Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen
|
|
- Birgitta Pettersson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKRIFTLIG TENTAMEN 11 januari 2011 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Anna, 15 år 26 p Emelie, 29 år 17 p Birgitta, 34 år 16 p Jonathan, nyfödd 16 p Hassan, 52 år 25 p Totalt 100 p Det här är en instruktion som Du får ha framme under hela provet. Din kod skriver Du på alla provsidor. Provet ska ligga till vänster om Dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När Du får tillstånd att börja skriva river Du av det översta bladet och vänder det rätt. Besvara frågorna på sidan och lägg den i kuvertet till höger om Dig. Först nu får Du riva av nästa ark i provet till vänster om Dig och vända det rätt, skriva Din kod, svara på frågorna och lägga i kuvertet på höger sida. Var noga med att bara riva av ett blad åt gången! Om Du har svårt att få plats med det Du skriver använd papprets baksida. Du kan också få ett nytt tomt blad ihophäftat med det andra pappret vid behov av tentamensvakten. Räck upp handen för att få ett nytt blad. Inga hjälpmedel är tillåtna! Mobiltelefon får ej ligga kvar i fickan lägg den i väskan! Avvikelser från dessa anvisningar, inklusive att ha mer än ett skrivningsblad på skrivytan samtidigt, betraktas som fuskförsök. LYCKA TILL! Jan Brynhildsen Terminsansvarig Maria Rundberg Terminssekreterare 1(40)
2 Anna, 15 år (Max 26 poäng) Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och en morgon när du och din överläkare rondar på avdelningen ber ortopedläkaren er ta över en flicka, Anna. Anna hade blivit inlagd kvällen innan som ortopedpatient. Det framgick att flickan klagat över ont i höger lår, senaste månaderna-halvåret. Initialt hade hon kontakt med sin vårdcentral som efterhand remitterade till ortopedkliniken där man inte fann något anmärkningsvärt. Tolkades som växtvärk alternativt träningsvärk då Anna spelat mycket fotboll innan besvären kom. På ortopedkliniken hade man inte funnit något utöver att flickan haft ont, hon haltade lätt samt hade mindre omkrets över höger lår jämfört med det symptomfria vänsterbenet. Det hela tolkades som ev. hysteri och hon skulle återkomma vid försämring. Hon hade nu lagts in med kraftig smärta under kvällen, närmast inburen av sina föräldrar. Hon lades in för observation då föräldrarna varken vågade eller ville ta hem flickan. Utöver kliniska kontroller hade ingen ytterligare utredning gjorts av flickans symptom. Din överläkare ber dig ta hand om patienten när ni rondat färdigt. Efter ronden går du sålunda in till flickan och hennes föräldrar. Flickan ligger blickstilla med filten uppdragen till hakan, kvider och jämrar sig och har en rädd och stirrande blick, ter sig närmast hysterisk. Fråga 1. (3 poäng): Vilken ytterligare information önskar du få av flickan och hennes föräldrar? Hur lägger du upp, och utför, din undersökning av flickan? 2(40)
3 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och en morgon när du och din överläkare rondar på avdelningen ber ortopedläkaren er ta över en flicka, Anna. Anna hade blivit inlagd kvällen innan som ortopedpatient. Det framgick att flickan klagat över ont i höger lår, senaste månaderna-halvåret. Initialt hade hon kontakt med sin vårdcentral som efterhand remitterade till ortopedkliniken där man inte fann något anmärkningsvärt. Tolkades som växtvärk alternativt träningsvärk då Anna spelat mycket fotboll innan besvären kom. På ortopedkliniken hade man inte funnit något utöver att flickan haft ont, hon haltade lätt samt hade mindre omkrets över höger lår jämfört med det symptomfria vänsterbenet. Det hela tolkades som ev. hysteri och hon skulle återkomma vid försämring. Hon hade nu lagts in med kraftig smärta under kvällen, närmast inburen av sina föräldrar. Hon lades in för observation då föräldrarna varken vågade eller ville ta hem flickan. Utöver kliniska kontroller hade ingen ytterligare utredning gjorts av flickans symptom. Din överläkare ber dig ta hand om patienten när ni rondat färdigt. Efter ronden går du sålunda in till flickan och hennes föräldrar. Flickan ligger blickstilla med filten uppdragen till hakan, kvider och jämrar sig och har en rädd och stirrande blick, ter sig närmast hysterisk. Du får reda på, via dina frågor; att smärtan började i samband med mycket fotbollsträning. Först bara lite värk och då hjälpte det med Ipren. Sedan har värken blivit värre och det har smärtat vid gång och omöjliggjort träning, efter hand även värk i vila. Ipren har inte haft någon effekt senaste 1 2 månaderna. Inget trauma. På vårdcentralen fann man inget anmärkningsvärt utan tolkade det som träningsvärk. Skickades till ortopeden när det bara blev värre. På ortopedkliniken, där hon varit 2 gånger med 4 veckors mellanrum, tolkades det som träningsvärk eller växtvärk. Vid den andra undersökningen mätte läkaren låren med måttband. Då flickan kom in akut kvällen innan kunde hon inte gå då det gjorde så ont, därav att hon närmast bars in. Blev dock knappt undersökt utan blev inlagd för observation med orden att det går säkert över, detta enligt föräldrarna. I övrigt är flickan frisk sedan tidigare och inga ledsjukdomar eller andra kroniska sjukdomar i släkten. Aptiten något sämre men ingen viktnedgång av vad flickan eller föräldrarna vet. Vid undersökningen är flickan ledsen och klagar över att det gör så väldigt ont. Du finner inget anmärkningsvärt vad gäller MoS, Hjärta, Lungor, BT eller Buk frånsett något snabb puls. Ingen feber. Då du undersöker vänster ben, framför allt då du kollar rörligheten i knä och höftled, säger flickan att det gör ont i högerbenet men hon finner sig i undersökningen. Däremot skriker hon rätt ut då du rör högerben som ligger utåtroterat i höftleden och som gör att foten också pekar åt höger. Du lyckas ändå mäta omfånget av låren och finner att höger lår har en omkrets som är 4-5 cm mindre än vänster 12 cm ovan knäet. Däremot syns ingen rodnad och låret är inte värmeökat. Fråga 2. (2 poäng): När du nu utfört den uppgift du fått av din överläkare vad gör du då för bedömning och hur går du lämpligast vidare? Motivera. 3(40)
4 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och en morgon när du och din överläkare rondar på avdelningen ber ortopedläkaren er ta över en flicka, Anna. Anna hade blivit inlagd kvällen innan som ortopedpatient. Det framgick att flickan klagat över ont i höger lår, senaste månaderna-halvåret. Initialt hade hon kontakt med sin vårdcentral som efterhand remitterade till ortopedkliniken där man inte fann något anmärkningsvärt. Tolkades som växtvärk alternativt träningsvärk då Anna spelat mycket fotboll innan besvären kom. På ortopedkliniken hade man inte funnit något utöver att flickan haft ont, hon haltade lätt samt hade mindre omkrets över höger lår jämfört med det symptomfria vänsterbenet. Det hela tolkades som ev. hysteri och hon skulle återkomma vid försämring. Hon hade nu lagts in med kraftig smärta under kvällen, närmast inburen av sina föräldrar. Hon lades in för observation då föräldrarna varken vågade eller ville ta hem flickan. Utöver kliniska kontroller hade ingen ytterligare utredning gjorts av flickans symptom. Din överläkare ber dig ta hand om patienten när ni rondat färdigt. Efter ronden går du sålunda in till flickan och hennes föräldrar. Flickan ligger blickstilla med filten uppdragen till hakan, kvider och jämrar sig och har en rädd och stirrande blick, ter sig närmast hysterisk. Du får reda på, via dina frågor; att smärtan började i samband med mycket fotbollsträning. Först bara lite värk och då hjälpte det med Ipren. Sedan har värken blivit värre och det har smärtat vid gång och omöjliggjort träning, efter hand även värk i vila. Ipren har inte haft någon effekt senaste 1 2 månaderna. Inget trauma. På vårdcentralen fann man inget anmärkningsvärt utan tolkade det som träningsvärk. Skickades till ortopeden när det bara blev värre. På ortopedkliniken, där hon varit 2 gånger med 4 veckors mellanrum, tolkades det som träningsvärk eller växtvärk. Vid den andra undersökningen mätte läkaren låren med måttband. Då flickan kom in akut kvällen innan kunde hon inte gå då det gjorde så ont, därav att hon närmast bars in. Blev dock knappt undersökt utan blev inlagd för observation med orden att det går säkert över, detta enligt föräldrarna. I övrigt är flickan frisk sedan tidigare och inga ledsjukdomar eller andra kroniska sjukdomar i släkten. Aptiten något sämre men ingen viktnedgång av vad flickan eller föräldrarna vet. Vid undersökningen är flickan ledsen och klagar över att det gör så väldigt ont. Du finner inget anmärkningsvärt vad gäller MoS, Hjärta, Lungor, BT eller Buk frånsett något snabb puls. Ingen feber. Då du undersöker vänster ben, framför allt då du kollar rörligheten i knä och höftled, säger flickan att det gör ont i högerbenet men hon finner sig i undersökningen. Däremot skriker hon rätt ut då du rör högerben som ligger utåtroterat i höftleden och som gör att foten också pekar åt höger. Du lyckas ändå mäta omfånget av låren och finner att höger lår har en omkrets som är 4-5 cm mindre än vänster 12 cm ovan knäet. Däremot syns ingen rodnad och låret är inte värmeökat. Du ifrågasätter om flickan lider av hysteri. Du upplever att flickans symptom är tydligt förlagda till höger lår. Det är dessutom mindre i omkrets än vänster. Du tycker också det är anmärkningsvärt att benet är utåtroterat. Slätröntgen av benet visar en fraktur ganska långt upp på lårbenet. Frakturen ligger i en skarpt tumörsuspekt förändring i skelettet. Ödem runt förändringen. Fråga 3. (3 poäng): Du är fortsatt ansvarig för patienten. Hur går du nu vidare? 4(40)
5 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och en morgon när du och din överläkare rondar på avdelningen ber ortopedläkaren er ta över en flicka, Anna. Anna hade blivit inlagd kvällen innan som ortopedpatient. Det framgick att flickan klagat över ont i höger lår, senaste månaderna-halvåret. Initialt hade hon kontakt med sin vårdcentral som efterhand remitterade till ortopedkliniken där man inte fann något anmärkningsvärt. Tolkades som växtvärk alternativt träningsvärk då Anna spelat mycket fotboll innan besvären kom. På ortopedkliniken hade man inte funnit något utöver att flickan haft ont, hon haltade lätt samt hade mindre omkrets över höger lår jämfört med det symptomfria vänsterbenet. Det hela tolkades som ev. hysteri och hon skulle återkomma vid försämring. Hon hade nu lagts in med kraftig smärta under kvällen, närmast inburen av sina föräldrar. Hon lades in för observation då föräldrarna varken vågade eller ville ta hem flickan. Utöver kliniska kontroller hade ingen ytterligare utredning gjorts av flickans symptom. Din överläkare ber dig ta hand om patienten när ni rondat färdigt. Efter ronden går du sålunda in till flickan och hennes föräldrar. Flickan ligger blickstilla med filten uppdragen till hakan, kvider och jämrar sig och har en rädd och stirrande blick, ter sig närmast hysterisk. Du får reda på, via dina frågor; att smärtan började i samband med mycket fotbollsträning. Först bara lite värk och då hjälpte det med Ipren. Sedan har värken blivit värre och det har smärtat vid gång och omöjliggjort träning, efter hand även värk i vila. Ipren har inte haft någon effekt senaste 1 2 månaderna. Inget trauma. På vårdcentralen fann man inget anmärkningsvärt utan tolkade det som träningsvärk. Skickades till ortopeden när det bara blev värre. På ortopedkliniken, där hon varit 2 gånger med 4 veckors mellanrum, tolkades det som träningsvärk eller växtvärk. Vid den andra undersökningen mätte läkaren låren med måttband. Då flickan kom in akut kvällen innan kunde hon inte gå då det gjorde så ont, därav att hon närmast bars in. Blev dock knappt undersökt utan blev inlagd för observation med orden att det går säkert över, detta enligt föräldrarna. I övrigt är flickan frisk sedan tidigare och inga ledsjukdomar eller andra kroniska sjukdomar i släkten. Aptiten något sämre men ingen viktnedgång av vad flickan eller föräldrarna vet. Vid undersökningen är flickan ledsen och klagar över att det gör så väldigt ont. Du finner inget anmärkningsvärt vad gäller MoS, Hjärta, Lungor, BT eller Buk frånsett något snabb puls. Ingen feber. Då du undersöker vänster ben, framför allt då du kollar rörligheten i knä och höftled, säger flickan att det gör ont i högerbenet men hon finner sig i undersökningen. Däremot skriker hon rätt ut då du rör högerben som ligger utåtroterat i höftleden och som gör att foten också pekar åt höger. Du lyckas ändå mäta omfånget av låren och finner att höger lår har en omkrets som är 4-5 cm mindre än vänster 12 cm ovan knäet. Däremot syns ingen rodnad och låret är inte värmeökat. Du ifrågasätter om flickan lider av hysteri. Du upplever att flickans symptom är tydligt förlagda till höger lår. Det är dessutom mindre i omkrets än vänster. Du tycker också det är anmärkningsvärt att benet är utåtroterat. Slätröntgen av benet visar en fraktur ganska långt upp på lårbenet. Frakturen ligger i en skarpt tumörsuspekt förändring i skelettet. Ödem runt förändringen. Eftersom det är en tumörsuspekt förändring kontaktar du barnonkologiskt center som tar över patienten nästa dag. När flickan kommit iväg till barnonkologisk klinik börjar du och din överläkare fundera på om inte sjukdomen borde diagnostiserats tidigare. Då skulle flickans lidande ha kunnat förkortas och adekvat behandling kunnat sättas in tidigare. Efter 1 vecka meddelas att flickan drabbats av en skelettumör. Lex Maria-anmälan kan övervägas. Fråga 4. (5 poäng): a) Vilken klinik/enhet bör i detta fall göra anmälan enligt Lex Maria? b) Varför ska man göra en Lex-Maria anmälan? c) Ange 3 händelser som bör föranleda anmälan enlig Lex-Maria. 5(40)
6 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och en morgon när du och din överläkare rondar på avdelningen ber ortopedläkaren er ta över en flicka, Anna. Anna hade blivit inlagd kvällen innan som ortopedpatient. Det framgick att flickan klagat över ont i höger lår, senaste månaderna-halvåret. Initialt hade hon kontakt med sin vårdcentral som efterhand remitterade till ortopedkliniken där man inte fann något anmärkningsvärt. Tolkades som växtvärk alternativt träningsvärk då Anna spelat mycket fotboll innan besvären kom. På ortopedkliniken hade man inte funnit något utöver att flickan haft ont, hon haltade lätt samt hade mindre omkrets över höger lår jämfört med det symptomfria vänsterbenet. Det hela tolkades som ev. hysteri och hon skulle återkomma vid försämring. Hon hade nu lagts in med kraftig smärta under kvällen, närmast inburen av sina föräldrar. Hon lades in för observation då föräldrarna varken vågade eller ville ta hem flickan. Utöver kliniska kontroller hade ingen ytterligare utredning gjorts av flickans symptom. Din överläkare ber dig ta hand om patienten när ni rondat färdigt. Efter ronden går du sålunda in till flickan och hennes föräldrar. Flickan ligger blickstilla med filten uppdragen till hakan, kvider och jämrar sig och har en rädd och stirrande blick, ter sig närmast hysterisk. Du får reda på, via dina frågor; att smärtan började i samband med mycket fotbollsträning. Först bara lite värk och då hjälpte det med Ipren. Sedan har värken blivit värre och det har smärtat vid gång och omöjliggjort träning, efter hand även värk i vila. Ipren har inte haft någon effekt senaste 1 2 månaderna. Inget trauma. På vårdcentralen fann man inget anmärkningsvärt utan tolkade det som träningsvärk. Skickades till ortopeden när det bara blev värre. På ortopedkliniken, där hon varit 2 gånger med 4 veckors mellanrum, tolkades det som träningsvärk eller växtvärk. Vid den andra undersökningen mätte läkaren låren med måttband. Då flickan kom in akut kvällen innan kunde hon inte gå då det gjorde så ont, därav att hon närmast bars in. Blev dock knappt undersökt utan blev inlagd för observation med orden att det går säkert över, detta enligt föräldrarna. I övrigt är flickan frisk sedan tidigare och inga ledsjukdomar eller andra kroniska sjukdomar i släkten. Aptiten något sämre men ingen viktnedgång av vad flickan eller föräldrarna vet. Vid undersökningen är flickan ledsen och klagar över att det gör så väldigt ont. Du finner inget anmärkningsvärt vad gäller MoS, Hjärta, Lungor, BT eller Buk frånsett något snabb puls. Ingen feber. Då du undersöker vänster ben, framför allt då du kollar rörligheten i knä och höftled, säger flickan att det gör ont i högerbenet men hon finner sig i undersökningen. Däremot skriker hon rätt ut då du rör högerben som ligger utåtroterat i höftleden och som gör att foten också pekar åt höger. Du lyckas ändå mäta omfånget av låren och finner att höger lår har en omkrets som är 4-5 cm mindre än vänster 12 cm ovan knäet. Däremot syns ingen rodnad och låret är inte värmeökat. Du ifrågasätter om flickan lider av hysteri. Du upplever att flickans symptom är tydligt förlagda till höger lår. Det är dessutom mindre i omkrets än vänster. Du tycker också det är anmärkningsvärt att benet är utåtroterat. Slätröntgen av benet visar en fraktur ganska långt upp på lårbenet. Frakturen ligger i en skarpt tumörsuspekt förändring i skelettet. Ödem runt förändringen. Eftersom det är en tumörsuspekt förändring kontaktar du barnonkologiskt center som tar över patienten nästa dag. När flickan kommit iväg till barnonkologisk klinik börjar du och din överläkare fundera på om inte sjukdomen borde diagnostiserats tidigare. Då skulle flickans lidande ha kunnat förkortas och adekvat behandling kunnat sättas in tidigare. Efter 1 vecka meddelas att flickan drabbats av en skelettumör. Lex Maria-anmälan kan övervägas. Svaret på biopsin visade sålunda att flickan drabbats av en skelettumör. På det barnonkologiska centret utreddes flickan vidare med biopsi samt ytterligare röntgen, skelettscintigrafi, blodprov osv. och därefter påbörjades behandlingen. Fråga 5. (3 poäng): a) Det finns 2 typer av skelettumör hos barn och ungdomar, vilka? Vid vilket åldersspann under barn- och ungdomsåren är risken störst att insjukna i dessa två typer av skelettumör? b) Behandlingen är en kombinationsbehandling av cytostatika, operation och strålning. Varför är det nödvändigt och viktigt med en sådan tung behandling? 6(40)
7 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och en morgon när du och din överläkare rondar på avdelningen ber ortopedläkaren er ta över en flicka, Anna. Anna hade blivit inlagd kvällen innan som ortopedpatient. Det framgick att flickan klagat över ont i höger lår, senaste månaderna-halvåret. Initialt hade hon kontakt med sin vårdcentral som efterhand remitterade till ortopedkliniken där man inte fann något anmärkningsvärt. Tolkades som växtvärk alternativt träningsvärk då Anna spelat mycket fotboll innan besvären kom. På ortopedkliniken hade man inte funnit något utöver att flickan haft ont, hon haltade lätt samt hade mindre omkrets över höger lår jämfört med det symptomfria vänsterbenet. Det hela tolkades som ev. hysteri och hon skulle återkomma vid försämring. Hon hade nu lagts in med kraftig smärta under kvällen, närmast inburen av sina föräldrar. Hon lades in för observation då föräldrarna varken vågade eller ville ta hem flickan. Utöver kliniska kontroller hade ingen ytterligare utredning gjorts av flickans symptom. Din överläkare ber dig ta hand om patienten när ni rondat färdigt. Efter ronden går du sålunda in till flickan och hennes föräldrar. Flickan ligger blickstilla med filten uppdragen till hakan, kvider och jämrar sig och har en rädd och stirrande blick, ter sig närmast hysterisk. Du får reda på, via dina frågor; att smärtan började i samband med mycket fotbollsträning. Först bara lite värk och då hjälpte det med Ipren. Sedan har värken blivit värre och det har smärtat vid gång och omöjliggjort träning, efter hand även värk i vila. Ipren har inte haft någon effekt senaste 1 2 månaderna. Inget trauma. På vårdcentralen fann man inget anmärkningsvärt utan tolkade det som träningsvärk. Skickades till ortopeden när det bara blev värre. På ortopedkliniken, där hon varit 2 gånger med 4 veckors mellanrum, tolkades det som träningsvärk eller växtvärk. Vid den andra undersökningen mätte läkaren låren med måttband. Då flickan kom in akut kvällen innan kunde hon inte gå då det gjorde så ont, därav att hon närmast bars in. Blev dock knappt undersökt utan blev inlagd för observation med orden att det går säkert över, detta enligt föräldrarna. I övrigt är flickan frisk sedan tidigare och inga ledsjukdomar eller andra kroniska sjukdomar i släkten. Aptiten något sämre men ingen viktnedgång av vad flickan eller föräldrarna vet. Vid undersökningen är flickan ledsen och klagar över att det gör så väldigt ont. Du finner inget anmärkningsvärt vad gäller MoS, Hjärta, Lungor, BT eller Buk frånsett något snabb puls. Ingen feber. Då du undersöker vänster ben, framför allt då du kollar rörligheten i knä och höftled, säger flickan att det gör ont i högerbenet men hon finner sig i undersökningen. Däremot skriker hon rätt ut då du rör högerben som ligger utåtroterat i höftleden och som gör att foten också pekar åt höger. Du lyckas ändå mäta omfånget av låren och finner att höger lår har en omkrets som är 4-5 cm mindre än vänster 12 cm ovan knäet. Däremot syns ingen rodnad och låret är inte värmeökat. Du ifrågasätter om flickan lider av hysteri. Du upplever att flickans symptom är tydligt förlagda till höger lår. Det är dessutom mindre i omkrets än vänster. Du tycker också det är anmärkningsvärt att benet är utåtroterat. Slätröntgen av benet visar en fraktur ganska långt upp på lårbenet. Frakturen ligger i en skarpt tumörsuspekt förändring i skelettet. Ödem runt förändringen. Eftersom det är en tumörsuspekt förändring kontaktar du barnonkologiskt center som tar över patienten nästa dag. När flickan kommit iväg till barnonkologisk klinik börjar du och din överläkare fundera på om inte sjukdomen borde diagnostiserats tidigare. Då skulle flickans lidande ha kunnat förkortas och adekvat behandling kunnat sättas in tidigare. Efter 1 vecka meddelas att flickan drabbats av en skelettumör. Lex Maria-anmälan kan övervägas. Svaret på biopsin visade sålunda att flickan drabbats av en skelettumör. På det barnonkologiska centret utreddes flickan vidare med biopsi samt ytterligare röntgen, skelettscintigrafi, blodprov osv. och därefter påbörjades behandlingen. Osteosarkom och Ewing s sarkom kan drabba barn och ungdomar med störst incidens under pubertetsåren. Dessa två tumörer uppvisar olika symtombild. Båda metastaserar tidigt i förloppet. Cytogenetisk analys visade att det inte var ett Ewings sarkom då man vid denna sjukdom skulle ha sett en kromosomförändring i form av en translokation; t(11;22). Fråga 6. (3 poäng): Förklara allmänt varför denna och andra translokationer kan bidra till malignitetsutveckling genom att beskriva konsekvenser en translokation kan orsaka på proteinnivå! 7(40)
8 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och en morgon när du och din överläkare rondar på avdelningen ber ortopedläkaren er ta över en flicka, Anna. Anna hade blivit inlagd kvällen innan som ortopedpatient. Det framgick att flickan klagat över ont i höger lår, senaste månaderna-halvåret. Initialt hade hon kontakt med sin vårdcentral som efterhand remitterade till ortopedkliniken där man inte fann något anmärkningsvärt. Tolkades som växtvärk alternativt träningsvärk då Anna spelat mycket fotboll innan besvären kom. På ortopedkliniken hade man inte funnit något utöver att flickan haft ont, hon haltade lätt samt hade mindre omkrets över höger lår jämfört med det symptomfria vänsterbenet. Det hela tolkades som ev. hysteri och hon skulle återkomma vid försämring. Hon hade nu lagts in med kraftig smärta under kvällen, närmast inburen av sina föräldrar. Hon lades in för observation då föräldrarna varken vågade eller ville ta hem flickan. Utöver kliniska kontroller hade ingen ytterligare utredning gjorts av flickans symptom. Din överläkare ber dig ta hand om patienten när ni rondat färdigt. Efter ronden går du sålunda in till flickan och hennes föräldrar. Flickan ligger blickstilla med filten uppdragen till hakan, kvider och jämrar sig och har en rädd och stirrande blick, ter sig närmast hysterisk. Du får reda på, via dina frågor; att smärtan började i samband med mycket fotbollsträning. Först bara lite värk och då hjälpte det med Ipren. Sedan har värken blivit värre och det har smärtat vid gång och omöjliggjort träning, efter hand även värk i vila. Ipren har inte haft någon effekt senaste 1 2 månaderna. Inget trauma. På vårdcentralen fann man inget anmärkningsvärt utan tolkade det som träningsvärk. Skickades till ortopeden när det bara blev värre. På ortopedkliniken, där hon varit 2 gånger med 4 veckors mellanrum, tolkades det som träningsvärk eller växtvärk. Vid den andra undersökningen mätte läkaren låren med måttband. Då flickan kom in akut kvällen innan kunde hon inte gå då det gjorde så ont, därav att hon närmast bars in. Blev dock knappt undersökt utan blev inlagd för observation med orden att det går säkert över, detta enligt föräldrarna. I övrigt är flickan frisk sedan tidigare och inga ledsjukdomar eller andra kroniska sjukdomar i släkten. Aptiten något sämre men ingen viktnedgång av vad flickan eller föräldrarna vet. Vid undersökningen är flickan ledsen och klagar över att det gör så väldigt ont. Du finner inget anmärkningsvärt vad gäller MoS, Hjärta, Lungor, BT eller Buk frånsett något snabb puls. Ingen feber. Då du undersöker vänster ben, framför allt då du kollar rörligheten i knä och höftled, säger flickan att det gör ont i högerbenet men hon finner sig i undersökningen. Däremot skriker hon rätt ut då du rör högerben som ligger utåtroterat i höftleden och som gör att foten också pekar åt höger. Du lyckas ändå mäta omfånget av låren och finner att höger lår har en omkrets som är 4-5 cm mindre än vänster 12 cm ovan knäet. Däremot syns ingen rodnad och låret är inte värmeökat. Du ifrågasätter om flickan lider av hysteri. Du upplever att flickans symptom är tydligt förlagda till höger lår. Det är dessutom mindre i omkrets än vänster. Du tycker också det är anmärkningsvärt att benet är utåtroterat. Slätröntgen av benet visar en fraktur ganska långt upp på lårbenet. Frakturen ligger i en skarpt tumörsuspekt förändring i skelettet. Ödem runt förändringen. Eftersom det är en tumörsuspekt förändring kontaktar du barnonkologiskt center som tar över patienten nästa dag. När flickan kommit iväg till barnonkologisk klinik börjar du och din överläkare fundera på om inte sjukdomen borde diagnostiserats tidigare. Då skulle flickans lidande ha kunnat förkortas och adekvat behandling kunnat sättas in tidigare. Efter 1 vecka meddelas att flickan drabbats av en skelettumör. Lex Maria-anmälan kan övervägas. Svaret på biopsin visade sålunda att flickan drabbats av en skelettumör. På det barnonkologiska centret utreddes flickan vidare med biopsi samt ytterligare röntgen, skelettscintigrafi, blodprov osv. och därefter påbörjades behandlingen. Osteosarkom och Ewing s sarkom kan drabba barn och ungdomar med störst incidens under pubertetsåren. Dessa två tumörer uppvisar olika symtombild. Båda metastaserar tidigt i förloppet. Cytogenetisk analys visade att det inte var ett Ewings sarkom då man vid denna sjukdom skulle ha sett en kromosomförändring i form av en translokation; t(11;22). Redan på din klinik påbörjades smärtbehandlingen, då Anna hade svår smärta. Under första tiden av behandlingen på barnonkologisk avdelning fortsatte den svåra smärtan men hon blev smärtfri då hon erhöll kontinuerlig blockadbehandling. Fråga 7. (4 poäng): Smärtbehandling av svår och långvarig smärta är komplicerad och kräver ofta insatser från flera olika aktörer inom sjukvården, ofta finns speciella smärtteam. En grund för framgångsrik smärtbehandling är smärtskattning. Varför ska man smärtskatta och ge exempel på vilka självskattningsskalor som kan användas av barn och ungdomar. 8(40)
9 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och en morgon när du och din överläkare rondar på avdelningen ber ortopedläkaren er ta över en flicka, Anna. Anna hade blivit inlagd kvällen innan som ortopedpatient. Det framgick att flickan klagat över ont i höger lår, senaste månaderna-halvåret. Initialt hade hon kontakt med sin vårdcentral som efterhand remitterade till ortopedkliniken där man inte fann något anmärkningsvärt. Tolkades som växtvärk alternativt träningsvärk då Anna spelat mycket fotboll innan besvären kom. På ortopedkliniken hade man inte funnit något utöver att flickan haft ont, hon haltade lätt samt hade mindre omkrets över höger lår jämfört med det symptomfria vänsterbenet. Det hela tolkades som ev. hysteri och hon skulle återkomma vid försämring. Hon hade nu lagts in med kraftig smärta under kvällen, närmast inburen av sina föräldrar. Hon lades in för observation då föräldrarna varken vågade eller ville ta hem flickan. Utöver kliniska kontroller hade ingen ytterligare utredning gjorts av flickans symptom. Din överläkare ber dig ta hand om patienten när ni rondat färdigt. Efter ronden går du sålunda in till flickan och hennes föräldrar. Flickan ligger blickstilla med filten uppdragen till hakan, kvider och jämrar sig och har en rädd och stirrande blick, ter sig närmast hysterisk. Du får reda på, via dina frågor; att smärtan började i samband med mycket fotbollsträning. Först bara lite värk och då hjälpte det med Ipren. Sedan har värken blivit värre och det har smärtat vid gång och omöjliggjort träning, efter hand även värk i vila. Ipren har inte haft någon effekt senaste 1 2 månaderna. Inget trauma. På vårdcentralen fann man inget anmärkningsvärt utan tolkade det som träningsvärk. Skickades till ortopeden när det bara blev värre. På ortopedkliniken, där hon varit 2 gånger med 4 veckors mellanrum, tolkades det som träningsvärk eller växtvärk. Vid den andra undersökningen mätte läkaren låren med måttband. Då flickan kom in akut kvällen innan kunde hon inte gå då det gjorde så ont, därav att hon närmast bars in. Blev dock knappt undersökt utan blev inlagd för observation med orden att det går säkert över, detta enligt föräldrarna. I övrigt är flickan frisk sedan tidigare och inga ledsjukdomar eller andra kroniska sjukdomar i släkten. Aptiten något sämre men ingen viktnedgång av vad flickan eller föräldrarna vet. Vid undersökningen är flickan ledsen och klagar över att det gör så väldigt ont. Du finner inget anmärkningsvärt vad gäller MoS, Hjärta, Lungor, BT eller Buk frånsett något snabb puls. Ingen feber. Då du undersöker vänster ben, framför allt då du kollar rörligheten i knä och höftled, säger flickan att det gör ont i högerbenet men hon finner sig i undersökningen. Däremot skriker hon rätt ut då du rör högerben som ligger utåtroterat i höftleden och som gör att foten också pekar åt höger. Du lyckas ändå mäta omfånget av låren och finner att höger lår har en omkrets som är 4-5 cm mindre än vänster 12 cm ovan knäet. Däremot syns ingen rodnad och låret är inte värmeökat. Du ifrågasätter om flickan lider av hysteri. Du upplever att flickans symptom är tydligt förlagda till höger lår. Det är dessutom mindre i omkrets än vänster. Du tycker också det är anmärkningsvärt att benet är utåtroterat. Slätröntgen av benet visar en fraktur ganska långt upp på lårbenet. Frakturen ligger i en skarpt tumörsuspekt förändring i skelettet. Ödem runt förändringen. Eftersom det är en tumörsuspekt förändring kontaktar du barnonkologiskt center som tar över patienten nästa dag. När flickan kommit iväg till barnonkologisk klinik börjar du och din överläkare fundera på om inte sjukdomen borde diagnostiserats tidigare. Då skulle flickans lidande ha kunnat förkortas och adekvat behandling kunnat sättas in tidigare. Efter 1 vecka meddelas att flickan drabbats av en skelettumör. Lex Maria-anmälan kan övervägas. Svaret på biopsin visade sålunda att flickan drabbats av en skelettumör. På det barnonkologiska centret utreddes flickan vidare med biopsi samt ytterligare röntgen, skelettscintigrafi, blodprov osv. och därefter påbörjades behandlingen. Osteosarkom och Ewing s sarkom kan drabba barn och ungdomar med störst incidens under pubertetsåren. Dessa två tumörer uppvisar olika symtombild. Båda metastaserar tidigt i förloppet. Cytogenetisk analys visade att det inte var ett Ewings sarkom då man vid denna sjukdom skulle ha sett en kromosomförändring i form av en translokation; t(11;22). Redan på din klinik påbörjades smärtbehandlingen, då Anna hade svår smärta. Under första tiden av behandlingen på barnonkologisk avdelning fortsatte den svåra smärtan men hon blev smärtfri då hon erhöll kontinuerlig blockadbehandling. Anna blev smärtlindrad av insatt blockad. Efterhand minskade tumören i storlek och aktivitet av den insatta tumörbehandlingen och smärtbehandlingen kunde trappas ut. Den cytostatikabehandling som ges är krävande och påverkar kroppen förhållandevis mycket. Just när det gäller skelettumör ingår cytostatika som kan påverka njurarnas funktion negativt. Kontroller av njurfunktionen är därför viktiga och regelbundet återkommande för att förebygga eller försöka hindra utveckling av nedsatt njurfunktion. Fråga 8. (3 poäng): Vilka symptom kan ses vid nedsatt njurfunktion hos barn och vuxna? För att belysa njurarnas funktion kan olika prover tas. Ange tre olika prov och beskriv kortfattat vad provet innebär. 9(40)
10 Emelie, 29 år (Max 17 poäng) Emelie Nilsson söker dig på Kvinnoklinikens mottagning där du är vikarierande underläkare. Emelie har tillsammans med sin sambo Peter (33 år) en längre tid försökt att bli gravid men det har inte lyckats. Hon söker nu för att be om din hjälp. Fråga 1. (3 poäng): Du behöver få en mer fyllig anamnes. Komplettera och motivera. 10(40)
11 Emelie Nilsson söker dig på Kvinnoklinikens mottagning där du är vikarierande underläkare. Emelie har tillsammans med sin sambo Peter (33 år) en längre tid försökt att bli gravid men det har inte lyckats. Hon söker nu för att be om din hjälp. Emelie slutade med sina p-piller för ett drygt år sedan och sedan dess har hon försökt att bli gravid. De har oskyddade samlag 2-3 gånger i veckan. Varken Emelie eller Peter har såvitt de vet åstadkommit någon graviditet tidigare. Både Emelie och Peter är friska och ingen av dem tar några mediciner. Ingen av dem röker. Hon har aldrig haft några gynekologiska infektioner. Emelie hade sin första menstruation vid 14 års ålder och menstruationerna är hyggligt regelbundna med dagars intervall. Medan Emelie förbereder sig för undersökning funderar du på eventuella prover som behöver tas. Fråga 2. (2 poäng): Vilka prover funderar du över? Motivera 11(40)
12 Emelie Nilsson söker dig på Kvinnoklinikens mottagning där du är vikarierande underläkare. Emelie har tillsammans med sin sambo Peter (33 år) en längre tid försökt att bli gravid men det har inte lyckats. Hon söker nu för att be om din hjälp. Emelie slutade med sina p-piller för ett drygt år sedan och sedan dess har hon försökt att bli gravid. De har oskyddade samlag 2-3 gånger i veckan. Varken Emelie eller Peter har såvitt de vet åstadkommit någon graviditet tidigare. Både Emelie och Peter är friska och ingen av dem tar några mediciner. Ingen av dem röker. Hon har aldrig haft några gynekologiska infektioner. Emelie hade sin första menstruation vid 14 års ålder och menstruationerna är hyggligt regelbundna med dagars intervall. Medan Emelie förbereder sig för undersökning funderar du på eventuella prover som behöver tas. Den gynekologiska undersökningen var normal. Båda ovarierna kunde identifieras och verkade normalstora. Klamydiaprov togs. Innan Emelie går hem kontrolleras prolaktin, TSH och ni bestämmer tid för provtagning av s-progesteron. Fråga 3. (1 poäng): Vad behöver du veta för att kunna ta ditt progesteronprov? 12(40)
13 Emelie Nilsson söker dig på Kvinnoklinikens mottagning där du är vikarierande underläkare. Emelie har tillsammans med sin sambo Peter (33 år) en längre tid försökt att bli gravid men det har inte lyckats. Hon söker nu för att be om din hjälp. Emelie slutade med sina p-piller för ett drygt år sedan och sedan dess har hon försökt att bli gravid. De har oskyddade samlag 2-3 gånger i veckan. Varken Emelie eller Peter har såvitt de vet åstadkommit någon graviditet tidigare. Både Emelie och Peter är friska och ingen av dem tar några mediciner. Ingen av dem röker. Hon har aldrig haft några gynekologiska infektioner. Emelie hade sin första menstruation vid 14 års ålder och menstruationerna är hyggligt regelbundna med dagars intervall. Medan Emelie förbereder sig för undersökning funderar du på eventuella prover som behöver tas. Den gynekologiska undersökningen var normal. Båda ovarierna kunde identifieras och verkade normalstora. Klamydiaprov togs. Innan Emelie går hem kontrolleras prolaktin, TSH och ni bestämmer tid för provtagning av s-progesteron. Emelies senaste mens var för 9 dagar sedan och ni tajmar provtagningstillfället så att det matchar förväntad progesterontopp ca en vecka innan förväntad mens. Ni beslutar er för uppföljning och då också kompletterande provtagning. Fråga 4. (2 poäng): Hur följer du upp dagens besök? 13(40)
14 Emelie Nilsson söker dig på Kvinnoklinikens mottagning där du är vikarierande underläkare. Emelie har tillsammans med sin sambo Peter (33 år) en längre tid försökt att bli gravid men det har inte lyckats. Hon söker nu för att be om din hjälp. Emelie slutade med sina p-piller för ett drygt år sedan och sedan dess har hon försökt att bli gravid. De har oskyddade samlag 2-3 gånger i veckan. Varken Emelie eller Peter har såvitt de vet åstadkommit någon graviditet tidigare. Både Emelie och Peter är friska och ingen av dem tar några mediciner. Ingen av dem röker. Hon har aldrig haft några gynekologiska infektioner. Emelie hade sin första menstruation vid 14 års ålder och menstruationerna är hyggligt regelbundna med dagars intervall. Medan Emelie förbereder sig för undersökning funderar du på eventuella prover som behöver tas. Den gynekologiska undersökningen var normal. Båda ovarierna kunde identifieras och verkade normalstora. Klamydiaprov togs. Innan Emelie går hem kontrolleras prolaktin, TSH och ni bestämmer tid för provtagning av s-progesteron. Emelies senaste mens var för 9 dagar sedan och ni tajmar provtagningstillfället så att det matchar förväntad progesterontopp ca en vecka innan förväntad mens. Ni beslutar er för uppföljning och då också kompletterande provtagning. Tre veckor senare kommer Emelie och Peter tillsammas till din kollega med större erfarenhet av infertilitetsproblematik. Peter lämnar spermaprov. Tillsammans informerar du nu paret om olika orsaker till ofrivillig barnlöshet. Fråga 5. (3 poäng): Vad säger du? Vilka orsaker finns? 14(40)
15 Emelie Nilsson söker dig på Kvinnoklinikens mottagning där du är vikarierande underläkare. Emelie har tillsammans med sin sambo Peter (33 år) en längre tid försökt att bli gravid men det har inte lyckats. Hon söker nu för att be om din hjälp. Emelie slutade med sina p-piller för ett drygt år sedan och sedan dess har hon försökt att bli gravid. De har oskyddade samlag 2-3 gånger i veckan. Varken Emelie eller Peter har såvitt de vet åstadkommit någon graviditet tidigare. Både Emelie och Peter är friska och ingen av dem tar några mediciner. Ingen av dem röker. Hon har aldrig haft några gynekologiska infektioner. Emelie hade sin första menstruation vid 14 års ålder och menstruationerna är hyggligt regelbundna med dagars intervall. Medan Emelie förbereder sig för undersökning funderar du på eventuella prover som behöver tas. Den gynekologiska undersökningen var normal. Båda ovarierna kunde identifieras och verkade normalstora. Klamydiaprov togs. Innan Emelie går hem kontrolleras prolaktin, TSH och ni bestämmer tid för provtagning av s-progesteron. Emelies senaste mens var för 9 dagar sedan och ni tajmar provtagningstillfället så att det matchar förväntad progesterontopp ca en vecka innan förväntad mens. Ni beslutar er för uppföljning och då också kompletterande provtagning. Tre veckor senare kommer Emelie och Peter tillsammas till din kollega med större erfarenhet av infertilitetsproblematik. Peter lämnar spermaprov. Tillsammans informerar du nu paret om olika orsaker till ofrivillig barnlöshet. Infertilitet kan bero på sviktande ovulation. Hormonella faktorer, anatomiska faktorer, nedsatt mängd/kvalitet på spermier och/eller en kombination av faktorer. Hos ca 15% av paren hittar man ingen förklaring. När du tittar i journalen kan du faktiskt se att Emelie för tiotalet år sedan behandlades för en klamydiainfektion. När du frågar henne om detta framkommer att hon glömt detta då hon aldrig hade några besvär. Provet togs i samband med preventivmedelsförskrivning. Fråga 6. (4 poäng): Förklara så noggrant du kan hur denna tidigare infektion skulle kunna ha ett samband med parets infertilitet. 15(40)
16 Emelie Nilsson söker dig på Kvinnoklinikens mottagning där du är vikarierande underläkare. Emelie har tillsammans med sin sambo Peter (33 år) en längre tid försökt att bli gravid men det har inte lyckats. Hon söker nu för att be om din hjälp. Emelie slutade med sina p-piller för ett drygt år sedan och sedan dess har hon försökt att bli gravid. De har oskyddade samlag 2-3 gånger i veckan. Varken Emelie eller Peter har såvitt de vet åstadkommit någon graviditet tidigare. Både Emelie och Peter är friska och ingen av dem tar några mediciner. Ingen av dem röker. Hon har aldrig haft några gynekologiska infektioner. Emelie hade sin första menstruation vid 14 års ålder och menstruationerna är hyggligt regelbundna med dagars intervall. Medan Emelie förbereder sig för undersökning funderar du på eventuella prover som behöver tas. Den gynekologiska undersökningen var normal. Båda ovarierna kunde identifieras och verkade normalstora. Klamydiaprov togs. Innan Emelie går hem kontrolleras prolaktin, TSH och ni bestämmer tid för provtagning av s-progesteron. Emelies senaste mens var för 9 dagar sedan och ni tajmar provtagningstillfället så att det matchar förväntad progesterontopp ca en vecka innan förväntad mens. Ni beslutar er för uppföljning och då också kompletterande provtagning. Tre veckor senare kommer Emelie och Peter tillsammas till din kollega med större erfarenhet av infertilitetsproblematik. Peter lämnar spermaprov. Tillsammans informerar du nu paret om olika orsaker till ofrivillig barnlöshet. Infertilitet kan bero på sviktande ovulation. Hormonella faktorer, anatomiska faktorer, nedsatt mängd/kvalitet på spermier och/eller en kombination av faktorer. Hos ca 15% av paren hittar man ingen förklaring. När du tittar i journalen kan du faktiskt se att Emelie för tiotalet år sedan behandlades för en klamydiainfektion. När du frågar henne om detta framkommer att hon glömt detta då hon aldrig hade några besvär. Provet togs i samband med preventivmedelsförskrivning. Peters spermieprov var normalt och samtliga prover på Emelie, inkl klamydiaprov, var normala. Vidare undersökning av specialist visar att det med all sannolikhet är ett stopp i äggledarna som förklarar barnlösheten. En annan relativt vanlig orsak är anovulation. Ovulation kan stimuleras farmakologiskt, bl a genom att använda läkemedlet klomifen (Pergotime ). Fråga 7. (2 poäng): Resonera principiellt hur ett läkemedel skulle kunna verka för att stimulera ovulation. 16(40)
17 Birgitta Andersson, 34 år (Max 16 poäng) Birgitta Andersson är 34 år och arbetslös. Hon har en grundutbildning som undersköterska. Hon har inget stadigt sällskap för stunden. Graviditeten är inte planerad, och konstaterades när Birgitta var i 16:e veckan. Birgitta röker 20 cigg dagligen. Birgittas mamma är frisk. Birgitta själv föddes 5 veckor för tidigt. Birgittas mamma hade dessförinnan drabbats av flera missfall. Birgitta har ingen kontakt med sin pappa. Birgitta ringer till Dig på Kvinnoklinikens mottagning (Du vikarierar där sedan 2 månader) och frågar om hon kan få abort. Hon vet inte säkert när hon hade sin sista menstruation. Hon slutade med p-piller för ung 1 år sedan, p.g.a. "tidningsskriverier" som hon uttrycker det. Hon har inte varit gravid tidigare. Hon började må illa och misstänkte så småningom att hon kunde vara gravid i september, varför hon gick till en privatpraktiserande gynekolog. Grav test var positivt. Hon fick remiss till ultraljud, som konstaterade att hon troligen var gravid i 16:e grav veckan. Fråga 1. (3 poäng): Ange vilket regelverk som gäller i Sverige för avbrytande av graviditet. 17(40)
18 Birgitta Andersson är 34 år och arbetslös. Hon har en grundutbildning som undersköterska. Hon har inget stadigt sällskap för stunden. Graviditeten är inte planerad, och konstaterades när Birgitta var i 16:e veckan. Birgitta röker 20 cigg dagligen. Birgittas mamma är frisk. Birgitta själv föddes 5 veckor för tidigt. Birgittas mamma hade dessförinnan drabbats av flera missfall. Birgitta har ingen kontakt med sin pappa. Birgitta ringer till Dig på Kvinnoklinikens mottagning (Du vikarierar där sedan 2 månader) och frågar om hon kan få abort. Hon vet inte säkert när hon hade sin sista menstruation. Hon slutade med p-piller för ung 1 år sedan, p.g.a. "tidningsskriverier" som hon uttrycker det. Hon har inte varit gravid tidigare. Hon började må illa och misstänkte så småningom att hon kunde vara gravid i september, varför hon gick till en privatpraktiserande gynekolog. Grav test var positivt. Hon fick remiss till ultraljud, som konstaterade att hon troligen var gravid i 16:e grav veckan. Fråga 2. (3 poäng): Beskriv de abortmetoder som används i Sverige för närvarande. 18(40)
19 Birgitta Andersson är 34 år och arbetslös. Hon har en grundutbildning som undersköterska. Hon har inget stadigt sällskap för stunden. Graviditeten är inte planerad, och konstaterades när Birgitta var i 16:e veckan. Birgitta röker 20 cigg dagligen. Birgittas mamma är frisk. Birgitta själv föddes 5 veckor för tidigt. Birgittas mamma hade dessförinnan drabbats av flera missfall. Birgitta har ingen kontakt med sin pappa. Birgitta ringer till Dig på Kvinnoklinikens mottagning (Du vikarierar där sedan 2 månader) och frågar om hon kan få abort. Hon vet inte säkert när hon hade sin sista menstruation. Hon slutade med p-piller för ung 1 år sedan, p.g.a. "tidningsskriverier" som hon uttrycker det. Hon har inte varit gravid tidigare. Hon började må illa och misstänkte så småningom att hon kunde vara gravid i september, varför hon gick till en privatpraktiserande gynekolog. Grav test var positivt. Hon fick remiss till ultraljud, som konstaterade att hon troligen var gravid i 16:e grav veckan. Du berättar om reglerna kring abort (självbestämmande till v 18, kuratorskontakt rekommenderas från v 12-18, efter v 18 efter SoS tillstånd fram till v 22). Birgitta bestämmer sig för att behålla graviditeten. Birgitta kommer till MVC på BM och läkarbesök. Hon har för 2 veckor sedan varit på ultraljud och man bekräftade då att hon var i grav vecka 16. Fråga 3. (2 poäng): Beskriv kortfattat vad Du, som dr på MVC gör när Du träffar Birgitta och vad Du informerar henne om. 19(40)
20 Birgitta Andersson är 34 år och arbetslös. Hon har en grundutbildning som undersköterska. Hon har inget stadigt sällskap för stunden. Graviditeten är inte planerad, och konstaterades när Birgitta var i 16:e veckan. Birgitta röker 20 cigg dagligen. Birgittas mamma är frisk. Birgitta själv föddes 5 veckor för tidigt. Birgittas mamma hade dessförinnan drabbats av flera missfall. Birgitta har ingen kontakt med sin pappa. Birgitta ringer till Dig på Kvinnoklinikens mottagning (Du vikarierar där sedan 2 månader) och frågar om hon kan få abort. Hon vet inte säkert när hon hade sin sista menstruation. Hon slutade med p-piller för ung 1 år sedan, p.g.a. "tidningsskriverier" som hon uttrycker det. Hon har inte varit gravid tidigare. Hon började må illa och misstänkte så småningom att hon kunde vara gravid i september, varför hon gick till en privatpraktiserande gynekolog. Grav test var positivt. Hon fick remiss till ultraljud, som konstaterade att hon troligen var gravid i 16:e grav veckan. Du berättar om reglerna kring abort (självbestämmande till v 18, kuratorskontakt rekommenderas från v 12-18, efter v 18 efter SoS tillstånd fram till v 22). Birgitta bestämmer sig för att behålla graviditeten. Birgitta kommer till MVC på BM och läkarbesök. Hon har för 2 veckor sedan varit på ultraljud och man bekräftade då att hon var i grav vecka 16. Vid träffen på MVC tar Du komplett anamnes och får då veta att Birgitta röker, att hon själv är född för tidigt, Du gör en gynundersökning där Du inte finner något onormalt. Urintest, BT och Hb samt B-glucos är samtliga u.a. Du gör upp en plan för Birgittas kontroller under graviditeten, vilken innehåller extrakontroller bl. a. p.g.a. ökad risk för prematuritet. Birgitta har i dag kommit till mödravårdscentralen som extrapatient, eftersom hon ringt på grund av en ökad flytning i 27:e graviditetsveckan. För en knapp vecka sedan noterade hon att magen blev hård och i går kom det en liten blödning när hon var på toaletten. Du undersöker Birgitta. Birgitta har normal kroppsbyggnad, hjärta/lungor auskulteras u.a Gyn u-s: Uterus stor som tiden, SF-mått 25 cm, man kan vid palpation av livmodern känna att den blir hård med min intervall. Fosterljud auskulteras u.a Vid spekulum undersökning ser man ingen blödning, blåvioletta slemhinnor och portio u.a. Lite smetig, gulaktig flytning. Vid palpation kan man känna en mjuk portio som är 2 cm lång, 1 cm öppen. Fråga 4. (2 poäng): Vad gör Du och varför. Motivera kort. 20(40)
21 Birgitta Andersson är 34 år och arbetslös. Hon har en grundutbildning som undersköterska. Hon har inget stadigt sällskap för stunden. Graviditeten är inte planerad, och konstaterades när Birgitta var i 16:e veckan. Birgitta röker 20 cigg dagligen. Birgittas mamma är frisk. Birgitta själv föddes 5 veckor för tidigt. Birgittas mamma hade dessförinnan drabbats av flera missfall. Birgitta har ingen kontakt med sin pappa. Birgitta ringer till Dig på Kvinnoklinikens mottagning (Du vikarierar där sedan 2 månader) och frågar om hon kan få abort. Hon vet inte säkert när hon hade sin sista menstruation. Hon slutade med p-piller för ung 1 år sedan, p.g.a. "tidningsskriverier" som hon uttrycker det. Hon har inte varit gravid tidigare. Hon började må illa och misstänkte så småningom att hon kunde vara gravid i september, varför hon gick till en privatpraktiserande gynekolog. Grav test var positivt. Hon fick remiss till ultraljud, som konstaterade att hon troligen var gravid i 16:e grav veckan. Du berättar om reglerna kring abort (självbestämmande till v 18, kuratorskontakt rekommenderas från v 12-18, efter v 18 efter SoS tillstånd fram till v 22). Birgitta bestämmer sig för att behålla graviditeten. Birgitta kommer till MVC på BM och läkarbesök. Hon har för 2 veckor sedan varit på ultraljud och man bekräftade då att hon var i grav vecka 16. Vid träffen på MVC tar Du komplett anamnes och får då veta att Birgitta röker, att hon själv är född för tidigt, Du gör en gynundersökning där Du inte finner något onormalt. Urintest, BT och Hb samt B-glucos är samtliga u.a. Du gör upp en plan för Birgittas kontroller under graviditeten, vilken innehåller extrakontroller bl. a. p.g.a. ökad risk för prematuritet. Birgitta har i dag kommit till mödravårdscentralen som extrapatient, eftersom hon ringt på grund av en ökad flytning i 27:e graviditetsveckan. För en knapp vecka sedan noterade hon att magen blev hård och i går kom det en liten blödning när hon var på toaletten. Du undersöker Birgitta. Birgitta har normal kroppsbyggnad, hjärta/lungor auskulteras u.a Gyn u-s: Uterus stor som tiden, SF-mått 25 cm, man kan vid palpation av livmodern känna att den blir hård med min intervall. Fosterljud auskulteras u.a Vid spekulum undersökning ser man ingen blödning, blåvioletta slemhinnor och portio u.a. Lite smetig, gulaktig flytning. Vid palpation kan man känna en mjuk portio som är 2 cm lång, 1 cm öppen. Du tar cervixodlingar med frågeställning GBS, Klamydia, annan patogen? Du sänder Birgitta i taxi till förlossningsavdelningen vid kvinnokliniken p.g.a. hotande förtidsbörd. Det föreligger en klar påverkan på cervix, vilket gör att situationen bedöms som relativt allvarlig. På förlossningsavdelningen får Birgitta en i.v. nål samt får vila till sängs i väntan på ett ultraljud. Under väntetiden gör barnmorskan på avdelningen en CTG-registrering. På den kan Birgitta se fosterhjärtljuden och också att livmodern drar ihop sig var 10:e minut. När ultraljudet görs ser man att moderkakan ligger på framväggen, och når ej ner till inre modermunnen. Barnet, som bedöms vara normalstort för tiden ligger i sätesändläge, fostervattenmängden (AFI) är normal och flödet i navelsträngen tycks normalt. Fråga 5. (2 poäng): Utöver de undersökningar som gjorts, vad bör man göra? Ange i prioriterad ordning. 21(40)
MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer
Du vikarierar på vårdcentral i Töreboda. En 23-årig kvinna söker med en knapp veckas anamnes på miktionssveda, urinträngningar och flytning utan feber. Hon har tidigare inte haft några urinvägsbesvär och
VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Tisdag den 2 december 2014 Skrivtid: Lycka till!!
VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Tisdag den 2 december 2014 Skrivtid: 09.00 11.30 Lycka till!! Namn:... Sjukhus: Max: 57 poäng Godkänt: 38 poäng Resultat:...
MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.
MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid
Skriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl 08.30-13.00
LUNDS UNIVERSITET Obstetrik och gynekologi, Lund Grundkursen inom läkarutbildningen, termin 10 Skriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl 08.30-13.00 Kod:. Fråga 1 Max
VÄLKOMMEN. till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION. Måndag den 4 maj Skrivtid: Lycka till!!
VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Måndag den 4 maj 2015 Skrivtid:13.30 16.00 Lycka till!! Namn:... Sjukhus: Max: 54 poäng Godkänt: 36 poäng Resultat:...
Toctino (alitretinoin)
PATIENTINFORMATIONSBROSCHYR Toctino (alitretinoin) Graviditetsförebyggande program TOC-FI-002-051208-D Om denna broschyr Denna broschyr innehåller viktig information rörande din behandling med Toctino
MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:
MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 2012-06-04.
SKRIFTLIG TENTAMEN 4 juni 2012 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Pelle, 6 mån 18 p 3+1+2+3+3+2+4 Nyfött barn 23 p 2+1+3+1+3+1+3+1+1+2+2+3 Inga, 82 år 25 p 3+6+2+2+1+2+2+3+2+2
Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.
Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.
Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 2013-08-20.
SKRIFTLIG OMTENTAMEN 20 augusti 2013 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Pelle och Lisa 19 p 1+1+2+1+1+1+1+2+1+1+2+1+1+1+1+1 Olof, 8 år 22 p 1+2+2+2+1+3+3+3+3+2 Sven, 62 år 25
Infertilitetsutredning
Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Infertilitetsutredning 1(5) kvinnokliniken i Infertilitetsutredning Infertilitet, ofrivillig barnlöshet, är vanligt och förekommer i 10-15 % av alla parförhållanden.
Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail.
Infertilitet Innehåll Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling Vad kan/skall vi erbjuda? Utredning och behandling Information och förklaringar sex och samlevnad! Stöd något vackert och spännande
En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.
15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp
Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna
MEQ Gynekologi T 8 2002-05-23
MEQ Gynekologi T 8 2002-05-23 Du har fått drömjobbet och blivit läkarassistent på KK under sommarlovet. Efter introduktionen på kliniken får du naturligtvis börja jobba på akuten, där du således befinner
Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen
Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Infertilitetsutredning 1(5) kvinnokliniken i Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen Infertilitet, ofrivillig barnlöshet, är vanligt
Erbjudande om fosterdiagnostik
Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som
Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen
SKRIFTLIG OMTENTAMEN 18 juni 2007 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Inger, 62 år 28 p 2+2+2+1+3+3+2+3+3+3+4 Tuva, 20 år 19 p 2+2+3+3+2+1+3+3 Mikael 15 p 3+2+5+3+2 Nils, 5 månader
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.
Cleosensa och Cleosensa 28
Cleosensa och Cleosensa 28 Du har fått p-pillret Cleosensa eller Cleosensa 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.
FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING
FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare
5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning
5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning 2016-08-17 5:1 Ester är 25 år och spelar fotboll på elitnivå. I dagens cupfinal fastnade hon med dobbarna i gräset och vred till hö knä. Hon inkommer 30 min senare
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Tentamensdatum: 121119 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Inga
Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng
Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Cleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg
Du har fått denna broschyr eftersom du har fått p-pillret Cleonita från Actavis utskrivet åt dig. I den hittar du information om hur Cleonita fungerar och hur du ska ta det. Här finns också fakta om biverkningar
Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III
Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:
Cleodette och Cleodette 28
Cleodette och Cleodette 28 Du har fått p-pillret Cleodette eller Cleodette 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.
Tänk att ge andra. människor möjlighet att ge liv. Det måste vara det största och finaste någon kan göra.
Dela med dig av familjelyckan! bli donator Fertilitetsenheten, USÖ 2 Tänk att ge andra människor möjlighet att ge liv. Det måste vara det största och finaste någon kan göra. 3 Det största och finaste någon
Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp Kurskod: MC2036 Kursansvarig: Reidun Stenberg Datum: 2011 05 09 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 62 poäng Godkänd
MEQ gynekologi T8 VT 2001
MEQ gynekologi T8 VT 2001 Du arbetar som ST-läkare på en kvinnoklinik vid ett centralsjukhus i södra Sverige och har precis gått på ett kvällsjourpass. Gunilla Gunnarsson är en 26-årig kvinna som söker
SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab
Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab 1 Mätvärden/lab Vitalparametrar: BT: 130/80, puls: 70, temp: 37.5 CRP < 5 U-sticka U-Glukos negativ U-Ketoner negativ ph 6
Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet:
Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet: 1) Kort introduktion angående hur gör man en etisk analys - 15 min 2) Grupperna a 6-9 personer diskuterar ett eller fler av de
MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants
MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,
Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
3. Johanna 21 söker för preventivmedelsrådgivning. Johanna är för närvarande arbetslös och har träffat ny pojkvän sedan 3 månader tillbaka.
Testa dig själv Här följer ett antal patientfall där du har möjligheten att fundera kring vanliga kliniska frågeställningar inom Gynekologi/Obstetrik. Något facit presenteras inte utan se frågorna som
MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.
MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation 45-årig kvinna Inför tumöroperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Mobil/övrig telefon...
Allmän omvårdnad. Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK09 TentamensKod: Tentamensdatum: 10/11-2012
VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen
VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska
Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor
Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten
HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Skrivning i obstetrik & gynekologi termin 9 i Lund tisdagen den 3 januari 2012
Kodnummer.. Maxpoäng 53. Godkänt 35 Skrivning i obstetrik & gynekologi termin 9 i Lund tisdagen den 3 januari 2012 Obstetrik Fråga 1 En kvinna gravid i 36:e graviditetsveckan går på en MVC-kontroll. Fosterljuden
Myter och fakta om p-piller
Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Det lever tyvärr kvar en hel del myter sedan det allra första p-pillret kom. Bayer vill med denna broschyr ta död på några myter och istället ge
Till dig som har höftledsartros
Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.
Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.
Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och
Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf
Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt
a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.
Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas
Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort.
Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset - Viktig information
www.endometriosforeningen.se
www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor
Din behandling med XALKORI (crizotinib)
Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar
MOMENT REPRODUKTION Max: 49 poäng Resultat: poäng
MOMENT REPRODUKTION Max: 49 poäng Resultat: poäng 1. Barnmorskan frågar dig om en kvinna på 27 år som söker asyl och nyligen kommit från Syrien. Hon väntar sitt första första barn. Du möter henne på MVC.
Tentamen i oftalmologi Svarsmall Fredagen den 10 januari 2003
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för oftalmiatrik Huddinge Universitetssjukhus/ S:t Eriks Ögonsjukhus Maxpoäng: 34 Godkänd: Dina poäng: Tentamen i oftalmologi Svarsmall
Tuberkulos-screening av gravida
Dok-nr 13162 Författare Version Birgitta Zdolsek, överläkare, Kvinnokliniken ViN 4 Godkänd av Giltigt fr o m Katri Nieminen, verksamhetschef, Kvinnokliniken ViN 2019-09-06 Bakgrund Tuberkulos är en av
Till dig som använder kombinerade p-piller
Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp
Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250
Kurs: Medicin, Klinisk medicin II, 7, 5 hp Datum: 2017-11-17 Antal frågor: Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD:
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper
Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL
GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT
GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT - SÅ HÄR GÖR DU NU VERKSAMHETSOMRÅDE KVINNOKLINIKEN 1 Graviditetstestet visar positivt - så här gör du nu Grattis och välkommen till oss! Med den här foldern vill vi ge
Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014
Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 STUDENT Fall 1. Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.
OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus
OFRIVILLIG BARNLÖSHET - utredning och behandling Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus I Sverige är nästan en halv miljon män ni s kor i fertil ålder ofrivilligt barnlösa. Det innebär
Minskade fosterrörelser
Lokalt Kvinnokliniken US Bakgrund kan vara ett tecken på att moderkakan fungerar bristfälligt och att fostret får för lite näring och syre. Fostret prioriterar då cirkulationen till hjärnan och minskar
Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen
Kvinnokliniken i Kvinnokliniken gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen Infertilitet, ofrivillig barnlöshet, är vanligt och förekommer i 10-15 % av alla parförhållanden. Orsaken finns hos kvinnan
Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)
Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 110608.
SKRIFTLIG TENTAMEN 8 juni 2011 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Tage, 4 mån 18 p 2+2+2+2+4+2+2+2 Kvinna, 34 år 22 p 2+1+2+2+1+2+2+2+2+2+1+1+2 Gunnar 25 p 2+2+5+2+2+4+5+2+1 Karin,
Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik
Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion
Informationsbroschyr
Informationsbroschyr Broschyren är framtagen i samarbete med docent Viveca Odlind Kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm och leg barnmorska Ingrid Ottenbring, Kvinnokliniken Akademiska sjukhuset,
Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK 14 B TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-01-16 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna
Del 3. 7 sidor 13 poäng
7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David
Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.
Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 02 24 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p
Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?
Hässleholms sjukhusorganisation
Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms
Behandla din barnlöshet
Behandla din barnlöshet - med tre enkla punkter Hur du kan börja behandla din barnlöshet genom att massera tre zonterapipunkter på fötterna. Carin Hertnäs Hur du behandlar din barnlöshet genom att massera
Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM
Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6
Skrivning i obstetrik & gynekologi i Lund och Malmö onsdagen den 30 april 2008,
Kod: 1 Skrivning i obstetrik & gynekologi i Lund och Malmö onsdagen den 30 april 2008, 08.30-13.00 Obstetrik (20 poäng) Fråga 1 En 24-årig förstföderska, gravid i v 34 + 5, inremitteras från MVC till KK:
Information till studenterna utanför dörren OSCE II vt
Information till studenterna utanför dörren OSCE II vt 2013-130529 Station 1 Du är på akuten En 48 årig man, tidigare helt frisk, har vandrat i fjällen med nya kängor och fått skavsår. Söker pga frysningar
Fosterdiagnostik och riskvärdering
Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik
Tillhör du en riskgrupp?
Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan
GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department
GynObstetrik Endometrios Health Department Innehållsförteckning 1 Endometrios.......2 Definition och incidens........2 Orsaker.......2 Symtom..........2 Handläggning.......3 Att bekräfta diagnosen.....
Läs anvisningarna innan Du börjar
Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 131119 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande
Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen
1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.
flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.
4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.
VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Måndag den 2 maj 2016 Skrivtid:13:30-16:00. Lycka till!!
Kod: VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Måndag den 2 maj 2016 Skrivtid:13:30-16:00 Lycka till!! Namn:... Sjukhus: Max: 50 poäng Godkänt: 34 poäng Resultat:...
MEQ fråga poäng. Anvisning:
MEQ fråga 1 63-ÅRIG MAN 10 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Kursens namn: Medicin B, Kliniks medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III
Kursens namn: Medicin B, Kliniks medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2010-09-30 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 54 poäng Poängfördelning:
Frysa dina äggceller?
Frysa dina äggceller? Information om hur det går till att ta ut och frysa in ägg eller en bit av en äggstock. Bra att veta. Den här informationen riktar sig till unga flickor som på grund av behandling
Delexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (6) bröstsmärtor sedan ett knappt dygn. I triaget bedömer man först att han ska handläggas som kardiologpatient, men när personalen kopplar på EKG-elektroderna noterar man ett bandformat
Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
DUGGA I HUDMOMENTET. Karolinska universitetssjukhuset 2008-02-21. Kod nummer: D T+T S:a
DUGGA I HUDMOMENTET Karolinska universitetssjukhuset 2008-02-21 Kod nummer: D T+T S:a Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ge den mest sannolika diagnosen till varje fall. Endast ett diagnosförslag/fall.
"Det värsta är att bli misstrodd" + Läs senare. -3 Avesta () () () () alen- (http://www.weatherpal.se/avesta- (/) (/)
På dalademokraten.se sparas viss data i cookies för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda våra tjänster godkänner du detta. Om cookies och personuppgifter (http://kundservice.mittmedia.se/mittmedia/om-cookies-ochpersonuppgifter/)
Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2
Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat
Del 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för