e"n Återkoppling Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Fridegårdsgymnasiets gymnasiesärskola i Håbo kommun

Transkript

1 e"n Återkoppling Dnr :11445 Håbo kommun barn.utbildningehabo.se Rektor Catharina Wakim catharina.wakimghabo.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Fridegårdsgymnasiets gymnasiesärskola i Håbo kommun

2 2 Inledning I denna skriftliga återkoppling presenteras de enkätresultat och utvecklingsområden som bedömer är relevanta för Fridegårdsgymnasiets gymnasiesärskolas arbete med sex- och samlevnadsundervisningen. Denna återkoppling syftar till att vara ett stöd för hur skolan kan utveckla sitt arbete vad gäller rektorns styrning och undervisningens genomförande. Ett flertal bestämmelser i skollagen relaterar till sex- och samlevnadsundervisningen, till exempel syftet med utbildningen (1 kap. 4 och 5 ), ledningen av utbildning (2 kap. 9 ), reglerna om systematiskt kvalitetsarbete (4 kap.), kompetensutvecldingsbestämmelsen (2 kap. 34 ) och elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete (2 kap. 25 ). Dessutom har rektorn enligt läroplanerna ett särskilt ansvar för sex och samlevnad som ämnesövergripande kunskapsområde (SKOLFS 2013:148, avsnitt 2.6). Återkopplingen grundar sig på en webbenkät till rektor och lärare samt ett verksamhetsbesök där genomförde dokumentstudier och intervjuer med rektor och biträdande rektor, lärare, elevhälsans personal och fyra elever i årskurs 2-4 på programmet för administration, handel och varuhantering, programmet för fordonsvård och godshantering samt programmet för samhälle, natur och språk. I lärarintervjuerna ingick tre lärare och en programansvarig för de nationella programmen samt två lärare och en programansvarig för de individuella programmen. Intervjuerna genomfördes den 20 och 21 september 2017 av utredarna Stefanie Luthman och Jane Strandberg. Fakta om Fridegårdsgymnasiets gymnasiesärskola Fridegårdsgymnasiets gymnasiesärskola är integrerad i Fridegårds gymnasieskola. Skolan är belägen i Bålsta med Håbo kommun som huvudman och erbjuder tre nationella program och individuella program. Vid intervjutidpunkten fanns 21 elever på gymnasiesärskolan. Fridegårdsgymnasiets gymnasiesärskola leds av en rektor och en biträdande rektor som har haft denna roll i två, respektive tre, år. Det finns en central elevhälsa i kommunen som skolan har tillgång till. Skolsköterskan jobbar ca 10 procent av sin arbetstid på Fridegårdsgymnasiets gymnasiesärskola där hon har varit anställd i tio år. Kuratorn som tillhör skolan arbetar en halv dag per vecka på gymnasiesärskolan. I elevhälsoteamet ingår biträdande rektor, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, psykolog, programansvariga och speciallärare. En kätresu Rat Nedan sammanfattas Fridegårdsgymnasiets gymnasiesärskolas enkätresultat och jämförs med resultaten från den bredare kartläggningen av sex- och samlevnadsundervisningen på 450 slumpmässigt utvalda grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. På Fridegårdsgymnasiets gymnasiesärskola dokumenterar skolan sitt arbete med sex- och samlevnadsundervisningen har skolan kartlagt vem som gör vad I sex- och samlevnadsundervisningen har skolan satt upp mål för arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen används elevhälsan i planering av sex- och samlevnadsundervisningen används elevhälsan I genomförande av specifika sex- och samlevnadslektioner Kartläggningens resultat 42 % anger detta 36 % anger detta 25 % anger detta 59 % anger detta 45 % anger detta

3 3 används elevhälsan i lärarnas kompetensförsörjning kring sex och samlevnad saknas svar* om lärarna bedömer att avsatt tid för samverkan räcker i hög utsträckning saknas svar* om lärarna samtalar med andra lärare om erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen har lärarnas kompetens Inom sex och samlevnad följts upp har lärarna erbjudits kompetensutveckling inom sex och samlevnad anger rektorn att skolan har lärare som är utbildade I hbtq-frågor saknas svar* om lärarna arbetar med hbtq-frågor i sitt/sina ämnen saknas svar* om lärarna låter eleverna påverka sex och samlevnads innehåll I hög utsträckning saknas svar* om lärarna låter eleverna påverka sex och samlevnads arbetsmetoder i hög utsträckning saknas svar* om lärarna låter eleverna tycka till om sex- och samlevnadsundervisningen I hög utsträckning 45 k anger detta 24 0/0 bedömer så 62 k samtalar 22 % anger detta 39 % anger detta 58 % anger detta 36 % arbetar så 35 % låter påverka 27 % låter påverka 45 % låter påverka bedömer rektorn att sex- och samievnadsundervisningens kvalitet på denna skola är hög 51 % anger detta saknas svar* om lärarna bedömer att sex- och samlevnadsundervisningens kvalitet är hög 52 % bedömer så Resultaten i tabellen baseras på svar från 300 skolor av 450 slumpmässigt utvalda skolor (67 0/0) när det gäller rektorsenkäten och svar från 3982 lärare av 8084 registrerade lärare (49 /0). Resultaten för Fridegårdsgymnasiets gymnasiesärskola baseras på svar från rektorn i rektorsenkäten. *Det saknas svar från lärare 1 lärarenkäten. Fridegårdsgymnasiets gymnasiesärskolas arbete med sex- och samlevnadsundervisning Rektorns ansvar för att skolans sex- och samlevnadsundervisning är av god kvalitet Det framkommer av inkomna dokument och intervjuer med rektor och lärare att den systematiska utvecklingen av sex- och samlevnadsundervisningen varierar stort mellan de individuella och de nationella programmen. När det gäller de individuella programmen är målet enligt arbetsplanen för läsår 2017/18 att sex och samlevnad ska få en tydligare plats i undervisningen. I konkretiseringsdokumentet finns en utförlig beskrivning av hur sex och samlevnad ska undervisas enligt läroplanens centrala innehåll och Skolverkets stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisning. Dokumenten har tagits fram av programansvarig för de individuella programmen i samarbete med respektive lärare och är förankrade i personalgruppen. Lärarna berättar att de har utvärderat sex- och samlevnadslektionerna och utifrån resultaten anpassat upplägget för att bättre balansera mellan enskild undervisning och gruppundervisning. När det gäller de nationella programmen finns det inga uttalade mål för deras arbete med sex- och samlevnadsurtdervisning. I ett dokument som har skrivits av två lärare beskrivs kortfattat ett par genomförda och planerade moment angående sexoch samlevnadsundervisningen. Rektorn berättar att ansvaret för planering och uppföljning av sex- och samlevnadsundervisningen ligger hos respektive programansvarig och arbetslaget. Samtidigt medger rektorn att det fullständiga ansvaret ligger hos henne och att hon borde ha upptäckt skillnaderna mellan programmen tidigare. Rektorn berättar att de nationella programmen länge har haft sin undervisning i andra lokaler, men att de för två år sedan har flyttats ihop med de individuella programmen. Det framkommer av intervjuerna med rektor och lärare att det finns förutsättningar för samverkan kring sex och samlevnad inom och mellan programmen. För det första träffas lärarna för respektive individuella eller nationella program på arbetslagsmöten två gånger per vecka, på totalt tre timmar. Lärarna på de individuella programmen uppger att de vid dessa tillfällen utbyter erfarenheter kring sex- och samlevnadsundervisningen, exempelvis om att prata med eleverna att det är okej att onanera. Vi pratade med personalgruppen att det är okej att onanera. Vi behövde har samma syn. Vi behövde hitta alternativ så som att eleven går på toaletten för att onanera. Däremot uttrycker lärarna på de nationella programmen att de inte hinner prata om pedagogiska frågor och därmed inte om sex och samlevnad. För det andra träffar den biträdande rektorn alla lärare tre till fyra gånger per termin på pedagogmöten, men enligt rektorn har sex och samlevnad inte varit på agendan än. Även om lärarna på de

4 4 individuella programmen uppger att de har delat sina ovannämnda arbetsplaner och konkretiseringsdokument angående sex- och samlevnadsundervisning med de nationella programmen har en programöverskridande samverkan kring sex och samlevnad inte kommit igång än. Extern samverkan inom sex och samlevnad sker enligt rektorn och lärare med ungdomsmottagningen som kuratorn har kontakt med samt Hälsoäventyret i Bålsta som är en hälsopedagogisk verksamhet med uppdrag att komplettera skolans hälsoundervisning om bland annat kropp och kärlek. Det framkommer av intervju med rektor, lärare och elevhälsans personal att kuratorn tar det största ansvaret när det gäller elevhälsans medverkan i sex- och samlevnadsundervisningen. Kuratorn berättar att hon under en tio-veckors-period med hjälp av URs Sexbyrån undervisar om sex och samlevnad i årskurs 2 på de nationella programmen. Hon anger också att läraren i naturkunskap inte är med under dessa lektioner. Den nyanställda läraren som undervisar i naturkunskap berättar att samverkan med kuratorn kring planering av sexoch samlevnadsundervisningen inte har kommit igång än. Kuratorn för också enskilda samtal med eleverna kring deras sex- och samlevnadsfrågor, ibland på lärarnas initiativ. På de individuella programmen genomför kuratorn och programansvarig tillsammans och löpande över hela året sex- och samlevnadsundervisningen, oftast i samband med konkreta situationer. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i årskurs 1 där frågor om elevernas förkunskaper angående sex och samlevnad ingår. Hon informerar lärarna om någon elev har känt sig kränkt. Skolsköterskan och lärarna uppger att ett djupare samarbete inom sex och samlevnad inte har blivit av på grund av lärarnas redan tajta samverkan med kuratorn i dessa frågor. Rektorn uppger att hon inte har pratat med elevhälsan på vilket sätt de ska medverka i sex- och samlevnadsundervisningen. Kuratorn berättar också att det inte finns någon samverkan kring sex och samlevnad inom elevhälsan. Det framgår av intervjuer med rektor, lärare och elevhälsans personal att rektorn inte följer upp personalens kompetens för att undervisa om sex och samlevnad. I intervju berättar lärare på de individuella programmen samt kurator och skolsköterska att de känner sig kompetenta i detta område. Däremot anger lärarna på de nationella programmen att de skulle behöva lära sig mer ifall de återigen behövde undervisa i naturkunskap. Kuratorn och skolsköterskan som både är hbtq-certifierade uppger att de behöver kompetensutveckling inom intellektuell funktionsnedsättning och arbetsmetoder för att bättre kunna nå fram till eleverna. Enligt rektorn finns det planer på att all skolpersonal ska få en halvdagsutbildning inom hbtq. När det gäller erbjuden kompetensutveckling inom sex- och samlevnadsområdet, så har alla lärare samt biträdande rektor i år varit på särskolans rikskonferens om "Kärlek, sex och relationer". Lärarna på de individuella programmen kan ge flera exempel på hur de har använt utbildningen för att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen för sina elever. Lärarna på de nationella programmen ger inte sådana exempel. Elevernas möjligheter att utveckla kunskaper inom hela det område som ryms inom begreppet sex och samlevnad Av inkomna dokument och lärarintervjuer framgår det att lärare på de individuella programmen arbetar mycket med sex och samlevnad i själva ämnesundervisningen och med ämnesövergripande arbeten, i enskilda lektioner och temadagar samt i det vardagliga arbetet med eleverna. Även på de nationella programmen ger lärare och elever exempel på undervisning som innehåller både risker och främjande perspektiv med sex och samlevnad såsom löneskillnader mellan män och kvinnor, mobbning på nätet, oönskade graviditeter,

5 5 vad som händer i kroppen i puberteten, känslor, kärlek, könsroller och olika familjekonstellationer. Samtidigt uttrycker en del lärare på de nationella programmen en osäkerhet kring hur sex och samlevnad ingår i deras undervisning. Lärarna på de nationella programmen ger flera exempel på elevdiskussioner kring normer såsom dresskoder för tjejer och killar, olika familjekonstellationer och vad som händer om en kvinna bryter normen genom att hon inte vill ha barn. Sådana diskussioner sker enligt lärarna oftast på rasten. Lärarna anger att de vid något tillfälle har pratat om homosexualitet, men att de inte har kommit så långt att ta upp hela bredden av hbtq-begreppet. Denna bild bekräftas av elevintervjun där en elev kommer ihåg begreppet frans från en tidigare lektion året innan, men där elever också säger att homosexualitet är något man borde ta upp mer i lektionerna. Lärarna uppger att de hoppas att alla elever känner sig inkluderade i sex- och samlevnadsundervisningen och att de vanligtvis inte delar upp elever i tjej-och pojkgrupper. Däremot brukar kuratorn dela upp eleverna efter kön när hon undervisar i sexualkunskap. Det framkommer av lärarintervjuerna att lärarna på båda programmen varierar sina arbetsmetoder i sex- och samlevnadsundervisningen som exempelvis bokläsning, samtal, rollspel, sociala berättelser, museibesök, teater, skriva dikt och titta på filmer. På de individuella programmen används också sexualundervisningsappen Privatliv som vänder sig till ungdomar med intellektuella funktionsvariationer. Lärare på de individuella programmen anger att eleverna får möjlighet att samtala kring sex och samlevnad och att även de elever som inte pratar deltar i dessa samtal genom att lyssna och ta del av andras diskussioner. En lärare på de nationella programmen berättar att hon låter eleverna styra diskussionerna om sex- och samlevnadsfrågor och att hon handleder eleverna i dessa samtal. Det varierar i vilken utsträckning sex- och samlevnadsundervisningen på skolan är återkommande under och mellan läsåren. Lärare berättar att eleverna behöver sexualupplysning flera gånger och att en del elever vänder sig återkommande till kurator och skolsköterska när de har frågor som rör sexualkunskapen. Skolsköterskan anger att de vanligaste frågorna som eleverna tar upp handlar om kärlek och sex. Enligt lärare på de nationella programmen får elever sex- och samlevnadsundervisning främst i årskurs 1 i naturkunskap 1. Den nyanställde läraren som undervisar i naturkunskap uppger att hon inte vet om eleverna kommer få mer undervisning om sex och samlevnad efter denna kurs är avslutad. Lärarna på de nationella programmen kan inte ge exempel på hur de tar reda på vilka sexoch samlevnadsfrågor eleverna vill prata om eller vad eleverna tycker om den sex- och samlevnadsundervisning de får, men lärarna uttrycker förhoppning att undervisningen ändå är relevant för dem. Likaså berättar lärare på de individuella programmen att utvärdering av sex- och samlevnadsundervisningen är ett utvecklingsområde. I intervju anger elever att de flera gånger har pratat med lärarna om olika typer av familjer, men att de vill lära sig mer om graviditet och preventivmedel; andra elever vill ha mer möjligheter att prata om alla möjliga sex- och samlevnadsfrågor och säger att det vore bra om man kollar igen i slutet att man kan allt, också med tanke på att i fijran är vi just mest ute. Utvecklingsområden I syfte att höja skolans kvalitet i sex- och samlevnadsundervisningen behöver ett utvecklingsarbete genomföras inom följande prioriterade områden:

6 6 Rektor och lärare behöver påbörja den systematiska utvecklingen av sex- och samlevnadsundervisningen på de nationella programmen så att den blir likvärdig för alla elever. Det innebär också att rektor behöver skapa förutsättningar för lärare att samverka över programgränserna när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen. - Lärare behöver göra eleverna mer delaktiga i sex- och samlevnadsundervisningen så att den blir relevant för eleverna. Det innebär att eleverna behöver ges fler möjligheter att påverka sex- och samlevnadsundervisningens innehåll och arbetssätt samt behöver inkluderas i utvärderingen av sex- och samlevnadsundervisningen. - Lärare behöver ge eleverna fler möjligheter i sex- och samlevnadsundervisningen att reflektera och analysera normer som rör sex och samlevnad, i synnerhet när det gäller hbtq-området, så att alla elever känner sig inkluderade. Utifrån vad som har framkommit i granskningen av Fridegårdsgymnasiets gymnasiesärskolas arbete med sex- och samlevnadsundervisningen kommer att genomföra en uppföljning av hur skolan utvecklar sitt arbete med sexoch samlevnadsundervisningen. Huvudmannen ska senast den 24 maj 2018 skriftligt redovisa till såväl planerade som faktiskt vidtagna åtgärder för att förbättra de områden som identifierat som utvecklingsområden. Redogörelsen skickas via e-post, till kvalitetsgranskningarsthlm@skolinspektionen.se. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (Dnr :11445) i de handlingar som sänds in. Information om granskningen genomför under hösten 2017 en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Syftet med granskningen är att undersöka om elever får en undervisning i sex och samlevnad av god kvalitet. För att ta ställning till det undersöker granskningen dels hur rektor genom sin styrning skapar förutsättningar för en god undervisning i sex och samlevnad, dels sex- och samlevnadsundervisningens innehåll och genomförande. Kvalitetsgranskningen kombinerar en bredare kartläggning i form av en enkätstudie av 450 skolor med en närmare granskning av 28 skolor inom aktuella skolformer. Granskningens slutrapport kommer att publiceras våren I bedömningen har även Jane Strandberg deltagit. På s vägnar abriel Branc, om Enhetschef L_AL-- Stefanie Luthman Utredare