Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Höganäs

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Höganäs

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Visioner... 3 Definitioner och begrepp... 4 Elevers delaktighet i framtagandet av likabehandlingsplanen... 5 Övergripande mål... 5 Uppföljning och utvärdering av tidigare års plan... 6 Konkreta mål från september 2012 augusti 2013 främjande och förebyggande arbete... 6 Kartläggning och nulägesanalys... 6 Det främjande arbetet:... 6 Det förebyggande arbetet:... 7 Förankring... 8 Ansvarsfördelning... 8 Huvudmannens samt skolledningens ansvar... 8 All personals ansvar... 9 Klagomålshantering och förslagslåda... 9 Rutiner för att upptäcka, utreda och att åtgärda... 9 Lärare till elev... 9 Elev till elev Avsluta eller fortsätta dokumenterade ärenden Bilaga Händelserapport Bilaga Lagstöd

3 Inledning Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen (2089:567) och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen (2010:800). Skolan ska också engagera elever i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (förordningen 2006:1083). På Eductus har vi valt att slå ihop dessa planer till en som vi kallar likabehandlingsplan. Det gör vi eftersom arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många beröringspunkter. För en utförligare förteckning över aktuella lagrum, se bilaga 2. Vi vill med vår plan beskriva hur våra verksamheter inom Eductus arbetar för att metodiskt främja likabehandling samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den upprättade planen gäller elever och personal på Eductus i Höganäs kommun. I likabehandlingsplanen vill vi betona att nolltolerans gäller diskriminering, trakasserier och kränkande behandling från lärare till elev samt mellan elever. Visioner Det dagliga arbetet ska präglas av värderingshjulets fem punkter. Värdeorden har arbetats fram tillsammans med elever och personal under året

4 Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrund Med det menas de delar en person skyddas av i diskriminerinslagstiftningen. I Sverige omfattar lagen sju diskrimineringsgrunder. De sju diskrimineringsgrunderna är: etnisk tillhörighet funktionshinder kön könsöverskridande identitet eller uttryck religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning ålder Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas här nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller liknande förhållanden. Det betyder att vår verksamhet är anpassad så att alla kan ta del av den oavsett etnisk tillhörighet. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. I praktiken innebär det att verksamheten, utifrån dess förutsättningar, anpassas efter elevernas behov. Kön Med kön menas att en person är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Det betyder att vår verksamhet är anpassad till alla, oavsett kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller på andra sätt, t.ex. sin klädsel, ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. I praktiken betyder det att alla kan ta del av vår verksamhet oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Religion eller annan trosuppfattning Med religion eller annan trosuppfattning menas religiösa trosuppfattningar eller andra trosuppfattningar som har en andlig koppling, till exempel att vara kristen, muslim, ateist eller buddist. I praktiken betyder det att verksamheten utifrån dess förutsättningar är anpassad så att alla kan ta del av den oavsett religion eller trosuppfattning. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Det betyder att alla, oavsett sexuell läggning, kan ta del av vår verksamhet. Ålder Med ålder menas en persons uppnådda levnadslängd. I praktiken betyder det att alla kan delta i vår verksamhet oavsett ålder. 4

5 Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och det finns ett samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering handlar om missgynnande och förutsätter någon form av övertag hos den som utför diskrimineringen. Elever kan därför inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. I skolan är det endast verksamheten som kan göra sig skyldig till diskriminering. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Till exempel att en lärare låter yngre elever prioriteras vid tillsättandet av praktikplatser för att den äldre eleven inte står till arbetsmarknadens förfogande så länge till. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar någon och det har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Som exempel kan nämnas att verksamheten har ett förbud mot huvudbonader och därmed i praktiken stänger ute elever från undervisningen som av religiösa skäl bär huvudbonad. Kränkningar En kränkning är att behandla någon nedsättande eller förolämpande genom att angripa personen med ord eller handling och det inte samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller i form av text eller bild. Till exempel att någon blir retad för sin utbildningsbakgrund eller sin kroppstorlek. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasseri som någon blir utsatt för vid upprepade tillfällen under tid. Trakasserier Att behandla någon nedsättande eller förolämpande genom att angripa personen med ord eller genom handling och det har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserierna kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller i form av text eller bild. Till exempel att någon blir retad för sin funktionsnedsättning eller kallad rasistiska tillmälen. Elevers delaktighet i framtagandet av likabehandlingsplanen Deltagarna har arbetat i smågrupper och disskuterat fram vad de ansåg viktigt med en likabehandlingsplan. Även elevrådet har tagit upp frågan som de anser vara en viktig punkt för en trivsam miljö. Övergripande mål Alla deltagare och personal har samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter Alla deltagare och personal har god kännedom om vår likabehandlingsplan Alla deltagare och personal värnar om sin arbetsmiljö som kännetecknas av tillit, respekt, trygghet och delaktighet Alla former av kränkande och diskriminerande behandling tar vi avstånd från 5

6 Uppföljning och utvärdering av tidigare års plan Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen sker en gång per år. En uppdaterad likabehandlingsplan har mailats ut till berörd personal. Skolledaren har tillsammans med lärare informerat och poängterat vikten av likabehandlingsplanen för samtliga deltagare genom informationsmöten i respektive klassrum. Även möte mellan kommun och deltagare har ägt rum, samt uppsägning av personal. Dessa åtgärder har gjorts eftersom vi uppmärksammat händelser i både personal och bland delatagare. Vi har under detta år blivit mer uppmärksammade om hur otroligt viktigt det är att ha en bra och genomarbetad likabehandlingsplan. Konkreta mål från oktober 2014 oktober 2015 främjande och förebyggande arbete Kartläggning och nulägesanalys Varje termin genomförs en enkätundersökning med samtliga elever. Vissa av frågorna är direkt kopplade till kränkningar och trivsel och resultaten utvärderas och analyseras. Att avläsa av enkätundersökningen så både trivs och känner sig deltagarna respekterade av deltagare och personal. 80 % av deltagarna vet att skolan har en likabehandlingsplan. Där känner vi att vi kan bli tydligare. Likaså var de ska vända sig med eventuella missnöjen i skolan då resultatet visade att 73 % visste var man vände sig. Det främjande arbetet: syftar till att skapa en trygg skolmiljö och stärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt utan förekommen anledning. Främjande arbete, mål för oktober 2014 till september 2015 Mål Vad ska göras? När ska det göras och av vem/vilka Eleverna känner sig trygga i skol-miljön och respekterar varandra. Deltagare och personal har aktiviteter tillsammans, t.ex. högtidsfester, temadagar, utflykter osv Detta ökar trivseln och där igenom gemenskapen mellan alla berörda. Fortlöpande Vilka resurser krävs? Engagemang från både deltagare och personal. Även en hel del planering av personalen. Uppföljning och utvärdering Personalmöte samt elevråd. 6

7 Det material som används i skolan belyser olika typer av familjebildninga r och relationer, minoriteter, religioner och olika typer av funktionshinder. Alla elever ska känna sig inkluderade vid de aktiviteter som skolan arrangerar. Pedagogerna ska se över skolans elevmaterial och kritiskt granska och vara uppmärksamma på olämpligt material. Material som inte håller måttet kasseras. Utflykter och studiebesök planeras så alla ges förutsättningar att delta arrangemangen ska vara tillfällen för lärande. Personalen ser över material före inköp. Personalen undersöker noga mål och syfte med aktiviteten utifrån de 5 givna diskrimineringsgrunderna. Förarbetet görs innan arrangemanget bokas i sin helhet. Personella resurser, personal och elever, samt tid för att analysera text och bild i skolans material. Vt Fortlöpnade på personalmöten. Studiedagar varje termin Det förebyggande arbetet: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det förebyggande arbetet, mål för oktober 2014 till september 2015 Kartläggning av nuläget Identifierade problem Mål Insatser Uppföljning och utvärdering Elevenkät ht-14 98% trivs i vår verksamhet men målet är 100% så det återstår 2% Alla elever ska känna till skolans klagomålshantering. Viktigt att veta vart man vänder sig om man behöver prata med någon ansvarig. Blanketten för klagomål finns med i introt, finns på anslagstavlan samt informeras om vid klassråden. Kommande klassråd samt elevråd. I skolans lokaler förekommer många olika språk och olika kulturer som eventuellt medför att det kan vara svårt att förstå för andra elever och skolans personal om det sker en kränkning eller inte. Därför är personalens kunskap om olika kulturer och Lärare har fått kännedom om att elever kränkts med rasistiska tillmälen. Verksamheten ska ha rutiner och arbetssätt för att fånga upp alla trakasserier, kränkningar och diskriminering. Berörd personal vistas tillsammans med deltagarna så det blir en naturlig kontakt. Månadsvisa aktiviteter kring likabehandling och rutiner gällande det arbetet. Personalen måste bli mer lyhörd för att fånga upp orättvisa stämningar i skolan. Månadsvis vid elevråd. 7

8 om samhällsutvecklingen mycket viktig. Förankring Eductus i Höganäs har ett kontinuerligt intag av elever under läsåret vilket medför att nya elever tillkommer och andra lämnar skolan. Ett kontinuerligt intag över året gör att det flera gånger per månad skapas nya grupper och därmed nya sammansättningar. Denna återkommande förändring medför att vi noga behöver planera när och hur informationen skall ges till eleverna om skolans likabehandlingsplan och om likabehandlingsarbetet. Vi lämnar ut en sammanfattning (lättläst) av likabehandlingsplanen på introduktionsmötet. Den sitter även uppsatt i deltagarnas pausrum. Skolan ska vid nyanställning informera personalen om skolans regler och förhållningssätt och det pågående arbetet med likabehandling. Vi arbetar också kontinuerligt med klassråd/studeranderåd och elevråd där frågor rörande trakasserier, kränkningar och diskriminering är en stående punkt på dagordningen. Skolan har en lättläst version av likabehandlingsplanen på en sida som, precis som denna plan finns tillgänglig för alla elever. Den lättlästa planen kan tillsammans med bilder och övningar vara lättare att ta till sig för analfabeter och språksvaga elever. Ansvarsfördelning Skolan arbetar kontinuerligt med likabehandlingsarbetet under läsåret. Planen har tagits fram i oktober Deltagare har tillsammans med skolans personal ansvar för att bidra till en trivsam stämning samt för sin egen utbildning och sina studier. Huvudmannens samt skolledningens ansvar Huvudmannen är enligt lag ytterst ansvarig för att verksamheten bedriver sitt likabehandlingsarbete enligt gällande regler. De ska i samverkan med verksamheten upprätta fungerande system för rapportering och kommunikation dem emellan. Skolledningen är skyldig att anmäla alla fall av trakasserier och kränkande behandling till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller även vid misstanke om trakasserier och kränkande behandling. Skolledarens ansvar är också att göra likabehandlingsplanen synlig och tillgänglig, se till att deltagarna förstår vad en likabehandlingsplan är, vad den innebär och vad den innehåller. Vidare ansvarar skolledaren för: Att alla, både personal och elever, har tillgång till likabehandlingsplanen Att ta initiativ till att likabehandlingsplanen utvärderas och revideras varje år Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling och trakasserier Att skolans organisation skapar förutsättningar för ett tryggt studieklimat, studiero och trivsel 8

9 All personals ansvar All personal ansvarar för: Att i verksamheten och i undervisningen ha diskussioner som tar upp och aktualiserar likabehandlingsarbetet och likabehandlingsplanen Att skapa en trygg och säker miljö där deltagarna trivs och får studiero Att vara uppmärksam på och rapportera eventuella fall av kränkande behandling eller diskriminering i klassrummet eller i skolans övriga lokaler. Rapportering sker till skolledningen. Att ingripa vid till exempel kraftig ordväxling elever emellan, om personer handgripligen gör varandra illa eller om någon uppenbarligen är utstött, gråter och är ledsen. Klagomålshantering och förslagslåda En särskild blankett för synpunkter och klagomål gällande skolverksamheten finns synligt på varje skola. Blanketten ingår också i den mapp eleven får vid skolstart. Eleven kan antingen berätta sina synpunkter för skolans personal eller skriva dem på blanketten. Den kan också kontakta skolans elevrådsrepresentant för att delge sina synpunkter. Blanketten lämnas på särskilt angiven plats. Rutiner för att upptäcka, utreda och att åtgärda Skolan arbetar aktivt mot alla former av kränkande behandling, mobbning och trakasserier och ska genast vidta åtgärder om någon utsätts för orättvis behandling. All personal ska känna till hur ärenden om trakasserier och kränkande behandling ska hanteras. Huvudmannen ansvarar i grunden för att det finns fungerande rutiner för ansvar, rapportering och dokumentation och det är verksamheten som ser till att planarbetet genomförs i enlighet med givna riktlinjer. Huvudmannen delegerar också utredningsarbetet. I vår verksamhet i Höganäs har vi upprättat följande rutiner tillsammans med vår huvudman. Vi är en liten enhet som har ett väldigt tätt sammarbeta med vår huvudman. Om något skulle inträffa så är det telefonkontakt eller mailkontakt som gäller. Även personliga möten sker. Varje månad sker ett så kallat Uppföljningsmöte med huvudmannen, studie- och yrkesvägledaren och även socialkontoret där varje enskild deltagare följs upp vad gäller både studier och trivsel. Behöver någon åtgärds göras från vår verksamhet eller huvudman kommer vi överens om detta. Personal till elev Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. En personal som ser, eller på annat sätt får kännedom om att en annan personal kränker, diskriminerar eller trakasserar en enskild individ eller en grupp elever, är skyldig att rapportera det direkt till skolledaren. Skolledaren informerar områdeschefen och huvudmannen. Skolledaren inleder ett samtal med den personal som setts eller hörts agera på ett för lagen otillfredsställande sätt. Samtalet ska ske snarast och dokumenteras i en händelserapport, Bilaga 1 9

10 Skolledaren för också samtal med berörd elev/grupp och dokumenterar det i samma händelserapport som ovan, Bilaga 1. Skolledaren tar ställning till vidare åtgärder som exempelvis: fortsatt samtal med berörda eller kontaktar huvudmannen i de fall disciplinära åtgärder krävs. Åtgärderna dokumenteras i samma händelserapport. Händelsen anmäls till huvudmannen enligt gällande rutin för skolan. Skolledare ansvarar för att uppföljningssamtal genomförs efter förutbestämd tid. Efter uppföljningssamtalet, som dokumenteras i händelserapporten, beslutas om eventuellt fortsatta åtgärder. Skolledaren rådgör löpande med områdeschefen. Elev till elev Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. En elev som känner sig trakasserad, kränkt, eller den som ser att sådant förekommer, ska anmäla det till skolledaren eller annan personal på skolan som sedan vidarebefordrar ärendet till skolledaren. Skolledaren informerar områdeschefen och huvudmannen enligt gällande rutin. Skolledaren/personalen dokumenterar händelsen, bilaga 1. Skolledare tillsammans med personal, kallar de berörda parterna till samtal, enskilt eller tillsammans för att utreda händelsen. Om de berörda önskar kan en stödperson delta, exempelvis en kollega, en facklig representant eller en representant för elevrådet. Det diskuteras om hur den kränkte, den/de som kränkt förhåller sig till varandra. Den kränkte och den/de som kränkt kommer tillsammans med personal överens om när och hur samt vilka åtgärder som ska vidtas. Åtgärderna dokumenteras i händelserapporten, bilaga 1. Skolledare och personal använder informationen som framkommit vid samtalen med de berörda som underlag för det fortsatta utredningsarbetet och för utvecklingsarbetet kring likabehandling i verksamheten. Skolledare och personal följer upp vidtagna åtgärder och dokumenterar dem i händelserapporten. Avsluta eller fortsätta dokumenterade ärenden Då diskriminering, kränkning eller trakasserier upphör, och skäliga åtgärder har vidtagits, avslutas ärendet. Om kränkningarna inte upphör får skolledaren i samråd med huvudmannen ta ställning till om det kan krävas disciplinära åtgärder, till exempel avstängning från utbildningen (för elever) eller förändring av anställning (för personal). Fortsätter ärendet eller om det bedöms som grovt ska det i så fall hänskjutas skriftligen till huvudmannen eller politisk nämnd. I avvaktan på nämndens avgörande får skolledaren i samråd med huvudmannen, om det bedöms nödvändigt, besluta att med omedelbar verkan tillfälligt stänga av en elev i högst två veckor. Gäller ärendet en personal som trakasserat och/eller kränkt en elev vidtas åtgärder i samråd med personalavdelningen. Samtliga beslut som tas dokumenteras och översänds till ansvarig nämnd. Dessutom gäller följande: Alla gärningar som misstänks vara brottsliga anmäls till polisen Alla händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa anmäls till Arbetsmiljöverket 10

11 Bilaga 1 Händelserapport Beskrivning av händelseförlopp. Underlag för dokumentation av trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling Uppgiftslämnare Datum för rapportering När och var inträffade händelsen? Vilka är involverade i händelsen? Beskrivning av händelseförloppet. Bedöms händelsen som trakasseri, diskriminering eller kränkande behandling? 11

12 Fortsättning bilaga 1 Har händelsen inträffat tidigare? Vilka åtgärder vidtog man då? Vilka åtgärder ska vidtas nu och vem/vilka ansvarar för att de blir gjorda? Dokumentation av uppföljning 1, datum. Nya åtgärder efter uppföljning 1 Dokumentation av uppföljning 2, datum. Nya åtgärder efter uppföljning 2 Datum Skolledare 12

13 Bilaga 2 Lagstöd Enligt skolverkets allmänna råd, SKOLSF 2010:10, utgår planer mot diskriminering och kränkande behandling från följande bestämmelser: Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2009:567) ska huvudmannen varje år upprätta en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt 6 kap. 8 skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt 4 kap. 8 skollagen ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Särskild blankett för klagomålshantering finns på varje skola. Enligt förordningen (2006:1083) om elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling ska planerna upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. I tillägg till ovanstående bestämmelser vill vi på Eductus komplettera med följande; Förordning om läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 (SKOLFS 1994:2, 1:2 grundläggande värden och 2:2 normer och värden). Där framgår att skolan ska främja förståelse och förmåga till inlevelse för andra människors olikhet. Ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder (DiskrL) eller för annan kränkande behandling. Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160), Arbetsmiljöförordningen (SFS:1977:1166), Föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS1993:17) och Allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17). Arbetsmiljölagen, förordningar, föreskrifter och allmänna råd syftar till att ge riktlinjer för att skolan skall uppnå en god arbetsmiljö. Det finns också särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Studerande jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla elever och samtlig personal. 13