Är tvångsvården effektiv?
|
|
- Ann-Charlotte Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Är tvångsvården effektiv? Arne Gerdner: Compulsory treatment for alcohol use disorders. Clinical and methodological studies of treatment outcome. Department of Clinical Alcohol Research, Lund University, Lund Socionom Arne Gerdner har vid Lunds Universitet (medicinska fakulteten) nyligen disputerat på en avhandling om alkoholmissbruk och tvångsvård. Att ämnet uppmärksammas på detta sätt hör inte till vanligheterna. Tvångsvård av vuxna missbrukare har i Sverige tillämpats sedan den första statliga alkoholistanstalten togs i bruk 1916, och därefter har endast en svensk doktorsavhandling (utöver Gerdners) inom området färdigställts. I Gerdners bok, som förutom en introduktion och sammanfattning består av fem tidigare publicerade vetenskapliga artiklar, avhandlas ämnet utifrån två perspektiv. Han försöker dels besvara den rent forskningsmetodologiska frågan om hur man på bästa sätt säkerställer att data blir tillförlitliga vid uppföljningsstudier av tvångsvårdade alkoholmissbrukare (enligt LVM, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall). Och dels tar han sig an uppgiften att utifrån olika perspektiv bedöma tvångsvårdens effektivitet vad gäller behandlingsresultat för alkoholmissbrukare. Dessutom har Gerdner gjort en översiktlig sammanställning av internationell och nationell tvångsvårdsforskning. Materialet till hans egen forskning utgörs av tvångsvårdade och frivilligt vårdade grava alkoholmissbrukare som vistats på LVM-hemmet Runnagården i Örebro. Som analysredskap tillämpas ett flertal olika bi- och multivariata statistiska modeller. I sammanställningen av tvångsvårdsforskningen redovisas att medianvärdet för andelen tvångsvårdade som förbättrats, avseende några svenska studier med likartat upplägg, ligger på ca 25 procent. Här hävdas att vare sig svenska eller internationella studier stödjer tesen om att förekomsten av ett vårdtvång skulle leda till sämre behandlingsutfall. Gerdners egen forskning visar att missbrukarens, de anhörigas och socialsekreterarens rapportering av drickandets omfattning och den sociala situationen stämde överens. Inget tyder vare sig på att alkoholmissbrukare skulle underrapportera drickandets omfattning, eller att överensstämmelsen skulle vara sämre bland tvångsvårdade än bland frivilliga. Där emot konstateras att de tvångsvårdade oftare än de frivilliga underlät att besvara uppföljningsenkäter. Slutsatsen är att problemet med bristande representativitet, p.g.a. svarsbortfall, kan avhjälpas genom att man vänder sig såväl till missbrukare som till socialsekreterare. Vad gäller resultat som har med tvångsvårdens effektivitet att göra framläggs några intressanta fynd, vilka jag diskuterar närmare nedan. Gerdner framhåller bl.a. att införandet av ett AA-orienterat motivationsprogram ledde till en reducering av behandlingstiden på låst avdelning. Han visar vidare att ett eventuellt vårdtvång inte hade någon betydelse för behandlingsutfallet hos de studerade alkoholmissbrukarna. Dessutom framkom att behandlade alkoholmissbrukare hade avsevärt mycket hög re dödlighet än befolkningen i allmänhet, samt att det bara var helnykterhet som hade någon positiv effekt på överlevnaden. Gerdner ser flera fördelar med att inom alkoholvården betrakta missbruket som en sjukdom. Dels implicerar begreppet att alkoholmissbrukaren behöver vård (och inte straff), dels förmedlar det honom/henne skuldavlastning. Forskaren hävdar också att ett samhälles ac- 61
2 ceptans för tvångsvård beror på i vilken utsträckning allmänheten uppfattar: 1) att missbruket utgör ett generellt hot; 2) att de vidtagna åtgärderna är effektiva; 3) att behandlingen genomförs på ett humant sätt; och 4) att åtgärderna endast kommer ifråga för en väl avgränsad, hjälpbehövande minoritetsgrupp. Det är mot denna bakgrund, menar Gerdner, som sjukdomsbegreppet fyller en funktion även ur ett opinionsperspektiv. Om tvångsvården bygger på synen att missbruket är en sjukdom kan flera av allmänhetens önskemål uppfyllas: sjukdomsbegreppet implicerar t.ex. att samhällsproblemet löses genom att man tillhandahåller human vård åt sjuka personer; det garanterar strävandet efter effektivitet i vården, eftersom detta är medicinvetenskapens grundsats; och det tillhandahåller ett väl utvecklat diagnossystem, vilket möjliggör identifierandet av den minoritet som verkligen behöver tvångsvård. Gerdners anförande av detta resonemang, tillsammans med hans eget anammande av sjukdomsbegreppet, gör åtminstone mig övertygad om att han själv är benägen att godkänna tvångsvården ur ett etiskt perspektiv. Den avgörande punkten tycks emellertid vara dess effektivitet, därav intresset för utvärdering av tvångsvårdens behandlingsresultat. Forskaren hävdar att tvångsvården på inget sätt är specifik för Sverige och svensk missbrukarvård. Han refererar bl.a. till en WHOrapport (Världshälsoorganisationen), där det konstateras att av 43 undersökta länder och territorier så hade 27 st lagstiftning rörande tvångsvård av vuxna missbrukare. Gerdners slutsatser är dels att tvångsvård internationellt sett är ganska vanlig (även om det inte finns någon standardmodell vad gäller mål, innehåll, kriterier för ingripande och vårdtid) och dels att inget tyder på att den skulle vara på väg att avvecklas. Dessa iakttagelser äger säkerligen sin giltighet vad gäller just lagstiftningen. En viktig aspekt som författaren inte redovisar är emellertid huruvida de refererade länderna också tillämpar tvångsvården. Information om detta anser jag vara av stort värde för att kunna bedöma huruvida tvångsvården verkligen är så vanlig som Gerdner vill göra gällande. Studerar man t.ex. fenomenet ur ett nordiskt perspektiv är det uppenbart hur man kan förledas av att se bara till lagstiftningen: Sverige, Norge, Finland och Danmark har tvångsvårdslagstiftning men det är egentligen endast svenskarna som i någon större utsträckning tillämpar den. Vad man som läsare saknar är alltså ett understrykande av att vår tvångsvård, både vad gäller lagstiftning och praktik, trots allt är ganska unik. Gerdner studerar i vilken utsträckning införandet av ett specifikt AA-orienterat initialt motivationsprogram, respektive en kraftfullare lagstiftning (från två till sex månaders vårdtid), hade någon effekt på hur ofta alkoholmissbrukarna avvek och på hur länge de vårdades på LVM-hemmets låsta avdelning. Det nya motivationsprogrammet infördes 1988 på den låsta avdelningen. Syftet var att lösa problemet med att många alkoholmissbrukare valde att stanna kvar där, istället för att delta i det intensiva behandlingsprogram (enligt Minnesotamodellen) som erbjöds på de öppna avdelningarna. I studien görs jämförelser mellan tre klientgrupper från tre olika tidsperioder: (gammalt motivationsprogram), 1988 (nytt motivationsprogram) samt (nytt motivationsprogram och ny lagstiftning). Jämförelserna visar att antalet avvikningar och antalet vårddygn på låst avdelning sjönk mellan tidsperiod 1 och 2, för att sedan öka igen mellan tidsperiod 2 och 3. Efter noggranna statistiska beräkningar, där man kontrollerade att inte 62
3 egenskaper hos de vårdade var orsaken till de uppvisade skillnaderna, dras slutsatsen att motivationsprogrammet reducerade tiden på låst avdelning, samt att antalet avvikningar var relaterat till kraftfullare lagstiftning. Motivationsprogrammets effektivitet exemplifieras med att andelen deltagare i behandlingsprogrammet på de öppna avdelningarna under var 48 procent, medan andelen under var 60 procent. Vad gäller vårdtidens betydelse för antalet avvikningar menar Gerdner att man måste utreda ytterligare huruvida sex månader är optimalt. Forskarens slutsatser bör kunna antas förbehållslöst, eftersom han hävdar att enda skillnaden i behandlingsinnehåll mellan de olika tidsperioderna var införandet av motivationsprogrammet. Den noggranne läsaren finner dock i avhandlingens avsnitt om metod och material att skillnader trots allt tycks ha funnits. Här beskrivs nämligen att man under 1987 modifierade det intensiva behandlingsprogrammet på en av de öppna avdelningarna. Dels vidtogs åtgärder för att minska antalet avvikningar och dels avskaffades rutinen att låta dem som avvikit eller återfallit i missbruk vänta i fyra veckor på låst avdelning. Detta skedde då materialinsamlingen för tidsperiod 1 pågått i minst fyra månader, och förändringen gällde endast en av flera öppna avdelningar med behandlingsprogram. Det finns således anledning att tro, att urvalet för tidsperiod 1 till viss del bestod av alkoholmissbrukare som både hade större möjlighet att avvika och som, vid misslyckanden, var tvungna att spendera några veckor på låst avdelning. Vidare beskrivs att man under åren genomförde andra mer organisatoriska förändringar. Man slog samman de två låsta avdelningarna och det fastslogs att LVM-hemmets olika enheter skulle sträva efter en mer homogen behandlingskultur. Mot bakgrund av angivna omständigheter finner jag det på inget sätt klarlagt, att det var införandet av motivationsprogrammet som ledde till minskad vårdtid på sluten avdelning samt till ökat deltagande i de öppna avdelningarnas behandlingsprogram. Studien av behandlingsutfall bygger på en uppföljning (efter ca tio månader) av de personer som under 1985 fullföljde ett intensivt behandlingsprogram enligt Minnesotamodellen. Urvalet består av 121 alkoholmissbrukare, varav 89 frivilligt vårdade och 32 tvångsvårdade. Det visade sig att 55 procent drack mindre eller var helnyktra. De frivilliga personerna hade förbättrats i större utsträckning än de tvångsvårdade, men med hjälp av multivariata statistiska modeller kontrollerades vilka egenskaper hos alkoholmissbrukarna som var relaterade till behandlingsutfallet. Denna mer utvecklade analys visar att vårdtvånget i sig inte hade betydelse för huruvida personerna förbättrades eller inte. Istället var det faktorer som familj och deltagande i självhjälpsgrupp som var viktiga för utfallet. Detta är också undersökningens huvudsakliga resultat. Den traditionella uppfattningen om att endast socialt stabila alkoholmissbrukare har nytta av självhjälpsgrupper tycks alltså inte stämma i detta sammanhang. Gerdner menar vidare att hans studie ej bekräftar hypotesen om att alkoholmissbrukare med låg initial behandlingsmotivation skulle klara sig sämre i intensiva behandlingsprogram enligt Minnesotamodellen. Denna slutsats verkar giltig om man ser till de analyser som forskaren gjort. Vad man däremot kan ifrågasätta är huruvida de tvångsvårdade, som figurerar i denna studie, verkligen var initialt omotiverade till denna typ av behandling. För det första kan de tvångsvårdade begära förflyttning till andra LVM-hem om de 63
4 inte accepterar den erbjudna vården. (Detta innebär väl att de som stannar kvar kan tänkas ha åtminstone en viss behandlingsmotivation?) För det andra deltog inte de i behandlingen och därmed inte heller i undersökningen som vägrade eller hade alltför svåra psykiska problem. Bortser man ifrån dem som på socialsekreterarens begäran förflyttades direkt efter avgiftning (24 st), framgår att 38 procent av undersökningsårets 78 kvarvarande tvångsvårdade utestängdes från behandlingsprogrammet. Motsvarande andel bland de frivilliga var sex procent. Utfallsstudien handlar alltså endast om en begränsad andel en minoritet av de tvångsvårdade alkoholmissbrukarna som under 1985 befann sig på LVM-hemmet. I mortalitetsstudien används samma undersökningsgrupp som i ovan diskuterade utfallsstudie. De behandlade alkoholmissbrukarna delades in i olika kategorier utifrån det kortsiktiga behandlingsutfallet (uppföljning efter ca tio månader). Med hjälp av jämförelser med den allmänna befolkningen, standardiserat för ålder och kön, beräknas sedan skillnaden mellan faktisk och förväntad dödlighet ca åtta år efter behandlingen. Resultaten visar att dödligheten för uppföljningsgruppen som helhet var ca nio gånger högre än den normala. Tjugofyra procent av alkoholmissbrukarna hade dött. Skillnader fanns emellertid mellan de olika utfallskategorierna. I gruppen helnyktra överlevde alla och klarade sig således bättre än förväntat. Däremot hade såväl grupperna förbättrade men ej helnyktra som ej förbättrade en överdimensionerad dödlighet. De huvudsakliga slutsatserna är att även behandlade alkoholmissbrukare löper en mycket större risk att dö än den allmänna befolkningen, samt att endast helnykterhet tycks fungera preventivt gentemot överdödlighet. Annan forskning bekräftar också att detta behandlingsutfall ökar chanserna för överlevnad. Att de förbättrade men ej helnyktra hade så pass hög dödlighet kan dock, menar Gerdner, bero på klassificeringen i utfallskategorier. Denna grupp klassades som förbättrade, trots att de i genomsnitt återfallit i missbruk en till två gånger under den kortsiktiga uppföljningsperioden. Vidare hade hela 36 procent av dessa återfallit tre eller fler gånger och/ eller fortsatt med annan institutionsvård. Ifrågavarande omständigheter skulle kunna förklara varför även de förbättrade hade så hög överdödlighet. En oklarhet angående denna studie har att göra med varför inga jämförelser gjordes mellan frivilliga och tvångsvårdade alkoholmissbrukare. I en avhandling som bl.a. syftar till att belysa tvångsvårdens effekter förefaller mig studiet av detta vara högst centralt. Att undersöka i vilken utsträckning tvångsvård leder till positiva resultat är svårt. En möjlighet är att slumpa in personer med likartad problematik i olika behandlingstyper. Att bedriva dylika experiment inom behandlingsforskningen är mycket komplicerat och anses oetiskt av flera skäl. Som alternativ till detta kan man jämföra utfallet mellan tvångsvårdade och frivilliga som deltagit i samma behandlingsform. Så har Gerdner gjort. Även denna undersökningsdesign ställer höga krav på forskaren; han/ hon måste t.ex. kunna kontrollera i vilken utsträckning olika egenskaper hos de vårdade utgör orsaken till eventuella skillnader i behandlingsutfall. Samtidigt måste uppmärksamhet riktas mot att grupperna kan ha olika förutsättningar för att tillgodogöra sig den erbjudna vården. Dessa krav uppfyller Gerdner. Min sammanfattande bedömning av avhandlingen är att den bidragit till kunskapsutvecklingen inom framförallt tre områden: 1) forskningsteknik för upp- 64
5 följning av tvångsvårdade; 2) utfall och mortalitet efter behandling enligt Minnesotamodellen; och 3) skillnader i utfall mellan tvångsvårdade och frivilliga efter behandling enligt Minnesotamodellen. Min mest centrala anmärkning är att Gerdners slutsatser angående tvångsvårdens effektivitet inte kan accepteras helt och hållet. De kan inte generaliseras till tvångsvårdade alkoholmissbrukare i allmänhet och bevisar inte att sannolikheten för positiva (eller negativa) behandlingsresultat skulle vara densamma för frivilliga och tvångsvårdade. Enligt min uppfattning är de tvingade alkoholmissbrukare som har studerats inte särskilt representativa. Visserligen är de, i likhet med de flesta andra s.k. LVM-klienter, mycket grava missbrukare med problematiska sociala situationer. Däremot är de fullföljare av ett intensivt behandlingsprogram enligt Minnesotamodellen och har studerats just i egenskap av detta. Att denna grupp inte hör till de vanligaste bland tvångsvårdade alkoholmissbrukare behöver väl knappast nämnas. Mats Ekendahl Gudrun Schyman en modig människa Gudrun Schyman: Människa, kvinna, mamma, älskarinna, partiledare. Fischer & Co. 1998, 209 s. Psykodynamikens briljante banérförare, psykiater Bo Löf - gren brukar påpeka att en alkoholist samtidigt är så mycket annat än den ytliga etiketten antyder. På samma linje har Gudrun Schyman varit när hon skrivit sin bok om vad som hände när hon i morgontv avslöjat sitt alkoholproblem. Redan i boktiteln bollar hon med rollerna: människa, kvinna, mamma, älskarinna, partiledare. Diagnosen alkoholist med epitetet nykter kunde hon efter sin skepsis acceptera på Nämndemansgården i Skåne. Vilken reklam för Minnesotamodellen! Många kommer att våga söka hjälp tack vare denna information. Tidigare hade hon fått hjälp via Ewa-enheten på Karolinska sjukhuset. Vem kan förvåna sig över att hon, liksom en majoritet, även drabbades av återfall. Men hennes blev mer ödesdigert än om hon hade varit en vanlig medelålders ensamstående yrkeskvinna och mor. Hennes personliga problem skymde alla hennes roller i en sensationslysten publiks ögon. Manliga politiker skulle aldrig drabbas av en liknande närgången granskning. Men Gudrun Schyman har klarat ekluten och den brutala konfrontationen med verkligheten. Boken är genomsyrad av kraft och livsglädje. Den är ärlig utan att vara exhibitionistisk och vi utsätts inte för politisk manipulation av denna kloka socialarbetare. Hon är inte rädd för att visa sina känslor och tillkortakommanden. Men vi möter absolut inte en slagen människa, utan en kampglad. Boken kunde med fördel användas vid journalistutbildningen om hur integritetskränkande metoder kan motarbetas. Hur länge skall den gula pressen få fortsätta att åsamka olyckliga människor (ytterligare) lidande? Hyckleri, dubbelmoral och lögner lever sitt eget liv som om inget skett i synen på mänskliga problem under detta sekel. Varför krävs bottenlös ärlighet av alkoholister, och att de aldrig får misslyckas? Boken innhåller också exempel på flera besserwisser 65
Men hur trovärdig är studien egentigen?
Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor
Läs merUtsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015
Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv
Läs merLegitimering av tvångsvård enligt klienter och deras socialsekr.
Legitimering av tvångsvård enligt klienter och deras socialsekr. Weddig Runquist Föreläsning den 3 december 2015 Institutionen för socialt arbete, GU Resultat och diskussioner utifrån min avhandling: Legitimering
Läs merLänskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)
Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
Läs merNätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering
Läs merSverige ett avvikande fall?
Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner
Läs merRegionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Äldre, alkohol och äldreomsorg utmaningar och dilemman Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor
Läs merÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN
ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,
Läs merUbåtsnytt Nr 11: Åtgärder med oplanerat avslut har sämre resultat!
2018-04-13 Ubåtsnytt Nr 11: Åtgärder med oplanerat avslut har sämre resultat! Innehåll Hur skattar handläggarna åtgärder oplanerade avslut?... 3 Har åtgärder med oplanerat avslut sämre effekter?... 4 Är
Läs merLagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö
Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk
Läs merSvenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet
Till Socialdepartementet Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Psykiatrin och lagen- tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Majoriteten av de medlemmar
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merInledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19
Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde
Läs merFörsäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011
1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.
Läs merRemissvar ang. betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)
2012-11-21 Dnr 17/12 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar ang. betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Statens medicinsk-etiska råd har beretts
Läs merLag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM. Inledande bestämmelser. 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM Inledande bestämmelser 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa
Läs merÄldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar
Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större
Läs merHemtentamen: Politisk Teori 2
733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket
Läs merFRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.
FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med
Läs merABCDE. Avveckling av Steget - öppenvård i egen regi för narkomaner. Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut
Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 ( 5 ) 2002-10-25 DNR 513-818/02 Handläggare: Gunilla Schedin Hahn Tfn: 08-508 09 015 Norrmalms stadsdelsnämnd Avveckling
Läs merVilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät
Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology
Läs merB - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING
B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth
Läs merCAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING
Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,
Läs merResultat av enkäten om datorvanor och spelande
Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit
Läs merDe nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte
De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska
Läs merSammanställning - handlingsplan
Sammanställning - handlingsplan På seminariet om hälsosamt åldrande fick alla ni deltagare i uppdrag att skriva ett brev till er själva. Här kommer en sammanställning av det budskap ni tog med er från
Läs merÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens i Umeå, avdelningen för övrig forskning, beslut den 13 december 2005 Dnr 05-139 Ö
"0 l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1(3) C E N T R A L E T H I C A L R E V I E W B O A R D BESLUT DOT 0 3-2006 2006-02-24 KLAGANDE Institutionen for psykologi 901 87 Umeå ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala
Läs merYasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium
1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett
Läs merMÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik
MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.
Läs merATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr
ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt
Läs merCertifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen.
Certifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen. GSKehf har varit verksam inom svensk tolvstegsbehandling sedan mitten av åttiotalet. Sedan 1988 har vi regelbundet
Läs merTillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa
Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001 Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Hur många svenska hemlösa och missbrukare uppehöll sig permanent
Läs merBrukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013
Brukarundersökning på HANS (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro 136 81 Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: 08-606 70 00 08-606 81 40
Läs merJämförelse av granskningsrapporter från haverikommissionerna i Sverige, Norge och Danmark
Jämförelse av granskningsrapporter från haverikommissionerna i Sverige, Norge och Danmark Alexander Cedergren (tidigare Wilhelmsson) Lunds Universitet ACCILEARN Introduktion Haverikommissionerna utför
Läs merCivilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet
Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen
Läs merVuxna i missbruk - tillämpningen av LVM
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2018-12-04 Handläggare Anna Forsström 08-508 25 085 Carolina Morales 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2019-01-22 Vuxna i
Läs merDnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07
Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...
Läs merDjuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl
Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen
Läs merGranskning av externa jobbcoacher
1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande
Läs merSammanfattning 2014:8
Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merTvingad att ingå behandling?
Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merFråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.
HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
Läs merBrännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
Läs mer5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.
01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt
Läs merTillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merLäkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM)
Beslut i anmälningsärende Dnr. W482/02 2003-01-26 Ärende Schering Nordiska AB./. Biogen AB angående marknadsföring av Avonex i patientskrift. Avonex är ett interferon beta-1a preparat för behandling av
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida I (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 november 2001 T 351-01 KLAGANDE J R Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten Ola Sterwin, Box 218, 686 25 SUNNE MOTPART
Läs merSiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2012...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merMålgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Läs merHur vet man att en behandlingsmetod fungerar?
Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar? Niels Lynöe Stockholms centrum för hälso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Vad jag kommer att diskutera: Vad är evidensbaserad behandling Vad är värdebaserad
Läs merChefer och psykisk ohälsa
Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande
Läs merJämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst
Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009
Läs merKAPITEL 2 Sammanfattning
KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.
Läs merDÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17
DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt
Läs merChefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse
Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse 2011-2012 CEPI December 2012 SAMMANFATTNING De följande tabellerna visar en jämförelse mellan 2011 och 2012 vad gäller chefers med personalansvar
Läs merUbåtsnytt Nr 12: Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder!
Ubåtsnytt Nr 12: 2019-03-16 Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder! Även för de med stora problem!! I detta nummer används begreppen förbättring/försämring
Läs merNär döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Läs merSkador i vården 2013 första halvåret 2017
MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING NATIONELL NIVÅ 1 Förord Denna redovisning av skador och vårdskador (undvikbara skador) på nationell nivå bygger på granskning av 70 5 vårdtillfällen på akutsjukhus under
Läs merVad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson
Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................
Läs merHANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Transporter av frihetsberövade
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-11-01 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Ingemar Persson. Transporter av frihetsberövade Enligt en lagrådsremiss
Läs merTherese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011
Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit
Läs merAnmälan av rapport om kartläggning av arbetet med genusperspektiv 1 i missbruksvården i Stockholms stad
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERG RIPANDE SO CIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-03-21 Handläggare: Helena Petersson Telefon: 08-508 254 43 Till Socialnämnd Anmälan av rapport om
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merVår moral och framtida generationer
Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren
Läs merAllmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning
Allmän SiS-rapport 2010:9 SiS LVM-vård En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Förord År 1994 övertog Statens institutionsstyrelse, SiS, huvudmannaskapet för tvångsvården
Läs merSläpp kontrollen Vinn friheten!
Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia
Läs merBarns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merBehandlingens mekanismer
Behandlingens mekanismer -om klienters och behandlingspersonals upplevelse av behandlingsrelaterat förändringsarbete. Lisa Skogens & Ninive von Greiff, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
Läs merÄr PUL toxiskt för patienten och det unga medtech-företaget med en molndatabas
Är PUL toxiskt för patienten och det unga medtech-företaget med en molndatabas Markku Hämäläinen, PhD, CSO, Forskningschef Annika Johansson, Jurist Kontigo Care AB Dragarbrunnsgatan 35, 753 20 Uppsala
Läs merStockholm den 15 november 2012
R-2012/0934 Stockholm den 15 november 2012 Till Socialdepartementet S2012/2766/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 maj 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Psykiatrin
Läs merÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4
ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget
Läs merBrainstorm Vad kan stigmatisering leda till, både för den enskilde och för samhället i stort?
6 Stigma När jag för några år sedan var sjukskriven på grund av ett benbrott hörde arbetskamraterna av sig flera gånger i veckan. Nu när jag är borta för att jag är deprimerad är det inte en kotte som
Läs merVem får rätt i mål om LSS?
Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av
Läs merGrupper, roller och normer
Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.
Läs merCentrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN!
Centrala intressen! att undvika smärta, utveckla sina förmågor, tillfredsställa sina grundläggande behov av mat och skydd, att njuta av vänskapliga och kärleksfulla relationer med andra och att vara fri
Läs merSPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ ALL-TEAMET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-05-29 Handläggare: Gunnel Öhrming Telefon: 08-50803203 Gudrun Johansson Telefon: 08-508
Läs merEkuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens
Läs merFoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor
Läs merRiktlinjer för vård av vuxna missbrukare
Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare
Läs merSvar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut
Läs merSocialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.
Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten
Läs merForskningsetik i doktorandbarometern Ole Karlsson
Forskningsetik i doktorandbarometern 2016 Ole Karlsson 7.4.2017 1 Om doktorandbarometern Skickades till alla närvaroanmälda doktorander 9.12.2016-9.1.2017 Tre påminnelser skickades ut samt begäran till
Läs merKonfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta
Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Bakgrund Populations-baserad cancerpatientöverlevnad skattas med hjälp av data från det svenska cancer
Läs merInträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.
Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merAmerikanerna och evolutionen
KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt
Läs merFörslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos
Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har
Läs merUng och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
Läs mer