SAMMANFATTNING AV DE UTLÅTANDEN OCH SYNPUNKTER SOM LÄMNATS SAMT GENMÄLEN

Transkript

1 SARVVIKSPORTEN, DETALJPLAN OCH ÄNDRING AV DETALJPLAN, Med detaljplanen för Sarvviksporten bildas kvarteren , , 2231, och till dem gränsande gatu-, rekreations-, skyddsgrön-, vatten- och parkeringsområden. Ändringen av detaljplanen för Sarvvik gäller kvarteren , och 2231 i detaljplanen för Sarvvik samt gatu-, rekreations- och skyddsgrönområden. Utkastet till detaljplan för Sarvviksporten var i enlighet med 62 i MBL och 30 i MBF framlagt Utlåtanden skulle lämnas senast SAMMANFATTNING AV DE UTLÅTANDEN OCH SYNPUNKTER SOM LÄMNATS SAMT GENMÄLEN Utlåtanden 23 utlåtanden lämnades om utkastet till detaljplan: Inkommit: 1. Nylands förbund 2. NTM-centralen i Nyland HRT Museiverket Västra Nylands landskapsmuseum Västra Nylands räddningsverk Caruna Esbo Ab och Rejlers Oy Esboregionens miljö- och hälsoskydd Byggnadstillsynen Idrottsnämnden Bildningsnämnden Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Vattenförsörjningsverket Miljövård i Kyrkslätt kommun Namnkommittén Äldrerådet Handikapprådet Finnträskin suojeluyhdistys Kyrkslätts miljöförening r.f Masaby innevånareförening Kyrkslätts Hembygdsförening r.f Kyrkslätts Natur och Miljö r.f Synpunkter Tre synpunkter lämnades om utkastet till detaljplan: 24. Asunto Oy Lampilinna Synpunktslämnare Synpunktslämnare 2 och 10 andra undertecknare Följande parter lämnade inget utlåtande om planen eller planändringen: Elisa Networks Oyj, Fortum Power and Heat Oy, TeliaSonera Finland Oyj, DNA Oy, Kyrkslätts företagare r.y., HRM, Kyrkslätts kommunalteknik, Kyrkslätts områdestjänster, Kyrkslätt vård och omsorg, Kyrkslätts näringslivsväsende, Kyrkslätts kulturväsende, TeliaSonera Finland Oy, Polisinrättningen i Västra Nyland. 1

2 UTLÅTANDEN 1. Nylands förbund Nylands förbund anser att en utveckling av området på det sätt som presenteras i utkastet till detaljplanen bör stödas. Nylands förbund har inget att anmärka på utkastet till detaljplanen. 2. NTM-centralen i Nyland Lösningen i generalplanen kan anses vara föråldrad på grund av utvecklingen av samhällsstrukturen och utvecklingsbilden för kommunens markanvändning. Även Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 stöder denna uppfattning. Till planmaterialet finns det skäl att bifoga ett utdrag ur sammanställningen av Kyrkslätts generalplaner (Jorvas och Ingvalsby delgeneralplan), som förtydligar den samhällsstrukturella situationen i AP-området i den västra delen av planområdet separat från den övriga bosättningen. I landskapsplanen för Nyland har området mellan Finnträsk och Västerleden anvisats som rekreationsområde. I den 4:e etapplandskapsplanen som är under beredning anges att rekreationsområdet ska upphävas. I utkastet till detaljplanen har AP-kvartersområdet som angränsar till stranden i generalplanen flyttats till ett lika stort område vid den nordöstra kanten av sjön till den norra delen av det område som betecknas VR i generalplanen, och här har ett höghuskvarter anvisats. Lösningen ger upphov till ett större område som lämpar sig för rekreationsanvändning, i och med att en större del av strandlinjen lämnas fri och enhetlig för allmän rekreationsanvändning och det område som i fråga om ljudförhållandena lämpar sig för rekreationsanvändning samtidigt utvidgas jämfört med hur det är nu, eftersom de höga byggnaderna utgör ett bullerhinder. NTM-centralen i Nyland anser att markanvändningslösningen och avgränsningen av markanvändningen i utkastet till detaljplanen förbättrar förutsättningarna för rekreationsanvändning av det område som i landskapsplanen och generalplanen har anvisats för rekreationsanvändning och på så sätt i högre grad än i nuläget förverkligar målen för markanvändningen i området i planerna på högre nivå. Planutkastet kompletteras genom att ett utdrag ur Jorvas och Ingvalsby delgeneralplan läggs till beskrivningen. Noteras till övriga delar för kännedom med tillägget att det efter att utlåtandet gavs i Etapplandskapsplan 4 för Nyland, som är under beredning, har angetts att rekreationsområdet ska upphävas och att den östra delen av sjön har anvisats som område för tätortsfunktioner. 2.2 Enligt en bullerutredning kan kvarteren skyddas mycket bra mot Västerledens trafikbuller genom den lösning som presenteras i planutkastet. Kompletterande bullerhinder bör dock anvisas i planen. Dessutom skulle det vara bra att undersöka ett mer övergripande bullerskydd exempelvis på skyddsgrönområdena. 2

3 Även för kvarteren som omfattas av ändringen i detaljplanen bör man lägga till tillräckliga bestämmelser om bullerskydd. Planområdet bör utvidgas så att det gäller också EV-områdena som finns mellan Sarvviksallén och Västerleden och som är en del av bullerskyddslösningen i den nu gällande detaljplanen. Om man utanför bostadshusets bullrigaste fasad inte kan garantera att bullernivån är under 55 db, bör man genom lägenhetsspecifika arrangemang se till att det finns möjlighet att vädra lägenheten mot den tystare sidan av huset. I en bullrig omgivning måste man också öppna upp bostäderna mot en sådan fasad där riktvärdena för gårdsområden uppnås. Sovrummen i lägenheterna ska placeras vid en tystare husvägg (nattetid under 45 db). Vad gäller luftkvaliteten uppfylls minimiavstånden och i huvudsak också de rekommenderade avstånden. När förslagsfasens kvartersplan preciseras uppdaterar man bullerutredningen. Utifrån den preciseras planbeteckningar och planbestämmelser som gäller buller för varje kvarter och byggnadsyta. I fråga om ändringsområdet i detaljplanen för Sarvvik beaktas bullerhindren som byggts på EV-områdena i bullerutredningen, men EV-områdena inkluderas inte i planändringen. Enligt motiveringarna till statsrådets anvisningar om bullerbekämpning och miljöministeriets tolkningsanvisningar ska det vara möjligt att vädra lägenheterna i en riktning som är tillräckligt tyst. I detaljplanen anges ingen separat bestämmelse om vädring av bostadslokaler. Det mest ändamålsenliga är att i genomförandeplaneringsskedet se till att bostäderna öppnar sig i en riktning som överensstämmer med anvisningarna. Enligt bullerutredningen möjliggör lösningarna som presenteras i planerna vädring av bostäderna på en sida av fasaden där bullernivån är tillräckligt låg. 2.3 Genomförandet av en regional cykelled parallellt med Västerleden bör stödas. Eventuella behov av ändringar i kollektivtrafiklinjenätet som betjänar området bör granskas i samarbete med HRT. Vid Sarvviksportens planskilda korsning verkar kvartersområdet för affärs- och servicestationsbyggnader ha utvidgats något så att det finns ovanpå vägkonstruktionen. Kvartersområdets storlek bör ännu kontrolleras tillsammans med ansvarsområdet för trafik vid NTM-centralen i Nyland. Kommunen och NTM-centralen kontrollerar ännu en eventuell utvidgning av kvartersområdet till det nuvarande vägområdet innan godkännandet av planen behandlas. 2.4 Det faktum att det inte finns några observationer av flygekorre på planområdet bör anges också i planbeskrivningen. Planmaterialet bör dessutom kompletteras med en granskning av nätverket av grönområden, och det bör säkerställas att den kontinuitet i nätverket av grönområden som anges i generalplanen uppnås. Den smala ekologiska korridor som anvisas i den östra änden av Finnträsk och som slutar i ett gatuområde verkar inte garantera en tillräckligt stor korridor mot Esboviken. Beskrivningen preciseras i fråga om flygekorre. En mer omfattande granskning av nätverket av grönområden läggs till planbeskrivningen. Korridoren i den östra änden betjänar i första hand lokala invånare. En korridor av regional betydelse finns i anslutning till Västerledens parallellgata. 3

4 3. HRT Det nya bostadsbyggandet som Sarvviksporten möjliggör stöder sig behjälpligt på områdets nuvarande utbud av kollektivtrafik. Utbudet av turer vid Sarvviks planskilda korsning är omfattande, men gångavståndet till korsningens hållplatser, särskilt från den västra delen av planeringsområdet, överskrider maximivärdet i planeringsanvisningen. På grund av de långa gångavstånden bör man fästa särskild vikt vid kvalitativa och trygga förbindelser för gång- och cykeltrafiken. Kvarteren i den östra delen av planområdet finns på ett område där det har fastställts en måttlig servicenivå för kollektivtrafiken i Kyrkslätts linjenätsplan. För den västra delen av planområdet har ingen servicenivå fastställts, eftersom man inte kunde beakta det framtida byggandet på området och omfattningen av det vid den tid då linjenätsplanen uppgjordes. Enligt HRT:s linjenätsplan för Kyrkslätt är målet att gångavståndet fågelvägen till stam- och spårtrafikens hållplatser ska vara under 800 meter och till andra busshållplatser under 600 meter. På största delen av planområdet uppfylls kriteriet om att gångavståndet fågelvägen till busshållplatserna ska vara under 600 meter, och i vilket fall som helst finns nästan hela planområdet inom maximivärdet på 800 meter, förutom den västra kanten För Kyrkslätts närbuss bör en vändplats för en liten buss reserveras i anslutning till LP-området som anges i den västra änden av området. Tillräckligt med utrymme för en vändplats reserveras för en minibuss på LPområdet På planområdet finns Sarvviks infartsparkeringsområde, där antalet platser för närvarande uppfyller målen för Man bör bereda sig på att utvidga parkeringsområdet, se över tidsbegränsningarna för infartsparkeringen och utveckla parkeringsövervakningen när markanvändningen utvecklas. Man har berett sig på möjligheten att infartsparkeringsområdet kan utvidgas i planförslaget och i den tillhörande allmänna planen för kommunaltekniken HRT anser att den regionala huvudleden för cykling parallellt med Västerleden är bra. I framtiden är den exempelvis en bra anslutning till Stensvikens metrostation. 4

5 4. Museiverket Eftersom den arkeologiska inventeringen i planområdets östra del som förutsattes i utlåtandena och fortfarande inte har utförts, upprepar Museiverket sin tidigare framställning om nödvändigheten av en inventering. Om det på området hittas fasta fornlämningar som är fredade enligt lagen om fornminnen (259/1963), ska dessa beaktas i planeringen av markanvändningen. Området där den nämnda separata arkeologiska inventeringen inte har utförts, ingår i detaljplanen för Sarvvik som vann laga kraft Beteckningen för bostadskvarter med A-beteckning i ifrågavarande plan ändras till AKbeteckning i den nu aktuella Sarvviksportens detaljplan och samtidigt utökas byggrätten i dessa kvarter. Även Y-kvarteret utvidgas och beteckningen ändras till YO-beteckning samtidigt som byggrätten utökas även här. Alla ändringar sker på ett område som i detaljplanen för Sarvvik redan har anvisats för byggande (A-, AP- och Y-beteckningar samt EV-, VL- och gatuområde). Med stöd av den gällande detaljplanen gjorde man när man inledde planändringen bedömningen att ingen arkeologisk utredning behöver göras i dessa kvarter. De kan alla bebyggas enligt den gällande detaljplanen. Museiverket informerades om saken i mars 2017 och man kom överens om tillvägagångssättet. Ingen separat arkeologisk inventering kommer att utföras. 5. Västra Nylands landskapsmuseum Planbeskrivningen bör kompletteras så att byggnader som finns på området presenteras i planbeskrivningen, för att det också ska vara möjligt att konstatera deras skyddsvärde/bristen på detta i planmaterialet. En beskrivning av det befintliga byggbeståndet läggs till planbeskrivningen. 6. Västra Nylands räddningsverk Det ska vara möjligt att bygga räddningsvägar till och lyftplatser vid alla byggnader som är högre än 3 våningar. Om reservvägen finns på mer än 10 meters höjd ska också bostäderna på parksidan beaktas. Vid placeringen av byggnaderna ska man beakta kraven på brandsäkerhet för byggnader som byggs nära varandra. Tillgången till släckningsvatten i området ska tryggas. Släckningsarrangemangen ska genomföras i enlighet med den släckvattenplan som Västra Nylands räddningsverk gjort upp. Återvändsgränder ska förses med vändplats. Om en led för gång- och cykeltrafik används för tomttrafiken, ska den konstrueras så att räddningsverkets tunga fordon kan köra på den. Räddningsvägarna och lyftplatserna presenteras i den planeringsanvisning som görs i förslagsfasen. Vändplatsernas dimensionering beaktas i gatuplanerna. 5

6 7. Caruna Esbo Ab och Rejlers Oy På planändringsområdet finns ett befintligt 20 kv och 0,4 kv elnät. Ändringen av detaljplanen kräver nya kabelinstallationer. Lågspänningskablar går genom YO-tomten. För att de ska kunna flyttas, förutsätts att det ordnas en ny permanent placering för dem. 8. Esboregionens miljö- och hälsoskydd Esboregionens miljö- och hälsoskydd konstaterar som sitt utlåtande att man i den fortsatta planeringen av detaljplanen ska försäkra sig om att bullerskyddsåtgärderna är tillräckliga även i inlärningscentret och på dess gårdsområden. I utkastet till detaljplan har man inte angett decibelkrav för fasaderna i kvarteren 2221, 2222, 2225, 2226, 2227 och Se genmäle på utlåtande 2. Decibelkraven för varje kvarter och byggnadsyta preciseras utifrån en uppdaterad bullerutredning som görs i förslagsfasen. 9. Byggnadstillsynen Utkastet avviker från generalplanen Sarvviksportens detaljplaneprojekt har inletts i enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda planläggningsprogrammet samt den av kommunfullmäktige fastställda utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2040 och Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 (MASU 2050). Planområdet hör ihop med det närservicecenter som planerats i Sundsberg och är en del av en primär utvecklingszon i MASU I förslaget till Etapplandskapsplan 4 för Nyland har väster om korsningen i Sarvvik anvisats ett område för tätortsfunktioner, och en tidigare beteckning för rekreationsanvändning har upphävts. Se dessutom utlåtande I illustrationerna i utkastet visas rundade strömlinjeformade byggnader. Beklagligt ofta blir ambitiösa projekt mycket intetsägande när de förverkligas. Genom planen strävar man efter att främja en högklassig och personlig arkitektur. I planens förslagsfas uppgörs planeringsanvisningar, där man preciserar målen för byggandets kvalitetsnivå. 9.3 Det krävs en mer noggrann bestämmelse för den byggnad i sambruk som betjänar AH-boendet. Planutkastet ändras så att AH-planbestämmelsen i planförslaget preciseras genom att ange de kvartersområden som använder byggnaden (2251, 2252). 6

7 9.4 Utredningen av de omgivande störningarna (trafikbullret) är ganska kortfattad. Räcker db-värdena som presenteras i planbestämmelserna för att uppnå statsrådets riktvärden för bullernivå i byggnader som är betydligt högre än tidigare? Bullerutredningen som gjordes i utkastfasen uppdateras i förslagsfasen när kvartersplanerna klarnar. Riktvärdena för byggnadernas fasader och gårdsområden beaktas i planbestämmelserna utifrån utredningen. 9.5 Minimiantalet parkeringsplatser motsvarar inte det ökande antalet bilar, och ingen lägenhetsspecifik parkeringsplats har krävts. De otillräckliga parkeringsområdena har inte heller ersatts med cykelplatser, som det bara finns en av per bostad. I fråga om parkeringsplatserna följs dimensioneringen i samhällstekniska nämndens beslut ( 3) (1 bp/90 v-m², dock minst 0,8 bp/bostad). Dimensioneringen av cykelplatserna är 1 cp/bostad. 9.6 Ordalydelsen i satsen på tomterna ska onödiga skärningar och utfyllnader undvikas är för allmänt hållen. I planförslagsfasen görs en närmiljöanvisning för kvarteren 2251, 2252 och 2253 (närmiljö- och byggsättsanvisning). I den preciseras och åskådliggörs bestämmelserna i detaljplanen. 9.7 Man ska alltid undvika att använda stödmurar. I stället för dem bör man prioritera moderat terrassering. 9.8 Enligt detaljplanebestämmelserna ska intilliggande byggnader ha avvikande färg eller färgnyans. Detta bör definieras mer ingående. I planeringsanvisningen (närmiljö- och byggsättsanvisningen) som görs i planförslagsfasen preciseras planbestämmelserna om fasadfärg. 9.9 En lösning för hantering av dagvatten, dimensionering och metoder bör ingå i detaljplanen. Principerna för hanteringen av dagvatten och dimensioneringsgrunderna framläggs i den allmänna planen för vattenförsörjningen som ska göras i förslagsfasen. Utifrån denna preciseras beteckningarna och bestämmelserna i detaljplanen, och närmiljöanvisningar uppgörs. De slutgiltiga tomt- eller kvartersspecifika dagvattenplanerna uppgörs i samband med bygglovsförfarandet för varje projekt. 7

8 10. Idrottsnämnden Idrottsnämnden ansvarar för och beslutar om ibruktagande av badstränder. Grundande av en officiell allmän badstrand fordrar bygg- och iståndsättningsåtgärder. Dessutom måste åtgärder som krävs för underhåll och myndighetsverksamhet beaktas i idrottsnämndens dispositionsanslag. I den fortsatta behandlingen av planen ska man fortfarande beakta rekreationsmöjligheterna på området och kongruensen mellan gång- och cykellederna. 11. Bildningsnämnden Inget att anmärka på utkastet till detaljplanen. 12. Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Inget att anmärka på utkastet till detaljplanen. 13. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Inget att anmärka på utkastet till detaljplanen. 14. Vattenförsörjningsverket I samband med planarbetet ska också en allmän plan för vattenförsörjningen uppgöras, inte enbart en plan för hantering av dagvatten (2.3.7). Detta är korrekt i punkt 5.1. Omnämnandet om en allmän plan för vattenförsörjningen har korrigerats i punkt i beskrivningen till planutkastet Genom området går förutom ett transportavlopp också en transportvattenledning (korrigering av punkt Teknisk försörjning). I beskrivningen till planutkastet har transportvattenledningen noterats Genomförandet av både den västra delen av Sarvviksporten och Viltskogens planområde förutsätter att vattenförsörjning byggs på ändringsområdet i Sarvviks detaljplan, troligtvis ända fram till YO-tomten (i motsats till vad som sägs i punkterna 4.2 Kommunalteknik och vattenförsörjning och Teknisk försörjning). 8

9 Omnämnandet av byggandet av vattenförsörjning korrigeras i punkterna 4.2 och i beskrivningen till planutkastet Hanteringen av dagvatten i Viltskogens område förutsätter konstruktioner på Sarvviksportens område. Tillräckliga områdesreserveringar bör göras i planen för Sarvviksporten. I dagvattenplanen och planbestämmelserna ska klart och entydigt framgå skyldigheten att fördröja eller infiltrera dagvatten på tomterna. Den allmänna planen för vattenförsörjningen görs som en sammanhängande helhet för Sarvviksporten och Viltskogen. Enligt planen är utgångspunkten att det dagvatten som samlas på tomterna ska hanteras på tomterna Angående ändringarna av Sarvviks planområde konstaterar vattenförsörjningsverket: En transportvattenledning och ett transportavlopp går genom KHL-området. Ändringen av AO-tomterna till AK-tomter förutsätter att kapaciteten för vattenförsörjningen i Sarvvik anpassas. En reservering för transportvattenledningen och transportavloppet har gjorts på KHL-området. Vattenförsörjningskapaciteten anpassas i den allmänna planen för vattenförsörjningen. AO-tomterna ändras inte till AK-tomter, utan det handlar om att användningsändamålet för de A-tomter som finns i den redan gällande detaljplanen preciseras till AK-tomter Med tanke på vattenkvaliteten vid den närliggande badplatsen skulle det vara bättre att placera badplatsen och dagvattenfårans utlopp något separerade från varandra. Badplatsens placering justeras i planutkastet Det skulle vara ändamålsenligt att göra upp den allmänna planen för vattenförsörjningen och dagvatten samtidigt som den allmänna planen för Viltskogen. Hela området har inte beaktats i kommunens utvecklingsplan för vattenförsörjningen (2013), men nätverkets kapacitet räcker till för vattenförsörjningen på området. Vattenförsörjningsverket deltar i styrningen av den allmänna planeringen. Se genmäle på punkt Miljövård i Kyrkslätt kommun Miljövårdsenheten föreslår att punkten Naturvärden i planbeskrivningen kompletteras med ett omnämnande om de naturutredningar som gjorts på området för detaljplaneringen. Enheten föreslår att de naturområden som konstaterats vara värdefulla i naturutredningen anges med beteckningen luo i detaljplanen. 9

10 Beskrivningen till planutkastet kompletteras och beteckningen luo läggs till planförslaget Enheten föreslår att flygekorreutredningen preciseras och kompletteras. Miljövårdsenheten har i november 2016 sänt kommentarer till den som gjorde flygekorreutredningen om precisering och komplettering av utredningen. Parten som gjorde flygekorreutredningen har kompletterat den i enlighet med de anvisningar som kommunens Miljövårdsenhet sänt Enheten föreslår att det till EV-reserveringen vid viltbron fogas en eko-beteckning med bestämmelsen att skötselåtgärderna i området inte får försvaga områdets funktion som ekologisk korridor. I planförslaget kompletteras EV-beteckningen vid viltbron med en /ekoplanbeteckning och den tillhörande planbestämmelsen Del av en på landskapsnivå betydande ekologisk korridor som löper genom området. Områdets växtlighet och terräng bör i samband med skötselåtgärder behandlas så, att den ekologiska korridorens funktionalitet stärks Enheten föreslår att man till byggnadsytan vid badplatsen fogar en planbestämmelse om byggnadsytans användningsändamål. Som användningsändamål för byggnadsytan anvisas hr (byggnadsyta för servicebyggnad), vilket tillåter att den används som en servicebyggnad som betjänar verksamheten Enheten föreslår att man i samband med uppgörandet av planförslaget gör en noggrannare dagvattengranskning och plan för hantering av dagvatten, där man fäster särskild vikt vid Finnträsks beredskap att klara av belastningen. I hanteringsplanen bör man också behandla infiltrations- och fördröjningskonstruktioner, och bestämmelser om dessa bör läggas till detaljplanen. I den allmänna planen för vattenförsörjningen som görs upp i samband med detaljplanen presenteras principerna för hanteringen av dagvattnet och dagvattensystemens dimensionering i kvartersområdena och de allmänna områdena. Dessa beaktas i planförslagets beteckningar och bestämmelser och i den närmiljöanvisning som ska göras i förslagsfasen Enheten föreslår att det till planbeskrivningen läggs en granskning av planområdets luftkvalitet samt av hur byggnadsytorna i AK- och YO-reserveringarna är belägna i förhållande till minimiavstånden och de rekommenderade avstånden i handboken av NTM-centralen i Nyland. Det finns skäl att följa dessa avstånd i planen. 10

11 Beskrivningens konsekvensbedömning kompletteras med en avståndsgranskning med tanke på luftkvaliteten Det skulle finnas skäl att göra upp en delgeneralplan för hela Sundsbergsområdet. 16. Namnkommittén Namnkommittén föreslog som sitt utlåtande att det i planbeskrivningen läggs till ett avsnitt som behandlar namnbeståndet, inklusive namn som godkänts vid tidigare behandlingsskeden. Plannamnen förverkligas så att alla adressobjekt ges ett vederbörligt adressnamn. Föreslagna namn: 1. Sarvvikin puistotie Sarvviksallén 2. Finnträskinreuna Finnträskkanten 3. Finnbyntie Finnbyvägen 4. Metsätähdentie Skogsstjärnevägen 5. Sinikellontie Blåklocksvägen 6. Kurjenmiekankuja Irisgränden 7. a) Kurjenmiekanpiha Irisgården b) Kurjenjalanpiha Kråkklövergården 8. Kurjenpolvenpiha Midsommarblomstergården 9. Heinäkedonpolku Hövallsstigen 10. a) Metsätähdenpolku Skogsstjärnestigen b) Metsäniitynkuja Skogsängsgränden 11. Metsätähdenaukio Skogsstjärnegläntan 12. Sinikellonaukio Blåklocksgläntan 13. Heinäkedontie Hövallsvägen 14. Finnträskinpuisto Finnträskparken 15. Kurjenmiekanpolku Irisstigen Planutkastet ändras i enlighet med namnkommitténs förslag. Ett avsnitt som behandlar namnbeståndet läggs till beskrivningen till planutkastet och det föreslagna namnbeståndet läggs till planförslaget. På grund av ändringar i kvartersindelningen slås bostadskvarteret 2253 AK i planutkastet samman med kvarteret 2252 AK och gatuområdet mellan dem slopas. Därför kommer Irisgränden samt den interna förbindelsen i kvarter 2253 AK och adressnamn i ovan nämnda namnförteckning inte att användas i förteckningen som gjorts för planutkastet. 17. Äldrerådet Äldrerådet konstaterar att planen är bra. Särskilt bra är det att bullerskydd har beaktats i planeringen. Rådet önskar att hinderfria bostäder byggs på området. 11

12 18. Handikapprådet Vid allt nybyggande bör man allt mer betona livscykelboende och en hinderfri livsmiljö. När leder för gång- och cykeltrafik sammanlänkas bör man beakta gatukantstenarnas branthet och lutningar med tanke på både rörelsehindrade och synskadade. Höga nivåskillnader bör undvikas och man bör fästa vikt vid ytmaterial och färgkontraster. Vid planeringen av belysningen bör man fästa vikt vid bl.a. färg i utrymmet, ljusstyrka, skillnader i ljusstyrka och reflektering. Platser att vila på ska finnas tillräckligt tätt i området. Tillräckligt många av byggnadernas parkeringsplatser bör lämpa sig för rullstolsbundna. Dessutom bör tillfälliga parkeringsplatser anvisas i närheten av bostäderna för att underlätta för hemtjänstpersonal att besöka sina kunder. I höghusen bör reserveras förvaringsutrymmen och laddningsplatser för elrullstolar och -scootrar. Områdets terrängformer är inte särskilt krävande med tanke på att uppnå hinderfrihet. Principer för att hantera höjdskillnader presenteras vid behov i närmiljö- och byggsättsanvisningen, som görs i förslagsfasen. Detaljlösningar för hinderfrihet beaktas i planerna för genomförande av gatuområden och kvarter. Antalet handikapparkeringar och gästparkeringar dimensioneras minst i enlighet med den planeringsanvisning som används i kommunen. 19. Kyrkslätts miljöförening r.f Detaljplaneutkastet strider mot generalplanen. Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2040, vilka nämns i dokumenten, ger ingen rätt att avvika från den gällande generalplanen. Om man trots detta börjar göra upp en detaljplan som anvisar bostadsbyggande, borde bostadsbyggandet flyttas längre bort från sjöstranden. Detta för att säkerställa att stranden bevaras som frilufts- och strövområde. Uppgörandet av en detaljplan för området förverkligar den markanvändningspolitik som Kyrkslätt kommun dragit upp riktlinjerna för. I förslaget till Etapplandskapsplan 4 för Nyland har bostadskvarteren i utkastet till detaljplanen för Sarvviksporten anvisats som område för tätortsfunktioner och beteckningen för rekreationsområde har upphävts. Nylands förbund och NTM-centralen i Nyland har i sina utlåtanden i utkastfasen understött den föreslagna markanvändningslösningen och har inte krävt att en delgeneralplan ska uppgöras (se utlåtandena 1 och 2 ovan samt genmälena på dessa). Se dessutom genmälet på utlåtandet av Finnträskin suojeluyhdistys (skyddsföreningen för Finnträsk). I Kyrkslätts planläggningsprogram har man tagit ställning till tidsplanen för uppgörandet av Sundsbergs och Sarvviks delgeneralplan. I planläggningsprogrammet har den lagts i den s.k. undre väntningskorgen, dvs. den inleds tidigast efter Användningen av strandzonen även i framtiden som ett allmänt friluftsområde har i planeringen ansetts vara en viktig resurs för området. Genom planlösningen strävar man efter att förbättra förutsättningarna för utomhusmotion och rekreationsanvändning i området med beaktande av det växande invånarantalet. Den allmänna grönområdesreserveringen som föreslagits för strandzonen gör det möjligt att bygga bra leder för friluftsliv. Den allmänna planen för lederna och anpassningen till terrängen görs i samband med den allmänna plane- 12

13 ringen av kommunaltekniken i förslagsfasen, då det också görs nödvändiga justeringar i kvartersområdets gränser Föreningen är oroad över grumling av sjön och försvagat fiskbestånd. I planbestämmelserna borde vattenhanteringen under byggtiden beaktas. Dessutom medför servicestationen som planerats i närheten av sjön risker för den grunda sjön. För att naturområdena ska bevaras i tillräcklig grad krävs en mer omfattande granskning. Kyrkslätts miljöförening föreslår att en delgeneralplan utan dröjsmål uppgörs för området. Utgångspunkten för detaljplaneringen är att den nya markanvändningen inte ska ha en försämrande effekt på vattenkvaliteten i Finnträsk. Den allmänna planen för vattenförsörjningen i planens förslagsfas är i det närmaste klar och utifrån den har beteckningar och bestämmelser om hantering och behandling av dagvatten kompletterats i utkastfasen. Till planen läggs en bestämmelse om hantering av dagvatten under byggtiden. Fördröjningsbassänger byggs på de allmänna områdena i det första byggskedet, för att säkerställa behandlingen av dagvatten medan kvarteren och gatorna byggs. Servicestationsverksamheten. Norr om motorvägen skulle inte affären betjäna Sarvviks nuvarande och framtida invånare lika bra. En placering på den södra sidan är också fördelaktig för infartstrafiken. Behandlingen av dagvatten på servicestationsområden bygger på fördröjningssänkor och på strukturella fördröjningslösningar som vid behov kompletterar fördröjningssänkorna. Verksamhetens natur förutsätter också att oljeavskiljningsbrunnar anläggs. I den allmänna planen för vattenförsörjningen som uppgörs i samband med planförslaget dimensioneras det kvartersspecifika behovet av behandling av dagvatten och för de nuvarande vattenfårorna anläggs dessutom ett dagvattensystem inklusive fördröjningsbassänger på de allmänna områdena. Man bygger fördröjningsbassänger i det första byggskedet för att säkerställa en kontrollerad behandling av dagvatten också medan kvarteren och gatorna byggs. Till planen läggs en bestämmelse om att en plan för hantering av dagvatten under byggtiden ska framläggas vid ansökan om bygglov. Angående omfattningen av granskningen av naturområden, se genmäle 2.3. Planbeskrivningen och konsekvensbedömningen kompletteras genom att utvidga granskningen av den ekologiska korridoren till Jorvas och Ingvalsby delgeneralplaneområde. I den närmiljöanvisning som ska göras i samband med planen anges dessutom skötselklasser för viktiga allmänna grönområden med beaktande av naturvärden och behov av att bevara naturmiljön Miljöföreningen anser att planprojektet inte stödjer en välbalanserad utveckling i Kyrkslätt. Området ligger långt ifrån Masaby tätortscentrum och tjänsterna skulle främst tillhandahållas i Esbos köpcentrum. Även en placering av ett daghem/inlärningscenter långt ifrån centrumområdena är en tvivelaktig lösning med tanke på utvecklingen av samhällsstrukturen. Dessa funktioner borde dessutom placeras längre bort från motorvägen på grund av eventuella buller- och partikelutsläpp. Angående utvecklingen av samhällsstrukturen, se genmäle på punkt 19.1 samt genmäle 9. Se dessutom genmäle 2.1. Det är kommunens bildningsnämnd som har beslutat att en reservering för ett inlärningscenter ska finnas på området enligt en utredning av servicenätet från 13

14 2016. Inlärningscentret eller gårdsområdena kommer inte att finnas på ett kritiskt område med tanke på de rekommenderade avstånden och minimiavstånden som angetts för luftkvaliteten (som underlag används avstånd i förhållande till trafikmängd vilka angetts för olika funktioner i publikationer av SAD och Helsingfors stads miljöcentral). Tomtens markanvändningslösning granskas vid behov utifrån den bullerutredning som uppdateras i förslagsfasen Miljöföreningen konstaterar att Finnträsks norra strand borde lämnas obebyggd och att bensinstationen borde placeras på en mer ändamålsenlig plats, exempelvis på den andra sidan av Västerleden. Den norra stranden bör bevaras som skyddsgrönområde. Kvarteret där nämnda bensinstation (trafikstation) kan placeras, har i planen anvisats som kvartersområde för affärs- och servicestationsbyggnader (KLH), vilket gör det möjligt att bygga en närbutik. På andra sidan Västerleden skulle kvarterets tjänster inte vara lika lättillgängliga för de nuvarande och framtida invånarna i Sarvvik. Dessutom är den föreslagna placeringen fördelaktig med tanke på infartsparkeringen. Planutkastet ändras inte. Angående markanvändningen på den norra stranden, se genmälen 19.1 och Miljöföreningen vill fästa uppmärksamhet vid den bristfälliga flygekorreutredningen. Flygekorreutredningen har kompletterats i enlighet med de anvisningar som kommunens miljövårdsenhet har förmedlat till utredaren, se utlåtandet av kommunens miljövårdsenhet och genmälet. Kompletteringarna påverkar inte planlösningen och medför därför ingen ändring av planutkastet De naturområden som presenteras som värdefulla i naturutredningen bör anges med beteckningen luo i planen. Naturområdena anges med beteckningen luo i planförslaget, se dessutom genmäle Finnträskin suojeluyhdistys Sammandrag Finnträskin suojeluyhdistys (skyddsföreningen för Finnträsk) anser att det är möjligt att godta byggande som avviker från generalplanen på de områden som ägs av EKEbolagen, om byggandet på AP-området i planen flyttas intill Sundsbergskorsningen av miljöskyddsskäl och logistiska skäl. Föreningen anser att byggandet vid badstranden och Sundsbergskorsningen bör placeras längre bort från stranden än i planen; tomterna minst 75 meter, byggnaderna 100 meter från stranden. (Kvartersområdena 2252 och 2253). Inga höghus borde placeras på kvartersområdet 2251, eftersom detta strider mot generalplanen, områdets miljövärden, invånarnas rättigheter samt en jämlik behandling av markägarna. Den totala byggvolymen bör minskas så att den motsvarar den volym som är tillåten på AP-områden i generalplanen. Höghusens 14

15 höjd i närheten av stranden skulle få vara högst 3 4 våningar, så att våningshöjden minskar i riktning mot stranden. Nära Sundsbergskorsningen kunde man tillåta en byggnad med 6 våningar. Den servicestations- och affärsbyggnad som planerats på området är på en vansklig plats med tanke på sjöns miljö. Det borde undersökas om den kan placeras på andra sidan motorvägen på Viltskogens område eller på ändringsområdet i Sarvviksplanen, där den inte skulle medföra någon risk för sjön. Genom den byggvolym som placeras på området strävar man efter att uppnå målen i MBT-avtalet som kommunfullmäktige godkänt. Dessutom förverkligar markanvändningen i området målen i Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 (MASU 2050). Det område som ska planläggas hör till en primär utvecklingszon i MASU-planen. Byggandet ligger också på ett område som påverkas av Sundsbergs servicecentrum som angetts i utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt I förslaget till Etapplandskapsplan 4 för Nyland har bostadskvarteren i Sarvviksporten anvisats som område för tätortsfunktioner. En effektivare markanvändning i riktning mot motorvägens korsningsområde är det mest ändamålsenliga med tanke på samhällsstrukturen och utnyttjandet av kollektivtrafiken. En effektivare markanvändning och byggande av höghus gäller förutom Sarvviksporten också bostadskvarteren i den västra delen av den gällande detaljplanen för Sarvvik. Man har strävat efter att dimensionera ett tillräckligt invånarantal i planändringskvarteren och Sarvviksportens nya kvarter för att främja närservicen på området (exempelvis en närbutik). Genom en dimensionering som motsvarar AP-området i den gällande generalplanen skulle antalet invånare i Sarvviksporten bli klart mindre och detta skulle inte motsvara målen som kommunen ställt upp för markanvändningen eller skapa lönsamhet för en närbutik. Angående servicestations- och affärsbyggnaden, se genmäle Bakgrund och nuläge Texten i planutkastet är ibland svårbegriplig. På en del av kartbilderna finns avgränsningsfel. Trafikarrangemangen i den västra delen av planområdet och skogsmiljön som ska skyddas för sina naturvärden har inte beaktats. Kartmaterialet i beskrivningen till planutkastet korrigeras och en beskrivning av hur trafiknätet ska anslutas till markanvändningen i den västra delen läggs till. Den ekologiskt viktiga skogszonen anges med en /eko-planbeteckning och den tillhörande planbestämmelsen Del av en på landskapsnivå betydande ekologisk korridor som löper genom området. Områdets växtlighet och terräng bör i samband med skötselåtgärder behandlas så, att den ekologiska korridorens funktionalitet stärks. Se dessutom genmäle

16 20.3 Ändringsförslag och kommentarer till detaljplanen och planbeskrivningen Nedan en sammanfattning av utlåtandet, hela utlåtandet finns som separat bilaga Allmän beskrivning av området Specificering av befintliga bostadsfastigheter i beskrivningen. Se genmäle 5. Naturmiljö I beskrivningen beskrivs inte den förändring som byggandet av motorvägen och Sarvviks kommunalteknik har förorsakat i sjöns tillstånd. Även en försvagning av fiskbeståndet har konstaterats i en provfiskning som föreningen och NTM-centralen utförde gemensamt Föreningen kräver att sjön skyddas från skadlig avrinning under byggtiden och genom permanenta arrangemang. Planbeskrivningen kompletteras med en beskrivning av Finnträsks vattenkvalitet och fiskbestånd. Angående vattenkvaliteten i Finnträsk, se genmälena 15 och 19. Naturvärden Planområdets västligaste förgrening gränsar till en av södra Finlands bäst bevarade gamla skogar, vars skyddsvärden bör beaktas, trots att största delen av skogen inte hör till planområdet. Vägar som byggs i anslutning till planläggningen borde byggas mellan den redan byggda leden Y17J och motorvägen. I beskrivningen till detaljplanen har preciserats betydelsen av planområdets västligaste förgrening som en del av den på landskapsnivå betydande ekologiska korridoren som förenar Porkala udd och grönområdena i den mellersta delen av Kyrkslätt. Dessutom har förhållandet mellan detaljplaneområdet och skyddsområdena i Jorvas och Ingvalsby delgeneralplan presenterats. I detaljplanen har området angetts med EK/eko-beteckning. Gatuförbindelsen som föreslås från planområdet i riktning mot Ingvalsporten grundar sig på Jorvas och Ingvalsby delgeneralplan och har dragits upp i enlighet med en befintlig privatväg. Gatuförbindelsen kommer att tjäna som regional cykelförbindelse och samtidigt som körförbindelse för de småhusfastigheter som finns väster om planområdet. Se dessutom genmäle Den byggda miljön Om området utgör en del av Kyrkslätts viktigaste tillväxtzon, bör kommunen göra upp en generalplan eller en delgeneralplan för området, för att områdets invånare ska kunna ta områdets kommande markanvändning i beaktande. Trafik: den privatväg som finns på området bör planeras funktionellt, på så sätt att invånarnas vanliga trafik på området samt gång- och cykeltrafiken och rekreationstrafiken genom området är säker. Angående relationen till planerna på högre nivå, se genmälet på punkt 20.1 samt genmälena 9 och 19. Dessutom har Nylands förbund och NTM-centralen i Nyland i sina utlåtanden understött planlösningen och har inte krävt att en delgeneralplan ska uppgöras för området. 16

17 Landskapsplaner I förslaget till Etapplandskapsplan 4 har beteckningen för regionalt rekreationsområde tagits bort. Föreningen har tagit ställning för att beteckningen ska bevaras. Se genmäle 2.1. Markanvändningsplan för Helsingforsregionen 2050 Området Sarvviksporten (till den del som det är ett rekreationsområde i generalplanen och har reserverats till stor del för nybyggnation i planutkastet) ligger utanför de regionala zonerna. Enligt MASU är det i linje med kommunens nuvarande planer att utveckla dessa områden. Föreningen utgår ifrån att kommunens planer framgår i den gällande generalplanen. Markanvändningsplanens översiktliga områdesreserveringar preciseras i de mer detaljerade planläggningsfaserna. Angående behovet av att uppgöra en generalplan, se genmälena på punkt 20.1 och punkt 20.3 (Den byggda miljön). Generalplanen för Kyrkslätt 2020 Avgränsningen är fel på bild 9 i beskrivningen. Avgränsningen korrigeras i beskrivningen till planutkastet. Beslutsskeden, deltagande och samrådsförfaranden Föreningen anser att en flytt av byggandet på AP-området i generalplanen närmare Sundsbergskorsningen bara gäller EKE-bolagens område ( ) och enbart om byggandet planeras så att det motsvarar målen i generalplanen. Föreningen ser inga skäl att bygga på andra lägenheter ( / ) och motsätter sig detta med stöd av generalplanen och en jämlik behandling av markägarna. EKE-Rakennus Oy har tagit initiativ till detaljplaneringen, och planläggningen har inletts genom ett avtal mellan kommunen samt EKE-Rakennus Oy och Kirkkonummen Asunto Oy Ruusuranta. Den markanvändningslösning som är mest ändamålsenlig har undersökts utan beaktande av nuvarande fastighetsgränser. Primära mål I punkten Trafik och kommunalteknik bör man beakta samordningen av den regionala cykelleden, den stadigvarande bosättningens trafik genom planområdet och rekreationstrafiken. Av säkerhetsskäl bör gång- och cykeltrafiken åtskiljas från biltrafiken. I punkten finns det skäl att precisera beskrivningen av var bostadskvarteren ligger. Föreningen kräver att allt byggande dimensioneras så att det motsvarar byggvolymen som reserverats för hela detta område i generalplanen. Områdets invånarantal ska sänkas i motsvarande grad. Antalet våningar i de högsta byggnaderna bör vara 3 4 (i korsningsområdet är en byggnad med 6 våningar möjlig). På 150 meters avstånd från stranden bör ingen byggnad vara högre än trädtopparna. Byggandet och invånarantalet bör anpassas till vad omgivningen klarar av. Det finns inga skäl att styra rekreationsanvändning till skyddsområdena kring sjön. Bostadskvarteret 2251 borde sopas i planen. Vad gäller kvarteren 2252 och 2253 borde tomternas gränser flyttas minst 75 meter, helst 100 meter från stranden, för att det ska finnas en tillräckligt stor fri zon för rekreationsanvändning. Byggnaderna nära 17

18 stranden (ovan nämnda avstånd) bör vara lägre än trädbeståndet. Trädbeståndet får inte kvistas utan särskilt tillstånd. Hantering av dagvatten: redan när ändringsarbetena genomförs bör man bygga tillräckliga skydd och förhindra att humus och skadliga ämnen rinner ner i sjön. I den allmänna planen för gatunätet som uppgörs i samband med detaljplanen anges reserveringar för ledernas olika trafikformer. I beskrivningen till planutkastet preciseras beskrivningen av områdets nuläge. Angående den nya byggvolymen och placeringen, se genmäle på punkt 19.1 och genmäle 20. Angående hanteringen av dagvatten under byggtiden, se genmälena 15 och 19. Planutkastets konsekvenser Föreningen föreslår att invånarantalet sänks enligt vad som anges ovan. I konsekvenserna av trafiken bör man beakta förutom ny trafik också de nuvarande invånarnas trafik genom området. Vad gäller gång- och cykeltrafiken bör en tydlig plan presenteras. Det nuvarande byggbeståndet bör lokaliseras på ovan nämnda sätt. Föreningen föreslår att servicestationen flyttas längre bort från sjön på grund av den risk den medför (risk för läckage/avrinning). Flygekorreutredningen som gjordes i samband med planen motsvarar inte de rikliga observationerna under senare år. Utredningen är bristfällig och otillräcklig. Angående sänkt invånarantal, se genmäle på punkt Bedömningen av trafikkonsekvenserna kompletteras i förslagsfasen. I den eftersträvade situationen borde de nuvarande invånarnas trafik ledas i riktning mot Ingvalsporten. I gatuplanerna beaktas reserveringar för olika trafikformer också i övergångsskedena. En presentation av lederna för cykel- och gångtrafiken fogas till detaljplanens planeringsmaterial. Angående det nuvarande byggbeståndet, se genmäle 5. Angående servicestationsverksamheten, se genmäle Angående flygekorreutredningen, se genmälena 15 och Masaby innevånareförening Innevånareföreningen anser att det är bra att detaljplanen möjliggör ett efterlängtat strandbyggande i Kyrkslätt och att den sammanlagda befolkningsmängden i detaljplanerna för Sarvvik, Sarvviksberget och Sarvviksporten skapar förutsättningar för en närbutik på Sarvviksportens detaljplaneområde. 18

19 21.2. Har det framtida behovet av dagvård på området beaktats i tillräcklig grad i planen? Ett daghem kan byggas på det område som har reserverats som kvartersområde för inlärningscentret (YO) i detaljplanen. Att kvarteret finns på planändringsområdet i Sarvvik beror på den utredning av servicenätet som kommunen lät göra I den har Sarvvik anvisats som en möjlig placeringsplats för inlärningscentret Det är bra att natur- och landskapsvärdena beaktas och att badplatsen blir officiell Man bör fästa vikt vid bullerskydd och eventuella partikelutsläpp redan i planläggningsfasen. Angående buller och luftburna partiklar, se genmäle Kyrkslätts Hembygdsförening r.f Den gamla vägen från Masaby till Sarvvik torde ha gått genom området. Vår bedömning är att planen kan verkställas så att eventuella historiskt värdefulla lämningar inte påverkas. Vägen är inte känd enligt utredningen. 23. Kyrkslätts Natur och Miljö r.f Alla bostäder bör ha fönster som kan öppnas eller balkong på den sida som har mindre buller dvs. mot sydost. Det här kan bli aktuellt i de punkthus som föreslås. Vi kräver att det byggs ett högt bullerstaket mellan byggnaderna och i detta kan det finnas en öppning som inte släpper igenom buller. I detaljplanen tas inte ställning till lägenhetsarrangemangen i husen. Dessa avgörs i samband med bygglovet. I samband med planförslaget görs en uppdatering av bullerutredningen. Utifrån den preciseras bullerbestämmelserna för kvartersområdena och byggnaderna och vid behov anvisas platser för konstruktioner som förebygger buller Föreningen förespråkar inte platta tak, eftersom de inte ger en trivsam boendemiljö. Det är viktigt att taken görs lämpliga för solpaneler. Vid kraven på byggnadernas utseende bör en glad finlandssvensk miljökaraktär eftersträvas och inte en miljö med stora bombastiska former. 19

20 23.3. Vi opponerar oss fortfarande mot att det byggs områden som helt baserar sig på biltrafik. Detta följer inte Finlands och EU:s mål att sänka koldioxidutsläppen. Byggandet placeras i en primär utvecklingszon enligt Helsingforsregionens markanvändningsplan. Området ligger inom området för bästa servicenivå när det gäller kollektivtrafik i Kyrkslätt. Det bör också observeras att Västmetrons förlängning sträcker sig till Stensvik. Utvecklingen av markanvändningen förbättrar förutsättningarna för att utveckla även kollektivtrafikens servicenivå i framtiden. 20

21 SYNPUNKTER 24. Asunto Oy Lampilinna Asunto Oy Lampilinna påpekar att det inte framgår i planutkastet hur vägen och leden för gång- och cykeltrafiken fortsätter på Ingvalsportens planområde och påverkar markanvändningen där. Det väsentliga är att nya leder för gång- och cykeltrafiken utgör en helhet tillsammans med de vägar som betjänar Ingvalsbystrandens område och att helheten inte i omåttlig grad stör viltets möjligheter att röra sig. Beskrivningen till planutkastet kompletteras med en mer omfattande presentation av anslutningen av planområdets trafiknät i riktning mot Ingvalsporten. Planeringsmaterialet kompletteras med en presentation av lederna för gång- och cykeltrafiken Planens konsekvenser för Finnträsks tillstånd väcker oro på grund av den ökade belastningen på sjön. Variationer i sjöns yta bör förbättras för att förhindra övergödning. Asunto Oy Lampilinna föreslår att kommunen utförligt utreder nuläget och gör upp en plan för övervakning av sjöns tillstånd samt att en promemoria om ärendet uppgörs och fogas till den slutliga planläggningsplanen. Angående konsekvenserna för Finnträsks tillstånd, se genmälena 14, 15, 19 och 20. Sjöns tillstånd övervakas redan nu av kommunen, i anslutning till Kyrkslätts sjöundersökning, som har pågått redan i flera år och som kommunens miljövårdsenhet ansvarar för. Övervakningen genomförs vartannat år. 25. Synpunktslämnare 1, Synpunktslämnaren motsätter sig att ett EV-område har anvisats på området Östergård i planutkastet och anser att det planerade höghusbyggandet bör fortsätta ända till området Östergård och att största delen av området bör anvisas för byggande. Synpunktslämnaren vill också påpeka att vägarrangemangen ska planeras så att tillträdet till synpunktslämnarens gård tryggas. Synpunktslämnaren ber om ett skriftligt svar på sin anmärkning. Detaljplanen följer Jorvas och Ingvalsby gällande delgeneralplan, där en del av gården har anvisats som EV-område. Dessutom har höghusbyggande längre bort från Sarvviks korsningsområde inte ansetts vara ändamålsenligt med tanke på utvecklingen av samhällsstrukturen och kommunens mål för markanvändningen. Förbindelsen (pp/t) som anvisats genom EV-området tillåter infart till fastigheterna längs den. 26. Synpunktslämnare 2 och 10 andra undertecknare Undertecknarna, markägare som påverkas av detaljplanen, lägger som sitt främsta krav fram att den gällande generalplanen ska följas på området. Markägarna motsätter sig byggande på rekreationsområdet på Sarvviksportens detaljplaneområde, eftersom det strider mot generalplanen. Angående planutkastets relation till generalplanen, se genmäle

22 26.2. Markägarna motsätter sig byggande på rekreationsområdet på Sarvviksportens detaljplaneområde, eftersom det - kränker områdets övriga invånares och markägares rättigheter och stör användningen av deras fastigheter enligt generalplanen, - är ägnat att minska värdet på fastigheterna som ägs av områdets övriga invånare och markägare, - strider mot en jämlik behandling av de övriga markägarna i strid med den förvaltningsrättsliga likställighetsprincipen, - strider mot de övriga markägarnas egendomsskydd. Det är värt att beakta att kommunen inte alls har inlett detaljplanering av fastigheterna som är belägna mittemot Sarvviksporten och som gränsar mot stranden, trots att dessa finns på AP-område i generalplanen med rättsverkan. De undertecknade markägarna kritiserar att det i planprocessen eventuellt handlar om att gynna en enskild markägares ekonomiska intresse och om ett förfarande som är i strid med de övriga markägarnas intresse i området. Markägarnas rättigheter och en jämlik behandling. EKE Oy har tagit initiativ till detaljplanläggningen. Planläggningen har inletts genom ett avtal mellan kommunen samt EKE-Rakennus Oy och Kirkkonummen Asunto Oy Ruusuranta, vilket i regel är fallet vid detaljplaneprojekt, när det handlar om mark i privat ägo. Innan planen godkänns uppgörs dessutom ett markanvändningsavtal mellan kommunen och markägarna. I avtalet kommer man överens om fördelningen av kostnaderna för förverkligandet av detaljplanen mellan kommunen och markägarna. Markanvändningsavtalet grundar sig på 12 a kap. i MBL Markägarna är oroade över att det massiva höghusbyggandet enligt planutkastet och en ökning av invånarantalet kan påverka områdets naturvärden negativt. På området borde man inte bygga höghus, eftersom det strider mot områdets allmänna intryck, utan hålla sig till småhus- och radhusdominerat byggande. Byggvolymen borde särskilt bedömas med tanke på Finnträsks naturvärden. Naturvärden. I detaljplanelösningen har man beaktat de naturvärden som identifierats som värda att bevaras eller skyddas i den naturutredning som gjorts i anslutning till planen. Områden som är viktiga med tanke på naturvärdena har anvisats som en del av nätverket av grönområden, och skyddsvärdena har beaktats genom planbestämmelser. Dessutom görs en närmiljöanvisning för planområdet. I den anges skötselklasser för allmänna grönområden. Slitagetrycket på grund av det ökade antalet invånare beaktas genom att bygga ett tydligt nätverk av leder och styra rekreationsanvändningen till andra områden än de känsligaste områdena Markägarnas mål för att utveckla planområdet är att den totala byggvolymen ska följa den gällande generalplanen och att det nuvarande allmänna intrycket ska följas vid byggande. Ett tillräckligt stort grönområde bör bevaras mellan stranden och fastigheterna. Byggandet kan inledas 100 meter från stranden. Markägarna motsätter sig särskilt bebyggandet av AK 2251 och AH Dessutom bör överhuvudtaget ingen servicestation eller motsvarande verksamhet placeras söder om motorvägen. Angående effektivitet i byggandet och placering av byggande, se genmälena 14, 19 och 20. Se dessutom genmäle 2. Angående placeringen av servicestationen, se genmälena 19 och