Bohusgården 1:2, 1:3, 1:25 i Uddevalla

Transkript

1 R A.docx Bohusgården 1:2, 1:3, 1:25 i Uddevalla Buller utomhus från vägtrafik Till denna rapport hör två bilagor. Uppdrag Gärdhagen Akustik AB har fått i uppdrag att beräkna buller från vägtrafik för ett planerat flerbostadshus på Bohusgården 1:2, 1:3 och 1:25 i Uddevalla. Uppdragsgivare Veidekke Bostad AB, Region Väst, genom Lars Redig. Sammanfattning De ekvivalenta ljudnivåerna vid fasad uppfyller Boverkets riktvärden för bostäder, förutsatt att avsteg från huvudreglerna tillåts. Det finns goda förutsättningar att åstadkomma uteplatser som klarar riktvärde för ekvivalent och maximal ljudnivå (uppfyller tyst sida). Riktvärde för maximalnivå utomhus avser endast uteplatser. Ljudreflexerna från branten på bostadshusets baksida är försumbara. Med välplacerade låga avskärmningar på bostadshusets framsida kan ljudmiljön förbättras i markplan. Ljudnivå vid bostadshusets norra fasad beror av avståndet till Göteborgsvägen. Med den placering av bostadshuset som redovisas nedan, och som har används vid beräkningarna, kan riktvärden för ekvivalent respektive maximal ljudnivå inomhus klaras med en kombination av standardlösningar och goda standardlösningar. Resultat Buller från vägtrafik har beräknats som A-vägd dygnsekvivalent och maximal ljudnivå i enlighet med Naturvårdsverkets beräkningsmodell 1. Resultatet redovisas som fasadnivåer och bullerkonturer i bilaga 1 (dygnsekvivalenta nivåer) och bilaga 2 (maximalnivåer). Bostadshusets avstånd till Göteborgsvägen Avståndet bostadshusets norra fasad till Göteborgsvägen (vägmitt) varierar mellan 27 och 32 m i den layout som legat till grund för trafikbullerberäkningarna. Av- 1 Vägtrafikbuller Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996", Naturvårdsverket, rapport 4653

2 Dokumentnamn: R A.docx Sida 2 (11) ståndet har direkt betydelse för ljudnivån vid den norra fasaden. Med ett alltför kort avstånd kan ljudnivån komma i konflikt med Boverkets riktlinjer för trafikbuller 2. Höga ljudnivåer på trafiksidan kan också medföra dyra konstruktionslösningar. Indikerande beräkningar med ett 10 våningar högt lamellhus (längd = 40 m, bredd = 10 m), placerat parallellt med Göteborgsvägen, visar att om huset placeras på ett avstånd av minst 20 m från Göteborgsvägen (avstånd till vägmitt) kommer ekvivalent ljudnivå vid direktexponerad fasad som högst uppgå till 65 dba, samtidigt som lamellhusets egen ljudavskärmning gör att tyst sida (högst 45 dba) kan erhållas på motstående husfasad. Därmed klaras avstegsfall dba i Boverkets allmänna råd 2. På husets baksida finns goda förutsättningar för att erhålla god ljudmiljö för uteplats i markplan eller på balkonger. Om strävan istället är att klara Boverkets avstegsfall dba behöver avståndet till Göteborgsvägen vara minst 45 m för att ekvivalent ljudnivå inte ska överstiga 60 dba vid direktexponerad fasad. Detta avstånd motsvarar förslaget med punkthus som tidigare har avvisats av Uddevalla kommun. Möjligen kan 60 dba vid direktexponerad fasad klaras på avståndet 35 m från Göteborgsvägen om en bullerskärm uppförs vid vägen, vilket i så fall behöver detaljstuderas. Även om 65 dba uppfyller Boverkets riktlinjer kan det finnas kostnadsfördelar med att sträva efter en placering med något lägre ljudnivå så att riktvärde för ljudnivå från trafik inomhus kan klaras utan att behöva tillämpa speciallösningar. Främst berörs val av fönster och eventuella friskluftsdon, men även val av fasadkonstruktion påverkas nedan redovisad ljudreduktion hos fönster förutsätter kraftigt ljudisolerande fasadkonstruktion med minst 10 db högre ljudisolering än kravet på fönstret. Om fönsterarean högst uppgår till 0,25 x golvarean behöver fönstrens ljudisolering vid 65 dba vara cirka R Atr = 35 db (motsvarande ca R w = 40 db) för ljudklass C (BBR). Ska istället ljudklass B ska uppfyllas, vilket är ett vanligt förekommande krav från kommunen som kompensationsåtgärd när ljudnivå utomhus är hög, behöver fönstrens ljudisolering vara cirka R Atr = 39 db (motsvarande ca R w = 44 db). Större fönsterareor medför krav på högre ljudisolering. Ljudreflex i slänt bakom bostadshuset Resultaten i bilaga 1 och 2 inkluderar bidrag från ljudreflex i branten bakom det planerade bostadshuset. Ljudreflexens bidrag är försumbart i förhållande till andra ljudbidrag. Metoden för att utvärdera reflektionens storlek redovisas nedan. 2 Allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen.

3 Dokumentnamn: R A.docx Sida 3 (11) Bakgrund För en sluttning med akustiskt mjuk mark (t ex gräsmark) kan effekten av att ljud reflekteras i slänten försummas. En stor, lodrät och plan bergyta utan vegetation kan däremot reflektera ljud väl. Branten bakom det planerade bostadshuset utgörs visserligen inte av en lodrät klippa men inslag av stenpartier finns. Dessutom finns ett betongfundament för en parkeringsplats på Nordens väg som reflekterar ljud. Ifall branten reflekterar in ljudet från trafiken på Göteborgsvägen till husets baksida skulle den tysta sidan äventyras. Reflexen från parkeringsplatsens fundament har utvärderats med Naturvårdsverkets beräkningsmodell för buller från vägtrafik. Beräkningsmodellen kan dock inte användas för att utvärdera reflexen från själva terrängen. Den har istället analyserats med en kombination av bedömningar och beräkningar enligt nedan. Fotodokumentation Branten dokumenterades med ett stort antal fotografier tagna på relativt nära håll under goda ljusförhållanden. Fotografierna täcker tillsammans hela det aktuella området. Fotografier togs även från parkeringsplatsen ovanför branten. Se Figur 1. Figur 1. Dokumentation av brant, nyckel för fotopunkter.

4 Dokumentnamn: R A.docx Sida 4 (11) Bedömning av reflexer från terräng I slänten finns några områden med slät klippa och några partier med stenar, men till största delen är marken bevuxen. De bevuxna partierna ger försumbara reflexer. Så även partierna med slät klippa som visserligen reflekterar ljud men som reflekterar speglande, och eftersom de inte är lodräta utan har en stigning om ca grader riktas reflexerna uppåt och inte mot byggnadens baksida. Partierna med stenar ger till skillnad mot de släta klippartierna s k diffusa reflexer som gör att en viss del av ljuder kommer att reflekteras mot byggnadens baksida. Vår bedömning om hur stor andel av den infallande ljudenergin som reflekteras tillbaka mot det planerade bostadshusets baksida baseras på följande resonemang. infallande diffuserad (1-α s ). s (1-α s ). (1-s) spegelreflekterad absorberad α grov yta Figur 2. Energifördelning mellan infallande, absorberad, spegelreflekterad och diffuserad ljudenergi (efter Vorländer och Mommertz). Vi har utgått ifrån en modell om energifördelning mellan absorberad, spegelreflekterad och diffuserad ljudenergi (i alla riktningar) enligt Figur 2. Absorptionen för stenpartierna bedöms i medeltal vara ca α = 0,6 och diffusionskoefficienten bedöms vara s = 0,5. Den totala diffuserade ljudenergin blir då 20 % av den infallande ljudenergin. Figur 3. Lamberts lag beskriver sannolikheten för diffus reflex i en viss riktning.

5 Dokumentnamn: R A.docx Sida 5 (11) För att få ett mått på andelen ljudenergi som diffuseras i riktning mot bostadshuset tar vi hjälp av Lamberts lag som säger att sannolikheten för diffusa reflexer i en viss riktning kan beräknas som sannolikhet cos där Ɵ r är reflektionsvinkeln, se Figur 3. Vid de berörda stenpartierna hos den aktuella branten blir reflektionsvinkeln ca 60 och sannolikheten för diffusa reflexer i den här riktningen blir då ca 0,5. Sammantaget betyder det att ett stenparti kan skattas reflektera tillbaka 10 % av den infallande ljudenergin i riktning mot det planerade bostadshusets baksida, vilket är detsamma som att den s k reflektionsförlusten är 10 db. Med hjälp av reflektionsförlusten kan reflexen från stenpartierna simuleras i Naturvårdsverkets beräkningsmodell. Skärmar med 10 db reflektionsförlust lades in i kartmodellen i SoundPLAN på de platser där det finns partier med sten. Beräkningar med de simulerade stenpartierna ger att ljudbidraget från de diffusa reflexerna inte överstiger 25 dba någonstans på det planerade bostadshusets baksida, vilket är helt försumbart. Reflex från parkeringsplatsens betongfundament Betongfundamentet simulerades i SoundPLAN med hjälp av reflekterande skärmar. Beräkningarna ger att ljudbidraget från reflexerna i betongfundamentet inte överstiger 35 dba någonstans på bostadshusets baksida, vilket är helt försumbart relativt gränsen för tyst sida. Bulleravskärmningar Avskärmning vid torg på byggnadens framsida På byggnadens framsida har en yta skärmats av mot trafikbullret från Göteborgsvägen, se Figur 4. Vid beräkningarna som redovisas i bilaga 1 och 2 har avskärmningens höjd ansatts till 2 m vilket sänker ljudnivån med upp till ca 7 db i vistelsezonen bakom skärmen. Figur 4. Bulleravskärmning vid torg samt lågt bullerskydd vid parkeringsplatser.

6 Dokumentnamn: R A.docx Sida 6 (11) Lågt bullerskydd utmed Göteborgsvägen Den 1 m höga muren som är placerad utmed parkeringsplatserna längs Göteborgsvägen ingick i beräkningarna som redovisas i bilaga 1 och 2. Muren sänker ljudnivån i markplan med 2 db vid parkeringsplatserna, en högst måttlig förbättring. Med en obruten 1 m hög (absorberande) mur placerad direkt vid Göteborgsvägens kant kan betydligt bättre resultat erhållas 3. Portik till gård Beräkningarna har inte tagit hänsyn till effekten av en eventuell (liten) portik mellan husets fram- och baksida. Med en sådan öppning kommer ljudnivån på bostadshusets baksida att lokalt vid öppningen bli högre än vad som redovisas i bilaga 1 och 2 vilket medför något mindre frihet i placering av uteplats i markplan på baksidan. Påverkan på ljudmiljön på balkonger mot baksidan bör dock bli liten. Bedömningsgrund I proposition 1996/97:53 anges riktvärden för buller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad/väsentlig ombyggnad av infrastrukturanläggningar. Boverket återger dessa tillsammans med vissa förtydliganden i Allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen 4, där man även ger rekommendationer om när det kan vara befogat att göra avsteg från riktvärdena: Huvudregler 55 db dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad och på uteplats 70 db maximal ljudnivå på uteplats 30 db dygnsekvivalent ljudnivå inomhus 45 db maximal ljudnivå inomhus (får inte överskridas oftare än fem gånger per trafikårsmedelnatt) Förutsättningar för att kunna göra avsteg från huvudregeln (utdrag ur Boverket AR 2008:1) I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i dessa allmänna råd. Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas: i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. 3 Se EU-projektet Hosannas sammanfattande broschyr Novel solutions for quieter and greener cities som finns att ladda ned från projektets hemsida, 4 Finns att ladda ned från

7 Dokumentnamn: R A.docx Sida 7 (11) Avsteg kan också motiveras vid komplettering: av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer. Principer för intresseavvägning, utdrag ur Boverket AR 2008:1 Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot andra allmänna intressen dba Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida dba Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. >65 dba Även då ljudnivån överstiger 65 dba kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Definition bostadsrum Med bostadsrum avser Boverket alla rum i permanentbostäder och fritidshus där låg ljudnivå eftersträvas. Här ingår rum för sömn och vila och rum för daglig

8 Dokumentnamn: R A.docx Sida 8 (11) samvaro. Kök, kök med matplats och badrum räknas inte som bostadsrum och behöver alltså inte beaktas då minst hälften av bostadsrummen ska vändas mot tyst/ljuddämpad sida. För vidare anvisningar om Boverkets tolkning av riktvärdena hänvisas till det allmänna rådet. Förklaring av akustiska grundbegrepp Med A-vägd ljudnivå menas att de uppmätta eller beräknade värdena anpassats för att i grova drag motsvara hur den mänskliga hörseln uppfattar ljud. A-vägningen används ofta för att presentera ljudnivåer i sammanhang där man vill bedöma risk för störning eller hörselskaderisk. Den momentana ljudnivån är värdet hos ljudnivån i ett visst ögonblick. Ekvivalentnivån är energimedelvärdet av ljudnivån över en viss tid. Den A-vägda ekvivalentnivån betecknas vanligen L Aeq. I denna utredning beräknas den A-vägda ekvivalentnivån över ett dygn, L Aeq24h. Med maximalnivå menas den högsta ljudnivån som förekommer under en viss tid. 70 maximal ljudnivå Ljudnivå (dba) ekvivalent ljudnivå Tid (s) Figur 5. Exempel på momentan ljudnivå (blå linje), ekvivalent ljudnivå (grön linje) och maximal ljudnivå. I denna utredning har maximalnivå från vägtrafik beräknats som den femte högsta A-vägda maximalnivå som förekommer under timmen med mest trafik kl , L AFmax5e, i enlighet med anvisningar i Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler. Frifältsnormerad ljudnivå betyder att ljudnivån korrigerats för ljudreflexer från den byggnad vid vilken nivån ska mätas eller beräknas, som om byggnaden inte fanns. Om man mäter den A-vägda ljudnivån 2 m framför fasaden blir det mätta värdet ca 3 db högre än det A-vägda frifältsnormerade värdet. Placerar man istället mikrofonen dikt an mot fasaden kommer den uppmätta A-vägda ljudnivån att bli ca 6 db högre än den frifältsnormerade A-vägda nivån.

9 Dokumentnamn: R A.docx Sida 9 (11) Trafikunderlag I Tabell 1 redovisas de vägtrafikdata som använts vid beräkningarna. Trafikmängden på Göteborgsvägen avser en prognos för Angiven trafik på Nordens väg, delsträckan Göteborgsvägen-Sommarhemsvägen, kommer från en trafikräkning medan trafikmängden för sträckan väster om Sommarhemsvägen är en skattad siffra. Underlaget har tillhandahållits av trafikingenjör Anna-Karin Forseng vid Tekniska kontoret, Uddevalla kommun. Trafiken på Ålandsvägen till parkeringen bakom det planerade bostadshuset har skattats av Gärdhagen Akustik AB. väg/delsträcka antal fordon hastighet ÅDT andel tung (km/h) trafik Göteborgsvägen % 60 Nordens väg Göteborgsvägen-Sommarhemsvägen väster om Sommarhemsvägen % 2 % Ålandsvägen (till parkering bakom huset) % 30 Tabell 1. Indata till bullerberäkning. Maximalnivå från vägtrafik För beräkning av maximalnivå för femte bullrigaste passage under timmen med mest trafik under dag och kväll (06-22) har antagits att timmen innehåller 10 % av dygnets trafik, samt att trafikens sammansättning är normalfördelad Kart- och ritningsunderlag Kartunderlaget utgörs av ett uttag ur kommunens primärkarta inklusive mark- och ytmodell, samt ett utkast till situationsplan och byggnadslayout för de planerade bostadshuset 5, se Figur 6 och Figur 7. 5 Från Werner Arkiteter AB, levererat per e-post

10 Dokumentnamn: R A.docx Sida 10 (11) Figur 6. Programillustration Bergsgården, situationsplan. Figur 7. Programillustration Bergsgården, perspektiv. Beräkningsutförande Beräkningarna utfördes i programmet SoundPLAN version 7.2 (uppdatering ). Kartmaterial och trafikdata lagrades i SoundPLANs databas som en tredimensionell modell. Modellen utgörs i huvudsak av vägar, markens akustiska egenskaper, byggnader samt skärmar.

11 Dokumentnamn: R A.docx Sida 11 (11) Följande programinställningar användes vid beräkningarna: Reflection order 3 Maximal reflection distance to receiver 200 m Maximal reflection distance to source 50 m Search radius 5000 m Weighting: db(a) Tolerance: 0,010 db Standards: Roads: Road Traffic Noise - Nordic Pred. Method; 1996 Driving on right side Emission according to: RTN - Nordic 1996 Calculation with side screening: Facade Noise Map: One receiver in center of facade Reflection of "own" facade is suppressed No Lmax Type: LAFMax,5 th Meshed Noise Map: Receiver spacing: Height above ground: 3,00 m 1,500 m Assessment: Vägtrafik Sverige Göteborg, den 6 december 2013 Gärdhagen Akustik AB handläggare kvalitetsgranskning Andreas Gustafson Bo Gärdhagen

12 R A Bilaga 1 Bohusgården 1:2, 1:3, 1: Buller från vägtrafik Dygnsekvivalent A-vägd ljudnivå L Aeq24h Bullerkonturer: ljudnivå 1,5 m över mark Nivåtabeller: frifältsnormerad ljudnivå per våningsplan Förklaringar Väg Emissionslinje Byggnad Uthus Höjdnivåkurva Bullerskärm, betongfundament P-plats 1 Beräkningspunkt Nivåtabell L Aeq24h db(a) > m Chalmers Teknikpark, Göteborg info@gardhagen.se

13 R A Bilaga 2 Bohusgården 1:2, 1:3, 1: Buller från vägtrafik Maximal A-vägd ljudnivå L AFmax5e Bullerkonturer: ljudnivå 1,5 m över mark Nivåtabeller: frifältsnormerad ljudnivå per våningsplan Förklaringar Väg Emissionslinje Byggnad Uthus Höjdnivåkurva Bullerskärm, betongfundament P-plats 1 Beräkningspunkt Nivåtabell L AFmax5e db(a) > m Chalmers Teknikpark, Göteborg info@gardhagen.se