Underlag till Kommunstyrelsen för principbeslut avseende varvs- och industrihistoriskt centrum med visningsbara magasin

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0650/12 Göteborgs stadsmuseum Cornelia Lönnroth Kari Sternebratt Telefon: E-post: Underlag till Kommunstyrelsen för principbeslut avseende varvs- och industrihistoriskt centrum med visningsbara magasin Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar hemställa att kommunstyrelsen fattar ett principbeslut avseende nybyggnation av ett varvs- och industrihistoriskt centrum med visningsbara magasin för arkiv och samlingar vid Göteborgs stadsmuseum, Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborgs konstmuseum och Röhsska museet. Sammanfattning Ett varvs- och industrihistoriskt centrum innehållande nya visningsbara magasin stärker Göteborgs profil som kunskapsstad samtidigt som historien (arkiv- och föremålssamlingar) om Göteborg som handels- och industristad berättas och stadens samlingar säkras för framtiden. Målet är att skapa en generationsöverskridande mötesplats som är till för alla oavsett sociala, fysiska och ekonomiska förutsättningar. Genom en ökad tillgänglighet till verksamheternas arkiv- och föremålssamlingar förbättras möjligheterna till meningsfull information om stadens historia för såväl unga som gamla. Ett varvs- och industrihistoriskt centrum skulle innebära att förvaltningen skulle kunna ta emot barngrupper och skolklasser såväl som forskare och expertis i magasinen vilket idag inte är möjligt. En tänkt placering på Hisingen, i nära anslutning till de gamla varvsområdena, bidrar till att göra Hisingen till en del av centrala Göteborg. Stadsmuseet och Sjöfartsmuseet har idag sina magasin på Polstjärnegatan, Göteborgs konstmuseum magasinerar samlingarna hos externa aktörer och Röhsska använder idag delar av sina utställningslokaler som magasin. Att förvaltningens magasin och arkiv är utspridda på flera olika ställen innebär att verksamheterna är svåra att överblicka och driva rationellt. En samlokalisering av museernas magasin medför stora samordningsmöjligheter utifrån både kompetens och utrustning för förvaltningen. Inom respektive museum arbetar en rad specialister såsom konservatorer, arkivarier, intendenter m.fl. och flera av museerna har endast en specialist per yrkeskategori. Därtill besitter många medarbetare en fördjupad kunskap inom ett visst område, såsom papperskonservator eller möbelkonservator, vilket möjliggör för kunskapsutbyten mellan de respektive museerna. Även förutsättningarna för gemensam kompetensutveckling ökar då detta är insatser 1(6)

2 som lättare kan komma att samordnas. En samlokalisering medför också ett bättre nyttjande av resurser genom både gemensam utrustning och delade arbetslokaler. Museernas magasinsbehov är ingen ny fråga utan har diskuterats i decennier och det har gjorts en rad utredningar. Samtliga utredningar visar på att det finns akuta behov av att lösa förvaring av föremål och arkiv på ett ändamålsenligt sätt. Redan från starten då lokalerna på Polstjärnegatan hyrdes in var detta tänkt som en temporär lösning, som nu varat i över 20 års tid. De inhyrda lokalerna på Polstjärnegatan är inte lämpade som föremålsmagasin och det går inte att vara kvar i befintliga lokaler om förvaltningens föremål och arkiv ska bevaras för framtiden. Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg har ställt sig positiva till ett unikt samarbete med Göteborgs stads kulturförvaltning. Samarbetet skapar möjlighet att få tillgång till hela det stora dokumentationsmaterialet om sjöfarten som förvaras i Riksarkivets olika avdelningar runt om i Sverige, jämte annat rikt material rörande industri, handel, sjöfart och varvsnäringen. Material som sträcker sig från 1500-talet fram till vår samtid. Ett samverkansprojekt där stat och kommun tillsammans tillgängliggör Göteborgs varvs- och industrihistoria i ett gemensamt centrum skulle möjliggöra för forskare och allmänhet att ta del av stadens historia samlad på en plats. Dessutom skulle ett sådant centrum bidra till att stärka bilden av Göteborg som en hamn- och sjöfartsstad staden vid havet öppen för världen. Detta centrum kommer också att arbeta i nära samarbete med Västra Götalandsregionen och representanter från civilsamhället som till exempel Varvshistoriska föreningen. Bakgrund Museernas magasinsbehov är ingen ny fråga. Den har diskuterats i decennier och det har gjorts en rad utredningar som Magasinsutredning för Göteborgs museer 1987, Lokalförsörjningsplan för Göteborgs museer 1990 och Magasin/föremålsarkiv En förvaltningsövergripande magasinsutredning genomfördes i samverkan med Lokalsekretariatet Ytterligare en förstudie av förutsättningarna för om- och tillbyggnad av befintliga lokaler på Polstjärnegatan genomfördes av Wallenstam AB i samråd med Lokalsekretariatet Resultatet av förstudien innebar en tredubbling av dåvarande hyra och trots detta uppfylldes inte grundläggande förutsättningar för ändamålsenliga magasin. Älvstranden utveckling AB kontaktades av förvaltningsledningen då det fanns tankar om en lokalisering av ett sådant centrum på Norra Älvstranden. En förstudie genomfördes och bekostades av Älvstranden Utveckling AB under Magasinen på Polstjärnegatan hyrdes in som provisoriska magasin 1994 utifrån ett akut behov i samband med ombyggnad av Ostindiska huset och behovet av att flytta ut stora delar av samlingarna från detsamma. Detta provisorium har nu varat i mer än 20 år och det är hög tid att hitta en långsiktigt hållbar och tillgänglig lösning för vårt västsvenska kulturarv. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 2(6)

3 Ärendet Alla göteborgare ska känna att detta är en bra stad att leva och bo i. Att få tillgång till kultur och att lära känna sin historia är viktigt för att stärka medborgarnas identitet och bidrar till framtidstro. Göteborgs historia och utveckling präglas av sin varvs- och industrihistoria men idag saknas möjligheter att visa stora delar av de samlingar och arkiv som speglar denna historia. I ett nytt centrum byggt för att bevara, vårda och tillgängliggöra skulle samlingarna förvaras i visningsbara magasin, men också visas i specifika utställningsrum. Nya magasin som omfattar stora delar av stadens museisamlingar och museiarkiv samt Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg skulle göra det möjligt att lyfta fram intressanta berättelser om hur staden Göteborg vuxit fram och det skulle även skapa en unik möjlighet för allmänhet och forskare att ta del av hela det historiska materialet på en plats i staden. I visningsbara magasin kan förvaltningen också arbeta med pedagogisk verksamhet och visningar för barngrupper och skolklasser. Idag är samlingarna inte tillgängliga för dessa grupper. Endast ett begränsat antal besökare, då i huvudsak forskare, kan ta del av de magasinerade samlingarna och arkiven idag. Ett centrum av detta slag med statliga och kommunala samlingar och arkiv ger unika möjligheter att utveckla nya former för samarbeten och att hitta nya arbetsmetoder. Platsen kommer att vara rik på kulturella upplevelser och ha ett utbud som berör. Här skulle besökare få ta del av utställningar och dokumentation, söka information och bildmaterial. Ideella föreningar kan få möjlighet att delta i gemensamma aktiviteter och att visa upp sitt arbete. Nya möten kan skapas mellan externa samarbetsparter och besökare. Ett centrum skulle också kunna bli en naturlig mötesplats på Norra Älvstranden för stadens invånare och besökare. En naturlig placering med tanke på den historia som bevaras och förvaras på dessa gemensamma ytor. Museerna arbetar utifrån reglementet för Göteborgs stads kulturnämnd men har också ett antal nationella och internationella regelverk och förordningar att förhålla sig till vad gäller bevarande, säkerhet och tillgängliggörande. Statens kulturråd har tagit fram En strategi för museisäkerhet och kulturförvaltningens museer är med i ICOM (International council of museums) och har därmed även ICOMs etiska regler att förhålla sig till. I dessa skrifter framgår tydligt vilket ansvar som vilar på museerna för att säkerställa att vårt gemensamma kulturarv tas omhand och tillgängliggörs på bästa sätt. Stadsmuseet och Sjöfartsmuseet har idag sina magasin på Polstjärnegatan 4,6 och 8A, B och C. Att magasin och arkiv är utspridda på flera olika fastigheter på Polstjärnegatan innebär att verksamheten är svår att överblicka och driva rationellt. Som ett exempel finns konservators- och fotoateljé i en av fastigheterna och föremål måste transporteras utomhus när de ska vårdas eller förberedas för utställning, lån eller visning. De inhyrda lokalerna är inte lämpade som föremålsmagasin. De saknar helt klimatstyrning och klimatet varierar efter årstiden, vilket innebär att det är mycket kallt vintertid och varmt sommartid och risken för mögeltillväxt är stor. Bristande underhåll har lett till att det regnat in genom läckor i tak och fasad och rör har sprungit läck. I magasinen är klimatet ytterst sårbart då brister i fastigheten ger återkommande problem. Den otäta fastigheten skapar också problem med skadedjur och smuts som tränger in i magasin. Här finns även påtalade brister avseende brandskydd. Det är svårt att leva upp till uppdraget att bevara och vårda museernas samlingar utifrån nuvarande förutsättningar. Det är också svårt att leva upp till uppdraget att Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 3(6)

4 tillgängliggöra samlingarna i de befintliga lokalerna. Föremålen är lagrade på höjden och i trånga utrymmen där säkerheten är svår att upprätthålla. Det saknas även lämpliga rum att samla grupper i för att presentera materialet. Situationen medför också en risk utifrån personalens arbetsmiljö. Återkommande problem med inomhusklimat i arbetsrummen har vid flera tillfällen orsakat stängning av verksamheten på grund av att temperaturen varit allt för låg. Arbetsmiljöproblemen i museets magasin har varit en ständigt återkommande punkt på Lokal samverkansgrupp och skyddsronder. Museerna har under en längre tid uppmärksammat fastighetsägaren på brister i underhåll och skötsel av de idag inhyrda lokalerna, men upplever att viljan att åtgärda bristerna är mycket begränsad. Stadens försäkringsbolag Göta Lejon genomförde 2014 en riskinventering i de aktuella lokalerna på Polstjärnegatan och påtalade då stora brister i fastigheten vilket de såg allvarligt på. Göteborgs konstmuseum magasinerar idag delar av samlingarna hos externa aktörer och Röhsska använder idag stora delar av sina utställningslokaler för magasinering. Göteborgs konstmuseum förvarade tidigare delar av sina samlingar på Polstjärnegatan, men situationen blev ohållbar då ett flertal verk skadades och museet tvingades hyra externa magasin på annan ort för förvaring av dessa samlingar. Göteborgs konstmuseum behöver förvara delar av sin samling i närmagasin i huvudbyggnaden på Götaplatsen, detta med hänsyn till den höga frekvensen av utlån samt att det vid hanteringen och transporter är risk för skador på verk. Frågan bereds därför som en del av den förstudie kring om- och tillbyggnaden av Göteborgs konstmuseum som för närvarande pågår. En samlokalisering av museernas magasin skulle medföra stora samordningsmöjligheter för förvaltningen. Inom respektive museum arbetar en rad specialister såsom konservatorer, arkivarier, intendenter m.fl. På flera av museerna har endast en specialist per yrkeskategori. Detta medför att många av förvaltningens medarbetare är ensamma om att hantera sina frågor på sin arbetsplats. Genom att lokalisera magasinen till en gemensam plats kommer dessa medarbetare att ges förutsättningar till ett betydligt närmare samarbete, såväl mellan museerna som inom respektive yrkeskategori. Därtill besitter många medarbetare en fördjupad kunskap inom ett visst område, såsom papperskonservator eller möbelkonservator, vilket möjliggör för kunskapsutbyten mellan de respektive museerna. Även förutsättningarna för gemensam kompetensutveckling ökar då detta är insatser som lättare kan komma att samordnas. En samlokalisering medför också ett bättre nyttjande av resurser genom både gemensam utrustning och delade arbetslokaler. Arbetsprocess Kulturnämnden gav Lokalsekretariatet i uppdrag att utarbeta ett lokalprogram inklusive kostnadsberäkning för en nybyggnation av ett varvs- och industrihistoriskt centrum. I detta åtog sig Älvstranden Utvecklings AB att bekosta en förstudie då de gärna såg denna typ av kulturinstitution på Norra Älvstranden. Detta medför att om kommunstyrelsen fattar ett positivt principbeslut finns denna förstudie att utgå ifrån i den fortsatta processen. Behovskartläggning Den behovskartläggning som gjorts av kulturförvaltningen visar på ett lokalbehov om ca kvm. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 4(6)

5 I linje med vårt uppdrag och reglementet vill förvaltningen vårda och tillgängliggöra stadens museisamlingar. För att ha möjlighet att fullfölja uppdrag behöver förvaltningen föremålsmagasin utformade enligt rådande riktlinjer för säkerhet och vård med lämpliga klimatzoner. Ekonomiska konsekvenser Älvstranden Utvecklings AB har bekostat en förstudie som utförts under Detta har de gjort bland annat med anledning av att de gärna ser denna typ av kulturinstitution på Norra Älvstranden. Genom att samla verksamheterna under samma tak skapas en stark aktör - en aktör som ökar möjligheterna till lokalt, regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Här finns en naturlig närhet till såväl utbildningssektor som näringsliv. Kulturen är en växande näring som berikar hela staden och fungerar som en motor. Satsningen på ett Varvs- och industrihistoriskt centrum med visningsbara magasin bidrar till att stärka kulturen som destination. Att fortsätta förvara föremål och arkiv i undermåliga lokaler är inte försvarbart ur flera aspekter, inte minst den ekonomiska. Enligt reglementet ska kulturförvaltningen förvalta kommunens museiväsende och dess samlingar och därmed verka för att samlingarna vårdas och tillgängliggörs. Museiinstitutionerna förvaltar ovärderligt material av största betydelse för vårt gemensamma kulturarv. Det går inte att leva upp till uppdraget i befintliga lokaler där föremålen far illa, vittrar sönder och förstörs. De ekonomiska konsekvenserna av att ha kvar föremål och arkiv i befintliga lokaler är svåra att bedöma, men undermåliga lokaler i kombination med ett bristfälligt underhåll orsakar årligen omfattande skador för betydande belopp. Föremål som förstörs är mycket kostsamma att ersätta, om det ens är möjligt. Genom att det nya huset byggs med en väl genomtänkt plan för förvaring och flöden i det dagliga arbetet kommer det ge utrymme för mer rationell platsbesparande förvaring. Detta sparar både lokalyta och personalresurser genom att möjlighet ges till mer rationella arbetsmetoder. De rationaliseringsvinster som görs genom att lokalerna nyttjas effektivare samt samnyttjande av gemensamma kunskaper och resurser bedöms medföra att inga ytterligare personalresurser, i jämförelse med idag, kommer att krävas för att driva verksamheten utöver en gemensam receptionisttjänst. Att flytta samtliga föremål kommer att kräva resursförstärkningar i form av temporär personal för genomförandet av flytten av arkiv och föremålssamlingar samt medel för ökade hyreskostnader. Alternativet att bygga om och till nuvarande lokaler skulle dock kräva ännu större resursförstärkningar med anledning av att det kräver två flyttillfällen. Då krävs även inhyrning av nya temporära lokaler under själva byggtiden samt slutligen medel för ökad hyreskostnad. En ombyggnad av magasinen på Polstjärnegatan möjliggör inte en samlokalisering av stadens museisamlingar. Staden behöver då finna en annan lösning för Röhsskas och Göteborgs konstmuseums samlingar samt för de delar av Stadsmuseet och Sjöfartsmuseets samlingar som ej kommer att rymmas på Polstjärnegatan. Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 5(6)

6 Barnperspektivet Ett nytt centrum skulle göra det möjligt att låta barn och unga ta del av stadens varvsoch industrihistoria på ett bra sätt. Med en stor basutställning och visningsbara magasin skapas goda möjligheter för skolklasser att besöka magasinen och att genomföra museilektioner i samlingarna, vilket är omöjligt idag. Jämställdhetsperspektivet De föremål och de berättelser som samlas in ska spegla både kvinnors och mäns erfarenheter och detta kommer också att visas i den nya bastuställningen. Mångfaldsperspektivet Stadens historia omfattar också mångfalden som bidragit till att skapa dagens Göteborg. Museernas föremål och berättelser speglar olika erfarenheter och bidrar till ökad förståelse för stadens utveckling. Ett nytt varvs- och industrihistoriskt centrum ska uppfylla kraven på god tillgänglighet för olika typer av funktionsvariationer. Miljöperspektivet Då aktuella verksamheter samlas i en gemensam byggnad minskas antalet transporter. Detta gäller såväl transporter inom respektive verksamhet som transporter av de brukare som idag rör sig mellan verksamheterna. Omvärldsperspektivet Vid en jämförelse med likvärdiga organisationer, såsom Stockholms stadsmuseum med medeltidsmuseet och Malmö museer, kan förvaltningen konstatera att de har hittat mer långsiktiga lösningar på magasinsfrågan än vad Göteborg har. Bägge dessa kommuner har under 2000-talet gjort stora investeringar genom att flytta sina museisamlingar till ändamålsenliga lokaler med klimatstyrning och med bättre anpassade förvaringslösningar. Bilaga: Protokollsutdrag Kulturnämnden GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNING Anna Rosengren förvaltningsdirektör Cornelia Lönnroth Avdelningschef Göteborgs Stad Kultur, tjänsteutlåtande 6(6)

7 Utdrag ur protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum Förslag till uppdrag gällande ett varvs- och industrihistoriskt centrum. 91 Dnr 0650/12 Förvaltningen har i ärendet upprättat ett tjänsteutlåtande daterat BESLUT Kulturnämnden ger lokalsekretariatet i uppdrag att, i samverkan med kulturförvaltningen, utarbeta ett lokalprogram inklusive kostnadsberäkning för en nybyggnation av ett varvs- och industrihistoriskt centrum. Vid protokollet Nils Tengdahl Ordförande Thomas Martinsson Justerare Kristina Tharing 1(1)