BESKRIVNING TILL DETALJPLANEUTKAST

Transkript

1 BESKRIVNING TILL DETALJPLANEUTKAST som gäller plankartan daterad 25 august 2016 Kommun Kyrkslätt Planens benämning Viltskogen detaljplan Med detaljplanen bildas kvarteren och till dem gränsande gatu-, väg-, rekreations- och skyddsgrönområden samt jord- och skogsbruksområden. Utarbetat av Arkkitehdit Anttila & Rusanen Oy Mikko Rusanen, Leena Holmila, Anhängiggörande Kungörelse 6 mars 2015 Behandling Program för deltagande och bedömning (PDB) Samhällstekniska nämnden / Detaljplaneutkast Samhällstekniska nämnden Detaljplaneförslag Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Godkännande av detaljplanen Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Projektnummer Ritningar Detaljplan, nr 3262 Illustration, nr 3263

2 BESKRIVNINGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING Planens innehåll Planläggningsprocessens skeden Genomförande av planen 4 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Planens syfte Beskrivning av planeringsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljö Den byggda miljön Markägande Planeringsläget Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskapsplan Markanvändningsplan för Helsingforsregionen (MASU 2050) Utvecklingsbilden för Kyrkslätt Generalplanen för Kyrkslätt Detaljplaner Andra beslut, planer och utredningar som gäller detaljplaneområdet PLANERINGENS SKEDEN Behovet av detaljplanering Deltagande och samarbete Berörda parter Anhängiggörande Beslutsskeden, deltagande och samrådsförfaranden Myndighetssamarbete BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Planeringslösningt Primära mål Mål som preciserats under planeringsprocessen Detaljplanens innehåll Dimensionering Planutkastets konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för naturmiljön Konsekvenser för människors levnadsförhållanden Effekter på ekonomin Störande faktorer i miljön Planbeteckningar och planbestämmelser Namngivning GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Planer som styr genomförandet av detaljplanen Tomtindelning Tidsplanering av genomförandet 22 2

3 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL PLANBESKRIVNINGEN: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Blankett för uppföljning av detaljplanen Detaljplanekarta och planbestämmelser Illustration Allmän plan för gator Plan för hantering av dagvatten FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL PLANEN: - Program för deltagande och bedömning - Naturutredningar: Flygekorreutredning, Sundsberg Kyrkslätt (Sito Oy, 2016) Flygekorreutredning, Sarvviksporten, pm (Ramboll Finland Oy, 2015) Sarvviksportens detaljplaneområde, Kyrkslätt, naturutredning (Ramboll Finland Oy, 2014) - Inventeringar av fornlämningar: Fornlämningsinventering i den norra delen av Kurkiranta detaljplaneområde (Mikroliitti Oy, 2015) - Bullerutredning (Ramboll Finland Oy, 2015) - Sarvviksportens detaljplan, konsekvenserna av dagvatten för vattenkvaliteten i Finnträsk (Ramboll Finland Oy, 2015) - Granskning av trafikens funktionalitet i Sarvviksporten (Ramboll Finland Oy, 2015) FÖRTECKNING ÖVER ANDRA HANDLINGAR, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SOM GÄLLER PLANEN: - Markanvändningsplan för Helsingforsregionen MASU 2050 (2015) - Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2050 (Pöyry Finland Oy, 2014) - Helsingforsregionens MBT-intentionsavtal (2012) - Den gemensamma utvecklingsbilden för KUUMA-kommunerna (2012) - Projektet för småhusboende av hög kvalitet inom KUUMA-kommunerna (2012) - Ekonomisk utredning av Jorvas och Ingvalsby delgeneralplan (2012) - Model 2020 liikenteen ja maankäytön visio, Sundsberg (Sito, 2011) - Utredning av Kyrkslätts servicenät 2025 (2011) - Kyrkslätts linjenätsplan (2011) - Nya trafikarrangemang för Stamväg 51 ( ) - Kyrkslätts kommun- och servicestrategi (Kyrkslätts kommun, 2006) - Uppföljningsrapporter över Finnträsks vattenkvalitet 3

4 1. SAMMANFATTNING 1.1 Planens innehåll Planeringsområdet är beläget i östra Kyrkslätt väster om Sarvviks korsning och Sundsbergsvägen. Området ska i väster ansluta till koncentrationen av kommersiell service som detaljplaneras i Ingvalsporten. Detaljplaneområdet är cirka 59,6 hektar stort. Det finns ingen gällande detaljplan på området och det är numera obebyggt, även om landskapet i planeringsområdet har formats i stor utsträckning i samband med utvidgningen av Västerleden. Planläggningen av området utgör en del av utvecklingen av Sundsberg-Sarvviks kommande lokalcentrum. I markanvändningsplanen MASU 2050 (godkänd av Kyrkslätts kommunfullmäktige ) hör planläggningsområdet till de områden som ska utvecklas. Planförslaget möjliggör ett nytt arbetsplatsområde norr om Västerleden, vilket skulle stärka Kyrkslätts självförsörjning på arbetsplatser och förtäta stadsstrukturen längs Västerleden. Sammanlagt har det föreslagits cirka v-m² arbetsplatsbyggande. Avsikten är att rikta arbetsplatsbyggandet till småföretag. I dimensioneringen av trafiknätet förbereder man sig för den ökning av trafikvolymen som arbetsplatsbyggande enligt planen medför. I dimensioneringen av gatunätet har man också strävat efter att bereda sig på realiseringen av Sundsbergs kommande lokalcentrum. Dagvattnet från arbetsplatsområdet leds i huvudsak till Finnträsk. Särskild uppmärksamhet riktas på hantering av och kvalitet för dagvatten: en förutsättning för att genomföra ny markanvändning är att vattenkvaliteten i Finnträsk inte försämras. Markanvändningslösningarna beaktar rekreationsförbindelser och ekologiska korridorer i den omgivande stadsstrukturen samt områdets naturvärden. 1.2 Planläggningsprocessens skeden Ett uppdaterat avtal om att inleda planeringen under namnet detaljplan för Sarvviksporten godkändes i kommunstyrelsen Programmet för deltagande och bedömning för Sarvviksportens detaljplan godkändes i samhällstekniska nämnden och detaljplanen anhängiggjordes Under planeringsarbetet beslöts att skilja arbetsplatsområdet från Sarvviksportens detaljplan till en egen plan och ge planen benämningen Västerledens arbetsplatsområde. Programmet för deltagande och bedömning för Västerledens arbetsplatsområde godkändes i samhällstekniska nämnden Under planutkastets beredningsfas beslöts att ändra detaljplanens namn till Viltskogens detaljplan. Namnkommittén föreslog i sitt möte att planprojektet som anhängiggjorts under namnet Västerledens arbetsplatsområde benämns Viltmossen (Riistasuo). Planläggnings- och trafiksystemtjänster anser dock att en bättre benämning på detaljplanen är Viltskogen (Riistametsä) som används som namn på detaljplaneprojektet från och med planutkastet. 1.3 Genomförande av planen Målsättningen för den markägare som tagit initiativ till planläggningen är att påbörja byggandet så fort som detaljplanen är fastställd. I kvarteren för verksamhetslokaler är avsikten att bygga flexibla lokaler för småföretag. Byggandet av dessa uppskattas pågå under cirka 10 år från det att genomförandet påbörjas. Allt byggande förutsätter att gatu- och kommunalteknik byggs i första skedet. 4

5 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN 2.1 Planens syfte Målet med detaljplanen är att skapa arbetsplatsbyggande norr om Västerleden. Byggandet utgör en del av Sundsberg-Sarvviks kommande lokalcentrum. I planen beaktas ekologiska korridorer och rekreationsförbindelser från planområdet till större friluftsområden samt områdets natur och dess landskapsmässiga värden. Målet är dessutom att bygga en parallellväg till Västerleden och ansluta arbetsplatsbyggandet till den planerade kommersiella servicen i Ingvalsporten. Området ingår i utvecklingsområdet i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen MASU 2050 och hör till området för effektivare markanvändning i Sundsberg-Sarvviks närservicecentrum i utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt I Kyrkslätts generalplan 2020 är den norra delen av Västerleden anvisad som ett område för företagsverksamhet. Planförslaget ger möjlighet att bygga cirka v-m 2 lokaler. Genomförandet av planen förutsätter byggande av ett nytt gatunät och ny kommunalteknik. 2.2 Beskrivning av planeringsområdet Allmän beskrivning av området Planeringsområdet ligger i den östra delen av Kyrkslätt norr om Västerleden, cirka två kilometer från Masaby tätortscentrum. Området ligger trafikmässigt sett gynnsamt nära Sarvviks planskilda korsning och kan nås bra med kollektivtrafik. Planeringsområdet är idag obebyggt. Planeringsområdets gräns i öster är Sundsbergsvägen och i väster Ingvalsportens område med kommersiell service som är under planering. I söder utgörs planeringsområdets gräns av Västerleden, i norr gränsar planeringsområdet till ett jord- och skogsbruksområde. Planområdets areal är ca 59,6 hektar. Bild 1. Planområdets läge. Planeringsområdet har markerats med rött. 5

6 2.2.2 Naturmiljö Landskapsstruktur och landskapsbild Detaljplaneområdet består av obebyggd skogsbruksmark. Området är beläget på en skogsbeklädd höjd och omfattar blandskog i naturtillstånd, gallrad ekonomiskog samt Stormossens mossområde och flera mindre mossar. En stor del av skogsarealen speciellt i närheten av Västerleden är avverkad i närtid och de avverkade områdena har växt upp igen. På den norra sidan finns också stora sidotippar som har förändrat det ursprungliga landskapet betydligt. Terrängformer och jordmån Terrängformerna i området varierar mellan höjdnivåerna cirka +24 och +34, i öster finns sandmorän- och bergsområden och i väster torvmarker, det vill säga Stormossens mossområde. En betydande del av de ursprungliga mossområdeshelheterna har fyllts med tippmassor. I närheten av Västerleden finns lerjordar. Bild 2. Jordmånskarta, planeringsområdet avgränsat med svart streckad linje. Med rött visas hällmarker, med gult sandmoränjordar, med blått lerjordar och med grått torvmarker. Områden med fyllnadsmassor visas med streckning. Sidotippar avgränsas med violett streck. Figurens jordmånskarta: GTK, Lantmäteriverket Vattendrag och vattenhushållning Inom planläggningsområdet finns Stormossens mosse, av vilken den största delen har hamnat under tippområden. Av den ursprungliga 20 hektar stora mossen finns dess västligaste delar kvar, cirka 5 hektar. På grund av tippning och dikning har mossens vattenhållningsförmåga minskat väsentligt, vilket har påverkat det kvarvarande mossområdets vattenhushållning. (Ramboll Finland Oy, 2014). Från planläggningsområdets moss- och skogsområden samt från vägarna leds vatten genom ett rensat dike till sjön Finnträsk söder om området. Naturvärden På området har flera naturutredningar genomförts. Ekologiska korridorer I planeringsområdets västra del, i huvudsak utanför detaljplaneområdet, går en på landskapsnivå viktig ekologisk korridor vars bevarande bör tryggas. Vid Västerleden går den ekologiska korridoren via en byggd ekodukt. (Ramboll Finland Oy, 2014). Objekt som är naturvårdsmässigt viktiga eller viktiga för naturens mångfald På planläggningsområdet finns ört- och hökärr som räknas till särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 i skogslagen. Dessutom finns det på området skogs- och mossobjekt som uppfyller klasserna I och II i METSO-programmet samt skogs- och kärrobjekt som är viktiga på landskapsnivå. (Sito Oy, 2012; Ramboll Finland Oy, 2014). 6

7 Flygekorrar I fältinventeringen våren 2015 gjordes inga observationer av flygekorrar. (Ramboll Finland Oy, pm, 2015). Enligt den flygekorrutredning som gjordes våren 2016 är planläggningsområdet olämplig miljö för flygekorre, förbindelserna är begränsade och inga observationer gjordes på området. (Sito Oy, 2016). Bild 3. Planområdets naturobjekt. Bild: (Ramboll Finland Oy, 2014). 7

8 2.2.3 Den byggda miljön Samhällsstruktur, befolkningsstruktur och utveckling Planeringsområdet utgör en del av Kyrkslätts viktigaste tillväxtzon som stöder sig på kustbanan och Västerleden. Med tanke på kollektivtrafikens servicenivå är planeringsområdet fördelaktigt beläget. På cirka två kilometers avstånd från planläggningsområdet finns Masaby regioncentrum och Sundsbergs bostadsområde. Öster om planeringsområdet, söder om Västerleden byggs Sarvviks bostadsområde. Kyrkslätt växer kraftigt. I början av 2014 hade kommunen cirka invånare, och prognosen för 2030 är cirka invånare. Kommunen förbereder sig även för en ännu större tillväxt. Befolkningen i Kyrkslätt präglas av det stora antalet barnfamiljer. I befolkningens åldersfördelning är andelarna personer under 20 år och mellan 30 och 40 år stora, men den proportionella andelen seniorer och ensamstående kommer att öka avsevärt under de närmaste decennierna. Detta innebär att antalet små hushåll ökar snabbt även i Kyrkslätt. Dessutom är andelen personer i de stora åldersklasserna som går i pension betydande. Service och arbetsplatser På planeringsområdet finns idag ingen service och inga arbetsplatser. I östra Kyrkslätts regioncentrum Masaby på cirka 2 km avstånd finns ett gott utbud av närservice, dessutom finns viss närservice på Sundsbergs bostadsområde. Avståndet till servicen i kommuncentrum är cirka 7,5 km och till Stensvik i Esbo cirka 5 km. Väster om detaljplaneområdet inom Sarvviks detaljplaneområde har det anvisats reserveringar för skola och daghem. I Ingvalsporten planeras ett område för regionala kommersiella tjänster. Stadsbild Detaljplaneområdet är obebyggt och områdets utseende präglas starkt av det avverkade jordoch skogsbrukslandskapet. Den nya planskilda korsningen vid Sarvvik fungerar som landmärke vid ankomst till området. Rekreation Området arrenderas för närvarande till ett jaktsällskap. För annan rekreationsanvändning har inte området i sitt nuvarande skick någon betydelse, terrängen är till största delen svårforcerad. Trafik Fordonstrafik Detaljplaneområdet är lättillgängligt för fordonstrafiken. Den viktigaste infartsleden till Kyrkslätt, Västerleden, går längs planeringsområdets södra kant och anslutning till området sker via den nya planskilda korsningen i Sarvvik. Sundsbergsvägen som går längs planområdets nordostkant ansluter planeringsområdet till Masaby. Den genomsnittliga trafikmängden på Västerleden är cirka fordon per dygn och på Sundsbergsvägen cirka fordon per dygn. Kollektivtrafik Detaljplaneområdet har ett fördelaktigt läge i förhållande till det redan befintliga utbudet av kollektivtrafikservice och räknas till de områden som är lätta att nå med kollektivtrafik i Kyrkslätt. I riktning mot såväl Helsingfors som Masaby finns det under högtrafik 5 6 avgångar per timme per riktning och totalt 56 avgångar per riktning under vardagstrafiken. Busstrafiken går i dag längs Västerleden och längs Sarvviksallén via Sarvviks planskilda korsning och vidare längs Sundsbergsvägen mot järnvägsstationen i Masaby. När Västmetron blir klar kommer områdets kollektivtrafik att vara en del av anslutningstrafiken till metron. Från Mattby metrostation går en daglig linje via korsningsområdet vid Sarvviks planskilda korsning till Masaby och Kyrkslätts kommuncentrum. Förbindelser för gång och cykling Söder om Västerleden, parallellt med motorvägen går en privat väg som i praktiken fungerar som en del av nätet av förbindelser för gång och cykling till Esbo och i riktning mot kommuncentrum. Även längs Sundsbergsvägen mot Masaby går en led för gång och cykling. Lederna utgör en del av det regionala cykelvägnätet. 8

9 Byggd kulturmiljö och fornminnen På detaljplaneområdet har det inte hittats fasta fornlämningar eller andra lämningar som är att betrakta som skyddsvärda. På området finns en cirka 370 meter lång löpgrav i dåligt skick. Den är förmodligen byggd under Porkalas arrendetid. (Mikroliitti Oy, 2015). Teknisk försörjning Inom planläggningsområdet finns inga konstruktioner som hör ihop med teknisk försörjning. Miljöstörningar Utan bullerbekämpningsåtgärder kommer, enligt bullerprognos 2035 som upprättats i samband med planeringen, de tillåtna riktvärdena för områden som är avsedda för rekreationsanvändning att överskridas på en stor del av detaljplaneområdet. (Ramboll Finland Oy, 2015). Bild 4. Bullerkartor, prognos Den övre bilden beskriver medelljudnivån dagtid och den nedre medelljudnivån nattetid. Bild: (Ramboll Finland Oy, 2015) Markägande Planeringsområdets privata markägare är EKE-Rakennus Oy. Västerleden och Sundsbergsvägen ägs och sköts av NTM-centralen i Nyland. 9

10 2.3 Planeringsläget Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådet har fattat beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen som en del av markanvändnings- och byggnadslagen. Beslutet har varit i kraft sedan Målen bygger på 24 i markanvändnings- och bygglagen och de hjälper till att genom planering uppnå en god livsmiljö och hållbar utveckling i detaljplaneområdet. Syftet med målen är att skapa områdesanvändningsmässiga förutsättningar för genomförande av riksomfattande projekt. Av målen gäller särskilt följande helheter detaljplanen för Viltskogen detaljplan: fungerande regionstruktur, enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön, kultur- och naturarvet, rekreationsanvändning och naturresurserna. Detaljplanen genomför också uppdaterade mål för områdesanvändning ( ), enligt vilka Helsingforsregionen, landskapscentra och nätverket av centralorter på landsbygden utvecklas som en stomme för en fungerande regionstruktur. Dessutom omfattas detaljplanen av de särskilda målen för Helsingforsregionen, enligt vilka planering av markanvändning ska lokaliseras till områden som betjänas av kollektivtrafik och kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar ska förbättras. Tillräckliga områden ska reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister och deras kontinuitet ska främjas. I planeringen beaktas tillräckligt vidsträckta och attraktiva områden som lämpar sig för rekreationsanvändning och kontinuiteten av nätverket av grönområden som förenar dem Landskapsplan Landskapsplanen för Nyland (fastställd av miljöministeriet 2006) är i kraft på området liksom Nylands 2:a etapplandskapsplan (fastställd i oktober 2014). I de fastställda landskapsplanerna är planeringsområdet anvisat som område för tätortsfunktioner. Väster om planeringsområdet finns en ekologisk korridor. I etapplandskapsplanerna 1 och 3 har inga beteckningar anvisats på området. Nylands 4:e etapplandskapsplan är under beredning (maj 2016) och den behandlar följande teman: näringsliv och innovationsverksamhet, logistik, vindkraft, ekologisk struktur och kulturmiljöer. Förslaget till den fjärde etapplandskapsplanen var på remiss i slutet av 2015 och början av I förslaget har inga beteckningar anvisats på planeringsområdet. Bild 5. Utdrag ur en kombination av de gällande landskapsplanerna för Nyland. Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. Bild: Nylands förbund. 10

11 Bild 6. Utdrag ur utkastet till den fjärde etapplandskapsplanen. Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. Bild: Nylands förbund Markanvändningsplan för Helsingforsregionen (MASU 2050) Markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 (MASU 2050) grundar sig på intentionsavtalet för markanvändning, boende och trafik där man avtalat om att upprätta en gemensam markanvändningsplan för Helsingforsregionen. Planen sammanjämkar utvecklingsprinciperna och lösningarna för områdes- och samhällsstrukturen samt trafiksystemet i regionen. Helsingforsregionens samarbetsmöte godkände MASU 2050-planen för sin del och Kyrkslätts kommunfullmäktige godkände planen I MASU 2050-arbetet har planeringsområdet anvisats som zon för kommunernas övriga utvecklingsområden Regionens primära utvecklingszoner : förtäta och komplettera nuvarande struktur, särskilt bra område enligt MAL-kriterierna, det är motiverat att placera markanvändning i zonen under hela planeringsperioden, målet är att styra minst 80 procent av bostadsbyggandet i regionen till zonen till zonen anvisas i första hand bostadsproduktion till rimligt pris, regionala investeringar för att stöda en smidig och ansvarsfull rörlighet enligt trafiksystemplanen samt andra statliga stödformer enligt bostadsstrategin - Kommunernas övriga utvecklingsområden : utanför de regionala zonerna hamnar områden vars utveckling följer kommunernas nuvarande planer, ett bra område enligt kriterierna, målet är att en så stor del som möjligt av den bostadsproduktion som inte styrs till den zon som utvecklas i första hand, skulle styras till dessa områden (högst 20 procent av bostadsproduktionen i regionen), områdets utveckling får inte medföra betydande regionala investeringsbehov eller försvåra senare utveckling i regional skala. 11

12 Bild 7. Utdrag ur MASU 2050-planen. Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. De zoner som ska utvecklas i första hand visas med mörkare brunt och övriga utvecklingsområden med ljusare brunt. Den violetta streckningen visar Västmetrons förlängning till Kyrkslätt Utvecklingsbilden för Kyrkslätt 2040 Utvecklingsbilden för hela Kyrkslätts kommun godkändes i kommunfullmäktige (upprättad av Pöyry Finland Oy). Utvecklingsbilden för markanvändningen presenterar översiktligt och på principnivå den eftersträvade markanvändningen i kommunen, utvecklingsbilden utgör en strategisk plan innehållande kommunens utvecklingsmål. I utvecklingsbilden definieras: kommunens utvecklings- och tillväxtmål fram till 2040, tyngdpunkterna i tillväxten, tillväxtens fördelning mellan kommunens olika tätorter och delområden, tätorternas och de olika delområdenas profiler och karakteristiska drag. Utvecklingsbilden har inte rättsverkningar enligt markanvändnings- och bygglagen. I utvecklingsbilden är planeringsområdet en del av Kyrkslätts huvudtillväxtzon (kustbanans och Västerledens zon), som stöder sig på kustbanan och i framtiden också på Västmetron. Området Sundsberg-Sarvvik har enligt utvecklingsbilden en potential för invånare. Masaby utgör enligt utvecklingsbilen ett allt starkare lokalt centrum i östra Kyrkslätt och Sundsberg fungerar som närservicecentrum. 12

13 Bild 8. Utdrag ur Kyrkslätts utvecklingsbild Planeringsområdets läge har markerats med rött. Med en röd fylld cirkel markeras närservicecentret, med brun streckad linje ett område 800 m runt stationen för den kommande spårbundna trafiken, med brun horisontell linje tyngdpunkten för utveckling av markanvändning, med markeringen TP placeringen av service, med rosa streckad linje förbindelse för regional gång- och cykeltrafik och med grön streckad linje en viktig ekologisk korridor Generalplanen för Kyrkslätt 2020 Generalplanen för Kyrkslätt 2020 vann laga kraft I generalplanen är planeringsområdets norra del anvisat som område med företagsverksamhet (PT) samt jord- och skogsbruksområde med behov av att styra friluftslivet och/eller miljövärden (MU). Dessutom har det i generalplanen anvisats en ny, regional huvudled parallellt med Västerleden. På den nordostliga sidan av Sarvviks korsningsområde har det anvisats ett område för centrumfunktioner. Bild 11. Utdrag ur Kyrkslätts generalplan Planeringsområdet har ringats in med vitt. 13

14 2.3.6 Detaljplaner Det finns ingen gällande detaljplan för planeringsområdet. Detaljplaneområdet gränsar i väster till Ingvalsportens anhängiga detaljplan (utkastet har varit framlagt offentligt ). Bild 12. Planeringsområdets koppling till gällande och anhängiggjorda detaljplaner i området Andra beslut, planer och utredningar som gäller detaljplaneområdet I anslutning till planläggningen görs bland annat granskningar av trafikens funktionalitet samt allmänna planer för gator, en granskning av dagvattnets konsekvenser för vattenkvaliteten i Finnträsk samt en plan för hantering av dagvatten som utförs av Ramboll Finland Oy. Utredningarna finns som bilagor till planen. 14

15 3. PLANERINGENS SKEDEN 3.1 Behovet av detaljplanering Detaljplaneringen av Viltskogen detaljplan hör ihop med utveckling av östra Kyrkslätt med stöd i goda kollektivtrafikförbindelser. Planeringsområdet ingår i Kyrkslätts utvecklingsbild 2014 och Helsingforsregionens MASU-2050-plan. Området ansluter till det planerade affärsområdet i Ingvalsporten som är under planering. Detaljplaneprojektet inleddes 2014 på initiativ av områdets huvudsakliga markägare. Planläggningsprojektet är förenligt med det av kommunfullmäktige fastställda planläggningsprogrammet Deltagande och samarbete Berörda parter Berörda parter är planeringsområdets markägare, fastighetsägare, invånare och användare, föreningar som är verksamma i området och invånarna i närområdet samt olika myndigheter, vilkas verksamhetsområde planen gäller. Externa aktörer som avger utlåtanden: Esbo stad Samkommunen HRM Helsingforsregionens miljötjänster Samkommunen HRT Helsingforsregionens trafik NTM-centralen i Nyland Nylands förbund Esboregionens miljöhälsa Museiverket Polisinrättningen i Västra Nyland Västra Nylands räddningsverk Västra Nylands landskapsmuseum Kyrkslätt Jaktvårdsförening Nylands viltvårdsdistrikt Caruna Espoo Oy Fortum Power and Heat Oy Elisa Oyj TeliaSonera Finland Oyj DNA Oy Anhängiggörande Kommunala myndigheter: Byggnadsinspektionen Miljöskyddet Kommunalteknik-/investeringstjänster Områdestjänsterna Vattenförsörjningsverket Bildningsväsendet Kulturverket Idrottsväsendet Näringslivsenheten Vård och omsorg Handikapprådet Äldrerådet Namnkommittén Föreningar: Kyrkslätts Småfastighetsförening rf Kyrkslätts Hembygdsförening rf Mellersta Kyrkslätts ungdomsförening rf Kirkkonummen ympäristöyhdistys ry Kyrkslätts Natur och Miljö rf Kyrkslätts företagare rf Nylands Svenska producentförbund, Kyrkslätts lokalavdelning Finnträskområdets väglag Boendeföreningar i närområdet Anhängiggörandet av detaljplanen kungjordes under benämningen Sarvviksportens detaljplan på kommunens webbplats samt i Västra Nyland och Kirkkonummen Sanomat Beslutsskeden, deltagande och samrådsförfaranden Avtalet med EKE Oy om att inleda detaljplaneringen godkändes i kommunstyrelsen under namnet Sarvviksportens detaljplan. Programmet för deltagande och bedömning till det ursprungliga detaljplaneprojektet godkändes i samhällstekniska nämnden (Sarvviksportens detaljplan) och den uppdaterade versionen (Västerledens arbetsplatsområde). Enligt den har de berörda parterna bl.a. möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma planläggningslösningens konsekvenser och skriftligen eller muntligen uttala sina synpunkter. Om planläggningsarbetets olika skeden och om planer som läggs fram informeras på kommunens anslagstavla och webbsidor samt i kommunens officiella annonseringstidningar. Närområdets invånare har även informerats om programmet för deltagande och bedömning per brev. 15

16 Detaljplanen har beretts i samarbete med företrädare för Kyrkslätts kommun, de aktörer som tagit initiativ till planläggningen och med de konsulter som ansvarar för planeringen Myndighetssamarbete Myndigheterna har informerats om att planläggningen inletts genom att skicka programmet för deltagande och bedömning till dem samt genom att ordna ett myndighetssamråd Dessutom har detaljplaneprojektet behandlats i överläggningar mellan Kyrkslätts kommun och planläggningsmyndigheterna vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland , och

17 4. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 4.1 Planeringslösningt Primära mål Riksomfattande mål för områdesanvändningen De speciella omständigheterna i Helsingforsregionen förutsätter kompletteringsbyggande av den befintliga samhällsstrukturen genom att nya bostäder, arbetsplatser och service placeras på platser som är fördelaktiga bl.a. med tanke på tillgången till kollektivtrafik. Mål för andra markanvändningsplaner som gäller området I utvecklingsbilden för Kyrkslätt hör planläggningsområdet till tyngdpunktsområdet för utveckling och stöder sig på Sundsberg-Sarvviks närservicecentrum, som enligt utvecklingsbilden har potential för invånare. I Kyrkslätts generalplan 2020 är planläggningsområdet anvisat som ett område för företagsverksamhet. Byggverksamhet Områdets gynnsamma läge ur samhällsstrukturens och kollektivtrafikens synvinkel ger goda förutsättningar för att utveckla bostadsbyggande och arbetsplatsbyggande. Markanvändningen blir gynnsamt placerad i förhållande till Sundsberg-Sarvviks lokalcentrum. Planeringsområdet utvecklas som arbetsplatsområde. Rekreations- och naturvärden Den på landskapsnivå viktiga ekologiska korridoren som går i planeringsområdets västra del bevaras. I planerna beaktas områdets natur- och landskapsvärden. På området anvisas tillräckliga ekologiska förbindelser ut från området. Dagvatten från de nya kvartersområdena ska hanteras och ledas så till Finnträsk att sjöns vattenkvalitet inte försämras. Trafik och kommunalteknik Vid planering av trafiknätet beaktas anslutningen till Ingvalsportens kommande affärscentrum. På området anvisas en regional parallellgata till Västerleden enligt generalplanen och dess anslutning till Ingvalsportens område via en gatuförbindelse över Västerleden undersöks. I anslutning till detaljplanen utarbetas även allmänna planer för vattenförsörjningen samt för gatorna och parkering i området Mål som preciserats under planeringsprocessen Markanvändningsplan för Helsingforsregionen (MASU 2050) Under planläggningsprocessen har det för Helsingforsregionen upprättats en gemensam markanvändningsplan som sammanjämkar utvecklingsprinciperna och lösningarna för områdes- och samhällsstrukturen samt trafiksystemet i regionen. I MASU 2050 utgör planläggningsområdets närområden primär regional utvecklingszon dit i huvudsak förtätning av bostadsbyggande och investeringar i kollektivtrafik riktas. Planeringsområdet utgör i huvudsak utvecklingsområde där man agerar enligt kommunernas egna planer. Markanvändning Under detaljplanearbetet beslöts det att ändra planens avgränsning. Viltskogens arbetsplatsområde och Sarvviksportens bostadsområde separerades till egna detaljplaneområden. Korsningsområdet vid Sarvviks planskilda korsning uteslöts ur detaljplanen, eftersom markanvändningen där avgörs mera naturligt i anslutning till detaljplanearbetet med Sundsberg-Sarvviks delgeneralplan, som är avsedd att påbörjas de närmaste åren. Området norr om Västerleden planeras som arbetsplatsområde i enlighet med den gällande generalplanen. 17

18 Trafik och kommunalteknik Vid dimensionering av gatunät och korsningar förbereder man sig på trafikmängder enligt markanvändningsmålen för Sundsberg-Sarvviks lokalcentrum. I planen reserveras en möjlighet att ansluta markanvändningen på Finnträsk-sidan med en gång- och cykelförbindelse över Västerleden till parallellgatan. För att klargöra konsekvenserna för trafiknätet gjordes en funktionalitetsgranskning där funktionaliteten fram till 2040 för korsningsområdena kring Sarvviksporten och Ingvalsporten granskades med hänsyn tagen till målet för markanvändningen i Sundsberg-Sarvviks närservicecentrum. 4.2 Detaljplanens innehåll Bild 13. Detaljplaneutkast. Den norra sidan av Västerleden anvisas enligt den gällande generalplanen som område för arbetsplatsfunktioner, där det placeras cirka v-m 2 lokalbyggande. Kvartersområden för affärs- och kontorsbyggnader På planläggningsområdet finns kvartersområden för verksamhetslokaler (KTY). Byggrätten har bestämts med effektivitetstalet e=0,3 vilket ger möjlighet till sammanlagt cirka v-m 2 byggande. Park-, rekreations- och grönområden På planläggningsområdet reserveras tillräckliga ekologiska korridorer till omgivande jord- och skogsbruksområden. Grönområden nära Västerleden är utsatta för buller, dessa områden anvisas som skyddsgrönområden (EV), skyddsgrönområdena fungerar dock som en del av det ekologiska nätverket. Väg- och gatuområden På planläggningsområdet byggs en regional parallellgata till Västerleden. Denna ansluter i planeringsområdets östra del till Sundsbergsvägen och i den västra delen över Västerleden till Ingvalsporten. Sundsbergsvägen ändras till gatuområde med en regional cykelled intill. De centrala lederna för gång och cykling planeras så att de är hinderfria. Parkering Parkeringen i alla kvartersområden planeras i huvudsak som parkering i markplanet på tomterna. Anpassningen till höjdskillnaderna i området förutsätter för parkeringsområdenas del stödmurar och terrängskärningar, vilket har beaktats i reserveringarna för kvartersområdena. 18

19 Kommunalteknik och vattenförsörjning För området har även en allmän plan för vattenförsörjningen upprättats. Hantering av dagvatten Behandlingen av dagvatten i området bygger på naturenliga metoder och fördröjning av dagvatten är tillåten på allmänna områden förutom på tomterna. Utgångspunkten för hantering av dagvatten är att vattenkvaliteten i sjön Finnträsk inte försämras vare sig under byggarbetet eller efter byggandet. På plankartan anvisas riktgivande områden för ledning och fördröjning och/eller infiltration (hule-1 och hule-2). En plan över hantering av dagvatten har upprättats i utkastskedet (bilaga 5). Deponier På planeringsområdet finns gamla deponier. Byggandet av kvartersområdet för industri- och lagerbyggnader samt Västerledens parallellgata förutsätter att den gamla deponin flyttas. I planutkastet har läget för en ny deponi (ml) anvisats i planläggningsområdets nordöstra del (på VLområdet). För området måste en jorddeponiplan upprättas där markanvändning enligt slutsituationen och markarbeten ingår. En del av de grönområden där deponi tillåts reserveras för fördröjning av dagvatten. 4.3 Dimensionering Kvartersområden för affärs- och kontorsbyggnader e=0,3 (cirka v-m 2 ) (KTY). II största tillåtna våningsantal Detaljplanen sammanl. cirka v-m 2 Bilplatser ska byggas enligt följande: - Kvartersområden för affärs- och kontorsbyggnader (KTY): 1 bp/100 v-m 2, för butikslokaler 1 bp. /40 v-m Planutkastets konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Samhällsstruktur Detaljplanen förstärker utbudet av arbetsplatser i östra Kyrkslätt och ställningen för den koncentration av kommersiell service som planeras till Ingvalsporten. Service, arbetsplatser, näringsverksamhet Detaljplanen gör det möjligt att öka antalet arbetsplatser i Kyrkslätt och arbetsplatsområdet har en positiv inverkan på kommunens näringsliv. Befolkningsutveckling och bostadsproduktion På detaljplaneområdet placeras inga bostäder och därigenom inga nya invånare. Trafik Fordonstrafik Trafikmängderna på Västerleden och Ring III antas baserat på HRT:s HELMET-modellprognos och Trafikverkets vägtrafikprognos öka med cirka 30 procent under de kommande 20 åren. Trafikmängden på Sundsbergsvägen ökar baserat på bakgrundsprognosen förhållandevis ännu mera när markanvändningen i Kyrkslätts östra delar ökar. Trafikprognosen för planeringsområdet är måttlig i förhållande till granskningsområdets totala prognos. Även om arbetsplatserna på området norr om Västerleden genererar relativt mycket personbilstrafik under morgon- och kvällsrusningen (under kvällens bråda timme cirka 80 avgående personbilar), så fördelar sig skåp- och lastbilstrafiken från industrierna jämnare på olika klockslag (maximiprognosen för kvällens bråda timme är cirka 20 avgående bilar). Invånarna söder om 19

20 Västerleden (enligt Sarvviks nuvarande detaljplan och de invånare som blir möjliga genom Sarvviksportens planutkast) genererar cirka 350 ankommande och 170 avgående personbilar under kvällens bråda timme. På Sundsbergsvägen förbereder man sig på framtida markanvändning genom att ändra Sundsbergsvägen till 2+2 filer från rampen österifrån från Västerleden och den norra rondellen i Sarvviks planskilda korsning måste ändras till delvis tvåfilig. Gång och cykling Detaljplanelösningen gör det möjligt att bygga en ny överfartsbro över Västerleden. Överfarten förenar planläggningsområdet med den nya huvudleden för gång- och cykeltrafik som planerats söder om Västerleden och som ansluter till regionala huvudleder både mot kommuncentrum och mot Esbo. Dessutom förbinder överfarten Finnträsks strandområden med det gröna nätverket norr om Västerleden. Kollektivtrafik Detaljplaneområdet har ett gott läge i förhållande till det befintliga kollektivtrafikutbudet. Kollektivtrafikens servicenivå förbättras när Västmetron i Esbo blir färdig, då blir områdets kollektivtrafik en del av metrons anslutningstrafik. I arbetsplatsområdets gatuarrangemang förbereder man sig på busstrafik. Landskap, kulturmiljö och stadsbild Den ursprungliga landskapsbilden har redan omformats kraftigt i samband med att Västerleden breddades. Norr om Västerleden ändras en del av de igenvuxna avverkningsområdena och de nuvarande skogs- och myrområdena från obebyggda områden till bebyggda. Genomförandet av planen ändrar ett linjelandskap till mera stadsmässigt avgränsat. Teknisk försörjning Detaljplanen medför behov av att bygga ny kommunalteknik. På området finns i dag inget nät av kommunalteknik Konsekvenser för naturmiljön De naturliga förhållandena och naturvård De kvartersområden som planläggs har inga betydande naturvärden. Den ekologiska korridoren på landskapsnivå beaktas i planen. Det kritiska för förbindelsen är att bygga gatuområden som bryter skogsområden så smala som möjligt och i samma nivå som den omgivande skogsterrängen. Dessutom bör trädbeståndet bevaras så nära gatuområdets kant som möjligt för att inte försämra förbindelsen. Jordmån och vatten Jordmånen lämpar sig i huvudsak väl för byggande. Norr om Västerleden förutsätter byggandet av kvartersområden för industri- och lagerbyggnader samt verksamhetslokaler betydande markarbeten och flyttning av nuvarande deponier. Nybyggnationen ökar mängden dagvatten på området. Utan tomtspecifik fördröjning skulle dagvattenflödet från KTY-områdena bli sexfaldiga jämfört med dagens läge. För planeringsområdet har det upprättats en plan för hantering av dagvatten. Utgångspunkten för hantering av vatten är att minimera de negativa konsekvenserna på vattenkvaliteten i Finnträsk. Centralt för vattenkvaliteten i Finnträsk är att binda fasta partiklar och näringsämnen. Dagvatten fördröjs så nära uppkomstplatsen som möjligt. På plankartan anvisas områden som reserverats för att leda och fördröja dagvatten på såväl tomter som allmänna områden Konsekvenser för människors levnadsförhållanden I och med att markanvändningen förändras minskar det område som idag används för jakt. För annan rekreation har inte området någon betydelse i dag Effekter på ekonomin Gatunätverket och kommunaltekniken i området byggs av markägaren. Kommunen löser in rekreationsområdena. Det finns inte beräkningar för kostnaderna att bygga en gång- och cykelförbindelse över Västerleden. 20

21 4.4.5 Störande faktorer i miljön Området för arbetsplatsfunktioner utsätts för buller. Kontors- och butikslokaler i anslutning till huvudanvändningsändamålet skyddas mot buller från fordonstrafiken så att bullernivån är högst 45 dba. 4.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Planutkastalternativets planbeteckningar och planbestämmelser presenteras i bilaga Namngivning Den nya gatan från Sundsbergsvägen till Ingvalsporten kallas Inkiläntie Ingvalsvägen. 21

22 5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 5.1 Planer som styr genomförandet av detaljplanen Det har utarbetats en allmän plan för gator och parkering i området, baserat på denna utarbetas genomförandeplanen för gator. I anslutning till planläggningsarbetet har också en allmän plan för vattenförsörjningen utarbetats. 5.2 Tomtindelning Detaljplanens tomtindelning är riktgivande. För området upprättas en bindande tomtindelning som en separat förrättning. 5.3 Tidsplanering av genomförandet Genomförandet av detaljplanen kan inledas när detaljplanen och fastighetsindelningen trätt i kraft. Målet för planläggningsprogrammet i Kyrkslätt är att detaljplanen ska godkännas under Genomförandet av arbetsplatsområdet förutsätter att ett gatu- och kommunaltekniskt nät byggs. 22