Utomhuspedagogik 30 hp

Transkript

1 Kurshandledning Utomhuspedagogik 30 hp VT 2011 Kurskod: 9UP351 Kursansvarig: Helena Alsegård & Anna Englund Bohm

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Presentation av kursen...3 Kursens mål och innehåll...4 Pedagogiska utgångspunkter...4 Litteraturlista VT Referenslitteratur i estetiska ämnen och specialpedagogik...17 Återkoppling och utvärdering...19 Grupparbeten utifrån problembaserat lärande...20 PBL vad är det?...20 Portfoliobeskrivning...23 Bedömningsgrunder för kursen...25 Angående fusk...26 Viktigt att veta vid olika typer av hemtentamina och andra skrivuppgifter...26 Redovisning av källor...26 Muntlig/praktisk redovisning...28 Salar...29 Föreläsare/lärare:...29

3 Presentation av kursen Välkommen till Specialiseringen Utomhuspedagogik, med fokus på estetiska lärprocesser och specialpedagogiskt förhållningssätt 30 hp! Denna kurshandledning är tänkt att ge en överblick över kursens utformning och innehåll samt att underlätta för planeringen av ert arbete under kursen. Förändringar i schemat kan inträffa, men det rör sig i så fall om mindre sådana. Det som står inom parentes på schemat är de lokaler som är bokade för kursens räkning. Övrig information om kursens olika delar, examinationer, uppgifter, bedömningsgrunder och ev schemaändringar m m sker fortlöpande muntligt, skriftligt eller via e-post. Kursen fokuserar på platsens betydelse för lärandet samt att synliggöra möjligheterna att skapa lärtillfällen både inom och utanför klassrummets ramar. Fokus ligger på att levandegöra ämnen och teman med hjälp av utomhuspedagogik samt att reflektera kring och utveckla sitt eget och andras ledarskap. I kursen används även estetiska arbetsformer som medel för lärande och ett specialpedagogiskt förhållningssätt beaktas. Syftet är att den studerande ska förvärva kunskaper om hur man med utomhuspedagogiska metoder, samt estetiska arbets- och uttrycksformer som medel, kan främja och stödja barn och ungdomars utveckling och lärande. Möten med natur- och kulturmiljöer prioriteras och studenten möter verklighetsanknutna situationer för att tydliggöra och fördjupa den egna och andras lärprocesser och få beredskap för det kommande yrkeslivet. Under kursen behandlas följande temaområden: JAG - UTE UTE I SKOLAN MERA UTE FRAMTIDENS UTE Kursen läses på heltid, vilket innebär 30 hp under en termin. Ansvarig för kursen är Estetiska avdelningen på Institutionen för Kultur och Kommunikation, IKK, vid Linköpings Universitet. Föreläsningarna hålls i våra lokaler i Hus Key på Campus Valla. I kursen varvas föreläsningar och praktiska tillämpningar och studenten har till uppgift att under kursens gång samla sina kunskaper, erfarenheter och reflektioner i en portfolio. Denna portfolio används som stöd vid lärandet samt är examinerande. Till kursstarten ska ni skriva ner de mål och förväntningar ni har på kursen. Har ni frågor eller funderingar av något slag kan ni vända er till undertecknad eller berörd personal i kursen. Hoppas ni ska trivas hos oss på Estetiska avdelningen och Institutionen för Kultur och Kommunikation! Med hopp om en givande och lärorik kurs! Helena Alsegård & Anna Englund Bohm Kursansvariga Estetiska avdelningen Institutionen för Kultur och Kommunikation helena.alsegard@liu.se / anna.englund.bohm@liu.se

4 Kursens mål och innehåll Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: redogöra för, resonera kring samt analysera utomhuspedagogikens didaktik, teori och bildningstraditioner använda närmiljön som ett utvidgat klassrum och leda aktiviteter i olika miljöer kritiskt förhålla sig till och kunna tillämpa aktuella styr- och måldokumentet med koppling till området, samt utifrån dessa levandegöra ämnen och teman med utomhuspedagogiska metoder och estetiska arbetsformer som medel redogöra för och resonera kring den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och lärande reflektera över eget och andras ledarskap samt praktisera ledarskap olika övningar och miljöer genomföra ett mindre projektarbete, där studenten självständigt undersöker, använder, jämför och granskar aktuell forskning och litteratur inom området, samt motiverar metodval Pedagogiska utgångspunkter Du formar själv din kunskap och tar därmed ansvar för ditt eget lärande. Det är du som tolkar och strukturerar den information du tar del av och som kan argumentera för det du kommer fram till. Som kursdeltagare förväntas du därför vara aktiv och bidra med egna synpunkter och reflektioner. Dina egna erfarenheter är en tillgång i kursen och de har stor betydelse både för ditt eget och kurskamraternas lärande. Du kommer därför fortlöpande inbjudas att reflektera över din egen lärarpraktik. Vi lär av varandra. Genom att öppet och prestigelöst möta andras perspektiv, uppfattningar och erfarenheter kan du både få nya idéer och bekräftelse för sådana som du redan tillägnat dig. Du har därför ansvar för arbetet i din grupp. En akademisk nivå bör upprätthållas under samtal och diskussioner. Det innebär att du skall värdera den information du tar del av kritiskt, argumentera för dina uppfattningar och ta stöd i olika källor. Vi lär både kognitivt och emotionellt och därför integreras teoretiska och praktiska moment i kursen.

5 Kursplan Specialisering Utomhuspedagogik, Uterummet som lärandemiljö (1 30hp), 30hp Kurskategori Kursen är en del av en specialisering inom Lärarprogrammet i Linköping Huvudområde Utbildningsvetenskap praktisk estetiska ämnen UV3 Ämnesområde Pedagogik PEA Kurskod 9UP351 Mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: redogöra för, resonera kring samt analysera utomhuspedagogikens didaktik, teori och bildningstraditioner använda närmiljön som ett utvidgat klassrum och leda aktiviteter i olika miljöer kritiskt förhålla sig till och kunna tillämpa aktuella styr och måldokumentet med koppling till området, samt utifrån dessa levandegöra ämnen och teman med hjälp av utomhuspedagogiska metoder och estetiska arbetsformer som medel redogöra för och resonera kring den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och lärande tillämpa grundläggande friluftsfärdigheter reflektera över eget och andras ledarskap samt praktisera ledarskap i olika övningar och miljöer genomföra ett mindre projektarbete, där studenten självständigt undersöker, använder, jämför och granskar aktuell forskningoch litteratur inom området, samt motiverar metodval. Kursinnehåll Utomhuspedagogikens teori, didaktik och bildningstraditioner genomsyrar arbetet i kursen med fokus på estetiska lärprocesser och ett specialpedagogiskt förhållningssätt. I kursen studerar och tillämpar studenterna ledarskap med tyngdpunkt på säkerhet, relaterat till olika åldersgrupper och elevkategorier. Vidare studeras hur utomhuspedagogik och estetiska arbetsformer kan tillämpas inom skolans olika ämnesområden utifrån gällande styr och måldokument. Begrepp såsom hälsa, platsens betydelse för inlärning samt barns utveckling problematiseras utifrån olika perspektiv och belyses med aktuell forskning. Kursen innehåller arbete med olika pedagogiska metoder i några utvalda natur och kulturmiljöer, där färdigheter i friluftsteknik och vana att vistas i olika miljöer tränas och utvecklas. Undervisning/Arbetsformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, workshops, grupparbeten, internat, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och självstudier. Arbetet är till stor del förlagt utomhus. Examination Examination sker i form av praktisk redovisning i grupp, individuell skriftlig och muntlig redovisning, opponering samt uppvisandeav sociala lärarförmågor. Examinationen av tillämpade sociala lärarförmågor är begränsad till tre (3) tillfällen. Provkoder PRE 1 1,5 U/G Praktiska redovisningar i grupp och individuell skriftlig utvärdering 1 PRE 2 1,5 U/G Praktiska redovisningar i grupp och individuell skriftlig utvärdering 2 PRE 3 1,5 U/G Praktiska redovisningar i grupp och individuell skriftlig utvärdering 3 PRE 4 1,5 U/G Praktiska redovisningar i grupp och individuell skriftlig utvärdering 4 POR 5 2,5 U/G Portfolio del 1 Skriftlig och muntlig redovisning POR 6 2,5 U/G Portfolio del 2 Skriftlig och muntlig redovisning POR 7 2,5 U/G Portfolio del 3 Skriftlig och muntlig redovisning POR 8 2,5 U/G Portfolio del 4 Skriftlig och muntlig redovisning SRE 3 4 U/G/VG Skriftlig redovisning SRE 4 4 U/G/VG Skriftlig redovisning RAP 2 4,5 U/G/VG Skriftlig rapport och opposition TSLF 1,5 U/G Tillämpade sociala lärarförmågor (VFU) Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Förkunskap Grundläggande behörighet samt särskild behörighet SvB/Sv 2B, EnB, ShA och MaA, samt genomgångna kurser motsvarande 60hp inom Allmänt utbildningsområde och inom en inriktning 1 60 hp, 60 hp, eller motsvarande. Betyg På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd Kursbevis Kursbevis utfärdas av Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via Blanketten lämnas till StudentCentrum.

6 Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande Övrigt Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas. Specialisering Utomhuspedagogik, Uterummet som lärandemiljö (1 30hp) Specialisation Outdoor Education, Learning in the Environment Out of doors (1 20p) Kursansvarig är: IKK Institutionen för kultur och kommunikation Dnr: 2008/02540 Kurskod: 9UP351 Provkoder: (se förteckning i LADOK) Ämne: Utbildningsvetenskap praktisk estetiska ämnen UV3 Nivå Utbildningsnivå Ämneskod Utbildningsområde Grundläggande UV3 NA2

7 Innehåll en översikt JAG UTE Platsen och trygghet med gruppen fokus på att skapa och stärka gruppen samt uppleva platsens betydelse KURSSTART Presentation och genomgång av kursens innehåll, upplägg och examinationer FÖRELÄSNINGAR Lärandet och minnet Om grupparbeten & grupprocesser Naturen som kraftkälla Varför fysisk aktivitet Säkerhet och HLR Ledarskap och reflektion L-E Björklund AEB/HA HA KJp CB HA WORKSHOPS Upplevelsebaserad heldag med utomhuspedagogik & estetiska arbetsformer som utgångspunkt AEB/HA Hajk HA Lekens betydelse KJp REDOVISNINGAR Presentation av gruppkontrakt Rastaktivitet med ett UP-perspektiv Redovisning av perioden Skriftlig redovisning ÖVRIGT Lära varandra, vinteraktivitet Muntligt PRE 1 1,5 hp POR 5 2,5 hp SRE 4 4,5 hp Deltagit

8 UTE I SKOLAN Mål och människor i klassen och skolan - fokus på klassen, individen, spec.ped förhållningssätt och ledarskap TEMASTART Presentation och genomgång av delkursens innehåll, upplägg och examinationer FÖRELÄSNINGAR Motorik och lärande Funktionshinder Lärstilar Barn i behov av särskilt/ skolproblem Internationellt erfarenhetsutbyte WORKSHOPS Inne-orientering Ute-Språk Ute-Slöjd Ute-Ma IE ÖHIF MB AEB KJp EK UH UH STUDIEBESÖK Vidingsjöskolan Sjukhusskolan Observera planera - leda presentera BUP/US REDOVISNINGAR Ute för alla i skolan (Vidingsjö) Redovisning av perioden Skriftlig redovisning ÖVRIGT Lära varandra, nya ämnesaktiviteter PRE 2 1,5 hp POR 2 2,5 hp SRE 2 4,5 hp Deltagit

9 MERA UTE Utanför skolan men ändå med - fokus på familjen, skolgården, staden, skogen och kultur TEMASTART Presentation och genomgång av delkursens innehåll, upplägg och examinationer FÖRELÄSNINGAR Styrdokument & matriser Bedömning Utomhuspedagogik Konflikthantering Praktiskt ledarskap WORKSHOPS Estetisk heldag Utomhuspedagogik KJp FP AS HLN HLN AEB HA STUDIEBESÖK Inför kulturvandring med Vidingsjöskolan VFU Välj ett av följande spår: Skolgården att utveckla skolgårdens, närmiljöns & platsens betydelse för lärandet Individen och familjen att bedöma elever och genomföra utvecklingssamtal REDOVISNINGAR Stadsdagen, platsbaserat lärande Redovisning av perioden VFU PRE 3 1,5 hp POR 3 2,5 hp TSLF 1,5 hp ÖVRIGT Lära varandra, Kultur och skolämnen i staden Deltagit Litteraturseminarium

10 FRAMTIDENS UTE Visioner för lärandets möjligheter/omöjligheter i framtiden - summerande rapport TEMASTART Presentation och genomgång av delkursens innehåll, upplägg och examinationer FÖRELÄSNINGAR Metodföreläsning Forskning och hälsa 1 Forskning och hälsa 2 Planering inför Omberg Friluftsteknik WORKSHOPS Skolgårds-OL Vårfriluftsdag Omberg MGr AW AW BH HA PG HA BH samt elever STUDIEBESÖK Planering inför Omberg REDOVISNINGAR Levandegöra landskapet Redovisning av temat Rapport och opponering ÖVRIGT Handledning av rapport Lära varandra, Vårens färger och former Litteraturseminarium PRE 4 1,5 hp POR 4 2,5 hp RAP 2 4,5 hp Deltagit

11 Litteraturlista VT 2011 Period 2-4 är under bearbetning Specialisering Utomhuspedagogik; Uterummet som lärandemiljö, 30hp 9UP351 Period 1 Jag Ute Alsegård, Helena. (2007): Samarbetsövningar. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Brügge, Britta, Glantz, Mats. & Sandell, Klas. (2007): Friluftslivets pedagogik För kunskap, känsla och livskvalitet. Malmö: Liber. Kap Varm, Friluftsliv.., Planera.. & Allemansrätt. Ericsson, Ingegerd., Grahn, Patrik. & Skärbäck, Erik. (2009): Närmiljöns betydelse och hur den kan påverkas. Educare, (1), Tillgänglig på och på under Fler rapporter och artiklar; (artikelsamling) Hammar Chiriac, Eva & Hempel, Anders. (2005). Handbok för grupparbete att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Lund: Studentlitteratur Huitfeldt, Åke, Bergström, Mike, Tärnklev, Conny; Huitfeldt Susanne & Ågren, Åsa. (1998): Rörelse & idrott. Stockholm: Liber. (artikelsamling) Langlo, Greta, Hansen, Kolbjörn, Annerstedt, Claes. (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare förlag. Kap 6 (artikelsamling) Lindblad, Frank. & Lindgren, Carl. (2009): Vad menar vi med hälsa och ohälsa? (s.33-45) ur Välfärdslandets gåta Varför mår inte barnen lika bra som de har det? Falun: Carlssons förlag. (artikelsamling) Naturvårdsverket (2006): Naturen som kraftkälla om hur och varför naturen påverkar hälsan. Stockholm: Edita Västra Aros Quennerstedt, Mikael. (2006): Att lära sig hälsa. Örebro: Universitetsbiblioteket (avhandling) (s ) (artikelsamling) Raustorp, Anders. (2004). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala: Kunskapsförlaget. Uddén. Berit. (2004). Tanke visa språk. Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur. Inledning samt kapitel 2,5,6 & 7 Winroth, Jan. & Rydqvist, Göran. (1993): Stress stresshantering (s ) ur Hälsa och hälsopromotion. Stockholm: SISU idrottsböcker (artikelsamling) Samt ytterligare en valfri bok ur referenslistan om naturens påverkan på hälsan.

12 Period 2 Ute i Skolan Asmervik, Sverre, Ogden, Terje, Rygvold, Anne-Lise. (2001). Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur. Eller motsvarande grundläggande bok i ämnet! Brügge, Britta, Glantz, Mats. & Sandell, Klas. (2007): Friluftslivets pedagogik För kunskap, känsla och livskvalitet. Malmö: Liber. Kap Pedagogik.. & Tätortsnära... Dahlgren, Lars-Ove, Sjölander, Sverre, Stridh, Jan-Paul, Szczepanski, Anders. (2007): Utomhuspedagogik som kunskapskälla (Närmiljö blir lärmiljö). Lund: Studentlitteratur. Kap 3, 4 & 8. Ericsson, Ingegerd. (2005): Rör dig - Lär dig. Motorik och inlärning. Stockholm; SISU Idrottsböcker. Ericsson, Ingegerd. (2007): Motorikobservationer och skolprestationer. Malmö; Malmö högskola, Idrottsvetenskap ( Fors, Eva (red)(2004) Passa mig! inkluderad idrottsundervisning. Lund: SISU idrottsböcker ( Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan. (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. Kap. 7 & 9. Nilholm, Claes. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Naturskoleföreningen (2007): Leka och lära matematik ute, F-9. Falun; Alla tiders teknik. skolkontoret@falun.se Naturskoleföreningen (2007): Leka och lära matematik ute - förskolan. Falun; Alla tiders teknik. skolkontoret@falun.se Naturskoleföreningen (2010): Att lära in svenska ute F-9. Falun; Alla tiders teknik. skolkontoret@falun.se Vernersson, Inga-Lill. (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. samt valfri bok ur referenslistan för estetiska ämnen och specialpedagogik

13 Period 3 Mera Ute Brügge, Britta, Glantz, Mats. & Sandell, Klas. (2007): Friluftslivets pedagogik För kunskap, känsla och livskvalitet. Malmö: Liber. Kap Från naturliv.., Ekologi.., Landskapets.., Naturnära.. & Om friluftsforskning. Dahlgren, Lars-Ove, Sjölander, Sverre, Stridh, Jan-Paul, Szczepanski, Anders. (2007): Utomhuspedagogik som kunskapskälla (Närmiljö blir lärmiljö). Lund: Studentlitteratur. Kap 1, 2, 5, 6 & 7 Hilmarsson, Hilmar TH. (2003). Samtalet med känslomässig intelligens. En handledning i konsten att samtala. Lund: Studentlitteratur. Szczepanski, Anders. (2011): Outdoor Education Authentic Learning in the context of Landscape Literary education and sensory experience. Perspective of Where, What, Why, How and When of learning environments. Inter-disciplinary context. (artikelsamling). Stensmo, Christer. (2008): Ledarskap i klassrummet. Lund; Studentlitteratur. Eller: Stensmo, Christer. (2000): Ledarstilar i klassrummet. Lund; Studentlitteratur. Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan. (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. Kap 5 Uddén. Berit. (2004). Tanke visa språk. Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur. Kap 1, 3,4 & 8 Samt eget valt material om Staden som lärplats. Samt Artikel om ledarskap (kommer senare) Samt Artikel om Utomhuspedagogik (kommer senare) Period 4 Framtidens Ute Bryman, Alan. (2001): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. (eller motsvarande) Hartman, Sven. (2003): Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm; Natur & Kultur. (eller motsvarande) Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan. (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. Kap 12 Pettersson, N. (2004): Högt i tak. Riksantikvarieämbetets förlag Rodhe, T. (2002): Kulturmiljön som kunskapskälla Alvastra klosterruin. En lärarhandledning. Riksantikvarieämbetets förlag Sachs, Lisbeth. (1994): "Har begreppet stress något gemensamt med 'onda ögat'? Socialantropologiska perspektiv på preventionens kulturella konstruktion.(s ) ur Carlsson,G. & Arvidsson,O (red) (1994): Kampen mot folkhälsan;prevention i historia och nutid (artikelsamling) Sandberg (1992) Omberg, en natur och kulturguide, Biomedia Omberg Samt en egen vald avhandling

14 Referenslista gällande en bok om Naturen och Hälsan, Period 1 Andersson, R., Rydberg, D. (2005): Naturen och Hälsan. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag. eller Grahn, P., Ottosson, Å. (2010): Trädgårdsterapi. Stockholm: Bonnier Existens. eller Myhr, U. (2007): Utemiljö och Hälsa. Stockholm: ARKUS förlag. eller Nilsson, Gunilla. (2009): Trädgårdsterapi. Lund: Studentlitteratur. eller Ottosson, Å., Ottoson, M. (2006): Naturkraft om naturens lugnande, stärkande och läkande effekter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. eller Svenska Naturskyddsföreningen. (2006): Livsviktigt grön väg till hälsa. Stockholm: Svenska naturskyddsföreningen. Referenslista Läroplaner m m Lpf 94. (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Lpo 94. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen, och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Myndigheten för skolutveckling (2007:2) En samtalsguide om kunskap, arbetsrätt och bedömning. Stödmaterial. samtalsguide Nationella kursplanen för de estetiska ämnena, Gsk och Gy - finns att hämta på Skolverket. Grundskolan kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes finns att ladda ner som pdf på Skolverket. (2005). Rapport nr 253 Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 Musik. Stockholm: Fritzes - finns att ladda ner som pdf på Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen. ca.

15 Referenslitteratur inom utomhuspedagogik Apelmo, E. (2007): Shit, jag kan också lyckas. Om genus, funktionshinder och idrottande kroppar. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds Universitet ( ) Beard, C. & Wilson, J.P. (2006): The power of Experiential Learning a handbook for trainers and educators. The best practise handbook for educators and trainers. London, UK: Kogan Page Ltd. Björklid, P. (2005): Lärande och fysisk miljö. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Csíkszentmihályi, M. (2000): Finna Flow Den vardagliga Entusiasmens Psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Dahlgren, L.O. & Szczepanski, A. (1997): Utomhuspedagogik Boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Linköping: Skapande Vetande nr 31, Linköpings universitet. Duesund, L. (1996): Kropp, kunskap & självuppfattning. Malmö: Liber. Edman, S. (2006): Förundran: tankar om vår stund på jorden. Stockholm: Cordia. Edman, S. (1998): Världens chans Nya möjligheter för Sverige. En bok om ekologi, teknik och solidaritet. Stockholm: Atlas förlag. Flannery, T. (2006): Vädermakarna. Människa och klimatet. Stockholm: Norstedts Förlag. Goleman, D. (2007): Social Intelligens. Stockholm: LevNu/Wahlström & Widstrand. Goleman, D. (1998): Känslans Intelligens. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Gärdefors, P. (2000): Hur Homo blev sapiens om tänkandets evolution. Nora: Nya Doxa. Hannaford, C. (1997): Lär med hela kroppen inlärning sker inte bara i huvudet. Jönköping: Brain Books. Klingberg, T. (2007): Den översvämmade hjärnan. Stockholm: Natur och kultur. Lenninger, A. & Olsson, T. (2006): Lek äger rum. Stockholm; Formas, Lindholm, S. (1999): Vägen till vetenskapsfilosofin. Lund: Förlag Academia Adacta. Louv. R. (2008) Last child in the woods. Chapel Hill, North Carolina, USA: Algonquin Books of Chapel Hill. Lundegård, I., Wickman, P-O., Wohlin, A. (2004): Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Lynas, M. (2008): Sex grader. Stockholm: Ordfront.

16 Nynäshamns Naturskola (2007): Att lära in ute året runt. Falun; Alla tiders teknik. Naturskoleföreningen (2007): Att lära in engelska ute, F-9. Falun; Alla tiders teknik. Naturskoleföreningen (2009): Att lära in teknik ute F-9. Falun; Alla tiders teknik. Olsson, T. (1995): Skolgården det gränslösa uterummet. Stockholm; Liber. Orr, D.W. (1994): Earth in Mind On Education, Environment, and the Human Prospect. Washington D.C. USA: Island Press. Sandell, Klas & Sörlin, Sverker (red): (2000): Friluftshistoria - från `härdande friluftslif till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia. Stockholm: Carlssons bokförlag. Sandell, K., Öhman, J., Östman, L. (2003): Miljödidaktik. Naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur. Sjöberg, F. (red) (2001): Vad skall vi med naturen till. Nora: Nya Doxa förlag. Språkriktighetsboken, (2005): Stockholm: Norstedts förlag. Stålhammar, B. (2007) Ledarskap i balans. Örebro: Libris förlag. Sörlin, S (1998): Naturkontraktet Om naturumgängets idéhistoria. Stockholm: Carlsons bokförlag. Tiller, T. & Tiller R. (2003): Den andra dagen ett vidgat rum för lärande. Stockholm: Runa förlag. Uddenberg, N. (1993): Ett djur bland alla andra? Biologin och människans uppfattning av sin plats i naturen. Nora: Nya Doxa förlag. Welén, T. (2003): Kunskap kräver lek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus, nr 17. Wilson, E.O. (2002): Livets framtid. Stockholm: Brombergs förlag. Wolmesjö, S. (2002) Smarta rörelser. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

17 Referenslitteratur i estetiska ämnen och specialpedagogik Adelswärd, Viveka. Evaldsson, Ann-Carita & Reimers, Eva (1997). Samtal mellan hem och skola. Lund: Studentlitteratur. Adelswärd, Viveka & Nilholm, Claes (1999). Så kan man så ett litet frö analys av en lärares sätt att lösa kommunikativt problem i samtal med föräldrar. I: En vänbok till Roger Säljö Setterlund, X & Bergqvist, Kerstin (red). Linköpings universitet: Tema Kommunikation. Andersson, Birgitta. (2001). Vägledning. Ängelholm: Tryckservice AB. Ayres, Jean. (1999). Sinnenas samspel hos barn. Stockholm: Psykologiförlaget. Bergem, Tryggve (2000). Lärare i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. Bergström, Berit. (2001). Alla barn har särskilda behov. Malmö: Runa Förlag. Bjorndal, Cato.R.P. (2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. Björkvold, Jon-Roar. (2005). Den musiska människan. Malmö: Runa Förlag. Bresler, Liora & Marmé Thompson, Christine. (2002) The arts in Childrens Lives. Dordrechtt: Kluwert Academic Publishers. Brodin, Jane/Lindstrand, Peg. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Cornett, Claudia, E. (2003). Creating meaning Through literature and the arts. New Jersey: Pearson Education Denhardt, Robert B & Denhardt, Janet V. (2008). Konsten att leda en fråga om timing, rytm och kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Eisner, Elliot. (2002). The arts and the Creation of Mind. New Haven: YaleUniversity Press. Ekelund, Gabriella & Dahlöf, AnnaMaria. (2005). Skarpa lägen. Om barn i svåra situationer. En handbok. Borås: Sjuhäradsbygdens tryckeri AB Ellmin, Roger. (2006). Rätt dos för lärande. Dokumentation och samtal. Malmö: Gleerups utbildning AB. Eriksson, Monica. (2003). Fräknar på hjärnan. Om udda barn och små avvikelser. Jönköping: Brain Books AB Falkenberg, Cecilia & Håkansson, Erik (2004). Storyline. Runa förlag. Gerland, Gunilla. (1998). En riktig människa. Stockholm: Bokförlaget Cura AB. Grönlund/Alm/Hammarlund. (1999). Konstnärliga terapier Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur och kultur.

18 Holle, Britta. (1994). Normala och utvecklingshämmade barns motoriska utveckling. Tredje omarbetade utgåvan, fjärde tryckningen. Stockholm: Natur och kultur. Holmqvist, Mona (red). (2004). En främmande värld. Om lärande och autism. Lund: Studentlitteratur. Järleby, Anders. (2003). Leka, berätta och improvisera övningar för drama och teater. Skara: Pegasus Järleby, Anders. (2005). Spela roll kreativt lärande med teater och drama. Skara: Pegasus Kinge, Emelie. (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur. Kinge, Emelie. (2008). Barnsamtal den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för barn med samspelsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Lilliestam, Lars, (2006). Musikliv vad människor gör med musik och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby Förlag Malmström, Elisabeth. (2006). Estetisk pedagogik och lärande - processer i bildskapandet delaktighet och erkännande. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Nordström, Irene (2002). Samspel på jämlika och ojämlika villkor. Stockholm: Pedagogiska institutionen. Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon. (2007). Krispedagogik hjälp till unga och barn i kris. Lund: Studentlitteratur. Ryberg, Karl. (1999). Färger i vardagsliv och terapi. Västerås: Ica bokförlag. Skerfvnig, Annemi. (2005). Att synliggöra de osynliga barnen om barn till psykiskt sjuka vuxna. Stockholm: Gothia Weirsoe, Bodil. (2004). Empatisk kommunikation giraffspråket i pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

19 Undervisning/Arbetsformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, workshops, grupparbeten, internat, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och självstudier. Arbetet är till stor del förlagt utomhus. Redovisningar och examinationer Examination sker i form av praktisk redovisning i grupp, individuell skriftlig och muntlig redovisning, opponering samt uppvisande av sociala lärarförmågor. Examinationen av tillämpade sociala lärarförmågor är begränsad till tre (3) tillfällen. Provkoder PRE 1 (1,5) U/G Praktiska redovisningar i grupp och individuell skriftlig utvärdering 1 PRE 2 (1,5) U/G Praktiska redovisningar i grupp och individuell skriftlig utvärdering 2 PRE 3 (1,5) U/G Praktiska redovisningar i grupp och individuell skriftlig utvärdering 3 PRE 4 (1,5) U/G Praktiska redovisningar i grupp och individuell skriftlig utvärdering 4 POR 1 (2,5) U/G Portfolio del 1 Skriftlig och muntlig redovisning POR 2 (2,5) U/G Portfolio del 2 Skriftlig och muntlig redovisning POR 3 (2,5) U/G Portfolio del 3 Skriftlig och muntlig redovisning POR 4 (2,5) U/G Portfolio del 4 Skriftlig och muntlig redovisning SRE 1 (4) U/G/VG Skriftlig redovisning SRE 2 (4) U/G/VG Skriftlig redovisning RAP 1 (4,5) U/G/VG Skriftlig rapport och opposition TSLF (1,5) U/G Tillämpade sociala lärarförmågor (VFU) Examinationsformer Examinationsformerna för de olika delarna varierar och redovisningar och presentationer kommer att ske både skriftligt, muntligt, praktiskt och multimedialt, både enskilt och i grupp. Ni kommer fortlöpande att få utförlig information om hur varje del kommer att examineras. Återkoppling och utvärdering Efter tentamen har vi tio arbetsdagar att bedöma respektive students insatser. Återlämning av tentamen med skriftlig återkoppling och inrapportering av betyg sker därefter. Muntlig återkoppling ges vid förfrågan. Kursen utvärderas genom KURT, LiU:s kursutvärderingssystem och skickas ut via respektive students liumailadress. Vid utrymme görs även en muntlig utvärdering.

20 Grupparbeten utifrån problembaserat lärande Ni kommer återkommande att få arbeta i grupper och detta arbetssätt bygger på problembaserat lärande. Ni kommer vid flera tillfällen under kursen att få olika verklighetsbaserade utgångspunkter att arbeta med. Nedan ser ni en modell för hur arbetsformen/arbetsgången kan se ut i basgrupperna: PBL vad är det? PBL står för Problembaserat lärande och är en pedagogisk idé och metod som i stor utsträckning används vid bland annat Hälsouniversitetet. Vid kursstarten kommer vi gemensamt gå igenom vad PBL innebär och hur arbetet förväntas se ut. Nedan följer en kort introduktion till begreppet PBL och dess grundprinciper. Varför PBL? I huvudsak finns det tre grundläggande skäl som motiverar PBL som pedagogisk metod och gör att vi använder PBL som utgångspunkt för grupparbeten i denna kurs, nämligen: inlärningsteoretisk forskning, kunskapsuppfattning och grundantaganden om människans förmåga att lära kunskap är något som ständigt utvecklas och förändras utbildningen leder fram till yrken som ställer krav på problemlösningsoch samarbetsförmåga

21 Mål med PBL Att bli flygfärdig för sitt yrke Att medvetet kunna hantera och värdera sitt eget lärande Att få beredskap att arbeta i grupp Grundprinciper för PBL-arbete Kreativitet uppmuntras av stimulerande problem. Problemlösning förutsätter användning av kunskap och skicklighet. Att känna igen tekniska begrepp och konstruktioner är en hjälp för att begripa hur saker och ting fungerar. Problemlösning utvecklar förmågan att utforska, fantisera, uppfinna och genomföra. Problemlösning omfattar utformning, planering och tillverkning Motivation för inlärning inträffar när man är intresserad av spännande situationer och realistiska problem. Temastudier förstärker inlärning från olika ämnen. Arbete i grupp utvecklar förmågan till kommunikation och samverkan Att få många olika erfarenheter är nödvändigt för att tillfredsställa den enskildes behov, intresse och utveckling.

22 Portfolions innehåll Reflektioner från föreläsningar och workshops Läslogg/Reflektioner kring obligatorisk samt egen litteratur och andra källor Inlärningsplan med utvärdering Egna mål och förväntningar på kursen Beskrivning av samt reflektioner kring lära varandra Skriftlig redovisning Reflektioner kring den egna redovisningen Reflektion och utvärdering av examinationerna Reflektioner kring de andras redovisningar Resonemang kring reflektionsfrågor Självvärdering: Egen insats och utveckling i förhållande till mål och förväntningar

23 Portfoliobeskrivning Följande delar ska finnas med i portfolion: Innehållsförteckning: - Är arbetet läsarvänligt med ett strukturerat innehåll och upplägg som är lätt att följa och förstå? - Stämmer insidan med utsidan? Hur presenteras arbetet som helhet? Reflektioner från föreläsningar och workshop: - Anknyter de till kursinnehåll och den blivande professionen på ett relevant sätt? - Finns koppling till eller stöd i kurslitteratur eller andra källor? - Visar respondenten på att ha tagit till sig innehållet med fokus på det egna lärandet? Beskrivning, användning och förekomst av litteratur och andra källor: - Hur är anknytningen till redan existerande kunskap? - Finns kurslitteratur och övriga källor presenterade på ett sätt som visar att respondenten använt och tagit dem till sig? - Är referensgivningen tydlig? Finns hänvisning till ev bilagor? - Är referenslistan komplett och korrekt utförd? Beskrivning och motivering av arbete i respektive period: - Finns syftet angivet och hur stämmer det överens med respektive uppgift? - Hur har arbetet problematiserats och behandlats? - Hur presenteras tillvägagångssätt och resultat? - Hur granskas den egna insatsen i förhållande till uppgiften? Reflektioner kring den egna redovisningen i varje period: - Hur värderar respondenten sin egen insats vid redovisningstillfällena? - Synliggörs och granskas det egna lärandet? Självvärdering i förhållande till mål, förväntningar och inlärningsplan: - Hur värderar och synliggör respondenten sin egen insats och lärprocess i förhållande till de egna målen? - Hur har man tagit ansvar för det egna lärandet?

24 Portfolioupplägg Tänk på att ha en tydlig struktur som gör det lätt att hitta samt lätt att läsa för handledaren. I portfolion ska finnas: - en innehållsförteckning med någon form av sidhänvisning eller liknande - en tydlig och läsarvänlig text och struktur - tydliga rubriker - daterade föreläsningar, verkstäder, internetkällor m m - referenslista på litteraturen som refereras - alla delar som efterfrågas i portfoliobladet Tänk rapportform, d v s använd konsekvent referenser och källor som stöd för egna åsikter och reflektioner samt var noga med att skilja på egna och andras åsikter. Litteraturen kan även redovisas separat som en läslogg, då med kopplingar till egna tankar och erfarenheter, men den bör även finnas med som stöd för egna tankar och reflektioner i hela arbetet. Portfolion bör sitta i en pärm eller liknande så det är lätt att bläddra utan att sidorna kommer i oordning. Bifogat material kan exempelvis ligga som bilagor i plastfickor eller liknande. Tänk att ni ska kunna gå tillbaka och använda material samt tankar och idéer som ni samlat på er under denna kurs framöver. Ett portfolioarbete avser collect select reflect vilket här innebär att man samlar material, beskrivningar, reflektioner, litteratur m m som man sedan gör ett urval ur och gör en summerande reflektion kring. Reflektera eller reflect kan beskrivas som tankens krökning tillbaka mot sig själv 1 och innebär här att man återvänder och ser på enskilda eller samlade upplevelser, sina tankar, mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur med de ögon man har just då utan att värdera åt något håll. Värdera eller självvärdera innebär här att man värderar hur man upplever och uppfattar 2 sin egen insats samt synliggör sin egen lärprocess i förhållande till sina egna mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur. Utvärdera är en bedömning av ett resultat eller en process 3 och innebär här att man värderar sin egen och andras insatser i den del som avses i utvärderingen (ex grupparbete, seminarium, examination, kursens innehåll eller kursen som helhet). 1 Alexandersson, Mikael, Pedagogiska Magasinet nr 1 februari Egidius, Henry Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund:Studentlitteratur 3 Egidius, Henry Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund:Studentlitteratur

25 Bedömningsgrunder för kursen En helhetsbedömning ligger till grund för det slutgiltiga kursbetyget, vilket innebär att kursens olika moment muntliga, praktiska såväl som skriftliga ska synliggöras vid examinationerna. Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas: Studenten skall med hjälp av litteratur, seminarier och erfarenheter reflektera kring kursens innehåll såväl muntligt som skriftligt. Studenten skall aktivt delta i seminarier, övningstillfällen och gruppdiskussioner samt ta ansvar för att diskussionerna blir konstruktiva och att allas röster blir hörda. Studenten skall använda vetenskaplig litteratur som utgångspunkt för kursuppgifter och examinationsuppgifter. Studenten skall genom sina texter visa att han/hon tagit till sig litteratur, föreläsningar och seminariediskussioner. Texterna skall ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur. Tydliga referenser till litteratur och källmaterial skall anges i samtliga skriftliga arbeten. Väl godkänd För att studenten skall erhålla betyget väl godkänd för kursen skall hon/han uppnått de krav som tas upp under betyget godkänd. Därutöver skall studenten leva upp till följande krav: Studenten visar på en fördjupad insikt genom att ur olika perspektiv belysa kursens relevanta begrepp och frågeställningar, såväl praktiskt som teoretiskt. Studenten kan argumentera och föra ett självständigt kritiskt resonemang i strukturerad skriftlig framställning med stöd i relevant litteratur. Förmåga att förhålla sig konstruktivt kritisk såväl positivt som negativt till både teori, praktik och gruppdiskussion. Förmåga att integrera kursinnehåll och egna och andras tankar på ett fruktbart sätt utifrån ett utomhuspedagogiskt, estetiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Förmåga att argumentera i såväl muntlig som skriftlig framställning samt att använda litteratur som verktyg i självständiga resonemang. Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts. Exempel på handlingar som leder till underkänt (d v s då man inte uppfyller kraven för godkänt) Allmänt tyckande och brist på förankring i ex litteratur eller föreläsningar. Olika typer av fusk, ex plagiat av andras texter. Undermålig referensgivning. Examinationsuppgiften saknar tydlig struktur. Kriterier för grupparbete Ta ansvar för sitt lärande Aktiv medverkan i gruppens arbete Bidrar i problembearbetningsprocessen Relevant självvärdering Relevant utvärdering av gruppens arbete Förmågan att åtgärda eventuella brister

26 Angående fusk Viktigt att veta vid olika typer av hemtentamina och andra skrivuppgifter Redovisning av källor Uppsatser av olika omfång och djup och andra typer av hemuppgifter i form av skrivna texter är vanliga examinationsformer vid högre studier. I princip är alla sådana arbeten beroende av att studenten läser och förhåller sig till tidigare skrivna texter, publicerade i böcker, tidskrifter, som uppsatser eller på Internet. Hur man ska gå tillväga när man använder innehåll ur andras texter i sitt eget arbete är tämligen strängt reglerat och finns beskrivet i alla handledningar för uppsatsskrivande för studenter. Följande framställning bygger till stora delar på Siv Strömquist (2001) Konsten att tala och skriva. Oavsett om man citerar [ ] eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit, så skall sådana textdelar alltid förses med källhänvisning. Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar, varifrån uppgifterna är hämtade. [ ] Källhänvisningarna har egentligen två uppgifter: läsaren skall för det första få veta att du stöder dig på någon annans text, för det andra skall du ge de upplysningar som krävs för identifiering av texter (de bibliografiska uppgifterna [!]). Läsaren skall med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original, om han så önskar. (Strömquist, 2001, s 220) När man med egna ord återger innehållet i någon annans text brukar det kallas referat. Hur källhänvisningarna (referenserna) ska gå till rent praktiskt kan man läsa om t ex i Strömquist, 2001, ss Om man kopierar kortare eller längre delar ur någon annans text kallas det citat. När du ordagrant vill återge vad någon annan har skrivit utan att återberätta det med egen formulering, måste du dels markera det citerade med citatmarkörer [ ], dels vara noga med att du skriver exakt som det står. (Strömquist, 2001, s 225) Hur citatmarkörerna ska se ut kan man läsa om i t ex Strömquist, 2001, s Om man använder sig av innehållet i någon annans text, oavsett om det är citat eller referat, måste man alltså alltid ange den ursprungliga källan. Att inte ange källan om man använder någon annans tankeinnehåll och/eller formuleringar betraktas som stöld och kallas för plagiat, vilket alltså är fusk. plagia t (av senlat. pla gio stjäla människor, kidnappa, av lat. pla gium människorov ), konstnärlig imitation eller stöld, i fråga om litteratur ofta direkt avskrivning, gjord av någon som ger sig ut för att vara upphovsmannen. Plagiat av t.ex. litterära och konstnärliga verk [ ] är i regel juridiskt otillåten. (Nationalencyklopedin, band 15)

27 I Heffernan m fl (2001, ss ) Writing A College Handbook finns illustrativa exempel (på engelska) på hur man inte får referera andras texter och hur man bör göra i stället. Användning av Internet Att till examinationsuppgifter hämta texter från Internet och presentera dem i eget namn utan att ange källa är naturligtvis plagiat och därmed fusk. Observera att detta gäller även för de anteckningar som erfordras för deltagande i textseminarier. Eftersom anteckningarna kan samlas in och då ligga till grund för betyg måste de följa samma regler som övriga examinationsuppgifter. Alla inlämnade uppgifter kommer att granskas av Urkund, universitets program för textkontroll och skall därför skickas till berörd lärare via en speciell Urkund-adress. Universitetets åtgärder Observera att vid varje misstanke om fusk ska en anmälan göras till rektor, som avgör om ärendet ska behandlas i universitetets disciplinnämnd. Påföljden för en student som fuskat kan bli en varning eller avstängning från universitetet i högst sex månader. Referenser Heffernan, James A.W., Lincoln, John E. & Atwill, Janet (2001) Writing A College Handbook. New York: Norton. Nationalencyklopedin, band 15. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Strömquist, Siv (2001) Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. E-postadresser för inlämningsuppgifter: NN.liu@analys.urkund.se Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation

28 Muntlig/praktisk redovisning För att studenten ska utvecklas i sin lärarroll kommer vi vid muntliga/praktiska redovisningar att titta på följande kvalitéer: Eget framförande Kroppsspråk, publikkontakt/interaktion, röstanvändning/språk Användning av material och multimedia Material/multimedia där det är befogat och som stödjer och lyfter framställningen Organisation Kreativitet Graden av förberedelse Struktur Upplägg Graden av nytänkande Egna idéer Helhetsintryck Integration av utomhuspedagogiska och estetiska arbetsformerna utifrån ett specialpedagogiskt förhållningssätt med koppling till kursinnehåll och litteratur. Engagemang

29 Salar 2207 Musiksal 1 plan Musikgrupprum 2 plan Musikgrupprum 1 plan Formsal 1 plan Dramasalen plan Dramagrupprum plan Formsal 2 plan Musiksal 2 plan Bildsal 2 plan Bildsal 1 plan 4 Campushallen Föreläsare/lärare: AEB Anna Englund Bohm Kursansvarig/musik AS Anders Szczepanski Enhetschef NCU AW Anette Wikström Metod/forskning BH Bo Hinnersson Omberg BUP Barn- och ungdomspsyk. Sjukhusskolan US CB Carina Brage Naturcentrum EK Eva Kätting Utomhuspedagogik FP Fredrik Påhlsson Bedömning est.ämnen HA Helena Alsegård Kursansvarig/UP HLN Håkan Linde Nilsson Konflikth/pra.ledarsk. IE Ingegerd Eriksson Motorik och lärande KJp Kicke Jeppson Idrott & Hälsa L-EB Lars-Erik Björklund Lärande och minne MB Monica Bunte Lärstilar MG Margaretha Grahn Metodkurs PG Pia Gustavsson Skolgårds-OL UH Ulf Härdner Ute-slöjd m m ÖHIF Östergötlands Handikappidrottsförbund