Svenska Kryssarklubben

Transkript

1 SXK; Eskadernämnd Sid nr:1 (6) Svenska Kryssarklubben Eskadernämnden Norrköping fört vid Eskadernämndens möte i Göteborg Närvarande: Kjell Vestberg Ordförande/sammankallande Brita Kratz Västkustkretsen Christer Böös Öresundskretsen Rolf Albinsson Blekingekretsen Per-Åke Magnusson Dackekretsen Bengt Dagberg S:t Annakretsen Urban Aldén Sörmlandskretsen Kjell Andersson -- Anna Friis Stockholmskretsen Kjell Björk Västra Mälarkretsen Hans Norman Uppsalakretsen Stefan Helsing Medelhavs-/Skelleftekretsen 1 Mötet öppnas Mötet öppnas av nämndens ordförande, Kjell Vestberg, som också väljs till ordförande för mötet. Bengt Dagberg väljs till sekreterare. 2 Presentation av medlemmar Mötets deltagare presenterar sig, med hemhörighet och kortfattad redogörelse för sin bakgrund i eskadersammanhang. 3 Rapporter från årets eskadrar P.g.a. den korta tid som avsatts för nämndmöten uppmanas medlemmarna att lämna redogörelserna skriftligt till Kjell, som sammanställer och distribuerar resultatet digitalt till medlemmarna. Kjell förväntar sig rapporterna innan årsskiftet. 4 Eskadertips

2 SXK; Eskadernämnd Sid nr:2 (6) Tips, policy och regler för genomförande av eskadrar diskuterades med stöd av det underlag som distribuerats med kallelsen:

3 SXK; Eskadernämnd Sid nr:3 (6) ESKADERTIPS 1 Vad är eskader? Någon uttalad definition för en eskader i dessa sammanhang finns inte, men någon form av formalisering, såsom förslag till färdplan, deltagarförteckning tema eller annat bör minst finnas. 2 Färdplan - syfte En eskader ger för många en känsla av trygghet. Man vågar gå ut där man inte vågat gå ensamma. Vetskapen om vem som seglar i båtarna omkring, nära eller på längre avstånd, och därmed möjligheten att få hjälp om något skulle hända lugnar. Kombinationen av privat liv på dagarna i båten och det sociala livet i hamn stimulerar och skapar nya bekantskaper, inte minst bland barnfamiljer. Om eskadern har ett tema kan detta vara utvecklande. Det kan även kombineras med kursverksamhet innan resan, och därmed ge en utbildningseffekt. 3 Deltagarlista I deltagarlistan bör, förutom skeppare och besättning, adresser, telefonnummer och e- postadress även finnas specifikationer på båten, såsom namn, typ, längd, bredd, djup, och vid passage av kritiska broar även masthöjd. Detta kan underlätta vid förbokning av hamnplatser speciellt utomlands, där hamnkaptenen ofta kräver dessa uppgifter. 4 Hamnvärdens uppgifter Vid större eskadrar utses gärna två hamnvärdar till varje hamn. Dessa bör starta dagens etapp tidigare för att komma fram i god tid för att anmäla eskaderns ankomst, förhandla hamnavgifter, rekognosera med avseende på affärer, bunker, sevärdheter och andra muntrationer. Vid mindre eskadrar sker detta ofta mera informellt. 5 Krav på skepparen Det är viktigt att framhålla att skepparen alltid är ansvarig för sin båt, dess skick och dess besättning. SXK och eskaderledningen bistår endast med samordning av deltagarna enligt ett förslag till eskaderplan. 6 Krav på båten Eskaderledningen avgör vilken nivå utrustningskraven på deltagande båtar skall ligga på, mot bakgrund av eskaderns karaktär. Vid kortare inomskärseskadrar kan kravet på VHF diskuteras, men värdet av en sådan bör inte underskattas, då detta är mycket stort både av säkerhets- men också av social karaktär. Kravet på inombordsmotor kan också frångås om båtens besättning anses klara de situationer som kan uppstå. I förutsättningarna bör framhållas kravet på att använda de av eskaderledningen påbjudna flaggorna både SXK:s symboler och speciella eskaderflaggor. Eskaderflaggorna skall vara enhetliga och av en typ som kan ses på långt håll. Dess funktion är dels att identifiera vänner på sjön, men också att bidra till gruppkänslan i land och ibland vara förutsättningen för en lyckad förhandling om hamnavgiften. 7 Anmälan De större kretsarna kan med fördel utnyttja sina kanslier. Övriga föreslås utnyttja telefon och/eller E-post. Vid risk för överbokning bör principen Först till kvarn användas. 8 Att bryta eskadern Om någon vill utgå ur eskadern, om eskaderledning finner anledning av att utesluta någon, eller om eskadern av någon anledning måste avbrytas, bör frågan om återbetalning av eskaderavgiften lösas från fall till fall. Frågan blir i regel endast aktuell i de större kretsarna eller vid rikseskadrar som utnyttjar anmälningsavgifter, sjökortsbidrag och kölavgifter. Om

4 SXK; Eskadernämnd Sid nr:4 (6) avgifterna endast består av en eskaderkassa för gemensamt utnyttjande, uppstår som regel inga större återbetalningskrav.

5 SXK; Eskadernämnd Sid nr:5 (6) 9 Gemensamma aktiviteter Första dagarna på eskadern är mycket viktiga för att skapa en god sammanhållning bland deltagarna. Då bör gemensamma aktiviteter av lämpligt slag, bl.a. beroende på typ av hamn, utnyttjas. I övrigt bör deltagarna uppmanas att agera själva med hela eskadern i tankarna. I de flesta fall är ju även eskaderledningen på semester, vilket bör framhållas, för att påvisa skillnaden mellan eskader och charterresa. 10 Ledarrollen Av samma skäl som ovan bör ledarrollen inskränka sig till att verka för att eskadern i möjligaste mån följer uppgjord plan, och att så många som möjligt får göra sin uppfattning i olika frågor hörd. Eskadern leds oftast via skepparmöten som förläggs vid tider som passar de flesta, lämpligen vid samma tid varje dag. Vid tveksamheter i väderläget är det ofta lämpligt att skjuta mötet till morgonen innan eventuell avfärd. 11 Problem som kan uppstå Problem som kan uppstå är t.ex. av teknisk art på någon båt, eller hälsoproblem p.g.a. sjukdom eller olycksfall. Eskaderledaren är inte tvungen att lösa alla problem, men det är smart att i förväg ha skaffat kännedom om dom kompetenser som finns bland deltagarna. Allvarliga problem av social karaktär är sällsynta och får hanteras från fall till fall. 12 Rapporter Föreslogs att nämnden skulle upprätta ett register på hamnars status. Då detta ofta är av subjektiv karaktär och väldigt skiftande beroende på byte av hamnkapten, utbyggnader, kommunala satsningar och annat, ställde sig mötet tvekande till förslaget. Under eskadern bör man se till att resan dokumenteras på något sätt, antingen med hjälp av någon skrivkunnig deltagare eller med hjälp av en cirkulerande loggbok. Resultatet skall dels fungera som trevlig påminnelse bland deltagarna och dels kunna användas i marknadsföringen av kommande eskaderverksamhet. 13 Råd och tips Det kan vara lämpligt att arrangera en träff innan avfärd, speciellt om eskadern har ett tema. Detta ger deltagarna tillfälle att förbereda sig och skaffa sig en tidig uppfattning av vad som kommer att hända, och vilka man skall tillbringa semestern tillsammans med. Uppskattat bland eskaderdeltagarna brukar även vara att ordna en återträff under icke seglingssäsong. Där kan man trakassera sina seglarkamrater med bilder och filmer och under muntra former påminna varandra om dom misstag som gjordes. Denna träff förläggs gärna så sent, att programmet för nästa sommar kan annonseras samtidigt, och är även ett bra tillfälle att göra slut på eventuella rester av eskaderkassan. 5 Eskadrar 2010 Ingen av närvarande kretsar har några definitiva program klara för nästa sommar. Planering pågår och när programmen är klara, skickas de till Kjell snarast, för att publiceras på hemsidan och i På Kryss. 6 Samarbete mellan kretsar Samarbetet mellan kretsarna fungerar på vissa håll. Diskuterades hur detta kan effektiviseras under planeringsfasen, vilket skulle kunna minska risken för dubbleringar

6 SXK; Eskadernämnd Sid nr:6 (6) 7 Utlandsombud Eskadernämnden kan inte ta på sig att sköta klubbens utlandsombud. Detta bör skötas av Utlandsnämnden som troligen har mera erfarenhet av internationella kontakter och bättre uppfattning av var behovet finns. Nämndens uppfattning är dock att dom bör finnas kvar, åtminstånde i närområdet. 8 Chartereskadrar Exklusivare projekt, typ Västindien och Tahiti bör administreras av eskadernämnden. Medelhavseskadrar och kanalresor arrangeras lämpligen av kretsarna, varvid dom också bör marknadsföras till övriga kretsar för att utnyttja offerterna maximalt. Upphandlingarna skall genomföras affärsmässigt och under konkurrens. Som ledare för den planerade SXK-eskadern till Tahiti har Christer Birgersson, Öresundskretsen, valts. 9 Rikseskadern till Århus 2011 Utdrag ur föregående års protokoll: Kjell redogjorde för sitt möte med Thomas Capitani Nielsen i Århus. Han är direktör för Sailing Århus, en organisation som bildats av de fem största båtklubbarna i Århus, se bilaga. Som framgår av denna är SXK välkomna med en rikseskader till Århus. Vid mötet med TCN bestämdes att eskadern skall hållas Till arbetsgruppen, som sedan tidigare består av Kjell Vestberg och Bengt Dagberg, knöts Rolf Albinsson. Gruppen räknar med att börja planeringen av arrangemanget i mars Hur nå flera eskaderdeltagare Nämnden har stora förväntningar på den nya redaktionen för På Kryss och räknar med att få större utrymme för presentation av kommande eskadrar och reportage från genomförda arrangemang. Ett sätt att få nya deltagare till eskaderseglingar kan också vara att inbjuda nya kretsmedlemmar till en korteskader i början av säsongen. 11 Övriga frågor En fråga om ansvar för båtarna i en chartereskader kom upp och besvarades med att medlemmarna alltid formellt bokar båtarna direkt från charterfirman. Det är alltså respektive skeppare som är ansvarig för sin båt. Uppsalakretsen ombads att kolla möjligheterna att arrangera nästa års eskadernämndsmöte. 12 Avslut Ordföranden avslutar mötet, tackar för visat intresse och inbjuder till kvällens bankett på Långedrags Värdshus. Vid protokollet Bengt Dagberg