Vårmöte 15 mars Läs mer på sidan 3!

Transkript

1 K ab K En varm och skön sjösättningsdag, våren 2000 Vårmöte 15 mars Läs mer på sidan 3! Mastskjulet skall flyttas under maj månad, sidan 5 OBS! Inbetalningskort bifogat

2 K ab K Kallhälls Båtklubb Box JÄRFÄLLA Tel Postgiro e-post: info@kabk.org Hemsida: Org. nummer: Styrelse Ordförande Sten Nordlander sten @telia.com V. Ordförande Åke Gerdt ake.gerdt@telia.com Kassör Lars Lundsten lasse.lundsten@tele2.se Sekreterare Håkan Hedin hakan.hedin@telia.com Ansv. medlemsreg. Markku Kavha info@scanguide.se Ansv. vaktplikt Peter Gringman peter.gringman@ericsson.com Ansv. arbetsplikt Jan Fredriksson ext.jan.fredriksson@tietoenator.com Funktionärer Hamnkommitté Hamnkapten Rolf Forsberg rolf.g@bredband.net Båtplatser Rolf Forsberg Ställföreträdare Rolf Lidström familjen.lidstrom@hem.utfors.se Elansvarig Göthe Winberg gothe.winberg@telia.com Byggnation Sven Sören Ljungblad Byggnation Yngve Eriksson gy.eriksson@swipnet.se Miljöombud Kalle Westling kallewestling@telia.com Kranfogde Peter Larsson Hamnfogde Arne Trotzig Materialförvaltare Karl-Ingmar Karlsson Klubbholmsfogde Anders Holmqvist anders.holmqvist@ericsson.com Klubbholmskommitté Göran Skotte goran.skotte@einar-mattsson.se Hannu Kavha kahva.hannu@emc.com Klubbmästare Bo Jüterbock Revisorer Anders Månsson anders.mansson@skandia.se Per Lindegren Revisorssuppleant Lars Grönquist Valberedning Krister Enstedt krister.enstedt@mail.bip.net J.E. Gustavsson jan.eric.gustavsson@telia.com Försäkringar Åke Gerdt ake.gerdt@telia.com Säkerhets- Vidar Hjertö vidar.hjerto@carlbro.se kontrollanter Roger Trotzig roger.trotzig@telia.com Håkan Hedin hakan.hedin@telia.com Redaktion för KaBK Nytt: Åke Gerdt, Sten Nordlander, Elis Pettersson Layout: Elis Pettersson KaBK Nytt utkommer två gånger per år - mars och november. Bidrag till innehåll mottages med tacksamhet i god tid före utgivning.

3 Ordförandens sida Jag hör till dem som gärna vill ha snö och kallt ett par månader, för att det ska kännas som vinter. Och nu måste man säga att vi fått en riktig vinter! Även om det inte varit så många dagar med sol, så har det varit nästan bedövande vackert med snön i träd och buskar. När nu solen kommer tillbaka och börjar värma, fylls man på nytt av förväntan inför en ny båtsäsong. Vi är redan en bit inne på det nya verksamhetsåret, som började den 1 november På andra ställen i KaBK Nytt kan du läsa korta rapporter från årsmöte och funktionärsträff. Det är två av de viktigaste möten som klubben har varje år. Det ena ytterst formellt och det andra mycket informellt. Jag tycker att det visar hur viktigt det är med dessa båda inslag i klubbens verksamhet. En del av oss har att fullgöra uppgifter som är strängt reglerade, och kanske väl synliga, medan andra gör en mängd insatser som ingen märker så länge det fungerar. Vilken roll du än har, vill jag tacka för din insats och ditt stöd under 2003! Nu går vi vidare och ser fram emot den trevligaste delen av båtåret. Som du vet är det vissa saker vi alla kan hjälpas åt med. Det gäller t. ex. att föra klubbens vimpel så att alla kan se var båten hör hemma, inte minst viktigt vid besök på Eldholmen. Det kan också gälla att ta reda på sopor, som någon glömt. Sopor på fel ställe kan av en del besökare uppfattas som att här är det fritt fram att lämna resterna efter ett party. Ett ämne som börjar kännas lite tjatigt är kontakterna med kommunen om vårt hamnområde. Förhandlingsgruppen, som består av Lasse Lundsten, Åke Gerdt, Markku Kahva och mig själv, har träffat kommunens tjänstemän vid två möten för att förhandla om ett nytt arrendeavtal. Som vi befarade har politikerna inte gett några klara anvisningar om nivån på det arrende, som vi ska betala. Däremot är det klart att vi kan få längre arrendetid om vi vill (10-15 år). Från klubbens sida har vi hävdat att arrendet ska vara avsevärt lägre, då vi inte fick köpa marken. Vårt bud är halverat arrende, vilket innebär en återgång till den nivå som gällde före tunnelbygget. För att tjänstemännen ska kunna förhandla kring den nivån, krävs att politikerna ger klara anvisningar. Styrelsen har i skrivelse till kommunstyrelsen och företrädare för majoriteten begärt att få ett sammanträffande, där vi ingående får motivera vårt förslag och ta del av eventuella argument som politikerna kan ha. Hittills har det varit mycket tunt med argument från det hållet! Vi ser med spänning fram mot nästa kapitel i den här följetången! Men vi ger inte upp! Goda argument och sunt förnuft brukar segra även om det kan ta tid. Ha en skön sommar, med mycket nöje i era kära båtar! Hälsningar Sten Nordlander 1

4 Januari 26 jan. Funktionärsträff Kalendarium 2004 Februari Röjning på Eldholmen vid hållbart isläge. Montering av stolpar för nya slangvindor i hamnen Mars Vecka 10 KaBK Nytt sänds ut. Uppbörd av medlems- och båtavgifter. 15 mars Vårmöte. Möjlighet att teckna vaktpass 21 mars Teckning av vaktpass i klubbhuset 28 mars Teckning av vaktpass i klubbhuset April Montering av bommar 24 april Sjösättning 1 Maj 1 maj Sjösättning 2 2 maj Städning i hamnområdet, klubbhuset och på Eldholmen. Obligatorisk medverkan av båtägarna. Mastskjulet flyttas 15 maj SSG:s Single Hand Race Juni Allmänt underhållsarbete på Eldholmen, olja bryggor, m.m. 12 juni Eldholmen är start - och målplats för SSG:s Frog Race 19 juni Klubbträff på Eldholmen September Uppbörd av båtavgifter 4-5 sept. SSG:s Görväln Cup 13 sept. Höstmöte 25 sept. SSG:s höstrace Oktober 2 okt. Torrsättning (förslag till vårmötet) 16 okt. Torrsättning (förslag till vårmötet) Vecka 44 KaBK Nytt sänds ut (med kallelse till årsmötet) 30 okt. Städning av hamnområdet November 22 nov. Årsmöte December 11 dec. Glöggträff i hamnen 2

5 Kallelse till vårmöte Hamnen, januari Foto:Sten Nordlander Vårmötet kommer att avhållas måndagen den 15 mars klockan i Folkets hus, Kallhäll. Lokal på plan 2. På dagordningen bl.a: - Beslut ( nr 2) om stadgeändringar. - Rapport från förhandlingar med kommunen om nytt arrendeavtal. - Beslut om torrsättningsdagar. Möjlighet att teckna vaktpass från klockan till samt efter mötet. Vi använder oss av samma nummerlappssystem för turordning som tidigare. Eldholmen Nyttja vår fina klubbholme till skön rekreation. Varför inte ett skönt bastubad. Nyckel löses för 250 kr (engångskostnad). Men glöm ej att städa bastun efter dig. Sly- och trädröjning på Eldholmen har utförts under februari månad om isläget tillåtit detta. Städning av Eldholmen i samband med den obligatoriska städningen av hamnområdet den 2 maj. Funktionärsträff 2004 En fin tradition i KaBK är att styrelse och funktionärer träffas en gång varje år. Det ger tillfälle till information och diskussion kring aktuella frågor, samt bidrar till att vi lär känna varann lite bättre. Det är särskilt viktigt när det kommer nya personer på olika poster. Vid årets träff, som hölls i Folkets hus i slutet av januari, deltog 21 personer. Klubbmästaren svarade för att vi fick stärka oss med landgång och lämplig dryck samt kaffe och vetebröd. För styrelsen är funktionärsträffen ett viktigt tillfälle att förankra förslag, samt att få synpunkter på klubbens verksamhet från de medlemmar som ansvarar för viktiga funktioner. 3

6 Förslag till verksamhetsplan, kalendarium och rapport från förhandlingarna med kommunen om nytt arrendeavtal presenterades och diskuterades. Krister Enstedt, som lagt ner stort arbete på ett nytt medlemsregister för klubben, berättade att programmet nu är i det närmaste klart. Avsikten är att registret ska kunna hantera alla data som hör till medlemskapet, t. ex. nycklar, innehav av sjöbod, båtplats, avgifter, arbetsplikt, o.s.v. Hasse Larsson, till höger, avtackas för värdefulla insatser för KaBK Ett trevlig inslag vid mötet var att vi fick tillfälle att överlämna en present till Hans Larsson och tacka för hans värdefulla insatser i klubben under många år. Dessutom kunde vi överlämna hederstecken till Jan Fredriksson. Både Hasse och Janne skulle fått sina utmärkelser på årsmötet i november, men kunde av olika skäl inte delta då. Anders Månsson, en av klubbens revisorer, framförde ett tack från medlemmarna till alla som lägger ner tid, kraft och engagemang i vår båtklubb. Vi har anledning att glädjas åt en bra klubb med välskött hamn och fin klubbholme! Sten Nordlander Lasse Lundsten utdelar hederstecken till Jan Fredriksson Till minnet av Bengt Flodqvist meddelas härmed att Bengt gick bort den 24 januari. Bengt, som var född 1916, var den äldsta medlemmen i KaBK, samt hedersledamot i klubben. 4

7 Hamnkommittén informerar Sjösättningsdagar 24 april och 1 maj. Listor med lagindelning och tider finns i klubbhuset från den 18 april. Tog du upp båten vid andra torrsättningen hösten 2003 sjösätter du den 24 april och tog du upp vid första torrsättningen sjösätter du den 1 maj. Att tänka på inför sjösättningen! - Du vet väl hur lyftslingan skall placeras och om de skall kortas fram eller bak för att få rätt balans på båten. - Styrtampar i för och akter. - Medlems- och båtavgifter och eventuellt andra skulder till klubben skall vara betalda och vaktpass tecknade innan du tillåts sjösätta. - Båten skall vara försäkrad och innan sjösättning skall försäkringsbevis uppvisas för lagbasen. - Kom i god tid innan ditt lag skall börja och du skall vara med tills alla båtar är sjösatta. - Meddela bodnummer till lagbasen. Mer information inför sjösättningen finns att studera tillsammans med listorna för lagindelningen. Planerade arbeten inom hamnområdet Mastskjulet skall flyttas och därför måste alla upplagda båtar bort från Grinudden senast 1 maj. Se också sidan 11. OBS! Alla master måste bort från mastskjulet senast 8 maj. Båtklubbens register skall uppdateras och därför skall alla, som har bod, anmäla bodnummer till hamnkommittén. Anmälan kan göras i samband med sjösättningen på laglistorna eller på en meddelandelapp i styrelsens brevinkast i klubbhuset. Varje sjöbod delas av två båtägare. Är du en båtägare som vill ha en sjöbod, anmäl detta till hamnkommittén. Instruktioner för märkning av jollarna kommer att ges vid sjösättningarna. 5

8 Rapport från årsmötet 2003 Årsmötet den 17 november besöktes av 40 medlemmar. Klubbens ordförande, Sten Nordlander, öppnade mötet och Krister Enstedt valdes till ordförande för mötet, vilket han skötte på ett förtjänstfullt sätt. Rapporter lämnades om verksamheten under året samt för arbets- och vaktplikt. Både arbets- och vaktplikt har skötts på ett mycket bra sätt till gagn för klubben. Kassören redogjorde för ekonomin, vilken är god. Det budgeterade underskottet på kronor blev endast kronor främst beroende på att köpet av hamnområdet av kommunen stoppades av politikerna i kommunstyrelsen. Eget kapital vid utgången av verksamhetsåret var kronor. Efter revisionsberättelsen, som lästes upp av mötets ordförande då ingen av revisorerna var närvarande, beviljades styrelsen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Valberedningen redogjorde för sitt förslag till funktionärer för år Samtliga föreslagna godkändes av årsmötet. Då Hans Larsson avsagt sig omval som vice ordförande efter många års arbete i styrelsen valdes Peter Gringman in som ny i styrelsen. Konstituering av styrelsen sker vid första styrelsemötet på det nya verksamhetsåret. Då bestäms vem som gör vad i styrelsen, då endast ordförande, kassör och sekreterare väljs av årsmötet. Förslag till nya stadgar och ordningsföreskrifter föredrogs på årsmötet. Med några justeringar och ändringar godkändes dessa. Ändring av stadgar skall godkännas på två på varandra följande ordinarie medlemsmöten, varför de nya stadgarna kommer att träda i kraft efter vårmötet ifall de godkänns även där. Två motioner hade lämnats in till årsmötet. Båda gällde Y-bommar på D-bryggan. Efter diskussioner och votering avslogs motionerna. Årsmötet remitterade ärendet till hamnkommittén att hitta förslag till lämplig lösning för D-bryggan så att det inte blir så trångt att komma in till C-bryggan och södra sidan av mittpontonen (B-bryggan). Lasse Lundsten lovordade flertalet insatser i klubben av ideell karaktär och föreslog samt utdelade förtjänsttecken till Jan Fredriksson, Åke Gerdt, Markku Kahva och Elis Pettersson. Jan Fredriksson var ej närvarande så förtjänsttecknet till honom utdelades på funktionärsträffen den 26 januari istället. Sten Nordlander tackade inför mötet avgående Hans Larsson, som gjort stora insatser under många år i klubben, inte minst Historiken för KaBK, Hans Larsson, som ej var närvarande, avtackades med present på funktionärsträffen. Hans Larsson valdes även in som hedersmedlem i KaBK på Lasse Löfgrens förslag. Protokoll från årsmötet med verksamhetsberättelse, resultaträkning samt rapporter om arbets- och vaktplikt finns att läsa i klubbhuset. 6

9 Som en uppföljning till historiken har jag fördjupat mig lite i nedanstående ämne. Hans Larsson Fritidsbåtens utveckling i Sverige Segelbåtar Från arbetsbåt till nöjesbåt. Segling för nöjes- och kappsegling kan spåras flera tusen år tillbaka i tiden, men ursprunget till det vi i dag kallar fritidsbåtar hittar man i England. Där bildades i slutet av 1700-talet de första segelsällskapen, som några årtionden senare inspirerade till svenska motsvarigheter. Svenska Segel Sällskapet (SSS) bildades 1830 och när OSCAR II blev medlem 1878 kunde de kalla sig KSSS. K för det kungliga. Societeten hade börjat skaffa sig jakter för att segla i skärgården, ofta med avlönade gastar som tog hand om båten och hjälpte till vid seglingen. Det var överklassen som hade resurserna och framför allt tiden att ägna sig åt något så improduktivt som segling för nöjes skull. Man ägnade sig främst åt kappsegling. Tanken på att sova över på båtarna och att turistsegla var fortfarande helt främmande. Fler och fler tävlingar arrangerades och intresset växte. De första segelbåtarna i Sverige var bruksbåtar, till exempel vedjakter och andra rena allmogebåtar. Dom användes av skärgårdsbefolkningen för transporter. Impulser till mer eleganta båtar kom från den engelska båttypen kutter, som var enmastad med rak skuren stäv. Kutter blev i slutet på 1800-talet på svenska synonymt med segelbåt, då de flesta segelbåtar kallades kutter oavsett vad de hade för ursprung och form. Så småningom påverkades Svensk Roslagsskuta också båtarnas utseende av rivalitet mellan ost- och västkusten i Sverige. År 1860 bildades GKSS Göteborgs Kungliga Segel Sällskap (kungligt från 1891) som ett svar på ostkustens KSSS. GKSS hade inte bara kuttern som förebild. På västkusten fanns båttypen koster, som nu genomgick en förvandling från arbetsbåt till anpassad kappseglingsbåt. Man utökade segelytan något och krympte lastutrymmena, men för att få fram snabbare båtar behövdes mera genomgripande förändringar. 7

10 Till en början ökade man barlasten i båtarna, men först med utanpåliggande kölar fick båtarna nämnvärt större segelyta. Societetsnöje blir folksport När kappseglandet tog fart ställdes snart krav på mera rättvisa tävlingsformer. Hur skulle man förhindra att bara de största båtarna med mest segel vann? Lösningen var olika handikappsystem och mätregler som starkt bidrog till att båtarna utvecklades. Redan 1858 infördes i Sverige ett slags handikappberäkning, som byggde på hur den befintliga flottan såg ut. Längd, bredd och djup användes i en formel för att kunna kompensera den seglade tiden. Systemet fungerade väl till en början, men när nya båtar konstruerades utnyttjades en del luckor i formeln för att maximera chanserna till en god placering. I och med detta fyllde inte formeln längre sitt syfte. Idén för att använda mätregelsystem för att dela in båtar i klasser och handikappsystem och att möjliggöra segling mellan olika båttyper slog dock rot. Flera olika system utvecklades och avlöste varandra eller har funnits parallellt. Mätreglerna utmanade konstruktörernas kreativitet och gav upphov till en del extrema båtar. Till en början tog bara reglerna hänsyn till vattenlinjelängd och segelyta. Då det inte var längden överallt utan bara i vattenlinjen som räknades, konstruerades båtar med stora överhäng ovanför vattenlinjen i för och akter. Man gjorde dem även bredare, vilket minskade kraven på kölarnas tyngd. De breda och grunda båtarna vann många pokaler men var inte alltid så sjövärdiga. De löpte helt enkelt risken att kantra, men eftersom de flesta tävlingar hölls inomskärs ansågs de ändå tillräckligt säkra. De mätregler som fick mest genomslagskraft i Sverige var R-regeln och skärgårdskryssarregeln. Den internationella R-regeln skapades i England 1906 och började gälla från Den var tänkt att fungera för alla överallt och gav mycket sjövärdiga, men relativt dyra båtar. I Sverige höjdes snart röster för en båttyp, som var mer lokalt anpassad och 1908 kom skärgårdskryssarregeln. I och med detta började smäckrare båtar byggas, som var bättre anpassade till våra skyddade skärgårdar. Experimenterandet med att hitta luckor i reglerna och jakten på så snabba båtar som möjligt tilltalade inte alla. Regelhetsandet ledde till en uppdelning av kappseglare och kryssare. År 1933 bröt sig en gruppturist och långfärdsseglare ur KSSS och bildade en egen riksorganisation - Svenska Kryssarklubben, SXK - där kappsegling var bannlyst. Uppdelningen var lyckad och såväl KSSS som SXK finns kvar i dag och har många medlemmar. Varvsbyggda R-båtar och skärgårdskryssare var dyra och inget som vem som helst kunde skaffa sig. Först när entypsbåtarna började byggas fick fler möjligheten att komma ut på sjön. Johan Ankers Drake (1928 ) och Gustav Estlanders Mälar 22 (1930) hör till de första svenska entypsbåtarna. M 22 8

11 Neptunkryssare Foto: E.Pettersson har tillkommit genom plastens användning för båtbygge ex.vis Scampi, Omegabåtarna, If Båten, Vegan m.fl. Plasten har även gjort det lättare för den som själv vill bygga sin båt, då många företag tillhandahåller formar och lokaler för självbygge. Det byggs fortfarande båtar i trä, men inte i någon större skala eftersom nya träbåtar blir relativt dyra jämfört med plastbåtar och begagnade träbåtar. Traditionen att bygga träbåtar upprätthålls av några enstaka varv bland annat på Orust. Gör man en uppdelning av segelbåtsflottan kan man urskilja tre huvudtyper: Regelbåtar som byggts och klassats efter given mätregel. Ex.vis: R-båtarna och skärgårdskryssarna. Senare utvecklades fler modeller bl.a. andra Mälar 30 (1933) och Neptunkryssaren (1938) båda ritade av Lage Eklund. I början av 40-talet togs Nordiska Folkbåten fram. Avsikten var tydlig: att skapa en båt, som många skulle ha råd med. Det var samma tanke som skapade Folkvagnen på bilsidan. Entypsbåtarna blev det folkliga alternativet, medan R- båtarna och i viss mån även skärdgådskryssarna var mer exklusiva kappseglingsbåtar. Entypsbåtarna och även skärgårdskryssarna amatörbyggdes i stor skala med varierande resultat. När plasten senare tog vid övergavs inte de gamla båttyperna helt utan många av dem byggdes även i plastversioner. En variant av skärgårdskryssarregeln används i dag för plastbåtskonstruktioner och det finns även Mälar 30, Folkbåtar och Neptunkryssare i plast. Fler entypsbåtar Entypsbåtar som byggts efter en given ritning där alla båtar ser likadana ut. Folkbåten, Neptunkryssaren, If-båten, Vegan m.fl. hör till den gruppen. Solitärer är båtar som byggs utan tanke på klassning eller regler utan endast efter konstruktörens tankar och funktion, stil och sjövärdighet. Till denna grupp kan även räknas allmogebåtarna. Hans Larsson If båt Foto: E.Pettersson Fortsättning på artikeln med bl.a. motorbåtarnas utveckling, klubblivet m.m. i kommande nummer. 9

12 Ohoj alla KaBK:are! Här kommer en liten påminnelse från Båtorganisationernas Försäkringskommitté om vilka grejor vi skall förtöja våra båtar med. För den som använder bojkätting Bojkättingen måste dimensioneras för att klara flera års avrostning. Minst vartannat år bör därför kättingen inspekteras. Rekommendationstabell för kätting: Båtstorlek Kättingdiameter Vikt i kg/m Upp till 3 ton 11 mm. 2,6 kg 3 till 6 ton 12,5 mm. 3,5 kg Vid bryggor med många båtar finns sällan plats för lång kätting, men om så är fallet bör den vara minst 30 % längre än djupet. Bojen Bojens volym skall vara tilltagen så att den ej dras under vattenytan vid normal påkänning. Normalt används bojar med en volym av liter, varierande med båtstorlek och kättingvikt. Följande exempel kan tjäna som vägledning vid valet av boj: Båtstorlek Bojvolym 0,5 ton liter 1 ton liter 3 ton liter från 5 ton liter Tågvirket Tågvirket mellan bojen och båten måste dimensioneras med hänsyn till nötning och handvänlighet. Draghållfastheten är vanligen tillräcklig. Rekommendationstabell: Båtstorlek Linans diameter Upp till 1 ton 10 mm. 1 till 3 ton 14 mm. 3 till 6 ton 20 mm. 10

13 Reviderad: 12/ E.Pettersson KaBK Hamnen Grinudden. Ändring av markgränsen vid Grinudden Staketet vid Grinudden kommer att flyttas till läge enligt ovanstående ritning. Av tidigare markområde behåller KaBK c:a halva ytan. Mastskjulen flyttas och monteras upp efter staketet enligt ritningen. Detta arbete kommer att utföras under våren En omdisponering av området blir emellertid nödvändig beträffande de båtar som normalt brukar läggas upp på Grinudden. 11

14 Nytt stuk på KaBK Nytt och tack till Hasse Larsson Hasse Larsson har under många år haft ansvaret för vår trevliga nyhetsbulletin, KaBK Nytt. Hasse har under åren lagt ned ett mycket omfattande arbete med KaBK Nytt för att vi skall vara informerade om det som händer inom klubben. Vi är nu tre personer som tagit över jobbet - det som Hasse skötte i stort sett ensam. Innan Hasse avslutade sitt jobb, så diskuterade vi en eventuell krympning av formatet från A4 till A5. Ett flertal båtklubbar använder redan detta lilla format och vi tyckte nog att det skulle duga även i KaBK. Vi tog fasta på föregående diskussion och beslöt att försöka med ett nytt stuk på skriften. Hoppas ni skall vara nöjda med resultatet, även om textstorleken är mindre för att rymmas inom sidorna. Textstorleken är emellertid samma som i vanliga dagspressen och där fungerar det bra. Vi nymblingar i redaktionen vill passa på att tacka Hasse för ett verkligt fint jobb. Håll till godo med det nya stuket! Åke Gerdt, Sten Nordlander, Elis Pettersson Här är några axplock från medlemmarnas aktiviteter under vintersäsongen. Vidar Hjertö har demonterat all inredning i sin båt, IW 26. Har gjort helt ny inredning och fäst upp alltihop igen. Nu är det finslipningen som återstår. Nästan som att bygga en ny båt. Aulis Karlsson har ur sin Vindö 40:a demonterat inombordsmotorn och tagit hem den för översyn och målning. Det är viktigt att ha en välfungerande motor även i segelbåtar. Allt blir klart till sjösättningen. Det har ryktats i bygden att Håkan Karlsson håller på att bygga en husbåt!! Avsevärd skillnad mot att bygga en båt, för här används s.k. norrlandsmahogny i bordläggningen och dessutom hammare och spik. Akta tummen och lycka till Håkan! 12

15 Avgifter för 2004 Medlemsavgift 200:- Betalas en gång per år. Parkeringsavgift 250:- Betalas en gång per år Båtavgifter Hamnavgift 282:- x båtens maxbredd Varvsavgift 37:- x båtens maxbredd x maxlängd Kranavgift, Kategori 1 75:- Båtar, maxmått 5.00 x 2.00 meter Kategori 2 150:- Båtar, maxmått 8,50 x 2.75 meter Kategori 3 225:- Båtar, maxmått x 3.00 meter Enskild torr/sjösättning Dubbel avgift debiteras Används inte kranen vid torr/sjösättning, stryk avgiften på inbetalningskortet! Övriga avgifter Inträde, medlemskap 150:- Sliptagning 200:- Anläggningsavgift 1500:- Engångsavgift, vid tilldelning av båtplats Utebliven vaktplikt 1000:- Jolle, kanot, bräda etc. 120:- Gäller utöver vad som är beskrivet i reglementet Viktigt! Senast den 31 mars ska avgifter för medlemsavgift, kranavgift, hamnplats samt ev. parkeringsavgift vara betald. Senast den 30 september ska avgifter för kranlyft och varvsavgiften vara betald. Detta är en förutsättning för att få båten sjösatt respektive torrsatt. Enligt beslut på årsmöte ska uppsägning av hamnplats vara styrelsen skriftligen tillhanda senast den 1 april. Vid senare uppsägning är båtägaren betalningsansvarig för båtplatsen samt ska fullgöra vakt och arbetsplikt. Styrelsen och hamnkommittén träffas i klubbhuset följande tisdagskvällar mellan klockan19.00 och maj, 11 maj, 18 maj, 25 maj, 1 juni, 8 juni, 15 juni, 22 juni, 17 aug, 24 aug, 31 aug, 7 sept, Under dessa kvällar kan du även köpa vimpel, nycklar etc.

16 Du vet väl att Kallhälls Båtklubb sedan en tid har en egen hemsida Idag finns där bl.a. allmän presentation, blanketthjälp, förteckningar över funktionärer, kalendarium, bilder bl.a. över hamnen och annan information som rör verksamheten. Sidan redigeras inte per dag utan när det finns/inkommer nytt materiel. Ny information som snabbt måste nå ut till medlemmarna anslås omgående på hemsidan. Gör därför ett bokmärke av KaBk:s hemsida och titta till den ibland. Om något viktigt finns att läsa, anslås det tydligt på första (index-) sidan. Vi har lagt in en s.k. insida som endast kan nås av medlemmar med lösenord. Här lägger vi information, som inte nödvändigtvis måste nå ut till allmänheten, protokoll, motioner, beslut o.s.v. Lösenord får du genom att kontakta Webbmastern Markku Kahva, Som alltid är datorn känslig för att orden skrivs exakt rätt, med avseende på versaler/gemener och stavning. Lösenorden byts enligt förslag sedan ut vid varje båtavgiftsdebitering. Givetvis är hemsidan ett öppet forum för alla medlemmar i frågor som rör KaBk. Om du har något att berätta eller påpeka, så läggs det givetvis ut på hemsidan. Se den som en elektronisk anslagstavla. Det snabbaste sättet att nå mig med dina inlägg är genom till min arbetsplats, varifrån hemsidan redigeras: info@scanguide.se eller genom info@kabk.org Hälsningar Markku Kahva Alla båtar tillhörande KaBK för självklart klubbvimpeln Priser på KaBK:s sortiment: Vimpel 50:- Blazermärke 20:- Mössmärke 30:- Klubbnål 10:- Grindnyckel 60:- Körgrindsnyckel 250:- Bastunyckel 250:- Blanketter Blanketter för olika meddelanden finner du i klubbhuset och på hemsidan. Det är för medlemsansökan, byte eller uppsägning av båtplats, meddelande till styrelsen och hamnkommittén. OBS! Ändrar du adress, telefonnummer etc. meddela till KaBK:s postadress eller E-post, alternativt lägg en lapp i brevinkastet i klubbhuset.