Kurshandledning Idrott barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa VT 2011 v Specialisering - breddning Kurskod 9ID hp

Transkript

1 Kurshandledning Idrott barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa VT 2011 v Specialisering - breddning Kurskod 9ID hp Kursansvarig: Kicke Jeppsson, IKK Linköpings Universitet 1

2 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 FÖRORD... 2 ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA... 4 MÅL... 4 KURSENS INNEHÅLL... 4 KURSENS ORGANISATION... 4 Kursutvärdering... 5 Lokaler... 5 It s Learning... 5 Lärarprogrammets verkstäder... 5 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING... 5 EXAMINATION... 6 Portfolio... 6 Individuella uppgifter... 6 Gruppuppgifter... 6 Lära varandra... 6 Rapport/fördjupningsarbete... 6 Examinerande moment: se kursplan... 6 KURSPLAN... 7 BEDÖMNING OCH BETYG... 9 PORTFOLIO LITTERATURLISTA LITTERATURLISTA Litteratur: Period 1: Hälsa och trygghet... Fel! Bokmärket är inte definierat. FÖRORD Jag vill hälsa dig varmt välkommen till kursen Idrott - barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa 30 hp VT 2010 som är en breddningskurs på G3-nivå inom lärarprogrammet i Linköping. Vi kommer förhoppningsvis att tillsammans göra detta till en mycket bra kurs som du som student kommer att känna att du har stor nytta av i din framtida roll som lärare. Det är i varje fall min förhoppning. Innehållet i denna kurshandledning har utarbetats mellan kursansvarig och undervisande lärare. Syftet med kurshandledningen är att den ska underlätta studierna genom att tydliggöra kursens övergripande syften, mål och organisation. Kursens fyra olika perioder beskrivs med specifika mål och praktiska anvisningar. Dessa kommer att kompletteras under kursens gång. Under kursen kommer också ett gemensamt kursskal på it s learning att fungera som informations- och kommunikationsverktyg för det kontinuerliga arbetet. Lycka till med studierna! Kicke Kursansvarig : Kicke Jeppsson, IKK catarina.jeppsson@liu.se tel

3 3

4 Ämnet Idrott och hälsa I kursen Idrott - barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa kommer du som student att ha grundskolans mål och direktiv som utgångspunkt för att problematisera vad du bör lära dig inför din roll som framtida lärare och för att planera dina uppgifter. Samtidigt är det viktigt att du är lyhörd inför vad aktuell forskning presenterar och knyter denna till din kunskapsbank. Kursen har inte för avsikt att utbilda dig till en fullfjädrad lärare i idrott och hälsa, men du kommer att fördjupa dig i några av de delar som en idrottslärare arbetar med. Barns motoriska utveckling, barns hälsa, leken och din roll som ledare är delar som vi lägger stor vikt vid och som du förväntas ha en handlingsberedskap kring efter genomförd kurs. MÅL Efter avslutad kurs skall den studerande kunna redogöra för, resonera kring samt analysera barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa. visa på hur barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa kan stimuleras och utvecklas hos barn. planera, genomföra och utvärdera tematiska arbeten inom de olika delar av idrottsämnet som kursen behandlar reflektera över eget och andras ledarskap samt visa på gott ledarskap i de övningar som praktiseras kritiskt förhålla sig till och kunna tillämpa aktuella styr- och måldokument inom området genomföra ett mindre projektarbete, där studenten självständigt undersöker, använder, jämför och granskar aktuell forskning och litteratur inom området, samt motiverar metodval. uppvisa förmåga att använda ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt i sitt skrivande av kursuppgifter och examinationer KURSENS INNEHÅLL Kursen vänder sig främst till blivande lärare som läser på lärarprogrammet med inriktning mot de tidigare åren (F-6). I kursen kommer tre begrepp att vara centrala: barns motoriska utveckling, barns sociala utveckling och barns hälsa. För att utveckla kunskap och handlingsberedskap kring begreppen tillämpas de verktyg/moment som idrottsämnet traditionellt förfogar över såsom lekar, friluftsliv, dans, gymnastik, friidrott, orientering, bollspel etc. Andra områden som behandlas är barn med särskilda behov, ledarskap, reflektionens betydelse, träningslära, kost, idrotten i samhället samt bedömning och utvärdering. Studenten kommer inom kursen ram också att genomföra ett mindre projektarbete. KURSENS ORGANISATION Kursen är uppdelad i fyra perioder där varje period avslutas med inlämningsuppgifter i form av portfolio och individuell uppgift. Varje period har ett tema kring vilket föreläsningar och workshops knyter an. 4

5 Studentgruppen kommer att delas in i mindre arbetsgrupper med ca 4-5 studenter per grupp. Under en period kommer studenterna att få i uppgift att lära varandra något inom/ mellan grupperna, vilket ska ha koppling till det aktuella temat. Gruppen kommer också att få till uppgift att tillsammans arbeta fram och redovisa en praktisk tillämpning av temat. I vissa fall förläggs redovisningen till skolor där elever på fältet blir målgrupp för redovisningen. Under kursens gång förväntas studenterna, på självstudietid, utöver arbetet med de teoretiska momenten, öva på de praktiska momenten. Studenterna i kursen har fri tillgång till Campushallens A-sal alla tider den inte är bokad för annan undervisning. Kursutvärdering Utvärderingen av kursen kommer bland annat att göras i ett digitalt formulär via LiU:s internetbaserade kursvärderingssystem KURT efter det att kursen har avslutats. Studerande får vid detta tillfälle möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar och hur dessa kan förbättras. Utvärderingen rör kursens organisering, kurshandledning, arbetsformer, föreläsningar, litteratur och kursuppgifter samt lärares och studerandes insatser. Mittkursutvärdering sker under v Lokaler Mer detaljerad information och översiktskartor för Campus Valla hittar du på Dessa länkar är också tillgängliga på it s learning. It s Learning It s learning används i lärarutbildningen genomgående som kursskal. De grundläggande funktionerna med information och kommunikation är i princip samma genom alla kurser men några specifika funktioner läggs till eller byts ut för varje kurs. Alla kursdokument, uppgifter och länkar som gäller för studierna i denna kurs finns att hämta här. Det är av yttersta vikt att du som student regelbundet håller dig uppdaterad med den information som läggs ut på it s learning. Detta är till exempel den enda kanal som ansvariga lärare använder för akuta ärenden som lokalbyten, inställda föreläsningar eller andra schemaförändringar. Lärarprogrammets verkstäder Information om Lärarprogrammets verkstäder finns på it s learning>verkstäder. Mer information kan fås på Lärarprogrammets verkstäders hemsida: VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING I kursen ingår fem(fyra) fältdagar, vilka förläggs till vecka 17. Målet är då att studenterna ska få både auskultera och pröva på lärarrollen i ämnet idrott och hälsa. VFU`n och vfu-uppgifter ska redovisas såväl praktiskt/visuellt/muntligt som dokumenteras i portfolion. Mer information ges i samband med praktikperioden. 5

6 EXAMINATION Portfolio Portfolio och Reflektionsuppgifter efter passen: Studenten dokumenterar kursen i en personlig portfolio, vilken också utgör underlag för examination. Efter varje föreläsning eller praktiskt pass enas gruppen tillsammans med läraren om ett antal reflektionsfrågor, som studenten sedan diskuterar och litteraturanknyter till i sin portfolio. Frågorna läggs ut på it s learning och ska besvaras även om man varit förhindrad att delta på ett pass/seminarium. Det är viktigt att koppla litteraturen till frågorna. Efter var och en av de fyra femveckorsperioderna lämnar studenten in en portfolio som kommer att läsas och kommenteras av kurskamrater och lärare. (Se även portfolioöversikt). Individuella uppgifter Under period 1 ska studenten redovisa en skriftlig redovisning av en uppgift kopplad till Att må bra (SRE 1). I period 2 kommer studenten att redovisa litteraturstudier om motorik praktiskt såväl som skriftligt. (SRE 2). VFU- uppgifter redovisas praktiskt och skriftligt. (TSLF) Gruppuppgifter Under varje period ingår en gruppuppgift som ska redovisas praktiskt och skriftligt i grupp samt kompletteras med en individuell skriftlig utvärdering. Dessa är examinerande moment. Det ska tydligt framgå vilka gruppmedlemmar som bidragit till sammanställningen som lämnas in. Den studerande som av någon anledning inte kunnat delta i grupparbetet, får komplettera med en individuell motsvarande uppgift. Lära varandra Under kursen får grupper av studenter till uppgift att planera och organisera en aktivitet som de andra grupperna får delta i. Aktiviteten ska ha tydlig koppling till periodens tema. Redovisas i portfolion. Rapport/fördjupningsarbete I sista delen av kursen kommer studenten i par att skriva ett fördjupningsarbete med en omfattning av 4,5 hp. Studenten ska välja ett område med koppling till kursens innehåll och utifrån en empiri och vald metod skriva en rapport som redovisas. I uppgiften ingår också att opponera på kurskamrats arbete. (RAP 1) Examinerande moment: se kursplan 6

7 KURSPLAN Specialisering idrott, Barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa, 30hp Kurskategori Kursen är en del av en specialisering inom Lärarprogrammet Kurskod 9ID351 Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: - redogöra för, resonera kring samt analysera barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa. - visa på hur barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa kan stimuleras och utvecklas. - planera, genomföra och utvärdera tematiska arbeten inom de olika delar av idrottsämnet som kursen behandlar - reflektera över eget och andras ledarskap samt visa på gott ledarskap i de övningar som praktiseras - kritiskt förhålla sig till och kunna tillämpa aktuella styr- och måldokument inom området - genomföra ett mindre projektarbete, där studenten självständigt undersöker, använder, jämför och granskar aktuell forskning och litteratur inom området, samt motiverar metodval. Kursinnehåll I kursen kommer tre begrepp att vara centrala: barns motoriska utveckling, barns sociala utveckling och barns hälsa. För att utveckla kunskap och handlingsberedskap kring begreppen tillämpas de verktyg/moment som idrottsämnet traditionellt förfogar över såsom lekar, friluftsliv, dans, gymnastik, friidrott, orientering, bollspel etc. Andra områden som behandlas är barn i behov av särskilt stöd, ledarskap, reflektionens betydelse, träningslära, idrotten i samhället samt bedömning och utvärdering. Studenten kommer inom kursen ram också att genomföra ett mindre projektarbete. Undervisning/Arbetsformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, internat, studiebesök, verksamhetsförlagd utbildning och självstudier. Examination Kursen examineras genom skriftliga, muntliga och visuella redovisningar enskilt och i grupp Individuellt projektarbete som redovisas skriftligt och muntligt. PROVKODER: PRE 1 1,5hp, U/G, Praktiska redovisningar i grupp och indiv. skriftlig utvärdering 1 PRE 2, 1,5hp, U/G, Praktiska redovisningar i grupp och indiv. skriftlig utvärdering 2 PRE 3, 1,5hp, U/G, Praktiska redovisningar i grupp och indiv. skriftlig utvärdering 3 PRE 4, 1,5hp, U/G, Praktiska redovisningar i grupp och indiv. skriftlig utvärdering 4 POR 5, 3hp, U/G/VG, Portfolio del 1 : Hälsa, muntlig och skriftlig redovisning POR 6, 3hp, U/G/VG, Portfolio del 2 : Motorik, skriftlig redovisning POR 7, 3hp, U/G/VG, Portfolio del 3 : Ledarskap, skriftlig redovisning POR 8, 3hp, U/G/VG, Portfolio del 4 : Barns motoriska och sociala utveckling och hälsa, skriftlig redovisning SRE 1, 3hp, U/G/VG, Skriftlig redovisning (Hälsa) SRE 2, 3hp, U/G/VG Skriftlig redovisning och praktisk demonstration (litt.sem.) RAP 1, 4,5hp, U/G, Skriftlig rapport och opposition TSLF, 1,5hp, U/G, Tillämpade sociala lärarförmågor 7

8 Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Förkunskap Grundläggande behörighetsamt särskild behörighet SvB/Sv 2B, EnB, ShA och MaA, samt genomgångna kurser motsvarande 60hp inom Allmänt utbildningsområde och 60 hp inom en inriktning, eller motsvarande. Betyg På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd Kursbevis Kursbevis utfärdas av Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via Blanketten lämnas till StudentCentrum. Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande. Övrigt Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas. 8

9 BEDÖMNING OCH BETYG Kursen bedöms och betygssätts som en helhet bestående av 30hp. Samtliga delmoment måste vara godkända för att kursen ska kunna examineras och för att slutbetyg ska kunna sättas. Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömningen av examinationsuppgiften kommer följande kriterier att tillämpas. Kriterier för Godkänd För att studenten skall kunna erhålla betyget Godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas. Studenten ska kunna: redogöra för, resonera kring samt analysera barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa. Det visar studenten genom att kunna använda och tillämpa de centrala begrepp kring hälsa, motorik och social utveckling som presenteras i kursen. Den studerande kan också relatera dessa begrepp till det kunskapsstoff som bildar utgångspunkt för undervisningen i skolan. visa på hur barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa kan stimuleras och utvecklas hos barn. Det visar studenten i gruppuppgifter och individuella uppgifter genom att kunna föreslå, redogöra för och förevisa /leda övningar och lekar som är lämpliga för de olika ändamålen. planera, genomföra och utvärdera tematiska arbeten inom de olika delar av idrottsämnet som kursen behandlar. Detta visar studenten genom att aktivt delta i grupparbeten och redovisningar samt i de skriftliga redovisningarna av dessa arbeten. reflektera över eget och andras ledarskap samt visa på gott ledarskap i de övningar som praktiseras. Det visar studenten genom att aktivt delta i redovisningar och genom att föreslå relevanta åtgärder och alternativ när så behövs. genomföra ett mindre projektarbete, där studenten självständigt undersöker, använder, jämför och granskar aktuell forskning och litteratur inom området, samt motiverar metodval. förhålla sig till och kunna tillämpa aktuella styr- och måldokument inom området och att uppvisa förmåga att använda ett vetenskapligt och förhållningssätt i sitt skrivande av kursuppgifter och examinationer. Det innebär att den studerande i sin skriftliga produktion visar förmåga att söka och använda vetenskaplig litteratur. Texterna har ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation väl förankrad i litteraturen. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent sätt. Kriterier för Väl Godkänd Utöver vad som krävs för betyget Godkänd skall också följande krav uppfyllas för att erhålla betyget Väl godkänd: Studenten visar på en fördjupad insikt genom att ur olika perspektiv belysa kursens relevanta begrepp och frågeställningar, såväl praktiskt som teoretiskt. Studenten kan argumentera och föra ett självständigt kritiskt resonemang i strukturerad skriftlig framställning med stöd i relevant litteratur. Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts. 9

10 PORTFOLIO - översikt Summerande reflektioner: - Perioden som helhet - Självvärdering: uppnådda mål, egen insats och utveckling i förhållande till ställda mål och förväntningar Egna mål och förväntningar på perioden med kursplan och kurshandledning som utgångspunkt Period 1-4 7,5 hp Barns hälsa( period 1) Barns motoriska utveckling (period 2) Ledarskap (period 3) Fördjupning och kreativa teman (period 4) Dessa delar löper över alla fyra perioderna och fylls på efterhand. Periodens Gruppuppgifter Planering, genomförande och utvärdering: Lära varandra Grupparbete 1-4 Redovisas efter varje period VFU Reflektioner över innehållet i de olika passen utifrån reflektionsfrågor med tydlig koppling till innehåll och litteratur. Redovisas efter varje period Examination 1. Portfolios 2. Alla gruppredovisningar är examinationsgrundande. 3. Individuella uppgifter 4. Projektarbete Tänk på: - Det ska finnas innehållsförteckning och tydlig struktur (häfta, sidnumrering..) - Ange referenser och källor 10

11 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Angående fusk Viktigt att veta vid olika typer av hemtentamina och andra skrivuppgifter: Läs igenom följande text och bekräfta genom att skriva på den distribuerade listan att Du är införstådd med vilka regler som gäller för referat och citat av andras texter. Redovisning av källor Uppsatser av olika omfång och djup och andra typer av hemuppgifter i form av skrivna texter är vanliga examinationsformer vid högre studier. I princip är alla sådana arbeten beroende av att studenten läser och förhåller sig till tidigare skrivna texter, publicerade i böcker, tidskrifter, som uppsatser eller på Internet. Hur man ska gå tillväga när man använder innehåll ur andras texter i sitt eget arbete är tämligen strängt reglerat och finns beskrivet i alla handledningar för uppsatsskrivande för studenter. Följande framställning bygger till stora delar på Siv Strömquist (2001) Konsten att tala och skriva. Oavsett om man citerar [ ] eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit, så skall sådana textdelar alltid förses med källhänvisning. Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar, varifrån uppgifterna är hämtade. [ ] Källhänvisningarna har egentligen två uppgifter: läsaren skall för det första få veta att du stöder dig på någon annans text, för det andra skall du ge de upplysningar som krävs för identifiering av texter (de bibliografiska uppgifterna [!]). Läsaren skall med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original, om han så önskar. (Strömquist, 2001, s 220) När man med egna ord återger innehållet i någon annans text brukar det kallas referat. Hur källhänvisningarna (referenserna) ska gå till rent praktiskt kan man läsa om t ex i Strömquist, 2001, ss Om man kopierar kortare eller längre delar ur någon annans text kallas det citat. När du ordagrant vill återge vad någon annan har skrivit utan att återberätta det med egen formulering, måste du dels markera det citerade med citatmarkörer [ ], dels vara noga med att du skriver exakt som det står. (Strömquist, 2001, s 225) Hur citatmarkörerna ska se ut kan man läsa om i t ex Strömquist, 2001, s

12 Om man använder sig av innehållet i någon annans text, oavsett om det är citat eller referat, måste man alltså alltid ange den ursprungliga källan. Att inte ange källan om man använder någon annans tankeinnehåll och/eller formuleringar betraktas som stöld och kallas för plagiat, vilket alltså är fusk. plagia t (av senlat. pla gio stjäla människor, kidnappa, av lat. pla gium människorov ), konstnärlig imitation eller stöld, i fråga om litteratur ofta direkt avskrivning, gjord av någon som ger sig ut för att vara upphovsmannen. Plagiat av t.ex. litterära och konstnärliga verk [ ] är i regel juridiskt otillåten. (Nationalencyklopedin, band 15) I Heffernan m fl (2001, ss ) Writing A College Handbook finns illustrativa exempel (på engelska) på hur man inte får referera andras texter och hur man bör göra i stället. Användning av Internet Att till examinationsuppgifter hämta texter från Internet och presentera dem i eget namn utan att ange källa är naturligtvis plagiat och därmed fusk. Observera att detta gäller även för de anteckningar som erfordras för deltagande i textseminarier. Eftersom anteckningarna kan samlas in och då ligga till grund för betyg måste de följa samma regler som övriga examinationsuppgifter. Alla inlämnade uppgifter kommer att granskas av Urkund, universitets program för textkontroll och skall därför skickas till berörd lärare via en speciell Urkund-adress. Se nedan för engelskans Urkund-adresser. Universitetets åtgärder Observera att vid varje misstanke om fusk ska en anmälan göras till rektor, som avgör om ärendet ska behandlas i universitetets disciplinnämnd. Påföljden för en student som fuskat kan bli en varning eller avstängning från universitetet i högst sex månader. Referenser Heffernan, James A.W., Lincoln, John E. & Atwill, Janet (2001) Writing A College Handbook. New York: Norton. Nationalencyklopedin, band 15. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Strömquist, Siv (2001) Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. E-postadresser för inlämningsuppgifter: NN.liu@analys.urkund.se 12

13 LITTERATURLISTA * kurslitteratur ** litteraturkompendium *** digitalt material (sök resp. artikel efter årgång och nummer) Alsegård,Helena(2007) Samarbetsövningar. Stockholm; Sisu Idrottsböcker* Annerstedt,Claes(2007) Att lära sig vara lärare i idrott och hälsa.göteborg;multicare förlag* Andersen, Elbjörg, Annerstedt, Claes (1992)Kondition (s.25-35) ur Träning, hälsa, trivsel. Varberg; Multicare förlag (artikelsamling)** Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber (eller motsvarande) * Ericsson,Ingegerd (2005)Rör dig-lär dig! Motorik och inlärning. Stockholm: SISU Idrottsböcker* Ericsson, Ingegerd (2007)Motorikobservationer och skolprestationer. Malmö;Malmö högskola, Idrottsvetenskap ( Ericsson, I., Grahn, P. & Skärbäck, E. (2009). Närmiljöns betydelse och hur den kan påverkas. Educare, (1), Tillgänglig på och på under Fler rapporter och artiklar; 2009.** Fors, Eva (red)(2004) Passa mig! inkluderad idrottsundervisning. Lund: SISU idrottsböcker ( Hempel, Anders (2005) Gruppkontrakt och gruppklimat (s.77-92) ur Hammar Chiriac,Eva, Hempel, Anders(red)(2005)Handbok för grupparbete att skapa fungerande grupparbeten i undervisning.lund;studentlitteratur ** Hartman, Sven G. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och kultur * (eller motsvarande) Hassmén Peter, Hassmén Nathalie(2010) Idrottsledarekap.Stockholm;Natur&Kultur (ISBN )* Period 3:Ersätts eventuellt med annan bok avvakta inköp! Hogedal, Lars (1998) Nyckeln till naturen, Farsta; SISU Idrottsböcker Huitfeldt, Åke m.fl. (1998) Rörelse & Idrott. Liber; Stockholm* Langlo, Jagtöien Greta m.fl. (2002) Motorik, lek och lärande. Göteborg; Multicare förlag* Larsson, Håkan. Meckbach,Jane(red.)(2007) Idrottsdidaktiska utmaningar.stockholm;liber * Lindblad,Frank. Lindgren, Carl (2009) Vad menar vi med hälsa och ohälsa? (s.33-45) ur Välfärdslandets gåta Varför mår inte barnen lika bra som de har det? Falun;Carlssons förlag ** 13

14 Michalsik,Lars. Bangsbo,Jens (2004) Aerob och anaerob träning.stockholm;sisu idrottsböcker (s , )** Myndigheten för skolutveckling (2007:2) Idrott och hälsa en samtalsguide om kunskap, arbetsrätt och bedömning., Stödmaterial. (Finns att ladda ner från skolverkets hemsida Naturvårdsverket (2006) Naturen som kraftkälla om hur och varför naturen påverkar hälsan. Stockholm; Edita Västra Aros* Quennerstedt,Mikael (2006) Att lära sig hälsa. Örebro:Universitetsbiblioteket (avhandling) (s ) ** Raustorp, Anders (2004). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala; Kunskapsförlaget* Riksidrottsförbundet (2009:7) Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom fakta och argument,( artikelnr ). Stockholm; Idrottens hus *** (finns som länk på it s learning) Sachs, Lisbeth (1994) "Har begreppet stress något gemensamt med 'onda ögat'? Socialantropologiska perspektiv på preventionens kulturella konstruktion.(s ) ur Carlsson,Gösta,Arvidsson,Ola (red) (1994)Kampen mot folkhälsan;prevention i historia och nutid ** Skolverket (2006:23). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna(lpo/lpf). Stockholm: Utbildningsdepartementet ( Skolverket (2008) Nationella kursplanen för idrott och hälsa, Gsk och Gy (finns att hämta på Stensmo,Christer (2000)Ledarstilar i klassrummet. Lund; Studentlitteratur* Svan, Helen, Carlsson, Tore m.fl (2005) Friidrott för barn, 7-10 år, Farsta; SISU Idrottsböcker * (välj en av två friidrottsböcker se även Widlund) Widlund, Håkan. Kluft, Ingalill. m.fl.(2001) Friidrott för Ungdom, år, Farsta; SISU Idrottsböcker* (välj en av två friidrottsböcker se även Svan) Winroth, Jan. Rydqvist,Göran (1993) Stress stresshantering (s ) ur Hälsa och hölsopromotion.stockholm;sisu idrottsböcker ** Winroth,Jan. Rydqvist,Göran (2008) Kroppens funktion (s.18-33) ur Hälsa och hölsopromotion. Stockholm;SISU idrottsböcker** En valfri bok eller vetenskaplig artikel om ledarskap tillkommer under period 3. Därutöver uppmuntras du att söka och läsa ytterligare litteratur kopplat de specifika idrottsmoment kursen behandlar. 14

15 15