samlevnadsrådgivare (YJa + KBj) Självkänsla och självförtroende (Kurator + EGr) STD - sexuellt överförbara sjukdomar (Skolsköterska + JSv) Filmanalys och diskussioner Filmanalys och diskussioner Filmanalys och diskussioner Sexualupplysning på nätet (KBj + JSv) Homosexualitet (Stephan från Jkpg + EGr) Värderingsövningar i smågrupper (Kurator + Yja) STD - sexuellt överförbara sjukdomar (Skolsköterska + JSv) Sexualrådgivning, eleverna agerar sexoch samlevnadsrådgivare (YJa + KBj) Självkänsla och självförtroende (Kurator + EGr) Värderingsövningar i smågrupper (Kurator + Yja) Sexualupplysning på nätet (KBj + JSv) Homosexualitet (Stephan från Jkpg + EGr) Summering När man går igenom och summerar de veckor som vi jobbat med projektet Lust till förbättring så känner vi oss nöjda med vår insats. Projektet har genomförts under den period då det är som mest hektiskt på hela läsåret, nämligen vårterminen med alla nationella prov. Ett av våra mål var att medvetandegöra våra kollegor om vad vi redan gör idag samt vad kursplanen säger att man ska jobba med i respektive ämne. Redan efter den halva A-dagen vi hade i januari med inventering i de olika ämneslagen, kom SO-gruppen igång med ett tema i åk 6 som handlade om självförtroende och självkänsla. I svenska och engelska har man sedan flera år jobbat med olika teman om relationer, kärlek osv. Inventeringen blev en positiv bekräftelse på det man redan gör, samt nya infallsvinklar då det är flera nya kollegor i dessa ämnesgrupper. I biologin genomfördes sex och samlevnadsundervisning för åk 8 i samband med att man läste människokroppen. Eftersom all undervisning är parallell i de olika årskurserna och de olika ämneslagen samplanerar så får eleverna ett gemensamt upplägg och en likvärdig undervisning. 6

7 När vi går igenom de olika resultaten på de andra förbättringsområdena så ser man en viss skillnad mellan de olika arbetslagen när det gäller hur många klasser som använt morgonsamlingar till normer och värden och hur mycket man redovisat när det gäller vuxennärvaron i Ljusgård och korridorer. I varje arbetslag har minst en Team medlem ingått. I arbetslag B har hela tiden kollegorna blivit påminda om att använda morgonsamlingen till värderingsövningar samt att fylla i statistiken om vuxennärvaron i Ljusgård och korridor. Detta kan ha bidragit till att arbetslag B har fler genomförda värderingsövningar vid morgonsamlingar samt fler markeringar på listan för samtal med elever i Ljusgård och korridorer. I arbetslag A jobbar den ansvariga team medlemmen i en annan lokal än huvudbyggnaden och kommer inte i kontakt i lika stor grad med sina kollegor under skoldagen och kan då inte påminna om att fylla i de olika listorna för vår mätning. En annan orsak till att listan för mätning av vuxennärvaron i Ljusgård och korridor inte använts lika mycket i arbetslag A och till viss del i C kan bero på att den upplevdes som ytterligare något som lades på dem och skulle utföras. De såg inte varför det var viktigt att fylla i den, vi pratar ju med eleverna i alla fall. Teamet upplever att lärarna har varit ute i Ljusgården och korridorer och pratat men sedan inte orkat fylla i hur många samtal de haft med eleverna på vår lista. Men att arbetslag A har så mycket färre samtal kan också bero på att 4 av arbetslagets lärare tillbringar större delen av dagen i annan lokal än den som mätningarna gjordes i. När det gäller morgonsamlingen så kan vi se att åk 9 inte har använt sig av värderingsövningar. Vi har diskuterat detta i de olika arbetslagen. Klassföreståndarna i åk 9 säger över lag att det beror på att det varit mycket schemaändringar. Normalt har klassen 3 morgonsamlingar varav en är avsatt till klassråd och nyhetsmorgon. Men under den period vi har gjort vår mätning har det dels varit lovdagar och dels varit schemaändringar pga nationella prov men tiden har också använts för information kring gymnasieval. Ett annat argument från åk 9:s klassföreståndare är att orken inte har funnits för att dra igång arbetet med värderingsövningar. Flera av klassföreståndarna i åk 9 har sagt att till hösten när de får en ny åk 6 så ska de komma igång med arbetet för att forma klassen från början. De lärare som använt sig av olika värderingsövningar upplever det som positivt och att man skulle jobba ännu mer med det. Eleverna tycker det är roligt och vill gärna köra olika övningar. Ett förbättringsområde är att få en röd tråd från åk 6 till åk 9 när det gäller temadagarna. Här har vi bara hunnit börja lite med att sätta ihop ett tema för åk 9. Många elever i nuvarande åk 9, främst bland killarna, upplevs som lite omogna och stökiga och en lite tråkig attityd. Här såg vi möjligheten att göra ett tema som handlade om att bygga självförtroende och jobba för en ökad förståelse för andra och homosexualitet. Temat var uppbyggt kring olika föreläsningar, elevaktivt arbete, film och värderingsövningar. Vi hade en homosexuell gästföreläsare som berättade om sin personliga resa. Detta upplevdes bland eleverna som intressant och eleverna var aktiva och ställde bra frågor. Föreläsaren har varit på vår skola för ca 5 år sedan och upplevde en mycket trevligare attityd bland våra nuvarande elever och att dessa inte var lika fördomsfulla som de han mött när han var här förra gången. För att kunna dra slutsatser kring en förändring kring elevernas attityd, språk, självförtroende behöver vi jobba kontinuerligt med normer och värden, sex och samlevnadsfrågor, bygga själförtroende med mera under en längre period. Vi kan börja med åk 6 och följa dem under fyra år och se deras utveckling. För att se om det sker en förändring skulle man kunna följa upp antalet ärenden som kommer upp i Likabehandlingsgruppen. 7

8 Nästa steg Få alla klasser mer aktiva att jobba med de övergripande målen i kursplanen kring normer och värden. Att få tid vid A-dagarna i augusti och jobba med och utforma våra temadagar så att det blir den röda tråd, från åk 6 till åk 9 som vi önskar. En elev i Likabehandlingsgruppen kom med ett förslag att skolan skulle genomföra en Må bra dag. En sådan dag skulle kunna komma in på någon av temadagarna under läsåret. Inventera och sammanställa material och litteratur som finns på skolan och används i ordinarie undervisning samt temadagarna. 8