BESKRIVNING TILL DETALJPLANEFÖRSLAG

Transkript

1

2 BESKRIVNING TILL DETALJPLANEFÖRSLAG som gäller plankartan daterad 28 augusti 2017 Kommun Kyrkslätt Planens benämning DETALJPLAN FÖR VILTSKOGEN Utarbetat av Med detaljplanen bildas kvarteren och till dem gränsande gatu-, väg-, rekreations- och skyddsgrönområden. Arkkitehdit Anttila & Rusanen Oy Mikko Rusanen, Noora Lahdenperä, Anhängiggörande Kungörelse 6 mars 2015 Behandling Projektnummer Program för deltagande och bedömning (PDB) Samhällstekniska nämnden / Detaljplaneutkast Samhällstekniska nämnden Detaljplaneförslag Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Godkännande av detaljplanen Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ritningar Detaljplan, nr 3312 Illustration, nr 3295

3 BESKRIVNINGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING Planens innehåll Planläggningsprocessens skeden Genomförande av planen 4 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Planens syfte Beskrivning av planeringsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljö Den byggda miljön Markägande Planeringsläget Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskapsplan Markanvändningsplan för Helsingforsregionen (MASU 2050) Utvecklingsbilden för Kyrkslätt Generalplanen för Kyrkslätt Delgeneralplan för Jorvas och Ingvalsby Detaljplaner Andra beslut, planer och utredningar som gäller detaljplaneområdet PLANERINGENS SKEDEN Behovet av detaljplanering Deltagande och samarbete Berörda parter Anhängiggörande Beslutsskeden, deltagande och samrådsförfaranden Myndighetssamarbete BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Planeringslösningt Primära mål Mål som preciserats under planeringsprocessen Detaljplanens innehåll Dimensionering Planförslagets konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för naturmiljön Konsekvenser för människors levnadsförhållanden Effekter på ekonomin Störande faktorer i miljön Sammandrag Planbeteckningar och planbestämmelser Namngivning GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Planer som styr genomförandet av detaljplanen Tomtindelning Tidsplanering av genomförandet 26 2

4 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL PLANBESKRIVNINGEN: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Blankett för uppföljning av detaljplanen Detaljplanekarta och planbestämmelser Illustration Allmän plan för gator Plan för hantering av dagvatten FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL PLANEN: - Program för deltagande och bedömning - Naturutredningar: Flygekorreutredning, Sundsberg Kyrkslätt (Sito Oy, justerad ) Flygekorreutredning, Sarvviksporten, pm (Ramboll Finland Oy, 2015) Sarvviksportens detaljplaneområde, Kyrkslätt, naturutredning (Ramboll Finland Oy, 2014) - Inventeringar av fornlämningar: Fornlämningsinventering i den norra delen av Kurkiranta detaljplaneområde (Mikroliitti Oy, 2015) - Bullerutredning (Ramboll Finland Oy, 2015) - Sarvviksportens detaljplan, konsekvenserna av dagvatten för vattenkvaliteten i Finnträsk (Ramboll Finland Oy, 2015) - Granskning av trafikens funktionalitet i Sarvviksporten (Ramboll Finland Oy, ) FÖRTECKNING ÖVER ANDRA HANDLINGAR, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SOM GÄLLER PLANEN: - Allmän plan för vattenförsörjningen (Ramboll Finland 2017) - Markanvändningsplan för Helsingforsregionen MASU 2050 (2015) - Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2050 (Pöyry Finland Oy, 2014) - Helsingforsregionens MBT-intentionsavtal (2012) - Den gemensamma utvecklingsbilden för KUUMA-kommunerna (2012) - Projektet för småhusboende av hög kvalitet inom KUUMA-kommunerna (2012) - Ekonomisk utredning av Jorvas och Ingvalsby delgeneralplan (2012) - Model 2020 liikenteen ja maankäytön visio, Sundsberg (Sito, 2011) - Utredning av Kyrkslätts servicenät 2025 (2011) - Kyrkslätts linjenätsplan (2011) - Nya trafikarrangemang för Stamväg 51 ( ) - Kyrkslätts kommun- och servicestrategi (Kyrkslätts kommun, 2006) - Uppföljningsrapporter över Finnträsks vattenkvalitet 3

5 1. SAMMANFATTNING 1.1 Planens innehåll Planeringsområdet är beläget i östra Kyrkslätt väster om Sarvviks korsning och Sundsbergsvägen. Området ska i väster ansluta till koncentrationen av kommersiell service som detaljplaneras i Ingvalsporten. Detaljplaneområdet är cirka 60 hektar stort. Det finns ingen gällande detaljplan på området och det är numera obebyggt, även om landskapet i planeringsområdet har formats i stor utsträckning i samband med utvidgningen av Västerleden. Planläggningen av området utgör en del av utvecklingen av Sundsberg-Sarvviks kommande lokalcentrum. I markanvändningsplanen MASU 2050 (godkänd av Kyrkslätts kommunfullmäktige ) hör planläggningsområdet till de områden som ska utvecklas. Planförslaget möjliggör ett nytt arbetsplatsområde norr om Västerleden, vilket skulle stärka Kyrkslätts självförsörjning på arbetsplatser och förtäta stadsstrukturen längs Västerleden. Sammanlagt har det föreslagits cirka v-m² arbetsplatsbyggande. Avsikten är att rikta arbetsplatsbyggandet till småföretag. I dimensioneringen av trafiknätet förbereder man sig för den ökning av trafikvolymen som arbetsplatsbyggande enligt planen medför. I dimensioneringen av gatunätet har man berett sig på realiseringen av Sundsbergs kommande lokalcentrum. Dagvattnet från arbetsplatsområdet leds i huvudsak till Finnträsk. Särskild uppmärksamhet riktas på hantering av och kvalitet för dagvatten: en förutsättning för att genomföra ny markanvändning är att vattenkvaliteten i sjön inte försämras. Markanvändningslösningarna beaktar rekreationsförbindelser och ekologiska korridorer i den omgivande stadsstrukturen samt områdets naturvärden. 1.2 Planläggningsprocessens skeden Ett uppdaterat avtal om att inleda planeringen under namnet detaljplan för Sarvviksporten godkändes i kommunstyrelsen Programmet för deltagande och bedömning för Sarvviksportens detaljplan godkändes i samhällstekniska nämnden och detaljplanen anhängiggjordes Under planeringsarbetet beslöts att skilja arbetsplatsområdet från Sarvviksportens detaljplan till en egen plan och ge planen benämningen Västerledens arbetsplatsområde. Den kommunaltekniska planeringen för områdena har dock upprättats som en helhet. Programmet för deltagande och bedömning för Västerledens arbetsplatsområde godkändes i samhällstekniska nämnden Under planutkastets beredningsfas beslöts att ändra detaljplanens namn till Viltskogens detaljplan. Namnkommittén föreslog i sitt möte att planprojektet som anhängiggjorts under namnet Västerledens arbetsplatsområde benämns Viltmossen (Riistasuo). Planläggnings- och trafiksystemtjänster anser dock att en bättre benämning på detaljplanen är Viltskogen (Riistametsä) som används som namn på detaljplaneprojektet från och med planutkastet. Planutkastet behandlades i Samhällstekniska nämnden samtidigt med detaljplanen för Sarvviksporten söder om Västerleden. Planutkastet var framlagt Genomförande av planen Målsättningen för den markägare som tagit initiativ till planläggningen är att påbörja byggandet så fort som detaljplanen är fastställd. I kvarteren för verksamhetslokaler är avsikten att bygga flexibla lokaler för småföretag. Byggandet av dessa uppskattas pågå under cirka 10 år från det att genomförandet påbörjas. Allt byggande förutsätter att gatu- och kommunalteknik byggs i första skedet. Den i planen anvisade Ingvalsvägens gatuförbindelse ända till Ingvalsportens detaljplaneområde inklusive överfart över Västerleden är avsedd att realiseras i ett skeden där Ingvalsportens och Sundsbergs centrumområden börjar ta form. 4

6 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN 2.1 Planens syfte Målet med detaljplanen är att skapa arbetsplatsbyggande norr om Västerleden. I arbetsplatsbyggandet är det avsikten att särskilt beakta små företag. Byggandet utgör en del av Sundsberg- Sarvviks kommande lokalcentrum. I planen beaktas ekologiska korridorer och rekreationsförbindelser från planområdet till större friluftsområden samt naturvärdena i områdets västra del som en del av en ekologisk korridor på landskapsnivå. Målet är dessutom att bygga en parallellgata till Västerleden och ansluta arbetsplatsbyggandet till den planerade kommersiella servicen i Ingvalsporten. Gatuförbindelsen skulle också tjäna som kollektivtrafikförbindelse. Området ingår i utvecklingsområdet i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen MASU 2050 och hör till området för effektivare markanvändning i Sundsberg-Sarvviks närservicecentrum i utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt I Kyrkslätts generalplan 2020 är den norra delen av Västerleden anvisad som ett område för företagsverksamhet. 2.2 Beskrivning av planeringsområdet Allmän beskrivning av området Planeringsområdet ligger i den östra delen av Kyrkslätt norr om Västerleden, cirka två kilometer från Masaby tätortscentrum. Området ligger trafikmässigt sett gynnsamt nära Sarvviks planskilda korsning och kan också nås bra med kollektivtrafik. Planeringsområdet är idag obebyggt. Planeringsområdet gränsar i öster från Sundsbergsvägen och i väster utgörs gränsen av Ingvalsportens område med kommersiell service som är under planering. I söder utgörs planeringsområdets gräns av Västerleden, i norr gränsar planeringsområdet till ett jord- och skogsbruksområde. Planområdets areal är ca 59,6 hektar. När det gäller gatuförbindelser beaktas anslutning till Sundsbergsvägen och Västerledens korsningsområde. Bild 1. Planområdets läge. Planeringsområdet har markerats med rött. 5

7 2.2.2 Naturmiljö Landskapsstruktur och landskapsbild Detaljplaneområdet består av obebyggd skogsbruksmark. Området är beläget på en skogsbeklädd höjd och omfattar blandskog i naturtillstånd, gallrad ekonomiskog samt Stormossens mossområde och flera mindre mossar. En stor del av skogsarealen speciellt i närheten av Västerleden är avverkad i närtid och de avverkade områdena har växt upp igen. På den norra sidan finns också stora sidotippar som har förändrat det ursprungliga landskapet betydligt. Terrängformer och jordmån Terrängformerna i området varierar mellan höjdnivåerna cirka +24 och +34, i öster finns sandmorän- och bergsområden och i väster torvmarker, det vill säga Stormossens mossområde. En betydande del av de ursprungliga mossområdeshelheterna har fyllts med tippmassor. I närheten av Västerleden finns lerjordar. Bild 2. Jordmånskarta, planeringsområdet avgränsat med svart streckad linje. Med rött visas hällmarker, med gult sandmoränjordar, med blått lerjordar och med grått torvmarker. Områden med fyllnadsmassor visas med streckning. Sidotippar avgränsas med violett streck. Figurens jordmånskarta: GTK, Lantmäteriverket Vattendrag och vattenhushållning Inom planläggningsområdet finns Stormossens mosse, av vilken den största delen har hamnat under tippområden. Av den ursprungliga 20 hektar stora mossen finns dess västligaste delar kvar, cirka 5 hektar. På grund av tippning och dikning har mossens vattenhållningsförmåga minskat väsentligt, vilket har påverkat det kvarvarande mossområdets vattenhushållning. Från planläggningsområdets moss- och skogsområden samt från vägarna leds vatten genom ett rensat dike till sjön Finnträsk söder om området. För konsekvenserna av dagvatten för vattenkvaliteten i Finnträsk har det gjorts en utredning 2015 (Ramboll Finland =y). Vattenkvaliteten i Finnträsk kontrolleras genom kommunens miljövårdsenhets försorg vartannat år. Breddningsarbeten på Västerleden har konstaterats medföra tillfällig försämring av vattenkvalitet och fiskbestånd. Från sjön tas vatten dessutom för bevattning av golfbanan intill planområdet. Naturvärden Som grund för detaljplanläggningen har en naturutredning för området gjorts 2014 (Ramboll Finland Oy). En flygekorreutredning har gjorts separat 2015 (Ramboll) med komplettering i slutet av 2016 (Sito Oy). Ekologiska korridorer I planeringsområdets västra del, i huvudsak utanför detaljplaneområdet, går en på landskapsnivå viktig ekologisk korridor vars bevarande bör tryggas. Korridoren utgör en del av den ekologiska korridoren mellan grönområden i Porkala udde och mellersta delen av Kyrkslätt. Vid Västerleden går den ekologiska korridoren via en byggd ekodukt. (Ramboll Finland Oy, 2014). 6

8 Objekt som är naturvårdsmässigt viktiga eller viktiga för naturens mångfald På planläggningsområdet finns ört- och hökärr som räknas till särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 i skogslagen. Dessutom finns det på området skogs- och mossobjekt som uppfyller klasserna I och II i METSO-programmet samt skogs- och kärrobjekt som är viktiga på landskapsnivå. (Sito Oy, 2012; Ramboll Finland Oy, 2014). Flygekorrar I fältinventeringen våren 2015 gjordes inga observationer av flygekorrar. (Ramboll Finland Oy, pm, 2015). Enligt den kompletterande utredning som gjordes 2016 är planläggningsområdet olämplig miljö för flygekorre, förbindelserna är begränsade och inga observationer gjordes på området. (Sito Oy, 2016). Bild 3. Planområdets naturobjekt. Bild: (Ramboll Finland Oy, 2014). 7

9 2.2.3 Den byggda miljön Samhällsstruktur, befolkningsstruktur och utveckling Planeringsområdet utgör en del av Kyrkslätts viktigaste tillväxtzon som stöder sig på kustbanan och Västerleden. Med tanke på kollektivtrafikens servicenivå är planeringsområdet fördelaktigt beläget. På cirka två kilometers avstånd från planläggningsområdet finns Masaby regioncentrum och Sundsbergs bostadsområde. Öster om planeringsområdet, söder om Västerleden byggs Sarvviks bostadsområde. Kyrkslätt växer kraftigt. I slutet av 2016 hade kommunen cirka invånare, och prognosen för 2030 är cirka invånare. Kommunen förbereder sig även för en ännu större tillväxt. Befolkningen i Kyrkslätt präglas av det stora antalet barnfamiljer. I befolkningens åldersfördelning är andelarna personer under 20 år och mellan 30 och 40 år stora, men den proportionella andelen seniorer och ensamstående kommer att öka avsevärt under de närmaste decennierna. Detta innebär att antalet små hushåll ökar snabbt även i Kyrkslätt. Dessutom är andelen personer i de stora åldersklasserna som går i pension betydande. Service och arbetsplatser På planeringsområdet finns idag ingen service och inga arbetsplatser. I östra Kyrkslätts regioncentrum Masaby på cirka 2 km avstånd finns ett gott utbud av närservice, dessutom finns viss närservice på Sundsbergs bostadsområde. Avståndet till servicen i kommuncentrum är cirka 7,5 km och till Stensvik i Esbo cirka 5 km. Väster om detaljplaneområdet inom Sarvviks detaljplaneområde har det anvisats reserveringar för skola och daghem. I Ingvalsporten planeras ett område för regionala kommersiella tjänster. Stadsbild Detaljplaneområdet är obebyggt och områdets utseende präglas starkt av det avverkade jordoch skogsbrukslandskapet. Sarvviksportens planskilda korsning fungerar som landmärke vid ankomst till området. Rekreation Området arrenderas för närvarande till ett jaktsällskap. För annan rekreationsanvändning har inte området i sitt nuvarande skick någon betydelse, terrängen är till största delen svårforcerad. Trafik Fordonstrafik Detaljplaneområdet är lättillgängligt för fordonstrafiken. Den viktigaste infartsleden till Kyrkslätt, Västerleden, går längs planeringsområdets södra kant och anslutning till området sker via den nya planskilda korsningen i Sarvviksporten. Sundsbergsvägen som går längs planområdets nordostkant ansluter planeringsområdet till Masaby. Den genomsnittliga trafikmängden på Västerleden är cirka fordon per dygn och på Sundsbergsvägen cirka fordon per dygn. Kollektivtrafik Detaljplaneområdet har ett fördelaktigt läge i förhållande till det redan befintliga utbudet av kollektivtrafikservice och räknas till de områden som är lätta att nå med kollektivtrafik i Kyrkslätt. I riktning mot såväl Helsingfors som Masaby finns det under högtrafik 5 6 avgångar per timme per riktning och totalt 56 avgångar per riktning under vardagstrafiken. Busstrafiken går i dag längs Västerleden och längs Sarvviksallén via Sarvviksportens planskilda korsning och vidare längs Sundsbergsvägen mot järnvägsstationen i Masaby. När Västmetron blir klar kommer områdets kollektivtrafik att vara en del av anslutningstrafiken till metron. Från Mattby metrostation går en daglig linje via korsningsområdet vid Sarvviksportens planskilda korsning till Masaby och Kyrkslätts kommuncentrum. Förbindelser för gång och cykling Söder om Västerleden, parallellt med motorvägen går en privat väg som i praktiken fungerar som en del av nätet av förbindelser för gång och cykling till Esbo och i riktning mot kommuncentrum. Även längs Sundsbergsvägen mot Masaby går en led för gång och cykling. Lederna utgör en del av det regionala cykelvägnätet. 8

10 Byggd kulturmiljö och fornminnen På detaljplaneområdet har det inte hittats fasta fornlämningar eller andra lämningar som är att betrakta som skyddsvärda. På området finns en cirka 370 meter lång löpgrav i dåligt skick. Den är förmodligen byggd under Porkalas arrendetid. (Mikroliitti Oy, 2015). Teknisk försörjning Inom planläggningsområdet finns inga konstruktioner som hör ihop med teknisk försörjning. Miljöstörningar Utan bullerbekämpningsåtgärder kommer, enligt bullerprognos 2035 som upprättats i samband med planeringen, de tillåtna riktvärdena för områden som är avsedda för rekreationsanvändning att överskridas på en stor del av detaljplaneområdet. (Ramboll Finland Oy, 2015). Bild 4. Bullerkartor, prognos Den övre bilden beskriver medelljudnivån dagtid och den nedre medelljudnivån nattetid. Bild: (Ramboll Finland Oy, 2015). Förorenad jord I områdets västra del finns en skjutbana som tagits ur bruk och där verksamheten medfört att det finns förorenad jord på området. Områdets markägare har gällande miljötillstånd för att rena marken vid skjutbanan Markägande Planeringsområdets privata markägare är EKE-Rakennus Oy. Västerleden och Sundsbergsvägen ägs och sköts av NTM-centralen i Nyland. 9

11 2.3 Planeringsläget Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådet har fattat beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen som en del av markanvändnings- och byggnadslagen. Beslutet har varit i kraft sedan Målen bygger på 24 i markanvändnings- och bygglagen och de hjälper till att genom planering uppnå en god livsmiljö och hållbar utveckling i detaljplaneområdet. Syftet med målen är att skapa områdesanvändningsmässiga förutsättningar för genomförande av riksomfattande projekt. Av målen gäller särskilt följande helheter detaljplanen för Viltskogen: fungerande regionstruktur, enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön, kultur- och naturarvet, rekreationsanvändning och naturresurserna. Detaljplanen genomför också uppdaterade mål för områdesanvändning ( ), enligt vilka Helsingforsregionen, landskapscentra och nätverket av centralorter på landsbygden utvecklas som en stomme för en fungerande regionstruktur. Dessutom omfattas detaljplanen av de särskilda målen för Helsingforsregionen, enligt vilka planering av markanvändning ska lokaliseras till områden som betjänas av kollektivtrafik och kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar ska förbättras. Tillräckliga områden ska reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister och deras kontinuitet ska främjas. I planeringen beaktas tillräckligt vidsträckta och attraktiva områden som lämpar sig för rekreationsanvändning och kontinuiteten av nätverket av grönområden som förenar dem Landskapsplaner Området berörs av landskapsplanen för Nyland (fastställd av miljöministeriet 2006), Nylands 1:a etapplandskapsplan (fastställd 2010) samt Nylands 2:a etapplandskapsplan (fastställd oktober 2014) samt Nylands 4:e etapplandskapsplan (godkänd maj 2017). Nylands 3:e etapplandskapsplan berör inte området. I de fastställda landskapsplanerna är planeringsområdet anvisat som område för tätortsfunktioner. I planområdets västra del finns ett behov av en ekologisk korridor. I etapplandskapsplanerna 1, 3 och 4 för Nyland har inga beteckningar anvisats på området. Bild 5. Utdrag ur en kombination av de gällande landskapsplanerna för Nyland. Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. Bild: Nylands förbund. 10

12 Bild 6. Utdrag ur etapplandskapsplan 4 för Nyland (godkänd ). Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. Bild: Nylands förbund Markanvändningsplan för Helsingforsregionen (MASU 2050) Markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 (MASU 2050) grundar sig på intentionsavtalet för markanvändning, boende och trafik där man avtalat om att upprätta en gemensam markanvändningsplan för Helsingforsregionen. Planen sammanjämkar utvecklingsprinciperna och lösningarna för områdes- och samhällsstrukturen samt trafiksystemet i regionen. Helsingforsregionens samarbetsmöte godkände MASU 2050-planen för sin del och Kyrkslätts kommunfullmäktige godkände planen I MASU 2050-arbetet har planeringsområdet anvisats som zon för kommunernas övriga utvecklingsområden Regionens primära utvecklingszoner : förtäta och komplettera nuvarande struktur, särskilt bra område enligt MAL-kriterierna, det är motiverat att placera markanvändning i zonen under hela planeringsperioden, målet är att styra minst 80 procent av bostadsbyggandet i regionen till zonen till zonen anvisas i första hand bostadsproduktion till rimligt pris, regionala investeringar för att stöda en smidig och ansvarsfull rörlighet enligt trafiksystemplanen samt andra statliga stödformer enligt bostadsstrategin - Kommunernas övriga utvecklingsområden : utanför de regionala zonerna hamnar områden vars utveckling följer kommunernas nuvarande planer, ett bra område enligt kriterierna, målet är att en så stor del som möjligt av den bostadsproduktion som inte styrs till den zon som utvecklas i första hand, skulle styras till dessa områden (högst 20 procent av bostadsproduktionen i regionen), områdets utveckling får inte medföra betydande regionala investeringsbehov eller försvåra senare utveckling i regional skala. 11

13 Bild 7. Utdrag ur MASU 2050-planen. Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. De zoner som ska utvecklas i första hand visas med mörkare brunt och övriga utvecklingsområden med ljusare brunt. Den violetta streckningen visar Västmetrons förlängning till Kyrkslätt Utvecklingsbilden för Kyrkslätt 2040 Utvecklingsbilden för hela Kyrkslätts kommun godkändes i kommunfullmäktige (upprättad av Pöyry Finland Oy). Utvecklingsbilden för markanvändningen presenterar översiktligt och på principnivå den eftersträvade markanvändningen i kommunen, utvecklingsbilden utgör en strategisk plan innehållande kommunens utvecklingsmål. I utvecklingsbilden definieras: kommunens utvecklings- och tillväxtmål fram till 2040, tyngdpunkterna i tillväxten, tillväxtens fördelning mellan kommunens olika tätorter och delområden, tätorternas och de olika delområdenas profiler och karakteristiska drag. Utvecklingsbilden har inte rättsverkningar enligt markanvändnings- och bygglagen. I utvecklingsbilden är planeringsområdet en del av Kyrkslätts huvudtillväxtzon (kustbanans och Västerledens zon), som stöder sig på kustbanan och i framtiden också på Västmetron. Området Sundsberg-Sarvvik har enligt utvecklingsbilden en potential för invånare. Masaby utgör enligt utvecklingsbilden ett allt starkare lokalt centrum i östra Kyrkslätt och Sundsberg fungerar som närservicecentrum. 12

14 Bild 8. Utdrag ur Kyrkslätts utvecklingsbild Planeringsområdets läge har markerats med rött. Med en röd fylld cirkel markeras närservicecentret, med brun streckad linje ett område 800 m runt stationen för den kommande spårbundna trafiken, med brun horisontell linje tyngdpunkten för utveckling av markanvändning, med markeringen TP placeringen av service, med rosa streckad linje förbindelse för regional gång- och cykeltrafik och med grön streckad linje en viktig ekologisk korridor Generalplanen för Kyrkslätt 2020 Generalplanen för Kyrkslätt 2020 vann laga kraft I generalplanen är planeringsområdets norra del anvisat som område med företagsverksamhet (PT) samt jord- och skogsbruksområde med behov av att styra friluftslivet och/eller miljövärden (MU). Dessutom har det i generalplanen anvisats en ny, regional huvudled parallellt med Västerleden. På den nordostliga sidan av Sarvviksportens korsningsområde har det anvisats ett område för centrumfunktioner. Bild 9. Utdrag ur Kyrkslätts generalplan Planeringsområdet har ringats in med vitt. 13

15 2.3.6 Delgeneralplan för Jorvas och Ingvalsby Markanvändningen i planläggningsområdets västligaste del bestäms av delgeneralplanen för Jorvas och Ingvalsby. Genom den går en regionalt viktig ekologisk korridor (MY/eko) som ansluter till en ekologisk broförbindelse över Västerleden. Förbindelsen ska realiseras på ett sätt som säkerställer möjligheten för djuren att förflytta sig. I delgeneralplanen har också anvisats vägförbindelser som ska utredas, från Ingvalsporten i riktning mot Sundsberg och från Ingvalsporten i riktning mot den nuvarande småhusbebyggelsen. Bild 10. Utdrag ur delgeneralplan för Jorvas och Ingvalsby Det i planen anvisade behovet av vägförbindelse som ska utredas planeras närmare i detaljplanen för Viltskogen. Avgränsningen av detaljplaneområdet visas i figuren. Planområdets västligaste del ansluter till en ekologisk korridor med betydelse på landskapsnivå Detaljplaner Det finns ingen gällande detaljplan för planområdet. Detaljplaneområdet gränsar i den västra delen till detaljplanen för Ingvalsporten som är anhängig (utkastet har varit framlagt ) samt i sin södra kant vid Västerleden till detaljplanen för Sarvviksporten som har planerats samtidigt med Viltskogens plan. 14

16 Bild 11. Planeringsområdets koppling till gällande och anhängiggjorda detaljplaner i området. Sarvviksportens detaljplan och planeringen av gatunätet har utarbetats samtidigt med detaljplanen för Viltskogen och detaljplanelösningarna har anpassats sinsemellan Andra beslut, planer och utredningar som gäller detaljplaneområdet I anslutning till planläggningen har det gjorts en en granskning av trafikens funktionalitet, en allmän planer för vattenförsörjning och gator, en granskning av dagvattnets konsekvenser för vattenkvaliteten i Finnträsk samt en plan för hantering av dagvatten. Utredningarna finns som bilagor till planen. 15

17 3. PLANERINGENS SKEDEN 3.1 Behovet av detaljplanering Viltskogens detaljplanering hör ihop med utveckling av östra Kyrkslätt med stöd i goda kollektivtrafikförbindelser. Planeringsområdet ingår i Kyrkslätts utvecklingsbild 2014 och Helsingforsregionens MASU-2050-plan. Området ansluter till det planerade affärsområdet i Ingvalsporten som är under planering. Detaljplaneprojektet inleddes 2014 på initiativ av områdets huvudsakliga markägare. Planläggningsprojektet är förenligt med det av kommunfullmäktige fastställda planläggningsprogrammet Deltagande och samarbete Berörda parter Berörda parter är planeringsområdets markägare, fastighetsägare, invånare och användare, föreningar som är verksamma i området och invånarna i närområdet samt olika myndigheter, vilkas verksamhetsområde planen gäller. Externa aktörer som avger utlåtanden: Esbo stad Samkommunen HRM Helsingforsregionens miljötjänster Samkommunen HRT Helsingforsregionens trafik NTM-centralen i Nyland Nylands förbund Esboregionens miljöhälsa Museiverket Polisinrättningen i Västra Nyland Västra Nylands räddningsverk Västra Nylands landskapsmuseum Kyrkslätt Jaktvårdsförening Nylands viltvårdsdistrikt Caruna Espoo Oy Fortum Power and Heat Oy Elisa Oyj TeliaSonera Finland Oyj DNA Oy Anhängiggörande Kommunala myndigheter: Byggnadsinspektionen Miljöskyddet Kommunalteknik-/investeringstjänster Områdestjänsterna Vattenförsörjningsverket Bildningsväsendet Kulturverket Idrottsväsendet Näringslivsenheten Vård och omsorg Handikapprådet Äldrerådet Namnkommittén Föreningar: Kyrkslätts Småfastighetsförening rf Kyrkslätts Hembygdsförening rf Mellersta Kyrkslätts ungdomsförening rf Kirkkonummen ympäristöyhdistys ry Kyrkslätts Natur och Miljö rf Kyrkslätts företagare rf Nylands Svenska producentförbund, Kyrkslätts lokalavdelning Finnträskområdets väglag Boendeföreningar i närområdet Anhängiggörandet av detaljplanen kungjordes under benämningen detaljplan för Västerledens arbetsplatsområde på kommunens webbplats samt i Västra Nyland och Kirkkonummen Sanomat Beslutsskeden, deltagande och samrådsförfaranden Avtalet med EKE Oy om att inleda detaljplaneringen godkändes i kommunstyrelsen för beredning av Kurkiranta detaljplan. En uppdaterad version av avtalet godkändes efter att planens gränser och namnet ändrats till Sarvviksportens detaljplan. Programmet för deltagande och bedömning till det ursprungliga detaljplaneprojektet godkändes i samhällstekniska nämnden (Sarvviksportens detaljplan) och den uppdaterade versionen (Västerledens arbetsplatsområde). Enligt den har de berörda parterna bl.a. möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma planläggningslösningens konsekvenser och skriftligen eller muntligen uttala sina synpunkter. Om planläggningsarbetets olika skeden och om planer som läggs fram informeras på kommunens anslagstavla och webbsidor samt i kommunens 16

18 officiella annonseringstidningar. Närområdets invånare har även informerats om programmet för deltagande och bedömning per brev. Detaljplanen har beretts i samarbete med företrädare för Kyrkslätts kommun, de aktörer som tagit initiativ till planläggningen och med de konsulter som ansvarar för planeringen. Utkastskede Detaljplanen för arbetsplatsområdet bereddes tillsammans med detaljplanen för Sarvviksporten söder om Västerleden. Man beslöt att skilja områdena till separata planer, men det har varit ändamålsenligt att göra kommunalteknisk planering gällande områdena och konsekvensbedömning av planerna som en helhet. När det gäller markanvändningen i detaljplanen för Viltskogen upprättades inga alternativa markanvändningslösningar. Det ansågs mera ändamålsenligt att avgöra markanvändningen i områdena närmast Sundsbergsvägen i samband med det kommande arbetet med delgeneralplanen för Sundsberg-Sarvvik. Samhällstekniska nämnden behandlade planen samtidigt med detaljplanen för Sarvviksporten. Planutkastet var framlagt Myndighetssamarbete Myndigheterna har informerats om att planläggningen inletts genom att skicka programmet för deltagande och bedömning till dem samt genom att ordna ett myndighetssamråd Dessutom har detaljplaneprojektet behandlats i överläggningar mellan Kyrkslätts kommun, Nylands förbund samt planläggningsmyndigheterna vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland , och , Efter framläggningen av planutkastet har planläggningsprojektet behandlats i förhandlingar mellan planläggningsmyndigheterna i Kyrkslätts kommun, Nylands förbund och Nylands närings-, trafik- och miljöcentral och

19 4. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 4.1 Planeringslösningt Primära mål Riksomfattande mål för områdesanvändningen De speciella omständigheterna i Helsingforsregionen förutsätter kompletteringsbyggande av den befintliga samhällsstrukturen genom att nya bostäder, arbetsplatser och service placeras på platser som är fördelaktiga bl.a. med tanke på tillgången till kollektivtrafik. Mål för andra markanvändningsplaner som gäller området I utvecklingsbilden för Kyrkslätt 2040 hör planområdet till tyngdpunktsområdet för utveckling och stöder sig på Sundsberg-Sarvviks närservicecentrum, som enligt utvecklingsbilden har potential för invånare. I Kyrkslätts generalplan 2020 är planområdet anvisat som ett område för företagsverksamhet. Byggverksamhet Områdets gynnsamma läge ur samhällsstrukturens och kollektivtrafikens synvinkel ger goda förutsättningar för att utveckla bostadsbyggande och arbetsplatsbyggande. Markanvändningen blir gynnsamt placerad i förhållande till Sundsberg-Sarvviks lokalcentrum. Planeringsområdet utvecklas som arbetsplatsområde. Rekreations- och naturvärden Den på landskapsnivå viktiga ekologiska korridoren som går i planeringsområdets västra del bevaras. I planerna beaktas områdets natur- och landskapsvärden. På området anvisas tillräckliga ekologiska förbindelser ut från området. Dagvatten från de nya kvartersområdena ska hanteras och ledas så till Finnträsk att sjöns vattenkvalitet inte försämras. Trafik och kommunalteknik Vid planering av trafiknätet beaktas anslutningen till Ingvalsportens kommande affärscentrum. På området anvisas en regional parallellgata till Västerleden enligt generalplanen och dess anslutning till Ingvalsportens område via en gatuförbindelse över Västerleden undersöks. I anslutning till detaljplanen utarbetas även allmänna planer för vattenförsörjningen samt för gatorna och parkering i området Mål som preciserats under planeringsprocessen Markanvändningsplan för Helsingforsregionen (MASU 2050) Under planläggningsprocessen har det för Helsingforsregionen upprättats en gemensam markanvändningsplan som sammanjämkar utvecklingsprinciperna och lösningarna för områdes- och samhällsstrukturen samt trafiksystemet i regionen. I MASU 2050 utgör planläggningsområdets närområden primär regional utvecklingszon dit i huvudsak förtätning av bostadsbyggande och investeringar i kollektivtrafik riktas. Planeringsområdet utgör i huvudsak utvecklingsområde där man agerar enligt kommunernas egna planer. Markanvändning Viltskogens arbetsplatsområde och Sarvviksportens bostadsområde separerades till egna detaljplaneområden. Under arbetet med detaljplanen bedömdes planens avgränsning i förhållande till Sundsbergsvägen. Korsningsområdet vid Sarvviksportens planskilda korsning och Sundsbergsvägens sidor exkluderades ur detaljplanen eftersom markanvändningen där avgörs mera naturligt i samband med arbetet med delgeneralplanen för Sundsberg-Sarvvik som enligt Kyrkslätts gällande planläggningsprogram för är programmerad att inledas på 2020-talet. Kvartersområden och gatuförbindelser placeras så att man vid byggande undviker de gamla jorddeponier som finns på området. 18

20 Trafik och kommunalteknik Vid dimensionering av gatunät och korsningar förbereder man sig på trafikmängder enligt markanvändningsmålen för Sundsberg-Sarvviks lokalcentrum. I planen reserveras en möjlighet att ansluta markanvändningen på Finnträsk-sidan med en gång- och cykelförbindelse över Västerleden till parallellgatan. I planen anvisas också en med Västerleden parallell gatuförbindelse till Ingvalsporten och gatuförbindelsens anslutning till Ingvalsportens planområde granskas. Genomförandet av kommunaltekniken i området kräver anslutning till det nuvarande nätet söder om Västerleden. För att klargöra konsekvenserna för trafiknätet gjordes en funktionalitetsgranskning där funktionaliteten fram till 2040 för korsningsområdena kring Sarvviksporten och Ingvalsporten granskades med hänsyn tagen till målet för markanvändningen i Sundsberg-Sarvviks närservicecentrum. 4.2 Detaljplanens innehåll Bild 12. Detaljplaneförslag. Kvartersområden för verksamhetsbyggnader Den norra delen av Västerleden anvisas enligt den gällande generalplanen som område för arbetsplatsfunktioner. På planläggningsområdet finns kvartersområden för verksamhetslokaler (KTY). Byggrätten har bestämts med effektivitetstalet e=0,3 vilket ger möjlighet till sammanlagt cirka v-m2 byggande. I detaljplanen möjliggörs placering av butikslokaler och andra motsvarande lokaler med anknytning till verksamheten i byggnaderna. Av sådana lokaler får det per tomt byggas högst 15 procent av byggrätten i detaljplanen, dock högst 500 v-m 2 /tomt. Dagligvaruhandel får inte placeras på tomten. Park-, rekreations- och grönområden På planläggningsområdet reserveras tillräckliga ekologiska korridorer till omgivande jord- och skogsbruksområden. Grönområden i närheten av Västerleden utsätts för buller. Dessa områden anvisas som skyddsgrönområden (EV). Skyddsgrönområdet i planområdets västra del anvisas som EV/eko-område med tillhörande bestämmelse: Del av en ekologisk korridor som går genom området och är betydelsefull på landskapsnivå. Områdets växtlighet och terräng ska i samband med underhållsåtgärder hanteras så att det förstärker funktionen för den ekologiska korridoren. 19

21 VL-områdena ligger delvis på områden där det idag finns deponerad jord. Det är möjligt att också deponera nya jordmassor på området, men området ska ställas i ordning innan slutlig rekreationsanvändning. VL-områdena kommer att utgöra en del av Sundsbergs centrums rekreationsnätverk och för dem har riktgivande huvudleder för gång och cykling föreslagits. Väg- och gatuområden På planläggningsområdet byggs en regional parallellgata till Västerleden. Denna ansluter i planeringsområdets östra del till Sundsbergsvägen och i den västra delen över Västerleden till Ingvalsportens område. Överfarten över Västerleden ingår i detaljplanen för Ingvalsporten som är anhängig. Sundsbergsvägen ändras till gatuområde med en regional cykelled intill. Också den förbindelsereservering för gång- och cykeltrafik som leder till söder om Västerleden anvisas som gatuområde. Parkering Parkeringen i alla kvartersområden planeras i huvudsak som parkering i markplanet på tomterna. Anpassningen till höjdskillnaderna i området förutsätter för parkeringsområdenas del stödmurar och terrängskärningar, vilket har beaktats i reserveringarna för kvartersområdena. Kommunalteknik och vattenförsörjning För området har det utarbetats en allmän plan för gator och vattenförsörjning på vars grund gatuområdena i planen har dimensionerats. Ordnande av vattenförsörjning förutsätter anslutning under Västerledens vägområde till nätet söder därom. Byggandet av rörledningen på vägområdet har möjliggjorts genom en detaljplanebestämmelse. Två transformatorbyggnader som placeras på området har anvisats med beteckningen et/m. Hantering av dagvatten En separat plan över hantering av dagvatten har upprättats (bilaga 5). I detaljplanen bestäms dessutom att det i bygglovsskedet för varje genomförandeprojekt ska presenteras en plan för hantering av dagvatten. Behandlingen av dagvatten i området bygger på naturenliga metoder och sker i första hand på kvartersområdena. På allmänna områden har anvisats delar av området reserverade för dagvattensystemet (hule-1) och separat platser reserverade för fördröjningsbassänger (hule-2). Dimensioneringen av tomtspecifik dagvattenhantering förutsätts till 1 m 3 /100 m 2 belagd yta. Deponier På planeringsområdet finns gamla deponier. I planutkastet har läget för en ny deponi (ml) anvisats i planläggningsområdets nordöstra del (på VL-området). För området måste en jorddeponiplan upprättas där markanvändning enligt slutsituationen och markarbeten ingår. En del av de grönområden där deponi tillåts reserveras för fördröjning av dagvatten. Kulturmiljö Den skyttegrav som finns i områdets västra del (s-3) beaktas i detaljplanen med bestämmelsen Befintlig militärhistorisk konstruktion som ska bevaras. 4.3 Dimensionering Kvartersområden för affärs- och kontorsbyggnader (KTY). största tillåtna våningsantal e=0,3 (cirka v-m 2 ) Detaljplanen sammanl. cirka v-m 2 II Bilplatser ska byggas enligt följande: - Kvartersområden för affärs- och kontorsbyggnader (KTY): 1 bp/100 v-m 2, för butikslokaler 1 bp. /40 v-m 2 20

22 4.4 Planförslagets konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Samhällsstruktur Detaljplanen genomför målen i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt Arbetsplatsbyggandet genomför förtätning av stadsstrukturen längs Västerleden. Detaljplanen förstärker utbudet av arbetsplatser i östra Kyrkslätt och ställningen för den koncentration av kommersiell service som planeras till Ingvalsporten. Markanvändningen stöder sig på goda kollektivtrafikförbindelser och gör det möjligt att i framtiden bygga en ny gatuförbindelse som tjänar kollektivtrafiken. Genom detaljplanen möjliggörs byggandet av nya förbindelser för olika förflyttningssätt på båda sidor av Västerleden för att minska trafikledens stadsstrukturellt hindrande effekt. Service, arbetsplatser, näringsverksamhet Detaljplanen gör det möjligt att öka antalet arbetsplatser i Kyrkslätt och arbetsplatsområdet har en positiv inverkan på kommunens näringsliv. Till området söker man locka många slags aktörer, i utbudet av arbetsplatsbyggande beaktas särskilt småföretagens behov. I planen har det tagits hänsyn till att företag ofta har ett behov av att bedriva försäljning i anslutning till sin verksamhet och i planen tillåts butikslokaler eller idkande av försäljningsverksamhet. Andelen för dessa av tomternas byggrätt är begränsad så att som mest cirka 10 procent av planens byggrätt eller m² skulle kunna reserveras för detta användningsändamål. På området får inte dagligvarubutik placeras. Den maximala dimensioneringen av butikslokalerna gör det inte heller möjligt att placera en stor detaljhandelsenhet på området. Området som i första hand profileras som ett arbetsplatsområde skulle komplettera utbudet i Ingvalsporten som planeras som ett kommersiell centrum utan att bilda ett överlappande, konkurrerande område. Befolkningsutveckling och bostadsproduktion På detaljplaneområdet placeras inga bostäder och därigenom inga nya invånare. Arbetsplatsutbudet med eventuell butiksverksamhet som placeras i området stöder dock indirekt bostadsbyggande i Sarvviksområdet. Trafik Fordonstrafik Trafikmängderna på Västerleden och Ring III antas baserat på HRT:s HELMET-modellprognos och Trafikverkets vägtrafikprognos öka med cirka 30 procent under de kommande 20 åren. Trafikmängden på Sundsbergsvägen ökar baserat på bakgrundsprognosen förhållandevis ännu mera när markanvändningen i Kyrkslätts östra delar ökar. I prognosen har Ingvalsportens trafikprognos (FCG 2014) beaktats i utan ändringar. Trafikprognosen för planeringsområdet är måttlig i förhållande till granskningsområdets totala prognos. Även om arbetsplatserna på området norr om Västerleden genererar relativt mycket personbilstrafik under morgon- och kvällsrusningen (under kvällens bråda timme cirka 120 avgående personbilar), så fördelar sig skåp- och lastbilstrafiken från industrierna jämnare på olika klockslag (maximiprognosen för kvällens bråda timme är cirka 50 avgående bilar). Den viktigaste förändringsfaktorn i området är det nya bostadsområdet som planeras i Sundsberg och tillhörande område för centrumfunktioner med service. Med beaktande av bakgrundsprognosens ökning och all ny markanvändning uppskattas trafiken på Sundsbergsvägen öka till bilar per dygn fram till 2040 (idag bilar/dygn). På Sundsbergsvägen förbereder man sig på framtida markanvändning genom att ändra Sundsbergsvägen till 2+2 filer från rampen österifrån från Västerleden och den norra rondellen i Sarvviks planskilda korsning måste ändras till delvis tvåfilig. Sträckningen av Ingvalsvägen som ansluter Ingvalsportens område har anpassats till den överfart över Västerleden som anges i detaljplanen för Ingvalsporten. Gatusträckningen är tillpassad så att mängden fyllningar och brons längd minimeras. Gatuförbindelsens sträckningsalternativ mot Ring III ansågs inte realistisk på grund av de betydande höjdskillnaderna i terrängen. Gång och cykling 21

23 Detaljplanelösningen gör det möjligt att bygga en ny överfartsbro över Västerleden. Överfarten förenar planläggningsområdet med den nya huvudleden för gång- och cykeltrafik som planerats söder om Västerleden och som ansluter till regionala huvudleder både mot kommuncentrum och mot Esbo. Dessutom förbinder överfarten Finnträsks strandområden med det gröna nätverket norr om Västerleden och minskar Västerledens stadsstrukturellt hindrande effekt. Kollektivtrafik Detaljplaneområdet har ett gott läge i förhållande till det befintliga kollektivtrafikutbudet. Kollektivtrafikens servicenivå förbättras när Västmetron i Esbo blir färdig, då blir områdets kollektivtrafik en del av metrons anslutningstrafik. I gatuarrangemangen för Ingvalsvägen förbereder man sig på busstrafik. Från busshållplatsen vid Västerledens korsningsramp styrs gångförbindelsen via Sundsbergsvägen till området. Landskap, kulturmiljö och stadsbild Den ursprungliga landskapsbilden har redan omformats kraftigt i samband med att Västerleden breddades. Norr om Västerleden ändras en del av de igenvuxna avverkningsområdena och de nuvarande skogs- och myrområdena från obebyggda områden till bebyggda. Bygghöjden är måttlig: detaljplanen tillåter byggande av tvåvåningsbyggnader. Genomförandet av planen ändrar ett linjelandskap till mera stadsmässigt avgränsat. Fasaden mot Västerleden är den viktigaste för stadsbilden. Principerna för fasaden illustreras i bilaga 3 till planen. Den skyttegrav som finns i planområdets västra del och som troligen är byggd under uthyrningstiden för Porkala, har i detaljplanen anvisats som ett betydande kulturarvsobjekt som ska beaktas i de gatuplaner som upprättas för området och i åtgärder för landskapsskötsel. Teknisk försörjning Detaljplanen medför behov av att bygga ny kommunalteknik. På området finns i dag inget nät av kommunalteknik. Byggandet av vattenförsörjning på området förutsätter anslutning till stamledningssystemet söder om Västerleden. Detta kräver att en rörledning dras under Västerledens vägområde vilket har gjorts möjligt genom en detaljplanebestämmelse Konsekvenser för naturmiljön De naturliga förhållandena och naturvård Den ekologiska korridoren på landskapsnivå beaktas i planen med området betecknat EV/eko. Områdets avgränsning är sådan att det inte når den tidigare skjutbanan där marken ska renas. På EV/eko-området ska växtlighet och terräng samband med underhållsåtgärder hanteras så att det förstärker funktionen för den ekologiska korridoren. Områdets trädbestånd ska utvecklas med olika åldrar inom skogen, såvida inte bevarandet av naturvärden förutsätter annan slags hantering. För den ekologiska korridoren är det fördelaktigt att bygga gatuområdet för Ingvalsvägen som bryter skogsområdet så smalt som möjligt och i samma nivå som den omgivande skogsterrängen. Dessutom bör trädbeståndet bevaras så nära gatuområdets kant som möjligt. Trafikvolymen från Ingvalsporten har också uppskattats under nattetid ur synvinkeln funktion för den ekologiska korridoren. Trafikvolymen på gatan nattetid bedöms vara högst 10 procent av dygnets bilar. Den tunga trafikens andel av trafiken nattetid skulle möjligen vara 25 procent. Trafikvolymen är så liten att den inte anses försämra den ekologiska korridorens funktion nämnvärt. Hastighetsbegränsningen på leden är sannolikt 60 km/h. 22

24 Bild 13. Detaljplan och delgeneralplan för Jorvas och Ingelsby. Jordmån och vatten Jordmånen lämpar sig i huvudsak väl för byggande. De delar som gränsar till Västerleden kräver utfyllnad eftersom området är mycket låglänt. En lägsta golvnivå har bestämts för byggandet för att förebygga risken för översvämning. Nybyggnationen ökar mängden dagvatten på området. Utan tomtspecifik fördröjning skulle dagvattenflödet från KTY-områdena bli sexfaldiga jämfört med dagens läge. För planeringsområdet har det upprättats en plan för hantering av dagvatten. Utgångspunkten för hantering av vatten är att inga negativa konsekvenser uppstår för vattenkvaliteten i Finnträsk. Centralt för vattenkvaliteten i Finnträsk är att binda fasta partiklar och näringsämnen. Dagvatten fördröjs så nära uppkomstplatsen som möjligt. På plankartan anvisas områden som reserverats för att leda och fördröja dagvatten på såväl tomter som allmänna områden. Hanteringssystemet för dagvatten fram till Finnträsk är planerad som en helhet tillsammans med Sarvviksportens planområde söder om Västerleden. I detaljplanen förutsätts utarbetande av hanteringsplan för dagvatten per genomförandefas, där också hanteringen av vatten under byggtiden ska presenteras. Hanteringen av vatten under byggtiden och minimering av risken för olägenheter för vattenkvaliteten i sjön säkerställs genom att bygga fördröjningsbassänger på allmänna områden i den första genomförandefasen. Ett mossområde som är viktigt för områdets ytvattenhushållning väster om arbetsplatskvarteren ligger på EV-området och avsikten är att inte förändra dess förhållanden. 23

25 4.4.3 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden I och med att markanvändningen förändras minskar det område som idag används för jakt. För annan rekreation har inte området någon betydelse i dag Effekter på ekonomin Gatunätverket och kommunaltekniken i området byggs av markägaren. Kommunen löser in rekreationsområdena. Kostnadsuppskattningen för byggande av gator och vattenförsörjning i detaljplanens första fas är cirka 3,5 miljoner euro. Kostnadsuppskattningen för den andra fasen är cirka 5 miljoner euro. Ovan angivna kostnadsuppskattning inkluderar inte broförbindelser över Västerleden för gångoch cykeltrafik samt fordonstrafik. Bron för fordonstrafik byggs i andra fasen. När det gäller bron för gång- och cykeltrafik finns ingen genomförandetidplan. Broarnas kostnad uppskattas till 1,6 miljoner euro tillsammans Störande faktorer i miljön Området för arbetsplatsfunktioner utsätts för buller. Kontors- och butikslokaler i anslutning till huvudanvändningsändamålet skyddas mot buller från fordonstrafiken så att bullernivån är högst 45 dba. När det gäller skjutbanan så har markägaren gällande miljötillstånd för att rena den förorenade jorden. I detaljplanen ligger skjutbanan inom EV-område och inga funktioner har anvisats för den Sammandrag Nedan presenteras en kort sammanfattning av detaljplanens konsekvenser för kultur samt dess sociala och ekologiska konsekvenser. Konsekvenser för kultur Objekt som är viktiga för det lokala kulturarvet och naturvärden på landskapsnivå beaktas i detaljplanen. Det område som planläggs för att bygga arbetsplatser har idag inget betydande bruksvärde eller rekreationsvärde för kommunens invånare. Området har använts för jakt. Sociala konsekvenser Byggandet ansluter sig som en del till det kommande byggandet av Sundsbergs bostadsområde och närservicecentrum. På området är det avsikten att placera lokaler som lämpar sig för små företag. Byggande av arbetsplatser är en naturlig lösning för ett område som är utsatt för miljöstörningar från trafiken på Västerleden och överensstämmer även med den markanvändning som anvisas i generalplanen. Med planlösningen förbereder man sig på att realisera rekreationsområden för Sundsbergs centrum genom att omforma de nuvarande jorddeponiområdena till landskapsanpassade rekreationsområden. Förbindelserna över Västerleden för olika transportslag främjas. Byggandet av en broförbindelse för gång- och cykeltrafik förbättrar rekreationsförbindelserna till friluftsområdena vid Finnträsk. Ekologiska konsekvenser Detaljplanens lösningar baseras på främjande av en hållbar samhällsstruktur. Detaljplanen beaktar bevarandet av den ekologiska korridoren med betydelse på landskapsnivå och upprätthållandet av den som en fungerande förbindelse. Området har ett fördelaktigt läge i förhållande till kollektivtrafikservicen i Kyrkslätt. Ett viktigt gränsvillkor för lösningarna har varit att vattenkvaliteten i Finnträsk inte försämras på grund av att området bebyggs. I samband med planen har en plan för hantering av dagvatten utarbetats för området. I den har förutom det färdiga läget också beaktats hantering av dagvatten under byggtiden. Hanteringen av områdets dagvatten kan skötas med naturenliga metoder. I planerna har förändringar i markanvändningen beaktats för ett större område än denna detaljplan när det gäller dagvattenavrinningen. Ekonomiska konsekvenser 24

26 Lokaliseringen av arbetsplatser och anslutande butiksverksamhet stöder kommunens näringsliv. Man strävar efter att göra det möjligt för företag av olika storlek att etablera sig på området. Arbetsplatsområdet kompletterar också det kommersiella centrum som planeras i Ingvalsporten. Byggandet av Viltskogen främjar förutsättningarna för att genomföra omgivande markanvändningsprojekt och gatuförbindelser. Markägaren svarar för att bygga gator och kommunalteknik. Reserveringarna i planen för broförbindelser över Västerleden genomförs inte i de första genomförandefaserna. Sammanlagt är den uppskattade byggkostnaden för gator och vattenförsörjning cirka 9,5 miljoner euro, av vilket broförbindelsernas andel är cirka 1,6 miljoner. Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen samt andra planer i kommunen och Helsingforsregionen Detaljplanen genomför de riksomfattande målen för områdesanvändningen. När det gäller specialfrågor i Helsingforsregionen främjar planen områdesanvändningens lokalisering till serviceområden för kollektivtrafik och förbättrar verksamhetsförutsättningarna för kollektivtrafiken samt reserverar områden för rekreationsbruk och främjar kontinuiteten för det nät av grönområden som förenar dem. Genom planen utvecklas också stadsstrukturen enligt målen för markanvändning i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt Planen överensstämmer med generalplanen för Kyrkslätt Planbeteckningar och planbestämmelser Planförslagets planbeteckningar och planbestämmelser presenteras i bilaga Namngivning För namngivning av gator och rekreationsområden i planen svarar Kyrkslätts kommuns Namnkommitté. Gator Inkiläntie Ingvalsvägen Sundsbergintie - Sundsbergsvägen Rekreationsområde Kartanonmetsä - Herrgårdsskogen 25

27 5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 5.1 Planer som styr genomförandet av detaljplanen Det har utarbetats en allmän plan för gator och parkering i området, baserat på denna utarbetas genomförandeplanen för gator. I anslutning till planläggningsarbetet har också en allmän plan för vattenförsörjningen utarbetats. 5.2 Tomtindelning Detaljplanens tomtindelning är riktgivande. För området upprättas en bindande tomtindelning som en separat förrättning. 5.3 Tidsplanering av genomförandet Genomförandet av detaljplanen kan inledas när detaljplanen och fastighetsindelningen trätt i kraft. I Kyrkslätts planläggningsprogram anges inga måltidplaner för projekten. Genomförandet av arbetsplatsområdet förutsätter att ett gatu- och kommunaltekniskt nät byggs. 26

28