Att hantera språkbarriärer i omvårdnad: problem, utmaningar och potentiella lösningar

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Omvårdnad Examensarbete C-nivå, 15 högskolepoäng Höstterminen 2007 Att hantera språkbarriärer i omvårdnad: problem, utmaningar och potentiella lösningar Dealing with language barriers in nursing care: problems, challenges and potential solutions Författare: Esmeralda Alispahic & Ximena Lozano

2 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Omvårdnad Examensarbete C-nivå, 15 högskolepoäng Höstterminen 2007 Att hantera språkbarriärer i omvårdnad: problem, utmaningar och potentiella lösningar Sammanfattning Språkbarriärer finns mellan patient och sjuksköterska (eller annan vårdpersonal) då de inte pratar samma språk. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur språkbarriärer påverkar vården och omvårdnaden; vilka problem, utmaningar, erfarenheter och potentiella lösningar som framkom i litteraturen. 15 vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Fyra olika teman har redovisats i resultatet: (1) Språkbarriärer påverkade vårdkvaliteten och patient sjuksköterska-relationen samt patientens diagnos. (2) Språkbarriärerna påverkade och påverkades av ekonomin. (3) Tolk användes för att lösa språkbarriärer men beroende på vilken sorts tolk det var (professionell, familjemedlemmar eller tvåspråkig personal) fungerade det olika bra. (4) Då tolk inte var tillgänglig användes andra strategier nödlösningar för att lösa språkbarriärer. Slutsatsen var att tid och resurser styrde och ledde till att potentiella lösningar inte kunde användas effektivt.

3 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Omvårdnad Examensarbete C-nivå, 15 högskolepoäng Höstterminen 2007 Dealing with language barriers in nursing care: problems, challenges and potential solutions Abstract Language barriers exist between the patient and the nurse (or some other nursing staff) when they don t speak the same language. The purpose of this literature study has been to describe how language barriers affect nursing care; what problems, challenges, experiences and potential solutions there are in the literature. 15 scientific articles has been analysed with qualitative content analysis. Four topics have been presented in the result: (1) Language barriers affected the quality of nursing care and the relationship between the patient and the nurse, but it also affected the patient's diagnosis. (2) Language barriers affected and were affected by the economy. (3) Interpreters (professional, family members or bilingual nurses) were used to solve language barriers but all the different interpreters had its advantages and disadvantages. (4) When interpreters were not available, other strategies were used to solve language barriers. The conclusion was that time and economy/resources controlled and led to ineffective use of those potential solutions.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Kommunikation, språk och kultur Kommunikationen påverkar omvårdnaden Hur kulturella värderingar påverkar kommunikationen och vården Språkliga och kulturella barriärer måste övervinnas för god omvårdnad Problemformulering och syfte Teoretisk referensram: Kvalitativ innehållsanalys Metod Litteraturstudie Datainsamling Dataanalys Resultat Språkbarriärer leder till försämrad vårdkvalitet Språkbarriärers påverkan på patienten Språkbarriärers påverkan på patienters och sjuksköterskors upplevelser Språkbarriärers påverkan på diagnos/bedömning Språkbarriärer och resurser Tolk Kommunikation mellan patient, tolk och sjuksköterska Familjemedlemmar Tvåspråkig vårdpersonal Tolkars otillgänglighet Tillit Strategier för hantering av språkbarriärer när det inte går att använda tolk Diskussion...13

5 7.1 Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats Förslag tillvidare forskning...15 Referensförteckning...16 Bilaga 1. Matris

6 1. Inledning Hur språkbarriärer påverkar omvårdnaden är ett tema som vi känner oss förknippade med. Båda vi kommer från ett annat land och pratar förutom svenska och engelska även bosniska respektive spanska. Under vår praktik och våra jobb har vi flera gånger blivit ombedda att tolka då en patient inte kunnat prata svenska utan bara det språk som vi har som modersmål. Det har varit spännande men svårt och många funderingar har uppkommit i samband med dessa situationer. Vi kände oss inte alltid helt säkra på att vi tolkat allt rätt mellan patient och läkare eller sjuksköterska. Ibland kunde vi inte översätta alla ord trots att vi visste vad de betydde på det ena språket. Vi funderade på hur det vi översatte påverkade patientens vård och behandling. Det hände att vi ibland fick översätta åt patienter som pratade portugisiska respektive kroatiska fast detta inte var vårt modersmål. Det fungerade men osäkerheten över om vi översatt allt rätt fanns där fortfarande. 1,2 miljoner av den svenska befolkningen är utlandsfödda, vilket utgör cirka 13 % av befolkningen (SCB Folkmängd Befolkningsstatistik, 2007). Det säger inget direkt om språkbarriärer inom vården. Vi har själva upptäckt, som vi nämnt och i de artiklar som kommer upp i vårt arbete, att vård av patienter där språkbarriärer finns är ett aktuellt problem för sjuksköterskor och vårdpersonal. I vårt arbete har vi valt att ta med allas perspektiv (patienters, sjuksköterskors, tolkars, anhörigas m.m.) för att få fram hur det ser ut i verkligheten. 2. Bakgrund De språkbarriärer vi ville fördjupa oss i var de mellan patienter, som inte kunde landets majoritetsspråk, och sjukvårdspersonalen. Eftersom kommunikation, däri språk och kultur är förknippat med varandra har vi i bakgrunden förklara förhållandet mellan dessa samt relaterat till omvårdnad. 2.1 Kommunikation, språk och kultur Kommunikation är utbyte av information som växlar mellan en eller flera mottagare och sändare (Eide & Eide, 1997; Linell, 1982; Dimbleby & Burton, 1999). Alla uttolkar ett och samma budskap olika på grund av att alla har olika personliga erfarenheter och uppfattningar. Vid tolksamtal uttolkas ursprungsbudskapet två gånger. Det skulle vara färre problem om budskapen uttolkades så som de var ämnade från början (Dimbleby & Burton, 1999). Verbal kommunikation är språk. Språket är ett kommunikationsmedel där informationsöverföring sker i form av ord (Linell, 1982). Icke verbal kommunikation är kroppsspråk (som gester, mimik, kroppshållning, kroppsutrymme och kroppsnärhet samt beröring), paraspråk (som vissling eller andra läten som följer efter tal) och klädsel (Dimbleby och Burton, 1999). Kultur är en livsstil och bas för hur världen uppfattas och på vilket sätt man ska leva. Etiska riktlinjer och värderingar är också en del av en kultur. En grupp människors värderingar, trosföreställningar, normer, kunskap, beteenden och hälsouppfattningar är format efter den kultur de uppfostrades i eller lever i (alltså olika länder eller geografiska regioner). Det är viktigt att komma ihåg att även personer inom en och samma kulturella grupp skiljer sig från varandra (Eliason, 1993; Giger & Davidhizar, 2002; Purnell, 2002). Sambanden mellan kommunikation, kultur och språk: Kommunikation är kultur och kultur är kommunikation. Det vill säga att varje kultur har olika sätt för att kommunicera och genom 1

7 olika kommunikationshandlingar överförs och presenteras olika kulturer. Varje kultur har sin specifika icke verbala kommunikation och det talade språket är en del av kulturen (Dimbleby & Burton, 1999). Purnell (2002) förklarar i sin artikel begreppet kommunikation, där språk är en del av kommunikationen och inom olika kulturer finns språkvariationer så som dialekter, röstens volym, ton och betoning, viljan att dela med sig av sina tankar och känslor samt hur språket används i ett sammanhang. Språket uttrycker en kulturs tro, begrepp, livsstil, traditioner, myter, föreställningar m.m. Som exempel eskimåerna har flera olika ord för snö, vilket har sina rötter i deras kultur och livsstil (Dimbleby & Burton, 1999: Linell, 1982). 2.2 Kommunikationen påverkar omvårdnaden Kroppshållningen visar personligheten, karaktären och sinnesstämningen hos en person. Ögonen avslöjar om en person är närvarande eller inte. Kroppen, ansiktsuttryck och all icke verbal kommunikation ger ett uttryck för känslor och kan påverka andras känslor och upplevelser (Lyle, 1991; Linell, 1982). McCabe (2004) bekräftar detta i sin studie där sjuksköterskornas kroppsspråk enligt patienterna kunde avslöjade hennes uppriktighet. Detta kunde vara positivt och ibland negativt och påverkade vad patienterna tyckte om sjuksköterskan i fråga. I studien berättade patienterna att humor och glada sjuksköterskor var uppskattat och stimulerande. När patienterna fick andra att skratta och kunde skratta med sjuksköterskorna stärkte detta patienternas självkänsla (McCabe, 2004). Lyle (1991) skriver också att skratt ger avslappning och att tillfriskandet kan påverkas av skratt. 2.3 Hur kulturella värderingar påverkar kommunikationen och vården Transkulturell omvårdnad eller kulturell kompetent omvårdnad tillämpas genom att förstå likheter och skillnader samt ha kunskap om kulturella värderingar och beteenden hos en patient (Papadopoulos & Lees, 2002; Schim, Doorenbos, Benkert och Miller, 2007; Giger och Davidhizar, 2002; Eliason, 1993). Pasco, Morse och Olson (2004) behandlar detta i sin artikel. Där beskrivs filipino-kanadensiska patienters kulturella värderingar som styr/påverkar kommunikationen och relationen med kanadensiska sjuksköterskor. För filipiner betyder familjen väldigt mycket och de har svårt att öppna sig för nya personer. Filipinokanadensarna har en familjecentrerad social struktur som handlar om att de testar den nya personen (sjuksköterskan i det här fallet) ser om hon går att lita på för att hon ska kunna bli en av oss. Det är viktigt för sjuksköterskor att känna till denna struktur och hur hon ska arbeta för att vara en av oss för att kunna vårda patienten. 2.4 Språkliga och kulturella barriärer måste övervinnas för god omvårdnad Kommunikationen kan ha mekaniska, semantiska och psykologiska barriärer. Mekaniska barriärer kan vara störande ljud, fysiska problem som till exempel afasi eller dövhet eller andra fysiska hinder som försvårar kommunikationen. Semantiska barriärer innebär att vissa ord kan ha olika betydelser för olika personer vilket kan leda till att förståelsen för det som sägs försvåras vid slarvigt ordbruk. Psykologiska barriärer är attityder, övertygelser och värderingar som påverkar vår tolkning av det som någon säger (Dimbleby & Burton, 1999). Det finns alltså olika kommunikationsbarriärer men den barriär som vi är intresserade av är språkbarriärer. Det är alltså då två eller fler personer (i vården skulle det vara då patient och sjuksköterska/vårdpersonal) inte pratar samma språk. Haffner (1992) skriver i sin artikel om hur en dag på sjukhuset som tolk kan se ut och vilka olika situationer hon stött på vid tolkning. Haffner menar att olika kulturella attityder och trosföreställningar avslöjas och förstås bättre då språkliga barriärer övervinns först. Språkbarriärer tillsammans med patientens kultur påverkar patientens vård och behandling 2

8 samt kan även riskera patientens hälsa. En patient vägrade ta en viss medicin för att hon inte förstod att denna medicin inte var densamma som i hennes hemland. I andra situationer kunde det förekomma att patienterna kände att de borde hålla med läkarna för att visa artighet och respekt trots att de egentligen inte höll med eller förstod läkaren. 3. Problemformulering och syfte Kommunikation är en viktig del i omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor. Vid vård av patienter som inte kan språket blir kommunikationen begränsad. Eftersom det är språkbarriärerna som först måste övervinnas för att senare komma till kulturbarriärerna har vi valt att utforska den första barriären språkbarriären. Syftet med vårt arbete var att beskriva språkbarriärers påverkan på omvårdnaden,det vill säga olika problem, utmaningar, erfarenheter och potentiella lösningar vid vård av patienter där språkbarriärer fanns. 4. Teoretisk referensram: Kvalitativ innehållsanalys För att upptäcka de utmaningar, problem och potentiella lösningar vad gäller språkbarriärer inom vården gjorde vi en litteraturstudie där vi applicerade kvalitativ innehållsanalys för att lyfta fram de mest utmärkande aspekterna som våra studier utforskat. Kvalitativ innehållsanalys baseras på idén att texter, intervjuer och även observationer kan analyseras genom att man väljer ut återkommande ord, paragrafer eller meningar som verkar ha signifikans för studien. Dessa kallas för meningsbärande enheter. Alltså, i stället för att gå in med förutfattade meningar om vad som var relevant eller inte vad gäller utmaningar i vården kring språkbarriärer, ville vi låta texterna tala för sig själva. Vi ville med andra ord låta resultaten styra vårt fokus genom att använda oss av kvalitativ innehållsanalys. Det mest grundläggande och avgörande vid användning av innehållsanalyser är att välja ut analysenheter. Analysenheterna varierar vid olika studieobjekt, som t.ex. en person, ett program, en organisation, en klinik. Även intervjuer, tidningsartiklar eller dagböcker betraktas som analysenheter. Det finns två sätt att lyfta fram meningsbärande enheter. Den första är det manifesta innehållet som är en analys av vad som direkt uttrycks i texten. Den har att göra med innehållsaspekten och beskriver de märkbara komponenterna. Det andra sättet - det latenta innehållet -handlar om en tolkning av den underliggande innebörden av texten. Båda sätten handlar om tolkning men tolkningarna varierar i djup och nivå av abstraktion. De steg som används för att tolka verkligheten vid kvalitativ innehållsanalys är meningsbärande enhet, förkortning (kondensation), abstraktion, innehållsdel, kod, kategori och tema. Meningsbärande enhet är ord, paragrafer eller meningar som innehåller aspekter som är relaterade till varandra genom deras innehåll och kontext. Kondensation är processen av förkortning samtidigt som kärnan bevaras. Abstraktion (urskiljning) betonar skildringar och tolkningar på en högre logisk nivå. Till exempel; skapandet av koder, kategorier och teman i olika variationsnivåer. Innehållsdelen belyser en specifik del av innehållet identifierad med få tolkningar. Innehållsdelen kan vara delar av texten baserad på teoretiska antagande från litteraturen eller delar av texten som tar upp ett speciellt ämne i en intervju eller en observation. Skapandet av kategorier är det utmärkande draget vid kvalitativ innehållsanalys. Kategorierna måste vara omfattande och inbördes exklusiva. Med detta menas att inga data relaterad till syftet bör bli exkluderad pga. brist på en passande kategori. 3

9 Vidare bör inga data hamna mellan två kategorier eller passa in i fler än en kategori. Det är dock svårt att skapa en ömsesidigt exklusivt kategori när texten handlar om upplevelser. Det är viktigt att ha i åtanke att analysprocessen handlar om att gå fram och tillbaka mellan hela och delar av texten. Värdering av kvalitativ innehållsanalys: För att se resultatens tillförlitlighet används ord som trovärdighet, beroende och överförbarhet. Det är viktigt att redovisa metoden som använts och framförallt hur kategoriseringen gått till. Vidare är det viktigt att välja lagom stora meningsbärande enheter, ha en välutformad datainsamlingsmetod och att redogöra för det sammanhang i vilket datainsamlingen gjorts så noggrant som möjligt. Allt under denna rubrik är refererat från Graneheim och Lundman (2004). 5. Metod 5.1 Litteraturstudie Vi valde att göra en litteraturstudie för vårt arbete närmare bestämt en litteraturöversikt. Syftet med en litteraturöversikt är att hitta befintlig litteratur och forskning inom ett valt område för att få en översikt över forsknings- och kunskapsläget. Man kan använda sig av både kvalitativ och kvantitativ forskning. Litteraturen, i vårt fall 15 vetenskapliga artiklar, kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet ska det valda området eller problemet vara översiktligt beskrivet (Friberg, 2006). 5.2 Datainsamling I tabellen nedanför framgår med vilka sökord och begränsningar artiklarna fåtts fram. Vi läste först artiklarnas rubriker, vidare läste vi abstract/sammanfattning och om de verkade tilltalande snabbläste vi artikeln för att se om de var något vi kunde använda oss av. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar valdes och användes. Sökningar och urval gjorda genom databasen PubMed Sökord Begränsningar Antal träffar Utvalda artiklar Datum Nursing communication language Humans, English, 19 9, 14, 7 interpreting Transcultural nursing language barriers Datum Nursing culture communication barriers language Nursing communication barriers language Different language nurse patient relation Datum Culture communication language barriers Nursing communication barriers different language Swedish Humans, English, Swedish Humans, English, Swedish Humans, English, Swedish Humans, English, Swedish Humans, English, Swedish Humans, English, Swedish 63 11, ,

10 Datum Communication barriers problems language patient Nursing nurse patient relation culture communication barriers language Humans, English, Swedish Humans, English, Swedish , 6 Sökningar och urval gjorda via databasen Sage Journals Online ( Sökord Begränsningar Antal träffat Utvalda artiklar Datum Language barriers Utvalda artiklar: 1. Anthonypillai (1993) 2. Bernard, Whitaker, Ray, Rockich, Barton-Baxter, Barnes, Boulanger, Tsuei & Kearney (2006) 3. Bischoff, Bovier, Isah, Francoise, Ariel & Louis (2003) 4. Boi (2000) 5. Carrasquillo, Orav, Brennan & Burstin (1999) 6. Cioffi (2003) 7. Elderkin-Thompson, Cohen Silver & Waitzkin (2001) 8. Gerrish (2001) 9. Gerrish, Chau, Sobowale & Birks (2004) 10. Hultsjö & Hjelm (2005) 11. Murphy & Macload Clark (1993) 12. Mutchler, Bacigalupe, Coppin & Gottlieb (2007) 13. Nailon (2006) 14. Pöchhacker (2000) 15. Richardson, Thomas & Richardson (2006) Eftersom vi var främst intresserade av att hitta artiklar om språkbarriärer tog vi även med artiklar som inte bara fokuserade sig på relationen mellan sjuksköterska och patient. Framöver kommer därför ord som sjukvårdspersonal, vårdgivare med mera komma upp. 5.3 Dataanalys För att få en översikt av artiklarna utformade vi en matris, se bilaga 1. I matrisen finns en egen kolumn som heter validitet. Validiteten säger hur bra en artikels metod är beskriven och om den verkligen mäter det den påstår sig mäta (Polit & Beck, 2006). Efter varje artikel finns en siffra mellan ett till tre. Om det står en etta där betyder det att artikelns metod är väl/helt beskriven. Om det står en tvåa innebär det att artikelns metod är delvis beskriven. Och om det stå en trea betyder det att artikelns metod är sparsamt beskriven. Alltså desto mindre siffran blir vid summering av dessa, som finns i metoddiskussionen, desto bättre. Vi analyserade våra artiklar efter de olika stegen i kvalitativ innehållsanalys (Graneheim och Lundman, 2004), och vi valde manifest innehållsanalys. Våra analysenheter var publicerad litteratur (vetenskapliga artiklar) om språkbarriärer inom vården. Alla artiklar lästes igenom var för sig för att få en känsla för helheten. Det som fanns i en artikels fynd/resultat och som var intressant och relevant för vårt syfte ströks under och översattes med egna ord direkt på ett nytt A4 papper på dator. Vi fick oftast ett A4 papper per artikel. Pappret och artikeln sattes tillsammans i en pärm (så att vi skulle kunna lätt gå tillbaka till artiklarna). Texten från A4 papperna som motsvarade varje artikel lästes och de 5

11 meningsbärande enheterna var meningar eller stycken från den texten. De meningsbärande enheterna förkortades (kondenserades) och koder skapades (till exempel vårdkvalitet, resurser, tolk, tvåspråkig vårdpersonal, tillit, lösningar m.m.) Dessa koder grupperades i olika kategorier/teman, och rubriker och underrubriker skapades för dessa kategorier/teman. Ibland kunde det vara svårt att avgöra vart man skulle sätta in en text, alltså under vilken rubrik, då texten kunde passa in i två eller fler rubriker. Vi avgjorde och bestämde vart den passade in bäst. 6. Resultat Efter att ha läst 15 artiklar som handlar om språkbarriärer i sjukvården fick vi fram fyra kategorier/teman: Den första var att språkbarriärer leder till försämrad vårdkvalitet. De kvantitativa studierna har kunnat mäta den försämrade vårdkvaliteten då färre symtom upptäckts m.m. I de kvalitativa studierna framkom patienters och sjuksköterskors erfarenheter och missnöje med vårdkvalitet. Den andra var att språkbarriärer påverkade och påverkades av ekonomin. Tredje var att tolkanvändningen hade sina för- och nackdelar. Detta gällde oavsett om det var professionella tolkar, tvåspråkig personal eller närstående/anhöriga som tolkade. Fjärde var att när det inte fanns tolk använde sig sjukvårdspersonalen av olika strategier nödlösningar för att lösa språkbarriärerna. Det som framkom upprepade gånger i artiklarna var att sjuksköterskor och sjukvårdpersonal upplevde språkbarriärer som en av de svåraste utmaningarna de haft vid kommunikation med patienter som har språkbrister. I Bernards et al studie (2006) gjord i USA undersöktes vilken effekt språkbarriärerna hade på sjukvårdspersonalen. 61 sjuksköterskor och 36 läkare medverkade i studien. 97% av sjuksköterskorna upplevde stress relaterat till vård av patienter när det fanns språkbarriärer. Denna stress var 11 gånger större än läkarnas. Stressen grundade sig på svårigheter med den generella kommunikationen, vid bedömning och vid förmedling av information samt oförmåga att även kommunicera med patienters familj. Att personalen kände frustration och stress inför dessa språkbarriärer framkom också i studier gjorda av Hutsjö och Hjelm (2005), Anthonypillai (1993) och Murphy och Macload Clark (1992). Sjuksköterskor som kunde prata patientens språk rapporterade att de kände mindre stress (Bernard et al, 2006). 6.1 Språkbarriärer leder till försämrad vårdkvalitet Kvaliteten på omvårdnaden påverkades på olika sätt: (1) Patienter kunde få en felaktig bild av sitt tillstånd för att överföringen av informationen till patienten hindrades på grund av språkbarriärer. Patienter som hade språkbrister upplevde fler problem vid vård och var mindre tillfredställda med vården jämfört med patienter som kunde landets majoritetsspråk. (2) Patienters och sjuksköterskors relation påverkades när det fanns språkbarriärer på grund av deras olika upplevelser/erfarenheter. (3) På grund av språkbarriärerna kunde felaktigheter i patientens diagnos och bedömning uppkomma. Det framgick tydligt i artiklarna att sjukvårdspersonalen oroade sig för att språkbarriärerna skulle påverka vårdkvaliteten. Kvaliteten på omvårdnaden påverkades då sjuksköterskorna var oförmögna till att förklara för patienten vad som gjordes med dem och det fanns osäkerhet över hur mycket patienten egentligen förstod (Anthonypillai, 1993; Boi, 2000; Gerrish, Chau, Sobowale & Birks, 2004; Murphy & Macload Clark, 1992; Pöchhacker, 2000). Språkbarriärerna hindrade sjuksköterskorna från att ge god, säker och effektiv vård då de inte kunde få tillräcklig kunskap om patientens hälsa och kultur. Språkbarriärerna försvårade det kulturella medvetandet. Att inte veta vad som var acceptabelt eller inte för patienten skapade 6

12 problem (Anthonypillai, 1993; Boi, 2000; Bernard et al, 2006; Murphy & Macload Clark, 1992) Språkbarriärers påverkan på patienten Språkbarriärerna påverkade patientens benägenhet att söka sjukvård eller komma tillbaka till sjukhuset så vida de inte var allvarligt sjuka (Carrasquillo, Orav, Brennan & Burstin, 1999; Gerrish et al, 2004). I studierna framgick det att patienterna kände oro för att viktig information om deras tillstånd och behandling inte skulle nå fram till dem på grund av språkbarriärerna. Den icke verbala kommunikationen räckte oftast inte för att patienten skulle förstå den informationen som gavs (Richardson, Thomas & Richardson, 2006; Gerrish et al, 2004). De icke engelsktalande patienterna i USA rapporterade fler problem än engelsktalande patienter gällande kommunikationen, medicinanvändningen och att få hälsotillstånd förklarat för sig. Det fanns också problem att förstå instruktioner som gavs vid utskrivning och förklaringar till varför diagnosprover gjordes och deras resultat samt uppföljningen (återbesök) (Carasquillo et al, 1999; Mutchler, Bacigalupe, Coppin & Gottlieb, 2007). Carasquillo et al (1999) jämförde i sin artikel engelsktalande och icke engelsktalande patienters tillfredställelse efter ett vårdbesök i USA. I resultatet framgick att icke engelsktalande patienter var betydligt mindre tillfredställda med vänligheten och respekten från vårdgivarna, completeness of care, förklaringar av vad som gjordes, väntetiden och instruktioner vid utskrivning. Totalt sett var 48% av de icke engelsktalande patienterna otillfredsställda/missnöjda på alla dessa punkter jämfört med 29% av de engelsktalande patienterna (Carrasquillo et al, 1999). I en del av Gerrish artikel (2001) studerades språkbarriärernas påverkan på icke engelsktalande patienters omvårdnad jämfört med engelsktalande. Patienter som kunde språket eller hade någon som översatte åt dem fick förutom ett sår omlagt den medicinska delen även smärtbedömning, råd om sårvård, tvätt och diet samt möjlighet till att ställa frågor och diskustera eventuell oro och bekymmer. Detta missade patienten som inte kunde språket och sjuksköterskan tog bara hand om den medicinska delen (Gerrish, 2001). I Anthanypillais studie (1993) fanns en liknande situation med patienter som skulle genomgå hjärtoperation. Patienter upplevde att deras pre- och postoperativa ångest lindrades efter att ha fått information och möjlighet att prata med personalen. Denna möjlighet fick alltså inte patienter som inte kunde tala majoritetsspråket (Anthonypillai, 1993) Språkbarriärers påverkan på patienters och sjuksköterskors upplevelser I Mutchlers et al studie (2007) framgick det att språkbarriärerna förhindrade att en trygg, pålitlig och respektfull relation mellan patient och vårdpersonal kunde skapas. Patienterna kände sig diskriminerade då de förlöjligades av vårdpersonalen på grund av sina språkbrister och upplevde att de fick sämre vård och behandling. Patienterna upplevde många gånger att sjukvårdspersonalen gav dem fula blickar och suckar när de och sjukvårdspersonalen inte förstod varandra (Mutchler et al, 2007). Bristen på god kommunikation påverkade sjuksköterskans tillmötesgående och möjligheten till att bygga upp en god relation med patienterna skriver Richardson et al (2006) och Pöchhacker (2001). I Richardson et al (2006) studie framkom sjuksköterskornas upplevelser där de förklarat att de kände ett inre motstånd när de skulle vårda patienter med språkbrister. Det handlade inte om rasistiska fördomar utan om att dessa patienter skulle kräva mer tid och större ansträngning 7

13 från sjuksköterskans sida. Ofta hade dessa vårdgivare inte den tid som krävdes för att ge fullständig vård och de var rädda för att detta skulle uppfattas som rasistiska fördomar (Richardson et al, 2006). I de sjuksköterska patient-relationer som var goda framgick det att sjuksköterskorna tog sig mer tid och ansträngde sig mer för att prata och kommunicera med patienten. Att spendera tid med patienten och ha en icke verbal kommunikation var betydelsefullt i skapandet av ett bra förhållande med patienten (Murphy & Macload Clark, 1992). När professionell tolk inte fanns och då sjuksköterskan inte alls kunde patientens språk blev även kommunikationen av dålig kvalitet (Bischoff et al, 2003). Också i Nailons (2006) studie framgår det att kommunikationen och relationen försvårades då tolk inte var tillgänglig (speciellt för sjuksköterskor som inte kunde patientens språk och var beroende av tolken). Sjuksköterskorna kände att den vård de gav försenades och att den tid de vistades i patientens rum minskade. Sjuksköterskorna påpekade även att de ansträngde sig för att använda en och samma tolk för samma patient för att förbättra kommunikationen och den relationen som sjuksköterskan hade skapat med patienten (Nailon, 2006) Språkbarriärers påverkan på diagnos/bedömning Språkbarriärerna gjorde det dubbelt så svårt för patienter med komplicerade sjukdomar att kunna ge symtombeskrivningar. Detta var bekymmersamt då patienter med språkbrister och komplicerade sjukdomar riskerade att få fel diagnos och behandling och därmed uppstod felaktigheter i den medicinska journalen. Det kunde också hända att språkbarriärerna ledde till att patienterna inte följde läkarens råd och behandling fastän testerna visade att de hade en allvarlig sjukdom (Elderkin-Thompson, Cohen Silver & Waitzkin, 2001). Det finns sjukdomsfall då bedömningen kunde försvåras vid dramatiserat beteende som asylsökande flyktingar med språkbrister kunde uppvisa. Asylsökande flyktingars verbala och icke verbala kommunikation var generellt mer intensivt och detta ledde till att personalen hade svårigheter att bedöma situationens allvar (Hultsjö & Hjelm, 2005). Då en tränad tolk var med i intervjun eller då sjuksköterskan kunde patientens språk upptäcktes fler symtom, fler traumatiska händelser, berättelser om krig, våld, arrest, död eller avsaknad av släkt och fler remitteringar till vidare vård, speciellt till psykiatrisk vård gjordes. Då vänner eller släktingar tolkade vid intervjun rapporterades fler fysiska symtom men färre psykiska. De psykiska symtomen som var mest förekommande då kommunikationen ansågs som god, var insomnia, nervositet, vemod och mardrömmar. Då vare sig släkting eller professionell tolk användes, upptäcktes både få fysiska och få psykiska symtom. Författarna menade att det verkade finnas en känsla av obehag att avslöja psykiska och traumatiska problem när vänner eller släkt tolkade. (Bischoff et al, 2003). Trots språkbarriärer angav patienter att de aktivt försökte uppnå god kommunikation för att de brydde sig om sin hälsa och tyckte att det är viktigt att hålla reda på sin medicinering och eventuella biverkningar för att kunna rapportera detta till sin läkare (Mutchler et al, 2007). 6.2 Språkbarriärer och resurser Det har framkommit två olika aspekter vad gäller resurser och ekonomin. Den ena är att språkbarriärer leder till felanvändning av resurser (ambulans utryckningar). Den andra är att sjukvårdspersonalen påverkas av ekonomiska konsiderationer och inte använde sig av de resurser (tolkservice) som fanns för att bryta språkbarriärer. 8

14 Hultsjö och Hjelm (2005) skriver att språkbarriärerna leder till att resurserna används fel. När asylsökande flyktingar som inte kunde språket ringde till larmcentralen och inte kunde kommunicera tydligt ledde det till att ambulans skickades ut för säkerhets skull. Personalen ville inte ta några risker. När ambulanspersonalen väl kom fram visade det sig att situationen inte var akut. Av sjuksköterskorna prioriterades tolk för samtal mellan patient och läkare i stället för att tillkalla tolk för egna behov. Sjuksköterskorna ville alltså inte slösa på resurserna genom att använda sig av tolk om det inte var något akut och de menade att patienten ändå kommer att berätta allt för läkaren (Nailon, 2006). Sjuksköterskorna i Gerrish et al studie (2004) kände en press då de skulle begränsa kostnaderna. Den finansiella konsiderationen påverkade deras beslut. De kände att detta var jobbigt då de ville göra sitt jobb ordentligt och kunna prata med patienten. Sjukhusets administratörer blev upprörda då personalen använde sig av telefontolk och förväntade sig att tvåspråkig personal som fanns på avdelningen skulle fungera som tolk, då det kom patienter som inte kunde språket. Administratörerna ansågs vara hänsynslösa av sjukvårdspersonalen för att de tyckte att det inte var sjukvårdspersonalens jobb att tolka (Nailon, 2006). 6.3 Tolk För att övervinna språkbarriärerna mellan patient och vårdpersonal användes det ofta en tolk. Det kunde handla om professionell tolk, tvåspråkig personal eller närstående/anhörig som tolkade. Användningen av dessa upplevdes dock som svår av både patienter och sjuksköterskor. Professionella tolkar var svårtillgängliga och patienten litade ibland inte på att tystnadsplikten bevarades. För tvåspråkig vårdpersonal kunde det vara svårt att tolka då de inte var utbildade att översätta i medicinska sammanhang. Användningen av närstående/anhöriga som tolk kunde vara en tillgång för att bryta språkbarriärer men var inte alltid lämpligt vid för patienten känsliga situationer. I Pöchhackers studie (2001) fick vårdpersonalen ange hur de löste språkbarriärer mellan patient och vårdgivare. 60 % skrev att de använde patientens sällskap som tolk, 50 % angav tvåspråkig sjukhuspersonal, 16 % sjukhusets tolkar och 2 % angav tolkar utanför sjukhuset. Patientens sällskap kunde vara barn (73 %), make eller maka (44 %), släktingar (40 %) och vänner (17 %). Tvåspråkig sjukhuspersonal kunde vara städare (61%), sjuksköterskor (44%) och läkare (10%) Kommunikation mellan patient, tolk och sjuksköterska Sjuksköterskorna upplevde att det var problematiskt att få ett bra förhållande med patienten då kommunikationen skedde via en tolk. Det var svårt att få patienterna att öppna sig och tala (Gerrish, 2001). Tolkar hade stor makt och avgjorde hur stämningen kunde vara vid samtal om tolkarna inte dolde sina attityder eller obekvämlikheter med patienten. Tolkar hade inte samma mål som sjuksköterskor - att förbinda och involvera sig i patientens situation. Många sjuksköterskor var ledsna över att patienten inte förstod deras emotionella intresse i den vården de ville ge för att tolkarna inte visade samma engagemang (Nailon, 2006). Sjuksköterskorna föredrog att arbeta med tolkar som var anslutna till sjukhuset för att de engagerade sig i att bygga upp en god relation med patienten och då kunde sjuksköterskan och tolken arbeta som ett team (Gerrish et al, 2004). 9

15 Sjuksköterskorna upplevde att det var en utmaning att kommunicera med patienter via en tredje deltagare då sjuksköterskan ville få fram patientens vårdbehov så tydligt, noggrant och genomgripande som möjligt (Nailon, 2006). Sjuksköterskorna var ibland oroliga för att allt inte skulle översättas till patienten och därmed leda till att patienten hade en ofullständig bild av sitt sjukdomstillstånd (Richardsson et al, 2006). Det kunde även hända att sjuksköterskan hamnade utanför flera konversationer där bara tolk och patient pratade. Vid tolksamtal kunde patient och familjemedlemmar tala om något länge och tolken svarade bara nej och skrattade utan att översätta till sjuksköterskan. Bara de sjuksköterskor som hade erfarenhet med att arbeta med tolk anmärkte och omdirigerade tolken samt klargjorde kommunikationen (Nailon, 2006). När sjuksköterskan misstänkte att patienten inte förstod sin vårdplan och ville komplettera familjemedlemmarnas stöd tillkallade hon tolk. Tolk av samma kön föredrogs vid vård av känsliga och intima problem (Gerrish, 2001; Richardsson et al, 2006). Tolkar och sjuksköterskor uppgav att samarbetet mellan dem inte alltid fungerade (Gerrish et al, 2004). Därför behöver sjuksköterskor träna på att samarbeta med tolkar för att patienten ska få full förståelse över sin situation och för att inga missförstånd ska uppstå, detta för att tillgodose kulturellt kompetent omvårdnad. Sjuksköterskorna visste ibland inte på vilket sätt de skulle tillkalla tolk (Nailon, 2006). Sjuksköterskorna viste ofta inte i förväg om patientens språk och kunskaper i landets majoritetsspråk då detta inte framgick i journaltexten (Gerrish, 2001). Deltagare i studien från olika minoritetsgrupper berättade att vid besök på sjukhus kunde de få fel tolk. En deltagare hade fått urdu i stället för bengali tolk. De klagade över att sjuksköterskorna var omedvetna och hade okunskap om vilket språk som pratas i vilket land. Samtidigt förväntade sjuksköterskorna sig att patienterna skulle hitta en egen tolk. Men många deltagare kände inte till att det fanns möjlighet till att be om tolk och använde sig av vänner eller släkt som tolk (Gerrish et al, 2004). I Gerrish studie (2001) framgick det att inga patienter fick valmöjlighet att välja om de ville ha en tolk eller inte. Sjuksköterskorna antog att då det fanns någon släkting som var beredd att tolka behövdes ingen professionell tolk. Ibland kunde sjuksköterskorna förutse att en tolk behövdes men det var fortfarande sjuksköterskorna som bestämde om tolken skulle tillkallas, i stället för att gå efter vad patienten eller dess anhörigvårdare önskade (Gerrish, 2001). Patienten kunde själv inte be om tolk då han/hon inte kunde språket (Gerrish et al, 2004). Det var inte heller troligt att patienten kände att de kunde uttrycka detta behov genom deras familjemedlemmar som tolkade åt patienten just då, speciellt när familjemedlemmarna ansåg att det var deras ansvar och skyldighet att tolka (Gerrish, 2001) Familjemedlemmar Sjukvårdspersonalen var minst trygga med patientens sällskap som tolk. De uppgav att problemet med patientens sällskap var att de inte kunde översätta de olika medicinska termerna. Sjukvårdpersonalen var osäkra över om allt översattes till patienten då långa uttalanden ofta översattes kort eller inte alls (Pöchhacker, 2000). När professionella tolkar var frånvarande kunde släktingar och familjemedlemmar översätta i stället. Sjuksköterskorna och patienterna upplevde obehag då barn skulle tolka, speciellt då patienten hade bukproblem samt vid känsliga ämnen som till exempel sex och preventivmedel. Patienterna kunde inte säga allt till sina barn och därför missades mycket information (Richardson et al, 2006; Gerrish et al 2004). Sjuksköterskorna upplevde ibland att de kunde få svårigheter med att ens komma i kontakt med patienten för att patienterna var så avskärmade från beskyddande 10

16 släktingar (Murphy & Macload Clark, 1992; Richardson et al, 2006). Richardsson et al (2006) menar att i vissa situationer ska familjemedlemmar inte användas som tolk då fullständig och detaljerad information inte översätts till patienten. Men samtidigt ska vissa kulturella normer tas till hänsyn då det kan vara viktigt för familjemedlemmar att vara involverade i tolksamtal och beslutsfattande tillsammans med patienten (Richardsson et al, 2006). I Mutchlers et al studie (2007) berättade latinamerikanska deltagare (som var över 50 år) att de kände sig tryggast och bekvämast med familj eller vänner som tolkar för att bryta språkbarriärer med sjukvården. Eftersom språkbarriärerna försvårade det kulturella medvetandet hos sjuksköterskorna förlitade sig de ofta på släktingar som kunde förklara patientens kultur för dem. Släktingarna kunde vara till stor nytta och hjälp för allt som sjuksköterskan behövde veta om patienten och därför spelade släktingarna en stor roll vid vård av en patient. Släktingarna sågs som en källa för att skapa god relation mellan sjuksköterska och patient (Boi, 2000; Murphy & Macload Clark, 1992) Tvåspråkig vårdpersonal Patienter försökte lösa språkbarriärer genom att försöka hitta sjukvårdspersonal som kunde deras språk. De kände en slags samhörighet och säkerhet med dessa (Mutchler et al, 2007). Personalen beskrev i Cioffis studie (2002) att användandet av tvåspråkig vårdpersonal var enkelt eftersom dessa redan fanns på avdelningen samt att professionella tolkar ofta var otillgängliga. Sjuksköterskorna beskrev hur tvåspråkig vårdpersonal bidrog till att patientbemötandet blev bättre och kommunikationen klargjordes samt att patientens centrala problem framhävdes. Detta ledde till en mer individanpassad kongruent kulturell omvårdnad samt klarare bild av patientens situation där komplexa och emotionella situationer lättare förmedlades (Cioffi, 2002). Vid samtal med patienter som hade språkbrister och där en tolk var närvarande kunde det vara en fördel med att även ha en tvåspråkig sjuksköterska där. När tolken översatt fel information till patienten för att han/hon inte kunde de medicinska termerna eller annan vårdrelaterad kunskap kunde sjuksköterskan rätta till den vilseledande informationen (Nailon, 2006). Även om sjuksköterskor inte hade någon formell utbildning i tolkning, fick de ofta tolka då det inte fanns någon tolk tillgänglig (Nailon, 2006). Elderkin-Thompson et al (2001) gjorde en studie där tvåspråkiga sjuksköterskor som inte genomgått någon medicinsk tolkutbildning fick tolka i samtal mellan patient och läkare. Författarna upptäckte bland annat att sjuksköterskor gjorde många fel vid tolkningen. Informationen dubbelkollades inte med patienten för att se vad som var sanning eller inte. Då läkarens förväntningar var framträdande för sjuksköterskan kunde det medföra att hon försökte möta dessa förväntningar i tolkningen genom att översätta patientens svar helt fel. Detta ledde till att patientens journalanteckningar och diagnos blev fel. Andra fynd i Elderkin-Thompsons et al studie (2001) var att patientens kommentarer och svar kunde bli ignorerade och oöversatta. Sjuksköterskan kunde också ta sig friheten att svara för patienten utan att ens patienten fick reda på läkarens fråga. I vissa fall fick läkaren envist insistera att sjuksköterskan frågar patienten direkt. Kulturella idiom som patienten hade och som skiljde sig från de västerländska (som varm-kall tro) kunde styra patientens uppfattning av sin sjukdom. När patienten berättade om dessa uppfattningar förklarade sjuksköterskan inte de kulturella idiom. I stället översatte hon patientens kommentarer egentligen som symtom och ofta lät det som nonsens för läkaren. Detta gjorde att det var svårt att få en klar bild av samtalet. Elderkin- Thompson et al (2001) förklarar att sjuksköterskor utan tolkutbildning tolkar genom att låta personen säga allt och sedan översätter de det de minns. En professionell tolk använder sig av simultantolkning där de översätter lite i taget, vilket leder till färre fel. 11

17 Det fanns andra nackdelar med användandet av tvåspråkig vårdpersonal vid vård av en patient. Patienten kunde ibland vänta med att kommunicera tills den tvåspråkiga sjuksköterskan började sitt skift. Det kunde även vara komplicerat för sjuksköterskan att kommunicera med patienten på deras gemensamma språk för att dialekterna kunde vara så olika (Cioffi, 2002) Tolkars otillgänglighet Det som kunde försvåra sjuksköterskors dagliga arbete vid vård av patienter med språkbrister var den dåliga tillgängligheten av tolk (Nailon, 2006). På grund av att tolkar var otillgängliga, speciellt vid akuta situationer, användes därför ofta familjemedlemmar eller tvåspråkig sjukvårdspersonal (Boi, 2000; Gerrish, 2001). Även om sjuksköterskorna hade tillgång till pålitlig tolkservice så använde de sig sällan av dessa. De ansåg servicen som olämplig då tolkarna var underbemannade och svårtillgängliga. Tolken måste ofta beställas cirka två dagar innan och detta skapar problem vid omvårdnadsarbete av omedelbar natur, som till exempel såromläggning, som inte kan vänta i två dagar (Gerrish 2001). Cioffi (2002) samt Hultsjö och Hjelm (2005) skriver också om att det är svårt att få tag på tolk speciellt på nattetid och av rätt kön. Även om sjuksköterskan ringde efter tolk så fort patienten kom till avdelningen så kunde det dröja ändra fram till utskrivningsdagen tills tolken kom. Tiden där emellan var sjuksköterskorna tvungna att ge omvårdnad med dålig kommunikation till dessa patienter (Cioffi, 2002). Otillgängligheten av tolk kunde leda till att patienterna kunde få längre vård-väntetid på grund av att tolk väntas länge skriver Mutchler et al (2007) och Nailon (2006). Sjuksköterskorna var också oroliga för att patienterna skulle känna sig övergivna eller mindre värda då sjuksköterskan lämnade patienten för att hämta tolk och när de fick vänta länge på tolken. På grund av språkbarriären kunde sjuksköterskan inte förklara för patienten varför de fick vänta så länge samt att hon skulle komma tillbaka (Nailon, 2006). Det var lättare att få tag på tolkar till patienter som tillhörde till de större minoritetsgrupperna. Sjuksköterskorna påpekade att bättre tillgång till tolk påverkade kvaliteten på den givna omvårdnaden (Cioffi, 2002) Tillit I Mutchlers et al studie (2007), gjord i USA, berättade de latinamerikanska deltagarna som hade språkbrister att de ofta tvivlade på sanningen av vad tolken översatte vid samtal med läkare. Många deltagare som förstod lite engelska kunde avslöja att tolken inte alltid översatte rätt. Förståelse och förtroende var viktigt för att skapa god relation med vårdgivarna. Professionella tolkar var bra för att bryta språkbarriären men var inte till nytta för att forma en förtroendefull relation, då sanningen av det som översätts inte kunde litas på. De kände sig tryggare när familjemedlemmar tolkade (Mutchler et al, 2007). Även sjuksköterskorna i Gerrish studie (2001) berättade att vissa patienter (ofta syd asiatiska) med språkbrister föredrog att familjemedlemmar tolkade. I Gerrish studie (2001) framkom liksom i Richardsons et al (2006) och Cioffis studie (2006), att patienterna kunde vara rädda och oroliga för att tolken skulle bryta tystnadsplikten och att personliga detaljer skulle komma ut till deras umgängeskrets (då patienten och tolken kunde ha samma umgängeskrets). Men det var inte bara patienterna som inte litade på tolken. Sjuksköterskorna kände att de inte kunde lita på tolkningens noggrannhet och riktighet (Cioffi, 2002; Gerrish, 2001). Att arbeta med tolkar som var anslutna till sjukhuset var mer tillfredställande då dessa kände till säkerheten och tystnadsplikten. Frilanstolkar föredrogs inte för att det kunde hända att olämpliga saker sades till patienten (Gerrish et al, 2004). 12

18 6.4 Strategier för hantering av språkbarriärer när det inte går att använda tolk När allt annat inte fungerade använde sig sjukvårdspersonalen av strategier nödlösningar: Då kommunikationen försvårades på grund av språk mellan patient och vårdgivare utnyttjade många icke verbal kommunikation, som kroppsspråk och ansiktsuttryck, för att både läsa av och tolka patientens reaktioner samt för att förklara något för patienten (Anthonypillai, 1993; Boi, 2000; Cioffi, 2002; Pöchhacker, 2000: Nailon, 2006: Elderkin-Thompson et al, 2001). Skriven information på olika främmande språk skulle också vara en bra lösning (Pöchhacker, 2001). I Mutchlers et al studie (2007) fick patienterna skriven information på deras språk om de olika medicinerna som de fick. Engelska eller annat gemensamt språk kunde användas med patienter som inte kunde landets majoritetsspråk. De flesta använde sig av enkel version av språket för att kommunicera med patienten då språkbarriärer fanns (Pöchhacker, 2000). Sjuksköterskorna i Anthonyfillais studie (1993) använde sig av en lista med uppskrivna nödvändiga ord på patientens språk för att kunna kommunicera med patienten. Även i Cioffis studie (2002) berättade vissa sjuksköterskor att de ibland lärde sig några nyckelord på patientens modersmål som de kunde använda sig av i sitt arbete. Därmed underlättades kommunikationen någorlunda och sjuksköterskorna visade att de ansträngde sig (Cioffi, 2002). När tvåspråkiga sjuksköterskor tolkade upptäckte Elderkin-Thompson et al (2001) några karaktäristiska handlingssätt och strategier som sjuksköterskor och läkare använde för att få ett lyckat samtal med patienten. Läkaren använde enkelt konstruerade meningar som tolkades lätt av sjuksköterskan, vilket möjliggjorde att patienter med liten engelsk språkkunskap kunde förstå och följa samtalet (och ofta nickade). Läkaren och sjuksköterskan pratade långsamt så att sjuksköterskan skulle hinna översätta allt och en fråga i taget ställdes. När läkaren lyssnade noggrant på den fulla tolkningen framträdde patienten uppmuntrad till att bidra med vidare information med förlitan på att detta skulle nå fram till läkaren. Sjuksköterskan tolkade patientens kommentarer utan att ändra på dem. Därefter resumerade läkaren patientens kommentarer vilket sjuksköterskan översatte tillbaka till patienten för att kontrollera och få bekräftelse på (Elderkin-Thompson et al, 2001). Nailon (2006) skriver också att sjuksköterskor regelbundet borde be patienter att återberätta den givna informationen för att kontrollera att patienten förstått rätt. Användningen av telefontolk uppgavs vara krångligt och besvärligt, speciellt vid akuta situationer då patienten på grund av till exempel smärta inte var kommunicerbar (Cioffi, 2002). I Pöchhackers studie (2001) gjord i Österrike framkom det att telefontolk servicen uppfattades som olämplig, då den var relativt okänd. 7. Diskussion 7.1 Metoddiskussion Eftersom det var vi som valde ut meningsbärande enheter som var relevanta för syftet kunde vi inte bortse från att vi hade förutfattade meningar om vad som var relevant. Validiteten av data, se bilaga av 45 där 15 är minsta möjliga och 45 högsta möjliga. Detta betyder att våra artiklar hade bra validitetsvärde. 13

19 I början valde vi att ha en begränsning på att artiklarna inte skulle vara äldre än tio år. Vi trodde att äldre artiklar skulle skilja sig från de nyare, då forskningen går framåt. Men vi insåg att det inte spelade någon roll hur gamla artiklarna var för vårt syfte. Vi använde oss framförallt av sökmotorn PubMed. I och med detta kan vi ha missat andra relevanta artiklar. När vi sökte artiklar uppmärksammade vi inte särskilt mycket i vilket land de var gjorda. Senare upptäckte vi att de flesta artiklarna var från USA och Storbritannien. Men vi vet inte om detta har påverkat vårt resultat. 7.2 Resultatdiskussion Våra resultat har visat att språkbarriärer kan ha flera negativa konsekvenser för vård och omvårdnad. Ekonomi och resurser styr hur och när dessa kan eller bör användas. Det anses att tolk kostar för mycket, men bristen på tolk kan kosta ännu mer. Som exempel på detta är när språkbarriärer mellan larmcentralen och den som ringer leder till att ambulansen skickas till någon för säkerhets skull som senare visar sig inte vara i behov av akut vård. I stället kan ett annat liv stå på spel och den som verkligen behöver akut vård får inte den på grund av att ambulansen är otillgänglig. Genom att satsa mer på att övervinna språkbarriärerna kan fler liv räddas. Ett annat exempel är att sjuksköterskor inte använder sig av tolkverksamheten så ofta som de egentligen borde. Sjuksköterskorna prioriterade läkarens behov av tolk framför sitt eget. Även om hon också hade behov av tolk i omvårdnaden tillkallade hon inte denna på grund av ekonomiska konsiderationer. Vårdkvaliteten påverkades därmed. För att förbättra vårdkvaliteten måste sjuksköterskor lära sig att arbeta med tolkar. Om hon inte kan det, kan det leda till problem. Information och budskap som patienten vill säga till sjuksköterskan och vice versa kommer inte fram. Även vid detta tillfälle har resurserna gått till spillo. Resurserna måste kunna användas på ett effektivt sätt. Sjuksköterskor och vårdpersonal kan ta lärdom av negativa och positiva erfarenheter, som vi presenterar i resultatet, för att förbättra vårdkvaliteten vid vård av patienter där språkbarriärer finns. Patienter och sjuksköterskor har inte bara en språkbarriär att handskas med utan även en kulturbarriär och den eventuella sjukdomen. Man får inte glömma att patienter med annan kulturell bakgrund kan ha en annan hälso- och sjukdoms uppfattning som vi skriver i bakgrunden. Att patienter förväntar sig att sjuksköterskor ska kunna allt och alla språk går inte tycker vi. Samtidigt ska sjuksköterskor inte heller förvänta sig att patienten ska ansvara för att hitta en tolk. Både patient och sjuksköterska borde alltså ansvara för att övervinna språkbarriärer. Sjuksköterskor måste tänka på att bara för att det finns en anhörig som kan tolka behöver det inte betyda att den anhörige eller patienten vill det. Sjuksköterskor måste komma ihåg att ge anhöriga och patienter ett val, då olika kulturer har olika ståndpunkter vad gäller vård och familj. Ibland så vill den anhörige bara engagera sig i patientens vård och inte fungera som tolk. Eller så föredras anhöriga som tolk för att patienten inte litar på professionella tolkar. 14

20 Anhörigas involvering i patientens vård kan både hjälpa eller stjälpa. Alla situationer är olika och en individanpassad vård måste utföras för varje patient. Att journalföra en patients språk och kunskap i minoritetsspråket skulle underlätta sjuksköterskornas arbete, speciellt så att patienten inte får fel tolk. Det skulle vara bra med språkutbildning samt tolkutbildning för tvåspråkiga sjuksköterskor (men även för undersköterskor). Eventuellt skulle lönen för dessa sjuksköterskor kunna höjas men vi tror att det kommer att leda till att resurser sparas då tolk inte behöver anlitas. Förutom de ekonomiska aspekterna kan även vårdkvaliteten förbättras. När det redan finns en sjuksköterska på avdelningen behöver patienten inte vänta i flera dagar på en tolk. Visserligen finns en risk för att patienten förlitar sig bara på den sjuksköterskan Slutsats Vi lever i en värld där folk emigrerar och immigrerar ständigt. Varje land har sina egna immigranter men problemen kring språkbarriärer och lösningarna är desamma. Tid och resurser är två faktorer som orsakar problem. Det finns bra lösningar såsom tolkar, som samarbetar med sjukhuset, men tid och resurser står i vägen för att dessa ska kunna användas effektivt Förslag till vidare forskning Vi har i vårt arbete tagit fram både problem och lösningar. Genom att se på problemen hoppas vi att vi inte gör om dem bättre lära sig av andras misstag. Och genom att se på lösningar kan man få fram tips hur man ska arbeta. Vårt förslag till vidare forskning är att hitta forskning där språkbarriärer inte varit ett problem. Där språkbarriärer lösts, främst hur tid och resurser lösts. Detta för att lära sig olika strategier och på vilket sätt man ska arbeta. 15