Till kursstarten ska ni skriva ner de mål och förväntningar ni har på kursen.

Transkript

1 Välkomna!

2 Denna kurshandledning är tänkt att ge en överblick över kursens utformning och innehåll samt att underlätta för planeringen av ert arbete i och inför kursen. Schemat kan komma att förändras något till kursstarten, men det rör sig om små förändringar i så fall. Det som står inom parentes på schemat är de lokaler som är bokade för kursen. Övrig information om kursens olika delar, examinationer, uppgifter, bedömningsgrunder och ev schemaändringar m m sker fortlöpande muntligt, skriftligt eller via e-post. Till kursstarten ska ni skriva ner de mål och förväntningar ni har på kursen. Har ni frågor eller funderingar av något slag kan ni vända er till undertecknad eller berörd personal i kursen. Hoppas ni ska trivas hos oss på Estetiska avdelningen och Institutionen för Kultur och Kommunikation! Vänligen, Anna Englund Bohm Kursansvarig annen@esi.liu.se Innehåll: Kursplan Litteraturlista Schema vt 2008 PBL Basgrupper Examinationer och bedömningsgrunder för kursen Inlärningsplan

3

4 Obligatorisk temalitteratur Litteraturlista för kursen LSESA2 Asmervik/Ogden/Rygvold. (1999). Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur. Hammar Chiriac, Eva/Hempel, Anders. (2005). Handbok för grupparbete. Lund: Studentlitteratur Grönlund/Alm/Hammarlund. (1999). Konstnärliga terapier Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur och kultur. Övrig temalitteratur Björkvold, Jon-Roar. (2005). Den musiska människan. Malmö: Runa Förlag. Bojner Horowitz, E./Bojner, G. (2005). Må bättre med musik. Västerås: ICA / Forma publishing group. Brodin, Jane/Lindstrand, Peg. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Cornett, Claudia, E. (2003). Creating meaning Through literature and the arts. New Jersey: Pearson Education Dahlgren, Lars-owe/Szczepanski, Anders.(1997). Utomhuspedagogik. Boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Linköpings universitet: Skapande vetande. Ellmin, Roger. (2006). Rätt dos för lärande. Dokumentation och samtal. Malmö: Gleerups utbildning AB. Eriksson, Monica. (2003). Fräknar på hjärnan. Om udda barn och små avvikelser. Jönköping: Brain Books AB Hilmarsson, Hilmar TH. (2003). Samtalet med känslomässig intelligens. En handledning i konsten att samtala. Lund: Studentlitteratur. Järleby, Anders. (2003). Leka, berätta och improvisera övningar för drama och teater. Skara: Pegasus Järleby, Anders. (2005). Spela roll kreativt lärande med teater och drama. Skara: Pegasus Kinge, Emelie. (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur. Lilliestam, Lars, (2006). Musikliv vad människor gör med musik och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby Förlag Malmström, Elisabeth. (2006). Estetisk pedagogik och lärande - processer i bildskapandet delaktighet och erkännande. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon. (2007). Krispedagogik hjälp till unga och barn i kris. Lund: Studentlitteratur. Ryberg, Karl. (1999). Färger i vardagsliv och terapi. Västerås: Ica bokförlag. Vernersson, Inga-Lill. (2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Weirsoe, Bodil. (2004). Empatisk kommunikation giraffspråket i pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Lpo/Lpf 94 Myndigheten för skolutveckling

5 PBL vad är det? PBL står för Problembaserat lärande och är en pedagogisk idé och metod som i stor utsträckning används vid bland annat Hälsouniversitetet. Vid kursstarten kommer vi gemensamt gå igenom vad PBL innebär och hur arbetet förväntas se ut. Nedan följer en kort introduktion till begreppet PBL och dess grundprinciper. Varför PBL? I huvudsak finns det tre grundläggande skäl som motiverar PBL som pedagogisk metod och gör att vi använder PBL i denna kurs, nämligen: inlärningsteoretisk forskning, kunskapsuppfattning och grundantaganden om människans förmåga att lära kunskap är något som ständigt utvecklas och förändras utbildningen leder fram till yrken som ställer krav på problemlösningsoch samarbetsförmåga Mål med PBL Att bli flygfärdig för sitt yrke Att medvetet kunna hantera och värdera sitt eget lärande Att få beredskap att arbeta i grupp Grundprinciper för PBL-arbete Kreativitet uppmuntras av stimulerande problem. Problemlösning förutsätter användning av kunskap och skicklighet. Att känna igen tekniska begrepp och konstruktioner är en hjälp för att begripa hur saker och ting fungerar. Problemlösning utvecklar förmågan att utforska, fantisera, uppfinna och genomföra. Problemlösning omfattar utformning, planering och tillverkning Motivation för inlärning inträffar när man är intresserad av spännande situationer och realistiska problem. Temastudier förstärker inlärning från olika ämnen. Arbete i grupp utvecklar förmågan till kommunikation och samverkan Att få många olika erfarenheter är nödvändigt för att tillfredsställa den enskildes behov, intresse och utveckling.

6 Basgruppsarbete i PBL Ni kommer under vecka 4 att delas in i basgrupper (mindre arbetsgrupper om ca 8-9 personer) och detta arbetssätt, som kommer att utgöra en stor del av kursens innehåll, grundar sig i problembaserat lärande. Ni kommer vid flera tillfällen under kursen att få olika verklighetsbaserade utgångspunkter (här kallade teman med vinjetter som utgångspunkt och måldokument) att arbeta med. Ni skall även föra en gruppdagbok samt en egen portfolio där ert arbete, era reflektioner samt personlig utveckling kan följas. Varje basgrupp kommer att få enskild handledning och har även ibland resurstid då extra handledning eller personer med särskild ämneskunskap kan användas. Nedan ser ni en modell för hur arbetsformen kan se ut i basgrupperna: Examinationer Examinationsformerna för de olika delarna varierar ganska mycket. Redovisningar och presentationer kommer att ske både skriftligt, muntligt, praktiskt och multimedialt, både enskilt och i grupp. Ni kommer fortlöpande att få utförlig information om hur varje del kommer att examineras.

7 Redovisningar & examinationer Estetiska arbetsformer med specialpedagogisk inriktning 30 hp Tema PBL & Gruppen Muntlig & skriftlig Redovisning som ska resultera i ett gruppkontrakt Tema Klassen Skriftlig, Muntlig/ praktisk redovisning Genom Portfolio & en Posterpresentation Tema Individen Muntlig & skriftlig examination genom ett Individuellt projektarbete Tema Skolan och familjen Skriftlig, praktisk/ Muntlig redovisning genom Portfolio &Fiktivt Utvecklingssamtal i basgruppen Tema Kultur i skolan Skriftlig & praktisk examination genom portfolio samt en Dockteater

8 Bedömningsgrunder för kursen Estetiska arbetsformer med specialpedagogisk inriktning 1-30 hp En helhetsbedömning ligger till grund för det slutgiltiga kursbetyget, vilket innebär att kursens olika moment muntliga, praktiska såväl som skriftliga - vägs samman. Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas: Studenten skall med hjälp av litteratur, seminarier och erfarenheter reflektera kring kursens innehåll såväl muntligt som skriftligt. Studenten skall aktivt delta i seminarier, övningstillfällen och gruppdiskussioner samt ta ansvar för att diskussionerna blir konstruktiva och att allas röster blir hörda. Studenten skall använda vetenskaplig litteratur som utgångspunkt för kursuppgifter och examinationsuppgifter. Studenten skall genom sina texter visa att han/hon tagit till sig litteratur, föreläsningar och seminariediskussioner. Texterna skall ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur. Tydliga referenser till litteratur och källmaterial skall anges i samtliga skriftliga arbeten. Väl godkänd För att studenten skall erhålla betyget väl godkänd för kursen skall hon/han uppnått de krav som tas upp under betyget godkänd. Därutöver skall studenten leva upp till följande krav: Förmåga att förhålla sig konstruktivt kritisk såväl positivt som negativt till både teori, praktik och gruppdiskussion. Förmåga att integrera kursinnehåll och egna och andras tankar på ett fruktbart sätt utifrån ett estetiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Förmåga att argumentera i såväl muntlig som skriftlig framställning samt att använda litteratur som verktyg i självständiga resonemang. Exempel på handlingar som leder till underkänt Allmänt tyckande och brist på förankring i t.ex. litteratur eller föreläsningar. Olika typer av fusk, t.ex. plagiat av andras texter. Undermålig referensgivning. Examinationsuppgiften saknar tydlig struktur. Brist på intresse för utbildningen, oförmåga att skapa kontakt och samarbeta med studiekamrater, lärare och elever. Kriterier för basgruppsarbetet Ta ansvar för sitt lärande Aktiv medverkan i gruppens arbete Bidrar i problembearbetningsprocessen Relevant självvärdering Relevant utvärdering av gruppens arbete Förmågan att åtgärda eventuella brister

9 Muntlig redovisning i Estetiska arbetsformer med specialpedagogisk inriktning 1-30 hp För att studenten ska utvecklas i sin lärarroll kommer vi vid muntliga/praktiska redovisningar att titta på följande kvalitéer: Eget framförande Kroppsspråk, publikkontakt/interaktion, röstanvändning/språk Användning av material och multimedia Matrial/multimedia där det är befogat samt stödjer och lyfter framställningen Organisation Kreativitet Graden av förberedelse Struktur Upplägg Graden av nytänkande Egna idéer Helhetsintryck Integration av de estetiska arbetsformerna utifrån ett specialpedagogiskt förhållningssätt med koppling till kursinnehåll och litteratur. Engagemang

10