1. lägga föreliggande rapporter till handlingarna.

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2017: /1 Handläggare Anna-Karin Ahlgren Rapporter Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. lägga föreliggande rapporter till handlingarna. Beslutsunderlag Månadsrapport kommunstyrelsen mars Månadsrapport kommunfullmäktige mars Månadsrapport Strängnäs kommun mars Internkontroll samhällsbyggnadsnämnden, uppföljning helår 2016 Årsrapport 2016 för teknik- och servicenämnden Socialnämndens årsrapport 2016 Årsrapport för kultur- och fritidsnämnden Årsrapport samhällsbyggnadsnämnden Uppföljning av socialnämndens internkontrollplan 2016 Internkontrollplan för kultur- och fritidsnämnden 2016, årsuppföljning Uppföljning av interkontrollplan för teknik- och servicenämnden 2016 Anna-Karin Ahlgren Kommunsekreterare Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

2 Driftredovisning Kommunstyrelsens månadsrapport per mar 2017 KS/2017: Jan-mar 2017 Helår 2017 Kommunstyrelsen Utfall Budget Avvikelse Årsprognobudget Års- Avvikelse Orsak till budgetavvikelse Åtgärder för att förhindra (U) (B) (B-U) (Å-P) (tkr) (P) (Å) prognostiserat underskott Kommunstyrelsen Överförmyndare och Råden Kommunledning Reserverat för att balansera resultatet Mark och exploatering Strängnäs Business Park och turism Ekonomiavdelningen HR avdelningen Stabsavdelningen Utvecklingsavdelningen Kommunikationsavdelningen Lokalplanering Kollektivtrafik Ökning av kollektivtrafikindex Svealandsbanan Arrende och overheadintäkt Minskad intäkt Summa exkl Säkerhet mot eget kapital Säkerhet, mot EK Summa driftredovisning Ramprotokoll resultatbudget Nämnd2 Kategori Beslut Benämning Summa av Budget 2017 KS Årsplan 2017 KF , Kapitalkostnader KF (tom) -487 Självkostnadsjustering hyror KF (tom) 362 Flytt av hyreskostnad KF (tom) -447 KS Summa Sammanfattande kommentar till årsprognosen Helårsprognosen för KS är en budget i balans. Kollektivtrafiken beräknas dock kosta mer än budgeterat. Sammanfattande kommentar till periodens resultat Löneökningarna ligger i budget fördelade på hela året vilket innebär att det ska vara en positiv avvikelse per sista mars. Kommunikationsavdelningens negativa avvikelse beror på dels en operiodiserad årfaktura och kostnader som ska föras mot digitaliseringspotten.

3 Driftredovisning Kommunfullmäktige Utfall (U) Kommunfullmäktiges månadsrapport per mar 2017 Jan- Mar 2017 Helår 2017 Budget Avvikelse Avvikelse Årsprognobudget Års- (B) (B-U) exkl. sem.skuld (P) (Å) Avvikelse (Å-P) (tkr) Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Summa driftredovisning Orsak till budgetavvikelse KS/2017: Åtgärder för att förhindra prognostiserat underskott Ramprotokoll resultatbudget Nämnd2 Kategori Beslut Benämning Summa av Budget 2017 KF Årsplan 2017 KF , KF Summa Sammanfattande kommentar till årsprognosen Helårsprognosen för kommunfullmäktige, revisionen och valnämnden sammantaget är en budget i balans. Valnämnden har förstärkts med en valsamordnare som är timanställd. Detta sker redan under 2017 för att brygga över mellan den förra valsamordnaren och den nya. Detta kommer medföra ett underskott i valnämndens budget vilket kommer att täckas inom budgeten för kommunfullmäktige. Sammanfattande kommentar till periodens resultat Positiva avvikelser under perioden beror på att åtgärder/verksamhet ej ännu satts igång.

4

5 KS/2017: Ekonomiavdelningen Månadsrapport Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen Kommunens månadsrapport per mars 2017 Driftredovisning Driftredovisningen omfattar ekonomiskt utfall för aktuell uppföljningsperiod samt helårsprognos. Januari-mars 2017 Helår 2017 Nämnd Utfall (U) Budget (B) Avvikelse (B-U) Avvikelse exkl. sem.skuld Årsprognos (P) Årsbudget (Å) Avvikelse (Å-P) (tkr) Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Teknik- och servicenämnd Summa driftredovisning Finansförvaltningen Pensioner Avskrivningar Skattenetto Finansnetto Summa kommunen

6 KS/2017: Ekonomiavdelningen Resultatutveckling P2017 Utfall/Årsprognos % resultatmål Budget Månadsrapport Skatteprognos tkr/inv 59,0 58,0 57,0 56,0 55,0 54,0 53, ÅP ,6 54,9 55,9 57, ,1 56,1 57,4 58,613 Prognosavvikelse Avvikelse årsprognos mkr Styrelse/nämnd Feb Mar Apr Maj Aug Sep Okt Nov Utfall Kommunfullmäktige 0,0 0,0 Kommunstyrelse 0,0 0,0 Barn- och utbildningsnämnd 0,0 0,0 Socialnämnd 0,0 0,0 Kultur- och fritidsnämnd 0,0 0,0 Samhällsbyggnadsnämnden 0,0 0,7 Teknik- och servicenämnd -1,6-1,6 Avvikelse nämnderna totalt -1,6-0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansförvaltningen -1,8 2,2 Pensioner 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 Skattenetto 6,3 6,3 Finansnetto 1,0 1,0 Avvikelse årets resultat 3,9 8,6-38,5-38,5-38,5-38,5-38,5 42,8 21,9

7 KS/2017: Ekonomiavdelningen Månadsrapport Sammanfattande kommentar till årsprognosen 2017 Årets resultat förväntas bli 47,1 miljoner kronor, vilket är 8,6 miljoner bättre än budget. Resultatprognosen motsvarar 2,5 procent av förväntade skatteintäkter, att jämföras med budgeterat resultat om 2,0 procent. Skatteprognosen per februari är 6,3 miljoner kronor bättre än den skatteprognos som låg till grund för Årsplan Finansförvaltningens resultat förväntas bli ett överskott på 2,2 miljoner kronor. En förbättring med 4,0 miljoner kronor jämfört med prognosen i februari. I huvudsak beroende på en revidering av vilka lokaler som kommer att färdigställas under innevarande år vilket resulterar i lägre hyror för ny-, till- och ombyggda lokaler än vad som budgeterats. Finansnettot förväntas bli 1,0 miljoner kronor bättre än budget på grund av lägre räntekostnader. Helårsprognosen för nämnderna totalt är ett förväntat underskott på 0,9 miljoner kronor. En förbättring med 0,7 miljoner kronor jämfört med prognosen i februari. Förbättringen återfinns inom Samhällsbyggnadsnämnden. Nämnder vars helårsprognos totalt är en budget i balans kommenteras inte. Samhällsbyggnadsnämnden - prognostiserar ett överskott om 0,7 miljoner kronor då intäkterna förväntas bli högre än vad som budgeterats. Teknik- och servicenämnden - Prognosen för teknik- och servicenämndens skattefinansierade verksamheter redovisar en budget i balans. Prognosen för måltidsverksamheten, med balanserade resultat, är att ett underskott om 1,6 miljoner kronor som beror på att 2017 års prisuppräkning inte är tillräckligt för att uppnå en budget i balans innevarande år. Underskottet kommer att tas mot tidigare års upparbetade resultat.

8 KS/2017: Ekonomiavdelningen Månadsrapport Sammanfattande kommentar för utfallet januari-mars 2017 Periodens resultat är 39,4 miljoner kronor, vilket är 21,9 miljoner kronor bättre än budget. Periodens skattenetto är 2,6 miljoner kronor bättre än budget. Finansförvaltningen, pensionskostnader och finansnetto redovisar överskott för perioden medan avskrivningarna har ett mindre underskott. Nämndernas utfall för perioden är ett överskott på totalt 17,0 miljoner kronor, exklusive semesterlönekostnad för perioden januari-mars. Normalt är mars månad första tillfället under året då intjänad och uttagen semester bokförs. På grund av tekniska problem i HR-systemet har det inte varit möjligt att verkställa den bokföringen i år. I helårsprognosen har hänsyn tagits till förändring av semesterlöneskuld utifrån nu kända uppgifter. Kommunfullmäktige Utfallet för perioden är ett överskott på 0,3 miljoner kronor främst beroende på att det till och med mars ännu inte hållits så många sammanträden. Kommunstyrelsen - Utfallet för perioden är ett överskott på 0,9 miljoner kronor, exklusive semesterlönekostnad för perioden januari-mars. Budget för årets löneökning är periodiserad i tolftedelar vilket leder till överskott under årets första månader. Barn- och utbildningsnämnden - Utfallet för perioden är ett överskott på 5,3 miljoner kronor, exklusive semesterlönekostnad för perioden januari-mars. Budget för årets löneökning är periodiserad i tolftedelar vilket leder till överskott under årets första månader. Erhållna statsbidrag och vakanta tjänster inom vissa verksamhetsoråden bidrar också till periodens överskott. Socialnämnden - Utfallet för perioden är ett överskott på 7,0 miljoner kronor, exklusive semesterlönekostnad för perioden januarimars. Budget för årets löneökning och vissa vikariekostnader är periodiserad i tolftedelar vilket leder till överskott under årets första månader. Vakanta tjänster samt att vissa verksamheter ännu inte startat upp bidrag också till periodens överskott. Kultur och fritidsnämnden Utfallet för perioden är ett överskott på 0,4 miljoner kronor, exklusive semesterlönekostnad för perioden januari-mars. Överskottet beror i huvudsak på ökade intäkter samt lägre personalkostnader än vad som budgeterats.

9 KS/2017: Ekonomiavdelningen Månadsrapport Samhällsbyggnadsnämnden - Utfallet för perioden är ett överskott på 2,0 miljoner kronor, exklusive semesterlönekostnad för perioden januari-mars. Överskottet beror till stor del på högre intäkter än vad som budgeterats. Teknik och servicenämnden - för perioden är ett överskott på 1,0 miljoner kronor, exklusive semesterlönekostnad för perioden januari-mars. En del av överskottet beror på att alla planerade åtgärder ännu inte har startat upp.

10 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsnämnden SBN 32 Sammanträdesdatum/ /1 Dnr SBN/2017: Internkontroll samhällsbyggnadsnämnden, uppföljning helår 2016 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att 1. godkänna rapporten för internkontrollen för 2016 Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beskrivning av ärendet Enligt tillämpningsanvisningarna till reglemente för internkontroll ska i samband med delårs- och årsredovisning göras en sammanställning av genomfört uppföljningsarbete i enlighet med nämndens internkontrollplan. Internkontrollplanen för 2016 har sex rutiner kopplade till den verksamhet som nämnden ansvarar för. Genom att uppmärksamma avvikelserna kan förbättringsåtgärder genomföras av ansvariga. För de kontroller som har genomförts i samband med årsredovisningen finns avvikelser, förbättringsområden och förslag redovisade i rapporten. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Internkontrollen utgör en del av den löpande verksamheten och finansieras inom verksamhetens budget. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning De punkter där det förekommer avvikelser kommer följas upp under hösten Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Internkontroll samhällsbyggnadsnämnden, uppföljning helår 2016, Rapport, Internkontroll samhällsbyggnadsnämnden, uppföljning helår 2016, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen för kännedom Kommunrevisionen för kännedom Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 Samhällsbyggnadskontoret Dnr SBN/2017: /6 Handläggare Marie Jonsson Tel Internkontroll samhällsbyggnadsnämnden, uppföljning helår 2016 Samhällsbyggnadsnämndens internkontrollplan för 2016 består av ett antal kontrollmoment. Angivet i internkontrollplanen är vilken rutin/system som ska kontrolleras, vilka specifika kontrollmoment som ska utföras, ansvarig tjänsteman som ska utföra kontrollmomentet, vilken metod som ska användas samt hur ofta kontrollerna ska utföras. Uppföljning av internkontrollplanen ska ske i delårsrapport 2 och i samband med årsredovisning. Kontrollmoment som ska utföras år 2016 är: Personalomsättning Rekrytering Tillgänglighet handläggare Förändringar i lagstiftningen Bemötande mot invånarna Informationsbrist - nämndledamöter, tekniska lösningar Nedan följer en redovisning av kontrollen som har genomförts. Personalomsättning Inom fler av nämndens verksamhetsområden är det idag svårt att få tag i erfaren personal. Det är även svårt att behålla nyutbildad personal under längre tid. För att få kunskap om varför personal slutar är det viktigt att avslutningssamtal hålls både med enhetschef och kontorschef. För att få en bild hur personalen mår som finns på plats är det även viktigt att göra olika medarbetarundersökningar. Metod/Frågeställning Enhetschefer och kontorschef har fått svara på frågan om avslutningssamtal har skett för medarbetare som har slutat för att påbörja tjänst hos annan arbetsgivare. Urval Enhetschefer och kontorschef inom kontoret har svarat på frågan. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax kommunstyrelsen@strangnas.se Bankgiro

12 2/6 Resultat iakttagelser Samtliga medarbetare har fått avslutningssamtal. I vissa fall har det inte skett två samtal, dvs ett med enhetschef och ett med kontorschef. I de fall då det inte skett två samtal har det berott på att avslutet skett med lite framförhållning så det har praktiskt varit svårt att få till en tid som båda parter har kunnat. Process/rutin/riktlinje fungerar men behöver utvecklas Alla chefer är medvetna om att avslutningssamtal ska ske. Det finns även bra frågeställningar framtagna av HR-avdelningen att använda vid samtalet. Rutinen behöver utvecklas med att samtalet bokas in så fort chefen vet vilken som blir medarbetarens sista arbetsdag. Analys Under året har ett stort antal medarbetare valt att avsluta sin tjänst i kommunen för att påbörja en anställning hos en annan arbetsgivare. Att genomföra avslutningssamtal på flera nivåer gör att det är möjligt att fånga upp rutiner/system som arbetsgivaren behöver förbättra. Samtalen bekräftar även vilka saker vi gör bra och som är viktiga att fortsätta med. Förslag på åtgärder Boka in samtalstider när chefen känner till medarbetarens sista arbetsdag. Uppföljning Uppföljning av avvikelserna sker under hösten Rekrytering Interna rutiner finns för rekrytering. Dessa rutiner ska följas. Även viktigt att annonsera i "rätt" mediakanaler så våra tjänster syns. Viktigt att rekryteringsprocessen inte drar ut på tiden. Metod/Frågeställning Enhetschefer har fått svara på följande frågor: Har uppsatta rutiner fungerat? Har det varit enkelt att välja rätt mediakanaler för att synas vid rekryteringen? Har rekryteringen dragit ut på tiden? Urval Enhetscheferna har fått svara på hur rutinerna vid rekryteringarna har fungerat.

13 3/6 Resultat - iakttagelser Rekryteringar har skett enligt uppsatta rutiner. Det visar sig dock svårt att veta vilka mediakanaler som är lämpligast att använda vid olika typer av rekrytering. Rekryteringarna har i några fall dragit ut på tiden pga. att det varit svårt att hitta lämpliga kandidater. Bedömer dock att processen från förvaltningens sida har gått relativt fort. Kommenterad [l1]: att Process/rutin/riktlinje fungerar enligt beskrivning Rekryteringsprocessen fungerar enligt uppsatta rutiner. Det visar sig dock att det är stora svårigheter att veta i vilka mediakanaler som man bör synas. Flera av rekryteringarna har också dragit ut på tiden pga. att det är svårt att hitta lämpliga kandidater till kontorets tjänster. Analys Att genomföra lyckade rekryteringar har visat sig vara svårt under Kontoret har inom flera områden svårt att hitta personer till utannonserade tjänster. Det visar sig också att det är svårt att veta vilka mediakanaler som man ska använda för att få bästa resultat. Många av rekryteringarna drar ut på tiden pga. att rekryteringar behöver göras om för att vi inte får sökande med rätt kompetens. Förslag till åtgärder Kontakt med HR-avdelningen för att kartlägga lämpliga mediakanaler till olika typer av yrkeskategorier som kontoret har behov av. Eftersom det är stora svårigheter med vissa rekryteringar kan det även vara aktuellt att diskutera frågan om att ta hjälp av rekryteringsfirmor. Uppföljning Uppföljning av kontakt med HR-avdelningen kommer ske under hösten Tillgänglighet handläggare Varje enhet har egna rutiner för hur telefonpassningen ska fungera. Arbete pågår inom kontoret att se över dessa rutiner så att vi ska bli mer tillgängliga för våra innevånare. Metod/frågeställning Samtliga enhetschefer har fått svara på hur enhetens uppsatta rutiner för telefonpassningen fungerat. Urval Enhetschefer har svarat på hur enhetens tillgänglighet via telefon fungerat under året.

14 4/6 Resultat iakttagelser Process/rutin/riktlinje fungerar enligt beskrivning Tillgängligheten enligt uppsatta rutiner har fungerat på enheterna. Svårigheter med tillgängligheten när hela enheten är uppbokat på gemensamma möten. Analys Tillgängligheten har fungerat enligt uppsatta rutiner. Byggenheten har dock rutiner som bygger på att enheten har telefontider, 2 timmar per dag. Detta innebär att tillgängligheten att få tag på handläggare är begränsad. Att kunna utöka telefontiden har dock inte ansetts vara möjligt eftersom ärendemängden har ökat kraftigt under det senaste året och konstant vakanta tjänster. Förslag på åtgärder Införande av servicecenter kommer att öka tillgängligheten för kommunens medborgare. Målbilden är att kommunens servicecenter ska införas under För att möjliggöra detta behöver kontorets enheter ta fram de frågor som kan vara aktuella för ett servicecenter att hantera. Att införa servicecenter innebär att kontorets handläggare frigör tid för handläggning av ärenden. Uppföljning Utvecklingen av servicecenter följs genom delaktighet i arbetsgrupp och styrgrupp för införande av servicecenter. Förändringar i lagstiftningen Under de senaste åren har lagstiftningen ändrats i snabb takt. Många gånger har statliga myndigheter inte hängt med i utvecklingen och utbildning inom området har kommit för sent för att kommunen ska ha maximalt nytta av den. Istället får kommunen själv studera vad lagen innebär och vad den får för konsekvenser för handläggningen. Nya lagar saknar ofta nationella handledningar och rättsfall inom området. Finns en osäkerhetsfaktor vilken lagstiftning som gäller för olika ärenden, eftersom ärendena pågår under väldigt lång tid och med olika lagstiftning. Metod/Frågeställningar Enhetscheferna har redogjort för hur man har arbetat med förändringar i lagstiftningen och hur handläggarna håller sig uppdaterade. Urval Enhetscheferna har fått svara på frågor runt förändringar i lagstiftningen.

15 5/6 Resultat - iakttagelser Process/rutin fungerar Kontinuerligt deltagande på handläggarträffar, såväl externt som internt, för att tidigt fånga upp kommande förändringar och tillämpning av ny lagstiftning. Löpande översyn av rutiner och checklistor sker på de olika enheterna. Handläggare och chef på enheten har en nära kontakt med kommunens jurister och på kontoret finns även juristutbildad handläggare. Prenumeration på nyhetsbrev och information i rättsdatabas för nyheter i lagstiftningen. Analys Att arbeta med rutiner och checklistor som förändras i och med att lagstiftningen förändras gör att handläggningen får en kvalitetssäkring och att handläggare får kunskap om aktuella förändringar i lagstiftningen. Viktigt med prenumerationer av rättsdatabaser och nyhetsbrev för kontinuerlig uppdatering om förändringar i lagstiftningen Förslag på åtgärder Inga förslag på några åtgärder utan fortsätta arbetet som det sker idag. Uppföljning Inte aktuellt eftersom uppsatta rutiner fungerar. Bemötande invånare Samhällsbyggnadskontorets verksamhetsidé: Vi ska inom samhällsbyggnadskontorets verksamhetsområde erbjuda service, vägledning och rättsäker myndighetsutövning för dagens och morgondagens invånare så att kommunen blir en attraktiv plats att bo och leva i och därmed skapa förutsättning för ett hållbart samhälle och god livsmiljö. I kontorets verksamhetsidé framgår det att vi ska erbjuda service och då givet med ett gott bemötande. Urval NKI-resultat för kontorets verksamheter. Metod Kontorets NKI-resultat har studerats. Resultat iakttagelser Process/rutin/riktlinje fungerar NKI-resultatet för de första tre kvartalen för 2016 har förbättrats i förhållande till 2015.

16 6/6 Analys Den positiva förändringen av NKI-resultatet visar på att kontorets strukturerade arbete under de senaste åren med bla tillgänglighet och bemötande har gett resultat. Förslag på åtgärder Fortsätta att jobba med uppsatta aktiviteter enligt enheternas arbetsplaner för att se till att det goda resultatet kvarstår under Uppföljning Inte aktuellt då uppsatta rutiner fungerar. Informationsbrist - nämndledamöter, tekniska lösningar I maj 2015 beslutade kommunfullmäktige att inleda arbetet med att införa och befästa digitala processer och arbetssätt i Strängnäs kommun. Detta beslut innebär att utskick mm till nämnder ska ske digitalt. Urval och metod Ordinarie ledamöter i SBN AU har fått svara på frågan hur de digitala utskicken har fungerat och vad man ser att det behövs för åtgärder för att det ska fungera ännu bättre. Resultat iakttagelser Process/rutin fungerar enligt rutinerna Nämndledamöterna i SBN AU anser att de digitala utskicken fungerar bra men det finns också önskemål om få handlingar utskrivna. Viktigt att utskicken innehåller tydligt material. Digitala utskick fungerar enligt uppsatta rutiner. Analys De uppsatta rutinerna fungerar men om digitala utskick ska ske för hela nämnden bör det undersökas möjligheten med andra tekniska lösningar. Viktigt att få till lösningar där det är enkelt att föra digitala noteringar på utskickade handlingar. Förslag på åtgärder Arbeta vidare med att få fram digitala utskick för hela nämnden med andra digitala lösningar än utskick via e-post. Uppföljning Inte aktuellt att följa upp då rutinerna fungerar som de ska.

17 PROTOKOLLSUTDRAG Teknik- och servicenämnden /2 TSN 20 Dnr TSN/2017: Årsrapport 2016 för teknik- och servicenämnden Beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att 1. godkänna rapporten. Teknik- och servicenämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 2. teknik- och servicenämndens överskott med kronor av investeringsbudgeten ombudgeteras till år Av dessa ska kronor föras över till kommunstyrelsen då IT-verksamheten har flyttats över till den nämnden från Beslutsgång Ordförande Sixten Skullman (M) finner att det bara finns ett förslag och att detta blir teknik- och servicenämndens beslut. Beskrivning av ärendet Rapportering av årsrapport 2016 sker enlig fastställd tidsplan och anvisningar. Uppföljningen omfattar januari december Teknik- och servicenämnden har totalt 24 nämndmål som bidrar till fullmäktiges mål. När det gäller måluppfyllelsen bedöms nästintill samtliga av nämndens mål att uppfyllas. I och med bygget av dubbelspåret avvaktar kontoret med att genomföra projekt som ytterligare skulle kunna störa trafikframkomligheten i Strängnäs stad, detta påverkar resultatet för mål A10. Andel resande med kollektivtrafik, cykel och gång ska öka. Målet A3. Andelen ekologiska varor inom måltidsservice verksamheter ska öka nås inte riktigt även om trenden är mycket positiv. Resultatet för november och december är över 40 %. Ekoinköpen ökade inte i tillräcklig hastighet under våren, medarbetarna är ekonomiskt sinnade och det har varit en utmaning att få dem att välja dyrare livsmedel. Många är vana att välja det billigaste utan undantag. De flesta av verksamheternas aktiviteter som planerats in för att uppfylla målen har genomförts under Teknik- och servicenämnden redovisar en positiv avvikelse med 0,1 miljoner kronor. Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett överskott på 1,3 miljoner kronor. Överskottet beror bland annat på att sjukfrånvaro inte ersatts med vikarier, lägre vinterväghållningskostnader än beräknats samt att projekt inom IT-verksamheten har försenats. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

18 PROTOKOLLSUTDRAG Teknik- och servicenämnden /2 Forts TSN 20 Verksamheterna med balanserade resultat redovisar underskott med 1,2 miljoner kronor. Fordonsverksamheten redovisar ett underskott på 0,3 miljoner kronor till följd av kostnader för utköp av fordon. Måltidsservice redovisar ett underskott med 0,9 miljoner kronor vilket beror på flera faktorer, bl.a. lägre intäkter samt högre livsmedels- och personalkostnader i slutet av året. De lägre intäkterna beror dels på minskat antal matgäster, men det beror också på att måltidsservice, för att bidra till kommunens gemensamma resultat inte höjde priserna per måltid för måltiderna på verksamheterna tillhörande socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden. Den uteblivna höjningen motsvarar ca 1 miljon kronor i intäkter. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Ekonomiska konsekvenser och finansiering sker inom ramen för 2016 års driftoch investeringsbudget. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Årsrapport 2016 perioden 1 januari till 31 december teknik- och servicenämnden, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige. Revisionen. Ekonomiavdelningen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

19 Årsrapport 2016 Perioden 1 januari till 31 december 2016 Teknik- och servicenämnden Dnr TSN/2017:

20 Inledning Under teknik- och servicenämndens skattefinansierade verksamheter återfinns huvudmannaskapet för tekniska verksamheter såsom kommunens gator, torg, vägar samt park- och allmän platsmark. Teknik- och servicenämnden ansvarar därmed för drift, underhåll och utveckling av dessa. Inom nämndens område finns också ansvaret för kommunens vägbelysning, drift och underhåll av Tosteröbron, trafiksäkerhetsarbetet, den kommunala parkeringsövervakningen, hamnar för nyttotrafik, idrotts- och friluftsanläggningar och simhallar. Teknikoch servicenämnden ansvarar även för VA-frågor, räddningstjänst, kommunens fordonspark, måltidsservice, hamnverksamheten, post och repro, medborgarkontor, receptionstjänster och konsumentvägledning. Till sitt förfogande har nämnden teknik- och servicekontoret. Teknik- och servicenämnden är en utpräglad servicenämnd som servar invånarna i hela kommunen och i alla åldrar, nämnden är också en viktig aktör när det gäller den interna servicen inom kommunen. Nämndens årsrapport omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till december. Målen är grupperade i fem områden enligt kommunens styrmodell: Samhälle, Utbildning, Vård- och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Nämndmålen redovisas på ett sådant sätt att det framgår till vilket av kommunfullmäktiges mål som nämndmålet återkopplar till. Måluppföljning Kriterier för måluppföljning Följande kommungemensamma kriterier för bedömningen av graden av måluppfyllelse används i uppföljningen: Målet bedöms bli uppfyllt Målet bedöms bli delvis uppfyllt Målet bedöms inte bli uppfyllt Mål A D Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda målnivåer. Mål E Utfallet är en budget i balan.s Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer för indikatorerna men över tidigare års utfall eller över genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 %. Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer och under tidigare års utfall eller under genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet har en negativ avvikelse mot budget på mer än 0,5 %. 2

21 A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Nämndmål A 1. Tillgängligheten ska öka i stadsmiljö, idrottsanläggningar och friluftsområden Uppfyllt Kommentar Stadsmiljöenheten har som målsättning att genomföra minst tre åtgärder för att främja tillgängligheten. Linjer kring P-platser för rörelsehindrade har förstärkts. Övergångsställen har setts över och kompletteringsmålats. Järnvägsgatan (korsningen Nygatan/Trädgårdsgatan) byggs om för att förbättra tillgängligheten. Antalet och placeringen av parkeringsplatser för rörelsehindrade har setts över. Fritidsenheten har som målsättning att genomföra minst tre åtgärder för att främja tillgängligheten. Wifi har installerats på Hammarens IP och Bruksvallens IP. Belysning är uppsatt i hundparken och på anslutningsväg till motionsspåren i stadsskogen från Finninge. Thomasbadets gym har utökat öppettiderna. Indikator Titel Antal genomförda projekt på stadsmiljöenheten avseende tillgänglighet. Antal genomförda projekt på fritidsenheten. Resultat 2015 Resultat 2016 Mål

22 A 2. Utbyggnad av vatten och avlopp i omvandlingsområden sker enligt en av kommunfullmäktige fastställd plan. Uppfyllt Kommentar En revidering av utbyggnadsplanen har genomförts och fastställdes av kommunfullmäktige i januari Den reviderade planen är mer heltäckande och knyter på ett tydligare sätt an till kriterierna i vattentjänstlagen, där kommunen har en skyldighet att förse invånarna med kommunalt VA utifrån ett antal kriterier. Utbyggnadsplanen för omvandlingsområdena följs och målet har uppfyllts. Under perioden har projektering inför utbyggnad i Djupvik-Storudden genomförts. Utbyggnad i omvandlingsområdet Kalkudden-Edsala är inledd. I båda områdena har dialog med invånarna påbörjats genom informationsmöten där samtliga berörda fastighetsägare har bjudits in. Målet är uppfyllt. A 3. Andelen ekologiska varor inom måltidsservice verksamheter ska öka. Delvis uppfyllt Kommentar Målet nås inte riktigt även om trenden är mycket positiv. Resultatet för november och december är över 40 %. Ekoinköpen ökade inte i tillräcklig hastighet under våren, medarbetarna är ekonomiskt sinnade och det har varit en utmaning att få dem att välja dyrare livsmedel. Många är vana att välja det billigaste utan undantag. Indikator Titel Andel ekologiska varor (%). Resultat 2015 Resultat Mål % 40 % 4

23 A 4. Gator i varje kommundel ska ha minst klass 3 (skala 1-5) standard i snitt Uppfyllt Kommentar Gatustandarden inventeras varje år och klassificeras enligt en femgradig skala. En inventering genomförs en gång per år efter asfaltsäsongen, till hösten. Årets inventering är genomförd och resultatet visar att standarden sjunker generellt låg resultatet på 3,5, år 2016 ligger resultatet på 3,1. Resultatet beror på en mindre beläggningsbudget i och med de sparkrav som ålagts nämnden. Målet är uppfyllt för 2016 men underhållsbehovet kommer att öka radikalt de närmaste åren. Stora nya tillkommande gator hjälper till att hålla snittet uppe pga. det stora antalet kvadratmeter, samtidigt som de mindre sämre gatorna slits allt mer. Indikator Titel Gatustandard klass, skala 1-5. Resultat Resultat Mål A 5. Kommuninvånarna ges insyn och får aktivt delta i utformningen av stadsmiljöer. Uppfyllt Kommentar Vid samtliga hittills genomförda ingrepp i såväl stadsmiljö som på andra platser har Spadenskylten använts för att informera om projekten. Två medborgarträffar har genomförts, bl.a. samhällsbyggnadsdagen som är ett årligen återkommande event i samverkan med samhällsbyggnadskontoret. Dessutom redovisas pågående drifts- och underhållsarbeten samt kommande investeringsprojekt via driftdagboken på webben. Målet är uppfyllt. Indikator Titel Medborgarträffar Resultat Resultat Mål

24 A 6. Allmänhetens kunskap och förmåga avseende olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder ska kontinuerligt öka. Uppfyllt Kommentar Målet är satt i syfte att minska antalet bränder i bostäder, eftersom det är där flest människor omkommer eller skadas svårt i bränder. I Strängnäs finns de senaste fem åren en svagt vikande trend i antalet bostadsbränder per år. Med tanke på att antalet invånare samtidigt stadigt ökar i kommunen kan trenden ses tydligare. Förhoppningsvis är de aktiviteter som räddningstjänsten genomför i förebyggande syfte en faktor som har påverkat trenden i positiv riktning. Nästa steg för att ytterligare utveckla arbetet med att förebygga skadade och omkomna i bränder är individanpassat brandskydd, vilket dock kräver satsningar och engagemang från såväl socialtjänsten som fastighetsägare. Indikator Titel Antal besök i hushåll i syfte att informera om enkla åtgärder mot brand. Antal besök på fritidsgårdar eller andra evenemang där ungdomar samlas. Resultat 2015 Resultat 2016 Mål A 7. Den operativa ledningsförmågan vid stora och långvariga räddningsinsatser ska stärkas och bli robustare. Uppfyllt Kommentar Den 4 oktober 2016 startade "RäddSam Mälardalen" - ett operativt samarbete mellan räddningstjänsterna i Strängnäs, Eskilstuna och Mälardalens brand- och räddningsförbund. Samarbetet innebär att vi har fyra gemensamma ledningsfunktioner utöver den lokala insatsledaren, vilket klart stärker ledningsförmågan vid stora och/eller långvariga räddningsinsatser. En första utvärdering av samarbetet kommer genomföras under andra kvartalet

25 Indikator Titel Antal ledningsfunktioner i jour/beredskap. Resultat Resultat Mål A 8. Nyttjandegraden på kommunens inomhusanläggningar ska öka Uppfyllt Kommentar Mätningen av nyttjandegraden 82 % är genomsnittet i sju sporthallar, måndagfredag kl Besökare i Thomasbadet uppgår till ca och i Åkersbadet ca gäster. Det uppskattade antalet personer som har åkt skridskor i Strängnäs och Åkers ishallar är ca Det finns ett stort osäkert mörkertal då det är svårt att genomföra räkningen. Det finns ingen målsiffra att referera mot då det är första året som indikatorn används i verksamhetsplanen. Mätningen av nyttjandegraden 64 % är genomsnittet i sju gymnastikhallar, måndagfredag kl Länna och Tosterö är ej medräknade då de är små hallar med en låg bokningsfrekvens under fritiden och används mestadel för skolverksamhet. Inga större marknadsföringskampanjer har genomförts under 2016 förutom via TV skärm på Thomas arena och ett reportage i tidningen Måsen. Indikator Titel Andel timmar bokade på fritidshallarna (%). Antal besökare på simhallarna. Antal aktiviteter för att marknadsföra inomhusanläggningarna. Antal besökare på ishallarna. Andel timmar bokade på gymnastikhallar (%). Resultat Resul- Mål 2015 tat % 82 % 80 % Första mätningen nu % 64 % 65 % 7

26 A 9. Möjligheten att använda cykel för pendling och fritid ska öka. Uppfyllt Kommentar Stadsmiljöenheten utökar och kompletterar gång- och cykelvägnätet i kommunen enligt plan. Östra delen av Nygatan i Strängnäs har färdigställts. Gång- och cykelväg på Munkhagsgärdet i Mariefred har anlagts. Gångbana på Nordfeldts väg, gång- och cykelväg på Nabbgatan och Östra strandvägen har färdigställts. Ytterligare pågående projekt är del av Järnvägsgatan samt del av Seminarievägen. Målet anses vara uppfyllt. Indikator Titel Antal genomförda projekt på stadsmiljöenheten avseende tillgänglighet. Resultat Resultat Mål A 10. Andel resande med kollektivtrafik, cykel och gång ska öka. Delvis uppfyllt Kommentar Teknik- och servicekontoret har i och med byggandet av dubbelspåret och nya resecentrum avvaktat med att genomföra projekt som ytterligare skulle kunna störa trafikframkomligheten i Strängnäs stad. Stadsmiljöenheten ser över möjligheterna att genomföra trafikmätningar av de olika trafikslagen, men de kommer inte att genomföras under 2016 (gång, cykel och kollektivtrafik). Målet bedöms delvis uppfyllt under 2016 eftersom planeringen för nya resecentrum medför synergieffekter som bidrar till målet. Indikator Titel Andel resande med bil (%). Andel resande med kollektivtrafik (%). Resultat 2015 Resultat 2016 Mål

27 Andel cykel- och gångtrafikanter (%). Antal trafikprojekt per trafikslag. A 11. Bidra till kommunens identitet som Mälarkommun. Uppfyllt Kommentar Antalet kommunala båtramper har inte utökats under Befintliga ramper har däremot setts över regelbundet under året för att säkerställa framkomligheten. Dialog har förts med båtägare och aktiva sportfiskare i kommunen. Våren 2016 tog kommunen över fasta båtplatser och gästhamnar i Strängnäs och i Mariefred. Rent och snyggt i hamnmiljön har varit målsättningen. Arbetet med att kartlägga behovet av renoveringar av delar av hamnmiljön har påbörjats. Medverkan i 4 M samverkan kring destinationsutveckling som påbörjades 2016 bidrar till målet att stärk kommunens identitet som Mälarkommun genom den tilltänkta Vikingaleden. Målet anses vara uppfyllt. Indikator Titel Antal funktionsdugliga båtramper. Resultat 2015 Resultat Mål A 12. Bidra till att skapa variationsrika livsmiljöer där möten främjas. Uppfyllt Kommentar Under vår och sommar genomfördes förändringar och försköning av Gyllenhjelmstorget. Utmed Sundby strandpromenad har sly och annan växtlighet röjts för att öppna upp och öka trygghetskänslan. En plan för skötsel av kaserntorget vid Campus har upprättats och följs. Längs med Strandvägen i Mariefred har parkbänkarna bytts ut. I Härad har en befintlig lekplats fått ny utrustning. 9

28 Pop up parken som byggdes i samband med samhällsbyggnadsdagen den 27 maj har stått på Västervikstorget hela sommaren och har varit väl använd av våra invånare och besökare. Denna modul är tänkt att kunna användas vid behov av att skapa tillfälliga mötesplatser i hela kommunen. Efter övertagandet av hamnarna har miljön på och runt hamnarna bidragit till en trevligare mötesplats. Under sommaren har kontoret haft hjälp av ungdomar som sommarjobbat, resultatet har blivit en mer välskött hamnmiljö. Planering av anläggning av skatepark vid Kulturskolan och Strängnäs fritidsgård pågår. Upprustning av Vattentornsparken påbörjades under 2016 och kommer att färdigställas Målet anses vara uppfyllt. Indikator Titel Antal aktiviteter för att främja mer jämställda stadsmiljöer. Resultat 2015 Resultat Mål A 13. Upplevd service inom de olika verksamheterna. Uppfyllt Kommentar När det gäller upplevd service inom kontoret så arbetar alla enheter på ett sätt för att mäta detta. Arbetet med mätmetoderna fortlöper under Måltidsservice genomför kundnöjdhetsenkät bland matgäster i alla kategorier med start i maj och ska vara klart innan jul. Inre service har genomfört mätningar under sex veckor under våren. Målet för kontoret är uppfyllt. Indikator Titel Andel nöjda medborgare/brukare (%). Resultat Resultat Mål % 83 % 80 % 10

29 B. Skolan erbjuder en utbildning där vi genom tidiga insatser ger alla elever likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Nämndmål B 1. Andel barn som går och cyklar till skolan. Uppfyllt Kommentar En mätning genomfördes i samband med elev- och föräldraenkäten som utbildningskontoret genomför årligen. Resultatet visar att ca 42 % går och 52 % cyklar bland elever i årskurs 4-9 (33 % buss, 34 % bil, 4 % taxi och 8 % annat). I årets enkät blev frågan en flervalsfråga, detta kommer att göras om till nästa års enkät. Målet är uppfyllt. Indikator Titel Andel barn i årskurs 5 som går eller cyklar till skolan (%). Resultat 2015 Resultat % Mål 2016 B2. Matgästerna ska uppleva att ljudnivån i restaurangen är godkänd (80 % är godkänt). Inte utvärderad Kommentar Detta mål anser vi vara utagerat i och med de åtgärder som redan genomförts inom måltidsservice. Under 2015 köptes tallrikar in i ett material som inte låter så mycket. Ljudnivån i skolrestaurangerna beror på skolans schemaläggning, stolarnas kvalitet och andra faktorer som inte går att påverka inom måltidsservices verksamhet. Indikator Titel Andel matgäster som upplever att ljudnivån i matsalen är godkänd (%). Resultat 2015 Resultat 2016 Mål % Inget värde angivet 11

30 C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Nämndmål C1. Tryggheten i stads och utemiljö ökar. Uppfyllt Kommentar Utmed Sundby strandpromenad har sly och annan växtlighet röjts för att öppna upp och öka trygghetskänslan. Gatubelysningen på Tosteröbron samt vägen fram till Mälarvägen har bytts ut. Träden längs Hospitalsgatan och Storgatan i Ugglans park samt träden längs Östra strandvägen har belysts. Solcellsbelysning planeras i centrala gångstråket i Ugglans park. Ny belysning på Maj-Lis Lööws väg och på Hågavägen har installerats. Belysningen vid övergångstället vid infarten till Mariefred (vid Gripsholmsskolan) samt belysningen på bryggdäcket mellan gästhamnen och ångbåtsbryggan i Mariefred har förstärkts. Planeringen för solcellsbelysning vid Aspö handel/pendlarparkering har påbörjats. I det kommunövergripande strategiska säkerhetsarbetet deltar kontoret genom att räddningstjänsten och stadsmiljöenheten finns representerade i gruppen för samhällssamverkan säkerhet. Kontoret har även en representant i styrgrupp BRÅ (brottsförebyggande rådet). Trots att stadsmiljöenhetens egen enkät visar ett något lägre resultat än förra årets anses målet vara uppfyllt. Indikator Titel Antal genomförda projekt på stadsmiljöenheten avseende trygghet. Andel invånare som känner sig trygga enligt egen enkät (%). Resultat 2015 Resultat 2016 Mål % 80 % 12

31 C 2. Bra måltider. Inte utvärderad Kommentar Måltidsservice har inte genomfört några kundundersökningar inom äldreomsorgen under 2016, även om en rad insatser har påbörjats. En måltidsutvecklare deltar i kostråd och FAMM-råd (Fem Aspekter på Måltids Modell) på olika särskilda boenden. Måltider proväts på olika särskilda boenden flera gånger i veckan. Måltidsutvecklare samtalar och träffar boende för att få in synpunkter. Ett antal nya transportboxar har köpts in för att säkerställa matens varmhållning. Indikator Titel Andel nöjda gäster (%). Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Inget värde angivet D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Nämndmål D 1. Inom teknik- och servicekontoret ska 90 % känna sig engagerade. Uppfyllt Kommentar Under 2016 har kontoret samlat alla chefer för att ta fram en handlingsplan utifrån HME (Hållbart Medarbetar Engagemang) enkäten. Framförallt så såg vi brister när det gällde kunskapen om hur styrkedjan fungerar och detta är något som vi har förstärkt genom utbildning. Indikator Titel Andel medarbetare som känner sig engagerade (%). Resultat 2015 Resultat 2016 Mål % 13

32 D 2. Inom teknik- och servicekontoret ska 60 % av medarbetarna nyttja sin friskvårdspeng. Delvis uppfyllt Kommentar Under 2016 så har 45 % av kontorets anställda tagit ut friskvårdspengen. Målet är 60 %, därför anses målet vara delvis uppfyllt. Trenden är att uttagen ökar. Indikator Titel Andel medarbetare som tar ut friskvårdspeng (%). Resultat Resultat Mål % 45 % 60 % D 3. Kompetensutvecklingsplan för medarbetare. Uppfyllt Kommentar Kontoret har uppfyllt målet, 100 % av medarbetarna har en kompetensutvecklingsplan. Det finns en bra rutin för detta och ledningsgruppen följer upp arbetet kontinuerligt under året. Indikator Titel Andel medarbetare som tillsammans med sin chef lagt upp en plan för kompetenshöjning i samband med RUS. Mål % 100 % 100 % Resultat 2015 Resultat 2016 D 4. Friskmål, öka antalet friska på jobbet. Inte uppfyllt 14

33 Kommentar Kontorets sammantagna statistik visar att målet 94,5 % inte uppfylls för Resultatet 2016 är 93,4 %. Resultatet beror på en del långtidssjukskrivna som är svåra att få tillbaka i arbete. Alla enheter arbetar strukturerat med rehabiliteringsplaner och ledningsgruppen följer upp arbetet löpande. E. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Nämndmål E 1. Nämnden ska verka för god ekonomisk hushållning genom väl fungerade ekonomisk styrning och uppföljning. Uppfyllt Kommentar Teknik- och servicenämnden redovisar en positiv avvikelse med 0,1 miljoner kronor. Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett överskott på 1,3 miljoner kronor. Överskottet beror bland annat på att sjukfrånvaro inte ersatts med vikarier, lägre vinterväghållningskostnader än beräknats samt att projekt inom ITverksamheten har försenats. Verksamheterna med balanserade resultat redovisar underskott på 1,2 miljoner kronor. Fordonsverksamheten redovisar ett underskott på 0,3 miljoner kronor till följd av kostnader för utköp av fordon. Måltidsservice redovisar ett underskott med 0,9 miljoner kronor vilket beror på flera faktorer, bl.a. lägre intäkter samt högre livsmedels- och personalkostnader i slutet av året. De lägre intäkterna beror dels på minskat antal matgäster, men det beror också på att måltidsservice, för att bidra till kommunens gemensamma resultat inte höjde priserna per måltid för måltiderna på verksamheterna tillhörande socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden. Den uteblivna höjningen motsvarar ca 1 miljon kronor i intäkter. Indikator Titel Budget i balans, andel (%). Resultat Resultat Mål ,

34 E 2. Minska matsvinnet. Inte utvärderad Kommentar Arbetet med att minska matsvinnet har pågått under hela året men inte dokumenterats. Vi övergår nu in en ny fas med målsättning att mäta andelen matsvinn. En ny modell för statistik utarbetas under det första kvartalet Indikator Titel Förändring av matsvinnet jämfört föregående år. Resultat 2015 Resultat 2016 Mål % Inget värde angivet E 3. Öka intäkterna från hallarna. Uppfyllt Kommentar Intäkterna ökade med ca 9 % jämfört med budgeterat. Indikator Titel Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Intäkter, tkr Väsentliga personalförhållanden Hållbart medarbetarengagemang Under 2016 har kontoret samlat alla chefer för att ta fram en handlingsplan utifrån HME enkäten. Framförallt så såg vi brister när det gällde kunskapen om hur styrkedjan fungerar och detta är något som vi har förstärkt genom utbildning. Vi har också skapat ett nytt årshjul för att underlätta för alla att planera sitt arbete. Kontoret i helhet uppfyller målet när det gäller engagerat medarbetarskap och vi ligger över snittet i kommunen när det gäller medarbetarenkäten. 16

35 Sjukfrånvaro Nämndens sjukfrånvaro är 6,6 % och av denna så är 59,9 % att räkna som långtidsfrånvaro. Det är viktigt att arbeta strukturerat och med fokus på de som är borta länge men det gäller också att arbeta med de som har upprepad korttidsfrånvaro så att vi stoppar flödet till de långa sjukskrivningarna. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron Kontorets sammantagna statistik visar att målet 94,5 % inte uppfylls för Resultatet 2016 är 93,4 %. Resultatet beror på en del långtidssjukskrivna som är svåra att få tillbaka i arbete. Alla enheter arbetar strukturerat med rehabiliteringsplaner och ledningsgruppen följer upp arbetet löpande. Personalförsörjning Vi har några medarbetare som under året har gått i pension men de flesta i de stora kullarna har redan slutat. Vi ser stora utmaningar framför oss när det gäller rekrytering. Framförallt så är det rekrytering av kockar, ingenjörer och brandmän (hel- och deltid) som känns extra utmanande. Vi arbetar på att skapa en miljö där anställda känner att de kan påverka sin arbetssituation, känna sig delaktiga och få en känsla av mästerskap. Vi har under året planerat att starta ett kontaktcenter som ska avlasta våra medarbetare genom att svara och handlägga ärenden av enklare karaktär. Vi har också planerat en ombyggnation på kontoret med syfte att skapa en modern arbetsplats. Vi ser till att alla medarbetare har en utvecklingsplan som utgår från verksamhetens behov men även den personliga utvecklingen, målet är att vara så bra att vi kan kompetensutveckla och internrekrytera framtidens medarbetare. Ekonomisk analys Resultat Driftredovisning per verksamhet Driftredovisning, tkr Utfall Årsbudget 2016 Verksamhetsområde Intäkter Kostnader Netto kostnad Intäkter Kostnader Netto budget Avvikelse 2016 Avvikelse 2015 Teknik- och servicenämnden Ledning och administration Inre service Stadsmiljö Fritid IT-enheten Räddningstjänsten Summa driftredovisn exkl balanserade verksamheter Fordonsverksamheten Måltidsservice Summa

36 Teknik- och servicenämnden redovisar en positiv avvikelse med 0,1 miljoner kronor. De skattefinansierade verksamheten redovisar ett överskott på 1,3 miljoner kronor. Överskottet beror bland annat på att sjukfrånvaro inte ersatts med vikarier, lägre vinterväghållningskostnader än beräknats samt att projekt inom ITverksamheten har försenats. Verksamheterna med balanserade resultat redovisar ett underskott på 1,2 miljoner kronor. Fordonsverksamheten redovisar ett underskott på 0,3 miljoner kronor till följd av kostnader för utköp av fordon. Måltidsservice redovisar ett underskott med 0,9 miljoner kronor vilket beror på flera faktorer; lägre intäkter samt högre livsmedels- och personalkostnader i slutet av året. Teknik- och servicenämndens egen verksamhet redovisar ett underskott om kronor till följd av högre personalkostnader samt högre tryckkostnader än beräknats. Ledningsstöd redovisar en positivavvikelse på 0,4 miljoner kronor och är ett resultat av att den buffertpost som fanns för väderrelaterade åtgärder inte har nyttjats då vintervädret blev gynnsamt i slutet av Inre Service redovisar ett positivt resultat om 0,1 miljoner kronor. Överskottet beror på lägre personalkostnader då sjukskrivningar och vakanser ej har ersatts med vikarier. Senareläggning av kontaktcenter medför att resultatet är bättre än prognosen. I resultatet för inre Service ryms också ett negativt resultat med 0,4 miljoner kronor för gäst- och småbåtshamnarna. Enligt KF-beslutet skulle detta faktureras kommunstyrelsen, men då hela teknik- och servicenämnden redovisar en positivavvikelse har inte denna kostnad reglerats. Stadsmiljöenheten redovisar en positiv avvikelse med 0,4 miljoner kronor och är ett resultat av att vinterväghållningskostnaderna blev lägre än beräknat. I samband med detta bokslut så kommer nämnden att föreslå att det skapas en fond för vinterväghållning så att överskott/underskott kan balanseras över åren. Fritidsenheten redovisar en positiv avvikelse med kronor trots att avskrivningar för utrangerade anläggningar och en hel del kostnadskrävande insatser genomförts. Det positiva resultatet beror på att intäkter ökade mycket mer än förväntat och att lokal- och personalkostnader blev mindre bland annat genom att vissa omstruktureringar genomförts och ett gynnsamt väder som inneburit lägre energikostnader. IT-enheten redovisar ett positivt resultat på 0,5 miljoner kronor och beror till största del av lägre personalkostnader än vad som budgeterats då vikarier ej har satts in vid sjukfrånvaro och vakans i början av året. Förseningar av projekt inom enheten medför ett bättre resultat än prognosen då delar av överskottet skulle användas till projektet ny förvaltningsmodell PM3. 18

37 Räddningstjänsten har en budget i balans och redovisar ett överskott på kronor. Förändring i semesterlöneskuld som medför att utfallet slår kraftigt åt olika håll år från år gör prognosarbetet svårt. Förbättrade beräkningar/uppföljning/rutiner behöver tas fram i samråd med ekonomi- och HR-avdelningarna. Belopp tkr Eget kapital Förändring 2016 Eget kapital Fordonsverksamhet Måltidsservice Fordonsverksamheten redovisar ett underskott på 0,3 miljoner kronor vilket är bättre än prognosen. Förbättringen i förhållande till prognosen beror på att kostnaderna för självrisker och reparationer blev lägre än prognostiserats samt högre intäkter vid försäljning av fordon. Måltidsservice redovisar ett underskott med 0,9 miljoner kronor. Budgeten för 2016 inkluderade ett underskott på 0,8 miljoner kronor och som skulle inhämtas från det balanserade resultatet. Under året såg det ut som om verksamheten kunde inhämta detta och därför lades en nollprognos. I slutet på året noterades dock att resultatet skulle bli sämre än prognosen och det finns fler förklaringar till detta. Verksamheten fick in mindre intäkter under hösten än under våren beroende på färre sålda portioner till förskolor, skolor och äldreboenden. Livsmedelskostnaderna blev också högre till följd av att livsmedelspriset har ökat vid varje kvartalsjustering. För att klara målet i måltidspolicyn gällande andel av ekologiska varor gjordes fler inköp av ekologiska varor under november och december. Personalkostnaderna blev också högre än beräknat. Under hösten tillsattes en måltidsutvecklare samt att hög sjukfrånvaro bidrog med höga vikariekostnader. Underskottet kommer att tas från det balanserade resultatet. Prisuppräkningen för 2017 är inte tillräcklig för att uppnå en budget i balans och i budgeten beräknas 1,6 miljoner kronor att tas från det balanserade resultatet. I samband med budget behöver det ske en större prishöjning av portionspriserna för att erhålla en budget i balans år Hur fördelas nämndens pengar Nedanstående diagram visar nettokostnaden per verksamhet enligt driftredovisningens uppställning. Där framgår det att störst andel av nämndens budget går till fritidenheten, stadsmiljöenheten samt räddningstjänsten. 19

38 Hur fördelas nämndens pengar 40,00% 30,00% 28,5% 34,2% 22,5% 20,00% 10,00% 0,00% 0,6% 3,2% 3,7% 5,9% 0,6% 0,7% Väljer vi istället att fördela nettokostnaden enligt SCB:s verksamhetsindelning, som ligger till grund för statistiken Vad kostar verksamheten i din kommun, så framgår att mest medel går till infrastruktur, skydd m.m. (gator, parker och räddningstjänst) samt till fritid och kultur. Så fördelas nämndens pengar 60,0% 54,2% 50,0% 40,0% 34,2% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 0,6% 0,3% 10,6% Nämndens intäkter Nämndens verksamheter finansieras till 54,9 % av skatteintäkter (ram) vilket motsvarar 128,6 miljoner kronor. Det är en ökning med 2,9 % jämfört med Taxor och avgifter samt hyresintäkter utgör 6,4 % av nämndens intäkter och det motsvarar 15,0 miljoner kronor och det är en ökning med 6,4 % jämfört med 20

39 2015. Förändringen härrör sig från att nämnden tog över ansvaret för gäst- och småbåtshamnarna och att intäkterna från detta redovisas under denna post. Nämndens verksamheter har inga riktade statsbidrag eller EU-bidrag utan de bidrag som redovisas i diagrammet utgör lönebidrag samt bidrag för mjölkstöd och motsvarar 0,8 % av intäkterna. Resterande del 38,0 % omfattar till största del intern försäljning av datorer/mobiltelefoner, porto och tryck, måltider, intäkter från verksamhetsfordon m.m. samt intäkter från arbete mot investerings- och exploateringsprojekt. Detta motsvarar 89,0 miljoner kronor och är en ökning med 2,3 % jämfört med ,5% Försäljningsintäkter Taxor och avgifter 54,9% Hyror och arrenden Intäkter 1,3% Bidrag Förs av verksamhet/konsulttjän 5,0% Övriga intäkter 2,8% 6,7% 0,8% Skatteintäkter Nämndens kostnader Personalkostnaden utgör 38,5 % av nämndens totala kostnader och det motsvarar 90,3 miljoner kronor. I förhållande till 2015 så är det en ökning med 8 %. Det finns flera förklaringar till ökningen; under större delen av 2015 var måltidschefen även tillförordnad teknik- och servicechef och en ny måltidschef rekryterades i början av I slutet av 2015 utökades fordonsenheten med en tjänst. Under 2016 valde kontoret även att anställa fler sommarvikarier inom parkverksamheten istället för att köpa in denna tjänst. Förändrade organisationer inom måltidsverksamheten och räddningstjänsten medför utökning av tjänster under hösten Övertagandet av gäst- och småbåtshamnarna medförde att personal överfördes till nämnden samt att sommarvikarier anställdes. Bidrag och köp av verksamhet utgör 4,1 % av nämndens kostnader och det motsvarar 9,5 miljoner kronor. Av dessa 4,1 % avser 3,9 % köp av huvudverksamhet 21

40 från externa utförare och det är en minskning med 15,3 % jämfört med I denna post ingår i första hand kostnader för våra externa entreprenörer för vinterväghållning samt för asfaltering efter återställning av ledningsgrävning. Den stora förändringen beror på att vi under 2016 har lagt mindre asfalt än vad som gjordes Lokalkostnaderna utgör 16,8 % och motsvarar 39,4 miljoner kronor. Det är en ökning med 0,4 % mot föregående år. Ökningen består dels av ökade hyreskostnader för våra externt inhyrda projekt samt kostnader som övertagandet av gästoch småbåtshamnarna har medfört. Att ökningen inte är större beror på lägre elkostnader till följd av ett nytt elavtal samt att energieffektiviseringar genomförts, bland annat genom att stänga av värmen på konstgräsplanen. Posten övriga kostnader utgör 27,4 % och det motsvarar 64,1 miljoner kronor. Inom denna post så inryms bland annat inköp av alla livsmedel som måltidsservice använder i sin verksamhet, IT- och telefoniinköp som vidareförmedlas till hela kommunen, leasing- och inköp av fordon inom fordonsverksamhetens verksamhet, kostnader för reparationer och underhåll med mera. Det är också värt att notera att kapitalkostnader utgör 13,2 % av nämndens totala kostnader, vilket motsvarar 31,0 miljoner kronor. Detta är en post som nämnden inte har någon möjlighet att göra besparingar inom och som bör beaktas när man lägger besparingskrav utifrån nämndernas ramar. 27,35% 13,23% 4,06% Kostnader 38,54% Bidrag och köp av verksamhet Kostn personal Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader 16,81% 22

41 Investeringar Investeringsredovisning, tkr Överförd Kategori/ Projektbenämning Budget 2016 från 2015 Tilläggs budget Budget 2016 Utfall 2016 Avvikelse Maskiner och inventarier IT och digitalisering Idrotts- och friluftsanläggningar Anläggningar, övriga Summa investeringar Teknik- och servicenämndens investeringsbudget 2016 uppgår till 63,6 miljoner kronor varav 19,0 miljoner kronor är överförda från föregående år. Utfallet för 2016 är 34,1 miljoner kronor och det återstår 29,5 miljoner kronor vilka behöver föras över till 2017 för att projekten ska kunna slutföras. Nämnden har ansökt och beviljats statsbidrag från Trafikverket och Boverket för nedanstående projekt: Gång- och cykelväg Munkhagsgärdet Mariefred. Gång- och cykelväg Nygatan-Höjdparken. Järnvägsgatan. Nabbgatan. Östra Strandvägen. Lekpark Vattentornsparken. Maskiner och inventarier Inom denna grupp redovisas inköp för maskiner och inventarier för nämndens alla olika verksamheter. Här återfinns bland annat fordon och övrig utrustning till räddningstjänsten, fordon och utrustning till stadsmiljö och idrott och fritid, utrustning till konferensrum med mera. Ramen uppgår 14,1 miljoner kronor och under året har 7,8 miljoner kronor förbrukats. De återstående medlen behöver föras över för att slutföra pågående upphandlingar/inköp av fordon och utrustning till räddningstjänsten och driftenheten. IT och digitalisering I den här gruppen redovisas projekt som underhåller och utvecklar kommunens IT- och telefoniutrustning. Investeringsramen uppgår till 2,7 miljoner kronor och 1,9 miljoner kronor har förbrukats. Senareläggning av projekt har medfört att hela ramen ej har utnyttjats och det återstående bör föras över till år 2017 och till kommunstyrelsen som tar över IT-verksamheten från Idrotts- och fritidsanläggningar Ramen för investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar är 18,1 miljoner kronor varav 3,2 miljoner kronor har förbrukats. Slutförande av projektet Idrottshall Larslunda samt kylanläggningen vid Hammarens IP medför att de återstående medlen behöver föras över till

42 Anläggningsram Inom denna ram återfinns nämndens gatuprojekt, GCM-vägar (gång-, cykel- och mopedvägar), investeringar för Tosteröbron, lekplatser, trädplantering, gatubelysning, med flera. Budgeten uppgår till 28,7 miljoner kronor varav 21,1 miljoner kronor har förbrukats. Flera projekt kan inte påbörjas förrän byggnationen kring stationsområdet är klart och för flera av dessa projekt har kommunen beviljats statsbidrag och därför behöver de medlen föras över till nästkommande år. Utrymme har också frigjorts inom denna ram för att täcka delar av investeringsbehovet som finns för kontaktcentret. Kontroll Budgetföljsamhet En budgetavvikelse under 1 procent innebär en god budgetföljsamhet. Nämnd Budgetavvikelse 2,9% 4,7% 0,1% Teknik- och servicenämndens budgetföljsamhet är större en 1 procent så enligt definitionen ovan så har nämnden inte en god budgetföljsamhet för åren 2014 och Det finns två utmärkande faktorer som påverkar nämndens budgetföljsamhet: Flera verksamheter är känsliga för väderpåverkan. Stadsmiljöenheten genom att vinterbudgeten kan slå kraftigt åt båda hållen med både över- och underskott beroende på snöröjning och halkbekämpning. Räddningstjänstens verksamhet kan också påverkas till följd av vädret med till exempel skogsbränder och översvämningar. Överskottet 2014 var ett resultat av gynnsamma väderleksförhållanden som medförde överskott i vinterväghållningsbudgeten samt att buffertposten inte behövde utnyttjas. År 2015 var det ett stort underskott på våren i snöröjningsbudgeten vilket ledde till besparingar för nämndens alla verksamheter då planen var att nämnden skulle ha en budget i balans vid årets slut. En mild vinter med lägre vinterväghållningskostnader än beräknat på hösten, samtidigt som det var en bra effekt på besparingarna medförde att nämndens resultat slutade på ett stort överskott. Fordonsverksamheten och Måltidsservice har balanserade resultat, det vill säga att deras verksamhet får gå med över- och eller underskott. Syftet med detta är att det på lång sikt blir en ekonomiskt bra planering för verksamheterna och en stabil prissättning mot övriga kontor. 24

43 Prognossäkerhet En god prognossäkerhet innebär att nämnden och kommunen har goda förutsättningar att anpassa sig till förändrade förutsättningar under året. Prognosavvikelse Avvikelse årsprognos, mkr Styrelse/nämnd Feb Mar Apr Maj Aug Sep Okt Nov Utfall Teknik- och servicenämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,0 Ledningsstöd och administration 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 Inre service 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Stadsmiljö 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 Fritid 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 IT-enheten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 Räddningstjänst 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa exkl balanserade verksamheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,3 Fordonsverksamheten 0,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-0,3 Måltidsservice 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,9 Avvikelse nämnderna totalt 0,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0 0,1 Helårsprognosen över nämndens ekonomi har under året varit relativ stabil. Prognossäkerheten får därmed betraktas som god. Inom nämnden råder en försiktighet när det gäller prognos av överskott vilket gör att verksamheterna ofta väljer att redovisa en budget i balans istället för att redovisa ett överskott. Verksamheterna exklusive balanserade resultat har under året redovisat prognoser som anger en budget i balans. Fyra verksamheter har bättre resultat än prognoserna. Prognoserna för verksamheterna Ledningsstöd och administration samt Stadsmiljö byggde på att vinterväghållningskostnaderna skulle bli i paritet med budgeten för perioden oktober-december. Hade utfallet blivit så hade både vinterväghållningsbudgeten och buffertposten behövt utnyttjas. Nu blev det i istället lägre vinterväghållningskostnader och därmed ett överskott för dessa verksamheter. För inre service så byggde prognosen på att kommunen skulle ha kommit igång med kontaktcentret. Prognosen för IT-enheten byggde på att kommunen skulle ha kommit längre med kommunens nya förvaltningsmodell PM3 än vad som har gjorts. Fordonsverksamhetens prognos var ett underskott på 1 miljon kronor till följd av att flera fordon skulle köpas loss då deras leasingkontrakt gick ut samt på en uppskattning av vad kostnaderna för reparationer, service, underhåll och självrisker för verksamhetens cirka 100 fordon skulle uppgå till vid årets slut. Resultat för verksamheten blev bättre än prognosen till följd av att de verkliga kostnaderna blev lägre än de prognostiserade samt pga. att verksamheten erhöll högre intäkter än vad som prognostiserats då försäljningen av äldre fordon inbringade mer än beräknat. Prognosen för måltidsverksamheten var en budget i balans vid årets slut. Resultatet blev dock sämre än prognosen. Det finns fler förklaringar till detta. Verksamheten fick in mindre intäkter under hösten än under våren beroende på färre sålda portioner till förskolor, skolor och äldreboenden. Livsmedelskostnaderna 25

44 blev högre till följd av att livsmedelspriset har ökat vid varje kvartalsjustering. För att klara målet i måltidspolicyn gällande andel av ekologiska varor gjordes fler inköp av ekologiska varor under november och december. Personalkostnaderna blev också högre än beräknat. Under hösten tillsattes en måltidsutvecklare samt att hög sjukfrånvaro bidrog med höga vikariekostnader. Ramprotokoll Teknik- och servicenämnden, tkr Budget 2016 Årsplan 2016 KF , Tekniska justeringar: KF KS Total budget

45 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden SN 24 Sammanträdesdatum /2 Dnr SN/2016: Socialnämndens årsrapport 2016 Beslut Socialnämnden beslutar att 1. godkänna socialnämndens årsrapport 2016, daterad den 20 februari Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att kronor av överskottet år 2016 i socialnämndens investeringsbudget förs över till socialnämndens investeringsbudget för Yrkanden Ordföranden yrkar på att texten i att-sats 1 ändras till godkänna socialnämndens årsrapport 2016, daterad den 20 februari Beslutsgång Ordföranden ställer liggande förslag mot yrkandet om ändrad att-sats 1 och finner att nämnden beslutar enligt yrkandet. Vidare finner ordföranden att det för att-sats 2 enbart finns ett förslag till beslut och att det blir nämndens beslut. Beskrivning av ärendet Enligt Strängnäs kommuns styrmodell för Mål och resultat (november 2016) beslutar nämnderna om mål för verksamheten och uppföljning av resultat. Uppföljning sker tre gånger per år och i samband med den slutliga årsrapporten görs en djupare analys av året som gått. Årsrapporten utgör en del i kommunens samlade årsredovisning som fastställs i kommunfullmäktige. Årsrapporten redovisar uppföljning av socialnämndens mål. Av nämndens elva mål är sju helt uppfyllda, två delvis uppfyllda och två inte uppfyllda. Årsrapporten redovisar ett överskott för socialnämnden med kronor. Årsrapporten redovisar också att investeringsbudgeten inte använts fullt ut på grund av att nya planerade boenden och lokaler inte tagits i bruk under Inventering av uppstartsinventarier till dessa boenden och lokaler kommer att ske Socialkontoret begär att få föra med sig oanvänd budget på kronor till socialnämndens investeringsbudget för Justerandes sign Utdragsbestyrkande

46 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden Sammanträdesdatum /2 Ekonomiska konsekvenser för kommunen Socialnämndens resultat, ett överskott om kronor, blir en del i kommunens samlade driftsredovisning och årets resultat Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Socialnämndens årsrapport utgör en del av kommunens samlade årsredovisning som kommunfullmäktige slutligen behandlar. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Socialnämndens årsrapport för 2016, Rapport, Socialnämndens årsrapport för 2016, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

47 Årsrapport 2016 Perioden 1 januari till 31 december 2016 Socialnämnden Dnr SN/2016:

48 Innehållsförteckning Inledning... 3 Måluppföljning... 3 Väsentliga personalförhållanden Ekonomisk analys Nyckeltalsbilaga

49 Inledning Socialnämnden ansvarar för äldreomsorg inklusive hälso- och sjukvård, hemsjukvård inom ordinärt boende, insatser till personer med psykisk och fysiskt funktionsnedsättning, frågor om barn, familj och ungdom, missbruksvård, kommunens arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd, integrationsfrågor, färdtjänst och handläggning av bostadsanpassningsbidrag med mera. För tillståndsärenden enligt alkohollagen ansvarar samhällsbyggnadsnämnden from Socialnämnden styrs främst av lagarna på det sociala området: Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Nämndens årsrapport omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till och med december Målen är grupperade i fem områden enligt kommunens styrmodell: Samhälle, Utbildning, Vårdoch omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Nämndmålen redovisas på ett sådant sätt att det framgår till vilket kommunfullmäktige mål nämndmålet återkopplar till. Måluppföljning Kriterier för måluppföljning Följande kommungemensamma kriterier för bedömningen av graden av måluppfyllelse används i uppföljningen: Målet bedöms bli uppfyllt Målet bedöms bli delvis uppfyllt Målet bedöms inte bli uppfyllt Mål A D Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda målnivåer. Mål E Utfallet är en budget i balans Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer för indikatorerna men över tidigare års utfall eller över genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 % Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer och under tidigare års utfall eller under genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet har en negativ avvikelse mot budget på mer än 0,5 %. 3

50 Kommunfullmäktiges mål A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Nämndmål A1. Stärka och utveckla samverkan och bygga nätverk mellan kommunen och externa aktörer. Uppfyllt Socialnämnden har fyra projekt i samverkan med externa aktörer: 1. I samarbete med ESF (Europeiska socialfonden) om metoden Individual Placement and Support för personer med funktionsnedsättning. 2. I samarbete med Trafikverket och Axfood för Arbete och sysselsättning. 3. I samarbete med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget Sörmland projektet RIGA (Rätt Insats Gemensamt Ansvar) för sjukskrivna personer med arbetshinder, som ansöker om ekonomiskt bidrag. 4. I samarbete med SFAB (Strängnäs Fastighets AB) en sexårig lösning för bostadsförsörjning, med två typer av boenden, som bedrivs i fastigheten Husbyholm. Socialnämnden har klarat målet om samverkan med externa aktörer. Fyra samverkansprojekt är pågående. Socialnämnden har skriftliga överenskommelser om aktiviteter för kommuninvånarna med PRO/SPF Strängnäs, PRO Åkers styckebruk samt SPF i Stallarholmen. Ett samverkansavtal är också upprättat gällande projektet med Trafikverket och Axfood. Samverkan med externa aktörer är värdefull och kommer att bli allt mer betydelsefull i ett hållbart samhälle, för att möta medborgarnas behov. Det handlar om socialnämndens samarbete med andra offentliga och ideella organisationer samt företag. Även de som bidrar gentemot tredjeman berikas genom känslan av att man gör något meningsfullt. Det föreningsbidrag som socialnämnden utger underlättar för föreningar att medverka. Samverkansavtal ger tydlighet i roller och ansvar, vilket bidrar till att skapa trygghet för samverkande parter samt för tredje man. Socialnämndens har som målsättning att utveckla samverkan med externa aktörer. 4

51 Indikator Titel Nya samverkansaktiviteter med externa aktörer, antal. Kartlägga gällande samverkansavtal och överenskommelser. Resultat 2015 Resultat Mål Klart A2. Stärka arbetet med integrationen Uppfyllt Bosättningslagen, lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, trädde i kraft 1 mars 2016 i syfte att uppnå en jämn fördelning av bosättning av nyanlända med permanent uppehållstillstånd (PUT) till landets alla kommuner. För Strängnäs del innebar detta ett mottagande av 97 personer under Socialnämnden har klarat målet om fyra aktiviteter för integration genom att: 1. Anställa fler integrationshandläggare på Jobbtorg. 2. Anställa ytterligare en boendesekreterare på Jobbtorg. 3. Medverka till att en kommungemensam bostadsgrupp har skapats; KGB med uppdrag att på kort och lång sikt anskaffa boenden till nyanlända. 4. Erbjuda alla ensamkommande unga sommarjobb/feriepraktik, sommaren Aktiviteterna har möjliggjorts genom statsbidrag i form av schablonersättningar. Integrationsarbetet fortgår under 2017, liksom statsbidragen. Därutöver har Strängnäs kommun anställt en samordnare för flykting och integrationsfrågor, som arbetar tvärsektoriellt både inom och utanför kommunens organisation. Indikator Titel Samverkansaktiviteter för integration, antal. Resultat 2015 Resultat Mål

52 B. Skolan erbjuder en utbildning där vi genom tidiga insatser ger alla elever likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Nämndmål B1. Ungdomars förutsättningar till vidare studier eller till ett första steg in i arbetslivet ska stärkas Uppfyllt Socialnämndens mål är att ungdomar inte ska fastna i bidragsberoende. Det mått som används i verksamhetsplanen 2016 handlar om hur stor andel av ungdomarna i ålder som är inskrivna i kommunens aktivitetsansvar, d.v.s. inte är självförsörjande eller studerar. Av 1530 ungdomar var 163 inskrivna i kommunens aktivitetsansvar (KAA). Målet var färre än 11 procent och utfallet blev 10,7 procent, vilket innebär att målet uppnåddes, fast med knapp marginal. Dock en förbättring sedan Indikatorn 2017 är utbytt till Andel ungdomar som går vidare i gymnasiestudier efter KAA, med 60 procent som mål. Indikator Titel Ungdomar år inom målgruppen för kommunens aktivitetsansvar, andel (%). Öppet arbetslösa i åldersgruppen år, andel (%). Resultat 2015 Resultat 2016 Mål ,0% 10,7 % 11,0% 4,9 % 4,7 % Under 2015 B2. Stärka samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst Delvis uppfyllt Ett styrdokument om samverkan mellan SN och BUN är klar Rutiner för samverkan gällande barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. SN/ 2016:130. 6

53 Däremot saknas en strategi för barn som far illa. Det är socialkontorets uppfattning att en sådan strategi behöver tas fram under 2017 och utformas i samverkan mellan Socialnämnden, Barn- och utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden, eftersom ansvar för barn och unga finns inom alla dessa nämnder. Strategin kommer att ansluta till ett av de tre fokusområden för 2017, som finns framtagna av Kommunfullmäktige för att skapa en attraktivare kommun: Tidiga insatser för barn och elever. Indikator Titel Implementera riktlinjer om samverkan mellan SN och BUN. Utarbeta strategi för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Resultat 2015 Resultat 2016 Klar Ej klar Mål 2016 Klar Klar C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Nämndmål C1. Öka brukarens delaktighet och inflytande i utveckling av verksamheterna Uppfyllt Fokusgrupper är ett strukturerat gruppsamtal kring en enda fråga, för att få användarnas kunskap om förbättringsbehov inom verksamheterna. Metoden har använts som planerat under 2016 och målet är uppnått i socialnämndens alla verksamhetsområden. Fokusgrupper används exempelvis vid införande av nya metoder, vid uppföljning eller utvärdering. Via fokusgruppen får verksamheten vetskap om företeelser som man själv inte tänker på, men som är betydelsefullt för användaren. Fokusgrupper är en bra metod och kommer att användas under kommande verksamhetsår. 7

54 Indikator Titel Fokusgrupper med brukarinflytande, äldreomsorg, antal. Fokusgrupper med brukarinflytande, funktionsnedsatta, antal. Fokusgrupper med brukarinflytande, individ-/familjeomsorg, antal. Fokusgrupper med brukarinflytande, myndighet och bistånd, antal. Resultat 2015 Resultat Mål C2. Tryggheten inom äldreomsorgen ska öka Inte uppfyllt Av personer inom särskilt boende känner sig 86 procent trygga eller mycket trygga. Målet var 90 procent. Det är en försämring i förhållande till 2015, då värdet var 88 procent. Tryggheten på särskilt boende i Strängnäs är lägre än i riket, som har 89 procent (även 89 procent 2015). Målet om trygghet på särskilt boende har inte uppnåtts. Vissa enheter har höga värden och några rejält mycket sämre. De senare drar ner medelvärdet. På enheter med låga värden finns generella brister, vilket ledningen har vetskap om och arbetar med. Av personer inom hemtjänsten känner sig 85 procent trygga eller mycket trygga. Målet var 87 procent. Det är ett värde som ligger på samma nivå som 2015 och i nivå med riket (86 procent 2015). Målet har inte uppnåtts, inte ens delvis eftersom värdet då skulle behöva vara högre än förra årets, alternativt över nivån i riket. Uppgifterna har lämnats av kunder både hos privata och kommunala utförare, och siffran är ett medelvärde. Den kommunala utföraren har haft ett tufft år, vilket inte tycks ha påverkat kunderna i alltför stor utsträckning. Målen för trygghet 2017 är högre än 2016, vilket innebär en utmaning. För att nå 2017 års målbild krävs mer arbete och aktiviteter, exempelvis att ta fram forskningsrön om trygghetsskapande faktorer och informera hemtjänstutförare om. Socialkontorets ledningsgrupp kommer att leda arbetet. Indikator 8

55 Titel Äldre som uppger att det känns tryggt i det särskilda boendet, andel (%). Äldre som uppger att det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten, andel (%). Mål % 86 % 90 % 85 % 85 % 87 % Resultat 2015 Resultat 2016 C3. Förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden Under året har åtta personer som har insatser inom området för funktionsnedsättning påbörjat praktik. Därutöver har en person efter praktik gått ut i egen försörjning. Sammanlagt nio personer. Målet är nått - med råge. Uppfyllt Nio personer har begett sig in i ordinarie arbetsliv med sikte på att skaffa egen försörjning. Det är ett mycket bra resultat och förklaras dels av att personerna själva aviserat att de är redo att börja samarbeta med företag, dels att verksamheten har en beprövad metod att använda, metoden IPS. Individuell Placement and Support är en metod för arbetsrehabilitering, utvecklad i USA, som vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Målet är att personerna ska hitta och behålla ett arbete med avtalsenlig lön på öppna arbetsmarknaden. Supporten består i att en stödperson finns med på arbetsplatsen, på obegränsad tid och i den utsträckning som personen önskar. Metoden bygger på individens önskemål, styrkor och motivation. Så fort en arbetsplats hittats påbörjas arbetsträning på plats. IPS har införts i verksamheten under hösten 2016 och utvecklingsarbete pågår. En stödperson (sysselsättningssamordnare) rekryteras. Utvecklingsarbetet sker inom samverkansprojekt med Europeiska socialfonden, där Eskilstuna kommun m.fl. deltar (se mål A1). Målet inför 2017, med fem praktikplatser, bedöms kunna uppnås. 9

56 Indikator Titel Praktikplatser för personer med funktionsnedsättning, antal. Resultat 2015 Resultat Mål C4. Användning av välfärdsteknologi ska öka Uppfyllt Välfärdsteknologi testas i Strängnäs kommun. Fem projekt är igångsatta. Ytterligare ett som var planerat, startades inte p.g.a. brist på ekonomiska resurser (digital läkemedelssignering i ett begränsat område inomhemsjukvård och kommunal hemtjänst). Målet om användande av välfärdsteknologi 2016 är uppnått. Socialnämndens fem projekt med trygghetsskapande teknik under 2016 är: 1. Sex nattkameror är i bruk, fem i ordinärt boende och en i särskilt boende. 2. Pampett (digital utrustning till inkontinensskydd) används inom korttidsboende i äldreomsorgen. 3. Analoga trygghetslarm har successivt bytts ut mot digitala inom ordinärt boende. Samtidigt har nyckelfria lås införts hos kunder med privata hemtjänstutförare. 4. Personer med funktionsnedsättning använder kognitiva hjälpmedel i form av surfplattor eller smartphones för ökad delaktighet och självständighet. 5. Några personer med funktionsnedsättning samt några inom hemsjukvården använder elektroniska medicinkaruseller för att kunna sköta sin medicinering självständigt. En medicinkarusell består av 28 fack. Bara ett fack öppnas åt gången vid den tidpunkt man har programmerat in. Om personen inte tar medicinen aktiveras en ljud- och ljussignal som slutar först då medicinen tas ur karusellen. Införande av välfärdsteknologi svarar väl mot målet om individens självbestämmande och välbefinnande. Tack vare tekniken blir det lättare att sköta sig själv och bli mindre beroende av personal. Den som sover med nattkamera slipper bli störd av personal som rör sig i hemmet, vilket underlättar för bättre nattsömn. Användning av Pampett ger användaren bättre dygnsrytm. Förutom fördelar för den enskilde bidrar tekniken till ett effektivt användande av socialnämndens personella resurser. Kraftigt ökat behov av nattillsyn har kunnat klaras inom befintlig personalbudget tack vare nattkamerorna. 10

57 Inför 2017 planeras för utökat användande av välfärdsteknik inom socialnämndens alla verksamhetsområden, även Individ och familjeomsorgen. Indikator Titel Införande av trygghetsskapande teknik, antal. Resultat 2015 Resultat Mål D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Nämndmål Uppfyllt Medarbetarna inom socialnämnden är mer nöjda med sin arbetssituation 2016 än året innan, en förbättring av index från 74 till 76. Det var också fler som hade besvarat enkäten, 71 procent av medarbetarna, jämfört med 53 procent Andel medarbetare som deltar i en förbättringsgrupp är fler i år än tidigare, även om målet inte riktigt har uppnåtts. Det finns engagemang hos medarbetarna inom socialnämndens verksamhet och målet för 2016 är uppnått. Indikator Titel Hållbart medarbetarengagemang, HME, totalindex. Medarbetare som är med i en förbättringsgrupp, andel (%). Resultat 2015 Resultat 2016 Mål % 72 % 75 % D1. Invånare och brukare möter engagerade och kompetenta medarbetare 11

58 D2. Sjukfrånvaron ska minska inom alla verksamheter Inte uppfyllt Målet för 2016 är att sjukfrånvaron inom socialnämnden ska minska med 1,0 procentenhet. Utfallet är en ökning med 0,7 procentenheter, från 12,3 procent 2015, till 13,0 procent Av sjukfrånvaron utgör långtidssjukskrivning 62,2 procent 2016 (61,9 procent 2015). En granskning av sjukfrånvaron i Strängnäs kommun genomfördes hösten 2016 av KPMG (REV/2016:17). I rapporten framkommer att sjukfrånvaron har ökat under de senaste åren både på socialkontoret, i hela Strängnäs kommun och i landet. Samt att sjukfrånvaron på socialkontoret ligger högre än i kommunen och i jämförelse med kommuner i landet. Den höga andelen långtidssjukfrånvaro på socialkontoret lyfts också fram. I rapporten görs bedömningen att förutsättningar finns för att minska sjukfrånvaron inom socialkontoret. Det finns mätbara mål, tydliga rutiner att följa, företagshälsovård att tillgå, liksom system för sjukanmälan, där den sjukskrivne omedelbart fångas upp samtidigt som systemet ger chefen stöd i att hantera situationen. Vikten av förebyggande arbete lyfts fram. HR-avdelningen inom Strängnäs kommun har inlett ett arbete med inriktning mot friska organisationer. Ett partssammansatt organ har bildats för att arbeta med att säkerställa delaktighet och inflytande. Goda arbetsförhållanden antas minska negativ stresspåverkan vilket i sin tur ska kunna minska sjukfrånvaron och därmed öka frisknärvaron. Socialkontoret har utarbetat ett åtgärdspaket för att få ner sjukfrånvarotalen. Åtgärdsplaner på övergripande nivå och per enhet har skapats. Cheferna ska ha ansvar för ett rimligt antal medarbetare, och en översyn av antalet medarbetare per chef pågår. Upprinnelse till lång sjukfrånvaro (över 59 dagar) är den korta. I situationer med långtidssjukfrånvaro hamnar arbetsgivaren i processer som ofta styrs av andra aktörer, exempelvis försäkringskassan, vilket gör dessa sjukskrivningar svårare att hantera. För att minska inflödet till långtidssjukfrånvaron är det av stor betydelse hur korttidssjukfrånvaron hanteras. Sjukfrånvarotalen ser olika ut på olika enheter inom socialkontoret. Det finns enheter med låga sjuktal och dessa lyfts fram som goda exempel i olika sammanhang. 12

59 En viktig faktor för hälsan är medarbetarnas inflytande och delaktighet. Under 2016 har organisationsförändringar, framför allt inom hemtjänsten genomförts i så snabb takt att involvering av medarbetare varit bristfällig, vilket kan ha inverkat negativt på sjuktalen. Hög personalomsättning är ytterligare en faktor som kan inverka. Under året har både IFO och Myndighet och bistånd haft hög personalomsättning. Socialkontoret arbetar vidare med att få ner sjukfrånvaron genom att använda de befintliga systemen och strukturerna och delta i de kommungemensamma HRprojekten. Kontoret ser också fram emot draghjälp från det av Kommunfullmäktige utvalda fokusområdet för 2017, Attraktiv arbetsgivare. Indikator Titel Sjukfrånvaro totalt, andel (%). Resultat Resultat Mål ,3 % 13,0 % 11,3 % E. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Nämndmål E1. Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och kostnaderna ska ligga under jämförbara kommuner. Delvis uppfyllt Socialnämndens ekonomiska resultat för 2016 ett överskott med kronor. Orsaken till överskottet är främst minskade volymer och att verksamhet inte kommit igång som planerat. Målet att samtliga enheter inom socialnämndens verksamheter ska redovisa en budget i balans har inte uppnåtts. Däremot har andelen enheter med en budget i balans ökat jämfört med 2015, från 58 till 60 procent. Resultatet vad gäller nyckeltalen nettokostnad IFO respektive äldre och funktionsnedsatta för 2016 kommer att vara klara sommaren Det senaste resultatet gäller alltså Målet är att Strängnäs kommun ska ligga under snittet för jämförbara kommuner. 13

60 Nettokostnaden för IFO är i stort sett lika med jämförbara kommuner och högre än för riket totalt. För äldre och funktionsnedsatta är nettokostnaden lägre i Strängnäs både jämfört med liknande kommuner och med riket. Indikator Titel Enheter med budget i balans, andel (%). Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kronor per invånare, rangordning i riket. Nettokostnad äldre och funktionsnedsatta, kronor per invånare, rangordning i riket. Mål % 60 % 100 % Resultat 2015 Resultat * 0 Inget värde angivet 73** 0 Inget värde angivet * Resultat Strängnäs med plats 162 låg under snittet för liknande kommuner som hade plats 164 (riket145). Jämförbara kommuner vad gäller individ och familjeomsorg är Nynäshamn, Mark, Vänersborg, Härnösand, Eslöv, Falköping och Hudiksvall. De två parametrar som används är: antal invånare, 30.0 % och referenskostnad individ- och familjeomsorg, kronor/invånare: 70.0 %. Procentsiffran utgör viktningen. Det innebär att antal invånare har 30 % betydelse och referenskostnaden 70 %. Referenskostnaden består av utbildningsnivå, bebyggelsestruktur m.fl. parametrar. ** Resultat Strängnäs med plats 73 låg under snittet för liknande kommuner som hade plats 94. (riket 145). Jämförbara kommuner vad gäller äldreomsorg är Vellinge, Landskrona, Eslöv, Kungälv, Alingsås, Gislaved och Enköping. De tre parametrar som används är: antal invånare 10 %, referenskostnad äldreomsorg, kronor/invånare: 30.0% samt huvudmannaskap hemsjukvård? (Ja=1, Nej=0): 60.0%. Uppgifter om jämförbara kommuner inom verksamhetsområde funktionsnedsättning saknas, varför jämförelsen endast handlar om äldreomsorgen, som utgör större andel av verksamheten. 14

61 Väsentliga personalförhållanden Personalförsörjning Personal- inklusive kompetensförsörjning är en stor fråga inom socialnämnden. I de flesta verksamhetsområden är tillgång till medarbetare med rätt kompetens en svag punkt. Det har varit svårt under 2016 att rekrytera utbildade undersköterskor, socialsekreterare, biståndshandläggare m fl. yrkesgrupper. Fokusområdet Attraktiv arbetsgivare kommer att utgöra en viktig del i arbetet med personalförsörjning 2017 och framöver. 15

62 Ekonomisk analys Resultat Driftredovisning per verksamhet Socialnämnd Utfall Årsbudget 2016 Verksamhetsområde Intäkter Kostnader Netto kostnad Intäkter Kostnader Netto budget Driftredovisningen omfattar ett ekonomiskt utfall för januari till december per verksamhetsområde. Socialnämnden redovisar per 31 december 2016 en positiv avvikelse med kronor. Orsaken till överskottet är främst minskade volymer och att verksamhet inte kommit igång som planerat. En förutsättning för överskottet har även varit det lyckade förändringsarbetet som pågått under Ledning, administration och utveckling: kronor Vakanta tjänster Avvikelse 2016 Verksamheten har haft vakanta tjänster under året som genererat ett tillfälligt överskott. Höga driftkostnader för verksamhetssystemen har dock bidragit till att överskottet blivit mindre. Myndighet och bistånd inklusive färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag: kronor Färre och mindre kostsamma bostadsanpassningar Överskottet för bostadsanpassningsbidrag beror främst på att det har varit färre anpassningar jämfört med tidigare år. Samtidigt har enheten sett över processen och förbättrat rutinerna. En stor anpassning som var planerad att genomföras 2016, till en beräknad kostnad av drygt 1 miljon kronor, har skjutits på framtiden och kommer troligtvis att genomföras Insatser för äldre: kronor Kostnaden per timme överstiger budget för den kommunala utföraren Avvikelse 2015 Socialnämnden Ledning, administration och utveckling Myndighet och bistånd (inkl. färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag) Insatser för äldre Insatser till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknadsinsatser Summa Stöd i ordinärt boende redovisar ett underskott med kronor och beror på att hemtjänstens kostnader överstiger nivån för den beslutade timersättningen. Översynen av riktlinjer och rutiner hos myndighet och bistånd, för att få en mer effektiv och träffsäker biståndsbedömning, har medfört att den beställda tiden i uppdragen i många fall minskats. 16

63 För att försöka komma till rätta med underskottet inom de kommunala enheterna planeras flera åtgärder. Bland annat höjs grundbemanningen samt att det görs en schemaförändring under februari som är bättre anpassad till kundernas behov. Två pilotprojekt är tänkta att genomföras under våren för att vidareutveckla medarbetarnas involvering i planeringen. Metoden IBIC (Individens behov i centrum) kommer införas under våren där fokus ligger på kontaktmannaskapet vilket förhoppningsvis kan skapa ett större engagemang och trivsel hos medarbetarna och därmed minska sjukfrånvaron. Några arbetsgrupper planeras att flytta till andra lokaler för att minska restiden och därmed kringtiden. Särskilt boende redovisar ett överskott med kronor som beror på att nämnden blev av med kostnaden för hyran på Solvändan för andra halvåret. Flera av de särskilda boendena redovisar dock ett underskott och det är en stor utmaning för 2017 att arbeta för att alla enheter ska ha sina budgetar i balans. Kostnaderna för sjukfrånvaron måste minska, samtidigt som personalplaneringen behöver bli effektivare för att minska kostnaden för övertid. Hemsjukvård och Rehabilitering redovisar ett överskott med kronor Insatser till personer med funktionsnedsättning: kronor Vakanta tjänster Nytt serviceboende ännu inte startat upp Lägre kostnader än budgeterat för externa placeringar LSS och SoL Lägre kostnader än budgeterat för personlig assistans av externa utförare Lägre kostnader än budgeterat för kontaktpersoner. Verksamhetsområdet redovisar ett överskott till följd av lägre volymer än budgeterat. Det har varit flera vakanta tjänster under året bland annat beroende på att inflyttningen på gruppboendet Storken skett senare än planerat. Tre av brukarna på Storken har flyttat från externa utförare vilket har lett till att kostnaderna för externa placeringar har minskat. Kostnaden för personlig assistans som utförs av externa utförare samt kostnaden för kontaktpersoner har under året minskat på grund av restriktivare biståndsbedömning. Ytterligare överskott beror på att verksamheten har budget för ett nytt serviceboende vilket ännu inte startat. Individ- och familjeomsorg: kronor Färre antal vårdplaceringar än budgeterat Lägre utbetalt ekonomiskt bistånd än budgeterat Högre intäkter för momsåtersökning än budgeterat Verksamhetsområdet redovisar ett överskott till följd av lägre volymer än budgeterat. Under året har socialkontorets olika enheter samverkat i utökad utsträckning kring de barn som riskerar en placering, för att undersöka möjligheterna till 17

64 utökade öppenvårdsinsatser. Inför 2016 fick verksamheten en ökad budgetram för vårdplaceringar för att klara av volymökningar inom området. Under året har antalet barnplaceringar minskat och omfattande placeringar avslutats vilket lett till lägre kostnader. Området är svårprognostiserat eftersom målgruppens behov fluktuerar. I december initierades en ny kostsam placering som kan komma att påverka resultatet Att försörjningsstödet minskat beror främst på att enheten under de senaste åren arbetat aktivt med nya handläggningsrutiner, aktiviteter kopplat till försörjningsstödet, traineejobb samt utökad samverkan med försäkringskassan och vården. Dessa insatser har gett resultat och under 2016 sjönk antalet hushåll som var beroende av försörjningsstöd. Arbetsmarknadsinsatser: kronor Lägre kostnader för sommarjobb Kommunstyrelsen beslutade att bevilja socialnämnden ramförstärkning om kronor för att finansiera sommarjobb för 70 ensamkommande ungdomar och en samordningstjänst. Då beslutet om ramförstärkning kom i slutet av juni blev det aldrig aktuellt att tillsätta samordningstjänsten. Planering och genomförande av sommarjobb sköttes i stället genom en omfördelning av befintliga resurser. De flesta av de ensamkommande ungdomarna hade inte fått permanent uppehållstillstånd och fick därför ersättning om 100 kr per dag enligt Migrationsverkets regelverk och inte ordinarie lön, vilket ledde till lägre kostnader än planerat. Redovisning vidtagna åtgärder inom socialnämnden Under 2016 har ett stort arbete med att genomföra effektiviseringar pågått. Inför året fanns det med effektiviseringar i budget för motsvarande kronor och resultatet är att närmare 80 % av detta klarats av. Nedan följer exempel på åtgärder som har bidragit till minskade kostnader: Samverkan mellan socialkontoret, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och landstinget har skapat nya förutsättningar för sysselsättning. Proaktiva och systematiska insatser med att få fler personer i arbete har inneburit minskat utbetalt ekonomiskt bistånd. Start av genomgångsbonde på Husbyholm har minskat kostnaderna för boenden på vandrarhem. Ökad samverkan mellan verksamhetsområden och enheter samt kompetensutveckling har bidragit till färre placeringar på hem för vård och boenden 2016 jämfört med Implementering av IBS- modellen har inneburit minskad samt bättre volymkontroll avseende insatser enligt SoL i ordinärt boende (hemtjänst). 18

65 Översyn av riktlinjer och rutiner hos Myndighet och bistånd, för att få en mer effektiv och träffsäker biståndsbedömning, har medfört att den beställda tiden i uppdragen i många fall minskats. Kraftigt ökat behov av nattillsyn har kunnat klaras inom befintlig personalbudget tack vare nattkamerorna. Förändrat arbetssätt kring fakturahantering har lett till noggrannare kontroll av fakturor, vilket minskat kostnader för placeringar. Genom att enheterna personalplanerat på ett effektivare sätt och med bättre framförhållning har kostnaderna för övertid kunnat minskas inom särskilda boenden för äldre. Redovisning av riktade statsbidrag och EU-bidrag (exklusive ersättning från migrationsverket) Sammanställning över vilka riktade statsbidrag nämnden ansökt om och beviljats tom Ansökt Beslut Beviljat (B) Riktade statsbidrag som avser 2016 Datum Belopp, tkr Avslag (A) Belopp, tkr - Äldreomsorgen stärkt bemanning B Kunskapssatsning baspersonal i VO 587 B Stärkt bemanning barn- och ungdomsvården 642 B PRIO-psykisk ohälsa 693 B medel 264 B Kompetensutveckling barn- och ung.vård 54 B 54 - Våld i nära relationer 157 B 157 -IPS-projekt (Individual placement and support) 226 B 226 Summa Under 2016 har socialnämnden ansökt om statsbidrag motsvarande kronor. Socialnämnden har beviljats alla de bidrag som ansökts. Majoriteten av bidragen kommer från Socialstyrelsen, utöver dessa har nämnden mottagit bidrag från SKL, Länsstyrelsen och Europeiska socialfonden. Hur fördelas nämndens pengar Nedan redovisas hur stor andel % respektive verksamhet utgör av nämndens totala utfall

66 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0% Så fördelades nämndens pengar 28% 19% 19% 3% 3% 4% 24% Nämndens intäkter Nämndens verksamheter finansieras till 77 procent av skatteintäkter (ram). Andelen av nämndens verksamheter som finansierats av skatteintäkter har minskat jämfört med 2015, från 80 procent till 77 procent. Däremot har skatteintäktsramen ökat med 6 procent under samma period. Anledningen till att andelen av nämndens verksamheter som finansierats av skatteintäkter minskat beror på att andelen som finansieras av riktade statsbidrag och EU-bidrag har ökat. Riktade statsbidrag och EU-bidrag utgör 16 procent av nämndens intäkter 2016, att jämföra med 12 procent Större delen av dessa statsbidrag avser ersättning från Migrationsverket för finansiering av kostnader som avser ensamkommande och nyanlända. Ökningen av dessa intäkter förklaras av att kommunen tagit emot fler ensamkommande och nyanlända än tidigare. Taxor och avgifter samt hyresintäkter utgör 5 procent av nämndens intäkter, vilket är samma andel som Resterande del av nämndens intäkter, 2 procent, omfattar försäljningsintäkter från försäljning av tjänster och verksamhet. Dessa intäkters andel av den totala intäkten har minskat med 1 procent jämfört med

67 2% 1% 3% Intäkter 16% 0% 0% Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Förs av verksamhet/konsulttjän 77% Övriga intäkter Skatteintäkter/ram Nämndens kostnader Personalkostnader utgör 57 procent av nämndens totala kostnad. I jämförelse med 2015 har kostnaden för personal ökat med närmare 7 procent. Det beror bland annat på löneökningar på närmare 3 procent, ökade kostnader för personalresurser inom hemtjänst och ökad satsning på vårdinsatser i egen regi istället för köp från externa utförare. Den ökade personalkostnaden beror också på större behov av personalresurser för mottagande av ensamkommande och nyanlända. Köp av huvudverksamhet från externa utförare utgör 26 procent av nämndens totala kostnad. Andelen i förhållande till övriga kostnader är ungefär samma som föregående år, men kostnaden har ökat med drygt 8 procent. Det kan förklaras av ökade kostnader för vård och boende för ensamkommande hos privata utförare men också ökad utbetalning av timersättning till privata utförare av hemtjänst. Lokalkostnaderna utgör 8 procent av nämndens totala kostnader och det har inte skett någon större förändring jämfört med föregående år. 8% 8% 1% 26% Bidrag och köp av verksamhet Kostn personal Kostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader 57% 21

68 Investeringar Socialnämnd Kategori/Projektbenämning Budget 2016 Utfall 2016 Avvikelse Maskiner och inventarier Inventarier nya lokaler IT och digitalisering Summa investeringar Kommunfullmäktige beslutade att socialnämndens investeringsbudget för 2016 är kronor. Utöver detta så fördes kronor över från investeringsbudget 2015, KF Överförda budgetmedel avser larm och ombyggnation på jobbtorg samt inköp av ett arbetsmarknadssystem. Socialnämndens investeringsbudget 2016 har främst använts till ombyggnationer samt inköp av inventarier. Inventarierna har bland annat avsett möbler och lyftar till särskilda boenden för äldre samt nyckelfria lås och nyckelskåp till hemtjänsten. De IT-investeringar som gjordes under 2016 avser främst moduler till verksamhetssystemet Treserva. Ytterligare IT-investeringar var inköp av datorer samt ett nytt arbetsmarknadssystem. Övriga investeringar avsåg uppstartsinventarier till det nya gruppboendet Storken. Att investeringsbudgeten 2016 inte utnyttjades fullt ut beror på att närmare kronor avser inköp som innan årsskiftet inte gick att genomföra kronor avser uppstartsinventarier till både gruppboendet Vesslan samt ett nytt serviceboende. Resterande pengar avser möbler till hemsjukvården vilka ej kunde beställas under 2016 då de ännu inte har flyttat in i sina nya lokaler. Socialkontoret begär att få föra med sig oanvänd budget till Kontroll Budgetföljsamhet Socialnämnd Budgetavvikelse -5,9% -1,8% 2,6% Behovet inom flera av socialkontorets verksamheter kan variera kraftigt från år till år vilket leder till svårigheter med att budgetera för kommande år. Budgetföljsamheten påverkas mycket av volymförändringar vilket ofta leder till budgetavvikelser. 22

69 Prognossäkerhet Prognosavvikelse Avvikelse årsprognos, mkr Verksamhetsområde Feb Mar Apr Maj Aug Sep Okt Nov Utfall Socialnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ledning, administration och utveckling 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,5 0,3 Myndighet och bistånd (inkl. färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 1,0 2,5 2,6 Insatser för äldre -8,5-8,5-11,0-11,0-13,0-13,0-10,0-10,0-7,9 Insatser till personer med funktionsnedsättning 6,5 6,5 7,5 7,5 9,5 9,5 10,5 10,5 8,8 Individ- och familjeomsorg 2,0 2,0 3,5 3,5 8,4 9,0 13,5 13,5 12,5 Arbetsmarknadsinsatser 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 1,0 1,0 1,5 Avvikelse nämnderna totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 4,9 7,5 16,5 18,0 17,9 Helårsprognosen över nämndens ekonomi har under året varit försiktig på grund av osäkerhet kring volymförändringar. Erfarenheten från tidigare års volymökningar under innevarande år är anledningen till den initialt försiktiga prognosen. Prognossäkerheten får därmed betraktas som svag. Ramprotokoll 23

70 Nyckeltalsbilaga Figur 1. Beslutade och utförda timmar hemtjänst i ordinärt boende Antal timmar År 2015 År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utförda timmar egen regi Beslutade timmar hemtjänst Utförda timmar privat regi Arbetade timmar (uppgift saknas) Källa: Verksamhetssystem Treserva Figur 2. Försörjningsstöd (Exkl. flykting), utbetalt bistånd och finansiering traineeanställningar samt budget. Miljoner kronor 4,0 3,5 3,0 År 2015 År ,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utbetalt bistånd/mån Prognos, totalt Finansiering traineeanställningar/mån Budget, totalt Källa: Verksamhetssystem Treserva. 24

71 Figur 3. Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd (exkl. flykting) Antal hushåll Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vuxenhushåll, 25 år - Ungdomshushåll, år Vuxenhushåll, föregående år Ungdomshushåll, föregående år Källa: Verksamhetssystem Treserva. Figur 4. Öppet arbetslösa (%), andel av registerbaserad arbetskraft. Andel (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Strängnäs år Riket år Strängnäs år Riket år Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik. 25

72 Figur 5. Antal budgeterade platser och belagda platser 2016 boende med särskild service (gruppboende) egen regi, insatser till personer med funktionsnedsättning. Antal platser Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal belagda platser Prognos belagda platser Antal budgeterade platser Källa: Verksamhetssystemet Treserva. 26

73 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och fritidsnämnden /1 KFN/ KFN/2017: Årsrapport 2016 för kultur- och fritidsnämnden Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att 1. godkänna årsrapporten 2016 för kultur- och fritidsnämnden. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut. Beskrivning av ärendet Samtliga nämnder ska enligt kommunens anvisningar upprätta en årsrapport för Den ska innehålla nämndens måluppföljning, väsentliga personalförhållanden, ekonomisk analys och en nyckeltalsbilaga. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Årsrapportens ekonomiska konsekvenser och finansiering sker inom ramen för 2016 års drift- och investeringsbudget. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Årsrapport 2016 för kultur- och fritidsnämnden. Tjänsteutlåtande, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

74 Årsrapport 2016 Perioden 1 januari till 31 december 2016 Kultur- och fritidsnämnden D.nr KFN/2017:

75 Innehållsförteckning Inledning... 3 Måluppföljning Väsentliga personalförhållanden... 7 Ekonomisk analys... 7 Nyckeltalsbilaga

76 Inledning Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens kulturhus Multeum och folkbiblioteksverksamheten, kommunens bidrag inom kultur- och fritidsområdet, kommunens kulturskola, kommunens museiverksamhet och kulturmiljövård, kommunens nationaldagsfirande, kommunens fritidsgårdar, kommunens konst, kommunens lotteritillstånd, drift av kommunens medborgarkontor i Åker, Stallarholmen och Mariefred, kommunens mötesplatser, övergripande inriktning av kommunens idrotts- och friluftsanläggningar inklusive badplatser. Kultur- och fritidsnämnden bidrar till att tillsammans med andra aktörer erbjuda attraktiva och tillgängliga kultur- och fritidsverksamheter för alla kommuninvånare. Barn och unga är prioriterade målgrupper. Nämndens årsrapport omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till december. Målen är grupperade i fem områden enligt kommunens styrmodell: Samhälle, Utbildning, Vård- och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Nämndmålen redovisas på ett sådant sätt att det framgår till vilket kommunfullmäktigemål nämndmålet återkopplar. Måluppföljning Kriterier för måluppföljning Följande kommungemensamma kriterier för bedömningen av graden av måluppfyllelse används i uppföljningen: Målet bedöms bli uppfyllt Målet bedöms bli delvis uppfyllt Mål A D Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda målnivåer. Mål E Utfallet är en budget i balans Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer för indikatorerna men över tidigare års utfall eller över genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 % 3

77 Målet bedöms inte bli uppfyllt Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer och under tidigare års utfall eller under genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet har en negativ avvikelse mot budget på mer än 0,5 %. Samhälle Kommunfullmäktiges mål Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Nämndmål Strängnäs kommun erbjuder attraktiva och tillgängliga kultur- och fritidsverksamheter. Indikatorer Andel (%) nöjda invånare med utbud av program och utställningar. Resultat 2015 Mål 2016 Resultat Antal öppettimmar per vecka i kulturhuset Multeum och kommundelsbiblioteken. Resultat 2015 Mål 2016 Resultat Kommentar: Målet är delvis uppfyllt. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra och kommunicera programoch utställningsverksamheten till invånarna i Strängnäs kommun. En begränsad budget påverkar utbudet. Om nöjdheten ska öka behöver medel tillföras för att höja kvaliteten i det som erbjuds. Kulturenkäten genomfördes i november/december då frågor ställdes om nöjdheten med program- och utställningsverksamheten, bibliotekens service, öppettider och tillgänglighet. Drygt 400 personer svarade på enkäten. Öppettiderna i kulturhuset Multeum och på kommundelsbiblioteken har varit 112 timmar per vecka. Det är enligt budget. Många invånare önskar mer generösa öppettider. Om medel tillförs nämnden så kan söndagsöppet införas i kulturhuset Multeum och kommundelsbiblioteken vara mer tillgängliga för invånarna. 4

78 Utbildning Kommunfullmäktiges mål Skolan erbjuder en utbildning där vi genom tidiga insatser ger alla elever likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Nämndmål Kulturskolans utbud breddas för att ge ännu flera barn och unga förutsättningar att utveckla sina estetiska färdigheter och därigenom en livslång lust att lära. Indikator Antal elevplatser på ämneskurser i Kulturskolan. Resultat 2015 Mål 2016 Resultat Kommentar: Målet är uppfyllt. Målet för 2016 med 795 elevplatser i ämneskurser på Kulturskolan är mer än uppfyllt. Vård och omsorg Kommunfullmäktiges mål Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Nämndmål Strängnäs kommuns folkbibliotekspersonal bemöter invånarna professionellt. Indikator Andel (%) nöjda invånare med bemötandet i folkbiblioteken. Resultat 2015 Mål 2016 Resultat Kommentar: Målet är uppfyllt. I kulturenkäten 2016 svarade 98 % av 417 respondenter att de är nöjda med bemötandet i folkbiblioteken. 5

79 Folkbiblioteksverksamheten är den mest välbesökta och uppskattade av alla offentligt finansierade kulturverksamheter. Den är också lagstadgad och har en stor betydelse för demokrati, informations- och yttrandefrihet. Ett professionellt bemötande är väsentligt för att utveckla individens välbefinnande och självbestämmande. Medarbetare Kommunfullmäktiges mål Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Nämndmål Medarbetarna på kulturkontoret känner engagemang i sitt arbete. Indikator Andel (%) som känner sig engagerade. Mål 2016 Resultat Kommentar: Målet är uppfyllt. Varje vecka mäts kulturkontorets medarbetares engagemang, det vill säga personalen i kulturhuset Multeum, Kulturskolan och på fritidsgårdarna. Genomsnittet ligger på 88 procent. Ekonomi Kommunfullmäktiges mål Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Nämndmål Kultur- och fritidsnämnden verkar för god ekonomisk hushållning genom en väl fungerade ekonomisk styrning och uppföljning. Indikator Resultat 2015 Mål 2016 Resultat ,04% 0,0% 1,0% Kommentar: Kulturkontoret har sin budget i balans Målet är uppfyllt 6

80 Väsentliga personalförhållanden SJUKFRÅNVAROSTATISTIK Sjukfrånvaro totalt % Lång sjukfr >59 dgr (andel av totala sjukfrånv) ORGANISATION Januari-December Kulturkontoret 6,8% 75,3% Museienheten 1,8% 0,0% Bibliotek 2,7% 0,0% Kulturskolan 0,6% 0,0% Fritidsgårdarna 22,1% 91,9% Sjukfrånvaro Jämfört med 2015 har sjukfrånvaron ökat på kulturkontoret. Den totala sjukfrånvaron 2016 var 6,8 procent (5,3 procent 2015) och långtidssjukskrivningarna gäller några medarbetare på fritidsgårdarna. Men helheten ser ändå bra ut. Ekonomisk analys Resultat Driftredovisning per verksamhet Nämnd Utfall Årsbudget 2016 Verksamhetsområde Intäkter Kostnader Netto kostnad Intäkter Kostnader Netto budget Avvikelse 2016 Avvikelse 2015 Kultur- och fritidsnämnden Kulturkontoret gemensamt Bibliotek och Museum Kulturskolan Kulturbidrag Föreningsbidrag Fritidsgårdar Summa Per den sista december redovisar kultur- och fritidsnämnden en nettokostnad på tkr. Prognosen på helår var en budget i balans. Nämnden redovisar ett överskott på 30 tkr. 7

81 Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett underskott på 88 tkr. Detta beror på högre personalkostnader än budgeterat. Kulturkontoret gemensamt redovisar ett överskott på 411 tkr. Överskottet på kulturkontoret gemensamt var tänkt att användas till kostnader för avyttringen av Strängnäs museums föremålssamling. Detta är kostnader för konserveringsarbete, transportkostnader och förvaring av föremålen i ett museimagasin i Tumba innan de överlämnas till Sörmlands museum i Nyköping i maj Medlen fick inte överföras till Bibliotek och Museum redovisar ett underskott på 299 tkr. Där semesterlöneskulden uppgår till tkr. Kulturskolan redovisar ett överskott på 165 tkr. Man har bland annat lägre personalkostnader än budgeterat, samt en positiv avvikelse på semesterlöneskulden. Föreningsbidrag redovisar ett underskott på 43 tkr. Anledningen är dels att föreningarna genomfört fler aktiviteter under perioden januari-juni 2016 än beräknat, dels att det tillkommit nya föreningar som inte sökt tidigare. En annan orsak är ett beslut i nämnden 2014 om att avsätta särskilt stöd till SAMS för omläggning av motorbanan. Fritidsgårdarna redovisar ett underskott på 115 tkr på grund av utrangering av tidigare gjorda investeringar på bland annat Mikaelshuset. Kultur-och fritidsnämnden beviljades 390 tkr för ökade kostnader till följd av flyktingsituationen som användes till mediainköp, visningar och pedagogiskt arbete, avgiftsbefriade ämneskurser inom Kulturskolan samt projektanställning under 6 månader för integrationsarbete inom konst och kultur. 8

82 Hur fördelas nämndens pengar Nämndens verksamhet redovisad enligt driftredovisningens uppdelning. Diagrammet nedan visar utfallet för nämndens olika verksamheter. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Så fördelas nämndens pengar 44% 26% 15% 2% 3% 4% 6% Nämndens verksamhet redovisad enligt SCB verksamhetsindelning. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Så fördelas nämndens pengar 41% 26% 16% 2% 15% 9

83 Nämndens intäkter Nämndens verksamheter finansieras till 90 procent av skatteintäkter ( tkr) vilket är en minskning med 1 procent jämfört med Taxor och avgifter samt hyresintäkter utgör 3 procent av nämndens intäkter, vilket är i princip oförändrad andel jämfört mot Bidrag utgör 4 procent, en ökning med 1 procentenhet jämfört med Resterande del har samma procentenheter som % 3% 1% 4% 1% Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag 90% Förs av verksamhet/konsulttjän Skatteintäkter/ram Nämndens kostnader Personalkostnad utgör 53 procent av nämndens totala kostnader, en minskning med 1 procentenhet jämfört med Köp av huvudverksamhet från externa utförare utgör 10 procent av kostnader, vilket är oförändrat jämfört mot Lokalkostnaderna utgör 18 procent, vilket också är oförändrat jämfört mot % 10% 16% Kostnader 18% 53% Bidrag och köp av verksamhet Kostn personal exkl sem.skuld Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader 10

84 Investeringsredovisning, tkr (+) (+) (+) Total Nämnd Kategori/Projektbenämning Budget 2016 från 2015 Tilläggs budget Budget 2016 Utfall 2016 Avvikelse Maskiner och inventarier IT och digitalisering Verksamhetsanpassning Summa investeringar Kultur - och fritidsnämndens investeringsbudget 2016 uppgick till kronor. De planerade investeringarna för 2016 är genomförda. Investeringsmedlen gick till att köpa inventarier, IT-utrustning och ny teknik för bibliotek. På Kulturskolan gick investeringsmedlen till IT-utrustning, ljudutrustning, inventarier samt instrument. Fritidsgårdarna använde investeringsmedlen främst till att färdigställa den nya lokalen för fritidsgården i Strängnäs. Kontroll Budgetföljsamhet En viktig del i nämndens och kommunens kontroll utgörs av verksamhetens budgetföljsamhet. Kultur- och fritidsnämnden Budgetavvikelse 1,0% 1,0% 1,0% 11

85 Prognossäkerhet En god prognossäkerhet innebär att nämnden och kommunen har goda förutsättningar att anpassa sig till förändrade förutsättningar under året. Prognosavvikelse Avvikelse årsprognos, mkr Styrelse/nämnd Feb Mar Apr Maj Aug Sep Okt Nov Utfall Kultur- och fritidsnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 Kulturkontoret gemensamt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 Bibliotek och Museum 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,3 Kulturskolan 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 Kulturbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,0 Föreningsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,0 Fritidsgårdar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 Avvikelse nämnderna totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Helårsprognosen över kultur- och fritidsnämndens ekonomi har under året varit relativt stabil. Prognossäkerheten får därmed betraktas som god. Kultur- och fritidsnämndens totala slutliga utfall blev överskott mot budget, men överensstämde väl med den prognos som lämnades under året. Dock förekom prognosavvikelser för enskilda verksamheter. Ramprotokoll Kultur-och fritidsnämndens nya nettobudget inklusive tekniska justeringar för år 2016 är tkr. Detta beror på att kultur-och fritidsnämnden har beviljats 390 tkr för mediainköp, visningar och pedagogiskt arbete, avgiftsbefriade ämneskurser inom Kulturskolan samt projektanställning under 6 månader för integrationsarbete inom konst och kultur. Samt en teknisk justering på kapitalkostnader. KFN Kategori Beslut Benämning Budget 2016 KFN Årsplan 2016 KF , Tekniska justeringar: KF Kapitalkostnader -289 KS Integrationsarbete inom konst och kultur 390 KFN Totalt Nyckeltalsbilaga De nyckeltal som tagits är framtagna med utgångspunkten att de ska ha betydelse för analys av ekonomi- och måluppfyllelse, för nämndens samtliga verksamheter, samt kunna presenteras månadsvis. 12

86 Antal elever kulturskolan Antal elever i ämneskurs Resultat Antal elever i ämneskurs Budget Utlån av böcker och annan media Utlån av böcker och annan media utfall Utlån av böcker och annan media Budget Antal besök bibliotek Antal besök utfall Antal besök budget

87 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum/ /2 SBN 33 Dnr SBN/2017: Årsrapport 2016 för samhällsbyggnadsnämnden Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att 1. godkänna rapporten. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beskrivning av ärendet Årsrapport 2016 omfattar perioden 1 januari till 31 december Rapportering av årsrapport 2016 sker enlig fastställd tidsplan och anvisningar. Nämndens årsrapport omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till december. Samhällsbyggnadsnämnden har totalt 11 nämndmål som bidrar till fullmäktigemålen. När det gäller måluppfyllelsen bedöms samtliga av nämndens mål att vara uppfyllda. Samhällsbyggnämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget med kronor. Den positiva budgetavvikelsen beror på högre intäkter än de budgeterade detta till trots, lägre personalkostnader till följd av vakanta tjänster. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser för nämndens planerade verksamheter. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

88 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum/ /2 SBN 33 forts. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Årsrapport 2016 samhällsbyggnadsnämnden, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Revisionen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

89 Årsrapport 2016 Perioden 1 januari till 31 december 2016 Samhällsbyggnadsnämnden D.nr SBN/2017:

90 Innehållsförteckning Inledning... 3 Måluppföljning Väsentliga personalförhållanden Ekonomisk analys Nyckeltalsbilaga

91 Inledning Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar de uppgifter som ankommer på den nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har det närmaste överinseendet över byggnadsverksamheten enligt PBL (planoch bygglagen), mätningskungörelsen och förordningar beslutade med stöd av dessa lagar. Samhällsbyggnadsnämnden fullgör också kommunens uppgifter inom miljö-, hälsoskydds- och naturvårdsområdet, livsmedelsområdet samt smittskyddsområdet. Verksamheten styrs av regler i MB (miljöbalken), livsmedelslagen, tobakslagen, smittskyddslagen, lag om handel med vissa receptfria läkemedel, strålskyddslagen och förordningar beslutade med stöd av dessa lagar. Nämnden ansvarar även för en rad planeringsinsatser inom samhällsbyggnadsoch miljöområdet samt för kommunens översiktliga strategier för miljöarbetet. Nämnden skall även biträda kommunstyrelsen i den översiktliga planeringen och det strategiska arbetet inom folkhälsa, tillgänglighet och jämställdhet. Nämnden har under året fått ta över ett antal helt eller delvis ofinansierade verksamheter. Det har medfört att väsentliga omprioriteringar av verksamheten har behövt ske under året vilket medfört att några aktiviteter i enheternas arbetsplaner för 2016 blivit försenade eller inte genomförts. Detta avspeglar sig även på några av nämndens indikatorer som inte nått uppsatta mål. Väsentliga ansvarsområden som under året tillförts nämnden är kommunens befolkningsstatistik och befolkningsprognos, företagsservice och strategiska näringslivsfrågor med anledning av näringslivskontorets avveckling samt samordning av kommunens samlade 4M arbete. Nämnden har även aktivt medverkat inom kommunens särskilda arbete för att skapa bostäder enligt den nya bosättningslagen. Det har varit en prioriterad verksamhet i hela kommunen och involverat flera av nämndens resurser inom bland annat området för strategisk planering. Rekryteringsläget är även fortsatt ansträngt och personalomsättningen hög. Det kommer att vara en utmaning för nämnden och förvaltningen att hålla tillräcklig bemanning och att klara kompetensförsörjningen med nuvarande resurser. Det krävs stora insatser och kontinuerligt arbete med inriktning på engagemang och delaktighet. Kontoret konkurrerar med både den offentliga och privata arbetsmarknaden i Mälardalen. Nämnden har under flera år arbetat med att skaffa utrymme för särskilda satsningar inom berörda personalgrupper. Arbetet fortsätter under Nämndens årsrapport omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till december. Målen är grupperade i fem områden enligt kommunens styrmodell: Samhälle, Utbildning, Vård- och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Nämndmålen redovisas på ett sådant sätt att det framgår till vilket kommunfullmäktigemål nämndmålet återkopplar till. 3

92 Måluppföljning. Kriterier för måluppföljning Följande kommungemensamma kriterier för bedömningen av graden av måluppfyllelse används i uppföljningen: Målet bedöms bli uppfyllt Mål A D Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda målnivåer. Mål E Utfallet är en budget i balans Målet bedöms bli delvis uppfyllt Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer för indikatorerna men över tidigare års utfall eller över genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 % Målet bedöms inte bli uppfyllt Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer och under tidigare års utfall eller under genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet har en negativ avvikelse mot budget på mer än 0,5 %. Kommunfullmäktiges mål A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Nämndmål A1. Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för ett ökat bostadsbyggande, fördelat mellan kommundelarna enligt riktlinjerna och översiktsplanens utvecklingsstrategi. Uppfyllt Kommentar Kommunen har en mycket god planberedskap som tar stöd i Översiktsplan Under året har planen för Östra Sandbacksberget i Härad med 250 byggrätter vunnit laga kraft. I Strängnäs har detaljplanen för Mässen 2, Milostaben, med 160 byggrätter vunnit laga kraft. Det framgår dock av statistiken att i kommundelarna 4

93 Länna och Åker närmar sig tidpunkten då de inte ha några återstående planerade byggbara tomter kvar. Under året har 197 bostäder färdigställts. Enskilda projekt med många bostäder har stor inverkan på statistiken. Under året har en stor del av resurserna använts för att arbeta med analyser och förslag för att främja bostadsförsörjningen. Situationen har krävt samverkan inom förvaltningen och kommunens bolag samt framtagande av förslag för en aktiv mark- och bostadspolitik. Dialoger har förts med privata aktörer i syfte att finna gemensamma lösningar för hållbar bostadsförsörjning, där ökning av tillgängliga hyresrätter varit ett fokusområde. Resurser har också lagts på programmet för Södra Strängnäs och FÖP Stallarholmen, vilka syftar till att främja bostadsbyggandet. Kontoret övertog under andra hälften av 2016 funktionen som samordnare för 4M, vilken i huvudsak utgörs av gränssnittet mellan 4M:s styrgrupp och den lokala styrgruppen. Kontoret har deltagit i 4M:s arbetsgrupper för gemensam översiktplanering, infrastruktur och bostäder, för medverkande till uppfyllandet av beslutade handlingsplaner. Förvaltningen följer översiktplanens utveckling gällande tillväxtstrategin för kommundelarna. Statistiken visar en viss överrepresentation av färdigställda projekt i Strängnäs stad. Det totala antalet bostäder i underlaget gör att fördelningen enligt tillväxtstrategin behöver ses över en längre tidsrymd för att kunna dra korrekta slutsatser eftersom ett enskilt färdigställt projekt påtagligt påverkar fördelningen. Framtida utveckling För att även på sikt nå målet pågår prioriterad planering i kommundelen Länna. I Åker har planbesked getts till en mindre komplettering i anslutning till Riagården för trygghetsboende. Indikator Titel Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Antal färdigplanerade byggrätter för bostäder i anslutning till tätorter och tågstationer. Antal färdigställda bostäder

94 A2. Mark ska finnas färdigplanerad för verksamheter. Uppfyllt Kommentar En markreserv på drygt 300 ha färdigplanerad mark för verksamhetsområden och industrier uppdelad mellan olika funktioner som logistik, tung industri, lätt småindustri och verksamhetsområden finns inom kommunen. Nämnden har medverkat i samordningsmöten vid företagsetableringar. Under året har nämnden märkt en ökad efterfrågan som på grund av konjunkturläget kan förväntas öka ytterligare. Framtida utveckling Framtida förväntat krav på kommunen att kunna erbjuda planlagd verksamhetsmark i olika former och lägen kräver en god planering där översiktsplanens utvecklingsstrategi följs. Indikator Titel Antal hektar färdigplanerad verksamhetsmark. Resultat Resultat Mål A3. En god miljö uppnås och upprätthålls i kommunen Uppfyllt Kommentar Den nya organisationen med miljökoordinator och koordinator för social hållbarhet ger ny kraft till frågan och många aktiviteter är på gång både vad gäller insatser inom det miljöstrategiska området och området för social hållbarhet, vilka i flera delar tangerar varandra. Kommunens miljöstrategi som antogs 2015 ger förutsättningar för ett strukturerat miljöarbete och anger även fortsättningen med de särskilda planer som behöver tas fram för respektive område. Implementeringen av miljöstrategin inom förvaltningen har krävt stora resurser från nämnden för att stötta nämndens verksamheter i hur frågorna ska tillämpas. Detta har medfört att arbetet med de underliggande planerna i miljöstrategin har blivit försenade och inte kunnat prioriteras. 6

95 Kommunrankingen utgår från en mängd frågor kommunen får svara på. Utifrån svaren får kommunen ett antal poäng som ger en viss ranking. Kommunen har nått en mycket bättre plats i kommunrankingen och ligger idag på plats 97, en förbättring med 83 platser. Det kan sägas bero på att nödvändiga styrdokument för miljöarbetet nu finns antagna av kommunfullmäktige. För att ytterligare tydliggöra faktorerna i rankingen och för att nämnden framgent ska kunna göra prioriteringar i miljöarbetet, har förvaltningen tagit fram en analys av rankingresultatet. Det är viktigt att jobba brett med miljöfrågorna eftersom miljörankingen görs med olika parametrar år från år. Analys av rankingen behöver därför göras kontinuerligt framöver. För att utveckla verksamheten och stödja förvaltningens olika delar deltar nämnden genom kontoret i regionala nätverk inom miljö- och energiområdet samt har under året påbörjat nätverk inom förvaltningen. Nämndens tillsyn inom miljöområdet har gjorts i stort sett enligt plan, ca 86 procent av planerad tillsyn är gjord. Tillsynsverksamheten har i viss mån omprioriterats under hösten med anledning av minskade personalresurser. Framtida utveckling Förvaltningen jobbar vidare med förbättringar inom området. Nämnden har genom tilldelning av resurser för samordning av kommunens miljöarbete getts möjligheter att ytterligare förbättra sig inom området kommande år. Miljöarbetet är en långsiktig fråga som dock även kräver kontinuitet i resurstilldelningen för miljöförbättrande åtgärder för genomförandet av miljöstrategin i alla kommunens nämnder och bolag. Indikator Titel Resultat Resultat Mål Miljöranking, plats Antal åtgärdade bristfälliga avlopp A4. Nämnden ska leda och samordna arbetet med kommunens miljöstrategi samt aktivt biträda kommunstyrelsen i det strategiska arbetet med folkhälsa, tillgänglighet, jämställdhet och centrumutveckling. Uppfyllt Kommentar 7

96 Den nya organisationen med miljökoordinator och koordinator för social hållbarhet ger ny kraft till frågan och många aktiviteter är på gång både vad gäller insatser inom det miljöstrategiska området och området för social hållbarhet vilka i flera delar tangerar varandra. Nämnden har genom tilldelning av resurser för samordning av kommunens miljöarbete och inom social hållbarhet getts möjligheter att arbeta strukturerat med dessa frågor. Det är ett långsiktig arbete som kräver kontinuitet i resurstilldelningen för att miljöförbättrande åtgärder, jämställdhetsarbetet, folkhälsa- och arbetet med tillgänglighetsfrågor ska hållas levande i alla kommunens nämnder och bolag så att resultat uppnås. För att utveckla verksamheten och stödja förvaltningens olika delar deltar nämnden genom kontoret i regionala nätverk inom miljö- och energiområdet samt har under året påbörjat olika nätverk inom förvaltningen i dessa frågor. Indikatorn hur nämnder och förvaltningens olika enheter har implementerat strategiernas mål inom folkhälso-, tillgänglighets-, jämställdhet- och miljöområdet visar på ett inte godtagbart resultat. Det behövs nämnd- och förvaltningsövergripande samordning för att få kommunens alla olika verksamheter att beakta dessa perspektiv. Indikatorn är dock missvisande då samtliga enheter inte har arbetsplaner och att det därmed inte funnits tillgängliga för kontroll. Det krävs övergripande åtgärder för att säkerställa att KFs beslut i frågan ska få genomslag. Med dagens tillämpning om vilka enheter som har formella arbetsplaner eller ej blir indikatorn inte relevant. Arbetet med att nå ut till enheterna med frågan har under hösten därför övergått till uppsökande arbete. Samarbete med utvecklingskontoret har startat upp och inför arbetsplanerna för 2018 görs nya åtgärder för att integrera perspektivet i större omfattning. Nämndens kompetens har dock flitigt nyttjats av de olika kommunala verksamheterna för att sätta sig in i frågorna för framtiden. Den uppsökande verksamheten har visat sig vara uppskattad och gett resultat i ökad medvetenhet inom kommunens olika verksamheter. Genom den uppsökande verksamheten och nätverkandet kan vi ändå konstatera att det pågår mycket arbete och aktiviteter runt dessa perspektiv trots att frågan inte tas upp i andra nämnders mål och arbetsplaner i någon större omfattning. Nämndernas samlade arbete i dessa perspektiv har inte heller synliggjorts tidigare och det gör det svårt att få en rättvisande helhetsbild inom området. Flera aktiviteter med att synliggöra arbetet har därför inletts. Nämnden har bland annat fattat beslut om att kommunen ska ingå i Sveriges Eko-kommuner vilket innebär att kommunen kommer att få tillgång till ett visualiserings- och jämförelseverktyg inom miljöområdet. Motsvarande arbete med att synliggöra kommunens arbete inom social hållbarhet har inletts inom samhällsbyggnadskontoret. Under året har cykelplanen, som är en viktig del i det strategiska arbetet för bättre miljö och de sociala hållbarhetsfrågorna, färdigställts och antagits av nämnden. Den kommer att behandlas av KF våren Arbetet med klimat- och energiplanen intensifierades under första delen av året. Men en hel del arbete med att hitta målformuleringar och konsekvensbeskrivningar återstår. Arbetet har inte kunnat prioriteras under hösten med anledning 8

97 av att enheten tillförts nya ansvarsområden och uppgifter. Arbetet återupptas våren 2017 då också den politiska dimensionen inarbetas i planen. Centrumutvecklingsfrågan har under året letts av kontoret. Förslag på indelning av olika aktiviteter enligt en fastslagen struktur är framtagen under året och godkänd i den kommunövergripande politiska styrgruppen. En modell för hur kommunens arbete i de olika tätorterna ska synliggöras har arbetats fram tillsammans med kommunikationsavdelningen och kommer att lanseras under våren Framtida utveckling Frågor kring miljö- och social hållbarhet kommer under överskådlig tid att vara centrala i arbetet med en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt. Indikator Titel Aktuella styrdokument finns antagna av kommunfullmäktige. Aktiviteter runt Miljöstrategin återfinns i enheternas/avdelningarnas arbetsplaner. Resultat 2015 Resultat Mål 2016 A5. Nämnden ska verka för att lämna service, tjänster och information med hög kvalitet och god tillgänglighet. Uppfyllt Kommentar Nämnden har under de senaste åren arbetat målinriktat för att förbättra kvalitén, rättssäkerheten och servicen. Verksamheterna under nämnden har under året deltagit i det så kallade "Dukat bord" ett koncept för företagsservice vid tillstånd etc. Verksamheten har blivit uppskattad och nämnden har även medverkat till att införa motsvarande koncept med Dukat bord för byggandet av hyresrätter. Förvaltningen har inom nämndens ansvarsområde arbetat fokuserat på service och information inom nämndens område. Nämndens verksamheter har även under året utökats med ansvar för den samlade näringslivsservicen vilket kommer att ytterligare möjliggöra samarbeten för att underlätta för nämndens företagskunder. 9

98 Inom nämndens ansvarsområde pågår ständigt förändringar i lagstiftningen och förvaltningen är angelägen om att anpassa rutiner och kompetensutveckla så att rättsäkerheten upprätthålls. Inom ansvarsområdena för myndighetens miljö- och bygglovhantering har kompletterande kundundersökningar genomförts för att vi ska kunna få kvartalsresultat som kan utvärderas. Resultatet i indikatorn avser de tre första kvartalen Bygglovenheten ligger för dessa kvartal på ett NKI på 79 vilket anses som ett högt värde. Detta kan jämföras med NKI-värdet för 2015 som för helåret låg på 69 för bygglovsenheten. Diverse förbättringsarbeten inom områden där de bygglovssökande företagen tidigare gett oss sämre omdömen anses vara en del av orsakerna till de allt bättre resultaten. NKI för miljöenheten var under samma tid varit 82 vilket även det anses som ett mycket högt resultat. Indikator Titel Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Handläggningstider bygglov som beslutas av nämnd, antal veckor. NKI bygg- och miljöfrågor B. Skolan erbjuder en utbildning där vi genom tidiga insatser ger alla elever likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Nämndmål B1.Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för en bättre lärmiljö. Uppfyllt Kommentar Som ett led i att förbättra förutsättningarna och säkerheten gällande barns skolvägar är cykelplanen ett viktigt verktyg som nämnden godkänt under hösten. Planen väntas behandlas av KF under våren Cykelplanen skapar förutsättningar för att kommunen ska kunna arbeta med trygga och säkra skolvägar. Nämnden ansvarar vidare genom strategienheten för arbetet med Trafikplan som beräknas pågå under hela I det arbetet kommer ett förvaltningsövergripande samarbete och flera kontor kommer att delta i arbetet. Frågan om säkerhet i trafikmiljön för barn och unga kommer även där att belysas. En fråga om barnens skolvägar finns under året införd i skolenkäten. 10

99 En viktig fråga för förbättrad lärmiljö och skolbarnens hälsa är även hur det förebyggande arbetet med alkohol, narkotika, droger och tobak genomförs. En dialog har därför inletts med grundskolechefen för att stötta skolan runt det så kallade ANDT arbete, ur nämndens folkhälsoperspektiv. Maten som serveras under skoldagen är viktig för lärmiljön. Kommunens måltidsverksamhet arbetar sedan flera år med att förbättra matupplevelsen för gamla och unga. I matverksamheten görs också viktiga val som påverkar klimatet, miljön och hälsan. Nämnden har genom genom strategienheten (i samverkan med TSK, LST, LRF) genomfört ett regionalt seminarium/miljömålsdag i Strängnäs med fokus på Maten och miljön under hösten. För att de långsiktiga hållbarhetsfrågorna ska kunna lösas för framtiden behöver de komma in i skolans verksamhet. Nämnden har genom strategienheten kommit i kontakt med olika delar inom skolans verksamhetsområden och samarbeten i dessa viktiga framtidsfrågor är under utveckling. Nämndens miljöenhet utövar tillsyn enligt upprättad plan på förskolor och skolor. Tillsyn har inte gjorts fullt ut i den omfattning som skulle skett på förskolor och skolor. Skälet är omprioriteringar med anledning av personalbrist. Indikatormålet för 2016 avser endast hälsoskydd, därför redovisas enbart antal inspektioner för hälsoskydd under indikatorutfallet. Utfallet för helheten blev dock 61 av planerade 71 inspektioner inom skolområdet för Nämnden ska även genom bygglovenheten tillse att ett gott inomhusklimat och en god ventilation råder i kommunens utbildningslokaler. Målet är nytt och nämnden har inte tidigare aktivt jobbat med ventilationskontroll för just utbildningslokaler men kommer fortsättningsvis aktivt genom informationsinsatser att jobba för att andelen godkända ventilationskontroller ska bli fler. Kontoret bedömer att andelen godkända ventilationsanläggningar ökar men att målet om 90 procent inte är nått över året. Andelen godkända anläggningar är vid årsskiftet 82 procent Indikator Titel Antal tillsynsbesök (hälsa, livsmedel och tobak) hos skolor och förskolor. Resultat Resultat Mål

100 B2.Barn och unga ska beredas möjlighet till insyn och inflytande i nämndens arbete. Uppfyllt Kommentar Alla detaljplaner innehåller barnkonsekvensbeskrivningar. Barnperspektivet belyses utifrån behovet i respektive detaljplan, till stöd används bl.a. kommunens checklista för barnkonsekvensanalys. Målet har följts upp kontinuerligt i samband med planenhetens träffar i förbättringsgruppen och därmed har frågan hållits levande. Indikatorn i detta mål gällande nämndens roll i den riktade dialogen med barn och unga, har visat sig omöjlig att mäta. Indikatorn behöver omformuleras till Barn och ungas insyn och inflytande i nämndens arbete är dock i många fall avhängigt den goda dialogen och stödet av barnombudsmannen. Nämnden har genom förvaltningen deltagit i olika aktiviteter och riktade dialoger och har arbetat målinriktat med frågan. Förvaltningen har bland annat deltagit vid - samhällsbyggnadsdagen som även besöktes av skolklasser, - aktiviteter under Vattenveckan utanför Medborgarkontoret. - vid kvällsevenemang "roligaste sommarjobbet" med info om livsmedelsföretagande Förvaltningen har vidare genomfört en fototävling för ungdomar i samband med arbetet för FÖP Stallarholmen. Under våren har dialog skett med Finningeskolans elever i detaljplanearbetet Södra stadsskogen. Under hösten har även samarbete skett med Europaskolan. Det har dock varit svårt för verksamheterna att planera in tillfällen där handledare kan avsättas för PRAO/Praktikantverksamhet. Indikator Titel Antal praktikanter och prao i verksamheten. Andel planprojekt där nämnden möjliggjort riktad dialog med barn och unga (procent) Mål 2016 Resultat 2015 Resultat Inget värde angivet 12

101 C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Nämndmål C1. Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för en bättre boendemiljö och matkvalitet för boende inom vård och omsorg. Uppfyllt Kommentar Nämnden har genom strategienheten (i samverkan med TSK, LST, LRF) genomfört ett regionalt seminarium/miljömålsdag i Strängnäs med fokus på Maten och miljön under hösten. Tillsyn har skett enligt plan på boende för vård och omsorg inom livsmedelsområdet. Inom hälsoskydd var ingen tillsyn planerad under året, tillsynen för 2016 inom området skulle ske vid klagomål eller i samband med andra ärenden, vilket inte varit aktuellt under året. Målet för indikatorn borde därför varit satt till 10 för Uppföljning av radonmätningar har dock gjorts under hösten. Nämnden verkar även genom strategienheten och planenheten för lämpliga framtida lokaliseringar och för en god boendemiljö inom vård och omsorg. Luftkvalitén i boendemiljön för 99 procent av kommunens vård- och omsorgslokaler är i dagsläget godkända. Tillsyn avseende enkelt avhjälpta hinder i anslutning till särskilda boenden har gjorts under hösten. Indikator Titel Antal tillsynsbesök (livsmedel och hälsoskydd) i särskilda boenden. Tillsyn avseende enkelt avhjälpta hinder i anslutning tilll särskilda boenden, antal. Resultat 2015 Resultat Mål

102 D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Nämndmål D1. Sjukfrånvaron ska minska. Uppfyllt Kommentar Förvaltningen har fortsatt arbetat med fokus på arbetsmiljöfrågor och medarbetarnas engagemang. En medarbetarenkät har genomförts under året. Kontoret har arbetat vidare med de handlingsplaner som togs fram under förra året och även tagit fram nya planer utifrån årets resultat. Sjukfrånvaron under nämndens arbetsområde var inledningsvis under 2016 hög. Under året har dock sjuktalen gått ner över lag. En stor andel avser långtidssjukskrivningar som även de har minskat under året. Målet för 2016 uppnås. Framtida utveckling Arbetsbelastningen är fortsatt hög för nämndens personal. Nämnden har även fått ett antal helt nya arbetsuppgifter under året vilket medför ökad arbetsbelastning för förvaltningen inom nämndens ansvarsområde. Rekryteringsläget är även fortsatt ansträngt och det kommer att vara en utmaning för nämnden och förvaltningen att hålla tillräcklig bemanning och att klara kompetensförsörjningen med nuvarande resurser. Det krävs stora insatser och kontinuerligt arbete inom området attraktiv arbetsgivare och arbetsmiljö för att hålla sjuktalen nere och klara framtida kompetensförsörjning inom nämndens ansvarsområde. Det är viktigt att cheferna har möjlighet att vara närvarande och tillgängliga för sina medarbetare så att det är möjligt att upptäcka brister i tid. Att kommunledningen markerar att detta är en viktig framtidsfråga är mycket viktigt för det fortsatta arbetet Indikator Titel Sjukfrånvaro totalt, andel (procent). Resultat Resultat Mål ,6% 6,3% 6,3% 14

103 D2. Nämnden verkar för engagerade medarbetare Uppfyllt Kommentar Förvaltningen har fortsatt arbetat med frågor kring trivsel och medarbetarnas engagemang. En medarbetarenkät har genomförts under året och kontoret har arbetat vidare med de handlingsplaner som togs fram under förra året. Flera punktinsatser för trivsel på arbetsplatsen och gemensamma aktiviteter har genomförts föra höja känslan av samhörighet inom kontorets olika delar. På kontorets arbetsplatsträffar har även tid avsatts för att de olika enheterna ska kunna presentera just sina aktuella frågor för övriga enheter. Kontoret har även genomfört regelbundna avstämningsmöten mellan enskilda medarbetare och enheternas chefer. Engagemanget hos nämndens medarbetare måste sägas vara gott, målet är uppfyllt. Framtida utveckling Rekryteringsläget är även fortsatt ansträngt och det kommer att vara en utmaning för nämnden och förvaltningen att hålla tillräcklig bemanning och att klara kompetensförsörjningen med nuvarande resurser. Det krävs stora insatser och kontinuerligt arbete med inriktning på engagemang och delaktighet. Det är viktigt att cheferna har möjlighet att vara närvarande och tillgängliga för sina medarbetare så att det är möjligt att upptäcka brister i tid. Att kommunledningen markerar att detta är en viktig framtidsfråga är mycket viktigt för det fortsatta arbetet. Indikator Titel Andel medarbetare som känner sig engagerade (procent). Resultat 2015 Resultat Mål % 90 % 15

104 E. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Nämndmål E1. Verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Uppfyllt Kommentar God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Att få ut så mycket som möjligt av tillgängliga resurser är avgörande för att klara alla uppställda krav som finns på våra verksamheter. Nämnden har fått ett antal helt eller delvis ofinansierade verksamheter till sig under året. Det har medfört att väsentliga omprioriteringar av verksamheten har skett under året vilket gjort att några aktiviteter i enheternas arbetsplaner för 2016 blivit försenade eller inte genomförts. Detta avspeglar sig även på att några av nämndens indikatorer inte nått målen. Väsentliga ansvarsområden som under året tillförts nämnden är kommunens befolkningsstatistik och befolkningsprognos, företagsservice och strategiska näringslivsfrågor med anledning av näringslivsavdelningens avveckling samt samordning av kommunens samlade 4M arbete. Nämnden har även aktivt medverkat inom kommunens särskilda arbete för att skapa bostäder enligt den nya bosättningslagen. Det har varit en prioriterad verksamhet i hela kommunen och involverat flera av nämndens resurser inom bland annat området för strategisk planering. Strategienheten har vidare genom övertagande av personal från andra enheter i och med överflyttade uppgifter, fått extraordinära tidigare personalomkostnader påförda sig som påverkar resultatet negativt. Inför 2017 har nämnden omprioriterat skattemedel inom sin ram för att kunna täcka kostnader för de tillförda verksamheterna. Verksamheten har haft som mål att se över ett antal nämndövergripande processer under året för att effektivisera verksamheten och höja kvalitén. Kontoret hade för avsikt att välja ut fyra nämndövergripande processer och kartlägga dem under året med syfte att finna förbättrade rutiner för dessa. Frågan om strandskyddsärenden samt processen från detaljplan till genomförande har påbörjats. Men aktiviteterna är inte slutförda. Med anledning av de nya arbetsuppgifterna nämnden fått på sig under året och flera vakanta tjänster har inte tillräckliga resurser kunnat avsättas för att driva detta förbättringsarbete. Insatser har fått prioriteras till kommunövergripande akuta frågor främst gällande bostadsförsörjningen. Finansieringsgraden för bygglovsverksamheten är fortsatt högre än SKLs rekommendationer men målet för 2016 är uppfyllt. 16

105 Samhällsbyggnadsnämnden redovisar för helåret 2016 en positiv avvikelse mot budget med drygt 2 miljoner kronor. Indikator Titel Antal förbättrade nämndövergripande processer. Bygglovhanteringens avgiftsfinansieringsgrad (procent). Livsmedelstillsynens avgiftsfinansieringsgrad (procent). Miljö- och hälsoskyddtillsynens avgiftsfinansieringsgrad (procent). Resultat 2015 Resultat 2016 Mål % 80 % 82 % 86 % 84 % 85 % 56 % 52 % 50 % 17

106 Väsentliga personalförhållanden Hållbart medarbetarengagemang Samhällsbyggnadsnämnden visar ett gott resultat i HME. Samhällsbyggnadsnämnden hade även en hög svarsfrekvens, 89%, vilket gör att resultatet speglar medarbetarnas inställning. Flera punktinsatser för trivsel på arbetsplatsen och gemensamma aktiviteter har genomförts föra att höja känslan av samhörighet inom kontorets olika delar. På kontorets arbetsplatsträffar har även tid avsatts för att de olika enheterna ska kunna presentera just sina aktuella frågor för övriga enheter. Kontoret har även genomfört regelbundna avstämningsmöten mellan enskilda medarbetare och enheternas chefer. 18