Glädje vid hamnfesten. Läs mer på sidan 2! OBS! Ny adress och nytt bankgironummer. Se omslagets insida!

Transkript

1 Glädje vid hamnfesten Läs mer på sidan 2! OBS! Ny adress och nytt bankgironummer. Se omslagets insida!

2 Kallhälls Båtklubb Godsvägen, JÄRFÄLLA Tel Bankgiro: e-post: Hemsida: Org. nummer: Styrelse Ordförande Sten Nordlander V. Ordförande Åke Gerdt Kassör Lars Lundsten Sekreterare Håkan Hedin Ansv. medlemsreg. Markku Kahva Ansv. vaktplikt Peter Gringman Ansv. arbetsplikt Jan Fredriksson Funktionärer Hamnkommitté Hamnkapten Rolf Forsberg Båtplatser Rolf Forsberg Ställföreträdare Rolf Lidström Elansvarig Göthe Winberg Byggnation Sven Ljungblad Byggnation Yngve Eriksson Miljöombud Kalle Westling Kranfogde Peter Larsson Hamnfogde Arne Trotzig Materialförvaltare Karl-Ingmar Karlsson Klubbholmsfogde Anders Holmqvist Klubbholmskommitté Göran Skotte Harald Reissmüller Klubbmästare Bo Jüterbock Revisorer Anders Månsson Per Lindegren Revisorssuppleant Lars Grönquist Valberedning Krister Enstedt Jan-Eric Gustavsson Försäkringar Åke Gerdt Säkerhets- Vidar Hjertö kontrollanter Roger Trotzig Håkan Hedin KaBK Nytt Elis Pettersson Redaktion för KaBK Nytt: Åke Gerdt, Sten Nordlander, Elis Pettersson Layout: Elis Pettersson KaBK Nytt utkommer två gånger per år - mars och november. Bidrag till innehåll mottages med tacksamhet i god tid före utgivning.

3 Ordförandens sida I en båtklubbs liv är sommartiden på samma gång innehållsrik och händelsefattig. För oss som enskilda är sommarmånaderna avgörande för innehållet i båtlivet. Det är då det händer det som vi alla väntar på under resten av året. Hoppas att du liksom jag kan känna dig nöjd! För klubbens del har det rullat på enligt planerna. Under våren förhandlade vi med ett par banker om lån till markköpet. Det blev SEB som beviljade oss ett lån på kronor, på 20 år. Ett sista möte hölls i juni, då bankkamreren besökte klubben och kassören och jag skrev under lånehandlingarna. Nu väntar vi på att handlingarna för lagfart ska bli klara. Den nya rampen för sjösättning av båtar på trailer blev klar på försommaren. En nödvändig förbättring, då SEB:s representant, Sten Nordlander och Lasse Lundsten antalet båtar på trailer ökar. Men det finns andra saker att ta itu med. Jag tänker bl.a. på det överfulla jollestället. Om vi inte kan minska antalet jollar, som ligger där, måste jollestället byggas ut. Jag vill uppmana alla jolleägare att tänka igenom sitt behov av jollen. En fråga som blivit särskilt aktuell den senaste tiden är om vi med nuvarande stadgar och ordningsföreskrifter kan bereda plats för en husbåt i hamnen. Läs mer om det på annan plats i bladet! Snart är det dags för årsmöte igen. Jag hoppas att många medlemmar deltar då. Det är ett hälsotecken för klubben och bådar gott för KaBK:s framtid! Vi ses! Sten Nordlander 1

4 Årsmöte 21 november 2005 Medlemmarna i Kallhälls Båtklubb kallas till årsmöte måndagen den 21 november kl i Kallhälls Folkets Hus, 3 tr. Efter mötet bjuder klubben på kaffe och eftersnack. Dagordning enligt stadgarna. På årsmötet ska bl a tas beslut om komplettering av ordningsföreskrifterna avseende På- och avmastning av segelbåtar. Förslaget kommer att finnas tillgängligt för synpunkter på anslagstavlan vid grinden och inne i klubbhuset. Du kollar väl numera KaBK:s hemsida? Ett stort tack till alla! Jag vill framföra ett varmt tack till Figgeholms båtklubb och värdinnan Anna Lindh, som tillsammans med båtgrannar hjälpte oss när jag hastigt blev sjuk i farleden in mot Figgeholm. Trots lite besvärlig tilläggning redde allt ut sig, och man höll ett vakande öga över båten under sjukhusvistelsen. Trots att båten blev liggande i 24 dagar på bästa möjliga hamnplats, har man efterskänkt avgiften! Det värmer gott att båtfolk försöker att hjälpa varandra i alla situationer. Jag vill även framföra ett varmt tack till fantastisk personal på Oskarshamns sjukhus. Vi hoppas kunna återkomma till Figgeholm kommande år, om det vill sig väl, och rekommenderar gärna skärgården och gästhamnen till andra klubbmedlemmar! Mer spännande, omväxlande och vackra inomskärs farleder finns nog inte på ostkusten. Det har varit riktigt trevligt med alla besök på Danderyds sjukhus från KaBk medlemmar, som livat upp tillvaron en hel del. Rolf Lidström 2

5 Husbåt i vår hamn Det är många som intresserar sig för Karlssons husbåt. Jag får ibland frågor om det är meningen att husbåten ska bli kvar i hamnen och många diskussioner förs om fördelar och nackdelar med det. Jag vill här ge en kort sammanfattning av läget. Efter en förfrågan till styrelsen från Lars (och Håkan) Karlsson, skrivs i mars 2004 avtal för byggande av en husbåt inom klubbens hamnområde. Bygget börjar på isen vid sjösättningsrampen och fortsätter sedan vid platsen för den gamla jollerampen. I avtalet sägs att husbåten ska flyttas från vårt hamnområde senast och att husbåten inte kan beredas plats i hamnen på grund av dess storlek. Senare förlängs avtalet för att husbåten ska kunna färdigställas under sommaren 2004 och medgivande ges för att båten läggs vid upptagningsrampen under vintern Vid styrelsens möte i mars 2005 föreligger en ny ansökan om förlängning av avtalet och styrelsen beslutar att Lars Karlsson får fortsätta med det pågående husbåtsbygget vid jollerampen under seglationsperioden 2005, men att den därefter ovillkorligen skall flyttas från KaBK:s område senast En ny ansökan om förlängning inkommer till styrelsens möte Ansökan avser dels ett par veckors förlängning under oktober 2005, dels en intresseanmälan för förnyad förläggning vid jollerampen under sommaren I brevet nämns även att det troligtvis tar 2-3 år innan Järfälla kommun kan lämna besked om husbåtsplatser i kommunal regi. I det läget beslutar styrelsen att någon ny förlängning av avtalet inte medges. Vid höstmötet den 12 september kommer frågan upp till diskussion och mötet beslutar att förlänga nuvarande avtal till den 31 oktober. Många medlemmar undrar varför styrelsen var så positiv i början, medan vi nu avvisar begäran om förlängning av avtalet. Svaret är ganska enkelt. Tillstånd att använda hamnområdet för att bygga husbåten och medgivande att båten kunde förläggas i hamnen under färdigställandet är avsteg från reglerna, som styrelsen anser att vi kan försvara. Syftet var att underlätta för medlemmar att genomföra projekt av det här slaget. Det skulle dessutom vara möjligt för fler medlemmar att få den möjligheten. Men det har inte varit vår avsikt att upplåta plats för den färdigbyggda husbåten i vår hamn. Det har vi gjort klart redan vid de första kontakterna. Men varför anser styrelsen att husbåten inte kan få ligga i vår hamn? Det beror på att vi i styrelsen har fått i uppdrag av medlemmarna att sköta den löpande verksamheten i klubben i enlighet med de stadgar och ordningsföreskrifter som gäller. De regler vi har att följa är helt klart utformade för en verksamhet, som gäller fritidsbåtar av begränsad slorlek. Att bereda plats för denna husbåt i hamnen kolliderar med flera av de regler vi har att följa. 3

6 Jag vill nämna några av de viktigaste: - Klubben är en allmännyttig ideell förening, som inte bedriver affärsverksamhet. - Hela verksamheten avser fritidsbåtar. Båtar som används som bostad faller utanför klubbens verksamhetsområde. - Medlem kan beviljas plats för endast en båt (undantag för jolle, max 2,8 m). - Maximala mått för båt är 10,0 x 3,0 m (styrelsen kan medge undantag då plats finns). - Vid tilldelning av båtplats skall detta ske i enlighet med det kösystem som tillämpas i klubben. Dessa regler är baserade på många års erfarenhet av båtklubbsverksamhet. Syftet är att rättvisa ska gälla mellan medlemmarna, samt att styrelsens agerande och beslut ska vara förutsägbart. Förutom att upplåtelse av plats för den aktuella husbåten i vår hamn kommer i konflikt med gällande regler i klubben, skulle det kunna medföra problem om kommunen blir varse att vi hyr ut plats i hamnen för bostadsändamål. Enligt köpeavtalet förvärvar vi marken för att den ska utnyttjas som småbåtshamn. Hårdare krav vad gäller hantering av vatten och avlopp kan komma att ställas om hamnen används för boende. Till klubbens årsmöte i november, kommer det sannolikt en motion som går ut på att undantag ska beviljas för den aktuella husbåten. Styrelsen kommer att avslå ett sådant förslag, men det är årsmötets sak att fatta beslut. Sten Nordlander ordf. KaBK KaBk-medlem! Är du intresserad av att delta inom KaBK, som funktionär eller styrelsemedlem då tillfälle ges? Tag kontakt med valberedningen! Se funktionärsförteckning i KaBK-nytt och på hemsidan! 4

7 Hamnkommittén informerar Ny trailerramp på plats. Rolf Lidström kapade u-balkarna till ursprungliga trailerrampen och lyfte - med hjälp av vår eminenta mobilkran - bort hela rasket i början på november Håkan Karlsson var också där och hjälpte till. Rolf Lidström har sedan ordnat med utfyllnad av samkross för att erhålla lagom lutning på rampen och för att erhålla ett stabilt underlag för gjutningen. Under sommaren 2005 sattes formen av Sören Ljungblad och Håkan Karlsson armerade. Den 22 juni skedde gjutningen, vilken utfördes av Sören Ljungblad, Håkan Karlsson och Elis Pettersson. Avslutningen med plåtrampen utfördes av Rolf Lidström och Rolf Forsberg. Vattendjupet är nu betydligt bättre än tidigare, vilket förenklar trailerhantering, speciellt med lite större båtar. Det har varit ett känt problem med att ta upp båtar med trailer i hamnen och de flesta har varit hänvisade till rampen vid Stäket. Den nu utförda ändringen kommer förhoppningsvis att förbättra situationen avsevärt. Håkan i full fart med armering En liten uppmaning! När ni tittar till er båt passa då på att kasta ett öga på klubbkamraternas båtar! Styrelsen har i regel möte första måndagen i varje månad, utom i juli och augusti. Återstående sammanträdesdagar för året: 7/11, och 5/12 5

8 Vad gör vi åt det? Jollestället är överfullt! Under de senaste åren har antalet jollar, som förvaras i jollestället sakta ökat. Samtidigt kan vi se att många jollar, som förvaras där, används mycket sällan. Jollestället är nu överfullt och de båtägare, som använder sina jollar får problem. Jollar läggs på varandra, med försvårad hantering och risk för skador som följd. Vid styrelsemöte den 5 september behandlades frågan, med anledning av ett förslag från en medlem, att bygga ut jollestället. Styrelsen inser problemet med ett överfullt jolleställ, men vill i första hand undersöka om alla jollar, som ligger i stället behöver vara där. Vi vill också påminna om att det är endast båtägare, som har rätt att förvara jolle inom hamnområdet och detta gäller en jolle med max längd 2,80m. Hamnkaptenen har gjort försök att få alla jolleägare att märka sina jollar. De flesta har skött sig i det fallet, men det finns fortfarande jollar, som inte har någon angiven ägare. Dessutom händer det att jollar tillkommer (och försvinner) utan att någon ägare anges. För att lösa problemet föreslår styrelsen stegvisa åtgärder enligt följande: 1. Alla jolleägare uppmanas se till att jollen är tydligt märkt med ägarens namn och telefonnummer. Märkningen skall vara lätt synlig när jollen ligger i stället och vara utförd senast 1 december Därefter kommer jollarna att märkas med klubbens jollemärkning. 2. Jollar, som inte är märkta eller är för stora, kommer att samlas ihop. Styrelsen meddelar tid och plats för detta genom anslag i hamnen. Jollar som ingen tar hand om, kommer sedan att avlägsnas (säljas) genom styrelsens försorg. 3. Om åtgärderna enl. 1 och 2 inte leder till att det nuvarande jollestället räcker till, kommer styrelsen att överväga en utbyggnad av jollestället. 4. Om det blir aktuellt att bygga ut jollestället, kommer styrelsen att överväga avgiftsbeläggning av förvaringsplats för jolle. En sådan förändring kommer i så fall att underställas årsmöte för beslut. Sten Nordlander 6

9 Eldholmsfesten den 18 juni 7 Lördagen den 18 juni var det försommarfest på Eldholmen. Vår klubbmästare, Bosse Jüterbock, kunde i år räkna in ett 20-tal båtar och antal deltagande personer var c:a 60. Glädjande för klubbmästaren att så många hade hörsammat inbjudan. Vädret var dessutom fint utom när vi satt på dansbanan, då det kom en kort regnskur. Vindriktningen var gynnsam och det var lä i viken. Stämningen var hög och tiden gick alldeles för fort. Träffar av detta slag är viktiga för klubbandan och gemenskapen inom KaBK och vi ser redan fram mot nästa års försommarfest.

10 MILJÖINFORMATION Miljöarbetet fortsätter... Det för båtklubben så viktiga beslutet att köpa klubbområdet från kommunen är nu genomfört. Det betyder mycket för kommande båtägargenerationer då man i framtiden kan råda över sina egna beslut och ideer utan att behöva tillstånd av markägaren samt inte minst ekonomiskt då ett indexreglerat arrende skulle ha medfört orimliga kostnader för framtidens båtägare. Vi måste tacka vår duktiga styrelse, som trots stora motgångar i förhandlingarna med kommunen till sist segrade genom att inte ge efter. Detta ägande innebär emellertid också ett ökat ansvar på oss båtägare inte minst vad beträffar miljötänkandet. Det är nu ännu viktigare att vi sköter miljöarbetet på ett noggrant och seriöst sätt eftersom markägaren enligt lag och förordning har det övergripande ansvaret för vad som sker på dennes mark. Som miljöombud vill jag därför vädja till alla, som använder miljöfarliga produkter i hamnområdet, att vara extra försiktiga i fortsättningen så att vi slipper problem i framtiden. Vad händer på miljöområdet? Båtbottenfärgerna som varit tilllåtna hittills gäller fortfarande. Giftfritt i Mälaren och på ostkusten. Man avvakter kommande beslut från EU. Toalettavfall får tömmas på öppna fjärdar som förut, men det är önskvärt att så många som kan använder sugtömning eller tömmer i anordningar i land anordnade för detta. Miljöstationen skall användas för miljöfarligt avfall. Nytt för i år är en tunna för glykol. Alla som tömmer något i Miljöstationen måste se till att torka upp eventuellt spill efter sig. Det finns gula plastsäckar med saneringsmedel för att suga upp spill med i Miljöstationen. Använd detta och håll rent efter er. Tunnan med oljefilter är ingen soptunna, trasor, plastpåsar och annat kastas i sopcontainern. Det sista var några pekpinnar till dom, som slarvat men till sist vill jag framföra ett stort tack till er andra, som sköter ert miljöarbete på ett utmärkt sätt och jag hoppas att alla gör det i fortsättningen går nu mot sitt slut vad gäller båtsäsongen, båtarna går till vintervila, men vårt miljöarbete fortsätter in i Var rädda om vår miljö så ses vi Kalle Westling (Miljöombud för KaBK) 8

11 Veteranbåt får nytt liv igen Klubbens ivrigaste medlem, Håkan Karlsson, är i farten nu igen. Håkan måste alltid ha någonting på gång. Från att nyligen byggt en husbåt så har Håkan hittat en gammal campingbåt inom klubbområdet, som ej längre var i sjödugligt skick. Håkan, som kände sig rastlös efter husbåtsbygget, hade en tid spanat in båten och kontaktade ägaren, som var villig att avyttra den till ett vrakpris. Det blev snabba ryck för Håkan, som snabbt började bearbeta båten mycket idogt. Efter många timmars arbete så fick han stil på den och nu ligger det en prydlig campingbåt i ädlaste mahogny och glänser färdig för sjösättning. Den är nu sjösatt och försedd med en nästan tidsenlig motor. Den platsar säkert i MYS-båtsgänget. Båttypen var mycket vanlig på 50-och 60- talen och påminner oss om den tiden då man mestadels kunde ligga ensam med sin båt i skärgårdsvikarna. Vi klarade oss dessutom alldeles förträffligt utan krogar på varenda kobbe. Bra jobbat Håkan. 9

12 Fritidsbåtens utveckling i Sverige Klubblivet Klubblivet följer nästan automatiskt med båten eftersom de flesta båtägare är med i någon klubb eller förening. I Sverige finns det över tusen båtklubbar med drygt en kvarts miljon medlemmar och då är bara de lokala båtklubbarna inräknade. Båtlivet är alltså i klass med vilken folkrörelse som helst. Stommen i det organiserade båtlivet i Sverige är de lokala båtklubbarna eller klubbvarven, som fungerar som ideella föreningar, där medlemmarna tillsammans ordnar med bryggplatser och vinteruppläggning. Många båtklubbar har även ett rikt socialt liv med exempelvis gemensamt midsommarfirande, kräftskivor, navigationskurser och föreläsningar. En del har även en egen klubbholme. De flesta båtklubbar ingår i ett regionförbund. Regionförbunden utgörs i sin tur av Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet. Dessa två organisationer driver tillsammans med Svenska Kryssarklubben ett visst opinionsarbete och fungerar som remissinstans för lagförslag kring båtlivet. Krafter har verkat för att Båtunionen och Seglarförbundet skall slås samman, men har ej accepterats då det troligen skulle bli en för stor och tungrodd organisation. Seglarförbundet verkar mycket på det internationella planet. Båtunionen är en mer nationell organisation. Till de lokala båtklubbarna är anslutna över båtägare. Sveriges första båtklubb KSSS (Kungliga Svenska Segelsällskapet) grundades den 15 maj 1830 på Skeppsholmen i Stockholm. År 1858 bildades Härnösands SS och 1860 fick västkusten och Göteborg sin motsvarighet med GKSS. Vid den tiden hade klubbarna en annan inriktning än i dag. Segling var en sport för de välbärgade och båtklubben en plats för societetsliv. Båtarna förvarades vintertid på varv och togs om hand av betalda gastar. Ägarna nöjde sig att vara med vid seglingarna. Mot slutet av 1800-talet blev det en del förändringar. Mellan 1874 och 1902 bildades det trettiofem båtklubbar runt om i Sverige och av naturliga skäl var det segelbåtsklubbar det handlade om. Den första utpräglade motorbåtsklubben, Djurgårdsbrunnsvikens Motorbåtsklubb, grundades 1914 och året därpå bildades Kungliga MotorBåtsklubben. I takt med att det materiella välståndet ökade bland allt större grupper i samhället och fler fick möjlighet till semester och fritid växte antalet båtklubbar. Idén med ideellt och kollektivt arbete för gemensamma mål hämtades från folkrörelsetraditionen. Inspiration fick man från fackföreningsrörelsen, nykterhetsrörelsen och de politiska partierna. Det som gjordes inom klubbarna gjordes gemensamt. Mark arrenderades och med gemensamma krafter byggdes bryggor och klubbhus. I många klubbar byggde man även egna båtar.. Så länge alla hade träbåtar och innan bilen och tv:n förändrade fritiden var båtklubben en naturlig samlingsplats för hela familjen. Många tillbringade mycket tid på klubben och arbetade inte bara på båten eller klubbens anläggningar utan deltog också i olika sociala aktiviteter. I dag anser många sig ha mindre tid och ser klubben bara som en parkeringsplats för båten. Därför har båtklubbarna liksom andra ideella föreningar svårt att hitta personer, som är villiga att bli funktionärer. 10

13 Skillnad på klubbar Förutom de lokala båtklubbarna med bryggor och uppläggningsplatser finns det olika specialföreningar och riksorganisationer för båtar och båtägare. En kappseglingbåt kan vara med i ett klassförbund, som i sin tur är anslutet till Svenska Seglarförbundet och ingår då i Riksidrottsförbundets organisation med möjligheter att erhålla bidrag för tävlingsverksamheten. Det finns exempelvis klassförbund för de olympiska seglingsklasserna där Seglarförbundet utser landslag, som erhåller bidrag från RF till satsning inför olympiaderna. De finns även andra specialklubbar, som inte är anslutna till RF ex.vis. Petterssonsällskapet för alla, som har en C.G Petterssonbåt. Gemensamt för specialklubbarna är att de ordnar träffar och sprider kunskap om båttypen och inför entypsregler så att nybyggnation sker efter orginalritningar. De är även mycket måna om att det äldre båtbeståndet bevaras och bl.a. har Svenska Skärgårdskryssarförbundet och M-båtsförbundet bidragit till att många äldre båtar bevarats och hållits i bra skick bland annat genom bidrag från olika renoveringsfonder. Specialklubbarna har i regel inga egna bryggor eller anläggningar utan håller ihop sina medlemmar via träffar, medlemstidningar och webbplatser. Det finns många specialklubbar för olika båttyper och Internet är ett bra ställe att leta på. Jag har själv i över 50 år varit starkt engagerad i Starbåten både som aktiv seglare och inom olika funktioner i klassförbundet. Starbåten konstruerades redan 1911 och blev så populär, att ett internationellt klassförbund bildades, som upprättade strikta regler för byggnation etc. Genom att försiktigt anpassa sig till nya materiel som glasfiberplast, aluminiumrigg m.m., har klassen behållit sin popularitet och utvecklats till en av världens största kappseglingsklasser med över 8000 byggda båtar. Detta möjligt genom ett effektivt och lyhört klassförbund. Bland specialklubbarna finns Svenska Kryssarklubben, vilken bildades 1923 för att främja långfärdssegling, som ett alternativ till KSS, som var mer inriktat på kappsegling. Syftet med Kryssarklubben var att väcka och stärka hågen för turist- och långfärder till sjöss och främja möjligheterna för sådana färder. Kryssarklubben har i dag c:a medlemmar. Det finns också föreningar för veteranbåtar där de mesta kända är Motor Yacht Society (MYS), Sail Yacht Society (SYS) och Gaff Yacht Society (GYS), som alla har till syfte att väcka intresse för veteranbåtar. GYS var från början inriktat på gaffelriggade segelbåtar, men har senare breddat sin verksamhet. Inom dessa sällskap finns så gott som alla båtar av historiskt intresse. De utgör en stor kunskapsbas och det kan löna sig att kontakta dem för hjälp med att forska kring den egen båttypen. Jag har som vanligt skrivit väl långt och avslutar för denna gång och fortsätter i ett kommande nummer av KaBK-Nytt att avrunda och avsluta detta ämne om fritidsbåtens utveckling med bl.a. något om klubbvarven. Hans Larsson 11

14 Bildsidan Åke Gerdt testseglar sin nya fockbomsanordning Håller verkligen oket Nu är det dags för blötläggning 12

15 Eldholmen i början på maj 2005 Navigeringsprogrammet SeaClear II. Ett alldeles utmärkt PC-baserat navigeringsprogram kan hämtas på Internet under adress: Programmet är kostnadsfritt. SeaClear II är ett PC-baserat plotterprogram. Anslutet till en GPS kommer fartygets position att visas på sjökortet, liksom uppgifter om aktuell position, fart, kurs och mycket mer. Sjökort i SeaClear II är rastrerade, och finns tillgängliga på marknaden i BSB/KAP och GEO/NOS format, eller kan framställas genom inscanning av papperskort. Sjökortet flyttar sig kontinuerligt för att alltid visa båtens position på skärmen och nya kort laddas ned när programmet är inställt för automatisk nedladdning. Rutter kan enkelt läggas upp och användas som hjälpmedel för navigation. Spår kan visas, sparas som filer och konverteras till rutter. Databaser med positioner, waypoints, kan användas för att snabbt hitta platser av betydelse eller för att skapa rutter.

16 Avgifter för 2005 Medlemsavgift 250:- Betalas en gång per år. Båtavgifter Hamnavgift 282:- x båtens maxbredd Y bommar 3 storlekar 225:- 300:- 375:- Varvsavgift 37:- x båtens maxbredd x maxlängd Kranavgift, Kategori 1 75:- Båtar, maxmått 5.00 x 2.00 meter Kategori 2 150:- Båtar, maxmått 8,50 x 2.75 meter Kategori 3 225:- Båtar, maxmått x 3.00 meter Enskild torr/sjösättning Dubbel avgift debiteras Används inte kranen vid torr/sjösättning, stryk avgiften på inbetalningskortet! Övriga avgifter Inträde, medlemskap 150:- Sliptagning 200:- Anläggningsavgift 1500:- Engångsavgift, vid tilldelning av båtplats Utebliven vaktplikt 1000:- Utebliven arbetsplikt 125:- per timme Jolle, kanot, bräda etc. 120:- Gäller utöver vad som är beskrivet i reglementet Viktigt! Senast den 31 mars ska avgifter för medlemsavgift, kranavgift och hamnplats vara betald. Senast den 30 september ska avgifter för kranlyft och varvsavgiften vara betald. Detta är en förutsättning för att få båten sjösatt respektive torrsatt. Enligt beslut på årsmöte ska uppsägning av hamnplats vara styrelsen skriftligen tillhanda senast den 1 april. Vid senare uppsägning är båtägaren betalningsansvarig för båtplatsen samt ska fullgöra vakt och arbetsplikt. Alla båtar tillhörande KaBK för självklart klubbvimpeln Priser på KaBK:s sortiment: Vimpel 60:- Blazermärke 20:- Mössmärke 30:- Klubbnål 10:- Grindnyckel 160:- Bastunyckel 250:- Blanketter Blanketter för olika meddelanden finner du i klubbhuset och på hemsidan. Det är för medlemsansökan, byte eller uppsägning av båtplats, meddelande till styrelsen och hamnkommittén. OBS! Ändrar du adress, telefonnummer etc. meddela till KaBK:s postadress eller E-post, alternativt lägg en lapp i brevinkastet i klubbhuset. Jakobsbergs Tryckeri AB 2005