DETALJPLAN FÖR SARVVIKSPORTEN OCH ÄNDRING AV DETALJPLANEN FÖR SARVVIK

Transkript

1

2 BESKRIVNING TILL DETALJPLANEFÖRSLAG som gäller plankartan daterad Kommun Planens namn Kyrkslätt DETALJPLAN FÖR SARVVIKSPORTEN OCH ÄNDRING AV DETALJPLANEN FÖR SARVVIK Med detaljplanen för Sarvviksporten bildas kvarteren samt till dem gränsande gatu-, rekreations-, skyddsgrön-, vatten- och parkeringsområden. Ändringen av detaljplanen för Sarvvik gäller kvarteren , och 2231 i detaljplanen för Sarvvik samt gatu-, rekreations- och skyddsgrönområden. Utarbetat av Anhängiggörande Behandling Projektnummer Arkkitehdit Anttila & Rusanen Oy Mikko Rusanen, mikko.rusanen@aa-r.fi Noora Lahdenperä, noora.lahdenpera@aa-r.fi 27 november 2015 kungörelse Program för deltagande och bedömning (PDB) Samhällstekniska nämnden xx xx Detaljplaneutkast Samhällstekniska nämnden xx xx Detaljplaneförslag Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen: Godkännande av detaljplanen Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ritningar Detaljplan, nr 3341 Illustration, nr 3338

3 BESKRIVNINGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING Planens innehåll Planläggningsprocessens skeden Genomförande av planen 5 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Planens syfte Beskrivning av planeringsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljö Den byggda miljön Markägande Planeringsläget Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskapsplaner Markanvändningsplan för Helsingforsregionen Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt Generalplanen för Kyrkslätt Delgeneralplan för Jorvas och Ingvalsby Detaljplaner Andra beslut, planer och utredningar som gäller detaljplaneområdet PLANERINGENS SKEDEN Behovet av detaljplanering Deltagande och samarbete Berörda parter Anhängiggörande Beslutsskeden, deltagande och samrådsförfaranden BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Planeringslösningt Primära mål Mål som preciserats under planeringsprocessen Detaljplanens innehåll Dimensionering Planförslagets konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för naturmiljön Konsekvenser för människors levnadsförhållanden Effekter på ekonomin Störande faktorer i miljön Sammandrag Planbeteckningar och planbestämmelser Namngivning GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Planer som styr genomförandet av detaljplanen Tidsplanering av genomförandet 38 2

4 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL PLANBESKRIVNINGEN: Bilaga 1 Blankett för uppföljning av detaljplanen Bilaga 2 Detaljplanekarta och planbestämmelser Bilaga 3 Illustration Bilaga 4 Allmän plan för gator Bilaga 5 Plan för hantering av dagvatten Bilaga 6 Vyer från kvarteren 2251, 2252 och 2231 Bilaga 7 Sarvviks planändringsområde: dagvatten-, snöutrymmes- och räddningsscheman FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL PLANEN: - Program för deltagande och bedömning - Sarvviksporten, Närmiljö- och byggsättsanvisning - Naturutredningar: Flygekorreutredning, Sundsberg Kyrkslätt (Sito Oy, justerad ) Flygekorreutredning, Sarvviksporten, pm (Ramboll Finland Oy, 2015) Kompletterande naturutredning Kurkiranta (Ramboll Finland Oy, 2013) Uppdatering av naturutredningen för Finnträsks detaljplan (Sito Oy, 2013) Kurkiranta (Finnträsk) naturutredning (Sito Oy, 2012) Kurkiranta fladdermusutredning (Keiron Oy, 2012) - Inventeringar av fornlämningar: Fornlämningsinventering av Kurkiranta detaljplaneområde (Mikroliitti Oy, 2013) - Bullerutredning (Ramboll Finland Oy, justerad utredning 2017) FÖRTECKNING ÖVER ANDRA HANDLINGAR, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SOM GÄLLER PLANEN: - Allmän plan för kommunalteknik (Ramboll Finland Oy 2018) - Granskning av trafikens funktionalitet i Sarvviksporten (Ramboll Finland Oy, ) - Markanvändningsplan för Helsingforsregionen 2050 (2015) - Trafiksystemplan för Helsingforsregionen 2015 (HLJ 2015) - Bostadsstrategi för Helsingforsregionen Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 (Pöyry Finland Oy, 2014) - Helsingforsregionens MBT-intentionsavtal (2012) - Den gemensamma utvecklingsbilden för KUUMA-kommunerna (2012) - Projektet för småhusboende av hög kvalitet inom KUUMA-kommunerna (2012) - Ekonomisk utredning av Jorvas och Ingvalsby delgeneralplan (2012) - Model 2020 liikenteen ja maankäytön visio, Sundsberg (Sito, 2011) - Utredning av Kyrkslätts servicenät 2025 (2011) - Kyrkslätts linjenätsplan (2011) - Nya trafikarrangemang för Stamväg 51 ( ) - Kyrkslätts kommun- och servicestrategi (Kyrkslätts kommun, 2006) - Uppföljningsrapporter över Finnträsks vattenkvalitet - Detaljplan för Sarvvik (2005)/Kvalitets- och miljöplan för Sarvvik (2004)/Allmän plankarta för gatunätet i Sarvvik (2008) 3

5 1. SAMMANFATTNING 1.1 Planens innehåll Planeringsområdet ligger i östra Kyrkslätt söder om Västerleden, mellan Sarvviks bostadsområde som är under byggnad och centret för kommersiell service som planeras i Ingvalsporten. På en del av planläggningsområdet gäller Sarvviks detaljplan som ändras. Detaljplaneområdet är cirka 73 hektar stort. Byggandet av gator och kommunalteknik pågår inom Sarvviks detaljplaneområde, i övrigt är planläggningsområdet obebyggt med undantag för två bostadshus. Genomförandet av Sarvviksportens detaljplan stöder utvecklingen av det lokala centrumet Sundsberg som planläggs senare. I markanvändningsplanen MASU 2050 för Helsingforsregionen (godkänd av kommunalfullmäktige , 37) hör planläggningsområdet till de områden som ska utvecklas. Syftet med planeringen har varit att utreda mängden och omfattningen av det bostadsbyggande som eftersträvas söder om Västerleden i förhållande till den gällande generalplanen och Finnträsks landskaps- och naturvärden. Placeringen av effektivt bostadsbyggande på området förutsätter en avvikelse från generalplanen, men den har ansetts föråldrad på grund av den samhällsstruktur som uppstått. Utvecklingen av stadsstrukturen i Sarvviksporten stöder sig på busstomlinjerna vilket genomför mål i den nya landskapsplanen, MASU 2050 samt Statens och Helsingforsregionens MBT-avtal. I planutkastet undersöks placering av ett bostadsområde dominerat av flervåningshus söder om Västerleden, öster och väster om den planskilda korsningen i Sarvvik. Målet är att fortsätta bostadsområdet i Sarvvik mot väster, till strandlandskapet vid Finnträsk. Samtidigt förbättras möjligheterna att använda området för rekreation. Bostadsbyggandet skulle ge plats för cirka nya invånare. Strandområdet till sjön Finnträsk kommer att anvisas i sin helhet för allmän rekreationsanvändning. I planen har en plats reserverats för en närbutik samt för en bensin- eller trafikstation. Det sammanlagda invånarantalet i Sarvviks, Sarvviksbergets och Sarvviksportens detaljplaner ligger kring cirka invånare vilket skapar förutsättningar för en närbutik i Sarvvik. Markanvändningen i närheten av korsningen i Sarvvik effektiviseras och det småhusdominerade byggandet ändras till flervåningsbyggande i den del av Sarvviks detaljplan som ändras. Genom planändringen förbereder man sig på byggandet av ett nytt inlärningscenter i Sarvvik-området. Planändringen upprättas utan att ändra gränserna för nuvarande kvartersområden. Byggrätten för bostäder ökar något från detaljplanen som ändras, cirka v-m 2. Särskild uppmärksamhet riktas på hantering av och kvalitet för dagvatten: en förutsättning för att genomföra ny markanvändning är att vattenkvaliteten i Finnträsk inte försämras. Målet är att förbättra situationen i förhållande till nuläget. Behandling och hantering av vatten som rinner till Finnträsk har betraktats som en helhet där även avrinning från det arbetsplatsområde som planläggs norr om Västerleden beaktas. I markanvändningslösningarna beaktas rekreationsförbindelser och ekologiska korridorer i den omgivande stadsstrukturen samt områdets naturvärden. 1.2 Planläggningsprocessens skeden Avtalet om att inleda detaljplaneringen godkändes i kommunstyrelsen under namnet detaljplan för Kurkiranta. Ett uppdaterat avtal om att inleda planeringen under namnet detaljplan för Sarvviksporten godkändes i kommunstyrelsen Detaljplanens program för deltagande och bedömning godkändes i samhällstekniska nämnden ( 60, detaljplan för Kurkiranta) och programmet anhängiggjordes Innan planens beredning resulterade i ett planutkast ändrades detaljplaneområdets avgränsning vid två tillfällen. I samband med den första ändringen av planläggningsområdet gavs planen namnet detaljplanen för Sarvviksporten och detaljplanens uppdaterade program för deltagande och bedömning godkändes i samhällstekniska nämnden ( 79). Sarvviksportens detaljplan anhängiggjordes Under sommaren 2015 framkom det att markägaren Sato Oy i det intilliggande Sarvviks område med gällande detaljplan vill ändra detaljplanen så att de kvartersområden som reserverats för småhusbyggande i fortsättningen kan realiseras som flervåningshusbyggande. I samband med ändringen ville dessutom Kyrkslätts kommun bereda sig på lokalisering av ett nytt inlärningscenter på området genom att utöka den gällande planens Y-kvartersområde. Sato Oy lämnade i början av hösten 2015 in en ansökan om planändring till kommunen där man föreslog förändringar i 4

6 användningsområdet för vissa kvarter. Kommunen förhöll sig positiv till initiativet och föreslog EKE-bolagen att när Sarvviksportens detaljplan ändras så fogas en del av Sarvviks detaljplan till den. Även EKE-bolagen förhöll sig positiva till Sato Oy:s förslag. Av denna anledning upprättades ett nytt program för deltagande och bedömning för Sarvviksportens detaljplan, denna godkändes i samhällstekniska nämnden ( 70). Planläggningsprojektet anhängiggjordes Två alternativ till planutkast behandlades i samhällstekniska nämnden Nämnden beslöt att lägga fram det markanvändningsalternativ som baseras på den gällande generalplanen (VE 0) där det inte placeras nytt bostadsbyggande inom Sarvviksportens område ( 86). Kommunstyrelsen tog samhällstekniska nämndens beslut för behandling med sin rätt till övertagande , eftersom den ansåg att samhällstekniska nämndens beslut stod i strid med Kyrkslätts kommuns strategi och tidigare beslut. Kommunstyrelsen beslöt att återföra planutkastet till nämnden för ny beredning ( 407). I ett arbetsmöte mellan Kyrkslätts kommun, NTM-centralen och Nylands förbund konstaterade NTM-centralen och Nylands förbund att det inte längre är nödvändigt att vidare undersöka VE 0-alternativet eller lägga fram det offentligt, ifall detaljplaneområdet utökas mot väster. I det fallet skulle utvidgningen omfatta också den områdesreservering för boende (AP) i den mellersta delen av Finnträsk-sjöns norra strand som anvisats i Kyrkslätts generalplan Nästa version av planutkastet utarbetades så att planområdet fortsattes i väster ända till Ingvalsportens planområde. Programmet för deltagande och bedömning gällande detaljplanen uppdaterades samtidigt. Detaljplaneutkastet behandlades i Samhällstekniska nämnden som beslöt att lägga fram planen. Planutkastet var framlagt Om planutkastet lämnades 23 utlåtanden och 3 synpunkter. Förslaget till plan behandlades i Samhällstekniska nämnden och i kommunstyrelsen varefter planförslaget var framlagt Om planförslaget lämnades 24 utlåtanden och 3 anmärkningar. 1.3 Genomförande av planen När det gäller ändringsområdet för Sarvviks detaljplan så har kommunaltekniken färdigställts i början av Anslutning av nya områden till det nuvarande nätet förutsätter förbättringar i några delar. När det gäller Sarvviksporten kan byggandet av kommunalteknik påbörjas tidigast 2020 så att hus skulle börja byggas Dessutom kommer vattenförsörjningen för Viltskogens arbetsplatsområde som planeras norr om Västerleden att anslutas till Sarvviksportens område. Kommunen kommer att senare ta ett separat beslut om byggandet av det nya inlärningscentret som möjliggörs i detaljplanen. Utgångspunkten för de markägare som tagit initiativ till planläggningen är att genomföra bostadsbyggande som i huvudsak ägarbostäder med fri finansiering. Bostadsbyggandet beräknas pågå under 5-10 år från byggstarten. 5

7 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN 2.1 Planens syfte Detaljplanen har som mål att i Finnträsks östra strandlandskap skapa ett trivsamt bostadsområde och högklassiga rekreationsområden. När det gäller Sarvviks detaljplanerade bostadsområde så ändras bostadsutbudet i området från småhus till flervåningshus och samtidigt effektiviseras byggandet i närheten av korsningen i Sarvvik. Byggandet stöder förutsättningarna att realisera Sundsbergs lokalcentrum som föreslås i utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt I planen beaktas ekologiska korridorer och rekreationsförbindelser från planområdet till större friluftsområden samt områdets natur och dess landskapsmässiga värden. När det gäller service stöder sig området på tjänsterna i Masaby och kommuncentret samt Sundsbergs lokalcentrum som byggs senare. Genom planändringen möjliggörs byggandet av ett nytt inlärningscenter och en närbutik i Sarvvik för att betjäna invånarna. Den viktigaste avsikten med planläggningen har varit att undersöka placeringen och mängden nytt bostadsbyggande söder om Västerleden samt presentera motiv för en markanvändningslösning som avviker från generalplanen. Avsikten är att anvisa byggande av flervåningshus på området och flytta tyngdpunkten i bostadsbyggandet till zonen närmast motorvägskorsningen. I den gällande generalplanen har det söder om Västerleden anvisats småhusdominerat byggande i den västra delen av området som detaljplanläggs. Kommunens mål är att markanvändningsplanerna för området genomförs. Området ingår i utvecklingsområdet i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och hör till området för effektivare markanvändning i Sundsbergs lokalcentrum i utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt Beskrivning av planeringsområdet Allmän beskrivning av området Bild 1. Vy från östra delen av Finnträsk mot väster. Planeringsområdet ligger i den östra delen av Kyrkslätt söder om Västerleden, i den östra änden av sjön Finnträsk, cirka två kilometer från Masaby tätortscentrum där också en järnvägshållplats finns. Området ligger trafikmässigt sett gynnsamt nära Sarvviks planskilda korsning och är ett av de områden i kommunen som kan nås bäst med kollektivtrafik. Detaljplanen för Sarvviksporten är därigenom en zon som är gynnsam att utveckla för boende. Planeringsområdet är idag med undantag för två bostadsfastigheter obebyggt, dessutom pågår byggande av gator och kommunalteknik inom planändringsområdet. Planeringsområdet omfattar i öster en del av Sarvviks detaljplaneområde med cirka invånare, i väster ligger det planerade affärsområdet i Ingvalsporten. I söder avgränsas planläggningsområdet av sjön Finnträsk, planändringsområdet omfattar några kvarter i den nuvarande detaljplanen för Sarvvik. Planområdets areal är ca 73 hektar. 6

8 2.2.2 Naturmiljö Bild 2. Planområdets läge. Planeringsområdet har markerats med rött. Landskapsstruktur och landskapsbild Med undantag för en privat bostadsfastighet i planeringsområdets centrala del och gatuområdena i planändringsområdet är detaljplaneområdet obebyggt. Planeringsområdets västra del består av en sluttning med blandskog mot stranden av Finnträsk. I sluttningens övre del går berget i dagen. I närheten av bäckfårorna finns fuktigare översvämningsskogar. Trädbeståndet vid stranden domineras av lövträd och vid stranden finns en smal vasszon. I planeringsområdets mellersta del finns ett område med rundhällar vid stranden. Längs strandzonen går dessutom en tallbevuxen låg bandformig strandformation som beaktas vid placeringen av parkvägar på dess norra sida. Den privata fastighetens område i den mellersta delen omfattar blandskog, ett område med berg i dagen och vårdade grönområden. Planändringsområdet i planeringsområdets östra del är ett småbrutet och varierande blandskogsområde. Områdets landskapsbild har börjat förändras redan i och med byggandet av Sarvviks detaljplaneområde. Omedelbart söder om planändringsområdet finns Sarvviks golfbana. Terrängformer och jordmån Söder om Västerleden sluttar planeringsområdets terräng mot Finnträsk, den högsta punkten befinner sig på cirka +40 meters höjd över havet. Ytan på sjön Finnträsk befinner sig på +21,7 meters höjd över havet. Jordmånen i planeringsområdet är berg och sandmorän. Vattendrag och vattenhushållning Detaljplaneområdet begränsas delvis av sjön Finnträsk. Finnträsk är en grund och långsmal cirka 76 hektar stor sjö vars vattenyta befinner sig +21,75 meter över havet. Sjöns vattennivå regleras med en damm, eftersom det tas vatten ur sjön som komplement till bevattning till golfbanan intill planområdet. I planeringsområdets mellersta del går ett rensat dike som samlar vatten från kärr- och skogsområden norr om Västerleden samt från vägrenarna. Dikets vattenkvalitet har varit dålig. (Sito Oy, 2012; Ramboll Finland Oy, 2014). Vattenkvaliteten i Finnträsk kontrolleras genom kommunens miljövårdsenhets försorg vartannat år. Breddningsarbeten på Västerleden och byggandet av kommunal teknik i Sarvvik har medfört försämringar av vattenkvaliteten. Vid den lokala boendeföreningens och NTM-centralens gemensamma provfiske 2016 konstaterades en försvagning av fiskbeståndet. Vattenkvalitetsundersökningen som återkommer vartannat år genomfördes senast Proven togs från det djupaste stället i sjöns norra del (djup 4 meter). Siktdjupet konstaterades vara 1 meter på vintern och 1,3 meter på sommaren. Syrehalten i vattnet nära botten konstaterades vara bra vid båda provtagningstillfällena, men halterna av näringsämnen och halten a-klorofyll som mättes på sommaren visade på en genomsnittlig eutrofieringsnivå. Utvecklingen av syre-, fosfor- och kvävehalterna visade inga tydliga tendenser under perioden

9 Naturvärden För den del av området som det görs en helt ny detaljplan för har det utarbetats flera naturutredningar och kompletteringar av dem under Utredningar har också gjorts separat för flygekorre och fladdermöss. Planområdets västra del gränsar till en ekologisk korridor med betydelse på landskapsnivå. Korridoren utgör en del av den ekologiska korridoren mellan grönområden i Porkala udde och mellersta delen av Kyrkslätt. Naturförhållanden på Sarvviks planändringsområde har utretts i samband med detaljplanläggningen av Sarvvik. Eftersom ändringarna riktas mot kvartersområden som redan planerats för byggande, har det inte varit nödvändigt att göra nya utredningar. Flygekorreutredningen är uppdaterad Utredningsområdet har utöver detaljplaneområdet omfattat områden väster om planen samt norr om Västerleden. Baserat på utredningen har flygekorre ingen påverkan på markanvändning på detaljplaneområdet. Objekt som är naturvårdsmässigt viktiga eller viktiga för naturens mångfald En stor del av området har inga särskilda naturvärden. I detaljplaneområdets mellersta och västra del finns objekt som är lokalt värdefulla för naturens mångfald: en ormbunkslund och en strandlund (figur 3 i bild 2), en medelnäringsrik lund (figur 3 i bild 3) samt en översvämningsskog (figur 3 i bild 4). Bild 3. Naturobjekt i planeringsområdets västra del (utredningsområdet är större än planläggningsområdet). Figur nummer 4 omfattar en lokalt värdefull översvämningsskog som är belägen inom planeringsområdet. Bild: Sito Oy, Fladdermöss På Finnträsks strandområden finns observationer av nordisk fladdermus och läderlappar. I planeringsområdets mellersta och västra del finns två för fladdermöss viktiga jakt- och födosökningsområden, som har ansetts tillhöra värdeklass II (klassificering enligt Finlands chiropterologiska förening). Områdena har inte direkt skydd av naturvårdslagen, men områdenas värde ska beaktas i markanvändning med stöd av EUROBATS-avtalet. Mellan jaktområdena finns ett annat viktigt område (värdeklass III) vid strandkanten. (Keiron Oy, 2012). 8

10 Bild 4. Viktiga födosökningsområden för fladdermöss (vertikala streckade linjer) och annat område som används av fladdermöss (grön horisontell streckning). Bild: Keiron Oy, Den byggda miljön Samhällsstruktur, befolkningsstruktur och utveckling Planeringsområdet utgör en del av Kyrkslätts viktigaste tillväxtzon som stöder sig på kustbanan och Västerleden. När det gäller kollektivtrafikens servicenivå har planeringsområdet ett av de bästa lägena i Kyrkslätt. På cirka två kilometers avstånd från planläggningsområdet finns Masaby regioncentrum. Öster om planeringsområdet byggs Sarvviks bostadsområde (delvis planändringsområde). På planeringsområdet finns idag två bostadsfastigheter. Kyrkslätt växer kraftigt. I slutet av 2016 finns det något över invånare i kommunen och prognosen enligt kommunens befolkningsplan för 2030 är cirka invånare (utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040). Kommunen förbereder sig även för en ännu större tillväxt. Befolkningen i Kyrkslätt präglas av det stora antalet barnfamiljer. I befolkningens åldersfördelning är andelarna personer under 20 år och mellan 30 och 40 år stora, men den proportionella andelen seniorer och ensamstående kommer att öka avsevärt under de närmaste decennierna. Detta innebär att antalet små hushåll ökar snabbt även i Kyrkslätt. Dessutom är andelen personer i de stora åldersklasserna som går i pension betydande. Service och arbetsplatser På planeringsområdet finns idag ingen service och inga arbetsplatser. Östra Kyrkslätts regioncentrum Masaby har ett bra utbud av närservice (avstånd cirka två kilometer från planeringsområdet). Avståndet till servicen i kommuncentrum är cirka 7,5 km och till Stensvik i Esbo cirka 5 km. I den östra delen av Sarvviks detaljplaneområde (delvis planändringsområde) har det anvisats en reservering för ett inlärningscenter (skola och daghem). I Ingvalsporten planeras ett område för regionala kommersiella tjänster. 9

11 Stads- och landskapsbilden Detaljplaneområdet är i huvudsak obebyggt. Planområdet västra del söder om Västerleden är skogigt till sin karaktär och sjön Finnträsk döljer sig i Västerledens riktning bakom skog. Sarvviksportens planskilda korsning fungerar som landmärke vid ankomst till området. Rekreation Detaljplaneområdets västra del används idag för rekreation, på området finns leder och stigar och där finns en inofficiell badplats. En stor del av området är dock utsatt för buller från Västerleden. Öster om detaljplaneområdet gränsar Sarfviks golfbana till planområdet. Trafik Fordonstrafik Sarvviksportens detaljplaneområde är lättillgängligt för fordonstrafiken. Den viktigaste infartsleden till Kyrkslätt, Västerleden, går norr om planeringsområdet och anslutning till området sker via den nya planskilda korsningen i Sarvviksporten. Sundsbergsvägen ansluter området till Masaby. Den genomsnittliga trafikmängden på Västerleden är cirka fordon per dygn vid planeringsområdet och på Sundsbergsvägen cirka fordon per dygn. Kollektivtrafik Sarvviksportens detaljplaneområde har ett fördelaktigt läge i förhållande till det redan befintliga utbudet av kollektivtrafikservice och räknas till de områden som är lättast att nå med kollektivtrafik i Kyrkslätt. I riktning mot Helsingfors samt Kyrkslätts kommuncentrum och Masaby finns det under högtrafik 5 6 avgångar/timme per riktning och totalt 56 avgångar per riktning under vardagstrafiken. Busstrafiken går idag längs Västerleden och Sarvviksallén. Från Helsingforshållet går bussarna via den planskilda korsningen i Sarvvik och vidare till kommuncentrum eller längs Sundsbergsvägen till Masaby. När Västmetron blir klar kommer områdets kollektivtrafik att vara en del av anslutningstrafiken till metron. Från Mattby metrostation går en daglig linje via korsningsområdet vid Sarvviks planskilda korsning till Masaby och Kyrkslätts kommuncentrum. Förbindelser för gång och cykling Söder om Västerleden går en parallell privat väg som i praktiken fungerar som en del av nätet av förbindelser för gång och cykling till Esbo och i riktning mot kommuncentrum. Även längs Sundsbergsvägen mot Masaby går en led för gång och cykling. Lederna utgör en del av det regionala cykelvägnätet. Bild 5. Trafiknätet kring planområdet. 10

12 Den byggda miljön På planläggningsområdet ligger två småhus. Byggnaderna är inte viktiga för sina kulturhistoriska eller arkitektoniska värden. Bild 6 och 7 Till vänster: på gårdsområdet i planområdets östra del finns två byggnader. Till höger: I anslutning till Sarvviks korsning finns ett småhus byggt på 1980-talet med stort omgivande gårdsområde. Kulturmiljö och fornminnen För Sarvviksporten har det genomförts en fornminnesinventering. Inga fasta fornminnen har hittats inom detaljplaneområdet. I detaljplaneområdets västra del hittades tre skyttegravsanläggningar från Porkalas arrendetid. (Mikroliitti Oy, 2013 ja 2015). Teknisk försörjning Söder om Västerleden går en transportvattenledning och ett transportavlopp samt Fortum Power and Heat Abp:s fjärrvärmeledning genom planområdet i öst-västlig riktning. I närheten av Sarvviks korsning finns också en nätstation (parkstation). Gatunätet inom området för detaljplanen för Sarvvik är färdigbyggt. Längs Sarvviksallén, omedelbart utanför planområdet, finns en regional ekopunkt i närheten av motorvägskorsningen. Miljöstörningar Utan bullerbekämpningsåtgärder kommer, enligt bullerprognos 2035 som upprättats i samband med planeringen, de tillåtna riktvärdena för områden som anvisas för rekreationsanvändning i Nylands landskapsplan och Kyrkslätts generalplan 2020 att överskridas på en stor del av detaljplaneområdet. (Ramboll Finland Oy, 2015). 11

13 Bild 8. Bullerkartor, prognos Den övre bilden beskriver medelljudnivån dagtid och den nedre medelljudnivån nattetid. Riktvärdet 55 db dagtid för bostadsområden överskrids från och med den gula zonen och riktvärdet 45 db nattetid från och med den klargröna färgzonen. Bild: (Ramboll Finland Oy, 2015) Markägande Planeringsområdets privata markägare är EKE-Rakennus Oy, SATO Oyj:s koncernbolag, Rantasarfvik Oy och Kirkkonummen Asunto Oy Ruusuranta. 2.3 Planeringsläget Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådet har fattat beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen som en del av markanvändnings- och byggnadslagen. Beslutet har varit i kraft sedan Målen bygger på 24 i markanvändnings- och bygglagen och deras uppgift är bl.a. att hjälpa till att uppnå markanvändnings- och bygglagens mål för planering, där de viktigaste är en god livsmiljö och hållbar utveckling. Dessutom är syftet med dem att säkerställa att omständigheter av nationellt intresse beaktas i landskapens och kommunernas planläggning samt i de statliga myndigheternas verksamhet. Av målen berörs Sarvviksportens detaljplan framför allt av fungerande samhällen och hållbara färdsätt, en sund och trygg livsmiljö samt en livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar Landskapsplaner Landskapsplanen för Nyland (fastställd av miljöministeriet 2006) gäller för området liksom Nylands 1:a etapplandskapsplan (fastställd i 2010), Nylands 2:a etapplandskapsplan (fastställd i oktober 2014) och Nylands 4:e etapplandskapsplan (trädde i kraft i slutet av 2017). Nylands 3:e etapplandskapsplan berör inte området. I de fastställda landskapsplanerna är planeringsområdets östra del anvisad som område för tätortsfunktioner. I planläggningsområdets västra kant och sida finns ett behov av en ekologisk korridor som utgör en del av en på landskapsnivå viktig ekologisk korridor mellan Porkala udde och mellersta delen av Kyrkslätt. Längs Västerleden går ett transportavlopp. I etapplandskapsplanerna 1 och 3 för Nyland har inga beteckningar anvisats på området. I etapplandskapsplan 4 för Nyland som trädde i kraft 2017 upphävdes beteckningen för rekreationsområde norr om Finnträsk och den nordostliga stranden av Finnträsk anvisades som område för tätortsfunktioner. 12

14 Bild 9. Utdrag ur en kombination av de gällande landskapsplanerna för Nyland. Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. Bild: Nylands förbund. Bild 10. Utdrag ur etapplandskapsplan 4 för Nyland (trädde i kraft 2017). Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. Bild: Nylands förbund Markanvändningsplan för Helsingforsregionen 2050 Markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 (MASU 2050) grundar sig på intentionsavtalet för markanvändning, boende och trafik där man avtalat om att upprätta en gemensam markanvändningsplan för Helsingforsregionen. Planen sammanjämkar utvecklingsprinciperna och lösningarna för områdes- och samhällsstrukturen samt trafiksystemet i regionen. Helsingforsregionens samarbetsmöte godkände Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och bostadsstrategi Kyrkslätts kommunalfullmäktige godkände planerna

15 I MASU 2050-arbetet har planeringsområdet anvisats både som förstahandsområde för utveckling i regionen och zon för kommunernas övriga utvecklingsområden Dessutom har det föreslagits att Västmetron ska förlängas till Kyrkslätt. - Regionens primära utvecklingszoner : förtäta och komplettera nuvarande struktur, särskilt bra område enligt MAL-kriterierna, det är motiverat att placera markanvändning i zonen under hela planeringsperioden, målet är att styra minst 80 procent av bostadsbyggandet i regionen till zonen till zonen anvisas i första hand bostadsproduktion till rimligt pris, regionala investeringar för att stöda en smidig och ansvarsfull rörlighet enligt trafiksystemplanen samt andra statliga stödformer enligt bostadsstrategin - Kommunernas övriga utvecklingsområden : utanför de regionala zonerna hamnar områden vars utveckling följer kommunernas nuvarande planer, ett bra område enligt kriterierna, målet är att en så stor del som möjligt av den bostadsproduktion som inte styrs till den zon som utvecklas i första hand, skulle styras till dessa områden (högst 20 procent av bostadsproduktionen i regionen), områdets utveckling får inte medföra betydande regionala investeringsbehov eller försvåra senare utveckling i regional skala. Bild 11. Utdrag ur markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. De zoner som ska utvecklas i första hand visas med mörkare brunt och övriga utvecklingsområden med ljusare brunt. Den violetta streckningen visar Västmetrons förlängning till Kyrkslätt Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 som gäller hela Kyrkslätts kommun godkändes i kommunalfullmäktige ( 73, upprättad av Pöyry Finland Oy). Utvecklingsbilden presenterar översiktligt och på principnivå den eftersträvade markanvändningen i kommunen och den utgör en strategisk plan innehållande kommunens utvecklingsmål. I utvecklingsbilden definieras: kommunens utvecklings- och tillväxtmål fram till 2040, tyngdpunkterna i tillväxten, tillväxtens fördelning mellan kommunens olika tätorter och delområden, tätorternas och de olika delområdenas profiler och karakteristiska drag. Utvecklingsbilden har inte rättsverkningar enligt markanvändnings- och bygglagen. I utvecklingsbilden är planeringsområdet en del av Kyrkslätts huvudtillväxtzon (kustbanans och Västerledens zon), som stöder sig på kustbanan och i framtiden också på Västmetron. Området 14

16 i västra Kyrkslätt har enligt utvecklingsbilden potential för invånare. Masaby utgör enligt utvecklingsbilden ett allt starkare lokalt centrum i östra Kyrkslätt och Sundsberg fungerar som närservicecentrum. Bild 12. Utdrag ur utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt Planeringsområdets läge har märkts ut med gult. Med en röd fylld cirkel markeras närservicecentret, med brun streckad linje ett område 800 m runt stationen för den kommande spårbundna trafiken, med brun horisontell linje tyngdpunkten för utveckling av markanvändning, med markeringen TP placeringen av service, med rosa streckad linje förbindelse för regional gång- och cykeltrafik och med grön streckad linje en viktig ekologisk korridor Generalplanen för Kyrkslätt 2020 Bild 13. Utdrag ur Kyrkslätts generalplan Planeringsområdet har ringats in med vitt. 15

17 Generalplanen för Kyrkslätt 2020 vann laga kraft I generalplanen är området mellan Finnträsk och Västerleden anvisat som frilufts- och strövområde (VR) samt som småhusdominerat bostadsområde (AP). Ett område för företagsverksamhet (PT) och ett bostadsområde dominerat av småhus (AP) gränsar till Sarvviksallén. På den nordostliga sidan av Sarvviks korsningsområde och detaljplaneområdet har det anvisats ett område för centrumfunktioner (C), där avsikten är att bygga Sundsbergs lokala centrum med närservice. Den i Kyrkslätts planläggningsprogram för programmerade starten av upprättande av en delgeneralplan för Sundsberg och Sarvvik har placerats i en sk. lägre väntekorg, vilket betyder att projektet schemaläggs till efter 2022 (kommunfullmäktige , 126) Delgeneralplan för Jorvas och Ingvalsby Markanvändningen i områdena väster om planläggningsområdet bestäms av delgeneralplanen för Jorvas och Ingvalsby. Detaljplanen för Sarvviksporten sträcker sig till en liten del till området för denna generalplan när det gäller södra kanten av Västerleden och där går en regionalt viktig ekologisk korridor (MY/eko) som ansluter till en ekologisk broförbindelse över Västerleden. Förbindelsen ska realiseras på ett sätt som säkerställer möjligheten för djuren att förflytta sig. I delgeneralplanen har också anvisats behov av vägförbindelser som ska utredas, från Ingvalsporten i riktning mot Sundsberg och från Ingvalsporten i riktning mot den nuvarande småhusbebyggelsen. Bild 14. Utdrag ur delgeneralplan för Jorvas och Ingvalsby Det behov av vägförbindelse parallellt med Västerleden som finns i planens östra del är en del av området för Sarvviksportens detaljplan. 16

18 2.3.7 Detaljplaner I planeringsområdets västra del finns ingen gällande detaljplan. I den östra delen omfattar planeringsområdet en del av Sarvviks detaljplan (som vunnit laga kraft ). Väster om planeringsområdet är Ingvalsportens detaljplan anhängig. Bild 15. Planeringsområdets koppling till gällande och anhängiggjorda detaljplaner i området Andra beslut, planer och utredningar som gäller detaljplaneområdet I anslutning till planläggningen har det bland annat gjorts en utredning av trafikbuller, en granskning av trafikens funktionalitet samt allmänna planer för vattenförsörjning och gator, en granskning av dagvattnets konsekvenser för vattenkvaliteten i Finnträsk samt en plan för hantering av dagvatten som utförts av Ramboll Finland Oy. 17

19 3. PLANERINGENS SKEDEN 3.1 Behovet av detaljplanering Sarvviksportens detaljplanering hör ihop med utveckling av östra Kyrkslätt med stöd i goda kollektivtrafikförbindelser. Planeringsområdet ingår i de områden där markanvändningen ska effektiviseras enligt utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 och Helsingforsregionens MASU 2050-plan. Området ansluter till Sarvviks bostadsområde som är under byggnad. Detaljplaneprojektet inleddes 2013 på initiativ av EKE-bolagen. Planläggningsprojektet är förenligt med det av kommunfullmäktige fastställda planläggningsprogrammet Senare har gränserna för det ursprungliga planläggningsprojektet justerats tre gånger och projektets namn har ändrats till Sarvviksportens detaljplan. I den senaste fasen utökades planläggningsområdet så att planläggningsområdet sträcker sig i väster ända till det nuvarande småhusområdet. 3.2 Deltagande och samarbete Berörda parter Berörda parter är planeringsområdets markägare, fastighetsägare, invånare och användare, föreningar som är verksamma i området och invånarna i närområdet samt olika myndigheter, vilkas verksamhetsområde planen gäller. Externa aktörer som avger utlåtanden: Nylands förbund NTM-centralen i Nyland Esbo stad Museiverket Västra Nylands landskapsmuseum Västra Nylands räddningsverk Esboregionens miljö- och hälsoskydd Helsingforsregionens trafik (HRT) Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Polisinrättningen i Västra Nyland Kyrkslätt Jaktvårdsförening Nylands viltvårdsdistrikt Caruna Esbo Ab Fortum Power and Heat Oy Elisa Oyj TeliaSonera Finland Oyj Anhängiggörande Kommunala myndigheter: Byggnadstillsynen Miljöskyddet Samhällstekniska väsendet Områdestjänsterna Kyrkslätts vatten Bildningsväsendet Kulturverket Idrottsväsendet Näringslivsenheten Vård och omsorg Namnkommittén Äldrerådet Handikapprådet Föreningar: Kyrkslätts Hembygdsförening rf Kyrkslätts miljöförening r.f. Kyrkslätts Natur och Miljö rf Kyrkslätts företagare rf Finnträskområdets väglag Invånarföreningarna i området Efter utökning av planläggningsområdet anhängiggjordes Sarvviksportens detaljplan på nytt efter att samhällstekniska nämnden godkänt projektets program för deltagande och bedömning ( , 50). Anhängiggörandet kungjordes på kommunens webbplats och i Västra Nyland och Kirkkonummen Sanomat Beslutsskeden, deltagande och samrådsförfaranden Inledning av detaljplanläggning Avtalet mellan Kyrkslätts kommun samt EKE-Rakennus Oy och Kirkkonummen Asunto Oy Ruusuranta om att inleda detaljplanering godkändes i kommunstyrelsen för beredning av Kurkiranta detaljplan. En uppdaterad version av avtalet godkändes efter att planens gränser och namnet ändrats till Sarvviksportens detaljplan. Sato Oyj har lämnat en ansökan om planändring till kommunstyrelsen i september När det gäller planändringsområdet inom Sarvviks detaljplan upprättades inget nytt avtal om att inleda planläggning eftersom avsikten är att organisera om byggrätten i den befintliga detaljplanen efter nya principer. 18

20 Det program för deltagande och bedömning som upprättades när planläggningsprojektet inleddes godkändes i samhällstekniska nämnden ( 60 Kurkiranta detaljplan). Efter detta ändrades projektets namn till Sarvviksportens detaljplan, vars uppdaterade program för deltagande och bedömning godkändes i samhällstekniska nämnden och (Sarvviksportens detaljplan). Det justerade programmet för deltagande och bedömning godkändes i samhällstekniska nämnden Enligt programmet för deltagande och bedömning har de berörda parterna bl.a. möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma planläggningslösningens konsekvenser och skriftligen eller muntligen uttala sina synpunkter. Om planläggningsarbetets olika skeden och om planer som läggs fram informeras på kommunens anslagstavla och webbsidor samt i kommunens officiella annonseringstidningar. Planeringsområdets invånare har även informerats om programmet för deltagande och bedömning per brev. Detaljplanen har beretts i samarbete med företrädare för Kyrkslätts kommun och de markägare i området som tagit initiativ till planläggningen samt med de konsulter som ansvarar för planeringen. Dessutom har planläggnings- och trafiksystemtjänsterna informerat bildningsväsendet om projektets framskridande. Tillsammans med dem har en servicenätutredning utarbetats under Utredningen gäller bland annat lokaliseringen av daghem, skolor och inlärningscentra i kommunens samhällsstruktur. Utkastfasen - granskning av alternativ För beredning i utkastfasen upprättades två markanvändningsalternativ. Avsikten med alternativen var att anpassa mängden och omfattningen av det bostadsbyggande som eftersträvas söder om Västerleden till den gällande generalplanen och Finnträsks landskaps- och naturvärden. Det ena alternativet baserades på markanvändning enligt den gällande generalplanen och det andra på en avvikande lösning där markanvändningen i området kring Sarvviks planskilda korsning effektiviserades tydligt. Placeringen av nytt bostadsbyggande på området förutsätter en avvikelse från generalplanen, men utvecklingen av stadsstrukturen kring den planskilda korsningen i Sarvvik följer målsättningarna i utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 och markanvändningsplanen för Helsingforsregionen I alternativet VE0 har Sarvviks gällande detaljplan föreslagits ändras i området kring Sarvviks planskilda korsning så att det i stället för småhusbyggande kan byggas flervåningshus i området. Alternativet gjorde det möjligt med nya invånare och lokalisering av ett nytt inlärningscenter till Sarvvik. Nytt byggande var inte placerat väster om korsningen. Inga förändringar skedde i Finnträsk-sjöns omgivningar och strandzonen var reserverad för allmän rekreationsanvändning. I alternativet VE1 granskades placering av ett bostadsområde dominerat av flervåningshus söder om Västerleden, öster och väster om den planskilda korsningen i Sarvvik. Målet var att fortsätta Sarvviks planlagda bostadsområde västerut till Finnträsk-sjöns strandlandskap samtidigt som möjligheterna till rekreationsanvändning av området förbättras. Alternativet möjliggjorde cirka nya invånare och Finnträsk-sjöns strandområde bevarades för allmän rekreationsanvändning. I närheten av Sarvviksportens planskilda korsning var ett kvarter reserverat för en bensineller trafikstation där det också skulle ha kunnat placeras en dagligvarubutik. Det sammanlagda invånarantalet i Sarvviks, Sarvviksbergets och Sarvviksportens detaljplaner ligger kring cirka invånare. Detta ansågs skapa förutsättningar för en närbutik i Sarvvik. I båda alternativen ändrades det småhusdominerade byggandet i den del av Sarvviks detaljplan som ändras till flervåningsbyggande och samtidigt effektiviserades markanvändningen i närheten av korsningen i Sarvvik. Genom planändringen skapades också förutsättningar för att bygga ett nytt inlärningscenter på Sarvviksområdet, eftersom det nuvarande skolkvarteret skulle ha utvidgats betydligt. Planändringen upprättades utan att ändra gränserna för nuvarande kvartersområden. Byggrätten för bostäder ökade något från detaljplanen som ändras, till cirka v-m2. Planutkasten behandlades av samhällstekniska nämnden Nämnden beslöt att bara ställa ut utkastet VE0 offentligt ( 86). Kommunstyrelsen tog samhällstekniska nämndens beslut för behandling med sin rätt till övertagande , eftersom den ansåg att samhällstekniska nämndens beslut står i strid med Kyrkslätts kommuns strategi och tidigare beslut. Kommunstyrelsen beslöt att återföra planutkastet till nämnden för ny beredning ( 407). 19

21 I ett arbetsmöte mellan Kyrkslätts kommun, NTM-centralen och Nylands förbund konstaterade NTM-centralen och Nylands förbund att det med den granskning av alternativ (VE0, VE1) som gjordes i samband med beredningen av planutkastet kan visas att det blir mera VLområde i det effektivare markanvändningsalternativet (VE1) än i alternativet enligt generalplanen (VE0). Dessutom konstaterades det att den områdesreservering för boende (AP) som i generalplanen anvisats i den mellersta delen av Finnträsk-sjöns norra strand kan flyttas till området för Sarvviksportens detaljplan, vilket skulle kunna kompensera för den beteckning för områdesreservering som saknas i generalplanen. I det fallet bör detaljplaneområdet utökas så att även generalplanens AP-områdesreservering som ska kompenseras ingår i detaljplan. Efter denna ändring är det inte längre nödvändigt att granska alternativ VE0 eller ställa ut det offentligt. Bild 16. VE0 ( ): området planeras i enlighet med gällande generalplan. Till den västra delen av planeringsområdet anvisas endast rekreationsanvändning. På ändringsområdet i Sarvviks detaljplan placeras byggande dominerat av flervåningshus cirka v-m 2 och ett nytt inlärningscenter v-m 2. Bild 17. VE1 ( ): området planeras som ett bostads- och rekreationsområde, där cirka v-m2 byggande dominerat av flervåningshus placeras. Lösningen avviker från den gällande generalplanen, men genomför målen i MASU 2050 och utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt På ändringsområdet i Sarvviks detaljplan placeras byggande dominerat av flervåningshus cirka v-m 2 och ett nytt inlärningscenter v-m 2. 20

22 Behandling av planutkastet och respons Planområdet utökades baserat på den erhållna responsen så att det utsträcktes ända till den östra kanten av detaljplanen för Ingvalsporten som är anhängig. Delgeneralplanens AP-område inkluderades också i detaljplanen så att den helhet som formas av rekreationsområden och områden som reserveras för byggande kan jämföras mellan förslaget till detaljplan och delgeneralplanen. Bild 18. Det framlagda planutkastet. Detaljplaneutkastet behandlades i Samhällstekniska nämnden som beslöt att lägga fram planen. Detaljplaneutkastet var framlagt Offentligt möte ordnades Om utkastet lämnades 23 utlåtanden och 3 synpunkter. Saker som betonades i utlåtanden och synpunkter var framför allt markanvändningens effekt på vattenkvaliteten i Finnträsk och viktiga ekologiska korridorer. Skyddsföreningen för Finnträsk framförde sin oro för hur byggandets volym skulle inverka på landskapsbilden vid Finnträsk. I responsen fästes också uppmärksamhet på detaljplanelösningens avvikelse från den gällande generalplanen. När det gäller konsekvensbeskrivningen fästes särskild uppmärksamhet i responsen på den centrala rollen för planeringen av vattenförsörjning och planen för dagvattenhantering vid planering av området. Planeringsarbetet under förslagsfasen fokuserades i stor utsträckning på att utarbeta och komplettera utredningar och planer för kommunalteknik med anknytning till detaljplanen samt när det gäller Sarvviksporten också utarbetande av en närmiljö- och byggsättsanvisning. De tydligaste ändringarna och kompletteringarna som gjorts i detaljplaneförslaget efter utkastfasen är följande: 1. Skyddsgrönområdet i planens västra del anvisades som EV/eko-område för att beakta den regionala ekologiska korridoren. 2. Baserat på planen för hantering av dagvatten preciserades beteckningarna för dagvattensystemet och fördröjningsbassängerna inom allmänna områden och bestämmelserna gällande hantering av dagvatten. 3. Tillägg av kvartersområde K som betjänar rekreationsanvändning och badstranden. 4. Det centrala rekreationsområdet mellan bostadskvarteren och stranden anvisades som park (VP). 5. Inkludering av anslutningsparkeringsområde i planen och utökning av det för att öka antalet bilplatser. 6. Beaktande av bullerskydd för byggnadernas fasader och gårdsområden baserat på den preciserade bullerutredningen. 21

23 Bild 19. Det framlagda planförslaget. Behandling av planförslaget och respons Förslaget till plan behandlades i Samhällstekniska nämnden och i kommunstyrelsen Detaljplaneförslaget var framlagt Om förslaget lämnades 24 utlåtanden och 3 synpunkter. De tydligaste ändringskraven framfördes i utlåtanden och anmärkningar från Finnträskin suojeluyhdistys och Kyrkslätts miljöförening. I responsen betonades att i första hand ska den gällande generalplanen följas vid detaljplanering. Andra frågor som tydligt förts fram var som i utkastfasen en oro för byggandets konsekvenser på Finnträsks landskap, naturvärden och närboende invånares livsmiljö. När det gäller mängden byggande föreslogs tydligt minskning. Avrinningsvatten från trafikstationen sågs som en särskild risk för sjöns vattenkvalitet. De tydligaste förändringarna och kompletteringarna i det justerade förslaget var: 1. När det gäller kvarteren i Sarvviksporten justering av planbestämmelserna gällande dagvattenhantering. För hantering av dagvatten utnyttjas utöver fördröjningslösningar på tomterna hanteringskonstruktioner som byggs på allmänna områden. 2. I kvarteren 2251, 2252 och 2231 anvisades en riktgivande tomtindelning. 3. Bostadskvarterens parkeringsplatser anvisades på LPA-kvartersområden i de västra bostadskvarteren. 4. Beteckningen för grönområdet som utsätts för trafikbuller ändrades från skyddsgrönområde (EV) till närrekreationsområde (VL/me), dör bullernivån överskrider rekommendationerna i Statsrådets principbeslut. Därmed kräver inte områdets huvudanvändningsområde byggande av bullerskydd, men verksamheter som är känsliga för buller får inte placeras på området. 5. Till planen fogades en bestämmelse om byggnaders lägsta golvnivå. Myndighetssamarbete Det har hållits två myndighetssamråd om detaljplaneringen i Nylands NTM-central, och Myndigheterna har informerats om att planläggningen inletts också genom att skicka programmet för deltagande och bedömning till dem för kännedom. Före det senaste programmet för deltagande och bedömning lämnades var myndighetsparterna väl medvetna om projektet, eftersom detaljplaneprojektet har behandlats i förhandlingar mellan planläggningsmyndigheterna i Kyrkslätts kommun, Nylands förbund och Nylands närings-, trafikoch miljöcentral , , , och

24 Efter framläggningen av planutkastet har planläggningsprojektet behandlats i förhandlingar mellan planläggningsmyndigheterna i Kyrkslätts kommun, Nylands förbund och Nylands närings-, trafik- och miljöcentral Dessutom har man kommit överens med Museiverket om arbetssätt när det gäller fornminnesutredningen på planändringsområdet för Sarvviks detaljplan. Kyrkslätts kommun har behandlat responsen från planförslaget tillsammans med NTM-centralen i Nyland Dessutom har man med NTM-centralen separat kommit överens om justering av gränsen för kvarteret med affärs- och servicestationsbyggnader (KLH). 23

25 4. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 4.1 Planeringslösningt Primära mål Riksomfattande mål för områdesanvändningen Målet fungerande samhällen och hållbara färdsätt förutsätter bl.a. att förutsättningar skapas för att utveckla närings- och företagsverksamhet samt för en sådan tillräcklig och mångsidig bostadsproduktion som befolkningsutvecklingen kräver. Målet en sund och trygg livsmiljö förutsätter för sin del att man förbereder sig på extremt väder och översvämningar samt på konsekvenserna av klimatförändringen. Nytt byggande placeras utanför områden med översvämningsrisk eller så hanteras översvämningsriskerna på annat sätt. Enligt målet en livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar ska bevarandet av områden och ekologiska korridorer som är värdefulla för naturens mångfald främjas samt att man ska sörja för att det finns tillräckligt med områden lämpade för rekreationsanvändning och kontinuiteten för nätverket av grönområden. Mål för andra markanvändningsplaner som gäller området I utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 hör området för Sarvviksportens detaljplan till tyngdpunktsområdet för utveckling och stöder sig på Sundsbergs lokalcentrum. I Kyrkslätts generalplan 2020 är den västra delen av Sarvviksportens detaljplaneområde mellan sjön Finnträsk och Västerleden anvisad som frilufts- och strövområde (VR) och till en del som småhusdominerat område samt den östra delen som ett område för företagsverksamhet (PT) och ett småhusdominerat område (AP). Markägarnas mål Områdets markägare har som mål att planlägga bostadsbyggande dominerat av flervåningshus på området. Byggverksamhet Områdets gynnsamma läge ur samhällsstrukturens och kollektivtrafikens synvinkel ger goda förutsättningar för att utveckla bostadsbyggande. Markanvändningen i Sarvviksportens detaljplan är gynnsamt placerad i förhållande till Sundsbergs lokalcentrum. Målsättningen med planen är att skapa ett trivsamt och högklassigt bostadsområde dominerat av flervåningshus i Finnträsks strandlandskap med hänsyn tagen till områdets landskaps- och naturvärden. I planeringen undersöktes hur stor mängd byggande som lämpar sig för området. Bostadsbyggandet hör starkt ihop med Sarvviks bostadsområde. Det mest effektiva bostadsbyggandet placeras i närheten av Sarvviks planskilda korsning. Kvarterens parkeringslösningar anpassas till boendemiljön på ett bra sätt och de är ekonomiskt genomförbara. Rekreations- och naturvärden I planförslaget beaktas områdets natur- och landskapsvärden. På området anvisas goda rekreationsområden och tillräckliga rekreationsförbindelser till andra områden. Områdets inofficiella badplats bevaras och ändras till officiell för kommuninvånarnas användning. Dagvatten från de nya kvartersområdena hanteras och leds till Finnträsk på ett sådant sätt att sjöns vattenkvalitet inte försämras i något skede. Trafik och kommunalteknik I planeringen av trafiknätet i planförslaget beaktas kopplingen mellan bostadsområdet på Finnträsks strandområde och bostadsområdet i Sarvvik. Genom planeringsområdet anvisas en snabb regional cykelled parallellt med Västerleden. Spridningen av bullerstörningar från trafiken till bostadsområdet hindras. I planeringen beaktas den befintliga kommunaltekniken liksom den som byggs. För den del av området som inte tidigare är planlagd utarbetas även allmänna planer för vattenförsörjningen samt för gatorna och parkeringen i området. 24